DESIGN DtP PRISKRIG MELLAN RIP-SÄTTERIER I STOCKHOLM Sid 11 DESKTOPTEKNIK BAKOM NY LOKALTIDNING Sid 16 TIO TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR I QUARK XPRESS Sid 6-7 FEM TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED PAGEMAKER Sid 10 SÅ KONVERTERAR DU FILER MELLAN PC OCH MACINTOSH Sid 12-13 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 1 ÅRGÅNG 1 MARS 1992 Traditioner och revolutioner I all glädjeyra över den nya metoden att producera tryckfärdiga original; detta som brukar kallas desktop, trots alla tindrande ögon och förtjusta suckar från publiken, kanske en eftertanke kan vara på sin plats. Problemet, som det formulerades för många decennier, ja århundraden sedan, är nämligen fortfarande ett och detsamma; hur fäster man sitt budskap på papper på ett så effektivt sätt som möjligt. Så bra, effektivt, praktiskt och billigt som möjligt för upphovsmannen. Så läsvänligt och billigt som möjligt för mottagaren. (Här undantar jag de desktopprocesser där skärmbilden är slutmålet, som exempelvis Stockholmsrestaurangen Easts inbjudningsdiskett till sin invigning i höstas…). Hur får man högsta kvalitet till lägsta pris? Är det möjligt? DtP ska försöka hjälpa dig att besvara den frågan. Här gäller det att inte falla i de enklaste fallgroparna. Åt ena hållet lurar teknikpositivisterna, som inte vill höra talas om problemen med den nya tekniken. Åt andra hållet hittar vi dem som bara är ute efter att spara pengar, och sällan har något till övers för oss som tycker att kvalitet är något att sträva efter. Sedan har vi sådana som förstått vad desktop betyder i praktiken. 1989, vid protesterna på Tien An Men-torget i Peking, trotsade oppositionella studenter myndigheternas censur genom att producera egna bulletiner på desktopdatorer. Samma år började en professor vid universitetet i Kapstaden att publicera Sydafrikas första tidning med en svart ägare. Tidningen producerades på Macintoshdatorer. Och när Ryssland president, Boris Jeltsin, den 19 augusti i fjol olagligförklarade de sovjetiska generalernas statskupp gjorde han sitt upprop till Moskvaborna på PageMaker. Via faxar och kopiatorer, i radio och TV spreds budskapet. Enskilda personer med tillgång till datorer gjorde enkla tidningar och distribuerade dem på gator och torg. Det var inte desktoprevolutionen som välte Sovjetsystemet över ända, men nog hjälpte revolutionerna varandra. Pelle Anderson, redaktör 2 Adobe skänker bort ATM och Garamond Talar du engelska? Har du en telefon i närheten? Bra, ring då 0091303-799-4000, anknytning 4600 och be att få ATM och Adobe Garamond gratis, så får du paktetet på posten! Du behöver säkert uppdatera ATM i alla fall (så här får du version 2.03), och av Adobes uppskattade Garamond får du mager, kursiv, halvfet och halvfet kursiv. Du betalar bara frakten från USA till Sverige, 30 US dollar. Dåliga disketter eller dags för drivebyte? Är det omöjligt att formattera en diskett (prova på ett par olika maskiner) så släng den inte! Chansen är stor att du får en ny av generalagenten. De flesta disketter, även de billiga koreanska, säljs med någon sorts garanti, mer eller mindre generös. Företagen räknar kallt med att ingen utnyttjar den livstidsgaranti man får. Men gör man det så får man oftast en juste diskett tillbaka. Vänd dig till den som sålt disketten till dig, eller till generalagenten. För diskettjättarna Sony och Maxell följer här adresserna: Sony Scandinavia Sweden, Att: Eva Talib, Ulvsundavägen 174, 161 85 Bromma. Tel 08-627 61 00. Maxell Sweden AB, Att: Stefan Schultz, Archimedesvägen 6, 161 70 Bromma. Tel 08-98 86 50. Mer än 8 Mb i Mac SE/30 inget problem numera Med Mode 32 från Connectix (ett litet hjälpprogram som ingår i system 7 för Macintosh) kan du nu ladda din SE/30, IIx eller cx med mer än åtta Mb minne. Faxa med förstånd – inte med kapitäler Har du faxat något i 6 pukters kapitäler på sista tiden? Eller har ditt faxdokument en stor logga som du faxar med fin upplösning till Australien några gånger i veckan? Bägge metoderna är förkastliga. Typsnittsvalet vid faxning är väsentligt för läsbarheten; en sans serif (typsnitt utan smådetaljer) som Stone Sans till exempel, kan göra underverk på en gammal fax. Att av slentrian använda en vanlig antikva i liten grad är inte att rekommendera. Är man osäker på mottagarens faxkvalitet bör man inte använda storlekar under 11 punkter. Stora bilder eller svarta plattor Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 ska man undvika att ha på sitt faxformulär. Helt enkelt för att det tar längre tid att sända, kostar mer och blockerar faxen i onödan. Duger laserskrivaren för originalproduktion? Dra österut i maj, och anmäl dig genast! 8-9 maj hålls den årliga konferensen/workshopen arrangerad av den skandinaviska sektionen av Society of Newspaper Design. 2 900 finska mark ger dig inte bara flera intressanta föreläsningar (Edwin Taylor, Erik Spiekermann m fl) utan också en traditionell festmiddag på m/s Kristina Brahe i Finska vikens vackra skärgård. Faxa Riitta Kymäläinen på Helsingin Sanomat 009358-0-605 709 så får du mer detaljer. Det finns de som anser att med laserskrivaren har vi börjat vandringen tillbaka till det ursprungliga trycket; att offsetteknikens strävan efter den speciella typ av perfektion man får med högglansigt, vitt papper och modernaste tryckteknik bara var ett stadium som snart är passerat. Med nya typer av laserskrivare med högre upplösning kan man få originalkvalitet utan att skicka disketter till ett sätteri. Mindre upplagor ”trycker” man på sin kopiator. Ett typsnitt som Adobe Caslon (som vi skriver om i ett kommande nummer av DtP) är exempelvis väl lämpade för denna typ av grafisk produktion. Typsnitt på CD kan vara en bra affär Nu kommer de optiska disketterna Så gott som alla typsnittstillverkare har släppt sina typbibliotek på kompaktskiva. För en billig penning kan du skaffa CD och CD-spelare, koppla den till din Mac och sedan ringa distributören när du behöver ett typsnitt. Du lämnar ditt kreditkortsnummer, och distributören lämnar en kod som ”låser upp” typsnittsfilen på din skiva. Typsnitt på CD är definitivt lönsamt att köpa direkt från USA, ofta får man mycket prisvärda erbjudanden. Eller vad tycks om Agfas CD; för 60 dollar får du 20 displaytypsnitt ”upplåsta”, sju megabyte shareware, d.v.s. du betalar en liten avgift för de program du använder, och en interaktiv Hypercard-bunt om typografi. På skivan finns totalt 2 000 typsnitt från Adobe och Agfa/ Compugraphic. I Sverige kostar CD:n i något annat utförande 200 kr plus moms. Nu finns de optiska skivorna i tre och en halv tums-format som du kan använda som vanliga disketter. Skillnaden mot vanliga DD och HDdisketter är att de optiska skivorna rymmer 128 megabyte! I USA kostar skivorna 99 dollar styck, och är därmed mycket konkurrenskraftiga gentemot t. ex. de vanliga 45 megabytes SyQuest-skivorna. Driven till de optiska skivorna kostar i USA 1 500 dollar, d.v.s. under 10 000 kr. Mediet är mycket snabbt, inte så ömtåligt och lättare att ta med sig än en SyQuest-skiva. SNDS-konferens i Helsinki i maj Jobbar du med stor bildskärm? Det har talats mycket om farorna med bildskärmar; mycket av det har varit överdrivet. Ändå finns det anledning att tänka på saker som det lågfrekventa magnetfält som finns runt varje bildskärm (datorns eller din TV:s). Håll helst 70-80 cm mellan ögonen och skärmbilden. Och bakom skärmen bör det inte sitta någon och jobba närmare än dryga metern. Så stort magnetfält sprider en vanlig bildskärm. Tänk på att skärmens placering avgör hur ont i ögon och axlar du får. Överkanten på skärmen ska vara i ögonhöjd. Klassiska misstag är inte dyra att undvika Att köpa en Macintosh Classic för desktopändamål är inte att rekommendera. I och för sig finns det nu större skärmar som fungerar med Classic, men maskinen är helt enkelt för slö. Ett tips för dig med begränsad budget är istället att hålla utkik efter begagnade SE/30, som du kan få för samma pris som en ny Classic. Se bara till så du inte köper stöldgods. Kolla också DtP:s begagnatmarknad i slutet av tidningen. Miljötrenden slår i genom i datorvärlden Du laddar väl om din lasertonerkassett? I USA har företagen fattat galoppen. HP leverar varje tonerkassett med returporto betalt; när tonern är slut stoppar du bara tillbaka kassetten i lådan, sätter på den självhäftande etiketten och går till postkontoret. Kassetterna tas därefter isär, vissa delar återanvänds, annat smälts ner. 3 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Äntligen en komplett och äkta Berling för Mac och PC-produktion Vad har tidningarna Vi, Månadsjournalen, Grafiskt Forum och resebolaget Vingresor gemensamt? Jo, samtliga använder Berlings renässansantikva som typsnitt. Nu har de, och du, för första gången chansen att använda det typsnitt som upphovsmannen Karl-Erik Forsberg ursprungligen avsåg att göra. Vad är det då som skiljer Megafonts Berling Original från de andra åtta som finns i postscriptformat för desktopproduktion? Den tydligaste avvikelsen är väl gemena, kursiva ”g” med sin öppna släng i Megafontversionen. Men det finns också andra skillnader. Men låt oss börja från början, med historien bakom typsnittet och dess upphovsman, som förresten tagit mycket aktiv del i den senaste överföringen till postscript. När Karl-Erik Forsberg 15 år gammal 1929 började på Skolan för bokhantverk var han inte så värst intresserad av bokstavsformer. Egentligen hade han velat bli silversmed. Men på skolan fanns mycket utländsk facklitteratur, tyska och engelska, som han lånade hem och läste om kvällarna. – Jag fick se så mycket vackra saker, saker som inte fanns i Sverige, jag läste och började skissa själv. Karl-Erik Forsberg satt uppe halva nätterna och ritade. 1930-31 hade han sitt första snitt klart; en affischstil som han kallade ”ballong”. Eftersom den inte skulle användas i små grader för text kunde typerna fräsas i trä. Därmed blev tillverkningen av trycktyper inte så kostsam. Ballong (ej att förväxla med Max Kaufmanns typsnitt Balloon, som kom sju år senare) var inspirerad av Paul Renners extrema typsnitt Futura Black, och bestod av fyllda svarta cirklar och tjocka, rektangulära staplar. 1932 skickade han, fortfarande i tonåren, in sitt förslag till Berlingska Stilgjuteriet i Lund, och fick avslag. Men brevet från Berlings VD var samtidigt så uppmuntrande att Karl-Erik Forsberg betecknar det som ”startknappen för mitt fortsatta bokstavsritande”. – Bara detta att ett svenskt industriföretag behandlade mig som en vuxen människa, jag som inte ens var van att få brev över huvud taget… Jag visade stolt brevet för alla bekanta! Berlings nappade 1934 Den unge stockholmaren fortsatte att rita på kvällar och nätter, samtidigt som han fullgjorde sina lärlingsår som handsättare på Bonniers tryckeri. Karl-Erik Forsberg skickade regelbundet, ja nästan varje månad, nya förslag på typsnitt till Lund. Allt kom tillbaka, alltid med vänliga följebrev. Men1934 nappade Berlings. – Typsnittet var Parad, och därefter också Lunda, bägge avsedda för accidenstryck, berättar Karl-Erik Forsberg. Parad var en versalstil, tekniskt svår att tillverka, och Lunda var en kursiv som graverades i feta versaler och gemener; den magra tillverkades aldrig. Så här sextio år senare är det svårt att föreställa sig vilken nyhet dessa två typsnitt var inom den grafiska industrin. Det var i själva verket de första nya svenska typsnitt som tillverkats på 200 år. Bägge fann sin marknad bland småtryckerierna. – För Parad fick jag 800 kronor, och för Lunda 2 000 kronor, säger Karl-Erik Forsberg. Då var det givetvis mycket pengar. När jag gick och handlade brännvin till min tryckerichef kostade en liter Kronbrännvin 1 kr och 60 öre. Arbetslösheten bland typografer i huvudstaden ökade, och Karl-Erik Forsberg sökte sig till Leksand, där han blev förste sättare på ett litet tryckeri. Någon annan sättare fanns nämligen inte. När han fyllde 20 tjänade han 50 kronor i veckan. Kvällarna ägnades åt fortsatta studier kring bokstavsformer. – Boktryckaren sade du till alla anställda, men jag var utlärd och behandlades som en konstförvant; ”Herrn” kallade han mig! Men Stockholmspulsen lockade. Efter alla affischer, småtryck och gratulationskort och inbjudningar så blev han annonssättare på När det nya typsnittet äntligen Fylgia, Idrottsbladets tryckeri. Han var 23 ligger färdigt inställer sig t.o.m. år, och tjänade mest hos tecknaren en stillsam förvåbland sättarna, 90 kroning över hur föga nydanat det nor i veckan. hela ter sig i sitt färdiga skick. Bland de typografiska vännerna Efter alla dessa årslånga mödor fanns Valter Falk, har han kommit fram till en boksedermera författaren stavsform som helt obetydligt till klassikern Bokstaavviker från de sedan 450 år vsformer & typsnitt (Ordfronts förlag), Nils färdiga antikvatyperna. Man kan Tempte, bokformgivamed skäl fråga sig vad denna re, och andra. Över en enormt besvärliga omväg skall macka, öl och brännvin tjäna till. Det är mycket svårt pratade man skriftformer och typografi. Det att klargöra detta. Visst kan var början till Stockman fotografiskt kopiera och holms Typografiska renovera äldre förebilder. Det Gille. har också gjorts i flera fall med Karl-Erik Forsberg började göra sig ett stor framgång. Det har emellernamn. Det arrangeratid visat sig att ögat har behov des varje år tävlingar i av en viss förnyelse även inom typografi och formgivdetta område. T.o.m. något så ning. När Karl-Erik evigt bestående som en klassisk Forsberg hade vunnit fem år i rad, och vid ett antikvatyp kan bli banaliserad tillfälle tagit första, genom alltför flitig användning. andra, tredje och fjärVad man då har behov av, är en de pris såg arrangörerantikvatyp, som genomgått en na ingen annan lösning att får stopp på fullständig omprövning och därihonom än att ta upp genom fått en viss förnyelse. honom i juryn. – Det tog hus i helKarl-Erik Forsberg sike, jag fick aldrig mera vara med mer, (Från det ursprungliga stilprovet säger Karl-Erik Forsför Berling 1951) berg med ett skratt. 1937 blev han faktor på ett litet annonssätteri. Där blev han sjuk. Gamla tiders sätterier var ingen hälsosam arbetsmiljö att vistas i. Röken stod tjock kring blygrytorna, och ventilationen var det ofta dåligt bevänt med. Karl-Erik Forsberg drabbades av tbc. I svensk litteraturhistoria omnämns ibland sanatorierna som ett universitet för mindre bemedlade, som här fick tid att läsa och studera – och skriva. Hur många arbetarförfattare har inte sin sanatorievistelse 4 att tacka för sin debut? Karl-Erik Forsberg var svårt sjuk, och genomgick en komplicerad operation där läkarna inte gav honom mycket hopp om tillfrisknande. Men operationen lyckades. Han gav sig i kast med antikvan, en bokstavsform som han sedan en tid studerat. – Futura hade blivit för enformigt, för uttryckslöst, säger Karl-Erik Forsberg. 1938 vände min inriktning från funktionalismen mot en friare, kanske lite mer traditionell stil. – Det funktionella måste ju också finnas i känslan; i ande och atmosfär. Var finns trivseln om du sätter en skönlitterär bok i ett sans serif-snitt? Samtidigt var Karl-Erik Forsberg kritisk till den tyska grafiska traditionen. Han ansåg att typsnitten var för gotiska, och saknade de klassiska kvalitéerna. Stempels Garamond är ett exempel på den gotiska kantigheten. Karl-Erik Forsberg ville tillbaka till den flödande handskriften. Åter till Venedig och 1500-talet – Mina tankar gick till Venedig, till Francesco Griffo och Aldus Manutius. Jag tog fram originalen, gjorde förstoringar och mätningar. Jag ville restaurera den klassiska antikvan från 1400 och 1500-talets Venedig. De första utkasten till det som skulle bli Berling antikva tecknades med blyerts på sanatoriet. Det skulle dröja mer än tio år innan typsnittet var fullbordat – och fram till våra dagar innan det kunde ges ut enligt de ursprungliga intentionerna, utan att tekniken lägger hinder i vägen. – Det var så mycket jag fick gratis, bokstäverna var redan ”färdiga”, jag var bara tvungen att skrapa fram det, ta reda på hur typerna egentligen skulle se ut, vad som var resultatet av t ex färgspridning. Det fanns också otympligheter i den klassiska antikvan som kan ha berott på fumlighet och bristande handlag, eller kan ha varit en slags avsiktliga skönhetsfläckar för att skapa lite variation. – I den klassiska antikvan, som ju bygger på handskriften, ska man se pennans lutning och rörelsen hela tiden, säger Karl-Erik Forsberg. Den satta texten ska vara som ett pärlband, inte som ett spjälstaket. Spjälstaketet är resultatet av nyantikvan, den som bygger på en rak pennföring. Karl-Erik Forsberg blev på sanatoriet erbjuden posten som grafisk formgivare på bokförlaget Almqvist & Wiksell i Uppsala. Det var en bra medicin, och snart fick han överläkarens tillstånd att arbeta två timmar om dagen med Berling. 1944 låg det nya typsnittet klart, alla tecken var färdiga, kursiv och rak. Typsnittet var beställt av Berlingska i Lund. Karl-Erik Forsberg levererade original pö om pö för gravering, men arbetet gick väldigt långsamt fram. 1954 var den färdiggraverad. Brister i mässingsmatriserna – Då upptäckte jag en del brister. Det gällde lilla ”a”, som var för smalt, för hopkrympt, säger Karl-Erik Forsberg. Det var naturligtvis den värsta bokstaven av alla; alla a med accenter, å och ä, bokstaven fanns redan i alla grader – ändra alla dessa skulle bli dyrt. Det blev till sist en finansiell fråga för stilgjuteriet, men det löste sig. Lilla ”a” blev åtgärdat, men KarlErik Forsberg tyckte att det fortfarande var för smalt. – Lilla ”n” var för brett, men var enkelt att rätta till; bokstaven förekommer bara en gång. ”v” var kanske lite för brett, men annars var typsnittet i stort sett perfekt, enligt mina intentioner, säger Karl-Erik Forsberg. Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 – Berling var ett ”färdigt” typsnitt från början, jag blev själv förvånad över att det blivit så pass bra. Ett vanligt fel i antikvan är att det vinglar hit och dit i bokstavsformerna, säger Karl-Erik Forsberg. Men jag hade ett eget system med upprepning av formelement, seriffer, staplar, böjningar i bågar osv. Graveringen av ett nytt typsnitt baserades oftast på den tyska storleken ”Dubbel-Mittel” (28 punkter). Men Karl-Erik Forsberg hade gjort prover BERLING ORIGINAL FRÅN MEGAFONTS i korpus (10 punkter). Han insåg att det krävdes bredare seriffer i den storleken, vanlig för boksats. Berling graverades av tyska gravörer i Leipzig, och arbetet slutfördes i Sverige efter kriget. De tyska gravörerna ändrade dock på en del punkter Karl-Erik Forsbergs design. Tekniken hindrade t ex en tät tillriktning; mässingsväggarna i matriserna riskerade att smälta om det inte fanns tillräckligt med gods mellan typerna. Den förnämsta tilllämpningen av Berling står inte oväntat KarlErik Forsberg själv för. BERLING FRÅN FONT COMPANY Det är Rembrandtbibeln (1954), som av kännare betraktas som det främsta exemplet på svenskt bokkonst genom tiderna. Bokformgivaren Forsberg har fått en rad utmärkelser för detta mästarprov. Till Rembrandtbibeln tecknade han också en uppsättning speciella anfanger. För 25 år sedan introducerades Berling som Vingresors hustypsnitt; ännu idag använder sig Vingresor av samma typografi. Tyska Linotype funderade på att ta upp Berling i sitt bibliotek, men sade nej 1955. Orsaken var att man (med all rätt) ansåg att Berling skulle bli en svår konkurrent till Hermann Zapf medievaltypsnitt Palatino, som just färdigställts. Monotype införlivade Berling i sitt system, i vissa grader. Berthold producerade den för handsättning. På sextiotalet kom Berling som CRT-stil för fotosättning i såväl Berthold som Linotypes stilbibliotek. Den kom som gnuggis från Letraset, och vid skiftet mellan 80- och 90-tal introducerade amerikanska Font Company typsnittet på postscript (dock en ofullständig ver- afgjn pqrty afgjn pqrty afgjn pqrty afgjn pqrty 5 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 sion som saknar tecken, med bristfälligt tecknad skärmfont och inkonsekvenser i bokstävernas tillriktning). Idag säljs åtta olika postscriptvarianter av Berling för desktop-datorer. Behövdes det verkligen en till? – Andra versioner har flera fel, säger Claes Magnusson på Megafonts. Teckenuppsättningarna är inte kompletta i någon av de andra versionerna, och ingen bygger på originalskisserna, som vår. – Grundfelet är att de alla bygger på kopior på kopior. Överföringarna från blytyper till CRT-fotosats till gnuggbokstäver till postscript har också förvrängt Berling på olika sätt. Seriffer har klipps av och trubbats till, vissa bokstäver har blivit skeva etc. Ett kraftfullt brödtextsnitt En genomgående skillnad är också att Berling Original från Megafonts är kraftigare i skärningen än andra Berling i postscript. Hårstreck och klackar är grövre, naturligtvis utan att någonsin bli klumpiga. Den passar bättre till brödtextsättning och boksats än sina blodfattigare kusiner. Illustrationen på föregående sida visar två varianter av Berling i 48 punkter. Observera att Megafonts Berling egentligen ska reproduceras i 7-14 punkter för att komma till sin rätt‚ den är ett brödtextsnitt. En särskild rubrikskärning kommer senare i vår. Mats Persson på Megafonts, som ritat Berling Original för postscript, jobbade nära ihop med Karl-Erik Forsberg under produktionen. – Originalskisserna fanns i Karl-Eriks bankfack, berättar Mats Persson. Med hjälp av dessa, och med täta kontakter med Karl-Erik, kunde vi rätta till alla misstag som uppstått under årens lopp. Font Company, Adobe och de andra har ju bara haft Letrasets anfanggnuggisar att gå efter… Som helhet är Berling Original mera kalligrafiskt anpassad än andra varianter. Seriffernas avslutningar upptill på b, d, j, k, m, n etc. är lodräta (d.v.s. som om tecknet ritats med en bredpenna) istället för vinkelräta mot seriffen. Bokstavsbredderna på F, f, h, k, m, N, n, v etc. är mindre, medan exempelvis lilla ”s” gjorts bredare. Anledningen är att Karl-Erik Forsberg och Megafonts nu haft en chans att rätta till de bitvis ojämna ordbilder som bokstäverna ifråga gett upphov till tidigare. Av samma anledning har prickarna på ”j” flyttats ner samtidigt som underslängen kortats. 2 300 kerningspar Orsaken till den öppna slängen i kursiva ”g” är att det harmoniserar med det ”envånings-a” som finns i kursiven. Det gamla tvåvånings-g-et finns dock i alternativuppsättningen av tecken som finns på Expertsetet.. I Megafonts version har gemena ”t” gjorts lite tunnare,och gemena ”a” har gjorts ännu lite bredare, bland annat för att bättre passa i kombinationen ”ae” och ”ea” som är vanliga i engelska och franska. Gemena ”t” och utropstecken är andra tecken som ritats om. Ordbilderna i svenskan, med många långa ord, har Karl-Erik Forsberg och Megafonts haft i tankarna när Berling Original växt fram. Bland annat har typsnittet 2 300 kerningpar, betydligt fler än i de flesta andra postscript-typsnitten på marknaden. Men det är inte alla sidframställningsprogram som klarar att utnyttja dem. Windowsprogram på PC exempelvis. Ett problem var också ligaturerna. I Adobes standard för Typ 1-fonter ingår – som bäst – bara fi och flligaturer. Berlings Expertset innehåller t. ex. fj, fb, fk, ffj etc. Där finns också de första äkta, tecknade kapitä- lerna för Berling. Ett annat problem var ”hintarna”, dvs hur typsnittet uppför sig på skrivare med låg upplösning. Men allt löstes till sist. Fram till idag har Megafonts sålt 4-500 exemplar av Berling Original, så gott som alla i Sverige. Går det att övertyga resten av världen om att den nya svenska versionen är så mycket bättre? Det återstår att se, men att den är annorlunda råder inget tvivel om. För dem som vill att den ska se ut som BERLING ORIGINAL KAPITÄLER tidigare finns alternativa bokstäver med exempelvis den slutna g-kursiven. Berling är också startfärdig för så kallat ”multiple master”format, där man teoretiskt kan få ett typsnitt i ett oändligt antal vikter, var och en med oändligt många kondenseringar! Dessutom har Megafonts planer på att ge ut flera typsnitt av Karl-Erik B ERLING ORIGINAL GEMENA SIFFROR Forsberg. Först på listan står hans initialer från Rembrandtbibeln, sedan kanske en nytecknad ”slängkursiv antikva”. Karl-Erik Forsberg hade förra året, som förBERLING ORIGINAL ORNAMENT ste svensk, utställning på Gutenberg-muséet i Mainz. Han är fortfarande verksam som typsnittsdesigner, kalligraf, och skriver på en bok om bokstavsformer. Och Malmöbaserade Megafonts håller på att ge ut en svensk typsnittsskatt för dagens grafiska produktion. Det är bara att önska dem alla lycka till. abcde fghij klmn opqrs tuvxy zåäö a 12345 67890 g jr i h Typsnittspaketet MF Berling 401 innehåller Berling Original rak, kursiv, fet och fet kursiv. Pris 1 890 kr plus moms. MF Berling 402 innehåller Berling Expert Set med kapitäler och gemena siffror. Dessutom finns här alternativbokstäver med de gamla skärningarna och nytecknade ornament. Bör användas ihop med MF 401. Pris 1 475 kr plus moms. 6 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Tio steg på vägen till att bli en Quark XPress-expert Vi kommer regelbundet att skriva direkt för dig som använder Quark XPress som desktopverktyg. För att dessa artiklar ska bli så bra som möjligt krävs din medverkan! Skriv eller faxa till oss med frågor som du inte kunnat lösa på egen hand – och naturligtvis också om du kommit på något elegant och tidsbesparande sätt att använda programmet. Vi räknar med att då och då erbjuda våra prenumeranter Xtensions till Quark XPress, gratis eller till starkt reducerat pris. Du som jobbar med Quark XPress, glöm inte att kryssa i rutan på prenumerationskupongen längst bak i detta nummer at DtP! Så till ett antal näringsriktiga Quark XPress-tips: 1. Har du retat dig på att det inte finns något smart sätt att skriva ut alla dina typografimallar du skapat i Quark XPress? Men det finns det faktiskt, om du har tillgång till programmet Microsoft Word. Skapa ett nytt Quark-dokument. Skriv in några stycken text. Importera sedan typografimallarna från det aktuella Quark XPress-dokumentet (kommandot Hämta under Redigera typografimallar). Tillämpa alla mallar på varsitt stycke i ditt nya Quark XPress-dokument. Välj därefter Exportera text ur Arkiv-menyn. Exportera den i Word-format. Öppna därefter dokumentet i Word (det är ett Worddokument nu) så ser du att alla typografimallar exporterats tillsammans med texten du skrev in. Fortfarande i Word, välj Definiera format under Form i rullgardinsmenyn (eller tryck kommando-y), gå sedan till Arkiv-menyn och välj Utskrift (eller tryck kommando-u). Ur laserskrivaren tickar fram en uppställning över alla dina formatmallar, med specifikationer! 2. Fuskperspektiv kan man göra med bildkontrollerna i Quark XPress. Vill du få det att se ut som om en bild ligger ner på ett bord, sätt bildvinkeln till -15 grader och ”bildskjuvningen” (hemska ord) till 45 grader. Använder du måttpaletten (dit du kommer med tangentbordskommandot alternativ-kommando-m) är det bildkontrollerna längst till höger. Nackdelen med måttpaletten är att det tar tid att vänta på skärmuppdateringar om man ska ändra flera värden. I så fall är det bättre att med kombinationen kommandow ta sig till dialogrutan för bildblocksspecifikationer. I bägge fallen använder du tabtangenten för att ta dig framåt bland värdena, och shift-tab för att ta dig tillbaka. När du ska ändra tidigare värden kan du skriva – eller + och därefter nya siffror; du kan blanda picapunkter, ciceropunkter och millimeter eftersom Quark XPress räknar om värdena till samma sort. Glöm bara inte att själv skriva in den måttenhet du använder. 3. Quark XPress levereras med flera filter för att importera text från olika ordbehandlingsprogram. Tänk på att dessa filter tar upp minneskapacitet som du säkert kan utnyttja bättre, om du inte behöver dem allihopa. Lägg de filter som du inte använder i en ny mapp som du döper till ”Övriga filter”. Filtermappen kan ligga i programmappen, och skulle du behöva ett av filtren plockar du bara ut det ur mappen, lägger det löst i programmappen och startar om Quark XPress. Filtret Style Tags är värt att titta lite närmare på. Det är det ursprungliga filter som Quark XPress använde för att kunna lagra textfiler i ASCII-format med de typografiska anvisningarna kvar. ASCII är ett språk som de flesta program kan förstå. Style Tags är i dag för det mesta ersatt med den mer utvecklade XPress Tags, men i ett fall är Style Tags fortfarande överlägset. Style Tags använder nämligen samma sätt att lagra typografianvisningar som desktopprogrammet Ventura gör på en vanlig IBM-PC! Detta gör att du, om du skapar typografimallar med samma namn som dem i det ursprungliga Ventu- radokumentet, kan importera en ASCII-fil som i Quark XPress behåller sitt utseende från PC-världen till Mac-världen. Motsatta vägen går också bra. 4. XPress Tags använder du inte, eller hur? Kunde just tro det. Ändå kommer du säkert att någon gång hamna i situationen att du måste skriva om eller lägga in en ny version av en text du redan typograferat i ditt Quark XPress-dokument. När du då importerar den nya texten från ordbehandlingsprogrammet till Quark XPress försvinner naturligtvis alla snygga anfanger, ingresser etc. Med dina effektiva typograferingsmallar med snabbkommandon har du snart hunnit ifatt – men det finns enklare sätt. Om du exporterar tillbaka texten som ska skrivas om med hjälp av filtret XPress Tags, så behåller textfilen alla typografiska anvisningar du gett den i Quark XPress. Sedan kan skribenten rätta och skriva om, utan att röra koderna som styr typografin. När du sedan importerar samma, omskrivna ASCII-fil till Quark XPress så finns alla dina gamla anvisningar kvar. XPress Tags använder du också lätt om du vill importera färdigformaterad text till Quark XPress. Genom makron (eller QuicKeys för Mac) kan den som skriver in texten lägga in alla anvisningar för typografering och på det sättet spara tid för senare skeden av produktionen. En tidning med många skribenter och en ensam sidmakare kan då fungera på ett sätt som inte leder till omedelbart nervsammanbrott hos siste man i kedjan. Observera att XPress Tags går utmärkt att använda mellan PCvärlden och Mac. Det här är en gammal metod som brukar kallas att man skapar register, översätter varandras små egenheter för att nå samma resultat med olika program eller olika datasystem. Vill du kan du också med hjälp av ett databasprogram skapa automatisk formatering för stora textfiler, t. ex. adresslistor och dylikt. Mer om detta i ett kommande nummer av DtP. Undvik förresten att ha både XPress Tags och Style Tags i samma mapp som Quark XPress-pro- 7 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 grammet. Lägg undan åtminstone en av dem, t. ex. i mappen ”Övriga filter” – annars är risken att de hjälps åt att bomba din maskin. 5. När du drar i ett handtag och ändrar en linjesträckning på en polygon, en månghörning, så får du vänta tills Quark XPress flödat om texten varje gång du gör en liten ändring. Är det mycket text runtom och kanske en bild inne i polygonen (som det brukar vara) och du dessutom har en stor skärm kan det bli ganska irriterande. Håller du mellanslagstangenten nertryckt väntar Quark XPress tills du gjort alla dina ändringar, släpp sedan mellanslagstangenten så ritas polygonen om. 6. En sak som även ärrade Quark XPress-fantomer ibland glömmer är att textblock eller bildblock bara påverkar underliggande block – ligger objekt i lagren framför så påverkas de inte. Har du valt manuell under Infällning-menyn (kortkommando kommando+’) till en bild och du inte kan se texten när den ”kryper under kanten” på bildblocket så välj bakgrundsfärg ”Ingen” så blocket blir genomskinligt. För övrigt kan det vara klokt att ha detta alternativ som förval i Quark XPress. Vill du så kan du gruppera objekt med kommandot Gruppera och därefter Hierarkisk i Objektsmenyn. Då hålls flera lager ihop i samma ordning, vilken är bra för att undvika onödigt skyfflande med att lägga skikt längst fram eller längst bak hela tiden. Det finns också ett litet program som heter ”Layers Xtension” som gör att du kan flytta skikt i Quark XPress bara en nivå neråt eller uppåt i hierarkin. Nackdelen är att det går ganska långsamt. 7. Vill du ha dina mellanrubriker satta med vit text på en färgplatta? Eller vill du kunna göra en tabell med raster över varannan rad för att göra den lättare att läsa av? Enklaste sättet är att trycka shift-kommando-n och använda möjligheten att linjera stycket ifrå- ga. Har du en text i 12 punkters grad på 17 punkters kägel beställer du exempelvis en 16 punkters linje under i lämplig färg (t. ex. svart), skriver + 5 pt i rutan för Avstånd, klickar OK och går sedan till textmenyn och väljer färg (vit t. ex.) på textstycket som skyms av linjen så att texten syns på skärmen (och i tryck). Har du en rubrik som du vill ha negativ – vit text på svart platta? Välj linje över; har du en 24 punkters rubrik, med texten satt i vitt, välj en svart linje i 28 punkters tjocklek, skriv in ett värde någonstans runt -7 pt i rutan för avstånd och du har en negativ rubrik! Det exakta förhållandet mellan punktstorlekar och avstånd får du pröva dig till själv; det hänger bland annat på typsnittet du använder, färgen o.s.v. Kom ihåg att linjeringen är ett styckeformat‚ du måste ha ett radslut/nytt stycke för varje linje. Du kan naturligtvis göra tidsbesparande typografimallar av negativ text enligt metoden ovan. 8. Så länge du jobbar med ett dokument som innehåller bilder, t. ex. EPS- eller TIFF-filer, monterar Quark XPress en lågupplöst version av bilden i dokumentet. Denna byts automatiskt vid utskrift på laserskrivaren eller vid rippning på sätteriet. Det betyder att du bör komma ihåg en del saker, varav det viktigaste naturligtvis är att inte kasta bort bildfilerna när du monterat dem i ditt dokument. Flyttar du dem från mappen de låg i från början så letar Quark XPress reda på dem vid utskrift. Först söker programmet på det ursprungliga stället, därefter i samma mapp som det aktuella dokumentet ligger, och slutligen i systemmappen. Håll alltså bildfilerna på ett och samma ställe, och ska du skicka dokumentet för rippning så lägg bilderna löst på disketten eller i samma folder som dokumentet om du skickar flera (annars blir foldern en extra nivå för sätteriet och tar bara tid i onödan). 9. Alternativ-kommando-klick är ett favoritkommando; med detta växlar du mellan 100% och 200% storlek på skärmbilden. Stället där du klickar centreras på din skärm. Men det kan hända att det inte fungerar. Det beror i så fall på en inställning i Feature Plus Xtension, som du förmodligen har installerad i ditt program. Gå under Redigera i rullgardinsmenyn in i Inställningar/Tillägg och se till så att det inte är kryss i rutan för den panorerande handen. Stäng av handen så fungerar klickskalningen igen! 10. Ett sista ord om citattecken. Den förkryssade rutan i montera-textdialogrutan som heter ”Byt till parvisa citattecken” ska inte vara förkryssad. Det finns argument för att använda parvisa citattecken (jag gillar dem ganska mycket själv), men dessa är inte svensk typografisk standard. Se å andra sidan till att du får riktiga citattecken (”) i dina Quarkdokument, och inte dessa hemska tecken (") som används för att beteckna minuter. Används ofta (men felaktigt där också) för måttenheten tum. Det enklaste sättet är en Quark Xtension som heter Typesetting Marks. Denna byter samtidigt ut divis mot pratminus och tankstreck där det ska vara detta, tar bort alla dubbla mellanslag om du vill samt sätter in äkta ligaturer – allt med ett enda kommando för hela ditt dokument. Du som prenumererar kommer att få en diskett senare i vår, där bland annat detta lilla under ingår – utan att det kostar dig en krona! Vill du ha svar på en Quark XPress-fråga, eller har ett tips att komma med, faxa 08-644 90 66! QUARK XPRESS 3.1 ÄR HÄR Quark XPress 3.1 har börjat distribueras i Sverige från generalagenten Software Plus. Några nyheter: XPress Data byggs in i varje dokument, och behöver inte skickas med separat till sätteriet. Du kan öppna Quark PageMaker-dokument XPress. Färghanteringen i är avsevärt förbättrad. Typografimallarna ligger på en palett, med kortkommandon och allt synligt, liksom färger. Features Plus är inkluderad i uppdateringen. DtP återkommer med en utförlig artikel i nästa nummer. Vi kommer också med en rad nya tips för att öka din effektivitet i desktoppandet. 8 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Ska man behöva läsa ännu en artikel om system 7 för Macintosh?! Följande artikel är resultatet av nio månaders erfarenheter av att köra system 7 på Macintosh. Skribenten är expert på Macens operativsystem, och verksam som grafisk konsult åt tidningar och reklambyråer. En morgon i slutet på maj, alltså för snart nio månader sedan, bestämde jag mig för att installera system 7 permantent i min dator. Anledningen var att den slutliga amerikanska versionen precis var färdig och en betaöversättning till svenska lyckades slinka ut ur Apples järngrepp för att landa i min hand. Eftersom jag inte sitter i en löpande produktionspress, men däremot har många kunder som gör det, var min bedömning att det var riktigt att ta tjuren i hornen redan som kalv. De flesta användare av Macintosh som läser tidskrifter om sitt arbetsverktyg, bör vid det här laget bli spyfärdiga av att se ännu en artikel om det ”underbara” System 7.0. Detta är dock inte en artikel som beskriver nyheterna med system 7, utan en beskrivning av ”dagen efter” med de första riktiga erfarenheterna. Jag vill hjälpa dig att slippa problem, klargöra vanliga begrepp och missuppfattningar och ge en del tips om hur du bäst använder en Macintosh med system 7 för grafisk produktion. Varför ska jag gå över till system 7? Mitt första svar är att datorn arbetar stabilare med system 7 än med tidigare versioner. Det är min hittills säkraste erfarenhet. Visserligen är uppdateringen på skärmen när du arbetar i Finder något långsammare än i system 6.x, men när du lärt sig använda funktionerna på tangentbordet för att navigera i Finder, den suveräna sökfunktionen och användningen av aliassymboler är du ändå mycket effektivare än tidigare. När du kommit dit känns det frustrerande vid första tanken på att gå tilbaka till system 6.x. Att utskrifterna krånglar mindre och går fortare, att du dessutom kan starta en stor kopiering i Finder och gå tillbaka till det dokument du arbetade med i något annat program under tiden som datorn kopierar, eller att det inte behövs disketter, en ”död” filhanterare eller ett specifikt program för att flytta på dokument mellan datorer tror jag är fördelar som bakåtsträvande ”vet bättre” typer inte riktigt har förstått. Men kryssa för guds skull inte i rutan för ”Beräkna mappstorlek” i inställningsdokumentet innehåll, det får din maskin att arbeta irriterande långsamt i Finder. En nackdel har jag faktiskt upptäckt, den påverkar dem som använder Adobe Illustrator eller Aldus FreeHand. När du ska förminska skärmbilden (zooma ut) så trycker du på kommando – alternativ och mellanslag för att nå förstoringsglaset med minustecknet i, detta tolkar systemet som kommandot byt tangenbordslayout och då byter det från svensk till amerikansk tangenbordslayout. Denna funktion går inte vad jag vet att ta bort från systemet, men det finns ett sätt att komma runt det. Genom att trycka ned tangenterna i ordningen kommando – mellanslag – alternativ så får du fram förstoringsglaset med minustecknet utan att byta tangentbordslayout. Om du är förtrogen med ”ResEdit” och har version 2.1 eller senare så kan du öppna resursen ”itcl” och ändra den första radioknappen ”Always show…” till on. Detta gör att du får fram en meny till i högra hörnet av skärmen som visar vilken tangentbordslayout som är vald med en liten flagga. Framtiden är nog en av de stora anledningarna till att byta system. Alla produkter som utvecklas nu är inriktade på att fungera i och utnyttja funktionerna i system 7. Det är klart, om du inte har någon anledning att öka sin effektivitet eller inte vill att datorn ska bli lättare att använda kan du gott stanna i system 6. Skaffa mera arbetsminne! System 7 använder mer minne, både på hårddisk och arbetsminne, än tidigare system. Under de allra senaste veckorna har Apple kommit med ett tillägg till system 7 som korrigerar tidigare felaktigheter (buggfix), som gör att systemet tar mindre minne under vissa premisser, många av funktionerna i Finder går fortare och utskrifterna går fortare. Tillägget kallas System 7 Tune up. Trots detta är den grundläggande rekommendationen att åtminstone ha fyra Mb RAM i datorn. För att använda datorn till grafisk produktion är min grundläggande rekommendation minst åtta Mb RAM. De flesta som producerar inom det grafiska området vill kunna arbeta med åtminstone två tyngre program igång samtidigt, exempelvis Illustrator och Quark XPress. När du har en normal uppsättning av systemtillägg, är uppkopplad till en filhanterare och har ganska många typsnitt öppnade via Suitcase (ett systemtillägg), är min erfarenhet att det med åtta Mb går att arbeta med Quark XPress eller PageMaker, Illustrator eller FreeHand, ett ordbehandlingsprogram igång samtidigt och då finns det tillräckligt med utrymme kvar till bakgrundsutskriften. I dagens läge har alla kommersiella produkter med större spridning blivit uppdaterade för att fungera och utnyttja funktionerna i system 7. När du ska byta till system 7 är det väl värt jobbet att höra sig för om det är några frågetecken vad gäller kompatibiliteten i de programvaror som du är beroende av. När du gör detta bör du kontrollera vilken version du själv har, om den fungerar och om det har kommit någon senare version. Du får räkna med att det kan vara något systemtillägg som inte fungerar och även om du gillar den där extra lilla funktionen, är du ju sällan beroende av den. Kostnaden i detta är först och främst arbetet med ”inventeringen” och eventuella uppgraderingskostnader. I denna situation får den som piratkopierat program sota för sina tidigare synder. Fega konsulter sprider rykten Den mest spridda uppfattningen om system 7 är att nästan inget fungerar med det. Det måste vara någon illvillig konsult som inte hade tillräckligt med tid för att göra en riktig utvärdering eller som är rädd att förlora jobb (p.g.a. mindre problem hos kunderna) som börjat sprida detta rykte. Det är snarast ett tecken på okunnighet när någon säger detta. För om du ställer in minnesadresseringen till 24 bitars läge och inte startar fildelning, är min erfarenhet att alla gamla programvaror fungerar felfritt. Med gamla program syftar jag på de som utvecklats innan de slutliga specifikationerna för system 7 lämnades till utvecklarna av Apple. Det amerikanska trenduttrycket om nya programversioner ”System 7 savvy” betyder inte system 7-kom- 9 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 patibelt, som jag läst i tidigare artiklar. En ordagrann översättning är ”system 7-drypande”; att programmet utnyttjar de nya funktionerna i system 7 till fullo. Inga problem med program Det är två funktioner i system 7 som ett program ska kunna fungera i hop med för att kompatibiliteten ska vara tillfredsställande. Först och främst är det 32 bitars minnesadressering och det andra är fildelning. Det vanligaste problemet är att gamla tillämpningar inte fungerar med minnesadresseringen i 32 bitarsläge. System 7 kräver mer minne än tidigare system vilket redan har satt ordentlig fart på marknaden för minneskretsar som är större än en Mb. Den tidigare begränsningen av åtta Mb arbetsminne, vilket visserligen gick att komma runt med tredjepartsprodukter, bromsade möjligheten att utrusta maskiner med minne för tunga arbetsuppgifter. Detta gäller framförallt inom grafisk produktion. Senast för några dagar sedan talade jag med en kund som bestämt hade hört att Quark XPress 3.04 inte är 32 bits kompatibelt. När jag talade om att jag har använt Radiusskärmarna kan bli oanvändbara när du XPress i nästan byter till System 7 på Macen. Du kan tvingas byta en ett halvår i 32 ROM-krets på bildskärmskortet. Det kostar några hundrabitarsläge var lappar och görs av Radius återförsäljare och servicebyråkunden villig er. Du kan göra det själv också, om du tillhör dem som är att tro på mig. roade av att gå innanför skalet på datorn. Min slutsats av Men har du köpt din stora skärm nyligen så är chansen problemet är att stor att du slipper krångel. Så här gör du för att kontrolle- den som givit ra saken: Öppna ”Inställningar” under äpplet längst upp denna uppgift till vänster på skärmen. Dubbelklicka på symbolen för till min kund Radiusware. Klicka på den lilla rutan där det står ”About”; använde en för då kommer ett nytt fönster upp. I detta står vilka som har gammal version jobbat med produkten, och vilka vesionsnummer det är på av ATM, Adobe de olika delartna i mjukvaran Radiusware. Type Manager, Precis under detta fönster står vilken version av äldre än version bildskärmskortet du har. TPD* V2.1 ska det stå (eller 2.0.2. högre). Har du V2.0 måste du byta ROM-kretsen. Har du När det gälproblem så ring Aldus för support, tel 08-752 33 00. ler fildelning är det endast vissa typer av program som riskerar att inte fungera som de ska. Huvudsakligen gäller detta program inom kategorierna nätverk, elektronisk post, faxmodem för nätverk, vissa back up- och komprimeringsprogram. I övrigt är min erfarenhet att de andra nyheterna i system 7 inte ställer till problem för gamla program. Något du bör tänka på är dock att en del systemtillägg (som tidigare kallades startdokument och inställningar), framförallt de som använder flera dokument, blir lurade av den nya mapphanteringen i system 7 och därmed inte fungerar som de ska. Det är min erfarenhet att det alltid går att komma runt detta genom att flytta på de filer som krånglar så de kan hitta varann igen. ATM är ett bra exempel även här, detta gäller bara version 2.0 eller tidigare av ATM. När du lägger ATM med tillbehörsdokumentet (det med siffrorna efter ”ATM”) på systemmappen signalerar systemet att inställningsdokumentet ska in i mappen inställningar. Detta är inte problemet, ATM klarar att ligga delat (ATM i mappen ”Inställningar” och tillbehörsdokumentet fritt i systemmappen), utan problemet börjar när du lägger in skrivarfonter. När du lägger dessa på systemmappen meddelar systemet att systemtillägg ska ligga i mappen ”Tillägg”, problemet är att ATM 2.0 bara söker efter skrivarfonter som ligger fritt i systemmappen, om du inte använder ”Suitcase” men det är en annan historia. Jag har hittills utan problem använt en stor mängd systemtillägg av mycket skiftande ålder. Skillnaden är annars att ”magin” i samband med att få systemtillägg att fungera är något mindre i system 7 än i tidigare system. Hårddiskar och bildskärmar Inom detta område har jag stött på problem med två typer av hårdvara, hårddiskar och bildskärmar. Risken finns att flera andra typer av hårdvara kan ställa till problem och oftast räcker det att mjukvaran som hanterar hårdvaran uppgraderas. Det riktiga är att kontakta leverantören och begära information innan du går över till det nya systemet, det kan gälla bandstationer, bildläsare (scanners), CD-ROM-enheter, mm. Först och främst gäller det kompatibiliteten hos själva datorerna. Macintosh är konstruerade så att en del av operativsystemet ligger lagrat i en skrivskyddad krets på logikkortet i datorn, en så kallad ROM (Read Only Memory). Vartefter nya modeller har utvecklats så har också nya versioner av kretsen gjorts. Den första modellen som fick en ROM-krets med de första funktionerna för system 7 var IIci. Funktionen som det i första hand gäller är 32 bitars minnesadressering. För att kunna använda denna funktion i äldre modeller måste du idag använda ett systemtillägg som heter Mode 32 från Connetix. Detta är i första hand intressant om du ämnar installera mer än åtta Mb internminne i sin maskin. Mode 32 har visat sig vara så bra att Apple har upprättat ett licensavtal med Connetix för att inkludera produkten i framtida systemversioner (detsamma gäller för övrigt också Adobe Type Manager). Nya drivrutiner till SyQuest-skivor När det gäller hårddiskar (och SyQuest) är det hela ganska enkelt, funktionen för virtuellt minne i system 7 kräver att drivrutinen på skivan följer de nya riktlinjer som Apple har givit ut. De flesta formateringsprogram kan utföra en uppdatering av drivrutinen utan att radera informationen på skivan, så i detta fall bör du införskaffa en ny version av det formateringsprogram som du tidigare använt, den ska vara modifierad senast under maj 1991. Har du använt Apples ”HDSC Prepareraren” så ligger den nya versionen med på disketten ”Verktyg” bland system 7 disketterna. Fastän det, enligt den information jag har fått, endast är funktionen för virtuellt minne som kräver nya drivrutiner, visar min erfarenhet att datorn uppför sig bättre med nya drivrutiner på hårddisken också när du inte använder virtuellt minne. Bildskärmar med tillhörande bildskärmskort är ett lite mer intrikat problem. Detta gäller till största del stora färgskärmar (större än 13 tum) och framförallt när du har ett accelerat bildskärmskort. Det normala är att funktionerna för bildskärmen ligger uppdelade i två delar, precis som Macens system, i ett ROM (Read Only Memory, skrivskyddad minneskrets) som sitter på bildskärmskortet och en programdel (ett systemtillägg). Det kan vara så att någon eller båda av dessa två behöver bytas till nyare versioner. Kontakta din leverantör av bildskärmen innan du installerar system 7. Om du har Apples CD-ROM och avser att ställa in minnesadresseringen i 32 bitarsmod måste programvaran för CD-ROM-enheten uppgraderas till version 3.2. I nästa nummer av DtP berättar vi hur du ska gå tillväga när du installerar system 7 på din dator, och vilka nya funktioner du kan utnyttja när du installerat systemet. 10 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Fem tips för PageMaker-användare som vill veta mera Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara lära dig arbetsbesparande knep som underlättar ditt arbete? DtP ger dig här tio tips – genvägar till en bättre och effektivare layout. 1. Förmodligen kan du redan några vanliga snabbkommandon. Du trycker kommando + shift + f för fetstil, kommando + shift + k för kursiv text och så vidare. Kommandotangenten är den med äpplet eller fornminnessymbolen på. (Jo, idén kommer faktiskt från en svensk vägskylt; en av Apples höjdare såg den genom ett limousinfönster och föll pladask för symbolen). Men har du prövat följande snabbkommandon? KAPITÄLER : kommando + shift + w VERSALER: kommando + shift + l exponent (exempel: m 2): kommando + shift + + (plustecken) index (exempel H2 O): kommando + shift + – (minustecken) Det finns också snabbkommandon för att gå upp och ner i storlek (grad) på texten. Särskilt användbara är dessa snabbkommandon när du vill anpassa storleken på en rubrik till ett givet utrymme. Med kommandot alt + kommando + shift + . (punkt) går du upp en punkt i grad varje gång du trycker på punkt-tangenten. Med kommandot alt + kommando + shift + , (kommatecken) går du ner en punkt i grad. Kommandot kommando + shift + . (punkt) förstorar texten till närmaste skalsteg (exempelvis från 36 punkt till 48) och kommando + shift + , (kommatecken) förminskas texten till närmaste skalsteg. Tänk på att radavståndet inte ändras automatiskt när du arbetar med denna metod. Justera det i efterhand när texten fått önskad storlek. 2. Har du svårt att få spalterna lika långa när du arbetar med layout? Tänk på att anpassa mellanrubrikernas radavstånd (kägel) och luf- ten runt mellanrubrikerna till brödtextens radavstånd. Gör en ny formatmall för mellanrubriker på följande sätt: Börja med att välja Inställningar… i Redigera-menyn. Välj cicero som måttenhet för både lodrät och vågrät linjal. Ta sedan reda på vilket radavstånd din brödtext har. Dubbla det värdet. Om brödtexten har 12 punkters radavstånd får du då 12x2=24 punkter. Från det värde du nu fått fram drar du sedan mellanrubrikens radavstånd. Om mellanrubriken i vårt exempel har 14 punkters radavstånd räknar du 24-14=10. Det tal du nu får fram anger hur mycket luft du kan lägga ovanför och under mellanrubriken, i det här fallet 10 punkter. Välj Stycke… ur menyn Text och ange exempelvis mellanrum före: 0c7 och mellanrum efter: 0c3. Observera angivelserna som betyder noll cicero sju punkter och så vidare. Prova andra sätt att fördela luften (exempelvis 0c6 och 0c4) tills du är nöjd och det ser snyggt ut. Nu har du gjort en mellanrubrik som i höjdled tar exakt lika stor plats som två rader brödtext. Om du föredrar att arbeta med millimeter som måttenhet på linjalerna, behöver du bara ändra tillbaka från cicero till millimeter i Inställningar. Det påverkar inte din mellanrubrik – värdet du angett i punkter under Stycke… omvandlas helt enkelt till millimeter. justera alla inställningar. Alla dina nya dokument du nu skapar kommer att se ut precis så som du angett. 3. Ibland ”fastnar” en oönskad inställning i dokumentet. Det kan röra sig om att du en gång gjort en fyra punkters ram och därefter blir alla ramar fyra punkter eller att all oformaterad text du skriver in – exempelvis bildtext – blir 72 punkter. Gör då så här: Se till att du inte har något objekt markerat. Välj önskat värde, till exempel enpunkts ram eller formatet för brödtext. Spara sedan. Nu kommer ramar, text etc. att se ut som du just valt. Skapar du ofta nya dokument i PageMaker skulle du förmodligen vilja att de standardvärden som kommer upp i dialogrutan när du väljer Nytt… såg annorlunda ut. Kanske arbetar du oftast i tabloid? Kanske arbetar du oftast i ett annat typsnitt än det förvalda Times? Kanske vill du alltid ha 0,5 punkts ramar istället för de förvalda som är på 1 punkt? och så vidare. Du kan ändra PageMakers förinställningar på följande sätt: Börja med att öppna PageMaker genom att dubbelklicka på programsymbolen. När programmet är öppet och menyraderna Arkiv, Redigera etc syns, kan du gå in i menyera och välja Sidformat…, Text… Stycke…, och så vidare och 4. Tycker du att bokstäverna i texten ofta spärras ut? Då kan det bero på att du inte gjort om förinställningarna i PageMaker efter svensk standard (se ovan hur du ändrar förinställningar). Välj Stycke… i menyn Text och klicka därefter i rutan Mellanrum… Om värdena i rutans övre del under Teckenmellanrum är -5, 0 och 25, arbetar du efter PageMakers förinställda, amerikanska standard. I USA anses det vara typografiskt korrekt att mellanrummen i en textrad läggs såväl mellan ord som mellan bokstäver. Svensk standard är att mellanrummen enbart läggs mellan ord och för att anpassa texten till denna standard ska värdena under Teckenmellanrum sättas till 0, 0 och 0. Observera att denna ändring av förinställningarna bara gäller nya dokument du skapar i PageMaker. Dina gamla dokument måste du justera genom att ändra teckenmellanrum i varje formatmall för sig. 5. PAGEMAKER 4.2 UTE NU Den nya versionen av PageMaker har en rad nya funktioner, varav många påminner om Quark XPress. Fortfarande kan man dock inte ha flera dokument öppna samtidigt, inte heller gruppera/rotera objekt. Mera i nästa nummer av DtP! 11 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Priskrig mellan rip-sätterier i Stockholm Lägsta noteringen på rippning var i februari Aba Kopiering med 50 kronor per A4, 0 kr i startkostnad. Därmed har botten gått ur rip-marknaden i Stockholm, och vi börjar närma oss USA-priserna. DtP har tagit reda på var Sveriges billigaste desktopsätteri ligger – alla fakta finns i tabellen här nedan. Undersökningen gick till så, att vi faxade ut begäran om prisuppgifter till närmare 200 sätterier över hela landet. Ett urval av svaren finns redovisade i tabellen nedan. Dystra telefonrapporter Bitvis var det en tragisk upplevelse att prata med sätterifaktorer, som Sätteri trodde att vi var en ny storkund. Vi ber om förlåtelse om vi väckt falska förhoppningar hos någon typograf med kniven mot strupen. Samtidigt stötte vi på en rad nedlagda (”…nej, vi håller på att avveckla här…”) och sammanslagna sätterier (d.v.s. oftast konkursbon som konkursförvaltaren lyckats få någon finansiär att driva vidare genom att slå ihop kundregistren. Otaliga telefonabonnemang hade upphört utan hänvisning. Stora reklamsätterier var som uppslukade av jorden. I all denna dysterhet så finns dock en positiv sida: kunden är kung. Allt är förhandlingsbart, även för små kunder. Sätter du allt på ett och samma ställe, det må vara småskvättar ett par gånger i månaden, så kan du få rabatt på mellan 5 och 20 procent på ett år. Är du större kund är prislistan helt och hållet förhandlingsbar. Vissa rippar ”gratis” Trycker du en tidning eller tidskrift regelbundet så tar ju oftast tryckeriet hand om rippningen. I den mån du är nöjd med kvalitén så går det att få rip-sättningen på köpet om du lovar att trycka på samma ställe under ett år. En notering från en rippkund för ett par veckor sedan (han rippar 32 A4-sidor i månaden, på papper, så det är ingen jättekund) var en sänkning från sätteriets listpris 125 kr/sida till 30 kr/sida… En A4 på 24 sid A4 En A3 på papper/film kr papper/film kr papper/film kr Dala Offset AB, Falun 60/100 1320/2160 75/120 Anfang Datasätteri, Norrtälje 80/100 1770/2225 100/130 Levererar provtryck Digiset, Stockholm 150/250 1830/3030 175/275 Färgsep +25 kr/sid Bokstaven Text & Montage, Göteborg 105/135 Begär offert! 