2015-01-09 Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. [email protected] Innehåll • Förskolan och de minsta barnen • Vad är anknytning • Hur kan kunskap om anknytning användas i förskolans pedagogiska vardag • Samverkan med föräldrar 1 2015-01-09 Förskolan kan få en positiv betydelse dels för alla barn och dels för utsatta barn • Ca 80 % av Sveriges barn mellan 1-2 år är på förskola • I Läroplanen betonas såväl omsorg som lärande • Barn kan vara på förskolan i fem år, fem dagar i veckan • Vardaglig plats för föräldrastöd Vad påverkar barn på förskolan (Phillips & Lowenstein, 2011) • Kvantitet – hur mycket tid är barnet på förskolan • Strukturell kvalitet – t.ex. hur stor barngrupp, antal barn/vuxen, stabilitet i vuxengruppen, lokaler • Process kvalitet – vuxen barn relationen, relationen till andra barn, vuxen-vuxenrelationen, innehåll En del barn är mera sårbara än andra för brister i kvalitén. 2 2015-01-09 Varje barn bär på sin unika ”ryggsäck” vid förskole start som • sitt genetiska arv • miljöpåverkan under graviditeten och efter födseln Viktiga personer inom anknytningsforskningen • John Bowlby 1907-1990 vad betyder separationer • Mary Ainsworth 1913-1999 olika anknytningsmönster • Mary Main representationer av anknytningserfarenheter + många samtida forskare 3 2015-01-09 Vad är anknytning? • Grundläggande system som människobarnet föds med – att underlätta för utforskande och lärande • Anknytningen blir ett ”psykologiskt band” som har betydelse i den fortsatta utvecklingen • Alla barn knyter an, men anknytningens kvalitet skiljer sig åt • Små barn kan knyta an till flera personer men anknytningen är relationsspecifikt och barnet utvecklar en hierarki mellan sina anknytningspersoner • Anknytning skapas i vardagens återkommande situationer Av barnets erfarenheter av fysisk närhet, skydd och känslomässig reglering bildas mönster i beteendet Organiserad anknytning • Trygg anknytning - söker närhet vid fara, väljer lek och utforskande när det är lugnt • Otrygg/undvikande anknytning – begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern trots att fara hotar. ”Självständig” • Otrygg/ambivalent anknytning – söker närhet trots att ingen fara hotar. ”Osjälvständig” Desorganiserad anknytning Samspelet innehåller inslag av rädsla. ”Överreagerar” eller utvecklar ett ”Överdrivet omhändertagande” 4 2015-01-09 Föräldern – barnet - pedagogen Föräldrarna har den största betydelsen för barnets utveckling Ur ett anknytningsperspektiv är pedagogen en ersättare för föräldern under dagen En bra förskola kan komplettera eller kompensera Lyckas vi inte få till stånd ett gott samarbete med föräldrarna är barnet ”förloraren” Bild: Happy Children, Chaim Gross, 1973 Att börja på förskola • Under inskolningen ska barnet lära känna: Den fysiska miljön Den sociala miljön Den psykologiska miljön Den pedagogiska miljön • Barnet ska lära känna sin anknytningspedagog och pedagogen ska lära känna barnet och barnets förälder • Barnet får mindre tillgång till ”en till en” interaktioner • Barnet ska få erfarenhet av att föräldern ”lämnar och kommer tillbaka” • Grunden för ett samarbete med föräldern ska läggas 5 2015-01-09 Under hela dagen är pedagogen en viktig anknytningsperson Vad underlättar för att anknytningssystemet ska hållas i viloläge och barnet kan ägna sig åt lek och lärande? • En förutsägbar dagsrytm • Tydliga övergångar • Välbekant personal som finns fysiskt och känslomässigt på plats • Personal som kan uppmärksamma, försöka förstå och reglera de känslor som väcks Alla små barn (och även många äldre) behöver hjälp att reglera de känslor som väcks Vad rör sig i ditt lilla huvud? • Tillskriver barnet en vilja/mening med sitt agerande • Visar vad barnet känner med hjälp av mimik, gester, ord och röstläge Via återkommande situationer då barnet får hjälp att förstå sina