det tar tid att bli ung

MolièreEnsemblen presenterar:
det tar tid
att bli ung
OM Att vara en vanlig tonåring
i en ovanlig familj
REGI & BEARBETNING: Ulf Evrén
MANUS: Åsa Anderberg-Strollo
MEDVERKANDE: Malin Öhrn, Mattias Åhlén, Nils Granberg och Isak Bergström
KOMPOSITION: Pär Ulander och Isak Bergström
SCENOGRAFI & KOSTYM: Karin Lundberg
PRODUCENT: Brita Cronvall och Mariah Kanninen
KONSTNÄRLIG LEDNING: Amanda Klasa Fornhammar
Pratstund handledd av Charlotte Luptovics Larsson
OM DET ÄR NÅGOT I FÖRESTÄLLNINGEN DU KÄNNER ATT DU VILL PRATA OM:
... kan du vända dej till en kurator, skolsköterska
eller psykolog på din skola.
... annars finns några sajter på nätet:
Maskrosbarn.org
Barnsomanhoriga.se
stockholm.se/barnkraft
Kuling.nu
Umo.se
Bris.se
... på vår hemsida www.moliereensemblen.com
finns mer länkar och information. Där kan du
också skriva och läsa på vår Blogg.
... om du vill kontakta oss direkt finns vi på:
MolièreEnsemblen
Alstaviksvägen 11 Östra Spinnhuset
117 33 Stockholm
Tel: 08-658 11 40
E-post: [email protected]
Projektet sker i samarbete med Psykiatrin Södra Stockholm
Alstaviksvägen 11 A Östra spinnhuset, 117 33 Stockholm www.moliereensemblen.com
RÄDSLA
Det kan vara svårt för barnet att lita på den vuxne.
Föräldrarna kan ha svårigheter att hålla sig till överenskommelser. Många barn lever väldigt kaotiskt och
det saknas struktur och ramar i hemmet. I en del familjer
med psykisk sjukdom förekommer våld eller hot om våld.
Detta skapar rädsla och oro och det kan vara svårt att
känna sig trygg. Hos en del barn kan det finnas en stor
oro för att man inte ska kunna bo kvar hos sina föräldrar.
För en del barn är familjehemsplacering nödvändig.
ORO
Många barn är inte oroliga för egen del, utan framförallt
för hur det ska gå för sina föräldrar. De kan vara orliga
för bland annat självmord, sjukdom, olyckshändelser.
Att ha en förälder som har en psykisk sjukdom innebär att man ständigt lever med förälderns sjukdom. I
perioder kan föräldern må bättre och i perioder sämre.
Även under friska perioder infinner sig en spänning –
när ska han/hon börja bli sjuk igen?
SKULD
Barnen har en känsla av att det är deras eget fel att
föräldern är sjuk. De försöker genom olika strategier
förmå föräldern att bli frisk, tex att hjälpa till hemma,
vara snälla.
ANSVAR
Då föräldrar lider av psykisk sjukdom har de i perioder
stora svårigheter att ta föräldraansvar. Barnen får
fungera som vuxna och till stor del ta hand om såväl
som sig själva som föräldern och ibland även syskon.
Barnet blir förälder till sin förälder. Även om det finns en
fungerande förälder blir den oftast så upptagen av den
sjuke att den har svårt att tillgodose barnens behov.
FAMILJEHEMLIGHET
Det är ofta svårt för barnet att prata om sin situation med
personer utanför familjen. Många föräldrar intalar sig
själva att barnen inte sett eller märkt så mycket av föräldrarnas problem. De tänker att de vill skydda sina barn
genom att undvika att prata om de svårigheter som finns.
Barnen utvecklar ett system av förnekelse där de förnekar sina egna känslor och vad som händer i hemmet.
FÖRÄLDERN SAKNAR
SJUKDOMSINSIKT
Ibland saknar föräldern insikt om sin sjukdom och vilka
konsekvenser den kan få. I vissa fall förnekar föräldern
sin sjukdom så starkt att barnet har svårt att tro på den
egna upplevelsen. Vad är sant – min egen upplevelse
eller min förälders ord? Detta innebär en konflikt för
barnet, vilket i sin tur skapar förvirring och osäkerhet.
SKAM
Många barn skäms över sin situation och över hur deras
föräldrar är. Det kan innebära att de inte vill ta hem
kamrater. De vill inte att föräldern kommer till skolan
eller till andra aktiviteter. Barnen känner att deras familj
är annorlunda. Att skämmas för sin familj innebär också
att skämmas för sig själv.
Alstaviksvägen 11 A Östra spinnhuset, 117 33 Stockholm www.moliereensemblen.com