140/180 Min. faktura 250 kr 89/104 1796/2216 127/148 Prova dem gratis! Tryckhuset, Bromma 150/150 1875/1875 150/150 Förhandlingsbar Tryckindustri i city, Stockholm 220/250 2520/3240 220/250 Ej 4-färgsbilder Grafisk Support, Solna 125/140 Begär offert! 140/160 Avancerade provtryck Skapa, Stockholm 300/300 2200/2860 300/300 2 sidor, bud ingår Skribo Font, Stockholm 110/130 1290/1670 120/140 Calamus, Atari Reijs & Co*, Stockholm 300/320 2280/2720 320/350 Raster extra, bud ingår Sten Lindgren Grafiska, Stockholm 250/260 2105/2345 300/320 Efter kl 16.30 +600 kr Monilar, Solna 320/340 1945/2200 360/380 Efter kl 17.00 +130 kr Reprorit, Solna 120/140 Begär offert! 150/180 Söt kundtidning Två Sättare, Solna 150/170 1970/2450 170/190 Ateljé Ove Landgraff, Stockholm 190/210 1810/2290 260/280 Högupplöst blir dyrare Delta Reprosätteri, Stockholm 300/320 2240/2880 320/350 Scannar 4-färg ART Aktuell Rip-Teknik, Sundbyberg 125/145 955/1435 145/185 Missa inte deras reklam… NewsText, Stockholm 300/320 2300/2800 320/350 Förpackningsprover m.m. Text & Montage, Stockholm 100/125 2240/2820 100/125 50/75 1840/2760** 75/100 Publicera Prepress, Hedesunda ABA Kopiering, Stockholm Övrigt; bud, extra kr, färgservice mm Köper 4-färgen utifrån Kampanjpris i februari (I priserna har vi räknat in eventuella startkostnader) *Här ingår sätteriföretagen Accent, Advance, MontageGruppen, SätteriKonsult, TextGruppen och Typografen 2. **Ordinarie priser. 12 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Desktoparens mardröm analyserad; så konverterar du PC/Mac-filer Nämn ordet filkonvertering till desktopfolk och du möts av suckarnas kör. Alla har sina egna exempel på misslyckanden: Å, ä ö som blivit ß, ] eller ?, fetstil som blivit kursiv, ”rätt” formaterade disketter som inte kan läsas. Av någon obegriplig orsak. Men håll ut och läs vidare. DtP skingrar mystiken. Visst kan filöverföring mellan PC och Macintosh vara svår. Men den är inte på långa vägar så komplicerad som ryktet säger. ”Vi skulle vilja köpa Macar för layouten till vår tidning. Men eftersom vi skriver texterna på PC så går det ju inte”, kan det låta. Men mer fel kan det inte bli – visst går det, alldeles utmärkt till och med. Varje Macintosh kan, utan extra tillbehör än dem som följer med datorn vid leveransen, läsa PC-disketter och konvertera filer. Med hjälp av några extra tillbehör kan Macen utföra avancerade konverteringar, kopplas ihop med en PC eller till och med kopplas in på ett PCnätverk. Macen kan också formatera disketter så att de kan läsas i en PC och lagra över filer i PC-format. Två saker måste fungera för att kommunikationen PC-Mac ska gå smidigt: dels den rent handgripliga överföringen av filer, dels konverteringen av filer. Överföringen och konvertering är inte samma sak – håll isär begreppen! Oavsett om du för över filer med diskett, via modem, direkt med kabel mellan Mac och PC eller i ett nätverk, måste filerna i regel översättas – konverteras – till Mac-språk för att du ska kunna använda dem. Vi börjar med överföringen Överföring med diskett: Det första du bör ta reda på är vilken typ av diskettenhet som sitter i din Mac. Har du en nyare datormodell med superdrive (Classic, LC, SE 30, IIsi, IIcx, IIci, IIfx eller Quadra)? I så fall klarar du de två vanligaste diskettyperna i dag, DD och HD. DD står för Double Density och innebär att disketten rymmer 800 K (kilobyte) om den är formaterad för Mac och 720 K om den är formaterad för PC. HD står för High Density och rymmer 1440 K för både PC och Mac. Bokstäverna DD eller HD står på diskettens ovansida, titta efter där så ser du vilka disketter du använder. Äldre Macar (Plus, SE och Macintosh II) kan bara läsa DD-disketter – såvida de inte byggts om med en ny diskettenhet – en superdrive. Allt fler PC-användare går över till HD-disketter i dag, så det kan vara vits med att hotta upp din gamla Mac med en superdrive om du inte redan gjort det. ”Detta är inte en Macintoshskiva. Välj formatering eller avbryt” Så svarar Macen om du matar in en PCdiskett. Men om du först öppnar Apple filkonvertering (finns på en av dina systemdisketter) och sedan matar in disketten, kan den läsas av din Mac. Det finns två enkla program som gör att du kan mata in PC-disketter direkt i din Mac utan att gå vägen över Apple filkonvertering. De heter Access PC och DosMounter, och om du har ett av dessa program kan du se PC-disketten som en vanlig diskettsymbol på Macens skrivbord, öppna den genom att dubbelklicka och kopiera in filer från den till din hårddisk. Så har vi det här med diskettens storlek. Macens diskettenhet, liksom de flesta PC-datorers, är byggda för små disketter på 3,5 tum (3,5”). Dock finns det fort- farande PC-användare som kör med större disketter, 5,25”. Och dem kan du inte på några villkors vis klämma in i Macen. Om du måste kunna ta emot 5,25”-disketter kan du köpa en extern diskettenhet för 5,25”-disketter och koppla till din Mac. Eftersom de större disketterna är på väg ut – även på PC-sidan, finns nu bara ett märke 5,25”-diskettenheter för Mac kvar på marknaden, DaynaFile från Nova. Den är såpass dyr att det kan löna sig att köpa en begagnad PC istället och koppla den med kabel till din Mac. Överföring med kabel: Det finns två paket med tillbehör för filöverföring med kabel PC-Mac: De heter MacLink Plus och Lap Link III och innehåller konverteringsprogram till Macen och PCn, kabel för att koppla samman datorerna samt ”translatorer” – filter för översättningar mellan olika program. Med hjälp av dessa kan du lätt sända filer mellan datorerna. MacLink Plus och LapLink III kan även användas för överföring med modem. ASCII-filer klarar de flesta program De flesta ordbehandlingsprogram kan spara text som ASCII-filer (ren text). Formatering som fetstil, kursiv etc. försvinner ur texten, men å andra sidan kan ASCII-filer lätt överföras mellan olika datorsystem och till olika ordbehandlingsprogram. Har du bara basprogrammet Apple filkonvertering kan du alltid ta emot ASCII-filer per modem. Modemöverföring kan vara räddningen i trängda lägen. Om din skribent använder en Atari eller Amiga-dator kan den enda framkomliga vägen vara just att de modemsänder sina texter som ASCII-filer. Vill du kunna ta emot andra filer än ASCII måste du köpa till program för det. Med MacLink Plus och LapLink III kan du se fram mot en smidig överföring, men det förutsätter att PCn som sänder filer till dig också har dessa program. Om dessa program inte finns i PCn kan du med hjälp av AccessPC eller DosMounter (se ovan) ändå ta emot PC-filer skapade i de flesta olika program. Överföring i nätverk: Mac och PC kan kopplas samman i samma nätverk, dela skrivare och sända filer mellan datorerna. Men att bygga ett sådant nätverk är inget att rekommendera ens för den aldrig så kunniga gördet-självaren. Kontakta din återförsäljare om du är intresserad av en sådan lösning. När du nu fått in PC-filerna i din Mac är det dags för nästa steg: konverteringen. Överföring per modem: Så översätter du dina filer Konvertera – översätta från PC-språk till Mac-språk – kan du både göra i vissa Mac-program och i en separat konverterare. Många Mac-program har egna konverteringsfilter. Så till exempel Quark XPress som kan läsa moderna Word Perfect-filer för PC direkt utan föregående konvertering och MacWrite som kan öppna filer från flera olika ordbehandlingsprogram för PC. Du går till väga så att du först öppnar ditt program (Quark, MacWrite etc.) och därefter plockar in PC-filen via Montera eller Öppna. Titta efter i manualerna för dina Mac-program och se vilka konverteringsfilter du har tillgång till! Kanske klarar du dig med dessa. Annars får du anlita ett särskilt konverteringsprogram. 13 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Apple filkonvertering täcker dina basbehov. Den följer med den uppsättning vita systemdisketter du fick när du köpte din Mac. Om du öppnar Apple filkonvertering genom att dubbelklicka på symbolen på vanligt sätt får du upp ett fönster där den vänstra halvan visar innehållet på din hårddisk. Sätt sedan in en PC-diskett i din diskettdrive och vips dyker innehållet på disketten upp till höger i fönstret och du kan börja konvertera. Dock finns en hake: Apple filkonvertering kan i grunduppsättningen bara utföra två typer av konverteringar: Från DCA/RFT (format som finns i ordbehandlingsprogrammet Display Write) till MacWrite, och textkonvertering (från PC-ASCII till Mac-ASCII). Det finns i och för sig möjlighet att spara som ASCII i de flesta ordbehandlingsprogram för PC, men då går man miste om information som fetstil, kursiver etc. Ju duktigare tolk desto bättre resultat De bästa översättningarna som är mest trogna originalet får du om du har en kunnig ”tolk” – ett översättningsfilter som förstår sig på finesserna i PC-programmet. För ett par tusenlappar kan du köpa sådana översättningsfilter till Apple filkonvertering. De heter Mac Link Translators och på så sätt får du filter för en lång rad olika program: ordbehandlingsprogram, PageMaker men också Excel, Lotus och bildfiler som EPS och TIFF. Det är alltså inte bara ordbehandlingsfiler som kan konverteras utan också layoutade sidor i PageMaker, kalkyler och bilder. Har du dessa filter kan Apple filkonvertering själv se vad det är för filtyp du vill konvertera – exempelvis Word Perfect för PC. Däremot får du frågan vad du vill översätta till. Här kan du välja mellan exempelvis MacWrite, Microsoft Word, Word Perfect och Text. Om du har Access PC eller Dos Mounter (se ovan under överföring) behöver du inte öppna Apple Filkonvertering först – utan bara mata in disketten. LapLink III och MacLink Plus är alternativ till Apple filkonvertering. I första hand är de tänkta för filöverföring via kabel mellan PC och Mac men fungerar även självständigt på Macen. Om du ofta tar emot PC-filer av olika typer på diskett, se till att filerna kommer på 3,5” diskett, köp till MacLink Translators och använd Apple filkonvertering Om du även måste ta emot 5,25” disketter, skaffa DaynaFile eller en begagnad PC med 5,25” diskettenhet. För att använda DaynaFile måste du också ha MacLink Plus för att kunna läsa/konvertera filerna. PCn kopplar du direkt till Macen med hjälp av MacLink Plus-paketet eller LapLink III-paketet. Om du redan har en PC intill din Mac, koppla samman dem med MacLink Plus eller LapLink III, se ovan. Om du vill integrera PC och Mac i ett nätverk, ring din återförsäljare. Om du skriver på en Mac och vill skicka filer till en PC, konvertera din textfil med hjälp av Apple filkonvertering, Mac Link eller LapLink. Om du ska skicka på diskett, så PC-formatera en diskett i Apple filkonvertering och lägg över dina texter på disketten. Om du ska modemsända– kör igång! Om din Mac är kopplad till en PC, sänd över med MacLink/LapLink. Om du inte klarar konverteringen själv, vänd dig till företag som har specialister på området, i Stockholm exempelvis: TeleKonvertering, MacSekreteraren. PRODUKTER DaynaFile 5,25” diskettenhet cirkapris beroende på modell 7000-9000:– + moms* (återförsäljare: Nova, tel 031-80 03 30) MacLink Plus inklusive Mac och PC-program, DosMounter och anslutningskabel, pris från kr 1 500 + moms* (återförsäljare: Nova, se notis om uppdatering nedan) MacLink Translators inklusive Mac-program och DosMounter cirkapris från 1100 + moms*. (återförsäljare: Nova) LapLink III inklusive Mac och PC-program och anslutningskabel cirkapris från 995:– + moms* (återförsäljare: Professional Systems, tel 08-752 00 70) DosMounter cirkapris från 700:– + moms* (återförsäljare: Nova) Nitlotter – krångel du inte kan undvika Varning utfärdas för DD-disketter för PC formaterade som HD. Man kan nämligen på PC ”lura” datorn att formatera 1440 K på en diskett tillverkad för 720. PCanvändaren själv riskerar att förlora data och Macen kan inte läsa disketten. ASCII är inte alltid ASCII – det finns så kallad 7 och 8 bitars ASCII. Om å, ä, ö vid överföringen blir tecken som [, ] och \ har PC-filen förmodligen sparats som 7 bitars ASCII och då fungerar inte specialtecken vid överföringen till 8 bitars ASCII. Men genom sök-ochersätt-funktionen som finns i de flesta ordbehandlingsoch layoutprogram kan ett sådant fel åtgärdas. Finesser i ordbehandlingsprogram, som att fotnoter automatiskt läggs längst ner på sidan, kan försvinna vid konvertering. Fotnoterna hamnar sist i dokumentet i stället. Det kan också vara problem med numrering av rader, olika sidhuvud för udda och jämna sidor etc. För den vanlige tidningslayoutaren är dock detta inget att bekymra sig för. En liten sammanfattning: Om du någon enstaka gång tar emot PC-filer på diskett för konvertering, se till att du får filerna på 3,5” diskett och sparade som ASCII eller DCA/RFT. Använd Apple filkonvertering. AccessPC cirkapris från 900:– + moms* (återförsäljare Software Plus, tel 011-28 21 00) * Produkterna finns tillgängliga hos flera olika företag som säljer Macintosh-produkter. Priserna angivna här är i regel lägstapriser (postorder för mjukvara) och kan ligga betydligt högre hos din ordinarie leverantör. MacLink Plus i ny version Version 6 av konverteringsprogrammet MacLink Plus har nu kommit. Med hjälp av MacLinkPlus kan konverteringar mellan Macintosh, DOS-, Sun- och NeXTdatorer enkelt göras. I den nya versionen kan du förvälja till vilka filformat olika typer av dokument automatiskt skall konverteras. MacLink Plus kan efter konverteringen av ett dokument automatiskt avslutas och därefter öppna det konverterade dokumentet i rätt program. Konverteringar kan nu även göras med MacLinkPlus/PC i MS Windows på en DOS-dator. Förutsättningen är att en Macintosh anslutits via den medföljande kabeln. MacLinkPlus fungerar givetvis tillsammans med System 7. En uppgradering från tidigare versioner kostar 1 000 kronor och inkluderar Dayna DOS Mounter. 14 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Prenumerera och välj vilket typsnitt du vill ha! Bo Berndal, typograf och kalligraf, har ritat det här första DtP-numrets tre specialtypsnitt för postscript. Du får välja ett av dem utan kostnad. Så fort du betalat din prenumerationsavgift så kommer disketten på posten. Vill du köpa flera typsnitt kostar de endast 350 kr plus moms per styck. Observera att vi bara erbjuder denna service till våra prenumeranter! Esseltub är Stig-Åke Möllers sans serif-snitt för Stockholms tunnelbana. Bo Berndal har lagt till skiljetecken, &-tecken m.m. som Stig-Åke Möller inte hade med. Dessutom har Bo Berndal gjort särskilda tabellsiffror, på två ordinarie ordmellanrums utrymme. Tabellsiffrorna finns i siffra+alt-läge. Stig-Åke Möller, en ettrig, låghalt skåning som nu är död sedan flera år, var lärare på Konstfack i skrift och bokstavshistoria. Innan dess var det han som skrev och skötte NKI-skolans korrespondenskurser i ämnet. Efter omfattande läsbarhetstester, framförallt läsning av text ur sneda vinklar och i rörelse, ritade han detta högresta och tydliga typsnitt åt Storstockholms Lokaltrafik. Helvetican tog över i underjorden Den som idag går ner i huvudstadens tunnelbana för att leta efter dessa vackra funktionella bokstäver hittar dock istället den miljöförstörande Helvetican. De gamla skyltarna var gjutna i aluminium, med bokstäverna upphöjda i relief, de nya är platta i ordets alla bemärkelser. En smutsig skylt gick exempelvis att läsa förr‚ så icke idag. – Versionen i postscript, som jag ritat i Fontographer, följer så troget som möjligt Stig-Åke Möllers originalsnitt, säger Bo Berndal. – Jag har jobbat med olika avdrag och kopior, och tagit fram ett genomsnitt av de olika feta versionerna jag fått tag på. Stig-Åke Möllers bokstäver användes i versaler till stationsnamnen, och spärrades en aning för att öka läsbarheten. Den var smalt tecknad för att stationsnamn som SKOGSKYRKOGÅRDEN och MIDSOMMARKRANSEN inte skulle ta för stor plats. Typsnittets öppna, individuella, tydliga och enkla siffror finns kvar i vagnarna – betydligt mer lättlästa än Helveticans låga, breda och förväxlingsbara siffror som används i tidtabeller och på stationerna. – Även Stig-Åke Möllers bokstäver har öppna delar, i motsats till Helveticans igengroende (jämför t. ex. bokstavsformerna a, c, e, och s i de olika typsnitten), säger Bo Berndal. Typografisk förfulning och vandalisering Genom att ta bort Stockholmarnas eget alfabet, skriver Bo Berndal i sin utmärkta bok ”Typiskt typografiskt”, och sätta in ett likgiltigt och oskönt internationellt, är inte Tunnelbanan längre ”vår egen” och därmed inbjuder man till vandalisering och skadegörelse. Den svårdefinierade och osynliga hemkänslan är viktig. – Som typsnitt för orienteringssystem i offentliga byggnader eller kontor, för vägvisning och skyltning har det ett brett användningsområde, säger Bo Berndal. Veckotidningar och föreningsblad borde kunna använda typsnittet till såväl rubriker som anfanger. Beowulf är en historisk bokstavsform, en ren textad uncial, där kalligrafen Bo Berndal har använt sin breda penna, scannat in resultatet i ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER Macen och ritat rent typsnittet i Fontographer. Eftersom det är en uncial är gemener och versaler samma bokstäver. Vissa av Beowulfs tecken har dock alternativa utseenden. Beowulf har bland annat kommit till användning i historiska äventyrsspel. Bo Berndal själv anser att typsnittet kan användas till privattryck, typ inbjudningskort, tackkort etc. Och varför inte som omslags- och BEOWULF AV BO BERNDAL rubriksnitt, eller som anfanger, i historiska bokverk eller tidskriftsartiklar? Wingbill, till sist, är ett typsnitt som inspirerats av engelsmannen Neville Brodys utflykter i 1930-tal och 2100-tal. – Jag har senare ritat om den, och tagit bort de värsta Brody-influenserna, säger Bo Berndal. Ett tänkt användningsområde när jag tecknade den var som rubrikstil i fantasy-tidskrifter. Den smala groWINGBILL AV BO BERNDAL teskformen har fått fart och fläkt med små vinklade ”flaggor” som ger ordbilder med raketkänsla. Det vilar lite Blixt Gordon över det hela. Som löpsedelsoch affischstil skulle Wingbill kunna hitta sin publik (kanske inomhusaffischer på bibliotek, föreslår Bo Berndal). Nu får du välja vilket av ovanstående typsnitt du vill ha, och om du vill ha det för Mac eller PC. Fyll i kupongen på nästa sida! Redan i nummer 3 av DtP kommer vi att erbjuda flera nya typsnitt ! ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVXYZÅÄÖ &ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqr stuvxyzåäöéüœø梿 1234567890 abcdefghijkl mnopqrstuv xyzåäö &éüœøæGWA !?¿()/-–¢ç 1234567890 ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVXYZÅÄÖ &ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrst uvxyzåäöéüœø梿 1234567890 15 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Lämna på diskett är ännu bättre. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar! DtP Säljes Intern hårddisk 42 Mb Sony, har suttit i SE/30, helt OK, 1 500 kr. Tel 08-644 56 65. Apple Mac IIsi 5 Mb RAM 100 Mb HD inkl NuBus/FPU och stort tangentbord, 22 500 kr. Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple CD-ROM drive, 2 900 kr. Tel 08-663 91 23. Apple AUI-to-Thin EtherNet adapter (för Quadra och IIg, 900 kr. Två st Apple 13” Trinitron-bildskärm, lågstrålande, 4 800 kr/styck. Tel 010-10 02 69. Två st Apple 13” Trinitron-bildskärm, 3 800 kr/styck. Två st Apple 13” bildskärmsställ. Design Typografi Produktion kommer Tel 08-716 19 11. ut med 12 nummer om året. Redak- Två Trinitron 19” färgskärm inklusive 8 bitars NuBus bildskärmskort, 25 000 kr/styck. tör och ansvarig utgivare är Pelle Internminnen 4x1 Mb (80 ns 64 pin till IIfx eller IIntx), 2 000 kr. 2x4 Mb (70 ns 32 pin), Anderson. Copyright © DtP. Nummer 3 000 kr. 4x4 Mb (80 ns 32 pin), 6 500 kr. Tel 070-29 48 68. 2/1992 utkommer 30 mars. Daige vaxmaskin som ny, 3 000 kr. Tel 08-644 95 11. Adress Kommande nummer av nyhetsbrevet DtP Design Typografi Produktion Senare i vår kommer vi att göra ett par ordentliga programgenomgångar, liksom vi fortsätter tipsen kring Macens system 7, Quark XPress och PageMaker. Vi kommer att ha artiklar om Adobe Caslon och Bodoni, bland annat. Vi ska skriva om fyrfärg och bildbehandling i desktopproduktion. Vi kommer också att fortsätta att sprida disketter till våra prenumeranter utan extra kostnad. Nästa månad blir det en riktig höjdardiskett (hemlig än så länge), och längre fram kommer ett litet urval av nyttiga shareware och freeware-program som vi testat och funnit användbara. Vi kommer också att erbjuda prenumeranterna unika typsnitt av egen produktion till mycket låga priser. Vi vill veta vad du tycker om DtP. Vad saknar du, vad får du för mycket av? Skriver vi för elementärt eller är texterna obegripliga? Vi vill veta om du använder Mac eller PC, om du jobbar med Quark XPress eller Pagemaker eller något annat program. Skriv och faxa och berätta – adress och telefonnummer finns här intill. Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris helår 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtelje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ ■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Så fort prenumerationen är betald så kommer disketten på posten. Dessutom beställer jag ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker, ■ …………………………………… ■ Jag vill prenumerera på Pressens Tidning för 325 kr för 20 nummer (helår). ■ Jag vill ha både DtP och Pressens Tidning för specialpriset 2 500 kr plus moms. NAMN Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER POSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992 Ensam redaktör med dator ger ut egen lokaltidning En egen lokaltidning – vem har inte drömt om det? Thomas och Susan Grahl i Vallentuna norr om Stockholm gjorde drömmen till verklighet i augusti förra året. Thomas, som jobbat som konsult, hade fakturerat bra under våren och kunde jobba utan lön ett halvår, och utrustningen fanns redan i källaren. Vallentuna Veckoblad föddes mitt i valkampanjernas hetaste skede. – Vi har inte lånat en krona, säger Thomas Grahl. Annonsintäkterna betalade tryckning och distribution från första numret. I år ska vi kunna ta ut lön, plus att vi har en annonssäljare och en sportredaktör anställda på deltid. Vallentuna Veckoblad delas varje onsdag ut gratis till kommunens alla hushåll. 12 000 exemplar trycks på Sala Allehandas pressar, för det mesta tolv sidor tjock. Tryter annonserna går man ner till åtta sidor. Två andra gratisutdelade tidningar finns i Vallentuna, även om de görs på annat håll, Södra Roslagen och Lokaltidningen. Några andra nyhetstidningar på orten finns inte; Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver aldrig om Vallentuna och når dessutom tillsammans bara hälften av kommunens invånare. Inga stora investeringar Thomas har nyinvesterat i utrustning för 50 000 kr. Investeringen består av en scanner, Microtek 600 ZS och en begagnad 400 linjers laserskrivare från Agfa. Sedan tidigare stod en Macintosh SE/30 med 8 MB internminne och en extern 100 MB hårddisk, en tapebackup och en svartvit Radius Pivot bildskärm i Thomas och Susans arbetsrum. – Jag har ett färgkort i Macen så jag får 256 gråskalor på skärmen, säger Thomas Grahl. Skriver gör jag i Microsoft Word, tidningen produceras med hjälp av Quark XPress. För bilderna använder jag Photoshop och kartor ritar jag med MacDraw. Sportkillen skriver i MacWrite, det passar honom bättre. Thomas skriver så gott som hela tidningen själv, om man undantar sporten. Dessutom gör han annonserna, fotograferar, scannar in bilder, layoutar och bryter tidningen efter en strikt mall. Typsnitten är Times Ten som brödtext och Franklin Gothic som rubriksnitt. – Med den nya tekniken går vi tillbaka till det gamla sättet att göra tidning för 200-400 år sedan. För fem år sedan hade det inte varit möjligt att starta Vallentuna Veckoblad, säger Thomas Grahl. När jag är klar med tidningen på tisdagmorgonen tar jag hårddisken i fickan och åker upp till Sala. Sedan får jag hela upplagan med mig i bilen senare på dagen när jag åker hem igen. På onsdagen finns den i alla brevlådor. Den korta produktionstiden betyder exempelvis att kommunfullmäktiges debatter på måndagkvällar, liksom all sport, hinner komma med i veckans nummer. Konkurrenten Södra Roslagen, också gratisutdelad, har ingen chans att möta Vallentuna Veckoblads snabbhet. Den har pressläggning före helgen och kommer sedan på tisdagen, utan sportnyheterna och den politiska debatten… En annan tydlig konkurrensfördel är Vallentuna Veckoblads utseende. Inte så att den är superdesignad, tvärtom. Den är påfallande enkel och fri från trendtypografi, syftet med mallen är att göra det lätt för enmansredaktionen att producera tidningen. Nej, det handlar om fyrfärgsbilderna på ettan. De ligger alltid på samma plats, och sticker den svartvita konkurrenten i ögonen. Färgrepron sköts av Dagens Nyheter. Thomas Grahl har en lång bana som journalist. Han började som reporter på Örnsköldsviks Allehanda som ung, har jobbat på fem olika morgontidningar, bland annat som Dagens Nyheters korrespondent i Köpenhamn. Han har också en masters-examen (ungefär fil lic) i tidningsledning från universitetet i Oregon, USA. Sekreterare i pressutredningen Han har dessutom suttit sekreterare i senaste pressutredningen, och varit assistent åt såväl VD som distributionschefen på DN. Om man till det lägger att han i alla år varit Macare så förstår man att Thomas Grahl är en person som lärt sig fler sidor av tidningshantverket än bara skrivandet. – Det finns personer som startar tidningar och inte ens vet att man måste betala reklamskatt på annonsintäkterna, säger han. Man måste göra saker och ting rätt; kunna lite företagsekonomi, lite distribution etc. Thomas Grahl anser att det visserligen är desktoptekniken som gjort hans tidning möjlig, men att det är traditionella värden, som redaktionell kvalitet, som gör att tidningen kommer att överleva. Sådan kvalitet är det enda ”kommersiella mervärdet” i Veckobladet jämfört med ett traditionellt annonsblad, säger han. – Jag skriver efter samma kriterier som journalister på de stora morgontidningarna. En text hos oss ska ha samma höga klass som i Dagens Nyheter eller Sydsvenskan, säger han. Kommer en lokal handlare och vill ha in en ”beställningsartikel” så förklarar jag varför vi inte ska ha den sortens jobb. Att vi delar ut tidningen gratis spelar ingen roll. Redaktionen i villans källare Redaktion och annonskontor ligger i källaren i paret Grahls sluttningshus. Att dra på sig fasta kostnader med en lokal väntar man med. Och på det här sättet kan barnen vara hemma istället för på dagis. – Vi gör en tidning för oss själva och våra grannar, säger Thomas Grahl. Och allt gör vi själva, eller så billigt som möjligt. Vi har en budget på 2,1 miljoner i år. Satsar tidningen pengar på något är det färgbilder (bara DN-repron kostar 500 kr/bild) eller undersökande journalistik av frilansar. För sådant har man också. Bland annat har Vallentuna Veckoblad granskat Björn Borg Sports Clubs trassliga affärer. TV-program och korsord har man däremot inte. – Det finns massor av lokaltidningar i Sverige som ”fyller ut” med sådant material när annonserna uteblir, säger Thomas Grahl. Vi går ner till åtta sidor om det är ont om annonser. Dessutom kommer vi inte ut under sommaren, inte heller under jul- och påskhelger. Thomas Grahl anser att utrymmet för desktoppade lokaltidningar är stort i Sverige; och utrymmet ökar med händelser som A-pressens konkurs. – Orter som Lycksele, Sandviken, Eslöv… det finns massor med orter som saknar egen tidning. Det är bara att köra igång! Tryckning har aldrig varit billigare. På ett halvår har Vallentuna Veckoblad etablerat sig som kommunens tidning. Den får efterföljare ute i landet redan i vår, något som DtP återkommer till. DESIGN DtP NY XTENSION TYPOGRAFI PRODUKTION NR 2 ÅRGÅNG 1 APRIL 1992 Herr Ann-Marie! Du är buggad! MED SÄTTERIET I dagarna får du som har uppgraderat ditt Quark XPress till 3.1 ytterligare en diskett från Software Plus. På den finns en ny avstavningsrutin till ditt program. De tidigare versionerna av Quark XPress 3.1 hade den lilla egenheten att programmet bombade om den automatiska avstavningsrutinen råkade placera ett bindestreck i närheten av en ”accent grave” eller ett tyskt ü. Expressen, som gjorde sin OS-bilaga i Quark XPress 3.1, fick klara problem när Jan Düsing skulle fotografera i Val d’Isère. Har du ett bildblock markerat i dokumentet du producerat med Quark XPress 3.1, och väljer kontrollera stavning för hela dokumentet, så bombar det. Lösningen på den buggen är uppenbar. En annan allvarlig bugg är att Quark XPress 3.1 under vissa förutsättningar inte är riktigt säker på hur stor en cicero är! Har du haft ciceromått på linjalerna i ett gammalt 3.0-dokument, och öppnar detta i 3.1, blir allt 1% mindre! Du kan dock lösa detta genom att under ”Inställningar/Allmänna…” skriva in värdet 2,2173 på cicero per centimeter. Orsaken till denna bugg är att fransmännen har en annan uppfattning om hur stor en cicero är än vi. Software Plus hävdar att en cicero är 4,51 mm, medan fransmännen sagt 4,55 mm. Den roligaste buggen är annars en som inte drabbar mig så mycket som Ann-Marie, Anette, Cecilia, Sussie och andra kvinnliga Quark XPress-användare. Efter uppgradering till 3.1 tituleras de numera ”Herr” av Quark XPress. Orsaken är att Quark på begäran från flera håll i världen gav användarna möjlighet att välja titel i registreringen av 3.1; Herr, Fru, Fröken – tyskarna lyckades till och med få med alternativet Doktor… Men Software Plus tyckte att det inte behövdes i Sverige. OK, tyckte Quark, och levererade program till Sverige utan möjlighet att välja titel. Vad man glömde att plocka bort var default-inställningen, som ger alla användare titeln ”Herr” om du inte markerar något val. Numera har Quark plockat bort titeltjafset från programmet. Bland annat sedan en australisk dam ringt dem och kallat dem för mulliga mansgrisar för att Mrs stod efter Mr bland alternativen. Sid 16 Pelle Anderson, redaktör FRÅN HÄSSELBY VÄSSAR XPRESS Sid 3 ADOBE CASLON OCH LJUMMET ÖL TYPOGRAFISK TREND Sid 4-6 FEM TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED QUARK XPRESS Sid 7 TIO TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED PC OCH PAGEMAKER Sid 8-9 SÅ LYCKAS DU I DINA KONTAKTER 2 Går Mac-disketten inte att läsa i din diskdrive? Får du en 1,4 MB HD-diskett som är oläsbar i din drive, fastän du har en drive som ska klara detta, beror det på att den är formaterad som en vanlig 700K DD-diskett i en diskettstation av äldre typ. Du behöver inte formatera om den, utan sätter bara en tejpbit runt kanten på disketten så att det högra hålet täcks över. Då läser din drive disketten – du lurar datorn att tro att det är en DD-diskett istället. Se bara till att tejpen inte lossnar inne i din diskdrive. Tvärtom fungerar inte, du kan alltså inte formatera en HD-diskett att rymma 1,4MB och lura en gammal drive genom att tejpa över hålet. Den klarar ändå inte att läsa disketten. Är VideoPaint en billig variant av Photoshop? VideoPaint är ett bildbehandlingsprogram som ger mycket för pengarna (under tusenlappen om man importerar det själv). Det är dock inte i nivå med de dyrare PhotoShop (Adobe) eller ColorStudio (Letraset), trots det som står i annonserna för programmet. Däremot är VideoPaint i samma klass som PixelPaint Professional och Studio 32, fast betydligt billigare. Att i samma program få in funktioner som att rita tredimensionella former, läsa in bilder från scanners, göra fyrfärgsseparationer för tryck och mycket mer är en bedrift. Nackdelen är att VideoPaint ibland är lite krångligt att hantera. Innehåller en rad bearbetningsfilter för bilder, som hjälper dig att skapa effekter som t.ex. en flagga som vajar i vinden. Färgåtergivningen på en 256-färgersskärm har stor precision. Slutbetyg: Bra som komplement i en kreativ produktionsmiljö, men inte för dig som behöver ett proffsprogram för bildbehandling. Färgbilderna kan pressas att ta mindre plats Lägg ut en EPS-färgbild inläst med hög upplösning i en scanner över ett uppslag i din tidning och du har en fil som kan ta 70 megabyte i anspråk. Lösningen heter komprimering. Stuffit och DiskDoubler använder sig av en komprimeringsteknik som inte tappar något av dokumentens data; nog så viktigt eftersom de används också till textfiler. Ofta blir resultatet när dessa program skalat bort dödköttet i filen att den blir hälften så stor. Men det finns också program som bantar filstorleken ytterligare, genom Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 att gå in och skära i innehållet. Resultatet blir en mer eller mindre urvattnad version av originalbilden, beroende på hur mycket man komprimerar filen. Vissa bilder, som kan innehålla mycket himmel eller hav, eller snölandskap, går lättare att komprimera än detaljrika och mångfärgade bilder. Kodaks ColorSqueeze, Radius ImpressIt och PicturePress från Storm Technologies är de tre största. Den sistnämnda säljs med ett acceleratorkort som gör programmet tio gånger snabbare än medtävlarna. Annars kan det ta flera minuter att komprimera en stor bildfil. Användare av Photoshop 2.01 kan använda sig av Apples Quick Time när de ska komprimera. Quick Time får du gratis av din Applehandlare. Adobes bästsäljare tyska järnvägstecken Program- och typsnittsleverantören Adobe har sammanställt en lista på de 50 mest sålda typsnitten till IBM- och Macintosh-användare. Inte särskilt förvånande ligger Futura 1 på första plats och som nummer två Optima. Men på sjätte plats, följd av bland annat Helvetica, Univers, Bodoni och Garamond, finns ett specialritat typsnitt för de tyska järnvägarna! Följaktligen har det fått namnet Bundesbahn. I fontfamiljen ingår , förutom bokstäver, en mängd tågsymboler. MoneyType nytt verktyg från Ove Landgraff AB Ove Landgraff har skapat ett informativt tangentbordsunderlägg, som också går att hänga på väggen. För användare av PageMaker och Quark XPress (det finns i tre olika versioner) visar det var alla tecken ligger på tangentbordet, inklusive Expert-fonterna. Zapf Dingbats liksom Universal News tecken avbildas också. Dessutom finns alla rullgardinsmenyer avbildade, pappersformaten i Aserien, och några andra nyttigheter. Enstaka exemplar kostar 385 kr plus moms, men beställer du flera blir det lägre pris (DtP-panelen uppskattar prylen, men tycker den är i dyraste laget. Tipsa ditt rip-sätteri om MoneyType, låt dem köpa in den till sina kunder, så får du den gratis). CompuServe etablerar sig i Stockholm Nu kan du ansluta dig till världens största datanät, CompuServe. Nätet har 800 000 medlemmar, och erbjuder en rad olika servicefunktioner. Med ett modem kopplat till din Mac eller PC och kostnaden av ett lokalsamtal når du 1 400 olika databaser över hela världen, kan ladda ner 30 000 olika freeware och shareware.program, kan skicka fax direkt från din dator m.m. Livstids medlemskap kostar 140 kronor, och då ingår kommunikationsprogram och en månadstidning. Den fasta månadsavgiften är 12 kr, och sedan kostar det olika mycket att utnyttja nätet beroende på vad du kopplar upp dig till. Ring till CompuServes Europakontor i London om du vill veta mer. Tel 00944-272-2551111, eller faxa 00944272-252210. Desktopfärg för dagspress I en färsk rapport från Nats, Nordisk avisteknisk samarbetsnämnd, redovisas erfarenheter från att använda ett PC-baserat färgsystem ihop med en dagstidnings traditionella teknik. Hur bygger man upp ett desktopsystem för färgproduktion, hur bra resultat kan man uppnå och hur kommer man förbi problemet att det inte finns en gemensam färgstandard? Det är några frågor som får svar i rapporten. Beställ rapporten från Nats, tel 08-13 25 20. Sista chansen att titta på Dan Jonssons bilder! Ännu några dagar, till och med 3 april, visar Dan Jonsson exempel på sin grafiska design och illustrationskonst på Galleri Hålet, Åsögatan 119 på Söder i Stockholm. Dan Jonsson, som är professor på Konstfackskolan i Stockholm, gör affischer, designprogram och bokomslag. Galleri Hålet är ett typografiskt galleri (det enda i sitt slag i Europa) som vill vara ett forum för debatt, experiment och utbildning på det typografiska området. Galleriet är öppet kl 13-16 vardagar. Trött på FontShop och Adobesnitt? Lugn, det finns alternativ. DtP berättar var du hittar typsnitt som ingen annan har. Fonthaus är ett sådant ställe. Sedan Mark Solsburg drog igång verksamheten för några år sedan har Fonthaus vuxit ordentligt. Nu finns företaget också i Europa, i Hamburg närmare bestämt, hos typsnitsarna Elsner & Flake. Tel 00941234-843, Fax 00941-236-027. Fonthaus säljer inte bara de stora tillverkarnas snitt, utan också kvalitetstypografi från Letter-Perfect, The Font Bureau och Treacyfaces. Dessutom har Fonthaus en egen serie, som inte finns någon annanstans. Gerard Ungers Swift och Praxis, typsnitt som Goudy Stout, Aardvark och Phyllis hör till dessa. 3 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Mimic – en svensk Quark XTension för snabbare typografering En svenskutvecklad XTension till Quark XPress, döpt till Mimic, kan få stor betydelse för rationellare produktion. Varje användare av Quark XPress kommer att ha nytta av Mimic, och gör du radannonser eller tabeller visar denna XTension fram sina starkaste sidor. DtP har träffat Lennart Brolin, mannen bakom Mimic. – Mimic betyder härma, säger Lennart Brolin. Enkelt uttryckt är programmet ett sätt för ett objekt att härma egenskaperna i ett annat objekt. Programmet öppnar en liten flytande palett, precis som måttpaletten eller biblioteket, när du jobbar i Quark XPress. När du fått alla saker som du vill i ett objekt (typografering, bakgrundsfärg, ram, Till prenumeranter blockvinkel), klickar medföljer en diskett med en du i detta ”sändarobdemo av Mimic för Mac. jekt”, klickar sedan PC/Windows-versionen är på ”Härma” i Mimic inte klar ännu. DtP rekomoch slutligen i mottamenderar alla Quark XPressgarobjektet. Vips har användare att skaffa Mimic! alla egenskaper förts Pris 995 kronor plus moms. över. Är du prenumerant kan du Tidigare har det beställa den genom DtP för funnits alt-shift-klick specialpris; 795 kronor plus för att härma typomoms. Frakt och postförgraferingarna mellan skottsavgift ingår. Använd stycken inom samma kupongen på sidan 15! block i Quark XPress, men Mimic är något helt annat och mycket kraftfullare. Med alt-shift-klick kan du inte ens ”härma” ett annat typsnitt mellan två stycken i ett och samma block; med Mimic kan du överföra i stort sett alla egenskaper en text kan ha mellan olika block! Det började med ABC 80 Hur kommer det sig att en svensk i ett radhus i Hässelby kommer på en elegant lösning på en sak som hittills varit en av Quark XPress svagheter? Lennart Brolin är veteran när det gäller PC-program för grafisk produktion. Idag kan vi småle åt ABC 80 och ABC 800, svenska försök i PC-branschen, avsomnade sedan många år tillbaka. Men Lennart Brolin har ett eget perspektiv på de blågula datorerna. – Persondatorn ABC 80, som kom 1975, var långt före sin tid, säger han. Den programmerade vi i Basic, och datorns kompilator (den funktion som tolkar programmerarens kommandon så datorn förstår vad den ska göra) var av en snabb typ som Microsoft kom med först fyra, fem år senare! Sverige låg väl framme i datorutvecklingen, anser Lennart Brolin, och det var snarare marknadens storlek som var problemet; tekniken i såväl hårdvara som mjukvara var bra. Han utvecklade själv, i sitt företag Mediamatic, ordbehandlingsprogrammet Mtext40 åt ABC 80. Ett 50-tal program såldes, en tidning som använde det under det glada 70-talet var tidningen ETC. Med IBM PC började Lennart Brolin programmera i språket C. Resultatet blev programmet MS10, ett radplaneringsprogram där du från en vanlig matrisskrivare kunde få fram korrektur där ingresser och mellanrubriker tydligt gick att urskilja, och där avstavningar och radfall var exakt desamma som i den satta texten. Du kunde alltså få fram ett korrektur utan att fotosätta texten. Lägg därtill att programmet var billigt, extremt lätt att använda, och att detta var före Macintosh, laserskrivare och WYSIWYG, så framgår det kanske att MS10 var en vettig produkt. 100-150 PC/Page-program, en vidareutveckling av MS10, levererades till tidningarna Dagen och Vi i början av 1980-talet. Utvecklar åt Mälardata Lennart Brolin utvecklar sedan 1988 program för tidningsproduktion åt Mälardata. Det är program som exempelvis låter en och samma person på en tidning ta emot en radannons per telefon, skriva in den, producera den, placera den samt fakturera den – allt i ett och samma program. Lennart Brolins företag, Mediamatic, programmerar för Windows på PC såväl som för Quark XPress på Mac. Men eftersom tidningsbranschen verkar ha bestämt sig för Mac har det blivit mer och mer Mac-programmering. – Hela 1991 jobbade vi med olika XTensions för tidningar, säger Lennart Brolin. Mimic är en utveckling av funktioner som är generellt intressanta för Quark XPress-användare. Mimic har en utmärkt funktion som innebär en ”rullande” överföring av egenskaper från ett sändarobjekt med ett textblock (en mall) till ett mottagarobjekt med många textblock. Lägenhetsannonser eller bilannonser kan då typograferas helt automatiskt. – En brist i denna första version av Mimic är att programmet inte har någon ångerfunktion, utan du måste använda dig av ”Återgå till sparat”kommandot, säger Lennart Brolin. Men vi jobbar på problemet. – Det vore också bra om Mimic klarade att härma direkt från objekt som ligger i biblioteket, då skulle du kunna ha en mängd mallar tillgängliga för flera dokument samtidigt. Trots Quark XPress öppenhet, som gett upphov till en mängd XTensions för olika ändamål, finns det nivåer XTensions-utvecklare inte kan komma åt. Dessa blir dock färre och färre. – Nu jagar jag andra XTensions att utveckla, säger Lennart Brolin. Vilka brister finns i Quark XPress, eller vad är det programmet saknar? DtP räknar på stående fot upp några saker (exempelvis att rubrik och ingress inte kan gå över flera spalter i samma block som textspalterna). Har du själv önskemål om vettiga XTensions så hör av dig till DtP ska vi vidarebefordra dem! Så fungerar Mimic Mimic XTension blir en integrerad del av ditt Quark XPress-program; du märker det bara som ett extra menyval under ”Övrigt” i rullgardinsmenyerna och som den palett som kommer fram om du väljer Mimic-kommandot. I paletten kan du välja vilka objektsegenskaper du vill härma från modellen, ditt ”sändarobjekt”. Du kan välja att härma endast textegenskaper (typsnitt, grad, linjer… allt du kan välja under ”Text” i rullgardinsmenyn), blockegenskaper (allting som du kan välja under ”Specifikationer” i Objektsmenyn eller med tangentkombinationen kommando-w), ram (bredd, färg etc.) eller en kombination av objektets alla egenskaper. Du kan också välja om du vill att ”mottagarobjektet” ska anpassa sig efter texten. Det är praktiskt om det exempelvis ingår rubriker i ”härmningen”; du slipper hålla på och dra i blockhandtag för att den ska rymmas. För att vara säker på att du inte av misstag ändrar på din förebild, sändarobjektet, så låser du det. Mimic kan inte ändra på låsta objekt. Med så kallade fältseparatorer i råtexten som ska typograferas med hjälp av Mimic kan komplicerade typograferingar utföras. Men Mimic är också styckesynkroniserad, har du notiser eller annan text där rubrik, text etc. kommer i en bestämd ordning så klarar Mimic också detta. Typograferingen i första stycket i sändaren överförs till första stycket i mottagaren, andra stycket i sändaren till andra stycket i mottagaren etc. Du kan också få Mimic att upprepa typograferingar om och om igen. 4 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Adobe Caslon skapar typografiskt mode i svenska tidningar En vänlig engelsman har stillsamt gjort entré i svensk tidningstypografi. Det är Adobe Caslon som flyter fram i allt flera tidningsspalter. Det är en typografisk händelse av rang. Aldrig tidigare har så många samtidigt använt detta engelska nationaltypsnitt i Sverige. Caslon är den anglosaxsiska typografins älsklingstypsnitt, så till den grad att man där kan tala om ett caslon-komplex. I vår tyskdominerade kultur har den lyst med sin frånvaro. Det är desktopepokens öppna fontlandskap som fört Caslon till våra breddgrader, och här finner han sig tillrätta i de mest skilda miljöer, visar Stefan Lundhem i denna artikel. Det kan aldrig bli fel med Caslon, eller som typografen sade till sin lärling: ”Om du tvekar i valet av typsnitt, ta Caslon”. Inget typsnitt har åtnjutit sådan popularitet och kärleksfull aktning som Caslon – men bara i England och USA, där Caslon blivit närmast synonym med Old Face eller renässansantikva. Det var nämligen med Caslon det började bli stil på engelsk typografi. Typsnittet skapades av William Caslon på 1720-talet i syfte att höja kvaliteten på engelsk boktryck och och att frigöra sig från beroendet av importerade holländska stilar. Dessa var också förebild för Caslonsnittet, som får betecknas som slutpunkten på den stilhistoriska utvecklingen av renässansantikvan. Men Caslon var tekniskt sett bättre än de holländska stilarna, livfullare och mer användbart med en mångfald grader och teckenvarianter. Snart nog dominerade det allt tryck. Vid 1700-talets slut trängdes det undan av bodonistilarna för en tid, men återkom som ledande typsnitt från 1800-talets mitt. Först med Times New Roman förlorade det sin tätpositionen som allroundtypsnitt, men även Times är ett utflöde av engelsmännens caslon-komplex. Ett mått på Caslons särställning får man av att Caslons stilgjuteri förblev i familjens ägo från 1720 till 1874, att de nya ägarna bytte namn till Caslon, och att Stevenson Blake & Co, Englands största stilgjuteri, fogade förleden “The Caslon Letter Foundry” till sitt eget namn när man övertog Caslons stilgjuteri 1937. Vackert i massverkan Caslons styrka ligger mer i dess historia än i dess teckenformer. Idag är det väl ingen som blir entusiastisk över Caslons teckenformer, när vi blivit så bortskämda med vackra och användbara snitt. Det är betecknande att man har haft en kluven eller lite ljummen attityd till typsnittet. Daniel Berkeley Updike (1922) som verkligen uppskattade Caslon och satte det främst av typsnitt, ”which appear to be beyond criticism from the point of view of beauty and utility” menade att enskilda tecken saknade perfektion och att snittet saknade elegansen hos t.ex. Garamond, men att dess värde låg i dess helhetsverkan, där det var vackert och läsbart. En annan älskare, Bernard Shaw, betecknade det som ”friendly to the eye”, ännu en karaktärserar typsnittet som ”behagligt”. Stanley Morison ansåg att Caslons skärningar var beundransvärda och att typsnittet som helhet, trots vissa brister, var en ”splendid achievement” (1926). Dessa omdömen stämmer även på Adobe Caslon Original. Typsnittet är vackert och läsvänligt, utan att vara speciellt formskönt eller elegant. Det drar inte uppmärksamhet till sig, men är inte heller tråkigt. Det känns helt enkelt bra och väldigt vanligt, som ett fint, klassiskt Typsnitt rätt och slätt. Den bästa beskrivningen av Caslon är att det är väldigt lagom. Stilmässigt betecknar det ingen utveckling, och teckenformerna är inte speciellt originella eller eleganta. Medan holländarna förstärkte kontrasten mellan grundstreck och hårstreck gjorde Caslon antikvan robustare med mindre kontraster. Fin nyteckning Adobe har tagit fasta på Caslons karaktär av boktypsnitt och formgivit sin nyteckning för textsättning i 6-14 punkter. Carol Twombly har gjort en fint avvägd nyteckning baserad på William Caslons stilprov från 1738, 1786 och på metalltyper och stilprov från 1924. I blytrycket hade man ju olika skärningar för olika grader, med små variationer mellan tecknenformerna för att kompensera för optiska effekter, men i Postscript har man bara en teckenform för alla grader. Twombly har tagit upp gemensamma element från de ursprungliga textstorlekarna 9-14 punkter. Hon följer en medelväg mellan stämpelns skarpa och vassa linjer och tryckets utsvällda former för att göra Caslon rättvisa i offset. Till skillnad från andra skärningar har hon behållit ur- Till skillnad från de italiensCaslons jämna balans mellan ka och franska antikvornas eleganhårstreck och grundstreck, vilket ta linjer har Calson rundare och gör typsnittet så tåligt och jämnare former. Sammantaget ger användbart. Dessutom har hon dessa egenskaper ett klassiskt avpassat seriffer och hårstreck så typsnitt som är robust och läsvänatt snittet inte ska bli för svart ligt utan att vara grått och tråkigt. och tjockt i lågupplösande lase- I textens massverkan kommer rutskrift och inte för ljust och Caslon kommer till sin rätt, som ett vackert, behagligt och inbjuvasst i fotosats. Resultatet är en väl avvägd dande brödtypsnitt, med en vänlig och originaltrogen nyteckning charm som besegrar allt. Det står som Adobe fått mycket beröm för. en air av the, tweed och ljummet Trots att egenheter och variatio- öl runt Adobe Caslon. ner har slipats ned har Adobe Caslon kvar Caslonkänslan och i laserutskriftens kolspridning får den en riktig blykänsla. Det vilar en stämning av småputtrig trivsel över Adobe Caslon. Tåligt allroundtypsnitt Adobe Caslon Original saknar elegansen och skärpan hos en Bembo. Caslon är jämnare i tonen med mindre konstraster. Det drar inte uppmärksamheten till sig själv, men är ändå inte så tråkigt och neutralt som t.ex. Times. Till skillnad från robustare tidningssnitt förmedlar det en känsla av klassisk stil och värdighet. Det fungerar dessutom som allroundtypsnitt för såväl korrespondans som fackböcker, i laserutskrift och i fotosats. Observera att den fungerar utmärkt som tidningstypsnitt på smal spalt, liksom i tidskrifter och småtryck. Snittet är ganska ekonomiskt, den låga x-höjden till trots, eftersom det bättre än t.ex. Bembo tål att sättas i små grader. Framför allt är det ett tåligt och läsvänligt typsnitt, som klarar tabloidkvaliteten lika bra som magasinskvalitet. Samtidigt har Adobe Caslon tydliga begränsningar. Den har svårt att överleva i dramatiska och kontrastrika miljöer. I tidningar med profilerad design blir Adobe Caslon för tam och mjuk och tenderar att ta udden av formgivningen. I offset på blankt papper kan den bli blek och sladdrig. Här är snarare en stolt Garamond eller en tjusig Bembo att föredra. I mer nedtonad formgivning och på mjukare papper kommer Caslon till sin rätt som boktypsnitt. Det är en 5 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Adobe Caslon Original (överst) i jämförelse med kraftigt förstorade tecken från Caslon stilprov från 1734. vän i nöden som klarar svåra förhållanden bra. På vanligt dagstidningspapper, newsprint, firar Adobe Caslon verkliga triumfer. Bäst tycker jag om Adobe Caslon i laserutskrift. Upplösningen och färgspridningen skapar en blykänsla som mycket påminner om 1700-talstrycket. I lite större grad fungerar den även bra i fax. Andra varianter av Caslon De övriga Caslonfonter som finns i Adobes stilbibliotek har inte så mycket gemensamt med den ursprungliga Caslon. De har passerat genom flera led av skärningar och anpassningar till olika sättsystem, och moderniserats så mycket att de förlorat de egenskaper som en gång gjorde Caslon populär. Dessa amerikanska moderniseringar är rätt eländiga. Mer intressant ur moderniseringssynpunkt är Monotypes Imprint från 1912, som är ett lyckat försök att anpassa Caslonsnitten till moderna krav på bok- och tidningstryck. Detta snitt har mer av Caslons själ än de amerikanska försöken. Den ursprungliga Caslon gick under namnet Caslon Old Face och innehades efter 1937 av Stephenson & Blake. Monotype gjorde en caslon-skärning (Caslon 128) för Bernhard Shaws böcker 1922, men den har försvunnit ur Monotypes bibliotek. En av de mer orignaltrogna amerikanska skärningarna är ATF Caslon 471, som baseras på en 1800talskopia av originalsnittet. Den finns inte heller i Adobes bibliotek. Där finns istället ATF Caslon 540 och ATF Caslon 3 som är bearbetningar för annons- och reklambruk. FontShop har en extremt tunn och ljus Caslon Oldstyle 337 med alltför kraftiga versaler. Med ITC Caslon 224 har typsnittet råkat riktigt illa ut och förlorat allt samband med stiltradition och engelskt boktryck. Med sina uppsvällda magar och nedtryckta staplar är det mera ITC än Caslon. Dess användbarhet begränsas till stilkatalogen. Mot denna bakgrund är Adobe Caslon Original något av en typografihistorisk kulturgärning, som ger oss möjlighet att ge en klassisk anglosaxsisk ton åt våra desktop-produkter. Framför allt kan det bota den monotoni som uppstår när de få typsnitt som blir dagens modesnitt – t.ex. Garamond, Bembo och Gill – slits ut genom att fantasilöst användas till ditt och datt. Rika fontpaket Adobe har försett sin Caslon med en en rik uppsättning vikter, sorter och specialtecken, som gör detta användbara snitt ännu mer användbart. Förutom vikterna halvfet och fet samt kursiva sorter av varje vikt finns Expert-fonter med kapitäler, f-ligaturer, gemena siffror, bråktecken och indexsiffror i motsvarande tre vikter med kursiver. Kursiva versalsnitt med slängar (swashes) finns dessutom i tre vikter. Ornamentuppsättningen är den rikaste på markanden och lämpar sig särskilt för band och ramar. William Caslon och son skapade dessutom rubrikskärningar, som bidrog till typsnittets popularitet. Dessvärre saknas dessa i Adobe Caslon, vilket är en allvarlig brist. Adobe Caslon kan egentligen inte användas som displaysnitt, här blir tecknen alltför klumpiga, men ingenting är omöjligt i typografins värld, som exemplet SKTF-tidningen visar (se nedan). Däremot kan kursiven i kombination med slängversaler med framgång användas i rubriker och för dekorativa syften, som sker i t.ex. Månadsjournalen. Helst väljer man nog andra antikvors rubrikskärningar, som går bra ihop med Adobe Caslons texttypsnitt, och det behöver inte vara typsnitt som går under namnet Caslon! Adobe Caslon i typografernas Grafia… För Grafia blev det kärlek vid första ögonkastet när man stötte på Adobe Caslon i sökandet efter en brödstil till tidningens nya tabloidformat. Känslan är av allt att döma besvarad. Caslon trivs och frodas i Grafias spalter. Tidningspapperets grövre tryck och den lugna formgivningen gör att Caslons mjuka former kommer till sin rätt. Som kontrasterande snitt använder man landsmannen Gill som också har den värme som utmärker Adobe Caslon. Resultatet är utmärkt. Caslon bidrar med en ljus och öppen typografi, som är läsvänlig och behaglig. Här är ett fint exempel på tyst typografi – Caslon verkar utan att synas, inbjuder till läsning men drar inte uppmärksamheten till sig själv. … på middagsbjudning hos Fin Familj… Caslon kan också föra sig i salongerna. I Månadsjournalen får Caslon spela ut hela sitt register: den används i brödtext, i ingresser, uppdragna citat, byliner m.m. och präglar tidningens typografi. Resultatet är elegant, smakfullt och som alltid med Caslon – behagligt avspänt. Månadsjournalen gör flitigt bruk av kursiven och slängversaler liksom expertfontens kapitäler. Däremot använder man inte gemena siffror, vilket är förståeligt ur produktionssynpunkt men beklagligt ur stilsynpunkt. I brödtexten ger Caslon ett ljust, lättläst och kultiverat intryck. Franklin Gothic tjänstgör som kontrasterande linjär, och det fungerar bra. Även det har värme och en massa kraft som Adobe Caslon saknar. Men Adobes Caslon är inte ensam på scenen – ATF Caslon 540 används som brödtext i matrecepten, och som variation fungerar detta kontrastrikare snitt bra i dessa korta texter. Mer tveksamt är bruket av ATF Caslon 3 i mellanstora artikelrubriker. Detta stabbigare snitt känns inte riktigt hemma här. Det avviker både för mycket och för litet, eller snarare på fel sätt. Som rubrikantikva till Adobe Caslon är ett annat Caslon-snitt inte något självklart val. Dessa har med tiden avlägsnat sig rätt bra från den klassiska Caslon som finns nytecknad i Adobe Caslon. En rubrik-Caslon ska vara mer kontrastrik än Adobe Caslon och mer högsmal och elegant än Caslon 3, som anpassats för särskilda reklamändamål. Det kan ligga närmare till hands att söka sig till Caslons förfäder i de holländska stilarna, t.ex. Janson, van Dijk, Erhardt, eller gå tillbaks i kulturlagren till renässansantikvorna, Garamonderna, Galliard, Bembo m.fl. i synnerhet om de är utrustade med rubrikskärning- 6 ar. Det kan vara värt besväret att titta på Minion, en nytolkning av den venetianska antikvan. Eller ta steget fullt ut och prova den romerska ur-antikvan i i form av Adobe Trajan. Allt är inte caslonskt som heter Caslon. … i kommunaltjänstemännens tidning… Med övergången till det allt populärare formatet skuren tabloid (”Europaformat” kallas det också, och är det största tidningsformat som postverket distribuerar ovikt) har SKTF-tidningen fått ett ansiktslyft som gjort den till en trevlig och inbjudande tidning. Till detta bidrar Adobe Caslon, men här står Caslon-typografin på huvudet – den används inte i brödtexten ty där regerar Stone Serif, inte i ingresserna ty där verkar Frutiger, men väl i artikelrubrikerna, i mager och fet och i stora grader. SKTF-tidningen struntar i manualen och följer typografins grundregel – det är rätt att göra fel, om det fungerar. Adobe Caslon blir i mina ögon tråkig och klumpig i rubrikgrader, men i detta sammanhang blir begränsningen en tillgång. Rubrikerna ger en varm, vänlig och lugn karaktär åt uppslaget. SKTF-tidningen ville inte ha Caslon i brödtexten för att den gav ett alltför sirligt intryck. Till rubrikerna befanns den lämplig just för att Caslon är kontrastlös och mjuk och fungerar bra med kursiven. Slängar och kapitäler används givetvis inte. I detta slag av nedtonad, viskande typografi visar sig Adobe Caslon vara ett bra val även för stora rubriker. Valet av Stone Serif i brödtexten är en annan femma. … i modemagasinet Café… I Café används Adobe Caslon i brödtext med bl.a. kondenserad Franklin Gothic för utmärkning och bildtext och olika displaytypsnitt för rubriker och anfanger. Formgivningen är kraftfull och omväxlande, närmast dramatisk. Café visar svagheten i Adobe Caslon – i kontrastrika miljöer som denna, med kraftfull design och papper som visar varje detalj, tenderar Caslon att blekna och bli tunn och svag. Den sympatiske engelsmannen kan inte riktigt hävda sig i larmet. I en tidning som denna kunde brödtypsnittet gärna ha en karaktär som harmonierar med formgivningen i övrigt. De stiligare och mer dynamiska renässansantikvorna Garamond och Bembo gör sig bättre i dessa miljöer. Inte desto mindre fungerar Adobe Caslon som brödtypsnitt, texten är lika läsvänlig och behaglig som alltid, om än lite karaktärslös. … och hos datortidningen CAP I CAP används Adobe Caslon i brödtext, ingresser och byliner, tillsammans med fet Futura i rubrikerna och Franklin Gothic i bildtexterna. Formgivningen är funktionell, inte lågmäld som i tabloidtidnignarna och inte stämningsfull som i veckotidningarna. Caslons uppgift är här inte att bidra till en medveten design, den gör helt enkelt tjänst som lästypsnitt. Och begränsningar i formgivningen gör att Adobe Caslon verkligen får visa sin styrka som boktypsnitt. Graden är liten i förhållande till spaltbredd och textmängd, så Caslon ger ett lite gnetigt och mindre inbjudande intryck än annorstädes, men tar ändå hand om läsaren. Texten är ljus och lättläst och trots den lilla graden och de ibland monotona textsjoken ger den ett levande och sympatiskt intryck. Att läsningen ofta hakar upp sig beror inte på Adobe Caslon. Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 ADOBE CASLON ORIGINAL abcdefghijkl ABCDEFGH 1234567890 abcdefghijklmn ABCDEFGHI 1234567890 abcdefghijklm ABCDEFGHI 1234567890 abcdefghijklmn ABCDEFGHIJ 1234567890 abcdefghijklm ABCDEFGHI 1234567890 abcdefghijklmn ABCDEFGHIJ 1234567890 7 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Fem tips till dig som använder Quark XPress Vi har provkört Quark XPress 3.1. En del erfarenheter finns på sid 1, en notis finns också längst ner på denna sida. Men vi väntar till ett kommande nummer med att rapportera om detta. Vissa problem finns helt klart, men framför allt stora fördelar. Bland dessa att du slipper tänka på att skicka med XPress Data till sätteriet när du har 3.1. Buggar som ställde till problem för Pict-bilder och utskrift i översiktsläge är också fixade. Följande tips gäller såväl Quark XPress 3.0 som 3.1 1. När du har knappen ”Använd” i en dialogruta i Quark XPress kan du istället för att klicka på den med musen trycka tangentkombinationen kommando-A. Då ser du på skärmen hur din ändring i dialogrutans specifikationer ser ut. Ska du ändra flera saker, eller vill testa flera alternativ innan du bestämmer dig, tryck alternativ-kommando-A så uppdateras skärmen kontinuerligt för varje förändring du gör när du tabbar dig fram mellan rutorna för olika specifikationer. 2. Quark XPress och olika ordbehandlingsprogram fungerar olika bra tillsammans. Skriver du in text i en äldre PC-version av Word Perfect så är du att beklaga. Å andra sidan går samma program i nyare versioner och speciellt för Mac utmärkt att använda. Men bara Microsoft Word är hittills helt Quark XPress-vänligt. Funktionen att Word klarar att importera typografimallar från Quark XPress, betyder också att Word kan exportera alltihopa tillbaka igen. (Faktum är att Word och Quark XPress till och med kan flytta filer som innehåller bilder emellan programmen). Att bägge programmen kan utnyttja samma typografimallar är en mycket kraftfull funktion, som gör att du exempelvis slipper sitta och ordbehandla i långa Quark-dokument (din Mac blir notoriskt slö) utan kan flytta över jobbet till det snabbare Word. När du sedan monterar texten i Quark XPress igen (med kommandom) så kryssar du i rutan ”Inkludera typografimallar” så får du tillbaka allting rätt. Kom ihåg att all typografering du gjort på annat sätt än genom att applicera typografimallarna i Word importeras med dokumentet. Har du typografimallar som heter samma saker i Word som i Quark så byts de till Quark XPress-mallar. Det betyder att du kan modifiera dina mallar i Quark, utan att nödvändigtvis ändra dem i Word också, det blir rätt ändå. Det betyder också att du t. ex. kan ha mallar som alltid heter ”brödtext”, ”rubrik” eller ”ingress” eller ”mellis” när du eller dina skribenter författar i Word, och sedan kan Quark tolka dessa olika beroende på hur motsvarande (likalydande) mallar är definierade i olika Quark XPress-dokument. 3. När du ska göra nya typografimallar, efter att ha experimenterat fram en form som duger, med spärrning och avstånd och grad och allt, låt då markören stå i ditt experimentstycke när du väljer ”Redigera/Typografimallar…” i rullgardinsmenyn. Då du sedan väljer ”Ny” i dialogrutan så finns redan alla de specifikationer du gjort i din text i specifikationerna för den nya typografimallen! fyrkanten, som härrör från Monotypes sättsystem och som blivit en etablerad basenhet. I Quark XPress blir det 11,11% i inställningsrutan. En fördel med 1/18 fyrkant är att du kan tillämpa kunniga typografers rekommendationer (T.ex. Tschicholds och Hellmarks), att spärra ut kapitäler med 1/18 och skilja siffergrupper med 3/18 fyrkant. För att inte förlora 1/4 fyrkant bör du dock välja 1/36 fyrkant som basenhet, vilket blir 5,5% i inställningsrutan. 1/4 fyrkant blir då 9 blanksteg och 1/18 blir 2 blanksteg. Ingen fulländad lösning, men ett steg på vägen! 5. Ett tips som egentligen inte är ett Quark XPress-tips är detta: när du vill skriva tre punkter efter varandra (ett sätt att använda skiljetecknet punkt som ibland används för ofta i många texter) så tryck aldrig tre gånger på punkt-tangenten, utan tryck alt-. (punkt) så får du tre punkter med rätt avstånd emellan, som inte påverkas av utslutningen i spalten… Fungerar på detta sätt även med andra program (prova själv!). Vi vill ha ditt tips! Du får inte betalt, men du får en byline i DtP, och det är det inte många som får. Faxa ditt tips till oss på 08-644 95 11! 4. Varning för gamla XTensions om du kör XPress 3.1! Den lilla tilläggsmodulen FeaturesPlus XTension ger oss det typografiska instrument som saknats mest i XPress typografiska arsenal, nämligen små fasta mellanrum, s.k. spatier. I menyvalet ”Tillägg” under ”Inställningar” kan du ändra kvartsfyrkantsblanksteget till valfri procent av halvfyrkanten (inte procent av ordmellanrummet, för detta kan variera mellan olika typsnitt). Ett fast blanksteg utförs med tangentkommandot kommando-alternativ-shift-mellanslag. Med shift-alternativ-mellanslag får du ett mjukt blanksteg som påverkas i utsluten sats, men är det en spatie du vill ha ska det vara ett fast utrymme. Sådana är avgörande för att få en prydlig och konsekvent typografi. Enda haken är att du inte kan ha flera valfria spatier. Quark XPress tillåter bara ett mått för detta tangentkommando, så det gäller att välja en tillräckligt liten och meningsfull basenhet. En sådan enhet är 1/18 av Gamla XTensions är farliga. Eftersom Quark XPress 3.1 är omkompilerat, d.v.s. på nytt ”översatt” till ett språk datorn förstår, är det svårt för de gamla tilläggen att hitta rätt; istället orsakar de problem. En ny variant av Features Plus (en del av den ingår i 3.1) kommer att distribueras till DtPprenumeranterna vad det lider. Med hjälp av nya Features Plus kan du också kalibrera skrivaren. Importerar du typografimallar från gamla 3.0-dokument kan det helt oförklarligt stå att mallen kräver amerikansk/engelsk avstavning. Då måste du radera mallen och återskapa den i 3.1. En annan bugg, som upptäcktes nyligen, är att om du jobbar med decimaltabbar i en tabell, och skriver in t.ex. 1 000 med mellanslag mellan tusental och hundratal, tabulerar Quark XPress 3.1 efter ettan, nollorna kommer efter tabben. Lösningen består i att du väljer ”Justera mot” i dialogrutan för tabulator. 8 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 PageMaker på PC – tio steg på vägen mot expertnivå Du som jobbar med PageMaker på PC får här lite användbara tips. DtP inbjuder också dig som jobbar i Windowsmiljö, med PageMaker eller andra program, att skicka in frågor. Vi ska försöka besvara dem efter bästa förmåga. Har du själv tips och erfarenheter som är värda att sprida så är du givetvis också välkommen att höra av dig! 1. Har du försökt att hitta den exakta mitten på en sida i PageMaker? Du kan göra detta lätt genom att dela in sidan i två spalter med 0 i spaltmellanrum. Gör så här: Välj meny Verktyg, Spaltindelning och skriv in 2 för Antal spalter och 0 för Spaltmellanrum och tryck OK. Nu har du fått en spaltlinje som ligger exakt mitt på sidan. 2. Har du stött på problemet med att radfall och avstavningar inte stämmer med den satta sidan som du får tillbaka från sätteriet? Blir du irriterad över onödigt gluggig text på dina laserutskrifter? Snygga och korrekta utskrifter på postscript-laserskrivare och fotosättare kan du få genom att installera en fotosättare, till exempel Linotronic 300, som din aktuella skrivare i Windows och PageMaker. Om PageMaker tror att du skriver ut direkt till en fotosättare struntar programmet i att kompensera teckenoch ordmellanrummen för den lägre upplösningen. Texten skrivs ut med de mellanrum som ligger närmast det ideal typsnittsmakaren hade i tankarna när han eller hon skapade typsnittet. På en text 10/10p i tre spalter på en A4 kan det skilja ca 2-6 rader i längd när den extra luften mellan tecknen tas bort. Gör såhär: När du lagt till och installerat fotosättaren som din skrivare och startat PageMaker, välj från menyn Arkiv; Välj skrivare och se till att fotosättaren är din aktuella skrivare. Tryck OK. När du sedan är klar med ditt dokument i PageMaker, justera dokumentet genom att från menyn välja Arkiv; Välj skrivare, OK. (Snabbkom- mando för att justera text är Alt+A+J+Enter+Enter.) Detta bör man också göra innan man går igenom och korrigerar avstavningar. Välj nu från menyn Spara som… Dokumentet är nu klart för utskrift. Flertalet postscriptskrivare klarar att skriva ut sidor på detta sätt i A4 eller mindre. Om din skrivare hör till dem som inte klarar detta kan du installera din skrivare t.ex. QMSxx på LPT1 och Linotronic 300 på File. Justera ditt PageMaker-dokument med Linotronic som skrivarval men skriv ut på din QMSxx. En förutsättning för att detta ska fungera är att du ser till att dina typsnitt finns installerade till bägge skrivarna. 3. Har du problem med “Oåterkallerligt applikationsfel” (PC-varianten av en bomb) i PageMaker? Kraschar PageMaker när du öppnar ett dokument? Det finns bot för de vanligaste orsakerna till detta. Gör dessa saker till en vana: • Spara dokumentet med funktionen Spara som… (snabbkommando: Alt+A+P+Enter+Enter). PageMaker minisparar ditt dokument varje gång du byter sida, du minisparar varje gång du väljer Spara (Ctrl+S). Detta sätt att spara är snabbt men otillförlitligt eftersom PageMaker lagrar alla nya ändringar ovanpå varandra i ditt dokument. Resultatet blir ett onödigt stort dokument med en massa rättelser som PageMaker ska gå igenom varje gång du byter sida eller öppnar dokumentet på nytt. Med Spara som… rensas ditt dokument från alla dessa minispar, det blir mindre och “renare”. • Om du ofta byter skrivare eller ändrar dina inställningar så att PageMaker kraschar ska du se till att innan du startar PageMaker radera filen PM4.CNF som ligger i katalogen: (din disk t. ex. C:)\Aldus\Svenska\pm4.cnf I denna fil, som PageMaker skapar, lagras information om dina inställningar. Denna information kommer ibland i konflikt med dina nya inställningar och PageMaker kraschar. Om denna fil inte finns, eftersom du raderat den, skapar PageMaker en ny med dina nya inställningar. • Om PageMaker kraschar när du öppnar ett dokument kan du innan du öppnar dokumentet se till att enbart den översta menyraden syns på skärmen. Dra med musen upp den nedersta fönsterramen så att bara menyraden på PageMaker syns. Öppna nu ditt dokument och välj sedan från menyn Arkiv; Spara som… och OK. Nu ska du kunna återgå till utgångsläget och börja jobba med ditt dokument utan att programmet kraschar. 4. Har du problem med att typografera rätt? Om du i din text har pratminus och vill att dessa ska se ut som pratminus, en dash, och inte som minustecken eller tankstreck kan du göra såhär: I vårt exempel monterar vi en text där pratminus är skrivet som tankstreck, d.v.s. två minus -- (se DN som exempel på detta). Montera texten i PageMaker. Klicka med musens pilmarkör på texten en gång och tryck Ctrl+B (alternativt kan du klicka tre gånger på texten med musen) och du får upp texten i PageMakers ordbehandlare. Välj från menyn Redigera; Ersätt (snabbkommando Ctrl+8) I dialogrutan Sök skriver du koden för tankstreck: ^_ I dialogrutan Ersätt med skriver du koden för pratminus: ^= Klicka nu på Ersätt alla. När Sök/Ersätt är klar återgår du till ditt dokument. På skärmen ser pratminus ut som ett minus men vid utskriften får du ett äkta pratminus. Orsaken till detta omständliga förfarande är att Windows teckenuppsättning inte stödjer alla tecken. I PageMaker och i en del ordbehandlare kan du lägga in tecknen. Om du skriver in text direkt i PageMaker skriver du Ctrl+0 för pratminus. 5. Har du stött på problemet med att få fungerande högertabstopp? Gör så här: Skriv först det som ska vara vänsterjusterat, om där ska stå något, tryck på Tab en gång, skriv in det som ska vara högerjusterat, markera allt från och med tab till slutet och välj högerjustering från 9 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 menyn Text; Justera (snabbkommando Ctrl+Skift+h). Nu kan du öka respektive minska beredden på textblocket utan att din textjustering ändras. Observera att du inte behöver ändra några inställningar i funktionen Indrag/Tabstopp för att detta ska fungera. 6. Har du tröttnat på att ideligen hoppa fram och åter mellan tangentbord och mus när du redigerar text? Här är ett par genvägar för dig som vill behålla händerna på tangentbordet. Markera: Håll ned Shifttangenten och tryck: högerpil för markera tecken åt höger, vänsterpil för att markera tecken åt vänster, uppåtpil för att markera från markör och rad uppåt, nedåtpil för att markera från markör och rad nedåt, Home för att markera från markör till radstart, End för att markera från markör till radslut, PageUp för att markera från markör till styckets början, PageDn för att markera från markör till styckets slut. Gå till nästa sida tangent F12. Gå till föregående sida tangent F11. Ångra senaste ändring Alt+Backsteg. Tryck Alt för att öppna en meny Alt+A öppnar menyn Arkiv. De tecken i menyer och dialogrutor som är understukna är genvägstecken. Gå igenom och lär dig vilka tangentkombinationer du kan använda för att utföra kommandon så slipper du peka, klicka och dra där du inte måste. Stäng flera dialogrutor på en gång med ett kommando genom att hålla ner tangenten Alt samtidigt som du klickar på OK eller Avbryt. 7. Har du svårt att få spalter att linjera? Förutom tipset i DtP # 1 om att sätta rätt kägel och luft vid t ex mellanrubriker ska du se till att i menyn Redigera, Inställningar… för valet Lodrät linjal ange samma mått som din brödtext har. Har du texten satt på 10 punkter ska du ange Egen och skriva dit 10 för punkter. Åter i ditt dokument kan du i menyn Verktyg markera Fäst mot skalsteg (Ctrl+D). Nu får du lättare att montera spalterna rätt eftersom den lodräta linjalens heltal stämmer överens med raderna i texten. 8. Tycker du att det är jobbigt med anfanger i PageMaker? Du har rätt, det finns inga enkla sätt, men här är ett knep som kan hjälpa. Se till att du har filtret Datumtid.tym installerat (installeras med PageMaker för att montera en datum och tidsmarkering i ett PageMakerdokument). Välj Montera och titta i din katalog \pm4 efter något som heter DATUMTID.TYM, dubbelklicka på filen och du får upp en ruta som heter Tidmarkering. I rutan för Format skriver du in bokstaven du vill ha som anfang t.ex. A Sedan väljer du typsnitt och klickar på OK för att montera. Resultatet blir en bokstav som PageMaker behandlar som en bild. Du kan nu förstora bokstaven till önskad storlek (med bibehållen kvalitet) och välja figursättning. Justera figursättningsramen efter ditt tecken och montera den där du vill ha din anfang. För bokstäverna H, M, S och D måste du skriva en \ före bokstaven t. ex. \H annars läser PageMaker det som en tidsmarkering. 9. Har du svårt att skriva accenter över versaler t ex IDé? Gör så här: Skriv bokstaven med accent gement, markera bokstaven och välj meny Text och Text… (Ctrl+T), i dialogrutan Läge väljer du Versal, klicka OK. Nu ska du ha ett versalt É 10. Du har säkert lagt märke till att PageMakers figursättningsramar stöter bort text. Har du också märkt att detta fungerar omvänt? Gör så här: Rita t. ex. en cirkel, välj från menyn Objekt; Figursättning. Vänd nu ut och in på figursätttningsramen genom att dra det övre högra handtaget snett ned åt vänster, dra nedre vänstra handtaget snett upp åt höger. Finjustera figursättningsramen efter dina behov. Placera texten så att den ligger helt utanför din figursättningsram (kan vara lite pillrigt) och vips kryper texten in innaför din figursättningsram. MS Windows 3.1 med flera nyheter MS Windows version 3.1 är i det närmaste klart att släppas, till glädje för alla PC-användare. Till de märkbara nyheterna hör att programmet blivit snabbare, mer stabilt, innehåller TrueType som fungerar med eller utan ATM 2.0. Till Windows 3.1 följer också ett stöd för ljud och multimedia – du kan få din PC att låta som en Mac eller bättre. Filhanteraren är helt omskriven och går numera att använda. Ett medföljande program som löser ett vanligt problem är Character Map. Du får där tillgång till alla de 255 tecken som Windows stöder. Du kan enkelt bläddra mellan typsnitten, klicka på det tecken du vill åt och därefter kopiera in det i din applikation. Ytterligare en intressant nyhet är att Microsoft med Windows 3.1 öppnar en bakdörr för programmakare att skriva Addons, tillägg, till Windows egna program som t ex Filhanteraren. DtP har prövat en s.k. freewareextension som lägger till en meny till Windows filhanterare för att hantera textfilter med mera. Färgseparation på PC inte längre en dröm Två program, ett nytt och ett rejält uppdaterat, finns nu för att göra proffesionella färgseparationer i PC-miljö. Båda programmen stödjer även 24bitars Tiff. Publishers Prism v4.0 är ett Windows- och/eller DOS-baserat program som separerar postscriptfiler enligt CMYK standard. Programmet, som fått beröm i amerikansk fackpress, har full support för OPI och DCS, färgkorrigering, svällning, automatiserad batchhantering till postscriptbaserade rippar och skrivare. Publishers Prism tar emot filer från PageMaker, Quark XPress, Ventura, Mac, PC, Amiga och Unix. Information om Publishers Prism kan du få från Insight Systems, USA, Fax: 0091-703-938-0302 Hijaak ColorSep är ett nytt program. Det är ett DOS-baserat program som separerar postscriptfiler från PC PageMaker och andra postscriptproduserande program enligt CMYK standard. Tilläggsprogrammet Hijaak 2.1 converterar bild och text mellan de flesta gängse filformat. Mera information om Hijaak kan du få från Inset Systems, USA, Fax: 0091-203-775-5634. 10 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Nytt bildbehandlingsprogram för Windows imponerar Aldus PhotoStyler 1.1 är PC-världens närmaste motsvarighet till Macens Photoshop. Programmen är mycket lika varandra till både utseende och funktion. PhotoStyler klarar elegant av att hantera 8-24 bitars färg i ett flertal bitmappade filformat. Ska man döma döma enbart efter den gräsliga kalender som Aldus distribuerar ger PhotoStyler för Windows minst lika många möjligheter att förstöra bilder som året har månader. Men redan en preliminär titt på programmet och den 400-sidiga handboken imponerar: PhotoStyler är ett mycket avancerat program för bildbehandling med funktioner som de professionella reprosystemen i mångmiljonklassen länge varit ensamma om. Möjligheterna är otaliga; det är användarens kunskaper – och omdöme – det hänger på. Många olika format PhotoStyler hanterar både svart-vitt och färg, streck och halvton. Programmet accepterar inscannade bilder i alla vanliga format (TIFF och MacTIFF, EPS, TGA, BMP, GIF och PCX) och kan dessutom omvandla från och till alla dessa format. Man kan arbeta i fyra olika färgsystem (HLS, HSB, RGB och CMYK) och för fyrfärg finns en lång rad funktioner för att göra fullständiga färgsepareringar. Man kan t. ex. färgdela en bild, retuschera, korrigera och förändra varje färg för sig och sedan åter kombinera dem till en bild. Bilden kan förberedas för tryck genom underfärgsborttagning, val av rastervinklar, linjetäthet och form på rasterpunkterna. Passmärken och provstrippar för färginställning i tryckpressen kan givetvis läggas in. Redigeringsfunktionerna kan även användas för att korrigera svart-vita bilder: värden för kontrast, högdagrar och mörka partier kan ställas på olika sätt, mellantonerna kan enkelt ändras osv. En viktig förutsättning för bildredigering är att man noggrant men ändå snabbt kan markera det område av bilden som man vill arbeta med. Det markerade partiet kan sedan användas som friläggning, kopieras in i en annan bild, ges nya färgvärden eller bearbetas på annat vis. Levereras med eget trollspö PhotoStyler har flera effektiva verktyg för att göra sådana markeringar, bl. a. ett »trollspö« (magic wand). Så mycket magi är nog inte inblandad, men funktionen är vältänkt: om man t. ex. ställer värdet för »färglikhet« till 20 och klickar på en bildpunkt som har gråskalevärdet 45, markeras alla punkter i intervallet 45±20, d.v.s. 15-65. Till vad nytta? Att frilägga ett föremål från en någorlunda enhetlig bakgrund går mycket snabbt och nästan automatiskt; i efterhand kan man gå in och manuellt ta bort eller lägga till partier som trollspöet missat. För att använda PhotoStyler för Windows bör man ha åtminstone en snabb 386-a med 4 megabyte eller mer i arbetsminnet, skärm med högupplösning (helst 24-bitars färg, annars famlar man i mörkret med retusch av färgbilder), samt – viktigast – en god portion kunskaper om bildrepro och färgtryck. Bäst fungerar programmet på bilder inscannade av professionellt repro. För inscanning litar Aldus helt till att respektive maskintillverkare ska leverera programmoduler, likt Photoshop är PhotoStyler "öppet" för tilläggsmoduler. Tills dess att scannertillverkarna vaknat upp och skriver användbara kalibreringsverktyg och inscanningsmoduler till PC är möjligheten att själv läsa in fyrfärgsbilder med korrekta värden begränsad. ICA-handlarna fick en egen bildbank Reklambyrån Connexion Marketing i Göteborg ville få ordning på alla sina bildoriginal för ICAmagasinen runt om i landet. Dels skulle det gå snabbt och lätt att plocka fram skissunderlag till byråns AD, dels skulle marknadsförarna på de olika ICA-distrikten kunna titta på olika bilder på ett enkelt sätt. Uppdraget gick till en unix-programmerare, som försökte lägga upp förutsättningar för en relationsdatabas med en stor mängd bilder. Efter fyra månader övergavs försöket. Sedan försökte man att bygga upp ett system med hjälp av relationsdatabasprogrammet 4th Dimension. Det visade sig bli för svårhanterligt. Till sist vände sig reklambyån till Macmeckarna i Malmö. ”Varför behöver ni en bildbank?”, frågade Macmeckarna. Snart insåg de att det i första hand gällde att skapa ordning och reda; minska risken för bildförväxlingar och att snabbt frå fram skissmaterial till AD:n. Snabbt och enkelt att hantera Andra viktiga delar var att systemet skulle gå snabbt att lära sig för alla inblandade, vara enkelt att hantera, bygga på standardprodukter och vara öppet för utveckling i framtiden. – Nu visste vi vart vi ville komma, säger Henriette Lucander på Macmeckarna. Vi fick två veckor på oss att kunna visa ett fungerande system. 13 dagar senare hade Macmeckarna en färdig produkt. Priset vill man inte avslöja, men enligt vad DtP erfar ligger det cirka 39 miljoner lägre än priset på Posten Bildbankens system, som fungerar ungefär likadant. Då ingår dock en hel del dyra datorer och specialprogram i Postens system. ICA-banken bygger däremot helt på standardplattformar. En Mac ci fungerar som server, och programvarorna är Quark XPress (med en speciell XTension som Macmeckarna totat ihop) och Photoshop med ett specialfilter. Alla bilder på en hårddisk – I dag ligger alla bilder lågupplöst inscannade på en hårddisk, säger Henriette Lucander. Via modem kopplar ICAkontor runt om i landet upp sig mot bildbanken och väljer produktbilder. Den lokala ICA-handelns beställningsfil med kopior på bilderna och tillhörande text skickas automatiskt till servern, samtidigt som bilderna placeras ut på A3-uppslag för att AD:n ska kunna börja skissa. När allt är klart skickas det färdiga Quark-dokumentet från byrån till sätteri/repro för ripning. Då byts också den lågupplösta bilden mot den riktiga.Än så länge är det traditionellt repro (alla reproanstalter som ICA-handlarna använder har numrerade diaduplikat som motsvarar de numrerade bilderna i ICA:s bildbank). – Vill man lagra högupplöst är det inget som hindrar detta, säger Henriette Lucander. Stiger priserna på traditionellt repro är det möjligt att det blir så. 11 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Dåligt minne? Nu finns det möjlighet att göra något åt saken! För inte så värst många år sedan kostade en extra minnesmodul till Macen flera tusen kronor. 1 MB var den på, och det var hemskt mycket minne då. Tredjepartsleverantörer, större serier, effektivare tillverkning och hårdnande konkurrens har tvingat ner priset på 1 MB till runt 300 kronor. Och då är det en snabbare modul av högre kvalitet. Hur köper du minne? Vissa saker bör du tänka på. Det går utmärkt att köpa minnen från olika håll, men blanda inte minnen som är olika snabba. 80 ns (nanosekund) är det vanligaste, alla priser i tabellen nedan avser 80 ns-minnen. 1 MB 70 ns säljer t. ex. Instant Data System för 390 kr, 30 kr dyrare än 80 ns. Minnen för Quadra 16 MB SIMM:ar har inte sålts så mycket i Sverige ännu. Vissa leverantörer tar mer för lågprofilsminnen (som får plats i en trång Quadra), där- ”Alla klagar över sitt dåliga minne, men ingen över sitt dåliga förstånd” Montaigne. Leverantör för förekommer två priser på dessa i tabellen. Minnesmoduler, SIMM:ar (SIMM står för ”Single In-line Memory Module”, chiparna sitter alltså på rad efter varandra i en enda modul), går utmärkt att köpa på postorder – om du kan montera dem själv. Det krävs ofta specialverktyg; en SE/30 är inte lätt att ta sig in i om du inte har rätt mejsel. Säkrast är att låta din Appleåterförsäljare eller någon hårdvaruhacker i bekantskapskretsen göra operationen om du själv är osäker. Akademibokhandeln i Frescati, Universitetet i Stockholm, inkluderar sympatiskt nog montering i priset. Design & Desktop i Stockholm monterar minnesmoduler för en hundralapp. DMC i Göteborg, som har lång vana av att sälja minnen, levererar verktyg och installationsbeskrivning med alla moduler. Det är inte speciellt svårt att göra operationen, men kom ihåg att Apples garanti inte gäller om du själv ”öppnar skalet”. Garanti, ja. Livstids garanti ska du Faxnummer ha på SIMM:arna du köper. I tabellen nedan har de leverantörer som lämnar livstids garanti fått en liten stjärna efter sitt namn. Var god dröj… En annan sak är service. I tabellen står företagen inte i bokstavsordning, utan i den ordning de svarat på vårt fax. Rekordet innehas av Macoteket, som svarade tio minuter efter att företaget tagit emot faxet med frågor! Inte illa för att vara kl 21 en måndagkväll… Bota, sist på listan, svarade först efter två påstötningar. Men kunder kanske är populärare än konsumentjournalister? Priserna är utan moms, frakt och dylikt. Tänk på att aldrig betala så kallade ”faktureringsavgifter”. InterMicro Direkt tar bara 28 kr för frakt inklusive postförskottsavgift, de flesta andra ligger högre (30-50-120 kr). Beställer du från USA betalar du med Visa, Amex eller Mastercard, och har paketet inom några dagar med Federal Express. 1 MB 2 MB 4 MB 4 MB 16 MB för alla Macar IIsi, ci, LC SE30, Mac II IIfx, Laserwriter IIfx, ci, si/Quadra Macoteket* 08-750 77 15 328 745 1195 1195 6950 The LLB Company (USA)™ * 0091-206 454 7302 210 450 726 744 4194 Instant Data System* 031-24 31 02 360 749 1190 1490 6990 Aroma Access AB 011-26 50 05 290 795 1245 – 6500 Mackers AB 08-607 03 65 295 790 1240 1340 7950 Adept AB* 035-18 76 80 290 795 1245 1245 6500 Power Shop 08-98 25 50 450 890 1590 1590 10890/14890 Design & Desktop* 08-730 31 88 375 750 1280 1470 7500/10800 Software Revolution* 021-13 42 08 295 790 1290 1340 7950 Cybergraphics* 08-677 00 77 290 750 1090 1090 6450/7950 Inside Data & Design 0920-877 11 330 680 1350 1350 7350 Macafären* 031-16 18 40 290 680 1090 1290 6490 InterMicro Direkt 08-751 46 01 290 590 990 1090 4950 Akademibokandeln i Frescati* 08-15 29 12 400** 800** 1280** 1280** 8100** DMC* 031-23 19 21 295 690 1190 1190 4990 Synchron Utveckling HB 018-55 85 93 288 790 1280 1380 7590 Bota AB 0764-228 55 290 795 1245 1245 6500 (Priserna anges utan moms, frakt, postförskottsavgift och montering) ™ Tullmyndigheten kan ha synpunkter – lägg på tull förutom moms och frakt från USA. *Lämnar livstids garanti. Övriga lämnar 1-5 års garanti. Garantin innebär att du kan få nya SIMMar, inte pengarna tillbaka. **Inkluderar montering. Power Shop t. ex. tar i likhet med många andra som utför sådant 500 kr för detta. 12 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Förföljd av artiklar om system 7 för Macintosh (del 2 av 3) Det går som vanligt att göra rätt på flera olika sätt när du ska installera system 7, jag beskriver här hur du bör göra enligt mina erfarenheter. Enligt mina (och många andras) erfarenheter fungerar system 7.0.1 bättre än system 7.0 på alla Macintosh, men den största skillnaden märks på de modeller som har en numerisk processor (de flesta och vanligaste för grafisk produktion). Enligt Apple är det ingen skillnad mellan systemen förutom tilläggen för Quadra- och Power Book-modellerna, men detta är felaktig information. Vi börjar med drivrutinen på hårddisken. Om du tidigare använt HDSC Prepareraren för att formatera din hårddisk eller inte gjort någonting alls med den när din dator levererades kan du använda den nya HDSC Prepareraren som finns på disketten ”Verktyg” bland system 7 disketterna. Starta i så fall din dator med Verktygsdisketten i diskettenheten så att disketten blir startenhet (den skiva som det datorn läser in systemet från). Starta sedan HDSC Prepareraren på disketten och kontrollera att programmet har valt din interna hårddisk som enhet (troligtvis enheten med idnr 0), sedan trycker du på knappen ”Uppdatera”. Avsluta programmet och du är nu färdig för att börja med installations arbetet av systemet. Om HDSC Prepareraren inte hittar din hårdisk, har den troligtvis formaterats med något annat program. Förfarandet är detsamma med andra formateringsprogram frånsett skillnader i själva programmet. Det är viktigt att kontrollera att det formateringsprogram som du använder är kompatibelt med system 7. Använd helst den nya versionen av det program som från början användes för att formatera din hårddisk. Före systeminstallationen Du ska inte låta ”Installeraren” utföra en uppdatering av systemet. För att gå runt detta krävs det lite förberedelser innan du installerar. Ändra först namnet på din systemmapp (jag brukar ta bort ”System” från namnet), sedan öppnar du denna mapp och skapar en ny mapp (inne i systemmappen med annat namn alltså). I denna mapp lägger du in dokumentet ”Finder”. När ”System” och ”Finder” ligger i olika mappar uppfattar inte datorn längre att det finns ett system på hårddisken. Systeminstallationen Kontrollera först att du har 4-5 Mb ledigt på din hårddisk. Starta om din maskin och mata in disketten ”Installation 1” i diskettenheten direkt efter startljudet (plonget). Du ska INTE välja ”Installera” direkt när du kommer in i installeraren. Istället ska du välja ”Anpassa” och sedan välja de olika funktioner som du vill ha i systemet och den datormodell du har genom att ”Shift-klicka”. Anledningen är att vid så kallad ”Enkel installation” så installeras ett system som ska fungera på alla olika Macintosh-modeller. Jag har många gånger varit med om att ett sådant generellt system skapat funktionsproblem. Om du inte vill låta andra användare på samma nätverk få tillgång till mappar eller hårddiskar på din maskin ska du inte installera ”Fildelning”, därför att denna funktion är ganska minneskrävande, både på hårddisken och i arbetsminnet. Samtidigt är fildelning den nyhet i system 7 som är mest banbrytande i persondatorsammanhang. När du har gjort ditt urval är det bara att trycka på knappen ”Installera” och mata in disketterna som datorn frågar efter. När detta är klart startar du om din dator och nu borde den starta med system 7 aktivt. För att göra en riktigt bra installation av system 7 är det en viktig del kvar. Precis som alla programvaror innehåller även systemprogramvaran (7.0 och 7.0.1) felaktigheter (buggar). Apple lämnar ut en korrigering av dessa i form av ett systemtillägg, där det även följer med nya skrivardrivrutiner. Denna kallas för System 7 Tune up. Din Apple-återförsäljare ska förse dig med denna diskett om du frågar efter den. System 7 Tune up levereras på en diskett som liknar Parameter RAM övriga systemdisketter, det enda du kan ställa till problem och gör är att dubbelklicka på ”Installera- minnas inställningar från ditt ren” och sedan klickar du på knappen gamla system 6. När du har ”Installera”. ”Tune up” förbättrar installerat system 7, och systemets minneshantering så att innan du kör ”Tune up”, ska systemet använder mindre av arbets- du nollställa parameter-RAMminnet och att hanteringen av utskrif- minnet. Starta om maskinen ter fungerar bättre. Dessutom gör den och håll samtidigt ner tanatt många av funktionerna i Finder genterna kommando-shift-P-R går fortare. Ett ”aber” är dock att den (alltså bokstäverna P och R). skrivardrivrutin, LaserWriter 7.1, Håll tangenterna nertryckta som ”Tune up” installerar, enligt rap- tills du en andra gång hör det porter fungerar dåligt med den gamla ljud Macen brukar ge ifrån skrivaren ”LaserWriter Plus” och när sig när den startar. Därefter du skriver ut sidor med TrueType-fon- går du in i Väljaren under Äppel-menyn, markerar att ter på den nya ”LaserWriter IIg”. Efterarbetet Apple Talk är anslutet och startar om igen. Då kan du också välja skrivare. Sedan är det klart. Anledningen till att du ska göra allt detta innan du installerar Tune up, är att denna finns i två versioner. Den äldre versionen klarar inte en nollställning av parameter-RAM. Nu är själva systeminstallationen klar, men arbetet med att få in dina systemtillägg är kvar. Om du har följt mina instruktioner ovan ligger din gamla systemmapp kvar på hårddisken och därifrån ska du hämta det som du vill ha över till det nya systemet. Om du i ditt gamla system har typsnitt och/eller skrivbordstillbehör (sakerna i Äppel-menyn) som ligger installerade i systemfilen, kan du nu öppna ditt gamla system genom att dubbelklicka på dokumentet ”System” i din gamla systemmapp. I system 7 fungerar skrivbordstillbehören som fristående program, du kan alltså lägga dem var du vill på hårddisken. Vill du som tidigare, att de ska ligga i Äppel-menyn, så lägger du i skrivbordstillbehöret i mappen ”Apple-menyn” som ligger i den nya systemmappen. Hanteringen av typsnitt har förenklats i system 7 genom att programmet ”Förflyttaren” inte längre behövs för att installera eller ta bort typsnitt från systemet, utan nu kan du öppna din systemfil genom att dubbelklicka på den. Att hantera typsnitt utan systemtillägg från tredjeparts-tillverkare (exempelvis Suitcase eller Master Juggler) är något enklare men ganska mycket rörigare än tidigare. För att skapa nya typsnittsväskor i system 7 måste du ha Förflyttaren 4.1, vilket är den senaste versionen. Om du använder många olika typsnitt (över 20-talet familjer) är det fortfarande en mycket god hjälp att använda Suitcase eller Master Font Juggler för detta. Om du använder Suitcase ska du se till att den version du har är 1.2.10 av Suitcase II eller Suitcase 2.0. När du flyttar dina systemtillägg till den nya systemmappen är det enklast om du gör detta genom att ha systemmappen stängd och lägga systemtilläggen på systemmappen. System 7 arbetar ju med flera olika mappar i systemmappen och när du lägger ett systemtillägg på 13 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 systemmappen kommer systemet att välja var detta tillägg ska placeras. De som tidigare hette ”Startdokument” (exempelvis Adobe Type Reunion eller Suitcase) placeras i mappen ”Tillägg”, ett inställningsdokument (exempelvis Adobe Type Manager eller Scussi Probe) placeras i mappen ”Inställningar”. Se i övrigt avsnittet om kompatibilitet för mjukvara, publicerat i DtP # 1 i mars. Se till att du inte lägger över något av de dokument som tillhörde den gamla systemversionen. Om du är osäker på vilka dokument detta är, är det enklast att se vad som ligger på de gamla systemdisketterna. Förutom dessa dokument finns det några dokument som system 6.x skapade under arbete: Clipboard file, Finder Startup, Buffertmapp och LaserWriter Prep. När du startar om din dator kommer systemet att läsa in de tillägg som du lagt in i systemmappen. Gör gärna en systematisk test av de olika tilläggen för att se om de fungerar som de ska. Om det är något systemtillägg som definitivt inte fungerar i system 7 kan det hända att din dator inte ens klarar att starta. Detta är dock inget att vara rädd för, eftersom det i system 7 finns en grundfunktion för att starta datorn utan att några tillägg läses in. Detta gör du genom att hålla ned shift-tangenten när datorn startar. Sedan får du ta ut de tillägg som kan skapa problemet ur systemmappen och sedan pröva sig fram genom att lägga in ett åt gången tills du lyckas komma fram till vilket tillägg som inte fungerar. Precis som i tidigare systemversioner, finns risken att ett eller flera tillägg krockar med varandra. Här följer en kort uppräkning av nya funktioner: Minnesadressering Ökad minnesadressering jämfört med tidigare systemversioner. Tidigare hade systemet 24 bitars adressering vilket medgav max 8 Mb fysiskt arbetsminne (RAM) och max 14 Mb virtuellt minne (då hårdiskutrymme används som arbetsminne). Nu är adresseringen utökad till 32 bitar, vilket medger 128 Mb fysiskt arbetsminne och en gigabyte virtuellt minne. Detta är dock den mest grundläggande orsaken till inkompatibilitet (att program som konstruerades för tidigare systemversioner inte fungerar med system 7). Som tur är går det att ställa in system 7 till 24 bitars adressering, vilket gör att det då går att använda de flesta gamla program i system 7. Virtuellt minne Virtuell, språkligt betyder det skenbild, är i datorsammanhang att du gör så att en del av sekundärminnet (hårddisk eller diskett) används som primärminne (arbetsminne). Detta har gått att göra tidigare, men har krävt program från tredjepartsleverantörer. När denna funktion är inkluderad i systemet, så kräver den lite mer av drivrutinen på hårddisken. Det är alltså viktigt att uppdatera denna drivrutin med en version som är kompatibel med system 7. Drivrutinen uppdateras med något formateringsprogram, enklast med ”HDSC Prepareraren” som finns på verktygsdisketten i System 7-paketet. Denna funktion finns endast tillgänglig på de Macintosh-modeller som har 68030-processor. Det går också att köpa en krets som heter PMMU till Macintosh II för att få denna funktion att fungera. RAM-disk Vissa av Macintosh-modellerna, Quadra och PowerBook, har en ny funktion i operativsystemet som kallas för RAMdisk. En pedagogisk förklaring är att RAM-disk är motsatsen till virtuellt minne, alltså att en del av datorns arbetsminne används som sekundärminne (som om det vore en mycket snabb hårddisk). Redan 1985 (stenåldern) kom den första RAM-disk-programvaran för Macintosh. Idag finns det några RAM-disk-program från tredjeparts-tillverkare som fungerar på alla Macintosh-modeller, den mest kända och bästa är Maxima från Connetix. Multitasking Multitasking innebär att systemet kan utföra arbetsupgifter från flera program samtidigt. Bakgrundsutskrift i system 6.x var en sådan funktion, men grundkonstruktionen i de tidigare systemen var dåligt förberedda för detta vilket gjorde att bakgrundsutskriften ofta var en orsak till problem. Nu har denna funktion gjorts mer generell och avsevärt mycket bättre. Jag använder det ofta när jag ska kopiera något stort till en diskett eller över nätverket. Först förbereder jag genom att starta det jag vill arbeta med under tiden, till exempel ett ordbehandlingsdokument, sedan drar jag över det som ska kopieras till disketten. Under tiden som Finder arbetar med kopieringen kan jag byta till min text i ordbehandlingsprogrammet och fortsätta att arbeta. För att ett program ska kunna utnyttja denna funktion så måste det vara förberett för det, ett bra exempel är komprimeringsprogrammet DiskDoubler (DD) från Salient Software. DD komprimerar och expanderar dokument i bakgrunden utan att du särskilt ofta ser röken av det i förgrunden. Nackdelen med multitasking är att datorn ibland beter sig lite knyckigt i det program du arbetar i, eftersom datorns beräkningskraft fördelas till flera olika uppgifter. Alias Alias är symboler (ikoner) som endast refererar till ett annat dokument. Ett sådant dokument är ca en Kb stort. Vid första anblicken kan det tyckas vara idiotiskt med en sådan funktion. Men det finns stora fördelar. I min Äppelmeny har jag ett alias för en mapp som på hårddisken heter ”Startsymboler”, den mappen har jag fyllt med alias för de program som jag använder (15-20 st). Detta gör att jag kan starta alla de program som jag använder från en plats, samtidigt som jag kan ha programmen ordnade i mappar efter deras användningsområde och jag är fri att flytta omkring dem på hårddisken. Detta är bra för program som QuarkXPress, som kräver att tillbehörsdokument ligger i samma mapp som programmet. Om du änvänder ett fåtal program kan du lägga alias för dem direkt i äppel-menyn. Nyttan visar sig ännu bättre när du använder alias från mappar, program eller dokument som ligger på en filhanterare (server), prova själv. Det senaste vad gäller alias-funktionen är tredjeparts-program som använder alias för sin egen funktion. Två sådana är HAM, från Microseeds och HandOff II, från Connetix. Dessa två gör att du i Äppel-menyn kan skapa hierarkiska menyer via vilka du kan nå hela din hårddisk. Flexibel Äppel-meny Äppel-menyn som alltid finns överst till vänster på skärmen har nu blivit en riktigt effektivitetsresurs. Den manipuleras av en mapp som ligger i systemmappen som heter ”Apple-menyn”. Vad du än lägger in i denna mapp visar sig direkt i äppel-menyn. Det som tidigare kallades ”Skrivbordstillbehör” hanteras nu som ”miniprogram”, de behöver inte längre installeras i systemet med Förflyttaren eller via Suitcase. I min äppel-meny har jag alias för mappar och dokument som jag ofta använder, det går ju också att lägga dit program (eller alias för dem). I nästa nummer av DtP kommer den avslutande tredje delen av System 7-genomgången. Då vill vi också gärna ha dina rapporter, tips och synpunkter. Hur är det exempelvis med DOS Mounter och Eazy Menu? Ställer enligt uppgift till minneshanteringsproblem. 14 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 ”Det blev ett jävla liv hemma när jag började på DN” Bo Persson har jobbat med nyhetsgrafik i över trettio år, vilket gör honom till en av landets veteraner i branschen. Han började på Dagens Nyheter 1959. – Jag hade haft prao hos reprotecknarna 14 dagar och när jag skulle tillbaka till plugget sa chefen att jag var välkommen åter när jag slutat skolan, säger Bo Persson. Det blev bara åtta år i skolan för Bo, till hans föräldrars stora förtvivlan. Men han har aldrig ångrat sitt val. – Det blev ett jävla liv hemma, men jag stod på mig. På DN fick jag fick jobba som tecknare och gå fyra år på Konstfack parallellt, säger Bo Persson. Jag var den enda på skolan som fick en grundlig utbildning i sättning, repro och tryckteknik också. Magnus Gerne I Sverige var det i stort sett bara Magnus Gerne på Expressen som både förstod sprängkraften i nyhetsgrafiken – och fick utrymme att visa det (inte så ofta i nyhetssammanhang dock). På sjuttiotalet gick Edwin Taylor och tecknaren Peter Sullivan på Sunday Times i London i spetsen för nyhetsgrafikens utveckling. 1982 kom USA Today, som i ett slag förändrade världens syn på nyhetsgrafik. USA Todays väderkarta finns i olika varianter i världens alla tidningsläsande länder, tidningens fristående nyhetsgrafik i färg på förstasidan har kopierats av otaliga dagstidningar. Torgny Wärn var en av dem som försökte få redaktionsledningarna på Dagens Nyheter att lyssna på de nya impulserna. Han talade för döva öron fram till 1983, då DN:s tecknarateljé bildades, med Bo Persson som chef. – Ett av DN:s många åtgärdspaket hade just lagts fram; många grafikertjänster skulle bort, så det var inga problem att släppa sex gubbar till redaktionen, säger Bo Persson. Den första Macen Det var sex före detta grafiker från repro och två tecknare från redaktionen som blev den sedermera ganska välkända tecknarateljén. Efter ett år stod den första Macintoshen på Bo Perssons ritbord. – I början handlade det väldigt mycket om att skapa mallar, att få alla att göra sina kartor och diagram efter en och samma standard, säger han. – En av killarna gjorde vattnet svart i sina kartor, en annan lade raster på land och en tredje använde raster för att markera hav, säger Bo Persson. Jag lade fram ett förslag som alla fick vara med och diskutera. I DN-mallen ingick då typsnittet Univers (senare utbytt till Helvetica), som i olika grader och vikter användes i alla kartor och diagram. En annan sak som Bo Persson införde var rubrik och ingress på all nyhetsgrafik. En svart platta med vit text överst på den ramade grafiken drog ögonen till sig, och en kort, saklig ingresstext sade vad det handlade om. Meningen var att grafiken skulle kunna läsas självständigt, som en egen enhet; den som inte vill läsa artikeln för att förstå sammanhanget ska inte behöva göra det. Naturlig ögonrörelse – I all grafik var vi noga med att försöka få en naturlig ögonrörelse genom hela grafiken, säger Bo Persson. Läsriktningen ska vara från vänster till höger. – Kartframställning för användning till en speciell händelse lyder under samma lagar som all journalistik – du måste börja med att fråga dig vad det hgandlar om, vad du vill framhäva, säger Bo Persson. Det är detta och inget annat som ska dra läsarnas ögon åt sig. Du lägger ortsnamnet eller händelsen i en box med en liten skugga under, eller gör en symbol, typ granatkrevad eller stjärna eller en liten teckning för att markera händelsen. – Sedan ska området runtomkring ”brännpunkten” bara fungera som orienteringshjälp, här markeras andra orter, men i mindre grad och vikt. Själva kartbilden ska vara lugn, inte störa ögat. Efterhand började DN:s nyhetsgrafiker experimentera med färg. Också här finns generella slutsatser att dra. Allt hänger givetvis på vilka tryckförutsättningar du har. – Rött och gult ”sticker ut” från grafiken, framhäver områden, medan blått och grönt gör att saker och ting kommer i bakgrunden, säger Bo Persson. Och vitt förstås, det framhäver liksom gult/rött. Ofta glömmer folk att vitt faktiskt också går att utnyttja! I Dagens Nyheter är havet alltid 20% cyan (blått). För mark används alltid samma gröna ton. Överhuvud taget anser Bo Persson att tidningar bör skaffa sig en egen färgskala, ett begränsat antal färgtoner som stärker tidningens grafiska identitet. Och det ska helst vara ljusa färger, i skalan 20-40%. – Egentligen kan de flesta hålla sig neråt 10-15%, men det gick inte i DN – allt under 15-20% riskerade att helt förvinna i trycket. Internationellt utbyte Ateljéns internationella utbyte var intensivt; studiebesöken från övriga Norden avlöste varandra, och Peter Sullivan på Sunday Times fick ta emot besök från Dagens Nyheter i flera omgångar. Med Jyllands-Posten bytte man tecknare en sommarvecka. – Vi åkte också på Ifras workshops i Darmstadt. Det är förmodligen det bästa och billigaste sättet att snabbt lära sig mer om n y h e t s g r a fi k , säger Bo Persson. 4 000 kronor för tre hela dagar, allt hålls på engelska. Senare anställdes tidningens grafiske redaktör Tomas Lampell, för att svara för innehållet i nyhetsgrafiken. – Tomas fungerar som länk mellan ateljén och redaktionen, prioriterar jobben, går på möten, letar uppslag och gör research åt dem som ska rita nyhetsgrafiken, säger Bo Persson. – På Dagens Nyheter fungerar det bäst när researchen och det grafiska arbetet är åtskilt, specialiseringen gör att jobbet blir effektivare. Ibland jobbar också två-tre tecknare på samma sak, om det är stora olyckor exempelvis, säger Bo Persson. Den insats han och hans kamrater på tecknarateljén gjorde med DN:s nyhetsgrafik har bl. a. belönats med Liedman-priset av Bild- och Ord Akademien. Numera jobbar Bo Persson på ekonomiredaktionen på DN. I fortsättningen kommer Bo Persson att medverka i DtP med råd och tips kring ämnet nyhetsgrafik, kartor, diagram och illustrationer. Sverigekartan ovan är en av fyra olika varianter som finns med på den diskett som prenumeranterna får med detta nummer av DtP. 15 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Lämna på diskett är ännu bättre. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar! Faxa till DtP på 08-644 90 66. DtP ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 BEOWULF AV BO BERNDAL abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö &éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890 Design Typografi Produktion kommer WINGBILL AV BO BERNDAL tör och ansvarig utgivare är Pelle ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 Anderson. Copyright © DtP. Detta ut med 12 nummer om året. Redak- nummer är presslagt 25 mars. Adress DtP-prenumeranternas gratisdisketter Design Typografi Produktion Disketten skickas bara till dem som betalt prenumerationen; det kan alltså hända att du får en tidning men ingen diskett. Så fort prenumerationen är betald kommer du att få din diskett. Den kommer då att innehålla (om allt får plats): Box 20158 1. 2. 3. 