känslor, tränar de sig på att själv handskas med dem och att successivt förstå andras känslor 6 2015-01-09 Förskolan kan vara en trygg plats när vardagen inte är som vanligt – för barnen och för föräldrarna • När ett syskon föds • Vid skilsmässa • Vid växelvis boende • Vid sjukdom och död Sköra barn i förskolans vardag Vissa barn behöver mer än andra! • För att innehållet i verksamheten (förskolan) skall kunna anpassas till olika barns behov krävs kunskap hos personalen, medvetet arbetssätt och en ändamålsenlig organisation av verksamheten. En allmänt hög standard räcker dock inte alltid utan utöver detta behövs särskilda insatser. (SOU 1998:31, s. 184) 7 2015-01-09 Konsultation Mödrahälsovård Socialtjänst Vuxenhabilitering Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Barnhälsovård En del barn behöver särskilda insatser över lång tid för att utvecklas och kunna tillgodogöra sig vad förskolan erbjuder Tillräckligt god omsorg över tid för att utveckla en trygg anknytning till en pedagog • Hjälp med den känslomässiga regleringen över lång tid • Hjälp när det behövs • Hjälp att etablera kontakt, samspel och relationer med vuxna och med barn • Stöd i lek med andra barn 8 2015-01-09 Kompletterande anknytningsperson på förskola • Förskola valdes av BoU cheferna • Barnen valdes ut av ett befintligt tvärfackligt team • Barnen erbjöds en kompletterande anknytningsperson i samråd med föräldern • Pedagogerna erbjöds fortbildning och handledning under tre år • Pedagogernas utveckling och deras arbete med barnen studerades på en av avdelningarna under tre år Barn i behov av ett långsiktigt stöd på förskolan • Kalle, tre år och tio månader Stina • Anna, tretton månader Carin • Per, tre år Lilly • Anja, 14 månader Lisa 9 2015-01-09 Modell för dagligt arbete – att vara fysiskt och känslomässigt på plats • • • • En tydlig och återkommande dagsrytm Barnen är indelade i smågrupper utifrån utvecklingsnivå En primär och en sekundär anknytningspedagog En tydlig övergång när pedagogerna går på rast och återkommer • Vara uppmärksam på speciellt känsliga situationer som mat och vila • Vara uppmärksam på och försöka förstå de känslor barnet uttrycker och reglera de känslor som väcks • Lyhörd för barnets behov av trygghet och utforskande • Vara stödjande i kontakt, samspel och lek Pedagogerna – från viljan att göra gott till ett målinriktat arbete • Ökad kunskap om anknytning och om hur kunskapen kan användas i pedagogisk vardag, bidrog till ett målinriktat och utvecklingsbefrämjande arbete • Förmågan att ta barnets perspektiv ökade • Förmågan att förstå barnets livssituation ökade • Förmågan till självreflektion ökade • Respektfull samverkan med föräldrarna 10 2015-01-09 Barnen – en långsamt växande tillit • Kontinuitet • Omsorg och sensitivitet • En långsam utveckling av kontakt, samspel och relation med anknytningspedagogen och succesivt med andra i personalen • Lek med andra barn – delaktig i en social gemenskap • Lärande tillsammans med andra • Avslut förskolan och övergång till förskoleklass/skola Förskolan - en del av allföräldraskapet Historien visar på betydelsen av stödjande nätverk för späd och småbarnsfamiljer Storfamiljen Kärnfamiljen Matriarkatet Den utvidgade familjen – vänner MHV/BHV Förskolan – gemensam omsorg om barnet blir en grund Viktigt för alla barn men speciellt viktigt när omsorgsförmågan hos föräldern brister 11 2015-01-09 Anknytningens betydelse Ett värdesättande av nära relationer och en önskan att ingå i sådana utan rädsla för att bli övergiven, en förmåga att reglera starka känslor utan att bli övermannad av dem och en förmåga att se andra människor som varelser med andra känslor och avsikter vilka man värdesätter och måste ta hänsyn till. (Broberg, m.fl. 2008) Tack för er uppmärksamhet Referenser i följande böcker (Natur o Kultur och Malmö Högskola) 12