4. Det gratistypsnitt du valt som prenumerationspremie (Esseltub, Beowulf eller Wingbill). De typsnitt du eventuellt beställt utöver detta. En demoversion av den svenska Quark XTensionen Mimic. Bo Perssons Sverigekarta i olika filformat och varianter. 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris helår 2 400 kr Kommande nummer av nyhetsbrevet DtP Senare i vår skriver vi om Quark XPress och PageMaker. Vi fortsätter att skriva om nya XTensions (ett par har vi testat i produktion) och rapporterar om buggar som stökar till det för desktoppare. Vi kommer att ha artiklar om Adobes nya Multiple Master-format (första typsnittet, Myriad, finns att köpa nu). Vi ska skriva om fyrfärg och bildbehandling i desktopproduktion, på Mac och PC. Missa inget nummer – prenumerera! Du kan faxa eller skicka in kupongen nedan. plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtelje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ ■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta. Så fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten. Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker, ■ …………………………………… ■ Jag vill prenumerera på Pressens Tidning för 325 kr för 20 nummer (helår). ■ Jag vill ha både DtP och Pressens Tidning under ett helt år för specialpriset 2 500 kr plus moms. Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER 110 20 Stockholm POSTADRESS TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Design Typografi Produktion # 2 • April 1992 Samlevnadstips: Så lyckas du i dina kontakter med rip-sätteriet Tidningen Gazettes ansvarige utgivare Sten Hedman kan komma att få skaka galler för att tidningen tryckte en tusenlapp och uppmanade läsarna att handla för den. Rippade gjorde Digiset på Blekingegatan på Söder i Stockholm. För de många designbyråerna, desktopateljérerna och tidningsmakarna på Söder är Digiset navet kring vilket produktionens hjul snurrar. Men även utanför Stockholm är rip-sätteriet Digiset och dess ägare Robert Edgar kända. I Roberts kundregister finns allt från guldäggstyngda reklambyråer och storföretag till socialförvaltningar och aikidoklubbar. Några lämnar komplicerade fyrfärgsjobb som ska rippas på film med bilder och allt (som i fallet Gazette), andra ska ha en A4 i svartvitt utkörd på papper för att kopiera upp till föreningen. ”Vi sätter från disketter” brukar det stå i Digisets annonser. – Det är det som är vår affärsidé, säger Robert Edgar. Är det inte på diskett fungerar inte affärsidén. När det gäller inskrivning och redigering, brukar vi samarbeta med Macsekreteraren. Började på ny kula 500 gånger om dagen Det har inte alltid varit så. För 15 år sedan, då Robert öppnade eget, var det inskrivningen man levde på. Teaterförbundets tidning, som man numera rippar, var ryggraden i sätteriets ekonomi. – I början körde vi ut på en IBM Composer. Den hade kulhuvud, och man var sårig på fingrarna jämt av alla kulbyten man var tvungen att göra så fort det skulle vara kursiv eller halvfet text, säger Robert Edgar. Numera har Digiset en helt annan maskinpark att pyssla om. Datorerna tar emot disketter från Mac, IBM, Atari och andra datortyper. Såväl QMS fyrfärgsskrivare som en Canon fyrfärgskopiator ihopkopplad med Mac och ripanläggningen trängs i den lilla lokalen. Nyförvärvet Varityper 5300 E står och blänker bland de andra maskinerna; den klarar att sätta på 338 mm bredd, vilket gör att den exempelvis klarar att köra ut A3-format med skärmärken. Kommer samtalet in på saker som vilka papper, filmer och vätskor som Robert använder blir han förtegen. – Det har tagit mig många år att hitta den perfekta kombinationen, säger Robert Edgar. En välkänd annonsbyrå, som tänkte spara pengar, köpte rip och framkallare själva. De upptäckte samma sak som de flesta datoranvändare; att det är en sak vad försäljarna och annonserna säger, och en helt annan sak när det är verklighet. Det är inte alltid att bara tuta och köra… Fonthanteringen en felkälla Fonthanteringen har länge varit ett problem i kontakten med rip-sätterier. Saken blir inte enklare av att det finns olika versioner av många typsnitt på marknaden, även de som kommer från samma tillverkare och har samma nummer. Digiset använder sig av Megafonts typsnittssystem, som innehåller Adobes skärmtypsnitt. Digisets kunder kan beställa Megafontspaketet för en ringa kostnad. Det betalar sig för Digiset i form av enklare hantering och uteblivna fontkonflikter. Digiset är känt som ett serviceinriktat rip-sätteri. Det är inte ovanligt att Robert Edgar står och kör stora kundjobb till klockan fem på morgonen. – Ingenting ska vara omöjligt, säger Robert Edgar. 95 procent av våra kunder är sönderstressade. Det är vårt största konkurrensmedel. Vi kör dygnet runt om det behövs. Och det kostar inget extra. Av den omtalade anstormningen av desktop på Windows-PC har Digiset inte märkt mycket ännu. – Annars är det inga problem med printfiler från PC, säger Robert Edgar. Ventura för Windows har visserligen varit problematisk. DOS är tillförlitligare, men mer begränsad. Annars finns det andra PC-program som är krångelfria; Corel Draw är det aldrig problem med, PageMaker inte heller. Men visst måste man jobba mer för att få ut ett PC-doument som det ska vara. ROBERTS BÄSTA TIPS FÖR ATT LYCKAS I RIPPEN Ange alltid vilket program du skapat dokumentet i. Lämnar du XPress 3.0-dokument så glöm inte att skicka med XPress Data. Denna är integrerad i Quark XPress 3.1, så där slipper du äntligen det problemet. Det är denna fil som styr avstavning och justering, och saknas den kan alla texter i dokumentet komma att flödas om. Glöm inte att ange format (A4, A3 eller annat, och antal sidor) och om du vill ha skärmärken, det påverkar också ofta priset. Och om du ska ha ut dokumentet på papper eller film, och om det är film huruvida det ska vara negativ offsetfilm (vanligast) eller något annat. Skriv i följebrevet vad dokumentet som ska sättas heter. Rensa också disketten från gamla dokument, annars kanske dessa också sätts… Tala om vilka typsnitt du använder i dokumentet. Vet du inte om sätteriet har typsnittet så skicka med detta på disketten. Använder du bilder i dokumentet så glöm inte att skicka med dessa. Tänk på att Quark XPress bara klarar att separera EPS-bilder importerade från Illustrator eller Freehand om färgerna antingen är CMYK eller PMS (= Pantone). Det krävs, för att PMS-färgen ska få en egen plåt, att PMS-beteckningen anges exakt liklydande i Quark XPress färgpalett. Tänk på att Fyrfärgsseparation ska stå i läge Av i dialogrutan Redigera färger när du anger PMS-numret, annars ”översätter” Quark XPress den till CMYK. Ange vilken upplösning du vill ha jobbet i. Normalt är 1 200 linjer, högupplösning brukar betyda 2 400 linjer. Ange också rastertäthet, som är något helt annat. Vanligt är 133 linjer vid magasinstryck, dagspress har sällan över 80 linjer och ofta 65 linjer. Rastertätheten är en av faktorerna som styr tryckresultatet på dina bilder. – Stirra dig inte blind på upplösningen, säger Robert Edgar. Gazette med tusenlappen rippade vi på film i 1200 linjer. Bilderna påverkas över huvud taget inte av upplösningen, och ska du ha jobbet på papper klarar det ändå bara att maximalt återge ungefär 1500 linjer. Lägre upplösning ger lite taggigare kurvor, det är allt. Ange om jobbet ska fyrfärgssepareras. Har du använt PMS-färger skrivs dessa ut som egna filmer/plåtar utöver de fyra CMYK-filmerna. Ibland krånglar Quark XPress och skriver ut en massa färgplåtar fastän det inte finns färg just på den aktuella sidan i dokumentet. Har du färg på omslag och svartvita sidor däremellan, ange detta. Jobben körs regelmässigt ut i 100%. Vill du ha något annat än detta ska det anges. Har du definierat tjugo färger i ett Quark XPress-dokument med hjälp av Pantoneskalan (PMS) så glöm för allt i världen inte att säga åt sätteriet att kryssa i rutan för fyrfärgsseparering i Utskriftsmenyn. Det var en gång en kund som glömde det, och alla sidor i dokumentet kom ut i 20 exemplar, inte i 4 som tänkt var (Quark XPress hade gjort om PMS till CMYK om krysset funnits där). DESIGN DtP MYRIAD FÖRST MED ADOBES NYA TYPSNITTSTEKNIK Sid 3-6 FEM QUARK-TIPS FÖR DIG SOM VILL VETA MER Sid 7 FEL PAPPER I LASERSKRIVAREN KAN VARA FARLIGT Sid 8-9 FEM TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED PAGEMAKER Sid 11 TJÄNA 500 KRONOR PÅ TRE TYPOGRAFISKA TOPPENBÖCKER Sid 14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 3 ÅRGÅNG 1 APRIL 1992 Times och Helvetica – igen! Jag har just kommit tillbaka från den årliga konferens som arrangeras av Sveriges Personaltidningsförening. Ett sexiotal redaktörer var med på konferensen. Vi pratade tidningar. Skillnaderna inom gruppen är hårresande. Här finns personaltidningar som har 75 000 läsare varje vecka, tryckta på fint papper med fyrfärg på varje sida, tidningar med en bildbudget som skulle få en fotochef på en medelstor landsortstidning att drägla av förtjusning. På andra sidan sitter den ensamme redaktören, inte sällan en kvinna, som ska intervjua, fotografera, skriva, redigera, layouta och korrläsa. När produkten är färdig skickas den till ett tryckeri som kanske gör ett slarvjobb (det är ju bara en liten kund) och sedan distribueras den i några hundra exemplar. Innehållet i bägge dessa extremers tidningar är naturligtvis viktigare än den inramning budskapet får. Bilder som visar vad som tilldrar sig i företaget i stort och smått, bra porträtt som visar människan bakom organisationsschemat. Artiklarnas kvalitet, förmågan att verkligen skapa en känsla av att ”detta är min tidning”, informativ och aktuell och allt vad du nu kan kräva av en bra personaltidning. Och själv läser jag hellre en bra korrekturläst text med dålig typografi än tvärtom, och jag tror de flesta, även de som intresserar sig för design och typografi, är överens om detta. Med dessa förbehåll framförda ställer jag ändå frågan: Måste det vara Times och Helvetica i alla personaltidningar? Ja, ja, jag vet; det finns tidningar som har Adobe Garamond och Futura också, men de tillhör sannerligen undantagen. Och problemet är väl egentligen inte Times och Helvetica i sig, utan kombinationen av en taskig Times från ITC, glest satt i PageMaker och behandlad utan större finess av de flesta inblandade parter. Neville Brody formgav tidskiften Arena med uteslutande Helvetica, ett typsnitt som han ju hatar, så det är klart att det går. Allting går ju. Men för dig som undrar vilka alternativ det finns följer en liten lista med några förslag till andra typsnitt. Istället för ITC Times: Monotypes Times Roman, Baskerville, Bembo, Adobe Caslon, New Century Schoolbook, Berling, Adobe Garamond, Minion, Plantin, Erhard, Sabon och en hel del till. Istället för Helvetica: Monotype Gill, Futura, Franklin Gothic, Frutiger, Myriad, News Gothic, Trade Gothic, Stone Sans med flera. Pelle Anderson, redaktör 2 Kundsupport till varje pris Software Plus, företaget som gick i konkurs och likt en fågel Fenix reste sig ur askan med samma namn (nästan) men utan skulder och i nya lokaler, har skickat ett erbjudande till alla i riket registrerade användare av Quark XPress. Software Plus vill erbjuda support, vilket naturligtvis gläder alla oss som förgäves väntat i telefonen på svar från Norrköping. Kruxet är bara att supporten kostar 1 950 kr plus moms per år och registrerad användare. Läser du i kontraktet vad du får för pengarna är det mesta sådant som du automatiskt är berättigad till hos andra programleverantörer. Å andra sidan behöver du inget supportavtal för att beställa en tvådagarskurs för ditt företag. Kostnad: 14 000 kr. Software Plus-lärarens reskostnader tillkommer. Apple och Kodak i färgsamarbete Redan i sommar kommer fotolabb över hela världen att börja erbjuda bilder i digitalt format, på CD, såväl som på dia och papper. Bilderna tittar du på i din TV med hjälp av en särskild CD-spelare som Kodak tagit fram i samarbete med Philips. I slutet av 1992 kommer foton på CD att finnas tillgängliga i över 100 000 fotoaffärer över hela världen. Philips, Sony, Toshiba och Pioneer (de stora tillverkarna av CD-spelare) kommer alla att understödja den nya tekniken. Macintosh operativsystem kommer också att stödja Kodaks CD-bildformat. Det betyder att du kommer att kunna bearbeta semesterbilderna i din Mac. Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Idén är att du som har Illustrator ska kunna kopiera hela eller delar av kartan och jobba vidare med för ditt speciella ändamål. Kommun- och länsgränser, orter, kustlinjer och sjöar ligger i olika skikt, du väljer själv vad du vill ha med. Den kompletta Sverigekartan kostar 9 950 kr plus moms (vilket onekligen är lite mer än den karta som DtPprenumeranten fick gratis med förra numret…) och Europa 950 kr plus moms. Mark finns på Creative Graphics, fax 0411-247 37. Han skickar gärna en broschyr över dyrgriparna. Ännu flera databaser kommer närmare Sverige Ytterligare en av världens största databasvärdar, Dialog, etablerar sig i Sverige. Du behöver inte längre ringa dyra utlandssamtal för att koppla upp dig via ditt modem till informationskällor som exempelvis Reuters Textline. Där når du 8 miljoner artiklar från alla stora europeiska dagstidningar. Varje dag läggs 6 000 nya poster in i databasen. Dialog når du på fax hos Fritzes i Stockholm, 08-20 50 21. Octavo Typechart sålt till Agfa Agfa har tagit över typografihjälpredan Octavo Typechart. Typechart genererar vettigt upplagda stilprov på dina Postscriptstilar. Du kan sätta igång den på kvällen (för den tar tid på sig om du vill ha stilprov på många typsnitt på en gång) och få fram stilprov på laserskrivaren enligt en färdig mall, som du kan modifiera. Den senaste versionen är t.ex. anpassad till A4-sidor, vilket ju är en fördel. Fontens alla tecken, rubriker i olika storlekar liksom textprov får du fram. Sluta faxa hela A4-papper! Nya typsnitt från Alphabets Oftast faxar vi meddelanden som inte är längre än några rader; ändå lägger vi ett helt A4 i faxen – helt i onödan. Kolla i instruktionsboken så får du veta minsta möjliga pappersformat (ofta en tredjedels A4 i höjd). Faxar du ett sådant papper tar det bara en tredjedel av tiden, vilket ger dig billigare telefonräkningar samtidigt som du sparar din mottagares faxpapper. Alphabets är en liten typsnittsfirma, baserad i Illinois i USA. I Font Shops katalog är firman representerad med typsnitten Prospera (tecknad av Peter Fraterdeus, designern som grundade Alphabets Inc) och Egyptian Bold Condensed. Koch Antiqua, som tecknades av Rudolf Koch 1922, kommer nu i Multiple Matser-format från Alphabets. Kochs Antiqua har mycket låg x-höjd, extremt långa staplar och omväxlande mycket breda och mycket smala versaler. De runda bostäverna närmar sig cirkelns form. Ett ganska hopplöst typsnitt, faktiskt. Intressantare är då Prospera, som kommer i en ny version, Prospera II. Paketet inkluderar numera en fet och fet kursiv, samt alla europeiska accen- Kartor för dig som har bråttom Det tar tid att rita exakta kartor, och det är inte speciellt kul. Det vet Mark Goldsworthy, numera bosatt i skånska Löderup. Därför har han tagit fram kartor över såväl Sveriges alla län, kommuner och större orter som över Europas länder. ter. Gemena siffror är standard, men äkta kapitäler saknas ännu. Ligaturuppsättningen är ovanligt komplett med ligaturer för ct, st, ff m.m. Prospera är ett lättläst snitt med viss intellektuell prägel. Bör kunna få en viss spridning som boktypsnitt, eller för exempelvis tidskrifter inom kultursektorn. Prospera II köper du fram till sista maj till specialpriset 56 US dollar (frakt och moms tillkommer). Faxa beställningen till Alphabets Inc, 0091708-328 1922. Problem med hårddisken? Har du en Mac som är yngre än fyra år, med en 20 eller 40 MB hårddisk i som bara fungerar då och då utom när det gäller att ge dig huvudvärk? Är det en hårddisk från Sony (SRD2020A eller SRD2040A) kan du få den gratis utbytt (om felen beror på felaktiga komponenter och inte på onormalt slitage). I USA är felen betydligt vanligare än här, men Apple lovar att vara ”flexibla” även hinsides Atlanten. Image Grabber i ny version Image Grabber sparar eller skriver ut hela eller en bit av din skärmbild. Du kan spara till klippboken eller i MacPaint- eller Pict-format. Image Grabber 3.0 är kompatibelt med system 7. Du kan spara med tidsfördröjning, spara färgbilder, spara ett speciellt fönster m.m. Lätt att använda och mycket pålitligt. DtP-panelen rekommenderar Image Grabber. Umax tillverkar Agfas scanner Både Umax och Agfa kommer med varsin ny scanner med 1 200 punkters upplösning. Scannern tillverkas av Umax. Med Agfas MC View Color kan scannern generera 2 400 dpi-bilder. Nytt program för sidutskjutning Aldus PressWise (varför måste det alltid vara en versal mitt i alla namn på dataprogram?) heter ett program som ser till så att sidorna i ett PageMaker eller Quark XPress-dokument hamnar i rätt ordning för tryck. Sätterier, speciellt sådana som jobbar med ett tryckeri, kommer att glädjas åt denna produkt. Crosfield kommer att inkludera PressWise med sina prepressystem. Priset är 17 000 kr plus moms, vilket kanske låter mycket men i själva verket är långt billigare än motsvarande system som funnits tidigare. Att slippa momentet med filmmontering sparar också många kronor. 3 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Två års gruppövningar bakom Adobes nya typsnitt Myriad Myriad heter det första typsnittet som utnyttjar Adobes Multiple Master-teknik. Avsikten var att ge Myriad en klar, objektiv karaktär utan att låta typsnittet präglas av någon enskild formgivares personlighet, skriver Stefan Lundhem. Det är Adobes toppnamn Carol Twombly, som tidigare tecknat Adobe Caslon, och Robert Slimbach, ansvarig för Adobe Garamond, som tillsammans framställt Myriad. Men de har inte varit ensamma; en hel rad experter har varit rådgivare och smakdomare. Myriad är en projektprodukt. Typsnittet har under två års tid manglats mellan formgivarna. Basformerna har utformats med alla tänkbara mellanformer i åtanke och givetvis har de testats om och om igen. Myriad känns mycket genomarbetad och välgjord, om än lite opersonlig. Det första som slår en när man möter Myriad är likheten med Frutiger. Adobes handbok om Myriad redovisar ingen sådan inspirationskälla men likheterna är för många och uppenbara för att det skulle vara en slump. Adobes beskrivning av Myriads egenskaper stämmer dessutom nästan ordagrant med Bigelows karaktäristik av Frutiger i typografitidskriften Fine Print. (Charles Bigelow var en gång Twomblys lärare och arbetsgivare.) Men skillnaderna är också många och betydelsefulla. Humanistisk linjär – långt från Helvetica Både Frutiger och Myriad bör räknas till gruppen humanist-linjärer. I linjärer av typen 1800-talsgrotesk (t.ex. Helvetica) är tecknen likformiga och slutna. Ett a och ett e ser i princip ut som ett o med mininala öppningar. Den humanistiska linjären bygger däremot på renässansens teckenformer, som också finns i klassiska seriftypsnitt som Garamond. Här har tecknen olika bredd och särpräglade former som åtskiljer dem, vilket ger ett varierat och levande intryck av texten. Myriad hör till denna läsvänliga tradition. Ett grundläggande drag hos Frutiger och Myriad är de öppna teckenformerna i t.ex. a, c, e och g. Svängarna slutar nästan vågrätt mot baslinjen. Detta gör typsnittet lättläst eftersom det underlättar identifieringen av tecknen och skjuter blicken framåt i läsningen. En viktig skillnad mellan Frutiger och Myriad är att linjerna i Myriad skärs vinkelrätt, medan de hos Frutiger är avskurna lodrätt mot baslinjen. (Detta snitt finns också hos Gill, men inte så konsekvent som hos Frutiger.) Fruti- gers lodräta snitt bidrar mycket till att ge typsnittet en personlig, skarp och kraftfull karaktär. Myriads raka linjeslut ger typsnittet ett rundare och lugnare intryck, mindre snitsigt och mera knastrigt. En nyansskillnad är att Myriad har en liten sväng i början av grundstrecket i tecken som g, m och r, och i slutet av t.ex. b, d. Sådana små böjningar finns inte i Frutiger, men Univers har dem i vissa tecken. I Myriad är den konsekvent genomförd. Myriad har dessutom lite större kontrast och variationer i linjerna. Dessa nyanser bidrar till läsligheten och bryter upp den stela och monotona karaktär som finns hos andra linjärer. Smalare och ljusare än Frutiger En annan skillnad är att Myriads normalfont är aningen smalare och ljusare än Frutiger, liksom att tecknen är aningen mindre i samma grad. Detta är du ju inte låst till i ett Multiple Master-snitt, men det säger en del om vad formgivarna tänkt sig med typsnittet. Sedan finns det enstaka skillnader, som den runda i-pricken i Myriad, tvärstrecket på f eller svängen på y, men vi fördjupar oss inte i dessa detaljer. Myriad är inget plagiat, men i sin grundform inspirerat av Frutiger. Myriad saknar snitsen och kraften hos Frutiger i rubriksättning men är trevligare som texttypsnitt. Myriad är tillsammans med Gill Sans, Frutiger, och News Gothic en av de mer läsvänliga linjärerna. Det är jämnt i färgen och varierat i formen. Multiple Master-tekniken ger dessutom möjlighet att finstämma snittet för enskilda uppgifter. Vackra versaler, klassisk kursiv Versalerna följer renässansens former och proportioner. Myriads kursiv är vacker och användbar, till skillnad från de flesta andra linjär-kursiver, som mest brukar se nervösa ut. Frutiger har som de flesta linjärer en lutad normalstil för kursiv, men Myriad har egna teckenformer. Liksom Gill Sans har Myriad hämtat upp klassiska drag, t.ex. i envånings-a, vilket gör den varm och sympatisk. Detta är en kursiv som kan tjäna i dekorativa sammanhang. Myriad är tamare än Frutiger, mer utslätad och i de fetare vikterna förlorar typsnittet i karaktär och tydlighet. I jämförelse med Gill Sans och Frutiger är Myriad kallare och mera opersonligt, neutralt och utslätat sin karaktär. Det är ett resultat av de många kockarna men också vad man eftersträvade från Adobes sida. Myriad är ur den syn- Hymfedorgia Hymfedorgia Hymfedorgia GILL SANS NORMAL 53P MYRIAD 412 WT 625 WD 50,5 P FRUTIGER ROMAN 48 P 4 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 MYRIAD 830 BLACK 700 SE 25 P Hymfedorgia FRUTIGER ULTRA BLACK 24 P Hymfedorgia MYRIAD 830 BLACK 600 NO 24 P Hymfedorgia FRUTIGER BLACK 24 P Hymfedorgia GILL EXTRA BOLD 24 P Hymfedorgia punkten en succé, eftersom det samtidigt är ett livligt och trevligt typsnitt som inbjuder till läsning. Myriad levereras i en rak och kursiv grundform, var och en med 15 färdiga varianter. Du kommer långt med detta urval, men ska du tillvarata typsnittets möjligheter skapar du egna sorter från fall till fall. Fungerar bra i laserutskrift I lågupplösande laserutskrift blir Myriad alldeles utmärkt, tydligt och trevligt. Endast i de fetaste vikterna blir upplösningen för låg. Teckenmellarummen i Myriad är små, den är skapt så, vilket ibland kan bli för tätt i laserutskrift. Använder du laserskrivaren för original kan det vara lämpligt att prova sig fram till en optimal variant för detta medium. Däremot bör du inte generellt öka teckenmellanrummet, spärra, det kan försämra läsligheten och ge Myriad ett fläckigt utseende. I övrigt finns inget att klaga på. Myriad passar bra som standardlinjär för laserskrivare. Helvetica kan du slänga i väggen. Myriad är ett synnerligen lättläst och tydligt bruktstypsnitt som lämpar sig överallt där en linjär kan göra tjänst. Myriad är det självklara valet i texter av neutral karaktär, och i tekniska sammanhang. Se här några lämpliga arbetsområden: Uppslagsböcker – Kataloger – Kartor – Diagram – Tabeller – Kalendrar – Adressböcker – Skyltar. Svenska Akademiens Ordlista är ett akutfall som förtjänar en Myriadisering. Överallt bidrar Myriad med klarhet och tydlig stil, utan att vara tråkigt. I dessa sammanhang lämpar det sig sällan att arbeta med olika typsnitt för att skapa variation och kontrast. Möjligheten att skapa finstämda varianter av Myriad passar däremot utmärkt i en expanderad halvfet stil för små rubriker eller uppslagsord och en lätt kondenserad halvtunn för små texter. Här kommer Multiple Master-tekniken till sin rätt. För ingresser och rubriker fungerar Myriad bra, men om det är stil och karaktär du vill ha är det inte rätt val. (Där är det Frutiger som är rätt). Däremot är Myriad den bästa linjären för lite längre texter. Även en lätt kondenserad variant är mycket tilltalande. Men det är jämnt i tonen och kräver lite luft mellan raderna för att synas. Myriad klarar det mesta, utom det där lilla extra som sätter piff på tillvaron – där väljer du Frutiger. Med nya Multiple Master-tekniken har Aldrig förr har du väl fått så mycket för pengarna för ett typsnitt från Adobe. Typsnittspaketet MyriadMM innehåller 30 – ∞ fonter av ett sällsynt användbart typsnitt, en revolutionerande ny typsnittsteknologi, ATM version 3.0, TypeReunion version 1.0.3, och allt för 2 975 kr. Något har hänt och prisbilden är inte den största händelsen. De gamla borrmaskinerna hade fasta varvtal, men de nya med märkningen Electronic har steglöst, så att du kan gasa med knappen och avpassa hastigheten medan du borrar. Så fungerar Multiple Master, steglös formförändring av typsnittet medan du formger texten. Det finns en skillnad: medan borrmaskinen bara har en axel arbetar Multiple Master i flera dimensioner samtidigt. Resultat är flexibel och fullständig kontroll av typsnittet – inom de gränser som typtecknaren ritat upp. Multiple Master bygger vidare på den steglösa storleksförändring som du gör med Postscripttypsnitt. Medan vanliga Typ-1-fonter har EN teckenkontur – en Master – som tillåter storleksförändring har Multiple Master-fonten minst två per tecken – Multiple Master – som tillåter formförändring. Dessa teckenkonturer är extremvärden på en formaxel, längs vilken du fritt kan skapa mellanformer, utan att förvränga typsnittet. Genom att flera axlar kan kombineras kan du framställa de stilsorter du vill ha, när de behövs och just där de behövs. Det är det som är poängen med Multiple Master. Optisk storleksanpassning Multiple Master-typsnitten kan ha upp till fyra formaxlar. Myriad har två: bredd och vikt, medan Minion dessutom har optisk storleksanpassning (optical size). Den fjärde axeln kallas stil, och kan innebära förändring från vinklad till rak serif, från linjär till serif, eller vad man nu kan hitta på. Multiple Master har en öppen arkitektur: det är upp till typformgivaren att bestämma vilka extremformer och övergångsmöjligheter som Multiple Master-typsnittet ska erbjuda. Det här kan bli ganska spännande och öppnar för en ny syn på begreppen typsnitt och typsnittsfamilj. Formförändringarna består i att du interpolerar mellan två extremformer, på samma sätt som du skapar Blends eller Övergångar i Illustrator. På axeln bredd finns en maximalt kondenserad och en maximalt expanderad teckenkontur, på vikt en tunn och extrafet som bestämmer varje axels dynamiska omfång. Typsnittets integritet garanteras av att du inte kan överskrida dem och att formgivaren utformat dessa baskonturer så att mellanformerna ska bli bra. Glöm layoutprogrammens möjligheter att manipulera typsnitt, om du inte redan gjort det. Basformerna finns lagrade i typsnittets skrivarfont. Myriad har formaxlarna vikt och bredd, och därmed extremkonturerna Light-Condensed, Black-Condensed, Light-Semi-Extended och Black-Semi-Extended. En stilsort motsvaras av en position i detta koordinatsystem och du skapar den genom att ange ett värde på varje axel. Det kan verka krångligt när du läser detta men i praktiken är det helt genomskinligt. Den kanske mest efterlängtade av Multiple Masters funktioner är optisk storleksanpassning. Under blytiden (1450-talet till 1960-talet) måste man framställa särskilda blytyper för varje grad. Därvid gjorde man små justeringar för att kompensera för optiska effekter: ju större grad desto smalare, tunnare tecken med större kontrast. Fotosättningen innebär att denna kultur gick i graven, efter- 5 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 ”desktoptypograferna” givit oss ett unikt (och vasst) designverktyg sion av det. Den andra vägen är att använda programmet FontCreator för att locka fram nya sorter. Här kan du också plocka bort och ändra befintliga varianter. Det hela är självinstruerande, du klickar eller skriver in värden på de axlar som FontCreator visar för det aktuella typsnittet, du avslutar och när du öppnar ditt dokument finns fonten i menyn. Namngivningen är ett särskilt kapitel: namnet anger stilsortens position i koordinatsystemet och kommer säkert att reta mången. Jag tycker den är bra och klargörande. Myriad Regular heter Myriad Multiple Master 400 RG 600 NO, vilket anger att den har värdet 400 på viktskalan och motsvarar regular-varianten, och 600 på breddskalan vilket motsvarar normalbredden. Skapar jag en egen variant kan den heta Myriad Multiple Master 425 wt 650 wd, vilket säger att den har värde 425 på viktskalan och 650 på breddskalan. Det kanske verkar vrickat när man förklarar det så här, men i praktiken är det utmärkt. Det är logiskt och informativt, och säger mer om sorten är namn av typ SemiBold Condensed eller Univers 75. Light 0 100 M M M M M M M 200 300 Vikt 400 500 600 700 M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M 800 Black 900 Ett fast system 1000 0 100 Condensed 200 300 400 500 Bredd 600 700 800 900 1000 Extended Diagrammet illustrerar Myriads dynamiska omfång på axlarna bredd och vikt i Multiple Masters skala. De mörka tecknen visar de varianter som framställts av Adobe och som levereras som primärfonter. Det inramade tecknet är Myriads normalfont Myriad MM 400 RG 600 NO, där siffrorna står för positioner på axlarna och förkortningarna för fontens traditionella namn, Regular och Normal. De tonade tecknen illustrerar att du kan interpolera egna varianter var som helst inom Myriads omfång. Det har vi inte hunnit här så vi använder normalfonten. Varianten närmast till vänster om den skulle få namnet Myriad MM 400 wt 500 wd, där förkortningarna anger vilken axel positionerna finns på (wt = weight, wd = width). Bilden illustrerar också hur ypperlig Myriad är i diagram. som man nöjde sig med en masterform per tecken. Multiple Master återupplivar nu blytidens kultur i Postscriptformat. Detta kan väl inte ens den mest förkalkade desktopkritiker misstycka till. Multiple Masters axel optical size har två extremer, den ena med de egenskaper som används för mycket små grader: bredare form, bredare grundstreck, korta tjockare serifer, lägre kontrast. Den andra extremen motsvarar rubrikskärningens egenskaper. Mellan dessa interpolerar du en anpassning som lämpar sig för den grad du arbetar i. Hur bra det blir ska vi återkomma till när vi kunnat testa Minion som har denna axel. När du väljer en sort i koordinatsystemet lagras dessa värden i skärmfontsväskan – någon ny skrivarfont skapas inte. Vid utskrift på skärm och skrivare ger skärmfonten instruktioner hur basformerna ska förändras, precis som vid gradangivelser. Självklart. XTension i Quark XPress I framtiden är det tänkt att du ska kunna skapa dessa nya sorter medan du jobbar med texten i sitt vanliga program, som du nu gör storleksangivelser. För tillfället klarar bara Illustrator 3.2 och XPress 3.1 med Multiple Master XTen- En viktig poäng är att värdena på Multiple Master-skalorna är absoluta värden som gäller lika för alla Multiple Master-typsnitt, inte relativa till ett visst typsnitt. Varje typsnitt upptar bara vissa intervall på respektive formskala. Medan Multiple Master-skalan sträcker sig från 1–999, har Myriad bara intervallet 215–830 på viktskalan och 300–700 på breddskalan. Tanken är att t.ex. viktvärdet 500 ska ge samma svärta i alla typsnitt, oavsett om det är linjär eller antikva. En viss kombination av bredd-vikt ska alltså kunna användas på olika typsnitt för att få en enhetlig ton åt en text. Detta kan givetvis bara bli riktvärden, men tanken är inte dum. Det kan bli en av de mest användbara nyheterna med Multiple Master och ett historiskt framsteg i klass med Fourniers punktsystem. Vi får se hur det fungerar. Kunde man dessutom få mm-mått för versal-höjden vore det inte så illa. En historisk piruett är att denna teknologi introduceras med en Frutigerinspirerad font – för 35 år sedan var det Frutigers Univers som stod för en liknande nyhet: en nytecknad sens serif, utrustad med en rik uppsättning sorter numrerade enligt ett alltför logiskt system. Men Multiple Master går några steg längre: du är inte bunden av formgivarens val av sorter och du kan skapa en ny sort när du behöver den och om formgivaren har gjort sitt jobb ska det bli bra. Om det var rätt att ta fram denna variant är din sak. Multiple Master-typsnitten levereras med en uppsättning s.k. primärfonter. De är förvalda varianter som motsvarar de stilsorter som brukar finnas i ett typsnittspaket. Här finns bl.a. extremformerna och en normal-variant. Med FontCreator kan du ta bort och ta tillbaks dem i skärmfontväskan. De varianter du skapar själv får förkortningen wt vid viktvärder och wd vid breddvärdet. Primärfonter har en speciell förkortning som ska ange vad de motsvarar i traditionella Typ-1 fonter, t.ex. 700 BD för Bold och 300 CN för Condensed. Detta är utmärkt som utgångspunkt för val av typsnitt och för att skapa egna. Efter en förstahandstitt tycker jag helt enkelt att namnsystemet är en höjdare, men här kanske jag intar en extremposition. En viktig poäng med Multiple Master är att du fritt kan 6 manipulera typsnittet utan att förvränga det. Formgivaren tar ansvar för alla mellanformer. Multiple Master ger användaren en fantastisk flexibilitet inom trygga gränser. Inga nya typsnitt Multiple Master innebär inte att du har tillgång till en massa typsnitt eller att du skapar nya, bara att du lätt kan skapa sorter av ett typsnitt. Ett Multiple Master-typsnitt är formgivet just för att klara den uppgiften. Vitsen är att typsnittets själ, eller karaktär, ska finnas med i alla de varianter du plockar fram – men inte mer. En Multiple Master-linjär ersätter inte alla andra linjärer, bara en massa speciellt formgivna sorter av den. Den rörelsefrihet som Multiple Master erbjuder kommer troligen att ytterligare öka intresset för typografisk formgivning och därmed efterfrågan på typsnitt, vart och ett med sin karaktär och användningsområde. Nyttan av Multiple Master är enligt Adobe att stilsorter flexibelt kan avpassas för olika situationer för att nå bättre läsbarhet och tillvarata utrymme: bredare stil för långa texter, smalare för smal tidningsspalt eller tabeller. Säkert kommer Multiple Master-tekniken att vara en tillgång för få fram en speciell stämning vid design, rubriksättning. Optisk anpassning för att nå större läsbarhet i liten grad är en självklar nytta. Adobe nämner också möjligheten att kompensera för skillnader i typsnittets framträdanden på olika slag exponeringsenheter, skrivare, plotters etc. Men främst pekar Adobe dock på möjligheten att anpassa typsnittet för att passa i ett givet utrymme t.ex. fylla ut satsen vid rubriksättning eller undvika horungar i textspalt. Det är bra att möjligheten finns, men här finns det plats för ett varnande pekfinger. Användningen av många olika varianter kan ge samma negativa effekt som en massa olika typsnitt. Risken är stor för att du får ett rörigt och splittrat intryck av texten. Även om skillnaderna är små bidrar de tillsammans till en dålig helhetsverkan. För designad rubriksättning kan manipulation av typsnittet vara lämplig, men i vanliga rubriker och brödtext bör du söka andra lösningar först. Om alternativet är att spärra/täta texten mellan ord och kanske t.o.m. i orden, kan en försiktig kondensering/ expandering ibland vara en bättre lösning, men det är ändå ett val mellan pest och kolera. Stora möjligheter – och risker Den största faran med Multiple Master är att användaren i sin okunnighet tar till formanpassning som skapar en orolig typografi, istället för bättre lösningar – men om så sker blir det ännu ett övergående fenomen, för ingen vill väl framställa fula texter. Begränsningen med Multiple Master är att teckenformer som steglöst ändras längs en axel inte ger utrymme för individuella anpassningar och speciella avvikelser i enstaka sorter. Faran med Multiple Master är att typsnitten tenderar att bli slätstrukna, utplattade. Myriad är ett exempel på denna utslätningseffekt. Där saknas den effektfulla ultrafeta variant som finns hos Frutiger. Förklaringen är uppenbar: den ultrafeta är för avvikande för att tjäna som master längs hela axeln. För att bevara typsnittets grundläggande design har formgivaren här gjort avsteg från normalformen i vissa detaljer som inte lämpar sig att steglöst skalas ned till andra varianter. Multiple Master-tekniken borde dock kunna hantera även detta problem: Frågan är om inte en formaxel med en dynamisk räckvidd i extremområdet kunde ha gett även Myriad en ultrafet expanderad variant. Multiple Master ger fantastiska resurser till grafiska formgivare och ställer stora krav på typsnittsformgivaren. Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA VARIANTER AV MYRIAD abcdefghijklmnopq ABCDEFGHIJKLMNO 1234567890 abcdefghijklmnopq ABCDEFGHIJKLMNO 1234567890 abcdefghijklmno ABCDEFGHIJKLMN 1234567890 abcdefghijkl ABCDEFGHIJ 1234567890 abcdefghijkl ABCDEFGHIJK 1234567890 abcdefghijk ABCDEFGHI 1234567890 7 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fem matnyttiga Quark-tips (utan större tuggmotstånd) En blandad anrättning möter den hungrige Quark XPressanvändaren i detta nummer av DtP. På menyn finns allt från aperitif till efterrätt, med en kraftig huvudrätt i mitten. Smaklig spis! 1. Använder du stora citattecken ibland? Även om du utnyttjar de korrekta ” som du får genom att trycka alt-shift2, så ser de ofta lite glesa ut när du kommer upp i 64 punkter eller större. Ta då istället till alt-shift-* (tangenten till höger om Ä) så får du ett citattecken ’. När du nu sätter två efter varandra kan du knipa ihop dem tills du är nöjd med hur de ser ut. Givetvis använder du då tangentkombinationen kommando-alt-shift-K. Ska du knipa ihop mycket struntar du i att hålla ner alt-tangenten. 2. Bestäm A&U! Detta menyval är avgörande för hur ditt dokument ska gestalta sig, för framgång eller kollaps i textproduktionen. Det finns längst ned i Redigera-menyn och står för Avstavning och Utslutning. Har du inte varit där och fifflat är det hög tid nu. Du kan ha flera inställningar av A&U i ett dokument. Vanligen har du olika för brödtext och rubriker: rubriker ska inte avstavas och kanske sättas tätare än brödtexten. Dessa inställningar namnger du och kopplar till typografimallar. I avstavningsdelen brukar jag välja avstavningsgräns 5 tecken och 2 före och 2 efter – det brukar fungera och om det inte stämmer, i undantagsfall, går du in och ändrar manuellt, en kontroll måste du ju i alla fall göra. Fem tecken väljer du för att inte avstava ord som in-te, men väl ord-en. Detta är en smärtgräns som du måste kolla. Tre avstavningar i följd är en annan smärtgräns. Behöver du fler har du oftast för smal spalt. Utslutningsavdelningen handlar om villkoren för avstavning när du har utsluten spalt (alltså rak vänsterhöger). Här ger du Quark XPress instruktioner när det ska välja luftning mellan ord eller avstavning. Gå absolut in och ändra förhandsinställningarna här, de är heltokiga. Rör inte Teckenmellanrum, det ska var noll; det är bara i anglosaxisk typografi som du accepterar spärrning av orden. Som standard har jag minimum 80, optimalt 100 och maximalt 110, allt i procent av normalt ordmellanrum. Detta ger programmet instruktioner att hålla normalt teckenmellanrum, och om det inte går, att hellre täta än lufta, och om det inte går – att avstava. Vill du försäkra dig om tät sats, väljer du kanske 70 % minimum, 90 % optimalt och 100 % maximalt: XPress tätar texten generellt och måste välja tät sats framför avstavning. Väljer du snävare gränser, t.ex. minimim 90 % och maximum 100 % kanske du sätter gränserna för snävt, och när avstavning är omöjlig måste Quark XPress spärra ut mellan orden mycket mer än du har angivit, och du får fula luckor i texten. Här finns en känslig balans mellan inställningarna i Utslutningsvillkor och Avstavningsvillkor, det är därför jag har Avstavning så generöst inställd. Men allt beror på typsnitt och satsbredd, så testa dig fram. Två tips: • Utgå från en tryckt typografi som du godkänner och återskapa den. • Testa inställningar och satsbredder både i laserutskrift och fotosats; det som verkar bra i laserutskrift kan bli alltför luftigt i fotosats-offsettryck. 3. Sitter du och läser DtP medan du väntar på att korret ska prassla fram ur laserskrivaren? Ja, ibland kan man bli sittande länge. I väntan på snabbare laserskrivare, Ethernet och allt vad det heter, finns det en del saker du kan göra själv för att minska risken för förstoppning i lasern. Städa upp i dokumentet innan du skriver ut det. Saker som inte ska synas i utskriften behövs heller inte i doklumentet. Tomma boxar tar tid att processa, och påverkar utskriftstiden även om de inte syns på pappret sedan. Har du bilder i dokumentet? Kanske de inte behöver vara med på korrekturet? Och ska de vara med kanske de lika gärna kan vara i Pictformat? Flytta EPS/Tiff-bilder till en annan folder så ersätts de av Pict. Och vad du än gör – rotera inga bilder, lägg dem rakt! Få saker tar så lång tid för laserskrivaren som att skriva ut bilder som har monterats med en annan vinkel än 0 grader i Quark XPress. För övrigt finns det oftast inga som helst skäl att lägga bilder snett. Har du verkligen använt alla typsnitt som står i ”Typsnitt i dokumentet…” i Övrigt-menyn? Det räcker med ett mellanrum i 12 p Gill för att typsnittet ska laddas ner i laserskrivaren. Det tar tid. Även här hjälper tekniken till att disciplinera designern; ett fåtal typsnitt spar inte bara tid utan också betraktarens ögon. Tänk på att kryssar du i ”Obegränsat antal nedladdningsbara typsnitt” under Utskriftsformat i Arkiv-menyn så tar det längre tid. 4. Att rita två linjer som ska mötas i t. ex. 90 graders vinkel är inte alltid det lättaste. Helst vill du ju att hörnet ska se ut som ett 90 graders hörn och inte något medeltida försvarsverk med taggar på. Problemet är att om två 12-punkterslinjer har samma ändpunkter betyder det inte alls att hörnet blir riktigt. På skärmen tror man sig ofta lyckas med saker som obönhörligt avslöjas i sättmaskinen. Att fatta med pekaren i handtaget på den ena linjen och dra tills hörnet ser bra ut är alltså ingen bra idé. Ta istället och lägg till 6 punkter i måttpaletten till den ena av linjerna. Ligger linjen du jobbar med i en annan vinkel än 90 grader kan du låsa den i sin vinkel genom att hålla ner alternativ- och shifttangenterna när du drar i linjen. Ligger linjen lodrätt eller vågrätt använder du shift-tangenten enbart. 5. Till sist en sak som gäller dig som hunnit få en uppgradering av Quark XPress till version 3.1. Dubbelklickar du på ett dokument som du skapat med en äldre version av XPress (3.0.4) så öppnas också ditt gamla program. Det beror på att ”filattributet” Creator inte hittar den nya versionen. Du måste, om du vill undvika detta problem, byta Creator på alla dina XPress-filer. Det gör du med programmet Widgets 3.0 från CE Software. Markera alla filer, sök filattributet Type och begär att programmet ska byta från XPRS (d.v.s. från 3.0.4) till XPR3 (d.v.s. till 3.1). Fixat! 8 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Rätt papper i laserskrivaren spar pengar – och ger bättre luft Använder du laserpapper som gör din arbetsplats till en gaskammare? Eller ett papper som efterhand förstör laserskrivaren, kostar tusenlappar i service och ger dåliga utskrifter? Det behöver inte vara så. Och att välja rätt papper kostar inte mer! – Laddar du din laserskrivare med ett bra kopieringspapper behöver du inte oroa dig, säger Lennart Carlsson, försäljningschef på grossistföretaget Svenskt Papper i Malmö. ”Speciellt anpassat laserpapper” är lite bluff, eftersom det har precis samma egenskaper som ett kopieringspapper! Vi är många som gjort blandade erfarenheter av papper i desktopproduktion. Det vanligaste är kanske att brevpapper och blanketter av olika slag förtrycks för att sedan användas i laserskrivare. Det exklusiva brevpapperet med fin struktur visar sig sedan helt oanvändbart i laserskrivare, och kan i värsta fall orsaka fel som kostar åtskilliga tusenlappar att fixa. Inget pappersdamm – Börja med att välja ett papper som inte dammar, säger Lennart Carlsson. Det ska alltså vara ytlimmat. Pappersdamm påverkar laserskrivarens innandöme, fastnar på valsar, orsakar ojämnheSkaffa akvarium! ter i laserutskrifFick du aldrig något akvariten och smutsar um när du var liten? Nu har ner i största alldu chansen att skaffa ett mänhet. Det är litet pappersakvarium från inte bara Svenskt papper. Det är en laserskrivaren liten praktisk lufttät plexsom påverkas ilåda med plats för fem oliutan också din ka papperskvalitéer. Du dator, andra ställer den bredvid lasermaskiner – och skrivaren, papperen håller inte minst du rätt fukthalt och skadas själv. Allergi mot inte, och blir varken dampappersdamm är miga eller släpper ifrån sig inte så ovanligt. I damm. 200 spänn kostar din dator kan den, beställ genom att diskdriven skaringa 08-772 30 00. Då das av för mycket kan du också få en ny provdamm i miljön. bok med laserkvalitéer. – Förutom ytlimningen så är skärningen viktig, säger Lennart Carlsson. Köps det färdigskuret i A4 är det oftast bra och dammfritt. Hålen ska också vara dammfria. På bruken produceras A4 i löpande bana; skärning och eventuell hålning görs medan papperet hela tiden rullar ut ur maskinen i 10 A4:as bredd. På fem och en halv minut har bruket pro- ducerat en hel lastpall med A4, buntat, inslaget i papper och lagt i kartonger. De stora bruken, som MoDo, producerar även en del papper i amerikanska storlekar, US Quarto och andra. – Sedan ska papperet vara antistatbehandlat, säger Lennart Carlsson. När tonern, det svarta kolpulvret, förs över till papperet i laserskrivaren laddas papperet upp. Den laddningen måste gå ur efter toneröverföringen, annars blir papperen statiska och fäster i varandra eller i värsta fall runt valsar i maskinen. Papperet ska vara slätt – Papperets struktur är viktig. Ju slätare yta desto bättre resultat i laserskrivaren. Samtidigt får papperet inte ha för låg friktion så att valsar och hjul får svårt att få fäste eller drar snett. Hur klarar laserskrivaren då av plastfilm? Jo, den är behandlad med ett ämne som gör den lite strävare för att den inte ska halka runt inne i skrivaren. Det bästa är att använda en OH-film med bakpapper. – Det är klart, det avgörande är ju hur användaren upplever papperet, säger Lennart Carlsson. Bokpapper exempelvis upplevs som vilsammare för ögat med sin struktur och svaga krämfärg, och då kan det vara motiverat att använda det i laserskrivare även om det inte i alla avseenden är perfekt. Farliga ångor Både struktur och släthet alltså – men absolut inte ett bestruket papper! Ett bestruket papper, exempelvis Silverblade, ska du inte köra i din laser. På pappersytan ligger ett tunt lager av lera och bindemedel för att ge tryckfärgen ett fint underlag. Problemet är att kemikalierna som ingår i smeten kan ha en smältpunkt på 6070 grader! Resultatet blir dels att lösningsmedlen i papperets ytskikt förångas, och det är inga nyttiga ångor (det känner du på lukten om inte annat). Dessutom så samlas geggan från papperet på fixeringsvalsen, som kan vara mellan 120 och 200 grader varm. Det betyder dyra servicekostnader och i värsta fall valsbyte. – Det börjar komma bindemedel som är anpassat till kopiatorer och laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Ett exempel är Data Copy Coated, ett bestruket papper med en ytvikt på 130 gram. Det är speciellt framtaget för att man ska kunna förtrycka en fyrfärgsbild och komplettera med utskrifter i en laserskrivare. – Men det är lika viktigt att tänka på tryckfärgen du använder till dina förtryckta brevpapper och annat som ska gå i lasern. Det ska vara sådana färger som tål 200 graders värme och det höga tryck papperet blir utsatt för i laserskrivaren. (Exempel på sådan tryckfärg är Irocart från Hartmann). Förtrycker du saker så kontrollera också att tryckeriet/bokbindaren skär dina papper med fibrerna åt rätt håll. Fiberriktningen ska vara längs med papperet, så att det inte krullar sig som faxpapper när det går i kopiator eller laser. Ligger fibrerna tvärs mot ”åkriktningen” så rullar sig papperet lättare. Låt papperet ligga kvar Papper ska förvaras i omslagspappret det levererades i, och helst i samma kartong. Du undviker inte bara kantstötta papper, utan det håller också den fukthalt det ska. På Svenskt papper har man tagit fram en plexiglaslåda med fem fack för olika sorters papper. Mindre damm och rätt fuktighet. En kvalitet som Sweden Bond Laser, ett fint brevpapper, levereras från början i en särskild förpackning avsedd för skrivbordet. – Men kom igåg att allt papper avsett för kopiering också passar i din laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Data Copy eller Modo Copy går utmärkt att använda. Kuvert och etiketter måste också klara värmen och trycket i lasern. Varken de eller papperen får vara för tjocka. Papper med en ytvikt på 110120 gram brukar vara maximalt vad tillverkare av laserskrivare rekommenderar. 80-100 gram är bäst. Du kan köra tjockare papper, men tänk på att du då trycker isär fixeringsvalsarna, så att de efterhand glappar. Du ska aldrig lufta eller stöta pappersbunten när du laddar laserskrivaren/kopiatorn. Då kan du skada papperskanterna, och laddar dessutom upp papperet så det blir statiskt. Original på laserskrivare? Du som gör original direkt från laserskrivare kan prova Laser Montage, en polyesterfilm som säljs av Svenskt Papper. Bra skärpa utlovas, och den har dessutom fördelen att tåla vaxet från vaxmaskinen utan att blöda igenom och missfärgas. 9 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Några papperskvalitéer du kan använda i lasern Sätterierna snart ett minne blott Sweden Bond Laser Ett 90 grams antikrandat lumphaltigt papper med vattenmärke. Finns kuvert i samma serie. Tillverkas på Tumba bruk. Åldersbeständig, jämn kvalitet. Finns i vitt och elfenben. Exklusivt brevpapper. Conqueror Laser Jämförbart med Sweden Bond, finns bara i vitt. Svecia Antiqua 1777 Laser Lite rustikare 90-gramspapper. Kuvert finns i samma serie. Svecia Antiqua Moderna Slät yta, vattenmärke. 90 gram, finns också 210 gram för korrespondenskort. Vitt och chamois. Kuvert finns. Victory Laser Antikrandat med vattenstämpel, kuvert E65 (den låga sorten där man viker pappret i tre delar) samt C5, bägge med invändigt antikrandat tryck. Fyra ljusa färger. Papyrus LaserPrint Vardagspapper för korrespondens, fakturor, artikelmanus och annat. Scandia Unique Copy Tillsammans med bokpapper det enda obestrukna pappret gjort på kemisk massa som är helt klorfritt. Ett extra miljövänligt val, alltså. Innehåller heller inget optiskt vitmedel. 80 gram, hålat eller ohålat. Kaskad/Colorit/Kaskad Unique (klorfritt) Färgat kopieringspapper, finns i en mängd olika kulörer och ytvikter. Svenskt Arkiv Arkivbeständigt kopieringspappret. Data Copy 75-100 grams kopieringspapper för allt möjligt vardagsbruk. Modo Copy, 80 gram Liksom föregående ett volympapper. High Tech Copy 100 grams obestruket vitt papper med slät yta, anpassat för förtryckning och därefter utskrift i laserskrivare. Data Copy Coated 130 grams bestruket, används som High Tech Copy. Lämpligt för fyrfärgstryck. Mellotex Det enda pappret i Europa som både Kodak och Canon rekommenderar till sina färgkopiatorer. 95 gram, vitt, obestruket. A4 och A3. En liknande kvalitet heter Accent cc. – Det sätteri som endast ägnar sig åt att rippa kundernas disketter kommer att försvinna! Här får du pappersprover Pappersprover, råd och hjälp får du genom att ringa Svenskt Papper på 08-772 30 00, eller Pappersgruppen, den andra grossisten på svenska marknaden, tel 08-772 05 00. En pappersdummy beställer du i Svenskt Pappers butik, 08-772 32 75, eller i Pappersgruppens dummyshop, 08-722 05 00. Finns du i Stockholm kan du titta på papper i Svenskt Pappers butik på Birger Jarlsgatan 23 eller på Paperpoint (Pappersgruppens motsvarighet), Olof Palmes Gata 12. Den spådomen om en redan hårt prövad bransch står Rodolfo Chaves för. Han är en av delägarna i Ateljé Ove Landgraff, ett av Stockholms kvalitetssätterier. – Laserskrivarna blir bättre och bättre; ingen kommer att rippa en fyrsidig svartvit broschyr i framtiden, säger Rodolfo Chaves. Mycket av dagens bokproduktion sker redan med laserskrivare. Det som begränsar upplösningen på laserskrivarna är kolpulvret; det finns laserskrivare att köpa som teoretiskt håller 1200 linjer (lika mycket som rippstandarden på många sätterier) men kolpulvret hindrar att det blir 1200 linjer fullt ut. Jämförbart med t. ex. dagstidningskvalitet blir det dock. Dyrbart pilljobb För sätterierna har rippningen från disketter fört med sig en rad problem. – Vi förlorar pengar på att sitta och pilla med en sida som inte kommer ut rätt. Det kan ta en timma, och vi kan kanske debitera en hundralapp, säger Rodolfo Chaves. När man lärt känna kunden går det bättre. Ove Landgraff AB har nämligen bestämda uppfattningar om hur det ska gå till för att produktionen ska flyta, för såväl kund som sätteri. – Vi vill ha alla dokument som postscriptfiler, säger Rodolfo Chaves. Vi har idag fler än 5 000 postscriptfonter i vårt system. Med Truefonts kommer antalet kanske att fördubblas. Genom att ta emot dokumenten i form av postscriptfiler slipper vi alla font-ID-problem. Jättedokument Det handlar om m-y-c-k-e-t stora filer i vissa fall. En tidskrift med fyrfärgsbilder som rippas ut i ett stycke kan bli flera hundra megabyte stor. Går detta att hantera? Ja, det tror Rodolfo Chaves. Lösningen är snabba modem och optiska skivor som man kan både skriva och läsa. SyQuest-skivorna tror han däremot inte på, inte ens de nya 88 megabyteskivorna. – På många sätterier i USA vill man inte ta emot jobb på SyQuestskivor, säger Rodolfo Chaves. De ställer till med för mycket problem. Ove Landgraff AB har gått den långa vägen från 60-talets hantverksmässiga sätteri, med erfarna rubrik- sättare, till 90-talets servicebyrå där snabba fötter och kundkontakter ofta betyder mer än typografisk kvalité. – Det är inte tekniken det är fel på, säger Rodolfo Chaves, men ofta brister det i kundernas kunskaper. Och ibland brister det i sätteriets kunskaper också. Eller också kan det vara snålhet, som gör att rippsättare väljer det billiga fotopapperet istället för exempelvis Fuji eller Agfa, som är dyra men bra. Eller bara slarv med att hålla framkallaren ren och kontrollera svärta. På Ove Landgraff sätter man rippjobben i en Varityper, som har en maximal upplösning på 2400 X 2400 linjer. Den har en Emerald-rip, som utnyttjar Hellectrons/Adobes rastervinklar (snabbare och bättre än de flesta andra rippar, enligt Rodolfo Chaves). Fyra femtedelar av sättjobben körs ut med en upplösning på 1200 X 2400 linjer, resten i 2400 X 2400 linjer. Nästan inga av Ove Landgraffs kunder nöjer sig med 1200 X 1200 linjer. – Textjobben tar kanske 30% längre tid i högupplösning, säger Rodolfo Chaves. Är det fyrfärgsjobb tar det ännu längre tid. Support och service Ove Landgraff AB sköter också en hel del av sina kunders support och service, den del som har med typsnitt och sättning att göra. Ett stilprov med fonternas alla tecken och spalttextsättning i 10 punkters grad är på gång. Företaget scannar in och bearbetar loggor, ritar om typsnitt åt kunder etc. En annan trend, som redan är här, är givetvis fyrfärg i desktopproduktion. Nya marknader öppnas, men kräver stora investeringar. Ove Landgraff AB har ännu inte gått ut och sålt fyrfärgsrepro. I samma lokaler som sätteriet finns en plotter som kan skära ut skyltar i plastfilm. – I framtiden kommer det som bara är vanliga rip-sätterier idag att ge service inom en rad angränsande områden som multimedia, olika presentationssystem, eller varför inte saker som exempelvis dörrmattor med företagets logga på? Bredda registret är stridsropet för dagen bland rippsätterierna. För Rodolfo Chaves och hans kolleger på Ove Landgraff betyder det också att de på egen hand producerar allt från visitkort till årsredovisningar, böcker och foldrar. 10 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Att installera System 7 på Macen – tredje och sista delen Här följer tredje och avslutande delen av vår miniserie om system 7. Fast systemet kommer vi att återkomma till (dock i mindre portioner) när det finns saker av vikt att meddela. För de DtP-läsare som drabbas av teknikabstinens rekommenderar vi en dos av MacUser eller något liknande. Förflyttaren och Inställningar (skrivbordstillbehöret under äpplet) behövs inte längre. I system 7 kan du öppna system-filen genom att dubbelklicka på den. När den öppnas ser det ut som ett vanligt fönster i Finder där du ser de typsnitt och ljud som är installerade i systemet. Samma sak kan du göra med en typsnittsväska. Ska du installera ett typsnitt i systemet kan du göra detta genom att lägga en typsnittsväska på systemmappen, systemet sköter resten. Det samma gäller systemtilläggen av typ ”Inställningar” som av systemet placeras i mappen ”Inställningar”. Dessa behöver inte skrivbordstillbehöret ”Inställningar” för att kunna öppnas och ställas in, utan i det nya systemet är det bara att dubbelklicka på dokumentet. Fildelning Den mest banbrytande funktionen bland nyheterna i system 7. Vem som helst på ett nätverk kan göra en hårddisk eller enskilda mappar tillgängliga för andra på nätverket. För de andra på nätverket uppför sig denna dator på samma sätt som en normal filhanterare. Det behövs alltså inte längre en maskin som står uteslutande för filhanterarfunktionen, utan den kan samtidigt användas för vanligt arbete. Om nätverket utsätts för mycket trafik mot filhanteraren är det fortfarande att rekommendera en dedicerad filhanterare. Nyligen har AppleShare (Apples filhanterarprogram) kommit i en ny version (3.0), som har förbättrats avsevärt sedan tidigare versioner. Edition Manager, publicera och prenumerera Publicera och prenumerera är funktioner som börjar dyka upp i de senaste versionerna av många program (i Redigera-menyn). Detta innebär att ett dokument kan låna ut (publicera) en del av sitt innehåll, som andra dokument (även gjorda i olika program) kan låna (prenumerera). När sedan den publicerade delen av dokumentet förändras i ett senare skede, kommer den delen att uppdateras i alla dokument som prenumererar på det. Detta fungerar även över ett nätverk. En mycket kraftfull funktion för att se till att dokument har ett aktuellt innehåll. Dock det är kanske en viss risk att arbetsmiljön blir lite rörig med alla korsreferenser. Tangentbordskontroll i Finder Sedan system 5 har det gått att navigera med hjälp av tangentbordet i dialogrutorna för ”Öppna”. I system 7 har detta utvidgats till att gälla generellt i Finder och i alla dialogrutor för spara och öppna. Information om dessa funktioner och de olika kommandona får du i menyvalet ”Genvägar i Finder”, i hjälpmenyn (symbolen med frågetecknet i en pratbubbla uppe till höger) i Finder. Hjälpbubblorna ger information. Välj kommandot ”Visa hjälpbubblor” i hjälpmenyn (menyn med ett frågetecken i en pratbubbla i det högra hörnet av menyraden). När du sedan placerar markören över olika objekt på skärmen ger en text i en liten pratbubbla information till användaren och det fungerar fortfarande att arbeta. Många program utnyttjar denna funktion i sin senaste version för att ge direkt hjälp på skärmen. TrueType är Apples nya fontformat. Det är en vidareutveckling av ”QuickDraw” (Apples sidbeskrivningsspråk) för att beskriva teckenformer. Tekniken fungerar på samma sätt som för PostScript-fonter, med de skillnaderna att den uträkning av fontens utseende på skärmen som ATM (Adobe Type Manager) gör för en PostScript-font är inkluderad i systemet för TrueType och att en TrueType-font inte behöver en skärmfont för att hanteras av systemet. Problemet är att den som arbetar med grafisk produktion vill arbeta med samma sidbeskrivningsspråk vid alla tillfällen (på skärmen, vid korrekturutskrifter och vid sättning) och då är PostScript den gällande standarden. Ett av de troliga huvudargumenten för Apple att utveckla TrueType var att få Adobe (som har patentet på PostScript) att släppa på sina hemlisar – vilket också lyckades. Mapphantering i systemmappen En funktion av något mer teknisk natur i system 7 gör att inte systemappen längre lastas med en stor mängd dokument, vilket ofta var en orsak till att datorer var mycket långsamma i tidigare systemversioner. När du vant sig vid den nya hanteringen är det också enklare att få en överblick av en dators systemkonfiguration. Systemet tillhandahåller även denna funktion till andra programvaror i datorn, vad gäller att placera inställningsdokument mm på rätt plats i systemmappen. IAC IAC står Inter Application Communication och är en funktion i systemet som än så länge i första hand berör programutvecklare. IAC innebär att ett program kan kommunicera med ett annat program som ligger i bakgrunden (är startat men inte är det som är valt av användaren) eller på en annan maskin i nätverket. Detta innebär att ett program kan utföra kommandon i ett annat program och därmed antingen låna funktioner eller kontrollera det andra programmets arbete. Antingen kan detta leda till att standardprogram erbjuder fler funktioner om en annan viss standardprogramvara finns på nätverket, men det finns också stora möjligheter för mer tekniskt kunniga användare att skräddarsy sin arbetsmiljö. Förfinad utformning av gränssnittet I system 7 finns det ett mycket bättre stöd än tidigare för att program ska kunna använda färg i sina gränssnitt. Framför allt ser du detta i Finder om du har en färgskärm. I Finder har man gjort mycket vad det gäller utformningen för att förenkla det ännu mer för användarna, både funktions- och formgivningsmässigt. Apple har också tagit tillfället i akt att försöka göra datorns gränssnitt mer attraktivt för att lura till sig fler kunder. När du har innehållet i Finders fönster ordnade enligt lista går det dels att arbeta med flera hierarkiska nivåer samtidigt (genom att trycka på pilen till höger om mappsymbolen) och ändra sorteringsordningen genom att endast klicka på rubrikerna överst i fönstret (”Namn”, ”Storlek” etc.). Filsökning Nu är sökfunktionen inkluderad i Finder och inte längre en långsam Filsökare i äppel-menyn. Kommandot, Sök, hittar du i Arkiv-menyn i Finder och i system 7 går det fort att söka igenom en hårddisk. När Finder hittar något som stämmer med det du skrivit, öppnar den mappen där filen ligger och markerar den. Det går också att specificera sökargumenten på ett mer intelligent sätt än tidigare. 11 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara lära dig arbetsbesparande knep som underlättar ditt arbete? DtP ger dig här fem tips – genvägar till en bättre layout. 1. Välj rätt metod för avstavning! PageMaker har tre alternativ för avstavning: Endast manuell, Manuell samt lexikon och Manuell samt algoritm. Det första alternativet, Endast manuell, är bara användbart för mycket korta texter där layoutaren själv vill styra varje avstavning och är därför mycket tidskrävande. Manuell samt lexikon ger korrekta avstavningar, men många ord som finns med i en normal text saknas i avstavningslexikonet och avstavas därför inte alls. Detta tillval kräver också en hel del efterarbete. Manuell samt algoritm avstavar orden efter en matematisk formel – det må låta osäkert men blir oftast rätt. Väljer du denna avstavningsmetod får du göra en översyn i efterhand för att justera de avstavningsfel som trots allt uppstår, men detta alternativ för avstavning är ändå det snabbaste. När du avstavar ord manuellt – tänk på att använda så kallade mjuka bindestreck som du får genom att använda kommando-tangenten tillsammans med bindestrecket -. Då kan du stryka och lägga till i texten utan att tänka på bindestrecket – om texten förskjuts så att ordet inte längre avstavas, försvinner bindestrecket. 2. Är avstånden ojämna mellan bokstäverna i rubriken? Trots att de flesta typsnitt har värden för knipning mellan olika bokstäver kan text i stora grader ändå se ojämn ut och behöva justeras i efterhand. Särskilt gäller det mellanrummet mellan bokstavspar som VA och YA. För att lära dig manuell knipning mellan bokstäver måste du introduceras i ett nytt begrepp: em. En em är lika stor som den text du arbetar med. Är texten 36 punkter är en em också 36 punkter och så vidare. Du har i PageMaker två möjligheter när det gäller att minska/öka avståndet mellan två bokstäver. 1/25 em och 1/100 em. För att minska avståndet 1/25 em använder du följande tangenter: kommando + backsteg (den tangent du använder för att ta bort den bokstav du just skrivit). För att minska avståndet 1/100 em använder du alt + backsteg. Vill du öka avståndet 1/25 respektive 1/100 em använder du kommando + shift + backsteg respektive alt + shift + backsteg. 3. Textbehandlaren är ett mycket användbart redskap som du öppnar genom att klicka tre gånger i följd på den text du vill behandla. Förutom att du här har en rättstavningskontroll och kan söka och ersätta ord, kan du också använda sök-och ersätt-funktionen på attribut. Du kan till exempel ersätta all text i 14 punkters Futura med 16 punkters Franklin eller ersätta all text formaterad som versaler till kapitäler, all fet kursiv text till mager kursiv och så vidare. 4. Tar du ofta mot texter skrivna på PC för layout på din Macintosh? Då kan det vara idé att installera monteringsfilter i ditt PageMaker-program. Då slipper du konvertera texterna själv, PageMaker gör jobbet åt dig. Monteringsfilter finns för flera versioner av Word Perfect för PC, ASCIIfiler skrivna på PC, RFT för PC samt XYWrite III Plus. Fråga din återförsäljare var du kan få tag på dessa monteringsfilter! 5. Vill du flytta den layout du gjort till en annan sida i samma dokument? Det enklaste sättet att göra detta är att välja 25% storlek från Sida-menyn (snabbkommando: kommando + 0). Då ser du både det uppslag du arbetar på och monteringsytan runt omkring. Markera det du vill flytta genom att dra en ram runt allting med pilverktyget. Tänk på att handtaget till textblock ibland kan ligga en bit utanför sidytan – se till att allt blir markerat. Håll nere shift-tangenten samtidigt som du drar med dig allt i layouten åt sidan eller rakt upp. Shift-tangenten gör att du drar rakt, om du börjar dra uppåt, förskjuts objekten inte i sidled och om du drar åt sidan förskjuts de inte i sidled. Gå sedan till den sida dit du vill flytta layouten, välj 25% storlek och flytta in objekten på samma sätt som du tidigare flyttade ut dem. Du kan också markera önskade objekt, kopiera dem och klistra in dem på den nya sidan. Vill du flytta sidor mellan olika dokument måste du gå via klipp- och klistra. Tänk då bara på att inte avsluta PageMaker när du går mellan de två dokumenten, välj öppna och stäng istället. BONUSTIPSEN • Håll nere alt-tangenten och musknappen. Rör på musen, och vips flyttar du runt PageMaker-sidan på skärmen utan att behövs gå via rullningslisterna. • Ett vanligt sätt att arbeta i PageMaker är att gå från skärmstorlek (kommando + w) till 200% sidstorlek (kommando + 2). Detta för att finjustera detaljer och få en bra översikt samtidigt. Men i 200% storlek kan du behöva flytta dig över sidan för att komma till just den del av sidan du vill se. Gör så här istället: Håll nere tangenterna kommando, shift och alt och klicka sedan på den punkt du vill se i 200% storlek. Då kommer den del av sidan du klickat på mitt i din nya skärmbild med 200% storlek. Klicka en gång till och du ser sidan i 100% storlek, en gång till och du är tillbaka i 200% etc. • Om du vill få en översikt över ditt dokument och se alla sidor i följd, behöver du inte själv bläddra framåt i dokumentet genom att klicka fram nya sidor. Håll nere shift-tangenten medan du väljer Gå till sida… ur Sida-menyn, så bläddras sidorna förbi automatiskt tills du avbryter bläddringen genom att hålla nere shifttangenten och trycka . (punkt). • Vill du snabbt och enkelt använda en rolig layoutdetalj? Håll nere alt-tangenten och tryck dit ett q så får du följande resultat: •. • Om du ofta arbetar med innehållsförteckningar och liknande, kan du få en linje eller prickad rad mellan innehållsraden och sidhänvisningen genom att använda tabulatorerna på rätt sätt. Markera texten med textverktyget. Välj Indrag/tab från Text-menyn. Välj utföring (streck eller prickar) och klicka på de små hakarna som anger var tabulatorerna ligger. Använd tabulatortangenten för att göra mellanrum så får du följande uppställning: Heminredningsspecial _______sid 3 eller Somrar jag minns...........................sid 7 12 Nytt typsnitt från Danmark Poul Søgren vid Purup Prepress i Danmark har tecknat typsnittet Jante Antiqua, förmodligen med Aksel Sandemose i tankarna. Jørgen Eie Christensen digitaliserade Jante. Det är en relativt kraftfullt tecknad, lättläst antikva, och finns i vikterna medium, halvfet och fet, rak och kursiv. Søgren själv beskriver Jante som ett försök att översätta den franska typografin till danska, där resultatet hamnat någonstans mellan Frankrike och Holland. Skriv längre på PowerBook Har du en ny liten batteridriven Mac ska du titta på Nisus Compact, en strippad version av Paragon Concepts mycket avancerade ordbehandlingsprogram Nisus. Kompaktversionen jobbar helt i datorns RAM-minne, så hårddisken drar inga batterier när du skriver. Det som tagits bort ur Nisus är bl.a. layoutfunktioner och makron. Men allt går att lägga till igen, om du vill, genom att köpa tilläggsmoduler. På så sätt kan du skräddarsy Nisus Compact helt efter dina egna behov. Modulerna fungerar på samma sätt som Quark XPress XTension; du lägger dem i samma mapp som Nisus Compact så kommer de upp som menyval i programmet. I USA säljs Nisus Compact för 150 dollar och modulerna för 30 dollar styck. DiskExpress får sällskap i paketet ALSofts storsäljare DiskExpress har nu uppdateras för System 7. Programmet är fortfarande marknadens bästa för att få ordning på fragmenterade hårddiskar, steget före Mac Speed Disk från Norton Utilities eller Deluxe Optimizer från MacTools. För DtP-läsare som hårdkör sina Macar är DiskExpress eller något av dess konkurrenter en nödvändighet. Den fragmentering (uppdelning av såväl det lediga utrymmet som filer på flera olika ställen på hårddisken) som obönhörligen sker gör hårddisken trött och långsam. Med ett defragmenteringsprogram får den nytt liv. Kör dessutom programmet ofta. DiskExpress erbjuder full automatik för den som vill lösa sina fragmenteringsproblem en gång för alla. DiskExpress ingår i ALSofts Power Utilities, ett paket som innehåller flera användbara verktyg. Mest bekant efter DiskExpress är förmodli- Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 gen Master Juggler, som hanterar typsnitt, skrivbordstillbehören under äpplet, ljud, program m.m. på ett smart och enkelt sätt. Faktiskt fullt i klass med det i Sverige vanligare Suitcase II från Fifth Generation Systems, och till och med något bättre när det gäller användarvänlighet. DtP-panelen rekommenderar köp av dessa eller liknande program med samma funktioner. NewsEdit väljs av fler i dagspressen Östra Småland, Arbetet Väst, Östersundsposten, Länstidningen, Barometern, Aftonbladet, Arbetabladet, Hallands Nyheter och Sundsvalls Tidning har valt NewsEdit för sin redaktionella textproduktion. NewsEdit från Baseview Products Inc ingår i ett paket av program som förutom inskrivning och redigering klarar hantering av nyhetsbyråtexter, kommunikation med lokalredaktioner, utskrift av ombrutna sidor och integration med Quark XPress. Trycksvärta farligt för borgmästare? Borgmästaren i Detroit, USA, hävdade nyligen i ett uttalande att tidningars trycksvärta var en hälsofara för läsarna. Uttalandet var ett försök att rikta intresset från Detroit-tidningarnas avslöjanden kring några fastighetsspekulanters förgiftade mark. Enligt borgmästaren innehåller trycksvärta giftiga ämnen. Men forskare från de amerikanska tidningsutgivarnas organisation konstaterade att för att få den rekommenderade maximidosen av exempelvis zink skulle en läsare vara tvungen att äta 11 sidor av tidningen. För dagsdosen magnesium skulle man behöva sätta i sig 108 sidor, och för aluminium 32 sidor… Borgmästare Coleman Young och hans pressekreterare tar emellertid inga risker. I fortsättningen läser de Detroits dagstidningar med gasmask och handskar, säger de. Monotype letar nya ägare Monotype Corporation, moderbolaget till Monotype Typography, skär ner och söker nya ägare sedan företaget hamnat på randen till konkurs. Monotype är en av världens mest berömda stilgjuterier och tillverkare av sättutrustningar. Med typsnitt som Baskerville, Bembo, Perpetua, Gill, Times New Roman, Plantin och ett par tusen till är Monotype känt för sin typografiska kvalitet. En orsak till Monotypes ekonomis- ka problem ligger i företagets uppbyggnad; man har tjänat pengar på leverans av sättsystem i första hand, på typografin i andra hand. När desktopproduktionen slog igenom var man oförberedd och sen att agera, i likhet med sina tyska konkurrenter. De fina sättsystemen blev en belastning. Monotype Typography, som levererar de fina Postscript-snitten, går dock med vinst. Vi gissar att Adobe gärna skulle vilja lägga vantarna på detta dotterbolag. Varning för dubbla system Ibland kan du vara tvungen att ha två system samtidigt på Macen, om du är beroende av programvara som inte är helt kompatibel med det nya systemet. Kom då ihåg att bygga om skrivbordet genom att hålla ner alt- och kommando-tangenterna varje gång du startar om Macen med system 6. Det som annars kan hända är att datorn, när den kör under system 6, skriver över filer du skapat under system 7. System 6 känner inte igen alla system 7-filerna om inte skrivbordet byggs om varje gång. Väluppfostrat virus upptäckt i USA Ett nytt virus, som angriper program och systemfilen i Macdatorer, har upptäckts i USA. Viruset sprids snabbt genom smittade program (”10 Tile Puzzle” och ”Obnoxious Tetris”), men förstör inga data på hårddisken. Däremot kan infekterade system krascha. Viruset heter MBDF A och kan bekämpas genom t.ex. SAM Virus Clinic. Råkar du ut för datorsnuva, kontakta DtP så försöker vi hjälpa dig! Adobe-chip ger snabbare Postscript-laserskrivare Adobe har tagit fram ett chip som (enligt Adobe) ska ge precis så snabba utskrifter som mekaniken i printern tillåter – det ska inte längre vara programvaran som tar tid. Chipet kommer att installeras i laserskrivare från olika tillverkare under 1992. Glasnost öppnade nya marknader för typsnitt Casady & Greene (kända för det lilla eleganta databasprogrammet QuickDex) är en av många typsnittstillverkare som erbjuder fonter på kyrilliska. Bodoni, Garamond och de mera östligt klingande Svoboda, Murmansk och Odessa Script finns för såväl Mac som PC för den internationella ryska teckenuppsättningen. 14 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Tre typografiska toppenböcker till bottenpriser Du som prenumererar får ingen diskett med detta nummer av DtP. Istället erbjuder vi tre böcker till mycket kraftig rabatt. Böckerna är Valter Falks klassiska ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna”, Bo Berndals ”Typiskt typografiskt” och Christer Hellmarks ”Typografisk handbok”. Köper du alla tre böckerna genom DtP, sparar du sammanlagt 500 kronor! Valter Falks bok är säkert väl känd för de flesta DtP-läsarna. Den är faktiskt unik; en lika bred och kunnig genomgång av typsnittshistorien och personerna bakom typsnitten har ingen annan förmått göra. Att den dessutom är skriven på en allt annat än akademisk prosa, gör läsningen till ett nöje även för den som till äventyrs inte är typsnittsfanatiker. Tusen typsnitts krönikör Tusen typsnitt omskrivs av Valter Falk i hans livsverk (jo, det finns ett register längst bak i boken, till och med två – ett för personer och ett för typsnitt). Typsnitt som Baskerville, Garamond, Times och andra vanliga brukssnitt ägnas naturligtvis större utrymme än exempelvis ett typsnitt som brittiska Wide Latin (1883). Men även detta sistnämnda, från stilgjuteriet Stephenson Blake, är intressant; här ser du tydligt varifrån en typformgivare som Zuzana Licko hämtade inspiration när hon skapade Postscript-snittet Matrix på sin Macintosh hundra år senare. ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” kom 1975. Den var slut på ”De engelska boktryckarna var mycket kritiskt inställda till Baskerville. Han betraktades som en excentrisk amatör och togs inte på allvar som fackman. Man klandrade det glättade papperet och den osedvanliga skärpan i trycket, som man påstod vara skadlig för ögonen”. Ur Valter Falks bok. förlaget och omöjlig att hitta på antikvariat när Ordfronts förlag bestämde sig för att ge ut den ånyo. Boken har fått ett sobrare yttre, det gamla skyddsomslagets hiskeliga gula färg är borta, men insidorna är desamma; 250 sidor späckade med kunskap. Valter Falks bok brukas även utanför Sveriges gränser; av typsnittsformgivaren Gerard Unger i Amsterdam t.ex, som läser i den så gott som varje dag – utan att kunna läsa svenska! Jag förstår ändå vad som står där, säger Gerard Unger, men frågan är om det inte är dags för en engelsk upplaga. Är den då inte ”omodern” eftersom den skrevs före desktop-explosionen? Nej, god typografi existerar ju i såväl bly som fotosats och laser, och dålig typografi blir ju inte bättre av att vara digitalt framställd. Såtillvida blir aldrig klassisk typografi gammal. Dessutom behövs alltid historisk kunskap för den som vill ha perspektiv på sitt jobb. Så slit ögonen från bildskärmen och läs Falks bok! Du blir inte besviken. Ordbruk och bokstavsskötsel Bo Berndal, som gjort de typsnitt som nya DtP-prenumeranter kan välja bland (se nästa sida), driver Bigg annonsbyrå och Galleri Hålet i Stockholm. Hans bok ”Typiskt typografiskt” (Bokförlaget T. Fischer & Co) kommer nu i en ny upplaga. Bo Berndal säger många kloka saker i sin bok, men framförallt visar han vad han menar med exempel. Läsaren kan också botanisera i förfat”Vilken miljö och vilka ramar man än väljer för sin publikation skall man tänka på att även den aktiva typografin har en funktionell grundtanke. Typografi kan definitionsmässigt inte vara kreationer för sin egen skull, utan har alltid syftet att bära fram innehållet”. Ur Bo Berndals bok. tarens egna märken. PK-banken, socialstyrelsen, riksarkivet, journalistförbundet, Procordia (liksom Svenska forskningsinstitutet i Istanbul); alla har de fått form av Bo Berndal. Det är alltid lika roligt att få brev författade på Bo Berndals egen Mac. Där har han nämligen lagt in sina egna privatsnitt, bland annat en skrivstil som gör att brevet får en högst personlig prägel. Mac-typsnitt skapar han själv med hjälp av skisser, en scanner och ett typsnittsprogram. Den inställningen, en sorts suveränitet över tekniken, präglar också Bo Berndals bok (nedtecknad av Paul Frigyes). Inte så att det saknas tekniska avsnitt, men det är fascinerande att se Bo Berndals förtjusning över fräcka layouter i Clic och Z, allt avbildat i boken, och samtidigt veta att detta är en typograf av den gamla stammen, med en hel del blytradition i ådrorna. Bokformgivarens lärdomar Christer Hellmark, formgivare av framförallt böcker, skriver i kommande nummer av DtP om brödtextens ”Förkortningar flitigt använda kan bli ett fikonspråk som utestänger läsare – precis som på medeltiden. Ibland blir intrycket rent löjligt. Att med inga eller måttliga kunskaper om datorer läsa artiklar i datatidningar är en prövning: vad betyder egentligen RAM, DOS, PC, VGA, EMS och alla andra förkortningar som texten är full av?”. Ur Christer Hellmarks bok. hantering. Det är också huvudämnet i hans bok ”Typografisk handbok”, som redan hunnit bli en minor classic på området. Ordfront har givit ut boken i samarbete med välkända Ytterlids sätteri i Falkenberg. Har även den läsare som inte sysslar med bokformgivning något att lära av Christer Hellmarks bok? Ja, om du sysslar med text som ska läsas. Brödtexten i en tidning och satsen i en bok har många beröringspunkter. I andra trycksaker blir släktskapen med bokens typografi ännu tydligare. Christer Hellmark går grundligt tillväga; som exempel kan vi ta avsnittet om siffror i text. Här får du veta hur du i Sverige skriver datum, klockslag, sorter, procent och promille, decimaler, tusental, ordningstal, bråk, gatunummer, boxnummer, postnummer, telefonnummer, postgirokonton, bankgirokonton, personnummer, ISBN- och ISSN-nummer. Den som någonsin typsatt ett visitkort, ett brevpapper eller en fakturablankett har alltså nödvändig kunskap att hämta här. Så här köper du böckerna ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av Valter Falk (250 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 275 kronor (normalt pris 452 kronor). ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal (205 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 282 kronor (normalt pris 470 kronor). ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark (140 sidor) kostar för DtPprenumeranter 175 kronor (normalt pris 302 kronor). Använd kupongen på nästa sida. Kryssa i rätt ruta för den eller de böcker du vill ha. Posta eller faxa till DtP. Vi vidarebefordrar kupongen till bokförlagen, som sedan skickar böckerna till dig mot postförskott. De angivna priserna inkluderar porto och postförskottsavgift. DtP tjänar inte ett öre på detta (vi haussar bara produkter vi tycker är bra, och tar inte emot annonser) men vi får kunnigare läsare, och det är värt mycket för oss! DtP-panelens betyg: köp alla tre. 15 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar! DtP Säljes SE/30, 8 Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 21” Radiusskärm sv/vit. Laserwriter IINT, 47 500 kr, eller i delar. Tel 08-644 56 65. ••• Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple AUI-toThin EtherNet adapter för Quadra och IIg, 900 kr. Tel 070-29 48 68. ••• Apple 13” Trinitron färgbildskärm. 2 st à 3 800 kr. Två st Apple 13” bildskärmsställ. Tel 010-10 02 69. ••• SE/30, 8Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 19” Megagraphics skärm sv/vit, 29 500 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Trinitron 19” färgskärm inkl 8 bitars bildskärmskort, 25 000 kr. Internminnen 4 Mb 80 ns 32 pin till Mac II eller Quadra, 8 st à 1 750 kr. Tel 08-663 91 23. ••• Daige vaxmaskin som ny, 2 000 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Litet tangentbord till Mac, 500 kr. StyleWriter (ny) 2 000 kr. Tel 08-644 56 65. Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 10 april 1992. ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 Adress BEOWULF AV BO BERNDAL 104 60 Stockholm abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö &éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890 (Bud och besök Kocksgatan 25) Design Typografi Produktion Box 20158 Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 WINGBILL AV BO BERNDAL PG 89 29 77-0 ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 BG 385-6010 Prenumerationspris helår 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen Gratis typsnitt, XTensions m.m. kan när som helst sägas upp; över- Här ovan han du se typsnitten du kan välja mellan som prenumerationspremie. Med nästa nummer av DtP följer ytterligare en diskett till alla prenumeranter. Bland annat kommer den att innehålla en rad XTensions för dig som jobbar i Quark XPress. Senare i vår kommer en hel del överraskningar, så häng med! skjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtelje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ ■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta. Så fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten. Jag vill ha ■ Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms. Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker. Jag vill köpa ■ ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av Valter Falk för 275 kr, ■ ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för 282 kr, ■ ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr. Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER 110 20 Stockholm POSTADRESS TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Desktopteknik ger På TV fjärrkontroll och snabbhet Det finns fortfarande de som tror att vanliga PC och Macintosh inte kan samsas i samma nätverk. Tidningen På TV har jobbat med Mac och PC i ett och samma nätverk i två och ett halvt år. Tidningen började utkomma i januari 1989, och då var produktionen upplagd på traditionellt sätt. Texten skrevs visserligen in på PC med Word Perfect, men därefter sattes den i spalter, kördes ut på fotopapper och monterades med vax och kniv. Det betydde att också lämningstiderna var traditionella. Två veckors pressläggning på TV-tablån var ingen lyckad utgångspunkt för redaktionens jobb… Dessutom kostade det pengar. PC-nätet för textproduktion behöll man dock när På TV i augusti 1989 skaffade Mac för att bryta sidorna själva. Och dessutom kopplade man ihop PC-filhanteraren som sköter ett Novell-nät med Ethernet med en Mac-filhanterare som skulle sköta Macarna för sidframställningen. Programmet man skaffade var PageMaker. Än idag har På TV samma nät, även om antalet Macar har vuxit. Och dessutom har man sedan augusti 1991 börjat byta ut PageMaker mot Quark XPress. – Vi vann på flera sätt på övergången till desktopteknik, säger Hassse Berglund, tablåredaktör och dataansvarig. – Pressläggningen kortades avsevärt, vi fick med sena ändringar i programtablåerna, tidningen blev korrektare när vi kunde stryka exakt på raden, över huvud taget fick vi bättre kontroll. Ett korrekturfel från läsarstorm Kontroll är ett nyckelord för en tidning där ett korrekturfel på en TV-tid kan utlösa en läsarstorm. Korrekturläsarna får jobba med elva olika språk; i tablåtexterna förekommer norska, danska, engelska, tyska, franska, holländska, spanska, italienska, turkiska och lite finska. Ett vanligt nummer av På TV är 90 sidor. 70 av dem är tablåsidor. Tablåernas Paganini, Hasse BergWidsell-sfären lund, har skrivit makron På TV (upplaga 52 194 enligt TS fjärde i Word Perfect som kvartalet 1991) ingår tillsammans med exempelvis sorterar alla tidningen Z, Moderna Tider (tidning och tablåer i rätt ordning. TV-program) och Brombergs bokförlag i På TV är givetvis hårt Widsell-sfären av Stenbecks-imperiet. Chemallad. fredaktör för På TV är Bert Willborg, VD är En TV-dag tar fem Jörgen Widsell. Antal anställda i På TV är uppslag, tio sidor, i tidåtta, ett par frilanskrafter oräknade. Stenningen. På första becks bolagsbildningar är inte alltid så uppslaget kommer enkla att göra organisationsdiagram över, Kanal 1, TV 2, TV 3, TV men meningen är att ett nytt bolag ska 4 samt en snabbvalstaformas för Widsell-företagen. Här ligger bell där också Nordic också Z-radio, Z-TV, delägarskap i lokalraoch de bägge långfilmsdiostationer samt ännu så länge de lokalkanalerna finns inlagda. TV-stationer som byggs upp i Stockholm, På andra uppslaget Göteborg och Malmö. Däremot ingår inte följer en detaljerad tablå Röster i radio/TV, som Widsell/Willborg över de bägge filmkanalade ett bud på. Tidningen gick istället till lerna Filmnet och TV Allers – Sveriges Radios styrelse kunde 1000. Här börjar också helt enkelt inte sälja tidningen till ett de övriga kabelkanalerStenbeck-företag… na, Nordic, MTV, Super, Discovery, Eurosport etc. som sedan fortsätter på hela nästa uppslag och ytterligare en sida. Dagen avslutas sedan med tre sidor satellitkanaler typ tyska, italienska och spanska TV-kanaler o.s.v. Varje programpunkt börjar på en ny rad, och allt är satt med ojämn höger. – Det viktiga är att inte applicera typografimallar på texterna när man importerat dem, säger Hasse Berglund. Då försvinner omedelbart alla halvfeta ord man lagt in i Word Perfect. Istället använder På TV makron i Makromaker eller QuicKeys som byter typsnitt m.m. utan att påverka annan formatering av texten. Typsnitten är New Century Schoolbook för artiklar, Univers för tablåsidorna och extrafet Futura för rubriker. Det går mycket bra för På TV just nu. Vissa siffror pekar på fördubblade annonsintäkter. Upplagan ökar stadigt, inte minst i Norge, där tidningen tar slut i kioskerna. Prenumerationsupplagan ligger på 36 000, och 25 000 köper lösnummer varje vecka. Framförallt är det parabolägarna som prenumererar. Det är bara TT och På TV som gör sina egna tablåer i Sverige, och På TV har t. ex. mycket mera material om kabelkanalen Discovery än andra tidningar. TT tar cirka 100 kronor per kanal och månad för denna service. Om TT tar betalt för 49 kanaler (som På TV har) skulle det alltså betyda 58 800 kr/år för en TT-kund som väljer att ha allt i sin tidning. Säljer TT kompletta TV-tablåer för det priset till 200 tidningar får företaget in elva miljoner sjuhundrasextiotusen kronor om året. Stenbeck sluter avtal med Ander På TV förser sedan några månader Nyhetsgruppen i Mariestad med TV-tablåmaterial. Nyhetsgruppen är en gemensam nyhets/reportage-grupp som ägs av Ander-koncernen. Den servar tolv dagstidningar med material. För På TV, liksom för Nyhetsgruppen, är samarbetet lite av experimentverkstad. Fungerar det bra finns det inga hinder för På TV att ta upp kampen med TT på allvar. Redan har man samtal med en av landets största dagstidningar om leverans av programtablåerna. – Dessutom utvecklar vi tablåerna hela tiden, säger Bert Willborg, chefredaktör för På TV. Idag har vi 49 tablåer, i slutet av året kommer vi att ha närmare 60 olika. TV 2 Norge tillkommer, en arabisk kanal och flera andra ”invandrarkanaler”. I Norge kommer tidningen ut i en norsk-svensk upplaga, med minst en artikel och insändarsidor på norska. Parabolägarna är kärnan i På TV:s marknad; vid årsskiftet 91/92 fanns det 220 000 parabolhushåll i landet, om ett år närmar sig siffran 400 000. Kabelnäten expanderar inte längre i samma takt; de ekonomiska problemen är stora. En orsak, förutom att det är dyrt att dra kabel, är att folk inte har tillval i samma utsträckning som i t.ex. USA. Där har 32% av kabelhushållen ett tillval typ filmkanal, sportkanal eller ”smalmat” typ operakanal. I Sverige är samma siffra kanske 10%. Det blir inte kabelbolagen feta av. Lägger man 5 000 – 10 000 kr på en parabolantenn köper man utan att blinka även en prenumeration på På TV. Det är Bert Willborgs ekvation, och stämmer den går På TV en ljus framtid till mötes. VAR FINNS DEN BODONI SOM FÖLL I FJOL? LÄS SVARET I NÄSTA NUMMER AV DTP, SOM KOMMER REDAN I MITTEN AV MAJ! DESIGN DtP BODONIS TYPSNITT FRÅN PARMA TILL POSTSCRIPT Sid 3-5 TIO QUARK-TIPS TILL EXPERTER OCH AMATÖRER Sid 6 MAGAZINE – BÅDE TIDNINGSFABRIK OCH DESIGNBYRÅ Sid 8-10 FEM TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED PAGEMAKER PÅ MAC Sid 11 SKTF-TIDNINGENS ERFARENHETER AV DESKTOP REPRO Sid 12-13 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 4 ÅRG 1 MAJ 1992 4 Stanley Morison ande framkallad Calle Hultenheim tittade in på redaktionen; vi gick och käkade lunch. För er som inte vet vem han är kan vi säga att det Hultenheim inte vet om typografi inte skulle uppta särskilt stor plats på en hårddisk. När Calle Hultenheim kallades till Dagens Nyheter för att ge form åt nya söndagsbilagan för snart tio år sedan, jobbade jag under hans ledning. Inte för att jag fattade så värst mycket om typografi på den tiden (jag hade den bland dagspressjournalister i allmänhet – och DN-journalister i synnerhet – vanliga uppfattningen att jag visste bäst om det mesta), men jag imponerades av hans kompromisslösa hållning. Calle Hultenheim var upprörd under lunchen. Nu är han upprörd ganska ofta, så i och för sig behöver det inte vara så alarmerande. Det finns inget ”hyfsat” på den Hultenheimska värdeskalan. Antingen är det bra, eller också är det bottenlöst dåligt. Är det bra handlar det inte sällan om Stanley Morison, skaparen av typsnittet Times. Men det jag vill komma till är några av Calles synpunkter på läget; var desktoptypografin står idag. Ordet till Calle Hultenheim: – Vi behöver exemplariska typsnitt, säger han. Det finns kanske ett dussin av dessa, resten är privata utflykter. Den osynliga typografin är att föredra. De goda typsnitten är inte ”vackra”, utan funktionella. – Med desktoptekniken gör journalister ofta ”odesignade” tidningar, där tidsandan syns i textens innehåll och inte i typsnitten. Många som kallar sig formgivare använder tidningens form som medel att uttrycka sig själva, inte för att förmedla ett budskap. Det saknas typografisk disciplin. Hur kan annars några avgångselever på Konstfack komma på tanken att sätta DN:s På Stan-bilaga i Bodoni 8/8? – Typografin är ingen konstform. Typografin existerar på läsarnas uppdrag. Den goda typografin är tidlös; tidsfaktorns avtryck hittar vi i innehållet, i kombinationen bild/text. – Av alla de typsnitt som skapats under 1900-talet kanske det bara blir Times som överlever. Nej, nog med Calle Hultenheim för denna gång; vi hoppas kunna låta honom breda ut sig mera i DtP framöver. Det nygamla typsnitt som följer med detta nummer av DtP är icke alls exemplariskt; snarast hoppas jag att ingen kommer på tanken att använda det till något annat än en rubrikrad, en vinjett eller en anfang. Bläddra fram sidan 15 och titta så får ni se vad jag menar… Med kommande nummer följer fler tokiga typsnitt. Vi ses! Pelle Anderson, redaktör 2 Svenska Dagbladet i övergångsåldern Svenska Dagbladets övergång från Norsk Datas system till Macintosh skulle ha varit klar redan i påskas. Men ett alltför optimistiskt tidsschema har nu spruckit. Ungefär en tredjedel av Svenskans reportrar får lära sig att hantera macen.först efter sommaren Det gäller främst sportsidans reportrar, som har sommar-OS att tänka på. Reportrarna skriver fortfarande in sina texter i det gamla datasystemet. Texterna förs sedan vidare via en link, konverteras och landar slutligen i de nya Macintoshdatorerna för sidlayout/ombrytning i Quark XPress. Men konverteringsprogrammet, Svenskans eget, fungerar emellanåt inte alls; ur fotosättaren kommer emellanåt bara ett streck istället för en färdigbruten sida. Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Abrams. Abrams Venetian är besläktat med Jenson, och är en av de bästa tolkningarna av den venetianska antikvan. Abrams besökte nyligen Stockholm på inbjudan av STG, Stockholms Typografiska Gille. Han medverkade i workshops, föreläsningar och programkvällar. Rea på kurser för Mac-användare CursorData är ett av flera dataföretag som rear sina kurser; istället för 2 500 kronor plus moms får kunderna betala 995 kronor plus moms. Efter att ha pratad med deltagare, och tagit del av ”kursmaterialet”, så vill DtP utfärda en varning – FileMaker Pro-kursen är inte ens värd 995 kronor. Bjud istället dig själv på en Finlandsresa och sitt på soldäck med manualen du fick med programmet! Fontographer snart också för Windows Typisk tysk typsnittsstatistik I likhet med snart sagt alla mjukvarutillverkare i Mac-världen släpper också Altsys sitt populära typritarprogram Fontographer till PC-världen. Programmet kommer att ha alla finesserna från senaste Mac-versionen; fungerar ihop med den tryckkänsliga Wacom-plattan och ”kalligrafiska” pennor, automatisk generering av olika vikter samt Multiple Master-typsnitt. Linotype/Hell visar en europeisk försäljningsstatistik för sina Postscripttypsnitt som uppfyller de flesta fördomar man kan ha. Från första till tjugonde plats: Futura Lig, Book, Bol; Futura Medium; Futura Cond; Arnold Böcklin; Helvetica Cond; Helvetica Lig, Blk; Univers Lig, Rom, Bol, Blk; Helvetiva 35; Künstler Script; European Pi; Frutiger 45; VAG Rounded; Univers Cond; Bauer Bodoni; Gill Sans (äntligen!); Gill Sans 2; Helvetica 25; Helvetica 45; ITC Garamond Cond samt ITC Avant Garde Cond. Hur många av dessa typsnitt skulle du vilja ha i din dator? PopChar krockar med Type Reunion PopChar, en utmärkt ersättare till Tangentbordet (som du hittar under äppelmenyn på din Mac), krockar med Adobes Type Reunion. DtP har testat versionerna PopChar 2.5.2 tillsammans med Type Reunion 1.0.2 och fått problem. Ett varningens ord för dig som uppgraderat till Type Reunion 1.0.2 eller senare; när du öppnar en typsnittsfamilj i rullgardinsmenyn så väljs automatiskt rak mager skärning. Själva har vi ibland svårt att se om det är mager eller halvfet på skärmen; markerar du då texten och går in i typsnittsmenyn för att se efter, och det är halvfet markerat som det ska vara – så ändras det automatiskt till mager utan att du aktivt valt detta!!! Fin typograf på besök i Sverige Vill du sätta en text i typsnittet Abrams Venetian måste du vända dig till Kristensens tryckeri i Herning, Danmark. De har nämligen ensamrätt på typsnittet, som skapats av typografen och boksamlaren George Otypisk tysk typsnittsstatistik Fontshop i Berlin sammanställer också statistik från de mindre typsnittsleverantörerna. Den listan ser ut så här, från första till tionde plats: Hands; Neugierisch, Meta, Ladoga/Cyrillic; Temat/Bohemica; Barbara Sisters; Elektrix; BarCode; URW Roman Cyrillic samt Renaissance. Apples nya QuickDraw ger bättre skärmbild Vad du ser är inte alltid vad du får, och gapet mellan det som Macen presenterar på skärmen (med hjälp av QuickDraw) och det du får ut ur laserskrivaren/fotosättaren (med hjälp av Postscript) kan vara stort. Den kommande QuickDraw GX är Apples försök att överbrygga gapet; det är inte det omtalade ”Display Postscript” som skulle använda samma system som laserskrivaren för att rita upp datorns skärmbild. En del av det som kommer skulle egentligen ha ingått i system 7, men som vanligt så blev det förseningar. Här är några av nyheterna: • Enskilda bokstäver ska kunna byggas om, alltså behandlas precis som enskilda objekt i ett grafikprogram. • Du kommer att kunna zooma in och förstora objekt på Mac-skärmen utan att bilden blir taggig. • Du kommer att kunna rotera, luta och förändra proportionerna på alla sorters objekt. • Line Layout Manager ger dig möjlighet att via dina Mac-program skapa kvalitetstypografi; automatiska ligaturer, slängbokstäver (swashtyper), automatisk ökning/ minskning av det relativa bokstavsmellanrummet beroende på textgrad, optisk spaltutskjutning m.m. Dessutom kommer QuickDraw GX att understödja flera olika typer av skärmar och skrivare. NATS om bilden och elektroniken Digitala bilder är framtiden; hur tar du in dem i ditt datasystem, hur lagrar du dem, tittar på dem, behandlar dem, rastrerar dem och matar ut dem? Det är några av frågeställningarna i Nordisk Avisteknisk Samarbetsnämnds nya bok och rapport om elektronisk bildbehandling. Också organisation och ekonomi avhandlas. Rapporten och boken kan beställas från NATS, tel 08-13 25 20. Additions gör PageMaker bättre Zephyr Palettes sparar tid när du jobbar med PageMaker (eller FreeHand). Tillsammans med 4.2 fungerar programmodulen som en Addition, med 4.0 som en Init du når under Äpplemenyn. Programmet skapar ända upp till sju olika flytande paletter som låter dig få tillgång till olika typsnittsrelaterade val. Powerbook som fotosändare New York Times och Newsday har med framgång använt Powerbook 170 i kombination med en scanner för att sända bilder hem till redaktionen. Tillsammans med en liten extern färgskärm kan man klara sig utan gamla telefotosändare. Newsday testade en Powerbook 140 vid vinterolympiaden, och sände i genomsnitt 10 filer per dag, på 6 megabyte vardera, hem till Long Island. Filkomprimering och virtuellt minne är ett måste, och särskilt fort går det inte. Men fungerar gör det. 3 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Bodoni – en italiensk exportsuccé i klass med Parmaskinka Historien om Giambattista Bodonis liv är en success story av ovanligt slag. Bodoni var en megastar långt före moderna massmedia. Han var ”kungarnas boktryckare och boktryckarnas kung”, påven och Napoleon berömde honom, han brevväxlade med Benjamin Franklin, ett besök hos Bodoni var obligatoriskt för författare och konstnärer på resa i Italien, under hans senare år regnade medaljer och ära över honom och när han dog ringde klockan i katedralen som annars bara för de fyra finaste adelsfamiljerna i Parma. ”Till och med begravningsceremonierna tycks ha varit precis som han skulle velat ha dem!” skriver D. B. Updike. När Bodoni som 18-åring fick plats vid det påvliga Propaganda fide i sjuttonhundratalets Rom blev hans första uppgift att sortera den orientaliska avdelningens typsnitt och skära stämplar till de skrifttecken som saknades. Eftersom kyrkan ville sprida det katolska trosbudskapet till länder och folk med allehanda språk fick Vatikanens tryckeri anpassa sitt typförråd efter dessa behov. Det var här Bodonis mästerskap som stämpelskärare grundlades och här väcktes det intresse för de främmande språkens alfabet, som senare avsatte sig i de typprov som han sände ut från sitt tryckeri i Parma. Bodonis arbete som stämpelskärare och boktryckare kan delas in i två tydliga perioder: 1 Under den första perioden (1768–ca. 1795) använde Bodoni typer av diagonal- eller transkaraktär. När han på uppdrag av hertigen av Parma tog ansvaret för Stamperia Reale, fanns där redan franska trycktyper från Pierre Simon Fourniers gjuteri i Paris. Bodoni beundrade dessa bokstavsformer och beställde fler sådana typer, men skar och göt även egna alfabet tydligt inspirerade av Fournier. Under denna period använde Bodoni flitigt ramar och ornament i sin typografi. 2 Den andra perioden (ca. 1795–1813) vilade helt och hållet på vertikala bokstavsformer, skurna och gjutna av Bodoni själv. Ramarna blev allt enklare och ornamenten användes allt sparsammare, innan de fram mot sekelskiftet helt försvann; den rena, osmyckade typografin får stå för hela effekten. ”Bodonis kväljande fulhet” I de högstämda hyllningskörerna till Bodonis otvivelaktiga mästerskap som stämpelskärare och boktryckare kraxar ett par korpar: William Morris talade om ”Bodonibokstavens kväljande fulhet” (sweltering hideousness); och Updike fann hans senare tryck ”lika officiella som en kröning, och lika kalla som de närbelägna Alperna”. Omdömena speglar en sekellång diskussion bland typografer och formgivare om hur det ideala typsnittet ska se ut. I Bodonis produktion finns gott om titelsidor med marscherande kolonner av minutiöst spärrade och utjämnade versaler – ofta med enstaka rader i specialgjutna storlekar. Textsidorna utstrålar sällan samma typografiska självklarhet och sparsmakade elegans; graderna är för stora, ordmellanrummen ofta väldiga gluggar. För Bodoni var detta säkert inget problem: han göt inte sina typer för bekväm löpande läsning, han skapade typografiska monument – i sin art fulländade i formgivning och hantverk. Han var fullt medveten om att hans utgåvor lämpade sig bäst som storslagna gåvor till eller emellan BODONI FRÅN ADOBE abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 furstar – det fanns som sagt många sådana i Bodonis kundkrets. Som läseböcker, bedömda efter vår tids syn på lättläst och funktionellt, kommer de ofta till korta. När man använder efterbildningar av Bodoni i modern typografisk teknik framträder typsnittets begränsningar i all tydlighet. Bodoni på textsidor i nutida böcker ger nästan alltid så kallad ”staketeffekt”: den dynamiskt harmoniska rörelse framåt i läsriktningen, varmed ett bra typsnitt underlättar löpande läsning, störs av Bodonisnittets starkt markerade vertikala karaktär och dess extrema kontrast mellan grundstreck och hårstreck. En av Bodonis biografer, boktryckaren Rafaello Bertieri, såg detta pro- 4 blem redan hos originalet: ”Bodoni uppnådde så starka kontraster mellan ljust och mörkt i sina bokstäver, att endast deras fulländade balans räddar dem från att bli nästan oläsliga”. Modern teknik förvränger Bodonis intentioner misshandlas numera ofta av typsnittstillverkare, formgivare och sättare som inte tycks uppmärksamma detta dilemma, utan med berått mod eller av okunskap berövar typsnittet originalets välavvägda kontraster – om nu Bodonisnittets ursprungliga fulländning alls vore möjlig att uppnå med modern grafisk teknik. I själva verket har just Bodoni berett särskilt stora problem vid överföring till ny teknik. När fotosättning och offsettryck avlöste blyet blev det möjligt att återge mycket tunna hårstreck i tryck och många Bodoniskärningar i denna teknik förstärkte den redan starka kontrasten så långt att typsnittet föll samman och bokstäverna blev ”nästan oläsliga”. Lite av den sjukan lever kvar. Den färgspridning kring blytypen som boktrycksmetoden gav, mildrade kontrasten och vill man ha samma slutresultat med offsettryck måste typbilden tecknas kraftigare från början. Så görs inte i många moderna varianter av Bodoni. Den utveckling av bokstavsformerna i klassicistisk anda som påbörjades av Grandjean, Fournier och Didot fullföljdes med energisk konsekvens av Bodoni och avsatte hos honom många mästerverk på bokkonstens område som kan beundras för sin grafiska skönhet. Ur funktionell typografisk synvinkel var det dock en återvändsgränd; den venetianska och franska diagonalantikvan är och förblir oöverträffad som modell och måttstock för typsnitt som kan göra god tjänst i det typografiska vardagssammanhanget: text för löpande läsning. Inget annat klassiskt typsnitt förekommer dock i så många efterhärmningar och varianter som Bodoni. (Valter Falk i Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna, 1975). Förutom de nygjutningar i Bodonis egna matriser som från 1922 gjordes av Giovanni Mardersteig upptar listan hos Falk inte mindre än 24 olika skärningar. Ingen av dessa är i någon mening kopior på något av de många snitt Bodoni nyttjades; de är tolkningar som betonar olika drag och detaljer hos originalformerna. Gott om förlagor De har dessutom haft olika förebilder, hämtade ur Bodonis typprov. Det finns gott om förlagor att välja på om man vill nyteckna ett Bodonisnitt: redan de två typproven från 1788, Manuale tipografico och Serie di Majuscole e caratteri cancellereschi, upptog ett hundratal raka antikvavarianter och cirka 50 kursiver. Oratio Dominica fron 1806 (Fader Vår på 155 språk, varav 97 satta med icke-latinska alfabet) upptog 215 olika fonter. Bodonis magnum opus, Manuale Tipografico 1818, (postumt utgiven av hans änka Margherita dall’Aglio) presenterar inte mindre än 665 olika alfabet. Bodonis kvarlåtenskap innefattade bl. a. över 20.000 patriser och dubbelt så många matriser. Beteckningen ”Bodoni” på ett typsnitt är allt annat än entydig… Ett så framgångsrikt företag som Bodonis fick naturligtvis efterföljare och epigoner, och i hans samtid försökte andra stämpelskärare att utveckla det klassicistiska idealet i typografin efter samma linjer som Bodoni. Den tidigaste omtolkningen gjordes av Justus Erich Walbaum (ca. 1800). Det typsnitt som bär hans namn är en tyskare Bodoni (med drag av Didot): fyrkantig, tyngre, mindre elegant. Walbaum har ändå haft stor framgång som boktypsnitt och i Tyskland har den tidvis varit vanligare än förebilden. Av svårförståliga skäl har den också valts som rubrik- Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 BAUER BODONI FRÅN ADOBE abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 snitt i DN-bilagan På Stan – trots att Dagens Nyheter i sina övriga rubriker använder en utmärkt Bodoni med både tradition och karaktär. Alla 1900-talets nyskärningar grupperar sig i huvudsak kring två utvecklingslinjer som kan representeras av två stilbildande skärningar: 1. ATF-Bodoni tecknad av Morris Fuller Benton för American Type Founders 1909. 2. Bauer Bodoni av Heinrich Jost för Bauersche Giesserei 1926. Bentons tolkning är anpassad efter 1900-talets blyteknik och särskilt i den vikt som går under namnet Bodoni Book är kontrasten mellan tunna och tjocka linjer i bokstavsformen dämpad på ett sätt som gör skärningen bättre lämpad för löpande sättning och användbar i boktypografi. ATF:s Bodoni har senare efterbildats av de flesta stora typ- Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 BERTHOLD WALBAUM FRÅN ADOBE abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 1234567890 gjuterierna, bl. a. i en något tyngre och fyrkantigare skärning från Monotype (1921), från Linotype (1926). Haas’ variant (1924–39) stod i sin tur modell för skärningar från bl. a. Stempel och Berthold (Bodoni Antiqua). Bauer Bodoni ligger närmare originalets skönhet i de enskilda detaljerna, och den och dess efterbildningar har funnit bred användning i annonser och rubriker – Bodoni har länge varit dagspressens speciella favoritsnitt för rubriktypografi: i Sverige sätter var och varannan tidning sina rubriker i Bodoni och i USA använder oftast den ena tidningen på tvåtidningsorter Bodoni (den andra har någon sanserif, t. ex. Franklin Gothic eller Helvetica). Närmast ursprunget Fortfarande, efter 250 år, är arvet från Bodoni levande: 1986 tecknade Günther Gerhard Lange hos Berthold en 5 Bodoni som sökte sig närmare ursprunget än någon föregångare. Den går under namnet Bodoni Old Face och är den mest ”autentiska” varianten av alla dem som nu finns tillgängliga för satsproduktion. Langes Bodoni finns ännu inte som PostScript-typsnitt, men de flesta övriga ingår i ett eller flera av de dominerande fontbiblioteken för Mac och PC: Adobe har Linotypes variant (nr 26), Bodoni Book (nr 118), Bauer Bodoni (nr 98; kapitäler och gemena siffror: nr 199) och Bertholds Bodoni Antiqua (nr 224); Bitstream har Bauer Bodoni (nr 328-31) och en egen Book-skärning (nr 35-36). Monotype har förstås sin egen skärning från 1921 (nr 1008) och dessutom en Bodoni Book (nr 1009); Font Company har en Bodoni-familj med 12 typsnitt baserade på Bauer Bodoni (BBO1-4), Monotypes Bodoni (BOD8) och Bertholds Bodoni Antiqua (BOD1-2; kapitäler och gemena siffror: Typskärning BOD6). på Bodonis tid De typsnitt som kalStämpelskärning och typgjutning på Bodonis las Poster Bodoni och tid var hantverk som krävde en för oss näsUltra Bodoni (och tan ofattbar skicklighet. Konsten hade levt i diverse smalfeta varistort sett oförändrad i 350 år och skulle så anter av dem) har inga göra i ytterligare ett knappt sekel. direkta förebilder hos Boktryckarkonsten, sodan den skapades Bodoni själv, utan drii 1400-talets Europa, var ju egentligen en ver bara kontraststyrserie uppfinningar som av Johannes kan i hans vertikala Gutenberg i Mainz sammanfördes till en bokstavsformer mot metod för att på ”konstgjord” väg framställa det extrema. böcker. Syftet var att så exakt som möjligt Ultra Bodoni gjorefterlikna de ”riktiga” böckerna, d. v. s. des av ATF 1928; medeltidens handskrifter, präntade på pergaPoster Bodoni tecknament med gåspennans bredskurna spets. des ursprungligen för Det centrala i Gutenbergs uppfinning var Linotype av C. H. gjutinstrumentet som användes för att framGriffith 1929. ställa de tusentals blytyper som krävdes för Arvet från Bodoni är tryckningen av en enda boksida. i hög grad levande i Men innan gjutningen kunde göras måste persondatortypografins själva gjutformen tillverkas: först skars en epok. bokstavsstämpel (patris) i hård metall. Nu öppnas de tidiI ena ändytan av en stålstav modelleragare slutna och märdes en spegelvänd bokstavsform. kesbundna typsnittsbi(Vi talar fortfarande om typsnitt och skärblioteken (Linotype, ningar och den terminologiska hybriden Monotype, Berthold ”teckensnitt” är uttryck för en moderniserm.fl.) för maskinoberoingsiver som missat det väsentliga – i varje ende bruk på en mångfall till hälften.) dubblad massmarknad. En patris gjordes för varje tecken som Typsnittsköparna – skulle återges i tryck (versaler, gemena, siffsom för fem år sen var, ror, skiljetecken etc.) och en uppsättning högt räknat, ett par patriser framställdes för varje grad. I hundra tusen sätterier Bodonis Italien rörde det sig om 197 patriser i världen – är idag för en rak antikva och 184 för kursiven. Ett användarna av de 70komplett typsnitt krävde tusentals bokstav80 miljoner persondasstämplar. torer som lär finnas. Patrisens bokstavsrelief slogs sedan i På denna expandemjukare metall och man fick en matris, en rande marknad handgjutform med bokstaven fördjupad. Matrisen lar vi nu över disk med sattes in i gjutinstrumentet och en legering oräkneliga typsnittsvaav smält bly, zink och antimon hälldes i forrianter som bär spår av men. De gjutna typerna riktades och filades mästaren i Parma. till exakta mått. Bodoni skulle troliDärefter sorterades de i kastens fack och gen ogilla de flesta om kunde tas i bruk av sättaren – all sättning han kunde se dem. på Bodonis tid skedde ju för hand; sättmaMen berömmelsen skinen kom först ett sekel senare med skulle han inte ha Ottmar Mergenthalers Linotype. något emot. 6 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Tio små och stora Quark-tips (även för dig som är expert) Nej, du har alldeles rätt – vi kommer inte på allt själva. Och du kan också hjälpa till! Faxa ditt eget Quark XPress-tips till DtP. Publicerar vi det får du en användbar present (ej slips). 1. Valet av symboler i fonterna Symbol och Zapf Dingbats underlättas avsevärt av tangentkombinationerna kommando-skift-M respektive kommandoskift-R. Därmed kopplar XPress över så att nästa tecken kommer från dessa typsnitt – men bara ett tecken. Det fina i kråksången är att följande tecken återgår till normalfonten. Annars brukar man råka ut för att mellanslag och följande tecken blir i dessa symbolfonter, så att man måste gå tillbaka och välja om. 2. Stödlinjer begränsas normalt till sidans yttermått. För att få stödlinjer som sträcker sig över båda sidorna i ett uppslag och över objekt på arbetsytan hämtar du stödlinjen utanför sidans ytterkant så att den först kommer ut på arbetsbordet, varefter du fortsätter att dra in den över sidan. För att i ett slag göra sig av med alla stödlinjer alt-klickar du i respektive linjal. Samma princip gäller här: klickning utanför sidan tar bort arbetsytans stödlinjer och klickning vid sidan tar bort sidans stödlinjer. 3. XPress har en utmärkt men undangömd funktion för teckenstyrt indrag. Med kommando-* (multiplikationstecken på siffertangentbord) skapas ett osynligt tecken i form av en prickad insättningspunkt. Den ger fast indrag för resten av stycket i nivå med platsen där man slår kommandot. Indraget ändras genom att du tar bort tecknet och slår ett nytt. En väsentlig fördel är att det följer ändringar i grad och typsnitt. Det är ett utmärkt sätt att skapa indrag i uppräkninger, efter siffror och markörer, placera anfanger utanför textblock, hängande citattecken etc. Denna indragsmetod används med fördel tillsammans med falsk halfyrkant i innehållsförteckningar och numrerade rubriker. 4. Om du inte använder XTensions som skapar layout- och baslinjegrid kan du skapa en egen, med vågräta 0,1 punkt tjocka linjer för baslinjegrid. Placera en linje på den första radens bas och skapa resten av griden med Duplicera och repetera i Objektmenyn, varvid du anger brödtextens kägel på den vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förstås av antalet rader på sidan. Linjerna grupperas och kan nu användas som en test för att mäta avstånd för mellanrubriker, bilder och bildtexter. Linjegriden kan med fördel placeraspå en mallsida, som är en kopia av textsidans mallsida. När du vill testa en text applicerar du bara denna mallsida och återtgår till bas-sidan efter test. En annan lösning är att dra ut stödlinjer på mallsidan, på basis av baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall kan du ta bort linjegruppen. Fördelen med ett grupperat linjeraster är att man kan flytta omkring det som en rörlig grid. Layoutgrid skapar du hellre med stödlinjer på en mallsida. Enklast är att beställa fram griden från Mallstödlinjer i Sida-menyn för den vertikala griden. För motsvarande horisontella grid rotetar du sidan 90° och drar ut stödlinjer. Därefter plockar du bort textblocket. 5. Ett bra mätinstrument är att skapa ett textblock med de mått du ska använda. Måtten anger du i måttpaletten. Ska du mäta radavstånd drar du den på skärmen så att övre och nedre linjer stämmer med textens baslinjer. Blocket görs transparent med Ingen bakgrundsfärg, 0% svart ram och Ingen infällning. Därefter är det bara att flytta omkring och mäta. Du kan koppla en förklaringstext till den, som du centrerar i blocket eller lägger bredvid och grupperar med blocket. Flera sådan skräddarsydda specialmått kan du sedan ha på arbetsbordet under ett jobb. 6. Gör flitigt bruk av Markera allt (kommando-A) när du typograferar text. När du klickar eller målar över texten finns risk att ett mellanslag eller en insättningspunkt i en blankrad inte kommer med, och de behåller den gamla typografin. Därmed används kanske ett helt typsnitt vid utskriften alldeles i onödan, och andra problem med märkliga radavstånd och indrag kan bli följden. Om du förstorat texten så att den helt eller delvis inte syns i textblocket ska du inte dra ut blocket för att hitta all text, utan Markera allt och ändra typografin tills texten dyker upp igen. 7. För att snabbt komma till slutet av ett dokument, kan du istället för att dra i rullgardinen använda Gå till… (kommando-.) och skriva Slut istället för sista sidans nummer, som du kanske inte har klart för dig. På samma sätt kan du i fönstret Ta bort… ta bort sidor från en given sida till slutet. I Dokumentlayout kan du ta bort flera sidor genom att skiftklicka. Ligger sidorna i svit kan du nöja dig med att skiftklicka första och sista så får du med hela raden. Ska du kasta sidor som inte är i svit används kommandoskift-klick. 8. När du använder rullgardinsknappen för att förflytta dig mellan sidorna ser du inte var du hamnar förrän du släpper knappen och i 9 fall av 10 har du hamnat fel. Håll ned alternativtangenten medan du drar så ser du sidorna rulla förbi. 9. När du ska ändra inställningar för ett verktyg ska du inte ta omvägen över Redigera-menyn–Inställningar–Verktyg–välja verktyg. Dubbelklicka bara verktyget i verktygspaletten så kommer du rätt på en gång. 10. Du sitter väl inte och ändrar raminställningar genom att markera en ram, välja inställning, markera nästa och välja inställnng och så vidare. Markera alla ramar som ska ha samma ramspecifikationer och ändra alla på en gång. 7 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 DtP bjuder på färska versioner av Xtensions till Quark XPress På disketten som följer med detta nummer av DtP finns, förutom typsnittet Miami Vice (se sid 14) också ett antal XTensions. En del av dem känner säkert de flesta igen, andra hjoppas vi ska bli en trevlig bekanskap. ZAPPER 3.0 Detta har varit Quarks sätt att göra buggfixar (tekniska korrigeringar) sedan version 3.0 av XPress. Zapper 3.0 är den senaste versionen som Quark har skickat ut och en av de viktigare korrigeringarna är att den gör XPress kompatibelt med 32bitars adresseringen i system 7. För att få den att fungera, lägger man den i samma mapp som XPress och startar XPress genom att dubbelklicka på Zapper. Om allt fungerar som det ska ger Zapper ett meddelande där den talar om att den byter ut felaktigheter i XPress. Hur man ser vilken Zapper man senast har kört? Det kallas för att man har olika underversioner av XPress när man har lagt in korrigeringarna med Zapper och Zapper 3.0 gör att XPress får underversion 4. Detta ser man genom att hålla ned alternativtangenten och välja ”Om XPress” under äppel-menyn. TYPESETTING MARKS Detta är en av de bästa av de XTensions som är gratis. Den version som är med på DtP:s diskett är översatt till svenska, därmed följer den också svensk typografistandard vad gäller de ”äkta” citattecknen. Den fungerar utmärkt med XPress 3.1, dock behövs inte längre funktionen för fi- och flligaturer i XPress 3.1 eftersom denna nu är inbyggd i programmet på ett mycket mer sofistikerat sätt. Funktionen för att ta bort ”multipla” mellanslag är mycket bra, vilket även gäller möjligheten att kunna ändra teckenföljden mellanslag / divis / mellanslag till mellanslag / pratminus / mellanslag eller till tankestreck. SET INSET™ Är ännu enklare än TypesetingMarks och också mycket användbar. Det enda den gör är att man kan ställa in ett textblocks marginaler, men till skillnad mot den inställning som finns i XPress från början kan man i SetInset ställa in olika mått åt varje håll. Set Inset gör många jobb mycket lättare att utföra trots att den inte är lösningen på några ännu så länge ”omöjliga” problem. PM FILTER ß-1 (3.0) För ett drygt år sedan hade PageMaker ett totalgrepp på marknaden för sidbrytningsprogram på Macintosh. Informella uppgifter visar att många återförsäljare idag säljer 10 st XPress på ett PageMaker. Om det är många PageMaker-användare som inte byter till XPress därför att de har så mycket de redan gjort i PM kan man endast spekulera i. Även om PM Filter torde ge PageMaker-användarna en bra orsak till att byta till XPress, är denna beta-version allt annat än vattentät. Väldigt ofta fungerar det utmärkt att öppna ett PageMaker-dokument, men det är inte ovanligt att konverteringen är ofullständig. Även om PM Filter inte är felfri i sin funktion spar den en stor del arbete. ASAVE 3.0.1 Namnet står för AutoSave, särskilt mycket mer behöver inte sägas. Man aktiverar den genom att specificera hur ofta den ska spara under Övrigtmenyn. Den första versionen av ASave som kom var ganska instabil vilket gjorde att man snarare gjorde arbetet osäkrare, alltså tvärt emot vad denna XTension syftar till. Efter testkörning av denna version i XPress 3.1 och system 7 är resultatet mycket gott. FLASH EDITING FlashEditing ger en bra lösning på ett mycket vanligt problem, att ge ordentliga specifikationer till sätteriet/repron när man skickar jobben till dem. När man är färdig för att lämna iväg sitt dokument för ”RIPning” så väljer man Personalize i FlashEditings hierarkiska meny (Övrigt-menyn), där man skriver in jobbreferens, namn mm. Sedan väljer man Order Form. Här väljer man alla de vanliga specifikationerna för RIPning, film/papper, upplösning, rastertäthet, pos/neg mm. FlashEditing skapar sedan ett XPress-dokument som heter Order Form, som den lägger i samma mapp som dokumentet man utgick ifrån. Detta dokument innehåller en mycket bra uppställning i klartext (engelska) för hur jobbet ska köras, det bästa är att Order Form innehåller en uppställning av vilka typsnitt och bilder som dokumentet innehåller. GRIDLINE 1.0 Ett hjälpmedel som man hittar längst ner i Redigera-menyn. Den placerar ut helt vanliga stödlinjer på sidorna i dokumentet. Den fördelar det antal horisontella och vertikala stödlinjer man ställer in jämt över sidan eller uppslaget. Man kan också ta med de marginaler som sidorna i dokumentet har i beräkningen av placeringen av stödlinjerna. Också GridLine är en mycket bra, liten XTension som fungerar utmärkt i XPress 3.1. M EXPERT SET XT Monotypes ExpertSet XTension är ett tidsbesparande tillägg som gör vad Adobe borde ha gjort för länge sedan – en koppling som underlättar användningen av Expertfonternas tecken. Den fungerar utmärkt med de Monotypefonter som utrustats med Expertfonter, och det är i nuläget 10 st. Under Övrigt-menyn väljer man Use Monotype Expert Sets och får upp ett fönster där man anger vad som ska ersättas med Expertfontens tecken: ligaturer – gemena siffror – kapitäler. Beslutet kan styras till markerad text eller hela dokumentet. Versaler behålls förstås om man markerar versal-gemena texter. Text som en gång typograferats med Expert-XTensionen behåller typografin om man redigerar den. Skulle man ångra sig finns ett anti-menyval: Remove Monotype Expert Sets, där man på motsvarande sätt anger vad som inte ska typograferas med Expertfonten. Denna XTension ger äntligen tillgång till Expertfonterna i produktonen av texter. En liten hake bara – byter man typsnitt på texten förlorar man alla Expert-typograferingar och får börja om från början. I stället för ligaturer får man oönskade tecken, (t.ex. X för fl) som inte omskapas till ligaturer i den nya typsnittets Expertfont. En annan hake: Valet av t. ex. gemena siffror för hela dokumentet gäller inte för ny text man skriver in. Enligt Letrasets expert ska denna XTension fungera på Adobes typ-1fonter, men det gör den inte. Däremot fungerar den smärtfritt på alla Monotype-typsnitt. Vi väntar ivrigt på en systerXTension för Adobefonterna. STAMP 3.0 Stamp 3.0 visar sig i Övrigt-menyn som kommandot Date & Time Stamp. I stället för att man själv skriva in dagens datum eller klockslaget så sköter Stamp detta, man väljer bara det sätt man vill ha datumet eller tiden skrivet på. Detta förutsätter dock att klockan i din dator går rätt, har du kommit ihåg att ändra till sommartid? Tyvärr går det inte att få programmet att uppdatera tiden/datumet varje gång man öppnar dokumentet. 8 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Magazine designar tidningar efter demokratiska principer På Magazine finns ingen Art Director som bestämmer formen på företagets produkter. Tre är ägare, fem är anställda, och själva kallar de sig ofta för ”Magazine-familjen”. De anställda hämtas uteslutande ur bekantskapskretsen. Och får hyfsad lön, åtta veckors semester och eget ansvar. Alla gör dummyjobb, alla har egna kunder. Magazine är ett företag som designar och producerar tidningar. Det som skiljer företaget från många andra som sysslar med samma sak är följande: • Magazine producerar bara form, ingen text. • Magazine har ett högt rationaliserat produktionssystem, där kunderna lämnar text per modem. • Magazine jobbar mest med PC och programmet 3B2. För att börja med sista punkten – varför PC och inte Mac? Varför det krångliga programmet 3B2 och inte PageMaker eller Quark MAGAZINE OCH TEKNIKEN XPress? På mindre än tio år har Magazine – När vi skulle välja ett passerat tre stadier i datoriseringen. nytt system för två år sedan Från gamla ETC, som satte på var Macintosh inget alternaFederativ från gamla ABC 80, fick tiv för oss, säger Lasse Magazine med sig datorer som snart Johansson. Alla ”mackade blev omoderna. Pengar från de första tidningar” som folk gav ut större jobben plöjdes ner i ett nytt, avskräckte oss. Dessutom modernt Xenotronsystem för inskrivhade vi gamla kontakter med ning och skärmombrytning. ”State of Textdata, där vi redan låg the art” när det köptes, i dag hoppon-line från vårt Xenotronlöst efter. Första maskinen kostade system. Textdata har varit 350 000 kr, en svindlande summa. med om att utveckla 3B2, och Då knöts också de första kontakterhar bidragit med sina kerna med Textdata. ningstabeller. I dag arbetar Magazine i ett PCTextdata, ett kvalitetssätbaserat Novell-nätverk, med programteri som finns i Stockholm, met 3B2. Kunderna lämnar texter via Göteborg och Malmö, har modem direkt in i Magazines server. också den svenska franchisen Där kan t.ex. Torbjörn Sköldefors, en för FontShop. Magazine-anställd som huvudsakli– Med 3B2 fick vi bättre gen jobbar på Gotland, gå in via typografisk kontroll än med modem och hämta material till något program på Macintosh, Polistidningen, som han gör i Quark genom egna macron kunde vi XPress (han är en av de få på definiera typografimallarnas Magazine som jobbar på Mac). alla egenskaper, säger Lasse När sidorna är klara modemar Johansson. Magazine över dem till Textdata, där 3B2 hade tidigt perfekt de rippas. Nästa steg i den tekniska skärmpresentation av typogutvbecklingen blir kanske egen fyrrafin, med förstoringar upp färgsrepro; Lasse Johansson talar om till 10 000 % (!) långt före ett system från Dai-Nippon, men inga ATM, om nu någon minns beslut är fattade. hur det var att jobba med typografi innan ATM fanns. Magazine startade i början på åttiotalet sedan fem personer lämnat ETC ( det lär vara tioårsjubileum 1993). 1983 omsatte Magazine 150 000 kr. Det var lite av ”Fem på nya äventyr”. 1992 kommer Magazine att omsätta närmare sju miljoner kronor, om allt går som planerat. AGA var en av de första kunderna, och från 1986/87 gör Magazine deras internationella kundtidning Innova, liksom många andra mindre AGA-produkter. Sedan en del av de ursprungliga ETC-exilerna lämnat även Magazine har företaget tre ägare; Lasse Johansson, Lena Carlberger och Susanne Rolf. Totalt är det sju och en halv tjänst på Magazine, varav sex och en halv är tidningsformgivare. Alla jobbar jämsides, det finns ingen fin Art Director som bestämmer hur saker och ting ska se ut. – Målet är att skapa en arbetsplats där alla har lika värde, säger Lasse Johansson. Alla på Magazine tjänar inte lika mycket, men lönepolitiken har det målet. Vid varje lönehöjning får de som tjänar minst större höjning än de som tjänar mest. En annan del i detta är att se till att arbetsmiljön är trevlig och maskinerna de bästa. Personalens skaparlust släpptes lös i lokalerna som Magazine jobbar i vid Åsögatan på Söder i Stockholm. Kåken är ett gammalt bryggeri med karaktäristisk tegel- och järnarkitektur. Grannarna är inte sällan i samma bransch; här jobbar exempelvis Bo Berndal och Gary Newman. Nu är Magazines lokaler väldigt ”designade” med specialgjorda arbetsbord där bara underredena kostat åtskilliga tusenlappar per styck (spanska, från C&Bi) och tufft olackad plåt i kontrast med trä. Nytt profilprogram av Gabor Palotai Ett annat tidens tecken är att Magazine plockat ner sin hemtrevliga emaljskylt i svart/vitt och låtit Gabor Palotai designa en ny logotyp. Lite obegripligt att gå utanför firman, tycker Magazine närstående, även om priset för skinnömsningen var överkomligt (under 100 000 kr). Nya loggan är i svart och rött, har tre kyliga versala ”M” ställda på högkant, och ett konstruktivistiskt arrangemang med adress och telefonnummer. Magazine har vuxit ifrån det stadium då de, av ekonomisk nödvändighet, var tvungen att göra allt själva. Företaget lever inte längre ur hand i mun. Nyrenoverade lokaler, ett nytt profilprogram – och nu satsar man på telemarketing! – Telemarketing är ett billigt och effektivt sätt att sälja våra tjänster, säger Lasse Johansson. Efter ett kontaktsamtal skickar telemarketingföretaget provtidningar, sedan ringer de upp och erbjuder en träff. Hur får man kunder? Det kan vara långa och snirkliga vägar fram till ett kontrakt. I Chaplins fall sökte redaktören Jannike Åhlund kontakt med flera formgivare. Första kontakten med Magazine togs tidigt 1990, men inte förrän i oktober samma år bestämde sig Chaplin för Magazine. – Det som fällde avgörandet var att vi var relativt många och att vi var väl organiserade jämfört med andra design- och produktionsbyråer, säger Lasse Johansson. Leveranssäkerhet och erfarenhet av många produktioner är sådant som kunder letar efter. ”Vi är konservativa” Lasse Johansson och Lena Carlberger gjorde design och dummy för nya Chaplin. – Fortfarande är 95 % av det vi gjorde till nummer ett kvar, säger Lasse, inte utan stolthet. Vi är ”konservativa”, vi ändrar inte något i onödan. Folk ska känna igen sig i tidningen. Jobbet med Chaplins omgörning följde ett mönster: • Först gick Lena och Lasse igenom tidningen och klassade olika typer av material; gjorde en redaktionell struktur. • Sedan beskrev redaktionen vilken typ av tidning de ville ha, i termer som ”modern”, ”fräck”, ”seriös” eller andra begrepp. – Det handlar om ett slags psykoanalys utan att diskutera detaljer, säger Lasse Johansson. 9 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 • Därefter jobbade Lena och Lasse på egen hand. Processen tog tre veckor, sedan visade man dummyn. Alla bitar var på plats. Läsekretsens reaktioner var delade (”vi vill ha tillbaka gamla fula Chaplin”) men de flesta tyckte som Ingmar Bergman: ”Nu kan man ju läsa tidningen”. Typsnitten är Gill och Simoncini Garamond, emellanåt kompletterad med andra rubriksnitt när så behövs. Samtidigt som det finns väl planerade ”obegripligheter” i designen (”allt får inte vara tydligt, logiskt, klart och vackert” säger Lasse Johansson) så finns en fast struktur. De fasta avdelningarna återfinns på samma ställe, ser likadana ut nummer efter nummer. God produktionsekonomi och god ”läsarekonomi”. – Vi får in mycket text i Chaplin, säger Lasse Johansson. Artikeln om Woody Allen i nr 2/92 var 40 000 tecken! Då gäller det att ha en form som inte gör allt jämntjockt, att kunna behålla en rytm i tidningen. Jämntjockheten är det största hotet, anser Lasse Johansson. Typografisk konsekvens behövs, javisst, men han slår ett slag för de omotiverade avvikelserna, lekfullheten och det irrationella. Varför gemena anfanger? Varför har Chaplin (och många andra Magazine-tidningar) gemena anfanger? Ja, varför inte? Lasse Johansson har inget annat svar, men anser att det räcker. – Det går jättebra att göra tidning med ett enda typsnitt, säger Lasse Johansson. Har du bara en läsbar antikva, och en typografisk hierarki med olika nivåer, så räcker det som förutsättningar för formen. Magazine har ofta starkt markerade bildtexter i sina produktioner. Likaså jobbar man gärna med olika spaltbredder i samma tidning. – Det är skillnaden mellan olika saker som driver läsningen framåt, säger Lasse Johansson. Se på Månadsjournalen exempelvis, de har inte begripit det. – Månadsjournalens omgörning är en svensk adaption av ett amerikanskt, dekorativt sätt att jobba; tidningens form saknar styrka och koncentration, säger Lasse Johansson. – Det blir väl mycket typsallad, väl ”trevligt”, med massor av utsmyckning på varenda sida. En typisk blädderprodukt. – Sidorna ser ut som tavlor, eller garnerade tårtor… Samtidigt tycker Lasse Johansson att det är konsekvent genomfört. Hantverket är gott, men det är fel tänkt, typ. – Eller ta Upp & Ner, en tidning med en fantastisk potential, säger Lasse Johansson. Men formen släpar efter, den är inte samtida med tidningens innehåll. Formen och estetiken bakom är totalt omedveten. ”Sveriges snyggaste tidning – 1975” säger Lasse Johansson med ett garv som det är svårt att inte stämma in i. Vi förenas i vår beundran för Nöjesguiden, som behållit sin grundform genom alla år, märkligt opåverkad av alla byten på AD-stolen. Fast det kanske bara betyder att någon annan (eller något annat) styr formen? DtP-panelen tycker till om Magazines produktioner Trots att det inte finns något vakande öga i form av en Art Director på Magazine finns det gemensamma nämnare i flera av de tidskrifter Magazine formger. Klassen är genomgående hög, typografin medvetet behandlad – oftast möts läsaren av en behaglig atmosfär av kvalitet när han/hon öppnar tidningen. Chaplin Upplaga 8 000, utkommer med sex nummer per år. En av Magazines tunga produktioner – inte i bemärkelsen jobbig, eftersom redaktören är både klipsk och trevlig, mera i betydelsen profilskapande. Med omgörningen av fula filmtidningen Chaplin presenterade sig Magazine för en ny publik. Denna tackade och tog emot. Annonsmarknaden är mera svårflirtad. De kritiska röster som höjts mot formen menar att det faktum att tidskriftens ämne är LASSE JOHANSSONS VISION bilden inte fått genomslag i Framtiden, för Magazine och för branChaplin. Typografin är som alltid i schen, pratar Lasse Johansson gärna om. Magazines produktioner stark och Bilder är framtiden, och precis som lagom lekfull, irrationell. Som så PageMaker och andra dektop-program lärofta är typsnitten Gill och de oss att redigera form och typografi komGaramond. I 3B2:s barndom fanns mer nu de digitala bildformaten och bildbedet ju inte så många typsnitt att handlingsprogrammen att lära oss att välja mellan, därmed inte sagt att formge och redigera bilder. Magazine skulle ha valt annorlun– Digitaliseringen av typografin gjorde da om de fått redesignjobbet i dag. bokstäver och andra grafiska element till Levande kolumntitel är ett råvara, säger Lasse Johansson. Nu är det trevligt drag i Chaplin (d.v.s. att bilden som i sin digitala/flytande form är artikelns ämne markeras överst förvandlad till råvara. Vi kan förstärka och på varje sida). De grafiska symbomanipulera den på alla möjliga sätt. lerna/vinjetterna är få, en öppen Den etiska diskussionen, liksom de låda och en optiskt intressant målupphovsmannarättsliga, lämnar vi därhän tavla, och används på ett identiför tillfället. Klart är att det är en teknik tesskapande sätt. på gott och ont, som de flesta tekniska Trots att delar av DtP-panelen framsteg. luftar viss kritik mot bildbehand– För framtiden måste vi kombinera lingen (dock var det stake i bilderbildkunnande, reprokunnande och konstna i nr 2/92!) så är Chaplin en av närlighet, säger Lasse Johansson. Multimede mest helgjutet designade tiddia, elektroniska tidningar, CD-ROM – allt skrifterna du kan läsa i dag. detta kommer att helt förändra mediernas Betyg: 4 1/2 filmklappor! villkor. – Desktop publishing-perioden är ett historiskt mellanled, anser Lasse Johansson. Det digitala formatet blir slutprodukten. Text/bild/ljud/animation förenas i en och samma enhet. Minneskapacitet blir billigare och billigare, datorerna blir snabbare och snabbare. – I framtiden, en inte alltför avlägsen framtid, kommer Dagens Nyheter att levereras på en mjuk skärm. Klicka på bilden på förstasidan, och den förvandlas till en film som visar ett händelseförlopp. Dubbelklicka på en artikel och du får upp en bakgrundstext med fördjupad information. – Markera en puff och tryck Page Down så hamnar du t. ex. på kultursidan och kan läsa artikeln du sökte, säger Lasse Johansson. Och när du läst färdigt rullar du ihop skärmen/tidningen för att ladda den med ny information till nästa tillfälle. Fotografisk tidskrift En Magazine-produktion sedan 1988. Upplaga 10 000, 6 nr/år. Snygga omslag är tradition på tidningen ”f ”, och på sid 3 kommer sedan en för Magazine typisk och välordnad, snygg innehållssida. Ett och ett halvt ark grövre papper inleder och avslutar tidningen som för övrigt är tryckt på ett fint bestruket papper för att låta fotot komma till sin rätt. Tongraf gör repro och Bröderna Ljungbergs trycker, bägge i Södertälje. Typsnitt är Futura och Sabon. I framvagnen är notisrubrikerna genomgående versaler, svårläst och lite tät smalfet Futura. I bakvagnen är notisrubrikerna genom- 10 gående gemener, liksom anfangerna i hela ”f ”. Gemena anfanger är för övrigt ett av Magazines älsklingsknep – och varför inte? Detta, och spelet mellan kursiva, tunna antikvasnitt och fetare sanserifer i rubriker, ger en spänning som lockar ögat. Breda spalter med generös kägel är här, liksom i Chaplin, ofta förekommande. Läsning ska ske i lugn och ro, boktypografin kommer till användning. Blankrader, långa indrag och kapitäler, eller centrerade mellanrubriker av moderat storlek och svärta sprider ro över sidorna, och skapar därmed utrymme för fotokonsten. DtP-panelen är förtjust. Betyg: 4 magnesiumblixtar. Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Dock är det lite märkligt att spärra isär stilen i vinjetterna så mycket att den blir svårläst – en skrivstil ska ju hänga ihop. Annars har Globala Affärers form många av de egenskaper du hittar i en typisk Magazine-produkt; det är rent, enkelt, god typografi och delvis fina foton. Samtidigt stör en del småsaker. Varför går pricklinjerna in i bilderna, men inte upp till spaltens överkant bredvid anfang? Varför återigen denna svårlästa, täta smalfeta Futuran? Ett alltför frikostigt användande av ornament ser omotiverat ut. Horungar borde kunna undvikas, tycker DtP-panelens gnällsektion. Betyg: 3 globformade pennvässare. Polistidningen Union Union är LO:s svar på SAF:s sexiga propaganda till ungdomar. Med en upplaga på över 450 000 är det Magazines bredaste produkt (fyra nummer per år). Union skulle kunna vara en engelsk musiktidning eller modemagasin med ett stänk Gazette (ja, likheterna är förmodligen ett tecken i tiden, inte ett handlån). Inledningen, avdelningen ”entré”, för tankarna till en blind Land-redaktör från tiden då färgen återuppfanns av bondepressen. Inte så att det är dåligt, inte alls, det ser kul och annorlunda ut, men texterna är platt propaganda och motsvarar inte förväntningarna som formen väcker. Ett genomgående problem med Union är att det är svårt att se var artiklar börjar och vad som är annons och redaktionellt material. Å andra sidan får Magazine-formgivarna här utlopp för en lekfullhet som i andra tidningar hålls i schack. Brodysnittet Industria står för en del av avantgardismen, men mest är det halsbrytande färgkombinationer och respektlös rubrikkonst som får sidorna (och betraktarna) att studsa. Det är tittvänligt, men skulle vara bättre om inte Interprint tryckt och LO inte snålat på papperskvalitén. Panelen skulle delat ut högre betyg om trycket varit bättre och läsbarhet/organisation inte fått ge sig till förmån för färgexperiment på sina håll… Betyg: 3 1/2 djupröda bordsstandar med oranga tofsar på mörklila stång. Innova Åt AGA gör Magazine en rad tidningar, personaltidningen Gasetten (3 000 ex, 8 nr/år), AGA World Report (på tyska, engelska och spanska) och tidigare den numera nedlagda ”Folk i gasen”… Innova är en internationell kundtidning för AGA, trycks på engelska i 30 000 exemplar . Bra papper, bra tryck och generös bildbudget – ”what could possibly go wrong?”. En hel del, givetvis, men det gör det inte. Magazine förvaltar här en enkel, klar typografisk form som vi bäst benämner lågmäld. Bilderna ges rejält med luft att andas på, satsen i de breda, läsvänliga spalterna har en rejäl överkägel och vinjetterna är typografiskt sparsmakade. Betyg: 4 1/2 gastub. Globala Affärer 10 000 ex, 4 gånger om året. Fet Futura i kombination med Monotypes Script Bold i rubrikpuffarna på förstasidan är urgulligt och ger genast profil, som följs upp i inlagan med såväl vinjetter som gemena anfangbokstäver satta i samma feta skrivstil (som är ett av de få script-snitt som panelen kan acceptera). En facklig månadstidning (22 000 ex, 10 gånger per år) är naturligtvis ingen konstig produkt från de före detta ETCanställda vänstermänniskorna på Magazine. Att göra polisernas tidning kanske dock inte var riktigt den framtid de såg på 70-talet; de befann sig på andra sidan barrikaderna. Dock är Polistidningen fackets tidning, inte polisledningens, påpekar Lasse Johansson. Minitabloid med ambitiösa reportage och intervjuer, den lite kalla Futuran som vanligt och tyvärr tryckt på vanlig newsprint med klent resultat för färgbilderna (undantag finns). Polistidningen produceras i Quark XPress, ovanligt för att vara hos Magazine. Betyg: 3 batonger. Arbetsledaren 90 000 ex, 11 nummer per år. Det nyaste av Magazines projekt, man har bara producerat två nummer hittills. Arbetsledaren påminner inte så lite om Magazines andra produkter; det är rent, grafiskt enkelt och med den lilla touchen av absurditet. Här är det en hakparantes i kombination med en vanlig parantes som får bilda såväl vinjettmarkering som slutpunkt i artiklar och startpunkt i notiser. Sörmlands Grafiska trycker, det är stor upplaga och ett papper som inte ger de optimala förutsättningarna, men resultatet på bildtrycket är mycket bra, och designen är så avskalad från oväsentligheter att bilderna får lugn och ro på sidorna. En petig anmärkning; varför gemena siffror på innehållssidans hänvisningar? OK att man bör ha gemena siffror i text, men annars är de vanliga ”versala” siffrorna att föredra, åtminstone i tabellartade uppställningar. Tycker DtP-panelens kalenderbitare. För övrigt är reportagen uppbyggda efter ett ganska enkelt schema, med ingress i kursiv halvfet med ojämn höger och s-t-o-r-t radavstånd. Anfang på hela fem rader inleder brödtexten, mellanrubrikerna är centrerad sans serif, sans serif är också bildtexter, byliner, rubriker. När allt ser så enkelt och självklart ut brukar det förresten vara ett säkert tecken på att en hel del tankeverksamhet och experimenterande gått in i produkten. Betyg: 4… tja, nypressade blå overaller! Övriga produktioner Fackjournalen, nyhetsbrevet Facket och EG, Skola och arbetsliv och en rad mindre tidningar. Totalt 21 titlar, plus utländska editioner. En hel liten tidningsfabrik! Den uppmärksamme läsaren har säkert märkt att DtPpanelen anser att fabrikanterna i Magazine-familjen rimligen borde locka allt fler nya tidningar och andra kunder till Åsögatan på Söder i Stockholm. Vi blir mycket förvånade om inte Magazine vuxit rejält till nästa år. 11 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker Efter något års arbete med PageMaker vet man att det går att spara in några sekunder här och var genom att finna genvägar i programmen. Sekunder som sammanlagda blir timmar när det rör sig om större produktioner. Här några tips för dig som använder PageMaker 4.0. Den nya versionen 4.2 kapar ytterligare tid, mer om detta på sista sidan i detta nummer av DtP. 1. • Arbetar du med skrifter där text i punktform återkommer, har du säkert råkat ut för problemet att få all text att linjera snyggt – som vi visar här. Det vill säga att all text linjerar, men punkten ligger utanför. Gör så här: • Välj ”Stycke”, ange som vänsterindrag ett värde som är två millimeter större än det du brukar ha som första-indrag. Ange första indraget till –2. • Nu ska det hela fungera, kanske behöver du justera värdena något tills det passar just din brödtext. Förmodligen ser du, om du arbetar med flera stycken text, att det är olika mycket luft mellan punkten och första bokstaven i de olika styckena. se punkt 3, fasta mellanslag hur du justerar detta. 2. Även om färghanteringen i PageMaker har sina brister, kan du göra en hel del färgseparationer själv – förutsätt att du har ett tryckeri som kan hantera dina färdiga dokument rätt. Färg hittar du i Objekt-menyn, och där kan du välja färdiga PMS-färger (se Pantone Matching System, som du kan köpa i fackhandeln) eller själv komponera färger enligt europa-skalan (som baserar sig på processfärgerna cyan, magenta, gul och svart). Vill du ”översätta” en PMS-färg till europaskalan gör du så här: Välj ”Färg”, klicka därefter i ”ny”. Klicka i Pantone-rutan, välj därefter önskat färgnummer. Klicka OK. Nu kan du avläsa hur många procent cyan, magenta, gul och svart din önskade PMS-färg innehåller. I den här rutan kan du också döpa dina färger. Kanske är det praktiskt att du döper dem efter det system som används för europaskalan, exempelvis 45X0 (betyder 40% gul, 50% magenta, 100% cyan och 0% svart) eller kanske vill du ha namn som apelsingul eller himmelsblå. När du döpt färgerna och klickat OK har du redigerat egna färger i färglådan. Färglådan hämtar du genom att välja den i menyn Fönster. Klicka på det objekt du vill ha färgsatt och därefter i färg-fönstret, så har du en färdig separation med dina angivelser. Observera att detta arbete inte kräver att du har färgskärm. Om du vill färgsätta rubriker, färgplattor, raster etc på din gråskaleskärm ser du färgerna som gråtoner. Kom bara ihåg att göra en efterkoll genom att klicka på objekten så att du ser att du valt rätt färg. Text färgsätter du genom att först markera den med textverktyget så att den blir inverterad. Diskutera dina färgseparationer med sätteriet så att de rippar med rätt tillval. Du får då som färdigt resultat fyra filmer, en för varje processfärg. Alternativt en svart-film och en tilläggsfilm för varje tillvald PMSfärg. OBS-tänk på att ripp-priset blir högre – å andra sidan sjunker kostnaderna för montage. 3. Fasta mellanslag är bra att lära sig använda av två skäl. Dels för att de alltid är lika stora – de tänjs inte ut eller trycks ihop som andra ordmellanrum, dels för att de håller ihop två ord när texten byter rad. Exempel på det senare är 25 000, där 25 riskerar att hamna i slutet på en rad och 000 i början på nästa. Det finns tre fasta ”bredder”, som på traditionellt typografispråk kallas helfyrkant (kommando-shift-m), halvfyrkant (kommando-shift-n) och kvartsfyrkant (kommando-shift-t). Ett ”vanligt” fast mellanslag (vars bredd anpassar sig efter hur mycket luft det finns i textraden) får du genom att trycka altmellanslag. Varianter på temat är hårt bindestreck (som inte avstavar utan håller samman ordled): kommando-alt-divis, och hårt snedstreck: kommando-alt-/. 4. Med hjälp av ”Färg” kan du också redigera egna rastertoner om du inte är nöjd med de befintliga. Välj exempelvis 17% svart så får du ett raster med detta värde. Vill du fylla en ruta med rastertonen 17% väljer du först 100% under ”Fyll”, därefter klickar på färgen ”grå 17”, eller vad du nu valt att kalla din färg. Det kan kännas som en bakväg, men tänk på att du ska fylla rutan till 100% med färgen 17% svart. Det finns logik i allt! 5. Att få rastren att bli snygga i tryck kan vara ett problem. Kanske har ni råkat ut för exmpelvis 20% raster som sett mycket mörkare ut i tryck? Särskilt påtagligt blir det om ni trycker på vanligt tidningspapper i rulloffset. Förmodligen har sätteriet rippat med för hög rastertäthet. Rasterlinjerna ligger för tätt och med normal punktförstorning i tryck ”slammar det igen” och blir ett ojämnt och smetigt raster. Enklaste sättet att ha koll på hur rastrena blir i tryck är att be tryckeriet ange önskad rastertäthet och sedan tala om denna för dem som rippar. Något mer komplicerat är att göra en egen utskriftsfil och skicka med den till sätteriet. Gör så här: Öppna ett ordbehandlingsprogram genom att dubbelklicka på programsymbolen. Välj sedan ”Öppna” och sök dig fram till mappen APD-dokument som ligger i mappen Aldus, som ligger i Systemmappen. Dubbelklicka på det APDdokument som heter likadant som den skrivaren som ska användas – exempelvis Linotronic 300. Du får nu fram en text som innehåller instruktioner till skrivaren. Sök dig fram till textsnutten @ScreenFreq: ““. Mellan “ “-tecknen skriver du in önskad linjetäthet, exempelvis @ScreenFreq: “85” om du önskar 85 linjer per tum. Gör inga andra ändringar! Spara dokumentet som ASCIIfil (text) och döp den till vad som helst, bara det slutar på .apd Vid rippning ska denna textfil vara vald i rutan ”Skriv ut...”, längst ner. Då kommer det att fungera. Lite krångligt, men bra att veta om man rippar själv eller hos någon som inte alltid har kläm på det tekniska. BONUSTIPS FÖR QUADROR • För Quadra-användare: Fyra av de textmonteringsfilter som medföljer PageMaker fungerar inte tillsammans med Quadras 68040-processor. Aldus har gratis uppgraderingar av dessa filter. 12 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Desktop repro i praktiken – SKTF-tidningens lärdomar Eftersom den grafiska branschen kommit att domineras av Macintosh var det många som höjde ett förvånat ögonbryn när vi på SKTF-tidningen för snart två år sedan valde PCn som plattform för sidbrytning och layout (desktop) på skärm. Det främsta skälet var ekonomiskt. Desktop på PC kostade bara en fjärdedel av en macintoshbaserad lösning. Dessutom var en PC-lösning lätt att integrera med befintligt nätverk och annan utrustning. Vi räknade med att nyinvesteringen skulle tjänas in under första året. Ett annat skäl var att vi inte hade tänkt bryta sidor i fyrfärg, vi skulle låta göra repron på traditionellt sätt och bara lämna svartvita sidor till rippning. All färg skulle monteras manuellt. Beträffande typografi och layout visste vi att Aldus sidbrytningsprogram PageMaker inte skulle ge oss några större problem. Nu blev det inte riktigt som vi tänkt. Våra tryckeriförhandlingar ledde oss till det finska tryckeriet Helprint OY. De erbjöd bra pris på djuptryck i samma magasinsformat vi då hade, men vi kunde inte tänka oss att låta göra reprot på andra sidan Östersjön. Istället startade vi, via Helprint, ett samarbete med reproföretaget Autograf, nuvarande Scannrepro i Stockholm, som hade ett nytt system på gång för digital prepress med fyrfärgsrepro och rippning för både PC och Macintosh – CyberChrome. Vi såg provtryck och pratade med tekniker och reprofolk som varit över till USA för att på plats utvärdera CyberChrome-tekniken. Kvaliten var fullt jämförbar med vad traditionell repro hade att erbjuda. Dessutom skulle vi kunna ta steget fullt ut och montera färgtonplattor och lågupplösta färgbilder på skärm. Till tryckeriet skulle vi lämna färdig sidfilm. Eftersom CyberChrome är ett PCbaserat prepressystem med support för fyrfärg till både PC och Macintosh trodde vi inte att det skulle bli några större problem. Ett halvårs helvete Under första halvåret genomgick vi alla tänkbara kval, vi hade gått från arkoffset i Katrineholm till djuptryck i Finland på ett sämre papper, vi hade fått längre utgivningstid och vi hade satsat på en prepressteknik som inte levde upp till förväntningarna. På redaktionen gick allt enligt planerna, nåja nästan i alla fall. Problemen kom när text, tonplattor och bilder skulle skulle bli till tryckfärdig sidfilm. Reproföretaget försökte till en början att konvertera våra PC-PageMakersidor till Macintosh dito. Det gick inget vidare. Problemet var att texten inte bröts identiskt lika på de båda systemen. På Macen blev radfall, avstavningar och kerning annorlunda vilket i sin tur tvingade fram en massa justeringar som ingen ville betala för. Och eftersom cyberchrometekniken visade sig vara lite nyckfull var de beroende av att kunna ta upp sidan hos sig för ny utskrift till rippen. Vårt reproföretag fick lov att använda PC de också för att rippa våra sidor. Nästa hake visade sig vara problemet att få rätt raster på tonplattor och bilder. Djuptrycket krävde 150 lpi och PageMaker/CyberChrome levererade allt som oftast lägre linjetäthet och felaktiga rastervinklar med ojämn kvalitet som följd. Hos CyberChrome, i USA, skyllde man problemen på PageMaker och Aldus skyllde i sin tur på brister i Windows skrivarrutiner. Sanningen låg antagligen någonstans mitt i mellan. Bristande erfarenhet av PC prepress och dålig support från USA gjorde inte felsökningen lättare. Ett halvår, 12 nummer, tog det innan resultatet började likna det vi kommit överens om. Vi beställde bilder, fick tillbaka dem lågupplösta via modem för beskärning och slutgiltigt montage. Vi monterade, layoutade och korrekturläste. Annonsoriginal till framför allt våra många platsannonser skapade vi direkt i PageMaker. Vi hade bevisat att det går att göra en 14-dagarstidning i fyrfärg på PC. Men höll kvalitén? Nej, inte i längden. PC-prepress i löpande produktion med lågupplösta bilder gav alltför ojämn kvalitet. PageMaker på PC klarar inte av att hantera tonplattor, raster och 4-färg med fullgod kvalitet ännu. Vi var alltför ensamma om att arbeta på PC för att, via nuvarande Scannrepro, kunna ställa krav på den amerikanske leverantören av CyberChrome. De var främst inriktade på felkorrigering och utveckling för den dominerande Macintoshmarknaden och kunde för lite om PC för att hänga med i utvecklingen. Åter till traditionellt repro I dag har vi tagit två steg framåt och ett steg tillbaka. Vi har tillfälligt återgått till traditionell färgrepro hos Scannrepro i väntan på att prepresstekniken ska hinna ikapp. Vi trycker på bra tidningspapper i rulloffset hos VLT i Västerås. Vi har bytt format från A4-magasin till s.k. minitabloid och vi fortsätter att producera sidor på PC-PageMaker. Till tryckeriet skickar vi sidor i form av postscriptfiler per modem för rippning. All färg måste vi ta bort och bara markera på papper för manuell montering. Därmed har vi fått bättre kvalité på bilderna men avsagt oss den flexibilitet och kontroll vi hade med det modernare arbetssättet. Har det varit värt besväret? Ekonomiskt har vi tjänat in alla investeringar för länge sedan. Vi har kapat produktionstiden för varje nummer med mer än hälften. Vi har bättre kontroll över våra sidor i dag än vad vi hade för två år sedan. Och vi har mer eller mindre mot vår vilja tvingats lära oss saker vi aldrig tidigare haft en tanke på att syssla med. Sammantaget har det nog trots allt varit värt besväret. Prepress på PC? Var står vi i dag? För en- och fåsidesproduktioner hävdar sig PCn väl jämfört med Macintosh, men för löpande flersidesproduktion i fyrfärg saknas ännu några väsentliga länkar i prepresskedjan. Med Windows 3 och ett bättre operativsystem, DOS 5, har PC-användaren fått möjligheter där Macintosh varit i det närmaste allenarådande de senaste två åren. Windowsprogram som PhotoStyler, Picture Publisher och Image In Color har bildbehandlingsmöjligheter som inte står de bästa Macintosh-programen långt efter. Corel-Draw, Freehand och nu snart Illustrator erbjuder möjligheter för avancerad grafik och ensidesproduktion. Alla dessa program är kompetenta nog att internt färgseparera till disk för vidarebefordran till rippning på film. Många fler programtillverkare är på väg med nya program. Inom några år kommer det förmodligen att finnas flera PC-program för varje Macintosh-program att välja mellan. PCn som plattform är unik i sina möjligheter att till låga priser erbjuda kraftfull prestanda och valfrihet åt var och en efter behov. De prismässiga fördelar som PCn erbjuder gör prepress på PC till en kommande stor marknad för de som är beredda att hoppa på tåget. I dag finns dock ett par stora problem som vi inte kan sticka under stol med. Ett är bristen på kompetenta program för flersidesproduktion. Ett annat är bristande kunskap och intresse på reprosidan. 13 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 För flersidesproduktion i fyrfärg gäller i dag att PageMaker 4.0 inte klarar detta till professionell kvalitet. Den typografiska kvalitén håller hög standard men avsaknaden av stöd för professionell fyrfärgsproduktion tvingar PC-användaren att leta på andra håll. Ventura Publisher 4.0 kan bli ett strå vassare med sina tilläggsprogram för fyrfärgshantering: Scan, Separator, Color Pro och PhotoTuch. Ventura lämpar sig dock, enligt min mening, bäst för produktion av strama trycksaker, det vill säga det som PageMaker inte lämpar sig lika bra för. Qark XPress är på väg till Windows och kommer av allt att döma att fungera på liknande sätt som sin Macintosh-kollega. Hur det verkligen blir återstår dock att se när programmet är klart. Erfarenheten säger att den första generationen program som “översätts” från Macintosh till PC brukar vara ganska felbetyngda och långsamma. Med PC-versionen av Adobe Illustrator följer programmet Separator. Det kan separera färgbilder i sidbeskrivningsspråket postscript. Det intressanta med Separator är att Adobe valt att gå förbi Windows postscripthantering genom att använda separata skrivarspecifika styrfiler på samma sätt som Macprogrammen gör. Det ger skrivartillverkarna möjlighet att leverera egna korrigeringar till programmen – vilket de inte kan eller vill i dag. Det är möjligt att detta är lösningen för de som i dag skyller dålig kvalitet på dålig skrivarhantering. Reproindustrin måste skärpa sig Prepress på PC har kommit för att stanna. För att nå riktig framgång krävs dock att reproindustrin vaknar upp. I dag är den försiktig och ovillig att pröva nya lösningar. Det finns programvara och system i USA som klarar att professionellt separera postscript från både PC och Macintosh t.ex. Publishers Prism. Men i Sverige finns i dag bara ett reproföretag som säger sig kunna rippa fyrfärg från bägge plattformarna. Varför inte själv köpa ett program för cirka 10 000 kr och leverera separerade sidor på diskett? Helt enkelt därför att det krävs en nog så kunnig reprotekniker bakom tangentbordet. Har du kunskapen, pengarna och tålamodet kan det vara dags att slå till. Det moderna reproföretaget ska kunna förse båda plattformarna med professionellt scannade bilder, kunna färgseparera och rippa för både PC och Macintosh. PCns tungfotade operativsystem DOS ersätts snart av ett nytt grafiskt och om ni så vill Macintosh-liknande operativsystem. Frågan är bara när. IBM har sitt OS/2 som visserligen ska kunna erbjuda 32 bitars (läs snabbare och kraftfullare) grafikhantering utan minnesbegränsningar men som haltar betydligt i prestanda och support från programtillverkare. Microsoft utvecklar av allt att döma Windows till ett nytt operativsystem. Dels lär Windows komma i en 32 bitars version – redan i nuvarande version finns visst stöd men inga program för detta – och dels utvecklar man Windows NT (New Technology) som är tänkt att ersätta DOS på kraftfulla maskiner. Vad denna utveckling kan tänkas leda till är naturligtvis svårt att gissa. En sak torde dock vara klar – det kan inte bli sämre. Krav på en fungerande PC-arbetsstation Utvecklingen av PCn pågår för närvarande med rasande fart. Maskinerna blir snabbare och billigare. För under 50 000 kr kan man i dag köpa en PC som i prestanda är kraftfullare än en Macintosh för det dubbla priset. Fyrfärg på PC ställer stora krav på utrustning. Generellt kan man säga att snabbast är bäst, dvs en 486processor på 33 eller 50 Mhz. Arbetsminnet ska vara minst 8 Megabyte (Mb). Ska man arbeta med inscannade originalbilder i fyrfärg bör arbetsminnet vara minst det dubbla. Den övre gränsen för vad du kan installera brukar dock ligga på 32 eller 64 MB i en modern PC. Hårddisken ska vara stor och snabb, inte mindre än 400 Mb. En högupplöst bild i fyrfärg i A4-storlek tar upp omkring 80 Mb, separerad tar den upp 240 Mb. Ska man arbeta med originalbilder krävs flyttbara hårddiskar, band eller optiska diskar som man kan skicka till reprot. Grafikkortet ska klara det du vill göra. Ska du syssla med enklare bildhantering och lågupplösta bilder räcker det med 256 färger, men vill du redigera originalbilder bör du ha ett 24 eller 32 bitars grafikkort som är optimerat för Windows. Bildskärmen ska vara en stor lågstrålande färgskärm 19-21” och klara hög vertikal svängningsfrekvens – minst 70 Khz – för att inte uppfattas som flimrig. För inläsning av svartvita bilder och mindre färgbilder är det viktigt med en bra scanner. Det finns i dag ett par som klarar både färg och svartvit, papper och dia. Dessa lämpar sig, vad gäller färg, bara för enklare bilder. Problemet i dag är inte i första hand scannern i sig utan inläsningsprogrammen till scannern. Få, om några, program erbjuder acceptabla möjligheter till kallibrering och finjustering av scanner, skärm och skrivare. 10 STEG MOT LYCKAD PREPRESS Tänk igenom och förbered ditt projekt så att du själv är på det klara med vad du vill göra. Det låter banalt men allt förberedande arbete och planering på det här stadiet gör att kostnaden minskar väsentligt i slutändan. Ta kontakt med ditt repro, tryckeri etc. Ta reda på vad de kan erbjuda, vilka krav som ställs från deras håll för ett lyckat slutresultat – de har både erfarenhet och kunskap som är värdefull för dig. Har de Macintosh? Har de PC? Vilka program har de? Vilka typsnitt har de? Är de beredda att komplettera med nya program och typsnitt? Gå igenom vilka kunskaper du har inom arbetsplatsen. Ta reda på vad kompletterande utblidning kostar, hur lång tid den tar. För mer speciella krav är det bäst att förlägga utbildningen till din egen arbetsplats. Kontakta andra med erfarenhet av produktion inom ditt område. Det finns alltid någon som prövat det du vill göra. Sammanfatta, ta fram ett offertunderlag och hyr in en konsult för de områden som du inte själv behärskar. Ju mer förberedd du är desto billigare blir det. En kompetent konsult ser vad du missat. Tro dock inte att en konsult är bra på allt bara för att denne är bra på en sak. En tryckerikonsult kan vara ovärderlig när det gäller att hitta rätt tryckeri till rätt pris medan samma konsult kan vara värdelös på att bedöma prepress. Ta in offerter från flera håll. . . . . . . Begär att få göra produktionsprov med text och bild. Tala noga igenom med repro/tryckeri/rippare vilka förutsättningar som gäller i dag. Vilka format fungerar, hur ska materialet överföras, vilken tid tar det, vilka referenser finns. Ifrågasätt och begär att med egna ögon få se exempel på material liknande ditt eget projekt. Kontrollera att repro, ripp och tryck passar för varandra. Begär en prislista med alla väsentliga delar i ditt projekt uppdelade för sig. För större projekt är det också viktigt att göra en bedömning av samarbetspartnerns likviditet. Gör en utvärdering och räkna på dina kostnader, nyinvesteringar etc. . . . . . . Ta eventuellt in en konsult för kontraktskrivande. 1 2 3 4 5 ➏ 7 8 10 ➒ Skaffa den kompletterande utrustning du behöver. Låga priser innebär ofta inte sämre kvalité men säkert sämre support. Har du inte egna kunskaper ska du köpa dem. När du väl är i produktion har du varken tid eller råd att lära av dina misstag. Serviceavtal kan man skriva för första året och sedan säga upp om det inte längre behövs. 14 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Liten handledning för CD-ROM-nyfikna typsnittskonsumenter Överpriserna på typsnitt skapar utrymme för pirater. Priserna måste ner till en sund nivå! Precis som den mindre nogräknade kan köpa en stulen Mac i Gula Tidningen kan personer med rymliga samveten köpa ”stulna” typsnitt. Att kalla Berling för ”Belfast” för att slippa betala Karl-Erik Forsberg några välförtjänta kronor är faktiskt omoraliskt. Serials CD är ett aktuellt exempel. Egentligen har Bitstream gjort samma sak, kopierat klassiska typsnitt och döpt om dem för att slippa betala royalties. Skillnaden ligger i kvalitet. Ett typprov från Serials fick vi över huvud taget aldrig att fungera. Monopolet straffar sig Utrymmet för lågprishajarna skapar dock de dominerande typsnittstillver- Leverantör Faxnummer karna (läs: Adobe) genom sin vettlösa prispolitik. Ett sätt att komma något billigare undan är att köpa en CD. Många företag som DtP varit i kontakt med anser att det inte finns någon marknad för typsnitt på CDROM i Sverige. Andra tar bara in CDROM-skivor om de får en beställning. Till de företagen hör Adept i Halmstad, Aroma Acces i Norrköping, Nahab på Ekerö och Madcap på Lidingö (som finns med i vår lista). På vissa CD-ROM-skivor har du direkt tillgång till alla lagrade typsnitt. Andra skivor är kodade och du betalar en grundplåt för själva skivan och sedan en avgift varje gång du vill komma åt ett nytt typsnitt. ”Upplåsning” av typsnitten sker under kontorstid. I priset på de kodade CD-ROM-skivorna ingår ofta några typsnitt. Dessa väljer kunden, men urvalet är begrän- CD Mac/PC Graphisoft 0760-913 87 Optifont Mac Sättning & Sån´t 019-10 73 31 Serials Typecollection Mac/PC Letraset 08-29 19 95 Type On Call, Adobe Letraset 08-29 19 95 Agfa-Gevaert AB sat. Som exempel kan nämnas att vid köp av Adobes Type On Call kan man välja två av typsnitten Adobe Garamond, Tekton, Utopia, Adobe Wood Type 2, Bembo, Arcadia, Industria Insigna, News Gothic, Stencil, Hobo samt Brush Script. Bembo, Garamond och Sabon I Monotypes FoneFonts ingår tolv typsnitt ur följande åtta familjer: Bembo, Monotype Garamond, Grotesque, Nimrod, Monotype Baskerville, Plantin, Photina och Sabon. Agfa erbjuder gratis uppgradering av sin CD-ROM-skiva, Monotype tar en avgift på 345kr och Adobe har inte bestämt sig för vad det ska kosta. Hur ofta de uppgraderas varierar och det är ganska oklart om det sker så ofta som tillverkaren lovat. Här nedan finner du en översikt av typsnitt på CD-ROM-skiva i Sverige. Pris Pris per Antal för skivan typsnitt typsnitt Övrigt 9900 0 400 DtP har inte testat 8888 0 999 DtP avråder från köp Mac 925 600 1000 2 familjer gratis FoneFonts, Monotype Mac 925 600 1450 12 typsnitt gratis 08-793 01 71 AgfaType 3.0 Mac 300 790 1900 Se nedan* Fontshop 08-21 28 00 Type On Call, Adobe Mac 800 415 1000 2 familjer gratis Fontshop 08-21 28 00 FoneFonts, Monotype Mac 999 535 1450 Se nedan** Software Revolution 021-13 42 08 Type On Call, Adobe Mac 925 700 1000 Software Revolution 021-13 42 08 Letterpress, Kagema Mac/PC 28 000 0 613 Software Revolution 021-13 42 08 AgfaType Mac 350 365 1600 Graphic 0764-693 18 Scantext Headline Mac/PC 95 000 0 900 Bara rubrikstilar Software Plus 011-28 27 10 Type On Call, Adobe Mac 900 500 800 2 typsnitt gratis DMC 031-58 22 90 Educorp Mac 510 0 150 1300 bilder i EPS-format m.m. Fritzes bokhandel 08-20 50 21 Letterpress, Kagema Mac/PC 29 995 0 613 CD-spelare ingår Design & Desktop 08-730 31 38 Type On Call, Adobe Mac/PC 798 415 1000 Madcap 08-731 77 20 Art&Type, Image Club Mac 495 ? 613 Madcap 08-731 77 20 TFL, Monotype Mac 170 000 0 1000 400 Monotype-snitt, 600 Adobe Madcap 08-731 77 20 TT, Bitstream Mac 700 ? 1000 4 typsnitt gratis CD-spelare ingår 20 typsnitt gratis *Öppning av mer än 10 typsnitt ger volymrabatt, öppning av hela biblioteket 50% rabatt på priset för typsnitt utanför CD, även 7 Mb shareware, typografiutbildning, elektronisk teckensnittskatalog m.m. Gratis uppgradering. **12 typsnitt gratis, uppgraderingskostnad: 345kr, skivan kan fås gratis, men då är den helt låst. 15 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. DtP Köpes Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29. Första typsnittet i serien Les Fonts Terribles™ Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Vice, som inleder vår typsnittsserie Les Fonts Terribles™. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge ut ståndsprotokoll från 1700-talet. I Stefan Lundhems Macintosh hemma i Uppsala finns också en digitalisering av den tyska handstilen, som användes i Tyskland från 1500-talet fram till andra världskriget. Handstilen lärs numera inte ut, men äldre tyskar använder den fortfarande. Kommer den tyska hansdstilen i serien Les Fonts Terribles får DtP-läsarna lära sig vad öglebrytning är… Med på disketten som följer med detta nummer finns också några användbara gratis XTensions till Quark XPress. Läs mera om dessa på sidan 7! Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 22 maj 1992. Adress Design Typografi Produktion Box 20158 MIAMI VICE AV STEFAN LUNDHEM 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö ! ? / ( ) % & ø æ ü û ”;,:. 1234567890 Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag vill ha b Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms. Dessutom beställer jag typsnitten b Esseltub, b Beowulf, b Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för b Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag vill köpa b ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av Valter Falk för 275 kr, b ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för 282 kr, b ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr. NAMN Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER POSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992 PageMaker knappar in på Quark XPress Ofoto säljs som eget program I slutet av maj knappar PageMaker in ännu en bit av Quark Xpress försprång. Då släpps uppgraderingen 4.2, som förenklar tråkigt rutinarbete och ger möjligheter till ökad precision. Den uppmärksammade mjukvaran till Apples OneScanner går nu att köpa som fristående program. Inläsningsprogrammet fungerar tillsammans med Abatons, AVRs, Epsons, HPs, Microteks och Panasonics scannrar. Flera populära scannrar, t.ex. Umax och Agfa, saknas alltså på listan. Ofoto fick fin kritik för sin förmåga att automatiskt läsa in bilder, och ge acceptabla resultat även med en oerfaren användare. För Mac- och Windowsmiljö, pris 3 450 kr. Leverantör är Professional Systems, 08-632 52 50 Finesserna i System 7 för Macintosh kan inte utnyttjas fullt ut med PageMaker 4.0. Detta är den främsta anledningen till att PageMaker 4.2 togs fram. I den nya versionen stöds nya systemfunktioner som: • Prenumerera. PageMaker kan prenumerera på filer skapade i andra program – exempelvis texter skrivna i olika ordbehandlingsprogram. När filerna ändras – säg att skribenten stuvar om sin text – följer ändringarna automatiskt med in i den monterade texten i PageMaker. • Numerisk koordinatlåda. Det blir möjligt att placera objekt precis där man vill ha dem genom att ange exakta värden och koordinater. • Ballong-hjälp. Bra för nybörjaren. Med hjälpfunktionen aktiverad kommer ”pratbubblor” med hjälptext fram när man pekar på olika objekt. Länk till FreeHand • Apple Events. Skapar en länk till FreeHand 3.1 som gör att du i PageMaker kan ändra i illustrationer ritade i FreeHand. • TrueType. PageMaker 4.2 stöder den nya typsnittshanteringen i System 7. Tidigare behövde man hålla ordning på skärmfonter och skrivarfonter och installera dem var för sig på ett ganska komplicerat sätt. TrueType är en font för både skärm och skrivare som är enkel att installera i System 7. Bättre utskriftsfunktioner • Enklare att ändra utskriftsspecifikationerna. PageMaker 4.2 stöder utskriftsfilerna PPD och PDX, vilket gör det enklare att välja annan rastertäthet eller andra rastervinklar än de förinställda. • Ökad snabbhet. Programmet tar kortare tid att starta och textmonteringen ska gå fortare. Automatisk montering av text kan bli upp till 50 procent snabbare, lovar Aldus själva. Som PageMaker-användare kan man lätt konstatera att det så här långt rör sig om ganska måttliga förbättringar. Men tack och lov stannar inte fördelarna med uppgraderingen vid dessa nyheter. De största nyheterna står inte Aldus självt för. Det rör sig om så kallade additions, tilläggsfunktioner som arbetats fram av tredjepartsleverentörer. Förebilden för Aldus additions är det som Quark Xpress-användarna lärt känna som XTensions. För att kort sammanfatta det handlar det om snabbfunktioner som ersätter manuellt rutinarbete som annars tar lång tid. De additions som följer med PageMaker 4.2 återfinns under Verktyg-menyn. Bland dem finns: • Anfang… Fäller in anfangen önskat antal rader i texten och anpassar automatiskt anfangstorleken. • Balanserar spalter… Delar upp texten jämnt i de spalter du markerat. • Sortera sidor… Visar sidorna i ditt dokument som miniatyrer som du enkelt flyttar runt på skärmen. Du får då motsvarande ändringar i dokumentet • Skapa häfte… Skriver ut uppslag på samma papper, så att ett häfte kan vikas och häftas ihop med sidnumren i rätt ordning. • Kör manuskript… Ger dig möjlighet att själv skapa egna manus för att automatisera textformateringen av ett dokument. Fler additions kommer säkert, dock inte som gratis tillbehör. Det blir att lära sig att skriva egna eller att lägga upp några hundralappar för additions framtagna av tredjepartsleverantörerna. I USA lanserades PageMaker 4.2 redan i november förra året, men på grund av brister i programmet valde Aldus Sverige att vänta med den svenska versionen tills felen var åtgärdade. I slutet av maj beräknas den nya versionen av PageMaker för Macintosh vara ute på marknaden. Rekommenderat återförsäljarpris för den svenska versionen är 9 500 kronor, och en uppgradering kommer att kosta 1 400 kronor. PageMaker 4.2 för Windows låter vänta på sig ytterligare ett antal månader. Två klara brister Två länge emotsedda förbättringar lyser fortfarande med sin frånvaro i version 4.2: Dels fri rotation av texter, bilder och andra objekt, dels möjligheter att göra egna färgsepareringar i PageMaker, utan PrePrint. Här har Aldus inget nytt att komma med, trots man är väl medveten om att det är just detta användarna begär. Här krävs det att Aldus snabbt finner lösningar, annars riskerar man förlora ännu fler användare till Quark XPress. Apples scanner och skrivare för PC Apples OneScanner och Personal LaserWriter NTR fungerar nu i blandade datormiljöer. Bägge enheterna går att koppla till PC som arbetar i Windows-miljö. Atex installerar system i Italien Atex har sålt sitt helsidesombrytningssystem till italienska La Repubblica, sedan länge en av Atex stora kunder i Europa. Affären, som är värd 6 miljoner kronor, inkluderar 50 PC-arbetsstationer, sex Atex servers, nio IBM RS6000-baserade layoutterminaler, tre bildlagringsenheter och tre utmatare för färdigbrutna tidningssidor. FontStudio i ny version Version 2.0 av Letrasets FontStudio kan generera TrueType-snitt, men inte typsnitt för Windows (som Fontographer kan). Däremot kan programmet interpolera mellan två olika vikter – har du ett typsnitt i mager och fet och vill ha ett par halvfeta varianter kan du enkelt göra detta. En annan kraftfull funktion är biblioteket där du lagrar återkommande delar till dina bokstäver. Ändrar du sedan på utseendet på t.ex. ett grundstreck i biblioteket så ändras samtidigt alla bokstäver där grundstrecket förekommer. Fortfarande är dock användargränssnittet något krångligt jämfört med Fontographer. BASKERVILLE BEGRAVD STÅENDE I VÄDERKVARN – HISTORIEN I NÄSTA DTP! DESIGN DtP LORD BASKERVILLES ELEGANTA ARV I VAR MANS DATOR Sid 3-6 SÅ MYCKET KOSTAR EN MAC QUADRA DTP-ARBETSSTATION Sid 7 TVÅ HELA SIDOR MED TIPS FÖR DIG SOM KÖR XPRESS Sid 8-9 LEGENDARISKE EDWIN TAYLOR I DTP-INTERVJU Sid 10-11 ÅTTA HETA TIPS FÖR DESKTOP MED PAGEMAKER Sid 14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 5 ÅRG 1 JUNI 1992 5 En mera realistisk syn på tidningsdesign – Utmaningen för tidningar är att vara lönsamma och väl positionerade i en allt mer konkurrensinriktad miljö; utmaningen ligger i att komma läsarna in på livet, att göra tidningen till en viktigare del av läsarnas liv. Tidningar måste hänga med i förändringarna i världen de bevakar, och samtidigt anpassa sig till en läsekrets som påverkas mycket starkt av dessa förändringar. Vi har varit tvungna att bredda definitionen av tidningsdesign, till någonting mer än att bara sätta ny form på sidor. Orden är Robert Lockwoods, intervjuad i senaste numret av den amerikanska tidskriften Publish. Jag träffade Robert Lockwood för tio år sedan för första gången. Då hade Robert Lockwood tröttnat på Allentown Morning Call, som han designat om och fått en rad utmärkelser för, och startat byrån News Graphics, sedermera inlemmad i Associated Press. Robert Lockwoods syn på tidningsdesign ligger nära Edwin Taylors (intervjuad i detta nummer av DtP). Resultaten har vi kunnat studera i tidningar som Baltimore Sun, Dallas Morning News och Chicago Sun-Times. Nu kommer hans första bok, News by Design. Robert Lockwood beskriver desktoprevolutionen som ett avgörande steg framåt – och tillbaka. Från det industriella sättet att göra tidning, där skribenten, redigeraren, designern, typografen upptog varsin plats i produktionskedjan, har vi nu en teknik som gör det möjligt för en enda person att kontrollera alla delar av produktionen, in i minsta detalj, från sin egen dator. Hantverkssamhället är tillbaka, individen har kontrollen i sina händer igen. Vad ska du då tänka på när du designar din tidning? – I början av designarbetet gör folk mer än nödvändigt för att kommunicera effektivt. Istället för att hitta den bästa designens klassiska enkelhet, så överlastar de sidorna. Vad det handlar om är att skära bort överflödet och hitta en enklare, direktare presentationsform, ett klarare sätt att kommunicera. Designen växer fram ur informationen. Låt innehållet vägleda dig! Att vara fullständigt öppen, utan förutfattade meningar om hur en sida ska se ut, låter oss svara upp till de krav informationen ställer på oss. – Jag skiljer inte på vad en story är och sättet att berätta den. Våra uttrycksmedel är fotot, grafiken och texten. De är alla visuella element. Vi har under så lång tid delat upp saker i vår kultur, så det är på tiden att vi börjar tala om hur vi ska integrera dem. Redaktionerna är så uppdelade i avdelningar, vilket avspeglar sig i tidningarna. Vi har inte en integrerad produkt därför att processen inte är integrerad och vårt sätt att tänka inte är integrerat. Tänkvärda ord. Vi ses i höst igen! Pelle Anderson, redaktör 2 Dagens Industri i väntans tider Hasse Olsson, chefredaktör för Dagens Industri, ändrar inte i onödan på ett vinnande lag. Macintoshdatorer betraktas på Affärsförlagets vinstmaskin med stor skepsis, och därför har DI aldrig tagit klivet över till desktopproduktion. Nu håller tidningen på att testa en beta-version av Quark XPress för PC. DtP:s tips är att en fungerande, stabil version låter vänta på sig. Svenska typsnitt får egen utställning Bo Berndals typsnitt för desktopproduktion, några av dem välkända för DtP:s läsare, visas på Galleri Hålet med början 5 september. Öppet 5 och 6 september kl 12-16, därefter vardagseftermiddagar månaden ut. Galleri Hålet ligger på Åsögatan 119 i Stockholm. Visst kan du scanna diabilder! Du har en flatbäddsscanner, och har bett alla fotografer plåta papperskopior, och så får du ändå ett förtretligt dia som du inte kan scanna in. Det finns två lösningar, en billig och en dyr. Har du 10 000 eller mer över köper du ett dialock till scannern och kan läsa in även dior i fortsättningen. Eller också tar du din gamla ljuslåda, placerar diabilden (utan ramen) på scannerns glas, lägger ljuslådan så att diabilden belyses bakifrån och scannar sedan inbilden. Resultatet brukar bli utmärkt. Har du ingen ljuslåda kan du i värsta fall använda en vanlig kontorslampa. Låt inte diat ligga kvar mellan scannern och ljuslådan; filmen gillar inte värme (och vill dessutom gärna komma in i ram och plastficka så snart som möjligt). Incubator för True Type-användare Incubator är True Types svar på Adobes Multiple Master-teknik (se DtP # 3). Till skillnad från Multiple Master behöver den dock bara en font att utgå från när den interpolerar nya varianter. En annan skillnad är att varje ny font får en egen fil – i MMsystemet ligger alla möjliga varianter inbyggda i MM-fontfilen från start. Incubator har fyra inställningar; Color, Width, Contrast och Slant. Color står för vikten, graden av fethet. Width är förstås breddvärdet, och Contrast kontrollerar tjockleken på ett typsnitts tunna streck, seriffer etc. Slant är lutningen. Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Incubator skapar alltså lika lite som MM äkta kursiver, den klarar inte heller att göra äkta kapitäler eller gemena siffror, men använd med förstånd på en sanserif är det ett bra program. Men varför är det inte gratis som Multiple Master, som följer med typsnitten du köper? Även Classic får inbyggd färgskärm Macintosh billigaste dator, Classic, kommer nästa år med inbyggd 10tums färgskärm. Classic II-serien kommer att säljas med en 16 Mhz 68030-processor, 4 megabytes internminne och 40 MB hårddisk. Priset blir i paritet med vad en vanlig Classic kostar i dag. PowerBooks batterier kan självantända Transporterar du PowerBook-batterier löst så kan du råka riktigt illa ut. Kommer polerna på batteriet i kontakt med metall kan batteriet utveckla så mycket värme så att det börjar brinna! Måste du ha batteriet utanför datorn så se alltså till att svepa in det så att ett gem inte hamnar fel… Apple tillhandahåller skyddsfodral utan kostnad för registrerade ägare av PowerBook. Envar sin egen Quadra-ägare Har du en Macintosh i II-serien och funderar på att byta upp dig till en Quadra? Tänk två gånger. Radius Rocket heter en serie acceleratorkort (det senaste byggt kring en 68040-processor med 33 Mhz klockfrekvens; extremt snabbt, snabbare än Quadra) till överkomliga priser, iallafall betydligt mer överkomliga än Quadrans rent ut sagt fåniga prisnivå. Samtidigt går elaka rykten om Quadra 700, som Apple har svårigheter att prångla ut. Vissa bedömare tror att 700-modellen redan är på väg ut från marknaden, precis som IIfx, och att 950-modellen kommer att bli standarden i de högre Mac-sfärerna. Microsoft utmanar Adobes typsnittsmonopol Med uppgraderingen till Windows 3.1 följer ett erbjudande att köpa ett typsnittspaket (i USA prissatt till 50 dollar). Själva uppgraderingen kostar lika mycket, och då följer 13 fonter med, extraerbjudandet innefattar 44 högklassiga fonter från ledande typsnittstillverkare (7 kr/font). Hittills har mellan hälften och två tredjedelar av världens två miljoner Windowsanvändare som uppgraderat till 3.1 också köpt extrapaktetet. Det betyder att Microsoft på ett år troligen kommer att sälja fler typsnitt än samtliga typsnittstillverkare har gjort hittills sedan tidernas begynnelse! Adobe rapporteras vara måttligt glada… Bodoni kommer som Multiple Master ITC, amerikanska International Typeface Corporation, har uppdragit åt Sumner Stone att utveckla en Bodoni för Adobes Multiple Masterteknik. Typsnittet ska ligga färdigt vid årsskiftet. Sumner Stone var tidigare chef för Adobes typografiavdelning, och leder sedan1990 det egna företaget Stone Type Foundry. Hans mest kända typsnitt bär hans eget namn, Stone. Prints eget typsnitt nu på marknaden Amerikanska Print fick förra året ett eget typsnitt, Print, designat av Sumner Stone. Typsnittet är en antikva, något kondenserad, och kännetecknas av små variationer i linjetjocklek och öppna former. Trycker bra även på dåligt papper och i laserutskrifter. Nu finns typsnittet till salu för Mac, PC-versionen är på väg. Mager, halvfet och fet Print med kursiver finns.Varje font har upp till 700 kerningpar, gemena siffror och äkta kapitäler är under framställning. Monotype släpper kerningspaket Monotype AgencyFIT är paket med nya skärmfonter för Monotypes och Adobes typsnitt, där kerningen är gjord med mer än vanlig omsorg. Över 1 300 kerningpar ingår för varje typsnitt. Dessutom får man en XTension till Quark XPress för separat kontroll av ordmellanrum. Hittills har Monotyope gjort två olika paket, det första innehåller skärmfonter för 12 typsnitt, däribland New Century Schoolbook (som du just nu läser) och Gill Sans. Paket två innehåller 41 typsnitt, däribland Adobe Garamond, Monotype Baskerville, Franklin Gothic, Plantin och Times New Roman. Dyra nyhetsbyråer förlorar kunder Prishöjningar på 35% om året tre år i rad? Det tyckte till och med rika Daily Telegraph blev väl saftigt, och sade upp kontraktet med Reuters nyhetsbyrå. Läsarna av Daily (och Sunday) Telegraph får nu hålla till godo med franska AFP:s telegram. Och Telegraph tjänar en miljon kronor om året… 3 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Baskerville – föraktad, förfinad, förförande vacker typ Nu har det hänt igen – jag kom på mig med att läsa en trycksak som absolut inte intresserar mig, och när jag besinnade mig och kollade typsnittet, så var det – Baskerville förstås. Jag vet inget typsnitt som är så förföriskt, och jag går på det om och om igen, skriver Stefan Lundhem. Typsnittet Baskerville har en lika märklig historia som dess upphovsmans. Föraktat i sitt hemland, beundrat i övriga världen, glömt i 150 år, har Baskerville blivit vårt bästa boktypsnitt, stilbildande för generationer av typtecknare – och John Baskerville som till slut gav fan i alltihopa och blev begravd i en väderkvarn, hyllar vi som en av de främsta typograferna genom tiderna. Transitionsantikva Baskerville räknas stilhistoriskt till klassen transitionsantikvor, alltså typsnitt som stilmässigt befinner sig mellan renässansantikvan, (garalderna) och nyantikvan, (didonerna) – en övergångsform mellan Garamond och Bodoni för att vara konkret. Hos de goda garalderna, Bembo och Garamond, finns mycken värme och känsla. De talar till hjärtat, det är därför de fungerar så bra både i boktryck, reklam och magasin. Baskerville är ett svalt typsnitt med former som präglas av omtanke och eftertanke. Ett typsnitt som man gärna vilar ögonen på och som omedelbart överför textens innehåll. Bodoni talar till intellektet, det är en befallande tankekonstruktion, vacker som tankeprodukt, men sämre i praktiken. Baskerville betecknar en lycklig mellanform, den optimistiska tron på förnuftet, men med klackarna i traditionens mylla. Baskerville förmedlar en intellektuell, sval och seriös atmosfär, där innehållet är viktigare än formen. Men det är inget könlöst och neutralt snitt. Det är stramt och disciplinerat och passar för texter med motsvarande innehåll, eller texter som verkligen har innehåll. Dess främsta styrka är dess läsvärde, med en magisk förmåga att stimulera till läsning ocxh att underhålla läsningen utan att man tröttas. Omvälvande bana Baskervilles bana som typograf var kort men omvälvande. Fram till 30 års ålder försörjde han sig som skrivlärare och kalligraf – på gravstenar. Nu lärde han sig bokstavsformerna utan och innan. Därefter gjorde han sig fram till 44 års ålder en förmögenhet på japanska lackarbeten, tidens innegrej. Han bedömde detta med rätta som en god affärsidé. Genom industrispionage förskaffade han sig kunskap om lackarbetets grunder (han följde efter den etablerade lackmannen mr Tayler och kollade vilka färger och fernissor han köpte) men snart nog experimenterade han fram förbättringar som placerade hans arbeten i nivå med importerade original. Baskerville blev rik och skaffade sig egendomen Easy Hill utanför staden. Dit han for med sin förgyllda och blomstermålade kalesch dragen av två krämfärgade hästar draperade i långa spetstäcken. Själv draperade han sig i grön guldkantad kostym med röd väst och likaså guldkantad rundhatt. Till Easy Hill kom mrs Eaves, hushållerskan som han sedermera äktade och här inrättade han vid mogen ålder sitt eget boktryckeri. John Baskerville var en fri man i en fri stad, fritänkare i stort och smått, som ville skapa det bästa boktryck som någonsin skådats. BASKERVILLE BOOK FRÅN BERTHOLD abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 4 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 ADOBE NEW BASKERVILLE BITSTREAM BASKERVILLE Illustrationerna visar Postscriptsnittet överst, Baskervilles tryckta originalsnitt under, och längst ner jämförs de bägge. De kunskaper han förskaffat sig som gravstensinskriptör och som lackmästare kombinerade han i rollen som typograf. Baskerville var en amatör som satte sig före att göra allt bättre än proffsen, en excentrisk entusiast som hade råd att vara noggrann och som lyckades så bra att han blev ärad i hela världen men föraktad hemma. Och plagierad. Precis som dagens desktoppare ville han ha kontroll över hela processen och inom hela kedjan av arbetsmoment införde han förbättringar. Baskervilles 6 nyheter 1. Typsnittet Baskerville anslöt sig till det stilideal som utvecklades i Frankrike, med utgångspunkt i Grandjeans Romain du Roi, det typsnitt som Ludvig XIV lät beställa för det kungliga tryckeriet 1702. Detta var ett matematiskt konstruerat typsnitt som frigjorde sig från den venetianska antikvans beroende av handskriften som förebild. Det nya idealet var kopparstickets teckenformer, som liksom PostScript tillåter tunna linjer, fina detaljer och alla slags kurvor. Det franska snittet hade stark kontrast mellan grundstreck och hårstreck, horisontella seriffer, smal och hög bokstavsform med vertikal betoning. Dessa egenskaper fullföljdes sedermera in absurdum av Didot och Bodoni i den stela och högtidliga nyklassicicistiska antikvan. Men däremellan kommer Baskerville. Hans typsnitt har väl avvägda proportioner och en fin balans mellan ljust och mörkt, mellan grundstreck och hårstreck. Baskerville kännetecknas av jämn och ljus teckenbild, sval exakthet och runda, breda former och en återhållen vertikal betoning. Det har horisontella seriffer i versalerna men vinklade seriffer av traditionell typ i gemenerna. Detta gjorde och gör än idag Baskerville till ett i alla avseenden läsvänligt typsnitt, med lätt identifierbara tecken (legibility, läsbarhet) och lättläst i långa texter (readability, läslighet). Som den excentriker han var försåg Baskerville sitt snitt med en egenhet som gör det lätt att identifiera, den öppna öglan i gemena g. 2. Typografin Ett radikalt grepp var att göra rent hus med ornament och utsmyckningar, som varit tradition sedan medeltiden och som det tidiga 1700-talstrycket överflödade av. Baskerville använde endast sina bokstäver och deras arrangemang som estetiskt stilmedel. Baskerville arbetade med spärrade rubrikrader och släppte in ljuset på boksidan – en finstämt spel mellan pappersyta och trycktyp, som var ditills okänt. Allt detta togs upp och utfördes till fulländning av Didot och Bodoni. 3. Papperet Baskerville ansåg att det tidens standardpapper med linjer efter silduken (som vi idag anser som fint för att det verkar handgjort) var för ojämnt för att återge tecknens detaljer. Han experimenterade med pappersformen och införde en vävd silduk som gav ett jämnare papper utan linjer. 4. Tryckfärgen På basis av sina kunskaper inom lackmåleriet framställde B en tryckfärg som gav ett jämnare och svartare tryck. 5. Tryckpressen Missnöjd med tryckpressens ojämna effekt försåg Baskerville sin träpress med plana kopparplattor, vilket var ett framsteg om än otillräckligt – omvälvningen kom några decennier senare med järnpressen. 6. Glättning Medveten om ytbehandlingens betydelse för färgens lyster uppfann Baskerville en metod för glättning av trycket – tryckarket valsades genom två upphettade kopparvalsar för att ge svärtan lyster. När Baskerviles första tryck, Vergilius Bucolica, kom ut 1757 väckte det sensation. Experter i Europa och Amerika var entusiastiska och engelsmännen var surögda. Fournier lovordade trycket och typsnittet, även om han tyckte att antikvan var lite för bred, Bodoni gav sig iväg för att hälsa på Baskerville men insjuknade och fastnade i Parma (vad det ledde till kan du läsa i förra numret av DtP) och Benjamin Franklin, Amerikas främste boktryckare, statsman och åskledarens uppfinnare, beställde 6 exemplar av boken. Engelsmännen var rätt kallsinniga och tyckte att trycket var för svårläst, typsnittet var skadligt för ögonen, bokpriset var för högt och dessutom hade man ju sin Caslon. Detta hindrade inte att Baskervilles stil kopierades och 5 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 MONOTYPE BASKERVILLE skriptör fick ingen grav, än mindre en vackert huggen gravsten. Istället blev han stående begravd i en omgjord väderkvarn tills den revs, sedan valsade kistan runt, en tid förvarades den bakom en rörmokares disk där den märklige Baskervilles lik kunde beskådas mot betalning; först drygt hundra år efter sin död kom han till vila. Så kan det gå när man sticker upp mot det typografiska etablissemanget – eller när man är revolutionär på fel tid och plats. Baskervilles återupptäcks förvanskades, under hans levnad och efteråt. Fry’s Baskerville är en samtida kopia (1768) som med sin extrema kontrast, vassa seriffer och maniererade detaljer förlorat originalets stramhet och balans. Faktum är att kopian historiskt varit mera framgångsrik och spridd än originalet. Den togs bl.a. över till Sverige av vår stilboktryckare Henric Fougt som skapade några mästerverk med denna stil. Den är dock inget boktypsnitt, idag får den klassas som dekorativt rubriksnitt. Efterföljare till Baskerville är bl.a. Bell och Bulmer. Baskerville tryckte mellan 1757 och till sin död 1775 ett 90-tal böcker, samtliga klassiska verk avsedda för bokälskare. Baskervilles tryckeri var ingen affärsidé, utan ett engagemang för den goda saken, att skapa ett vackert och fulländat tryck – bokutgivningen var snarast en förevändning att använda typsnitt och tryckteknik. Den omständliga framställningsmetoden och Baskervilles noggrannhet gjorde produktionstiden flera gånger längre än normalt och priset fyra gånger så högt som konkurrenternas. Baskervilles bibeltryck knäckte honom Baskervilles triumf, priviliegiet att trycka bibeln för Cambridge University Press, blev också hans Waterloo. Det var inget fel på boken, den räknas än idag till en av världens främsta bibelutgåvor, men framställningen blev så dyr och boken så svårsåld att han tröttnade på sin kostsamma hobby. Utan framgång försökte han sälja sina typer, men först efter hans död lyckades änkan sälja typgarnityret för en billig penning till den franske äventyraren och komediförfatttaren de Beaumarchais (Figaros bröllop, Barberaren i Sevilla) som med kraftig förlust genomförde tryckningen av Voltaires samlade verk. Därefter sjönk detta utmärkta med ekonomiskt ödesdigra boktypsnitt i glömska, medan Bodoni tog boksidorna i besittning. Det valsade namnlöst runt mellan olika stilgjuterier tills det 1917 återupptäcktes av självaste Bruce Rogers, Centaurs skapare. 1957 återbördades stämplarna till fäderneslandet, som gåva från Deberny &Peignot till Cambridge University, där de kan beskådas idag. Om Baskerville-snittet rönte en märklig historia är det inget mot dess upphovsmans. Enligt en uppgift uttryckte han tvivel över Uppenbarelseboken i sitt testemente och förvägrades begravning i vigd jord. Denne gravstensin- Efter återuptäckten skaffade de stora stilgjuterierna nyskärningar. De var alla originaltrogna, men baserades på olika grader, så vissa skillnader förekom och lever kvar i dagens Postscript-versioner. Monotype baserde sin skärning på ett tyck från 1772, som man “rensade upp” och anpassade. Linotypes version var en stramare bokskärning. Deberny&Peignot gjöt nya typer från orignalet. I Sverige användes Intertypes Baskerville som brödtypsnitt fram till fotosättningseran. Från denna tid, 1920-30talen, härrör sig Baskervilles storhet som boktypsnitt. Den dominerande Baskerville-versionen i Postscript är ITC New Baskerville, som är försedd med kapitäler och gemena siffror. Det är ganska originaltroget, och bästa av ITC-s typsnitt, men så är det Matthew Carter som tecknat det 1978. Detta till trots är det behäftat med ITC-sjukans låga staplar och något för runda ovaler och det ger lite för hård kontrast. New Baskerville var ett av de första typsnitten i Adobes bibliotek, och är riktigt bra, men det har felaktiga ä- och öprickar och en illa placerad å-ring, som gör det olämpligt för oss svenskar utan justeringar. Bitstreams version är bättre. Titta på typerna innan du köper! FontCompany och Elsner&Flake har också New Baskerville, och alla skiljer sig något i detaljer, så gör gärna besväret att granska dem innan du slår till. Monotypes Baskerville Postscript-skärning bör man se upp med. Den är vass och mager och gnetig, och avviker i teckenformerna från originalet: å ena sidan alltför avrundad och mjuk i ytterkonturen, å andra sidan moderniserade ovaler och vassa övergångar. På skärmen blir den fullständigt tokig, med avvikande tecken som hoppar på baslinjen, värre än de 1700-talstryck som Baskerville opponerade mot. Denna version finns under namnet Baskerville 2 i Bitstreams bibliotek. Bitstreams snitt med namnet Baskerville är lite smalare och högre än New Baskerville och ger ett mjukt och avrundat intryck, med sina tunnare seriffer, skålade fötter och avrundade linjeändar. Den är mycket sympatisk, men möjligen lite för svag och tunn i små grader. Dess kontrastverkan är jämförbar med New Baskerville. Den mest trycktogna Baskerville-versionen är Bertholds Baskerville Book (1980–1983), som nu finns i Adobes bibliotek. Den följer originalets teckenform, men jämnar ut kontrasterna mellan grundstreck och hårstreck och fyller ut serifferna, så att resultatet i offset närmare sig blytryckets färgspridning. Här har historien gjort en liten piruett: Baskerville skapade ett stramt och kontrastrikt snitt för att vinna klarhet och skönhet med tidens tryckteknik; idag ger tekniken så mycket skärpa och kontrast att samma snitt måste svällas för att bli originalet troget. Detta är den rätta vägen att gå, men det är en svår avvägning att behålla grundformen och återge den svälld. Gerhard Lange på Bertholds har lyckats bra i sin strävan att anpassa Baskerville till offsettryckets villkor och papper. Baskerville Book är tydlig och lättläst, och lämpar sig 6 just för textgrader. I större grader blir det förstås klumpigt, men här finns ju andra versioner att ta till. Ett minus är att teckenmellanrummen är lite väl snålt tilltagna. Tät sats i all ära, men tecknen ska inte krypa upp på varandra, som vissa kombinationer tenderar till. När den utrustas med kapitäler och gemena siffror kan Bertholds Baskerville Book ge Baskerville-typografin en renässans. Frys Baskerville finns hos Elsner&Flake, FontCompany och Scangraphic under namnet Baskerville Old Face och i Bitstreams bibliotek. Den kan användas för dekorativa syften. Rubrikskärningar av Baskerville No1 och ITC New Baskerville tillhandahåller Scangraphic. Användningsområden Baskerville gör sig bäst i en ljus och öppen typografi, sådan som John Baskerville utvecklade. Bara det får luft, är det ett mycket tåligt och användbart snitt. Det självklara användningsområdet för Baskerville är boktryck, broschyrer och trycksaker. Det kan användas både som texttypsnitt och rubriksnitt. Den genomtänkta bokstavsformen och snittets fina balans svarar för läsligheten även i små grader och de enskilda tecknens strama linjeföring ger rubrikerna karaktär. Här finns dock skillnader mellan olika skärningar. Bertholds Baskerville Book är att föredra för textsättning, New Baskerville och Bitstreams Baskerville fungerar bra både i textgrader och i de större graderna. Monotypes Baskerville lämpar sig i större grader och Frys Baskerville har en rent dekorativ prägel. Ett bra exempel på Baskervilles användbarhet är Nationalmuseums grafiska program, där New Baskerville framgångsrikt används i allt från affsicher till broschyer. Baskerville är inget modetypsnitt bland tidningsformgivare, men i viss fackpress har den hittat fram. I Industriell Datateknik svarar den för en lugn och läsvänlig typografi. I Fest&Vänners festglada form får Baskerville ta hand om ingresserna, medan en kondenserad nyantikva sköter rubrikerna och brödtexten handhas av – Helvetica. Det är inte vackert, men Baskerville får mycket luft att ståta i. Den utmärkta men numera insomnade tidningen Personal Publishing är den enda tidning jag läst från pärm till pärm, rubb som stubb och det berodde inte bara på att tidningen var så tunn, utan främst på att den var satt med Baskerville. Lite för stor grad, för liten kägel, men fungerade gjorde den. Som kontrastsnitt användes kondenserad Futura och det blev bra. En anledning till att Baskerville inte är så vanlig i magasinstryck kan vara att detta typsnitt varit så hårt knutet till bokforgivning och att dess svala intellektuella prägel inte passar trendiga tidningsformer. Men allt är inte fashion, fart och fukt. För en tidning med seriös framtoning och läsvärt innehåll är Baskerville det rätta snittet. Mixa Bakserville Att ge tips om mixer är ett dubiöst företag – ofta är det den förbjudna mixen som är den bästa, allt beror på vem som gör det och var. Här är två regler att bryta mot. Det är en god tumregel att hålla sig till samma ton. Baskerville är ett skarpt och svalt snitt, därmed bör det gå bra ihop med linjärer som Frutiger och Futura, sämre med varma snitt som Franklin Gothic och Gill. Eller kontrastera med ett varmt tungt snitt som Franklin Gothic. En annan god regel är att inte blanda med närbesläktade snitt. Se alltså upp med Bodoni, som bygger på Baskervilles princip men för den vidare. Eller förstärk med en fet Bodoni. Sådana här förhållningsregler är rätt meningslösa tycker jag; en regel vill jag dock hålla på – blanda inte med Times eller Helvetica, använd hellre Baskerville. Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 BASKERVILLE 2 FRÅN BITSTREAM abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 7 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Tjäna 80 000 kr på DtP:s pristabell över desktopstationer Lönar det sig att jämföra priser? Vågar du handla av gråimportörerna? Vilka villkor får du om du köper en hel desktoputrustning på ett bräde? Vi bad i slutet av maj ett antal leverantörer om en offert på följande: • Quadra 700 med 32 MB internminne och en hårddisk över 260 MB. (Det var en slamkrypare; de flesta återförsäljare visste också om att man inte kunde konfigurera 700:an med 32 MB minne, och offererade 20 istället). • Radius Precision Color bildskärm och Radius Presicion Color 24X kort. • 88 MB Syquest-drive med fem utbytbara skivor till. Leverantör Mac Quadra 700 • En lämplig laserskrivare för korrektur, ej original. I tabellen nedan hittar du offerterna vi fick. På priserna i tabellen tillkommer förstås moms. Dessutom behöver du ett tangentbord, det utökade för 1 900 kr är att rekommendera. Eftersom prisskillnaderna på tangentbord inte är så slående struntade vi i att ta med det. Det finns rejäl prutmån på priserna nedan, särskilt från gråimportörerna. Ett tangentbord kan dock de flesta tänka sig att skicka med på köpet. Stora företag har ofta rabatter, uppåt 20 procent på det mesta är inte ovanligt – kolla om du kan köpa genom att snylta på andras rabatter. Bildskärm Akademibokhandeln är inte med i tabellen; som alla vet måste det vara en student eller högskoleanställd som köper ut. De flesta som erbjuder support gör det per telefon. Ska man sammanfatta så skiljer det närmare 80 000 kronor mellan den lägsta och den dyraste offerten. Och även om det känns tryggare att köpa från en stor, auktoriserad återförsäljare med egen service, så kostar serviceavtal och besök extra iallafall… Vill du handla riktigt billigt återstår att importera själv från USA på postorder. Det är lite krångligare – men inte mycket. Leveranstiderna är som i Sverige. Kort Syquest Laserskrivare Adept Halmstad 43 830 (20/240) 24 900 15 900 10 800 13 900 QMS-PS 410 Apple Center Gothia Linköping, Norrköping 60 747,† 54 096 (20/300) SuperMatch 21" ingår 15 343 Aroma Access Norrköping 53 450 (32/340) 24 900 15 900 Bota Åkersberga 45 430 (20/240) 23 900 Hitachi 21" Cursor Data Kista 50 800 (20/240) Datahuset Kristianstad Garanti Support Service ett år,* ja 14 833 NEC S62P ett år ja 9 780 15 700 NEC S62P ett år 3 mån ja 18 500 9 780 13 900 QMS 410 ett år ett år ett år 55 000 ingår 10 300 15 700 NEC S62P ett år ja ja 46 922 (20/400) 29 992 17 520 11 933 26 996 LaserWriter IIg ett år ja ja Design & Desktop Stockholm 66 295 (32/425) 33 900 21 900 11 270 17 300 NEC S62P ett år ja 2 995 6 tim/mån Infotech Stockholm 65 000,†† (20/240) 38 900 21 900 19 700 17 600 NEC S62P ett år ja ? Macgruppen Stockholm 70 300,††† (20/400) 60 800 ingår 18 450 35 000 LaserWriter II g ett år ja,** ja Macoteket Stockholm 43 490 (20/320) 27 440 (21") 13 720 9 770 Powershop Bromma 69 750 (32/425) 38 900 25 800 11 350 14 990 QMS 410 ett år Radius Hägersten 55 880 (20/425) 33 579 (21") 19 929 16 682 31 960 LaserWriter IIg ett år kanske ja Redagruppen Stockholm 79 500 (20/510) 39 000 (21") 21 900 18 250 26 000 LaserWriter IIf ett år kanske ja - 28 900 19 550 9 311 - ett år ja nej 55 000 (32/340) 22 900 15 500 10 250 14 500 NEC S62P ett år kanske ja The Mac Zone Stockholm Wiken Systems Umeå 15 900 ett år HP LaserJet IIIP Syquest 2 år nej kanske ja,*** † Tangentbordet ingår i priset. Avgår ”paketrabatt” över 30 000 kr. † † Avgår paketrabatt 15%. ††† Avgår rabatt 10 %. *Kan förlängas mot betalning. **Om kunden har grundkunskaper… ***Genom Learning Center AB. nej nej 8 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Varför plåga dig med Derrida när du kan läsa DtP:s Quark-tips? Bokpaket ligger på skrivbordet och samlar damm så diskdriven nyser. Fax ligger obesvarade i korgen för inkommande papper. Den postmoderna delen av bekantskapskretsen (bägge två) tittar in med anklagande uttryck i sina bleka ansikten och konstiga frisyrer. Det är kort sagt dags att lägga allt åt sidan och kasta sig över semesterfirarens bästa sommarguide; DtP:s Quark-tips! 1. Måttangivelser i måttpaletten kan kopieras och klistras in. Funktionen är utmärkt för att säkerställa att alla block och andra objekt får exakt samma position på olika sidor. En sådan klisrtingsövning kan vara lämplig som en sista åtgärd före leverans. 2. De inställningar du gör i dialogrutor kan ångras med kommando-Z. Medan man befinner sig i fönstret kan man ångra enskilda val innan man klickat OK, och sedan man klickat OK och återgått till dokumentet och upptäcker vad man ställt till kan man ångra samtliga val. 3. Den så kallade halvfyrkanten, som man får fram med alt-mellanslag är falsk. Den motsvarar teckenbredden hos siffran 0, inte halva teckengraden. Helfyrkant är inte heller äkta, endast dubbel sifferbredd. Bredden hos äkta hel- och halvfyrkant kan du avläsa i tankstreck (alt-skift-bindestreck) och minus (alt-bindestreck). Denna lösning har både för- och nackdelar. Värst är att Quark kallar sina sifferspatier för fyrkant, det lurar oss och kan ställa till problem ibland. Men bara ibland. Många typsnitt har nämligen siffror på halvfyrkants bredd och mellanslag på kvartsfyrkant, så här fungerar Quarks falska fyrkant. Det gäller till exempel Times Ten, Adobe Garamond och Adobe Caslon. Andra typsnitt har siffrorna på större eller mindre bredd än halvfyrkant, men mellanslag är halv sifferbredd. Det gäller till exempel Franklin Gothic och Minion. Åter andra har halvfyrkant på siff- rorna och annan bredd på mellanslag (Monotype Baskerville) medan enstaka typsnitt har varierande bredder på siffrorna (Adobe Trajan). I dessa fall följer Quark värdet för siffran 0, vilket frikopplar den falska fyrkanten från mellanrummets bredd. Fördelen med sifferbredd som fast mellanrum är att en- och flersiffriga tal lätt kan ställas på linje, vid uppräkningar och tabeller. Nackdelen är att man inte generellt har tillgång hel- och halvfyrkant. De är användbara för indrag och som grundmått för mellanrum (se DtP # 2). Quark borde ha korrekta fyrkants-mellanrum och siffermellanrum som alternativ. Du kan lätt kolla om ett typsnitt har siffror på halvfyrkant och mellanslag på kvartsfyrkant genom att slå tankstreck (alt-skift- –) och minus (alt- –)på var sin rad, och dra ut stödlinjer över insättningspunkterna efter tecknen. På nästa rad kan du testa med siffror och mellanslag varvid den blinkande insättningspunkten avslöjar sanningen. 4. Om du inte använder tillägget Gridline som skapar layout- och baslinjegrid (se DtP #4) kan du göra egna, vågräta 0,1 p tjocka linjer för baslinjegrid. Placera en linje på den första radens bas och skapa resten av griden med Duplicera och repetera i Objektmenyn, varvid du anger brödtextens kägel på den vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förtås av antalet rader på sidan. Linjerna grupperas och kan nu användas om en test för att mäta avstånd för mellanrubriker, bilder och bildtexter. Linjegriden kan med fördel placeras på en mallsida, som är en kopia av textsidans mallsida. När du vill testa en text applicerar du bara denna mallsida och återtgår till bassidan efter test. En annan lösning är att dra ut stödlinjer på mallsidan, på basis av baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall kan du ta bort linjegruppen. Fördelen med ett grupperat linjeraster är att man kan flytta omkring det som en rörlig grid. Layoutgrid skapar du hellre med stödlinjer på en mallsida. Enklast är att beställa fram griden från Mallstödlinjer i Sida-menyn för den vertikala griden. För motsvarande horisontella grid rotetar du sidan 90° och drar ut stödlinjer. Därefter plockar du bort textblocket. 5. När du använt ett verktyg återgår XPress till block- eller textverktyget. Det är irriterande om du ska dra flera linjer eller länka flera textblock. Håll ned alternativ-tangenten när du väljer verktyget så förblir det aktivt tills du väljer att annat. Du kan också aktivera olika verktyg i verktygspaletten genom förflyttningar med KommandoTab och Kommando-Skift-Tab. 6. Om du är osäker på hur ett textflöde går mellan olika länkade block, och du inte tänker använda en XTension som Relink (se DTP # 2) för att länka om den, använder du piltangenten för att stega dig ned genom raderna, så flyttas du från ena blocket till det andra. 7. När man söker text händer det ofta att Sök/Ersätt fönstret hamnar ovanpå den text som programmet hittat. Förminska fönstret sedan du skrivit in söktexten, genom att klicka i zoomrutan uppe till höger och du får ett bantant fönster som bara har kommandoknapparna. Den placerar du utanför själva texten så att den förblir synlig, kanske ovanpå måttpaletten, som du tillfälligt flyttar åt sidan. Ett annat grepp är att flytta ut Sök/ Ersätt-fönstret så ett bara en liten bit av det syns, varefter du genomför sökning och ersättnng med tangenkommandon: kommando-F aktiverar fönstret, vagnretur eller inmatningstangent söker vidare, kommando-V klistrar in ändringen från Urklipp. 8. Du kan använda Sök/Ersätt för att identifiera och ändra osynliga tecken, såsom blankrader, mjukt radbyte, tabulatorer, dubbla mellanslag, genom att först välja Visa osynliga tecken i Visa-menyn, kopiera tecknet och klistra in det i Sök-fältet och i Ersätt-fältet klistra in ett annat tecken eller lämna det tomt. Detta är en bra metod för att göra sig av med dub- 9 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 bla mellanslag som man gjort av misstag, tabulatorer och annat som kan följa med textdokument. Har man fått in en gökunge med en massa blankrader, alltså tomma stycken, väljer man att söka två stycketecken, och ersätter dem med ett enda. 9. En smidig metod för att skapa en understruken eller punkterad svarslinje i blanketter och formulär är att använda Linjer… från Text menyn (Kommando-Skift-N) och välja placering under stycket. Linjen kan ges valfri vikt, avstånd från texten och från sidans yttermarginaler. Den stora fördelen är att linjen följer med textens förskjutning. En annan metod är att gruppera text och en linje som man drar ut och formger, vilket gör det enklare att flytta omkring text och linjer manuellt på sidan, men man får problem om texten förskjuts vertikalt. En tredje metod är att använda tabulatorer med utfyllnadstecken till tabstoppet, men det ger mindre valfrihet att avstämma linjens position och vikt, och i vissa typsnitt går inte understrykningstecknen ihop till en hel linje. Tänk också på att punkterna oftast är för stora och sitter för tätt. Markera dem och gå ner i grad, samt spärra ut dem med snabbkommandot skift-kommando-L tills du är nöjd. Vill du ha runda punkter fastän du använder t. ex. Franklin, som har kvadrater istället för punkter, så byter du helt enkelt typsnitt för punktutföringen. 10. När du använder styckejusteringen Utsluten sats (rak vänster-höger) kopplas utslutningen ifrån på den sista raden i ett stycke, liksom i ett stycke med bara en rad. Använd mjukt radbyte (Skift-Retur) för att applicera rak vänster-höger på en enstaka rader, så att de går ut i högermarginalen 11. Gör inte misstaget att välja Normal stil om du ångrar ett av flera stilval som du har gjort i Måttpalettens typografifält eller i Stilmenyn under Text, t.ex. kursiv, fet och Versaler. Klickar du på P eller slår Kommando-skift-P kopplas all stilval bort, fast du kanske ville ha kvar feta versaler. Välj istäl- let det stilval du vill koppla ifrån en gång till, t.ex. kursiv, så behålls fet och Versaler – stilvalen är på-och avknappar som kopplar om mellan två lägen. 12. Allt fler typsnitt levereras nu med äkta kapitäler, alltså tecken som har versalernas form, men höjd, bredd och linjevikt så att de harmonierar med gemenerna. Sådana tecken används i inledningsord. XPress ger möjlihget att skapa falska kapitäler, genom att versalernas ändras i höjd och bredd. Skalan kan du påverka i Inställningar-Typografiska. Programmets förinställningar är 75 % på Vertikal och Horisontellskalorna. Det ger lite för smala och tunna kapitäler. Öka bredden, H-skalan, till 80-85 % så blir de lite tyngre, och höjden, Vskalan, kan gärna minskas till 65-70 % för att få ned de falska kapitälerna till x-höjden. Dessa mått varierar lite mellan olika typsnitt, så prova dig fram till en kompromiss – men det blir ju aldrig som de formgivna kapitälerna i Expertfonterna förstås. 13. Använd inte nytt stycke, Retur, för att skapa blankrader mellan stycken. De skapar tomrum i början och slut på spalter och kring bilder. Använd istället Avstånd efter och Avstånd före i Styckeformat. Dessa inställningar knyter du sedan till en typografimall. Vill du sedan justera blankraderna generellt är det bara att ändra i typografimallen. 14. I Utskriftsformat kan du i Alternativfönstret välja om du vill har obegränsat antal fonter nedladdade eller ej. En fördel med obegränsat antal är att man kan undvika Postscript-fel som beror på minnesbrist i skrivaren. Detta kan man råka ut för om man använder Adobe Caslon och har kapitäler, slängversaler, ornament och andra finesser. Om du bara har ett enda ornament, måste hela ornamentfonten laddas ned i skrivaren. Obegränsat antal fonter innebär att skrivaren laddar ned varje enskild font när det behövs, laddar ur den och tar in nästa, för att sedan ta in den föregående igen om det behövs. Därmed undviker man kollaps, men utskriften tar också mycket längre tid. Alternativet Obegränsat antal nedladdade fonter bör du inte ha i normalfallet, då du bara har några få stilar på en sida, men i mer avancerad formgivning kan den kopplas på tillfälligt. 15. En nackdel med typografimallar är att de raderar lokala attribut, t. ex. val av typsnitt och stilval på enskilda ord. Du kan dock applicera ett styckes formgivning på ett annat och ändå behålla lokala attribut, genom att först klicka i det stycke som du vill ändra och sedan alternativ-skiftklicka i det stycke som du vill hämta formgivningen från. 16. Om du arbetar med avsnitt och har egen numrering av sidorna, som avviker från numreringen av dokumentsidorna, kan du få problem att ange rätt sidnummer vid utskrift. Se till att ha prefix framför avsnittets sidnummer, t. ex. A för första avsnittets sidor och B för sidorna i andra avsnittet. Vid utskrift anger du prefixet och sidnummer för första och sista sida, så styr du utskriften till din avsnittsnumrering. Men om du vill ange dokumentsidornas nummer vid utsktift, som alltså visas i Dokumentlayout, kan du få svaret att sidan inte finns. Skriv + framför sidnumren för första och sista sida i Utskrift, så vet XPress att du syftar på dokumentets totala sidnumrering och kör över avsnittsnumreringen. 17. Rastertätheten i laserutskrift är 65 linjer som standard i QuarkXPress. Finner du att utskrifter från andr progam ger annan gråtoning med samma procentsats, beror det på skillnader i rastertäthet. Experimentera med högre och lägre täthet för att få finare utskrift av gråtonade ytor för lasertryck när du inte behöver ett brett spektrum av gråtoner, t. ex. 106 för den lägre delen av gråskalan. Men se upp om laserutskriften ska användas som original och blir utsatt för för rastrering och repro. I dessa fall blir en högre rasertäthet för kompakt. Dessa effekter fungerar inte på monterade EPS-bilder som har sin rastrering bestämd från sitt eget program. 10 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Tidningsmakaren Edwin Taylor lägger korten på bordet – Man kan likna en tidningsredaktion vid en stad, som genomkorsas av en flod. Vattnet som strömmar i floden är information. Redaktionen/staden styrs av översteprästen eller kungen (chefredaktören), som till sitt förfogande har tigrarna (redaktionsledningen med alla avdelningschefer). I mitten av 80-talet förnyade han den gamla anfrätta US News & World Report till en enkel men omisskännligt Taylorsk design. Nu arbetar han i England, bland annat som konsult åt The Daily Telegraph och är en mycket flitig föreläsare i IFRA:s regi. Organisation och terknik Edwin Taylors bilder kan vara mycket målande, ibland Edwin Taylor har funderat en hel del på hur man bäst nästan för mycket. Knappt är han klar med liknelsen om organiserar en redaktion. Han bygger mycket av sina teoristaden förrän han växlar spår: er på den nya tekniken, som han varit snabb att anamma, – En ännu bättre bild av redaktionen är slagskeppet, snabbare än många andra i sin generation tidningsledare. som sakta förflyttar sig framåt på havet, på alla sidor – Delade aktivitetet, grupparomflutet av vatten/information. bete där grupperna fungerar i Kaptenen vid rorkulten ska se till EDWIN TAYLOR OM THE GUARDIAN interaktion med andra grupper, att föra skeppet framåt. Han är där alla har kontakt med varanberoende av information, som The Guardian är oflexibel, rigid. Istället för att bestämdra och är ”pratbara”, där utrymskickas upp till bryggan från alla ma tidningens form efter fotot gör de tvärtom. En ”grid”, mönstret av spaltbredder och horisontella stödmet i tidningen är flexibelt på olika däck under honom. samma sätt som organisationen Dessa vattentäta skott som skil- linjer som en tidning är uppbyggd av, måste kunna bryär det utifrån ledningens aktuella jer olika typer av redaktionella tas om det är nödvändigt. prioriteringar – det är framtidens avdelningar och olika nivåer i EDWIN TAYLOR OM DAILY EXPRESS melodi, säger Edwin Taylor. redaktionens hierarki från varanEn av grupperna är naturligtdra är av ondo, anser Edwin The Daily Express påminner om ett romerskt skithus. vis nyhetsgrafikerna, med egna Taylor, och en av de viktigaste Alla redaktörerna sitter på rad och ger en massa ljud resurser för såväl research som anledningarna till att dagens tid- ifrån sig, och till sist producerar de någonting. Det har produktion; i egen regi eller åt ningar är så förstelnade i form och heller inte det minsta med tankeverksamhet att göra. andra avdelningar/grupper inom innehåll. redaktionen. Själv kommer jag att tänka på EDWIN TAYLOR OM DAILY TELEGRAPH – Den traditionella redaktioarkitekturens betydelse; hur skulle nen fungerar som en pyramid, där Dagens Nyheter kunnat fungera På The Daily Telegraph har jag, precis som på The informationen samlas in på botten om tidningen inte varit fjättrad i Sunday Times på 70-talet, introducerat ”Edwins Black av pyramiden, behandlas i mitten en byggnad som i sig själv omöjlig- Book”. Där klipper jag isär sidor och klistrar ihop dem och används som underlag till gör kommunikation på ett jämlikt på ett annat sätt, utan att ändra på beståndsdelarna. beslut i toppen; människorna på plan? Nu är hissarna den enda En enkel form av utbildning, ingen ensam person kan ju botten av pyramiden stöter på mötesplatsen som hela redaktio- genomföra en ny design på en tidning. ;Man får jobba med dem man har. På Telegraph finns dessutom ett par problem, problermbeskrivningarnen har gemensamt… na skickas uppåt och på toppen – Det måste till en ändring i hur killar från min tid på Sunday Times. formuleras en lösning som sedan vi organiserar redaktionerna, EDWIN TAYLOR OM TIME MAGAZINE skickas neråt igen. säger Edwin Taylor. Det låter litegranna som den Organisationen styr informations- Time har gjorts om till det sämre. Från en stenhårt där vithårige SAS-ideologen, Leon flödet, som i sin tur avgör ledning- nyhetsinriktad typografi har man gått mot en romanNordin. ens förutsättningar att fatta rikti- tisk. Själva designen faller isär. – Istället för pyramiderna måsga beslut. Själv gillar jag ta vi skapa den rörliga, utveckubåts-modellen; kaptenen befinner EDWIN TAYLOR OM DAGENS NYHETER lingsbara redaktionen. De olika sig på samma plan som sina med”stammarna” (sporten, nyhetsgraarbetare. Runtomkring sitter infor- Dagens Nyheters form är gammal, den har en omodern fikerna, ekonomiredaktionen) mationssökarna som sonaroperatö- look jämfört med Svenska Dagbladet. Den har kanske måste organiseras så att de fungerer, radiokillar, navigatörer och tre år på sig – sedan kommer den att vara hopplöst rar ihop. När nyhetflödet kräver andra. I mitten desken med kapte- efter. DN behöver förnya sig. Dessutom behövs det det ska vi kunna organisera grupnen och hans närmsta medarbeta- någon som presenterar materialet så läsarna begriper vad det handlar om. En säkert utmärkt artikelserie om per med folk från olika stammar; re. brott i USA och Japan fick hamna i tidningen på ett ämnen som teknik, hälsa, affärsliLevande legend sätt som närmast var ett brott i sig; utan introduktion, vet och miljön kräver input från Edwin Taylor är så nära man kan utan tanke. olika typer av expertis inom komma en levande legend inom redaktionen., säger Edwin Taylor. tidningsvärlden, internationellt erkänd och hyllad för den Sedan behövs det någon som visualiserar alltihopa, som serie böcker på temat hur man gör tidning han skrev tillförmår att göras en fungerande informationsenhet av sammans med Harold Evans. Den mest berömda heter text/bild/rubrik. Någon som förstår att det handlar om att Pictures on a Page, och återfinns i de flesta bildade tidkommunicera en idé, inte ord. Att bara rapportera, bara ningsmänniskors bokhyllor (och finns den inte där ligger göra det förväntade dag ut och dag in är sådant som driver den framme på arbetsbordet och används i jobbet). unga läsare bort från dagspressen och till specialmagasiHan var redaktionschef under Harold Evans tid som nen, tror Edwin Taylor. redaktör på Sunday Times i London. Tillsammans bröt de – Varför är alla så ”obsessed by the moment”, varför ny mark på presentationsteknikens och den undersökande denna CNN-isering? Vi kan ändå inte konkurrera på TV:s journalistikens område. villkor! 11 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Edwin Taylor är tillsammans med Robert Lockwood engagerad i utvecklingen av ny teknik för tidningsredaktioner. ”Den elektroniska nyhetsskärmen” är Edwin Taylors namn för vad Quark Inc (företaget som gör programmet Quark XPress) håller på att ta fram: – På en enorm bildskärm finns en XPress-liknande tillämpning. Du ser alla sidor i tidningen samtidigt som de görs. Till skärmen kommer automatiskt alla bilder och texter som kommer in till redaktionen, från byråerna och de egna medarbetarna. I ena hörnet av skärmen finns alla TV-kanalernas nyhetsprogram. Redaktionledningen och alla grupperna runtomkring ledningen kan med ett enda ögonkast få överblick över nyhets- och produktionsläget. Med zoom-verktyget kan de ta upp en sida och granska detaljer. Dröm eller verklighet? En vacker dröm? Nej, redan verklighet. En tidning i Ontario, Kanada lär bli först med systemet. Det kan vara svaret på ett återkommande klagomål från stressade nattchefer: med den nya tekniken har arbetsNyhetsgrafik från AP ledningen ofta sämre Robert Lockwood, som började syndikontroll över vad medkera nyhetsgrafik från sin villa utanför arbetarna gör på sina Allentown i USA för tio år sedan, leder skärmar än förr när sedan flera år Associated Press avdelman såg alla skisser ning för nyhetsgrafik. Han och hans innan de gick ut till medarbetare gör nu en serie helsidor sätteriet, ofta i sällpå olika teman som skickas till tidskap av en teknisk ningar världen över. redaktör. Hjärtat, boxaren Tyson, Columbus Samtidigt som ingoch Pearl Harbor är de första helsidoren klan ta miste på na. Den om Columbus är förresten Edwin Taylors entusigjord av Edwin Taylor. Mottagaren asm för den nya teknikan ändra sidformat och all typografi ken, som på mindre än är utbytbar av alla med en Macintosh ett decednnium totalt och Illustrator. I framtiden kommer har förändrat villkohela featuresektioner på fyra sidor. ren för tidningsproI sommar slutförs också AP:s byte duktion, så vill han från gamla MacDraw II till Aldus ritsäga ett varningens program FreeHand 3.1. MacDraw Pro ord. hade visserligen givit AP färgmöjlighe– Låt er inte förter, men klivet till FreeHand ger blindas av USA-teknoPostscript-filer istället för QuickDraw. login och alla En del av AP:s mindre kunder är Macintosh-trix! Bli olyckliga över programskiftet; nu måsinte överväldigade av te de köpa ett nytt, dyrare program, all läcker nyhetsgrafik och dessutom lära sig använda det. ni ser! USA Today är inte det enda sättet att göra tidning. Det finns en lång europeisk tradition av kommunikation – lita till den! Två plus sex spalt, där artiklarna ligger som horisontella limpor stödda mot det tvåspaltiga notisblocket, mycket färg, Mac-produktion är USA-receptet. Kritisk mot bilagehysteriet Bilagor är en annan av Edwin Taylors käpphästar. Ett tydligt exempel på hur marknadsavdelningarna har börjat styra tidningarnas innehåll. Bilagorna är sällan särskilt välgjorda (de avhandlar ett speciellt ämne, men artiklarna är sällan skrivna av folk med djupare ämneskunskaper). Men även ytliga artiklar tar resurser från det dagliga nyhetsarbetet. – Innehållet kommer till av ett enda skäl; att jaga annonser, säger Edwin Taylor. Vi får naturligtvis inte ignorera marknadsarbetet, men redaktören ska bestämma innehållet i tidningen, ingen annan. Nu ännu snabbare på PC Intel har släppt en ny processor som snabbar upp din befintliga 486:a. Har du i dag en PC 486 25 Mhz kan du köpa en i486 DX2 processor att sätta i den lediga platsen på moderkortet. Den nya processorn ger dig 50 Mhz. Under hösten släpps en 66Mhz version av samma processor för de som har en 486 33 Mhz. Dessa nya processorer kan inte riktigt mäta sig med så kallade äkta 50 Mhz datorer men erbjuder en billig uppgradering. Fördubbla din hårddisk Med dagens program som ofta kräver 5–20 Mb i utrymme per styck på din hårddisk har behovet av stora lagringsmedia blivit allt större. Stora hårddiskar kostar mycket, men med programmet Stacker 2.0, från STAC, kan du fördubbla storleken din hårddisk till en ringa kostnad. Programmet installerar sig och delar upp hårddisken i två delar – en okomprimerad och en komprimerad. Resultatet ger i de flesta fall en dubbelt så stor hårddisk utan att man märker någon större prestandaförsämring. Stacker finns i flera versioner, den enklaste med enbart programmet. Två accelerationskort, ett för PC XT och ett för PC AT, finns för att snabba upp processen. För bra för att vara sant? Nej Stacker fungerar faktiskt alldeles utmärkt med både DOS 5.0 och Windows 3.X samt flertalet andra program. Ny Picture Publisher Micrografx Picture Publisher 3.0 tar upp konkurrensen med Photo Styler 1.1 och Image In Color. Med en mängd avanserade verktyg erbjuds professionell bildbearbetning, inscanning, retusch, maskning, fyrfärgsseparering med mera. Jämfört med Photo Styler är Picture Publisher något långsammare på flera punkter, särskillt med bilder på över 1 megabyte. Det mest avancerade verktyget, som Picture Publisher hittills verkar vara ensamma med, är sättet att hantera maskning. Liksom med Photo Styler och andra har du den magiska staven som kan följa konturer, färger etc. När programmet gjort sitt kan man i Picture Publisher välja att ändra och justera maskningslinjen programmet ritat. Man kan på så sätt enkelt finjustera en komplicerad friläggning som med andra program kräver stadig hand och oändligt tålamod. Till skillnad från Photo Styler saknar Picture Publisher möjligheten att snabbt och enkelt beskära bilden. Här måste du markera, klippa ut och till sist skapa en ny bild från urklippet. I Photo Styler klickar du på beskärningsverktyget, markerar och dubbelklickar på bilden och vips försvinner allt utanför markeringen, på så vis tar inte bilden mer utrymme än nödvändigt. Liksom alla andra bra program under Windows har Picture Publisher stora brister när det gäller inscanning och kalibrering av scanner och program. De medföljande delarna för kallibrering och inscanning är bättre än hos många andra men alldeles för klena för att tillfredställa den som vill göra ett bra jobb. Den dag ett bra program eller tilläggsmodul dyker upp ska vi tala om det. Har du tips? Hör av dig till DTP. Bildeffekter Aldus har släppt Gallery Effects till Windows. Programmet är till för att omvandla foton och bilder med olika slags riteffekter. Programmet fungerar fristående eller som tillägg till bland annat Aldus PhotoStyler 1.1. 12 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Brödtexten – den bortglömda delen av formgivningen »Make your type look professional!« uppmanar varje amerikansk desktoptidskrift med självaktning och lär med jämna mellanrum ut tio, femton smarta knep till den villrådige fontkonsumenten. De får kanske amatören att känna sig en smula yrkesman, men typografin blir knappast märkbart bättre, skriver Christer Hellmark. Och, förresten, vad är »professional type«? Här i Sverige verkar det som om många proffs inte använder ens de enkla amatörknepen. Det vimlar av skickliga layoutare som kan sin Brody och vet hur man ger tidskriftssidan ett mondänt ansikte. Men brödtexten…! Men brödtexten, den lämnas att leva sitt eget liv. Oantastad av professionella ingripanden får den ringla fritt ur ordbehandlare, Macar och sättmaskiner – vildvuxen, ursprunglig, ociviliserad. Inte kan man skylla allt på desktoprevolutionen heller. Den tid då språk och sats till läsarnas fromma tuktades efter strikta regler ligger långt borta: före desktop, före datorisering, före fotosättning. De typografiska normer som fanns som en självklar mall under böcker och tidningar från 50- och 60-talen uppslukades av sin egen osynlighet när perforatriser och skrivmaskinsstandard trängde in i den grafiska branschen på 1970-talet. Reglerna föll i glömska. Allt är inte guld som glimmar: det finns många olika skärningar, särskilt av de populäraste PostScript-typsnitten. Även av typsnitt med klingande namn finns avarter. Var därför noga med fontvalet. Skillnaderna är subtila men betydelsefulla och enbart namnet är inte någon garanti för att tecknen ser ut som man väntat sig. Times t.ex. finns i oräkneliga varianter (under ursprungsnamnet eller i förklädnad). Den bästa är, inte oväntat, originalet Times New Roman, som finns i PostScript (typ 1) från Monotype, komplett med kapitäler och gemena siffror. Alla påståenden om att sanserifer lämpar sig för brödtext är falska. »All typografi förutsätter tradition och konventioner.« skriver Jan Tschichold. Den tradition som omger konventionen att sätta böcker och andra löpande texter med antikva är så stark att det är meningslöst att försöka bryta mot den – om ens avsikt är att läsaren ska läsa texten och om man inte har sekler på sig att uppfostra till ändrade läsvanor. Använd därför alltid antikva i löpande text. Sanserifen har användningsområden där den kan användas som alternativ till antikvan och där den i många fall är överlägsen: rubriker, mellanrubriker, figurtexter, kortare ingresser, affischtexter m.fl. Att nyttja sanserifen i brödtext för att man vill skapa en typografisk kontrast är en alltför enkel genväg som alltid drabbar läsbarheten. Typografiska noviser Bokstavsmellanrum När så 80-talet drog in med persondatorer, PostScript och PageMaker hade skarorna av typografiska noviser vid skärmarna inga värdiga professionella förebilder att inspireras av. Förfallet rådde överallt, utom i vissa enklaver där kunskaper och regler fanns kvar, ofta parade med ett envist fasthållande vid traditionell produktion och med skepsis och förakt inför den nya desktoptekniken. Vill man i dagens läge plädera för typografisk ordning och reda får man därför i mycket börja om från början – vilket inte är det sämsta av utgångslägen. Här följer några råd om hur du kan skapa typografisk ordning och reda i brödtexten. Många är av rent teknisk karaktär. Men man ska ha klart för sig att den bekvämt lättlästa satsen inte uppstår av sig själv ens om man aldrig så dogmatiskt tillämpar dessa principer. Det ska mer till. Vad detta »mer« är antyder jag i resonemangen kring de olika reglerna/tipsen. Knapptryckningar och musklick utgår från Windowsversionen av PageMaker 4.0, men kan anpassas till andra program, eller för den delen vilket typografiskt sammanhang som helst. Man brukar skilja på tillriktning – som generellt påverkar bokstavsavstånden i en hel text – och kerning – som är individuell, dvs. styr mellanrummet i enstaka bokstavspar. Ändrar man tillriktningen, ändras alla bokstavsavstånd lika mycket, ändrar man kerningen påverkar det bara avståndet mellan två bokstäver. Att öka bokstavsavstånden i ett eller några ord kallas spärrning. På den tid när bokstäver göts på fyrkantiga blybitar fanns det bara ett sätt att ändra avståndet mellan bokstäverna: att öka mellanrummen. Närmare varann kunde de inte komma, blykuberna satte begränsningen. Ville man ha tätare mellan t.ex. T och y eller f och i fick man gjuta speciella ligaturer, dvs. flera tecken på en och samma typkropp. Med digital sätteknik är allt möjligt: bokstäverna flyter omkring godtyckligt i sidled. De kan trampa varann på fötterna eller sättas helt överlappande. Att välja typsnitt Alla typsnitt är inte lika bra, även om det låter så i fontreklamen. Just bokstavsformernas kvalitet är faktiskt grunden för all typografi. Ger typsnittet tydliga ordbilder? Passar det till det aktuella sammanhanget? (Lättydda siffror är ett absolut krav i en telefonkatalog t.ex.) Den mesta facklitteraturen på området är också märkligt fri från negativa värderingar. Men enbart det faktum att ett typsnitt finns gör det inte användbart. Ingen ska t.ex. inbilla mig att Avantgarde är en »idealisk stil även för desktop« (Åke Hallberg: Desktop publishing, 1988) eller att de amputerade tecknen i ITC Garamond har god läsbarhet som gör typsnittet lämpligt för »längre textstycken« (samma). Inte heller tror jag på att Univers är tydlig i små grader fast Svenska Akademien har fått för sig det (titta på ett uppslag i Akademiens ordlista!). Tillriktning Fonttillverkaren levererar typsnittet med »normaltillriktning«, dvs. varje tecken är tilldelat ett breddvärde som generellt gör texten lagom tät. Det kan i olika sammanhang vara nödvändigt att ändra på tillriktningen för att sätta texten något tätare eller glesare. (Fonttillverkaren kanske inte har samma uppfattning om tillriktning som användaren). Tonvikten ligger på något. Ändrar man tillriktningen med mer än 3 procent åt något håll lever man farligt: texten ser ljusare eller mörkare ut och läsaren störs av skillnaden. PageMaker hanterar bokstavsavstånd (vid manuell eller automatisk tillriktning eller kerning) med hjälp av två mått: 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, där en fyrkant är lika med den aktuella graden. Måttsystemet är relativt, dvs. det följer graden och man behöver aldrig bekymra sig om hur stort måttet är i absoluta tal (millimeter eller punkter). För att spärra ett ord eller manuellt ändra tillriktningen i ett stycke: markera texten och tryck [Ctrl Skift 13 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Num+]. För varje tryckning ökar bokstavsmellanrummet med 1/100 fyrkant. [Ctrl Num+] eller [Ctrl Skift Backsteg] ger 1/25 fyrkant för varje tryckning, Num– ger motsvarande minskning. I PageMaker kan man ändra den automatiska tillriktningen i fem fasta steg: mycket tät, tät, normal, gles och mycket gles – plus alternativet _ingen_ som är liktydigt med normaltillriktningen. Det gör man i undermenyn till menyvalet _Spärra/Knip_ i _Text_-menyn eller i dialogrutan _Text_ under _Text_-menyn ([Ctrl t]). PageMaker levereras med de fem värdena förinställda och de kan inte påverkas. Men det finns bot: med hjälpprogrammet PMtracker kan man själv bestämma värden på de fem nivåerna i mycket fina steg (från –35 till 999 procent av fyrkanten i steg om 0,1 procent). Man kan också bestämma olika värden för olika gradintervall, vilket är användbart eftersom en rubrik i större grad behöver proportionellt mindre avstånd mellan bokstäverna. (Denna åtgärd brukar kallas knipning. Den som någon gång gnuggat en lagom tät rubrik och sedan förstorat den i reprokamera vet vad det handlar om – rubriken ser plötsligt för gles ut. PageMakers standardvärde i alternativet _Normal_ kniper rubriker i större grad, dvs. minskar teckenmellanrummen proportionellt mer ju större graden är.) Tillriktningsvärdet kan också läggas i en formatmall. En återkommande rubrik i större grad kan på detta sätt knipas automatiskt; en rubrikrad i versaler kan spärras (se nedan). Denna funktion parad med möjligheten att i PMtracker ställa värdena gör kontrollen fullständig. Amerikansk standard En viktig sak om bokstavsmellanrum: enligt engelsk och amerikansk typografisk konvention är det tillåtet att spärra (eller knipa) en rad för att slå ut den till full bredd i utsluten sättning. I ytterlighetsfallen – som kan beskådas i engelska kvällstidningar med smala spalter – är texten som ett dragspel: ena raden tät, den andra gles. Detta är absolut förbjudet i svensk typografi och därför måste man ändra PageMakers amerikanska defaultvärden. PageMakers förinställda standard ändrar man genom att gå in i den aktuella dialogrutan och ändra ett värde när inget dokument är öppet. Man stänger dialogrutan genom att klicka _OK_ (eller trycka [Enter]). Det nya värdet sparas och gäller som standard för alla dokument man sedan öppnar i PageMaker. Alla värden som man kommer åt via menyer och dialogrutor kan ändras på detta sätt. För att förbjuda spärrning i utsluten sats: öppna dialogrutan Mellanrum under menyvalet _Stycke_ i _Text_menyn [CTRL k][ALT+m]. Ändra siffrorna i den högra kolumnen _Teckenmellanrum_ till nollor: Minimum 0%, Önskat 0%, Maximum 0%). Klicka _OK_. Spärrning Att öka bokstavsmellanrummet i ett eller ett fåtal ord kallas spärrning. Mellanrummet ökas lika mycket på alla ställen. Man bör aldrig spärra gemena ord i löpande text därför att det slår sönder den ordbild som ögat och hjärnan är så beroende av för bekväm läsning. Orden blir mer svåruppfattade. Förr var det vanligt att man använde spärrning för att utmärka och poängtera ord i en löpande text. Numera används, tack och lov, nästan enbart kursiv för detta ändamål. Lika kategoriskt som man kan säga: Spärra aldrig gemena! lika bestämt kan man säga: Spärra alltid versaler! Versalerna i en font har fått sina breddvärden för att fungera bra som begynnelsebokstäver i namn och mening- ar. Sätter man rubriker eller ord i löpande text med antikvaversaler hamnar bokstäverna ömsom för tätt, ömsom för glest. Versaler i löpande text ska användas ytterst sparsamt eftersom de är mycket mer svårlästa jämfört med gemena. Mellanrubriker kan bli bra i versaler och ibland behöver man markera ett eller några få ord (t.ex. för att återge en tidningsrubrik eller för att ange förhöjt röstläge i en replik). Spärra alltid versalerna lite, t.ex. 2/25 fyrkant. Sätt dem gärna 1 punkt mindre än omgivande text så blir de mindre påfallande – alltså: om brödtexten är 10 punkter sätts versaler i 9 punkter när de är två eller flera i följd. Kapitäler bör också spärras, gärna lite mer än 1/25, men 2/25 är för mycket... Gör man det manuellt kan man markera texten och trycka [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+], som ger 1/100+1/25=1/20 fyrkants spärrning. När kapitäler används tillsammans med gemena siffror, t.ex. i adressrader och liknande, ska man se till att spärra enbart kapitälerna, inte siffrorna. Utjämning Egentligen är spärrning av versaler bara det näst bästa sättet att få dem bra. I enstaka rubriker satta med versaler använder man i stället utjämning. När man är ovan att handskas med versaler och ser ordet V ALTAND är det lätt att ta till fel åtgärd för att få det snyggt. Mellanrummen ser ojämna ut därför att bokstäverna vänder olika sidor mot varann: sned mot sned, sned mot rak, rak mot rak och så L och T som kan sättas tätt utan att nudda varann. »Det är ju alldeles för stort avstånd mellan V och A och mellan L och T. Jag flyttar ihop dem. Så här.«: VALTAND »Oj, nu blev det glest där... Jag får flytta ihop mer.«: VALTAND »Nä, det blev inte heller bra...?« Versalerna gör motstånd, ordet lever sitt eget liv; en ändring på ett ställe påverkar hela ordet. Så där kan man hålla på en god stund, och bra blir det aldrig därför att utgångspunkten är fel: ordet är inte för glest utan för tätt satt; vissa mellanrum måste ökas, andra minskas, för att ordet ska se jämnt ut för ögat: VALTAND Utjämning av versaler kan inte läggas i format utan är ett petande som måste göras manuellt, eftersom varje bokstavsmellanrum måste anpassas individuellt och bedömas av öga och typografiskt förnuft. (Alternativet skulle vara att bygga mycket omfattande kerningparstabeller för versalerna; mig veterligt finns det inga fonter som har sådana. I vissa typsnitt finns s.k. titling-versaler som delvis löser problemet. Dessa versalalfabet, som ligger i en font utan gemena, är tunnare tecknade och gör sig bättre i större grader än de vanliga versalerna. Breddvärdena är också bättre anpassade för sättning med enbart versaler, men de kräver i de flesta fall ändå särskild behandling.) Det går naturligtvis att göra finstämd versalutjämning i PageMaker: med textmarkören mellan två bokstäver adderar eller subtraherar man 1/25 eller 1/100 fyrkant i taget tills man är nöjd. Men det kräver stort tålamod. Det görs bättre i ett illustrationsprogram som kan hantera text i _outline_-format. Utjämning är inget man ägnar sig åt på 95 mellanrubriker i en trehundrasidig bok; där får man nöja sig med att lägga spärrning i rubrikformatet – eller välja gemena. I nästa nummer av DtP kommer den avslutande delen av Christer Hellmarks artikel om brödtextens mysterier. 14 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 PageMaker i praktiken – en frontrapport i åtta delar I en renoverad studio i centrala Stockholm sitter vår PageMakerhacker och letar fram nya tips åt dig. Inte så långt från gamla Front Page, faktiskt, ett raggställe som de flesta säkert glömt vid det här laget. PageMaker finns däremot kvar, och här kommer lite tips från fronten. 1. Säg att du vill skugga en rubrik. Väljer du nu ”Skuggad” text under ”Stil” blir resultatet inte helt lysande. Lägg en skugga manuellt istället: Kopiera rubriken, markera kopian med textverktyget, välj rasterton eller fördefinierad färg, och placera därefter kopian där du vill ha den. Lägg under och genast har du en snygg skuggning. 2. I DtP # 1 tipsade vi om några knep för bättre avstavning i PageMaker. Här ytterligare ett, som är särskilt användbart när du arbetar med vänster- eller högerjusterad text. PageMaker arbetar med något som kallas avstavningszon, och som är förinställt på 20 millimeter. Med detta förinställda värde blir exempelvis vänsterjusterad text mycket ojämn i högerkanten. Den avstavar bara några få ord. Vill du ha texten jämnare ställer du ner det förinställda värdet för avstavningszon till exempelvis 8 eller 10 millimeter. ”Avstavningszon” hittar du i dialogrutan Avstavning. 3. Formatmallar för text använder de flesta sig av. Dock oftast i för liten omfattning. Tidsbesparande sätt att göra formatmallar är att först prova ut ”rätt” text, sätta in markören i texten och välja ”Formatmallar” (snabbkommando 3). Där väljer du ”Ny”, döper mallen och klickar OK. Här några exempel på mallar som de flesta kan ha användning för: • Textrute-format. Lägger du en kortis i enspaltig ram, drar du kanske in handtagen för att smala av spalten? Gör istället ett format med vänsteroch höger-indrag. Välj ditt önskade värde, exempelvis 3 mm, som indrag vänster och höger i rutan under ”Stycke” ( K). • Vissa format kanske alltid är versaler, exempelvis fotobyliner (FOTO: KALLE KARLSSON). Välj versaler i rutan ”Text...” innan du sparar som formatmall.I regel kan du inte ha för många formatmallar. Gränsen går vid när du inte kan hitta dem snabbt i formatfönstret. När du ändrar i en formatmall, exempelvis brödtext, ändras automatiskt allt i hela dokumentet som du formaterat som brödtext. I värsta fall ändras då också en rad andra format. Det beror på att dessa format haft tillvalet ”baserad på brödtext”. Enklaste sättet att undvika trassel är att aldrig basera ett format på något annat format. 4. Arbetar du med tabloid eller andra större format men har bara en A4skrivare för utskrift? Då skriver du förmodligen ut sidor i 70 eller 75 procent och läser korrektur med värkande ögon. Du kan istället få ut sidan i 100% uppdelad på två A4-sidor. Välj ”Skriv ut”, klicka i ”tillval”. Du får då upp en ny dialogruta där du ska ange Dela upp, överlappning 1 mm och liggande utskrift. Klicka OK och skriv ut i 100 procent. Då får du ett betydligt mer lättläst korrektur 5. Lägg ner ordentlig möda på att skapa fungerande malldokument för återkommande produktioner, exempelvis tidningar. Malldokument skapar du genom att rensa ett dokument från allt som inte återkommer i tidningen. Plocka bort artiklar, bilder och rubriker, spara däremot vinjetter, redaktionsspalt, paginering, sidhuvud och allt annat som är sig likt från gång till gång. När du är klar, välj ”Spara som” från arkiv-menyn, kryssa för ”malldokument” och döp dokumentet till ”mall för tidningen X” eller liknande, så att du lätt kan skilja dokumentet från andra. När du öppnar malldokumentet genom att dubbelklicka på det, öppnar du en namnlös kopia av mallen som du sedan kan börja arbeta med. Allt går att ta bort eller ändra som vanligt i malldokumentet, så spara hellre för mycket än för lite. Vill du ändra i ett redan färdigt malldokument, öppna först PageMaker genom att dubbelklicka på PageMaker-symbolen. När PageMaker startat, välj ”Öppna” ur arkivmenyn och kryssa i ”original” innan du ger OK för att öppna den mall du valt. 6. Arbetar du i System 7 kanske du har råkat ut för problemet att PageMaker inte hittar dina typsnitt. Kontrollera då att skrivarfonterna ligger lösa i systemmappen (det vill säga inte istoppade i en mapp i systemmappen). Detta gäller endast dem som inte använder Suitcase. 7. Har du problem att göra snygga figursättningar – exempelvis runt cirklar eller oregelbundna bilder? När du valt figursättning i Objektmenyn får du en steckad figursättningsram runt ditt markerade objekt. Klicka på den streckade ramen med pilverktyget så får du fram nya isättningspunkter som du kan använda som handtag. Dra i dessa nya hantag så hänger figursättningen med. Gör nya isättningspunkter och anpassa figursättningen tills du är nöjd. 8. Figursättning kan du också använda för att göra anfanger på ett enklare sätt, förutsatt att du har ett ritprogram typ FreeHand. Gör anfangbokstäver i FreeHand, hela alfabetet, och överför dem en och en som eps-filer. Montera önskad anfang som bild, välj figursättning, ställ ner bildramen till 0, anpassa figursättningen och placera in anfangen i texten. Dina eps-anfanger kan du spara i en särskild anfang-mapp och använda dem om och om igen i din tidning. BUGGFIX SKICKAS UT I USA En uppdatering till PageMaker 4.2a skickas i dagarna ut till alla registrerade PageMakerägare i USA. Den ger bättre utskriftsrutiner för PICT-bilder, liksom för stora sidformat. Mellanrummet på en bildpunkt (pixel) mellan fyllning och ram som synts vid rippning av objekt med hög upplösning ska också vara åtgärdat. 15 Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. DtP Köpes Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29. Säljes Macintosh SE/30 med stor bildskärm, 8/105 MB. Tel 08-644 95 11. Andra typsnittet i serien Les Fonts Terribles™ Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Blues, som är det andra i vår serie Les Fonts Terribles™. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge ut ståndsprotokoll från 1700-talet. På disketten hittar du också en aktuell karta över Spanien, OS-landet, och en användbar liten vinjett; slit dem med hälsan. Dokumenten är EPS-filer, skapade i Illustrator, och går bra att montera i Quark och PageMaker. Dessutom medföljer en tidningsmall i Quark XPress. DtP vill gärna sprida era mallar; inte för att folk ska kopiera dem, men man kan lära sig mycket nytt genom att se hur andra har lagt upp sitt jobb. Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 7 juni 1992. Adress Design Typografi Produktion Box 20158 MIAMI BLUES AV STEFAN LUNDHEM 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö ! ? / ( ) % & ø æ ü û ”;,:. 1234567890 Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag vill ha Les Fonts Terribles™-typsnitten för b Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER POSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Xtensions XChange för dig som har Quark Nya XTensions kommer ideligen och det är inte lätt att veta vad marknaden. har att erbjuda. I San Fransisco finns XChange, en distributionscentral för Quark XPress och XTensions, som gör det lättare att hitta rätt. Här finns information om och försäljning av XTensions. XChanges nätverk kan också användas av de som tillverkar XTensions och vill sprida dem. Software Plus i Norrköping har fått franchise-avtalet för XTensions XChange i Sverige och ska starta en svensk filial. Som medlem i XChanges månadsklubb får du uppdatering av nya och gamla Xtensions, demonstrationsversioner av Xtensions och freeware. Telefon i USA 0091-415-337-0102, till Software Plus 011-28 27 00. Typografins jetset möts i Cambridge Monotypes årliga konferens hålls 1-3 september i Queens College i Cambridge, England. Vacker stad, trista lokaler. Erik Spiekermann är ordförande, ett självklart val för en konferens om ”Typografiska förbindelser – en europeisk konferens om typografisk historia, teori och praktik”. Bland talarna finns Matthew Carter, typsnittsskapare med bland andra Olympian, Bell Centennial och Galliard, liksom Adrian Frutiger, som väl inte behöver någon närmare presentation. Walter Tracy och Alison Black kommer, Gerard Unger är där, liksom många andra större och mindre berömdheter. Koppla PowerBook till PC-skrivare PowerPrint låter dig koppla din Mac till 850 olika ”icke-Appleskrivare”. Du kan alltså lämna laserskrivaren på kontoret när du åker på tjänsteresa till PC-land med din PowerBook. PowerPrint innehåller inte bara skrivardrivrutiner, utan också den kabel som behövs för att koppla ihop datorn med skrivaren. PowerPrint understödjer också batteriskrivare som populära Canon BJ10 och Citizen PN-48. PowerPrint funerar med såväl system 6 som system 7, ATM och TrueType. Paketet med kabel, drivrutiner och manual kostar 1 290 kr plus moms. TT Tronic har tel 08-792 07 61. MacDraw Pro i ny version Claris, kommer nu med version 1.5 av MacDraw Pro. Den gamla klassikern Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992 finns i två versioner, ”II” och ”Pro”, som bägge har den avgörande nackdelen att de inte skapar Postscriptfiler. Version 1.5 är snabbare och utnyttjar system 7-funktionerna fullt ut, likson QuickTime ger möjlighet att inkludera rörliga bilder och ljud. 4 450 kr plus moms kostar programmet, och finns för leverant från Studentlitteratur från augusti. Tel 046-31 20 00. Snart en PC med Apple-smak? Uppgifter i amerikansk datorpress gör gällande att Apple inte nöjer sig med att sälja skrivare och scanner för Windows-marknaden. Med nio miljoner Windows-användare världen över, mot sex och en halv Mac-användare, är frestelsen för stor; mycket tyder på att Apple kommer att släppa en variant av Macens operativsystem som ska kunna köras på en PC. Vissa hävdar att Apple kommer att profilera sig som ett programvaruföretag snarare än en hårdvaruleverantör. Macens saga all? Nej, det tror vi inte på. Tycker du Photoshop är för svårt att lära sig? Att via ett bildbehandlingsprogram få fram ett trycktekniskt optimerat bilddokument kan vara knepigt även för en expert; för en nybörjare tar det dessutom oändlig tid. Cachet, ett mycket omtalat program från EfI, kan vara lösningen. Enligt flervalsprincipen väljer användaren hela tiden den bästa av sex varianter som man ser på skärmen. På så sätt ställs värdena för kontrast etc. in på bästa sätt. Har du ögon att se med kan du också använda Cachet. Holländska typsnitt ges ut av URW Frank Blokland, holländsk designer, tog för två år sedan initiativet till DTL, Dutch Type Library. Typsnittsfirman URW i Hamburg nappade på tanken, och nu kommer de första holländska typsnitten i serien. Det blir Argus, ritad av Gerard Unger, Bacchus och Dokumenta av Frank Blokland och klassiska Amsterdam Garamont. Elektronisk Filofax Apples första PDA SE/30 nu också i porugisisk marmor En PDA, personlig digital assistent, vad är det? Det är Apples nya satsning, en serie små smarta hjälpmedel vars grundidé påminner om Sharps Wizard, men har förmåga till kommunikation och något som liknar artificiell intelligens, som ger assistenten förmåga att tolka budskap som mera liknar talspråk än kommandon. Assistenten kommer att kunna läsa användarens handstil, skicka fax och elektronisk post, såväl via en ledning som trådlöst. Processorn blir en RISC-processor från ARM, ARM 610. Den kommer att dra lika lite ström som en liten ficklampa. De första assistenterna i serien, som kommer att heta Newton, kommer från Apple och Sharp (som köpt licensrätten) i början av 1993. Har du tröttnat på den plastiga Maclooken? Vad tycks om ett skräddarsytt yttre i portugisisk marmor, granit eller ädelträ? Archikomp i tyska Vöhringen fixar det – men billigt är det inte, 23 000 tyska mark kostar marmormacen. Och då ingår inte datorn. Digital Equipment åter in på tidningar Digital satsar återigen på integrerade system för tidningsproduktion, nu med Microsofts Windows NT som operativ miljö. Tillsammans med företagen CompuText, som utvecklat ett eget programpaket för tidningsredaktioner och annonsavdelningar, och systemleverantören DISC, erbjuder Digital paketlösningar för tidningar baserade på VAX-servrar och PC som arbetsstationer. The Advocate i Baton Rouge, USA, blir första installationen med det nya systemet. Skolskrift ny tysk i topp Från Fontshop i Berlin kommer statistik på mindre leverantörers bästsäljare. Just nu ser tio-i-topp-listan ut så här: 1. Schulschrift & Schulbuch (FontFont) 2. Renaissance (Electric Typographer) 3. Hands. (FontFont) 4. Trybuna & Gazeta (MacCampus) 5. Typeface Six & Seven (FontFont) 6. Ladoga & Moskva (MacCampus) 7. Meta (FontFont) 8. Garage Gothic (Font Bureau) 9. BarCode (Bear Rock) 10. Keedy Sans (Emigre) Photo Lettering Inc satsar på Postscript Klassiska New York-sätteriet Photo Lettering har beslutat att digitalisera sina över 10 000 typsnitt, och göra dem tillgängliga i Postscript. Bland typsnitten finns bland annat 600 unika typsnitt av Ed Benguiat, avsedda för accidenstryck som film- och teateraffischer. Alphabets & Images, också i New York, ska sköta jobbet med överföringen till Postscript. DESIGN DtP VÅRDA DIN BRÖDTEXT MED SAMMA OMSORG SOM BILD OCH RUBRIK Sid 3-5 DU SOM ANVÄNDER QUARK XPRESS FÅR NYA EXPERTTIPS Sid 6 DESKTOPLÄGET I DAGSPRESSEN FRÅN A TILL Ö Sid 8-10 HJÄRNGYMNASTIK FÖR DIG SOM KÖR PAGEMAKER Sid 11 SKA DU KÖPA MODEM? LÄS FÖRALLTIVÄRLDEN DET HÄR FÖRST! Sid 13 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 6 ÅRG 1 AUGUSTI 1992 6 Den svenska dagspressen har valt väg I detta nummer av Design Typografi Produktion presenterar vi en undersökning, gjord av vår numera mycket telefonvana medarbetare Erika Lövkvist. Du hittar den på sidorna 8, 9 och 10. Den är en aktuell översikt över desktopteknikens framfart i vårt land. Du kan lätt se vart det bär hän, men några saker kan vara värt att notera även här: Macintosh är datorn dagspressen väljer för ombrytning. Även om manuell brytning fortfarande används, så har också de som idag inte har något ombrytningssystem (ett trettiotal dagstidningar) ofta bestämt sig. Och det är Macintosh som gäller. Ett femtiotal av de 72 undersökta dagstidningarna har valt Macintosh. Quark XPress heter inte oväntat det största skälet till att dagspressen väljer Mac. Quark XPress är i stort sett lika vanligt som Mac. I något enstaka fall (Dagen, Folket) förekommer PageMaker. Ofta är det Quark XPress färgmöjligheter som avgjort valet – men visst går det att producera tidningar i PageMaker också! Textsystemen är av skiftande ursprung, inte så konstigt med tanke på att de ofta köptes i en tid då många system av förra generationen slogs om marknadsandelarna i landet. Nu är de flesta borta eller på väg ur marknaden; idag är det standardlösningar med PC eller Mac de flesta väljer. Med de allt billigare Macarna är en helmackad redaktion inte längre någon särskilt exklusiv lösning. Ett varningens ord förspordes dock från Svenska Dagbladet, där man tvivlar på Macens lämplighet i stora nätverk. Vem som gör jobbet (och vem som blir av med sitt) kan du också utläsa i vår översikt, liksom de för- och nackdelar som märkts. Ett ytterst litet fåtal tidningar (bland andra Östra Småland, Gefle Dagblad, Sala Allehanda) noterar kvalitetshöjningar; de flesta anser att besparingarna är främsta fördelen. På minussidan hamnar bland annat att utbildningen ofta släpar efter. Repron går naturligtvis mot helt digitalt repro och integrerad bildbehandling; här finns pengar att spara, pressläggningstid och mer färg att vinna. Ett notabelt undantag är annars så moderna Norrtelje Tidning, som säger sig inte ha planer på annat än traditionellt repro. Kanske avskräckta av en del tidningar ute i landet som trott att vem som helst kan köra scanner, och fått kvalitet därefter. Om hörnet väntar ISDN-nät med lokalredaktioner, mera tekniskt samarbete, integrerad bild/text/annonsbrytning… häng med i DtP! Pelle Anderson, redaktör 2 Senaste nytt från faxfronten Faxtidningar ha nått en viss framgång, framförallt i USA, där en procentuellt sett liten grupp med ett specialintresse kan omfatta en miljon människor eller så. Nu kommer ”fax on demand”-tekniken. Prenumeranten ringer upp och beställer via knappsatsen på telefonen exakt den information han eller hon vill ha. Tidningen plockas ihop automatiskt enligt en layoutmall och några sekunder senare tickar den fram ur mottagarens fax. En dagstidning som använder sig av denna teknik är Detroit Free Press. Ämnen med lokalt intresse som inte kan behandlas i mer än begränsad omfattning i stora tidningen kompletteras med en faxtidning som intresserade läsare kan ringa upp och hämta ner till sin fax. Restaurangrecensioner och låneräntor är andra exempel på faxburen information från Detroit Free Press. TextData i konkurs FontShop läggs ned? Sätteriet TextData, med kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm, gick under sommaren i konkurs. Inget ovanligt i branschen, men extra tråkigt eftersom företaget hade agenturen för 3B2 och franchise-avtalet för FontShop. Layout/ombrytningsprogrammet 3B2 används av bland andra tidningarna Komunaktuellt och Nöjesguiden, samt av tidningsfabriken Magazine i Stockholm. En orsak till TextDatas konkurs var fordringar på Monotype, som gick i konkurs tidigare i år. Det var vid denna upplagas pressläggning inte klart vad som händer med 3B2 och FontShop i Sverige i fortsättningen. 128 mb optiska diskar framtidens standard Med fyrfärgsrepro i desktopproduktion ökar kraven på lagringsmedia; vanliga disketter är uteslutna om det gäller tidningar. Även 45 mb Syquestdrivar blir lätt för trånga. 88 mb Syquest är ett bättre alternativ, och kostar lika mycket som lillebror 45 gjorde förra året. Drivarna klarar dock inte att läsa varandras skivor. De 25 mb disketter, superdisketter, som nu lanseras i USA, blir med största sannolikhet en flopp. Kapaciteten ligger mitt emellan de flestas behov; för stort eller för litet. 128 mb optiska skivor, som ser ut som vanliga tre-och-en-halv tums disketter, är standard inom kort. I Sverige har endast ett fåtal reproanstalter Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 hunnit skaffa dem. En orsak är att de ännu så länge är ganska långsamma att skriva till, medan lästiden nästan är lika snabb som på en hårddisk på de bättre typerna. En optisk drive med en skiva kostar i Sverige runt 10 000 kronor just nu. I USA kostar samma maskin mellan 6 000 och 7 000 kronor. 600 dpi-verk använder pulver med en kornstorlek av 60 mikron, vilket förbättrar utskriftskvalitén. QMS 860 skriver ut i 300 eller 600 dpi på såväl A4 som A3-papper med en hastighet av åtta A4-sidor i minuten. HP väntas följa efter QMS och introducera en laserkrivare med samma Canonteknik senare i år. Kodaks foto-CD öppnar nya vägar Första tidningen helt i Multiple Master Kodaks omtalade CD-teknik kan spara pengar åt tidningar och tidskrifter. Fotografen lämnar in filmen på ett lab och hämtar en kompaktskiva en timme senare med bilderna inscannade i 2 000 dpi upplösning (vilket gott och väl duger för dagspresstryck). En fotoruta 24x36 i färg ger en bildfil på ungefär 18 mb, som sedan kan plockas in i en Mac eller PC via en särskild CD-ROM-spelare. Fattiga tidningar, eller de som vill vänta på bättre kvalitet, kan klara övergångsåldern med hjälp av denna teknik. Priset på CD-ROM-spelaren är inte ens tiondelen av vad en riktig scanner kostar. Tidningen Personal, som ges ut av SPF och Bonnierägda Fackpressförlaget, har fått ny design. Typsnitten i tidningen är de två första Multiple Mastersnitten Myriad och Minion. Först i Sverige, kanske först i världen? Bakom formen står denna tidnings redaktör, Pelle Anderson. I och med premiärnumret fick Scannrepro i Stockholm tillfälle att lära sig Multiple Mastertekniken, och Digiset behövde bara rycka in vid ett par tillfällen (Illustratorfiler som vägrade komma fram om de innehöll Multiple Master-snitt och monterades i Quark XPress-dokumentet). FontMonger gör om typsnitt för Windows FontMonger från Ares Software Corp. konverterar typsnitt i olika format för Windowsanvädare. Till och från Adobe PostScript typ 1 och 3, Nimbus Q, TrueType, Agfas Intellifont och Corel WFN. Typsnitten kan sedan lagras för PC, Mac eller Next-datorer. Z byter till gamla Placard Efter att ha bläddrat i brittiska upplagan av Esquire byter tidningen Z rubriktypsnitt till Placard. En gammal bekanting i många blykast, bland annat i Aftonbladets officin i Klara. För digitalt bruk finns den från Monotype i PostScript-format. QMS först med Canons nya printerverk Canons laserprinterverk med en upplösning på 600 dpi (punkter per tum) finns för första gången på marknaden i QMS nya laserskrivare med modellbeteckning 860. Det svenska priset är ännu inte klart, i USA kan du köpa printern för under 25 000 kronor. Värt att notera är att det handlar om en äkta 600 dpi-maskin, som dessutom använder sig av ett finare kolpulver än i exempelvis LaserWriter. I Apples laserskrivare sitter också Canon-verk, av lägre upplösning (300 x 300), som använder kolpulver med en kornstorlek av 90 mikron. De flesta Typografiskt seminarium hos URW I slutet av augusti hölls seminariet Didot-Works hos typsnittsfirman URW i Hamburg. Seminariet, som riktade sig till typsnittsformgivare, avhandlade historia, form, produktion, teknik, marknadsföring och olika tillämpningar av typografi. Deltagarna, som betalade 850 Dmark för kalaset, kunde ta med resultatet av sina workshops hem, liksom en praktvolym med 3 000 olika typsnitt. Dessutom fick de välja åtta olika PostScript-snitt gratis ur URW-biblioteket. Bland talarna fanns Frank Blokland, Günther Flake, John Miles och Gerard Unger. Seminariet ingår i EGsatsningen Didot (Digitisation and Design of Type), där nio olika företag och högskolor deltar med seminarier, sommarkurser och utställningar. Aldus startar egen kundtidning Aldus Nytt heter inte oväntat Aldus nya kundtidning, som företaget producerat in-house. Det borde Aldus inte ha gjort; tidningens utseende gör att man som kund (eller presumtiv sådan) får ett missvisande intryck av Aldusprodukternas kapacitet. Ett tips, Sten Torpare: vänd er till ett tidningsproffs nästa gång! Dock: att företag som exempelvis Software Plus eller svenska Adobe inte ens försöker, det är naturligtvis ännu sämre… 3 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Varför är typografiska vardagsproblem så krångliga numera? I förra numret av Design Typografi Produktion inledde Christer Hellmark sin genomgång av brödtextens mysterier. Där behandlades mellanrum mellan bokstäver (tillriktning, spärrning, knipning, kerning, utjämning). I denna avslutande artikel tar Christer Hellmark upp några vanliga typografiska misstag i desktopproduktion. »Typography is the intelligent use of type.« skrev Beatrice Warde – en av de få kvinnliga rösterna på detta traditionellt mansdominerade område. Hon använde alltså ordet intelligent; inte slumpmässig. Med den definitionen är det en hel del tryckta texter omkring oss som torde falla i kategorin icke-typografi. Det finns en alldeles speciell – och tyvärr alltför vanlig – typografisk röra »Den verkliga orsaken som kommer av att man inte vet hur det ska vara och/eller inte gör sig tillräcklig till så många otillräcklig- möda för att det ska bli rätt. Låter det gnälligt? Bläddra då i vilheter i böcker och andra ken nyproducerad tidning, tidskrift eller bok som helst och studera inkonsekventrycksaker är brist på ta skrivsätt, felaktig användning av specialtecken och fast utslutning, dålig eller uttryckligt korrläsning, avstavningsfel osv – och bedöm själv hur väl eller illa det är avståndstagande från ställt. Typografi handlar ju om att behärska traditionen och ett arrovarje tänkbar användning inte bara av alfabetets två gånger tjugonio bokstäver gant förakt för konvenutan också av alla dess maskformiga bihang i form av apostrofer, citat, accentionerna. När något är ter, diviser, tankstreck och de tio siffrorna (i två utföranden) m.m., m.m. bekvämt lättläst, så är Persondatorernas intåg på det typografiska området gör ju att många det tack vare respekt för moment i trycksaksframställningen som tidigare gjorts av en hel rad olika yrkesdet brukliga.(...) Konven- män nu görs av samma person som i någon mening är amatör – åtminstone tionella bokstäver och på några av de områden där han eller hon förväntas göra ett gott arbete. Att konventionella skrivsätt skriva in text, språkbearbeta den, korrekturläsa, välja typsnitt och sättningsär oavvisliga förutsättparametrar, koda och layouta kräver ansenliga kunskaper; om de saknas blir ningar för en allmänt det oundvikligen fel här och där till läsarens förfång. begriplig, det vill säga »Brist på språklig omsorg från författarens sida är särskilt klandervärd i användbar typografi. Den tryckta skrifter som vänder sig till tusentals och åter tusentals läsare. Den som inte tar hänsyn till författare som i dylika arbeten vältrar över klargörandets möda på läsaren detta förbryter sig mot tusenfaldigar ju besväret.« skrev rättskrivningsoraklet Erik Wellander på sin läsaren.« tid i Riktig svenska. Det gäller fortfarande, och det gäller i lika hög grad den Jan Tschichold typografiska omsorgen. Samtidigt har »macifieringen« satt utomordentliga typografiska redskap i händerna på alla som vet vad man ska ha dem till. Men layoutprogrammen bär fortfarande tydliga spår av att de från början inte konstruerades för professionell grafisk användning utan för andra ändamål. De begränsningar som datorernas standardklaviatur sätter känns ibland enerverande – på en del sätt är persondatorn fortfarande mest en skrivmaskin. Den saknar ju t.ex. den typografiska nödtorft som kallas citattecken, tankstreck och fyrkantsindrag. Det gör att en rad av de ständigt återkommande typografiska vardagsproblemen visserligen går att lösa, men lösningarna är så krångliga att man frestas att ge upp – vilket är precis vad många gör… Här följer några råd och tips på hur man navigerar förbi de värsta grynnorna. Knapptryckningar och musklick utgår från Windows-versionen av PageMaker 4.0, som inte just utmärker sig för typografisk sofistikering. Hemligheten är att lära sig använda den »Ersätt«-funktion som finns i PageMakers textbehandlare på ett intelligent sätt. (Sök/byt ut-rutiner i andra program kan förstås utnyttjas på liknande sätt.) Divis eller minus Det allra vanligaste typografiska felet är nog att divis används där det borde vara tankstreck, pratminus eller från–till-streck. Eller tvärtom. På klaviaturen finns ju bara ett enda streck: »bindestrecket« som en typograf kallar divis (-). I PageMaker och andra layoutprogram kan man med olika kommandon nå ytterligare två streck: ett lite längre (–) som kallas halvfyrkants minus (eng: endash) och ett dubbelt så långt (—), helfyrkants streck (emdash). Det längsta strecket ingår inte i svensk typografisk standard (i den mån det finns en sån) och bör inte användas. Engelsmän och amerikaner använder det i tid och otid som pratminus vid repliker och tankstreck, ibland—som här—utan ordmellanrum kring strecket, vilket dels skapar fula hål i texten, dels gör de sammanhängande teckenharangerna svårbehandlade i avstavningar. Redan Tschicholds Penguin-regler bannlyser detta bruk. Så här ska det vara: Använd divis 1. som bindestreck vid avstavning; 2. i sammansatta ord för tydlighets skull, dubbelnamn (här följer man personens eget skrivskick), ord med förstavelser och sammansättningar med siffror eller versalförkortningar: Karl-Gustav (eller Karl Gustav), Hjelm-Wallén (men: Segerstedt Wiberg) – för- och efternamn följer personens eget skrivsätt, Österrike-Ungern, icke-judisk, nonkonformist, 1900-talet, TT-telegram, sommar-OS; 3. vid sammansättning av två adjektiv: fransk-svensk, kemisk-teknisk; 4. för att markera ett utelämnat sammansättningsled: sön- och helgdag. Använd halvfyrkants minus [Ctrl 0] 1. som minustecken i matematiska uttryck (inget mellanrum efter strecket); 2. som pratminus (talstreck) vid repliker (alltid på ny rad med fyrkantsindrag före och kvartsfyrkant efter); 3. som tankstreck för att markera avbrott eller inskjuten sats (ordmellanrum före och efter strecket); 4. i betydelsen från…till, t.ex. mellan ortnamn och i sifferuttryck som anger klockslag, årtal, sidor, antal eller liknande (inget mellanrum kring strecket): Stockholm–Malmö, kl. 8–9, 1939–45, s. 267–73, 200–300 personer (Observera att 2–300 personer betyder mellan två personer och trehundra personer) 5. i betydelsen mot och mellan namn i författarpar etc. 4 (inget mellanrum): matchen AIK–Djurgården, Sjöwall– Wahlöö, korsningen Sveavägen–Kungsgatan. 6. i belopp med kolon (inget mellanrum): 10:– (tio kronor), –:50 (femtio öre). Ordning och reda Det bästa sättet att få ordning och reda på diviser och minus är naturligtvis att vänja sig själv och de skribenter man samarbetar med att skriva in dem på olika sätt i ordbehandlaren: en divis betyder divis, två diviser betyder halvfyrkants minus. Sen kan man »Brist på språklig omsorg med hjälp av Ersätt-rutinen i PageMakers textbehandlare byta alla från författarens sida är dubbeldiviser mot minus. Med tanke på hur ofta man måssärskilt klandervärd i te byta på detta sätt och hur trivialt problemet egentligen är vore det fel tryckta skrifter som vänatt påstå att det är okomplicerat att göra det; det är onödigt krångligt, der sig till tusentals och men inte särskilt svårt. Man måste bara tänka på att halvfyrkants åter tusentals läsare. Den minus och många andra »specialtecken« (vad det nu är för speciellt författare som i dylika med ett tankstreck...) måste skrivas på olika sätt i text och dialogrutor. I arbeten vältrar över klartext alltså: [Ctrl 0]. I dialogrutan »Ersätt« skriver man Sök: -- [Tab] görandets möda på läsaErsätt med: ^= (dvs. skift/ cirkumflex+likhetstecken). Glöm ren tusenfaldigar ju inte att kryssa i rutan »Alla artiklar« om du vill byta i hela dokubesväret.« mentet. Klicka »Ersätt alla«. Även för texter inskrivna av Erik Wellander någon som inte förmått skilja på divis och minus kan man använda PageMakers textbehandlare en bit på vägen – det är i alla fall enklare än att korrläsa och korrigera bort alla felaktiga streck. Gör så här: ersätt alla förekomster av sekvensen [Mellanslag][Divis][Mellanslag] med [Mellanslag][Minus][Mellanslag], eftersom man kan utgå ifrån att alla diviser som har ordmellanrum på bägge sidor är menade som tankstreck. Mellanslag skrivs även i dialogrutor som mellanslag, halvfyrkants minus som ovan: ^= Pratminus med rätt mellanslag Pratminus vid repliker fixar man på liknande sätt – och löser i förbigående ett par andra problem. Teckensekvensen vid replikens början ser troligtvis ut så här: [Enter] [Tab][Divis][Mellanslag] och sen följer texten. Ersätt denna sträng med [Enter][Fyrkants indrag] [Minus][Spatie]. På detta sätt gör man styckeindraget korrekt till fyrkant och petar in fast utslutning mellan pratminuset och texten så att detta avstånd inte varierar med det utslutna ordmellanrummets storlek vid olika repliker. (Spatie är detsamma som en fjärdedels fyrkant – se nedan.) Alltså: Sök: ^p^t-[Mellanslag][Tab] Ersätt: ^p^m^=^< Fyrkanter, spatier och artondelar Fast utslutning var en nödvändighet på den tid när typerna var blykuber som staplades sida vid sida. Det s.k. lågmaterial som lades mellan ord och teckengrupper reglerade noggrant alla sidledes avstånd i typografin. Utgångspunkten var fyrkanten, dvs. gradens storlek som sidan i en kvadrat. Monotype introducerade i början av 1900-talet ett måttsystem som använde sig av fyrkantens delar. Blykuben Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 skivades i lämpliga heltalsbitar: hälften, tredjedelar, fjärdedelar ända ner till artondelar. De digitala tecknen kan flyta omkring godtyckligt – och gör det också om man inte vet hur stora avstånden ska vara och var man hittar kommandona för den fasta utslutningen. PageMaker har fyrkant (eng: em-space) som nås med kommandot [Ctrl][Skift]m, halvfyrkant (en-space) [Ctrl] [Skift]n och spatie (thin space) [Ctrl][Skift]t. I dialogrutor skrivs de som ^m, ^n resp. ^t. Dessutom kan man manuellt öka eller minska avståndet mellan två eller flera tecken med 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, men dessa mått kan inte användas i dialogrutor, t.ex. »Ersätt«. (Se artikeln om bokstavsmellanrum, tillriktning, spärrning och utjämning på s. 12 i DtP 5/92.) Tänk vad enkelt det vore om alla fonter hade fast utslutning i standardlayouten (t.ex. hel- och halvfyrkant, spatie, sjättedel och artondel om man ortodoxt vill vill hålla fast vid de gamla Monotype-måtten eller gärna en modern anpassning av de två sista måtten). Då kunde du lägga in dem på egna tangenter och ha dem direkt åtkomliga när du skriver in text från klaviaturen. Du skulle lättare kunna använda dem i olika dialogrutor. I väntan på sådana typografifrämjande innovationer får vi leva med följande krångliga kommandon och ännu krångligare Sök/byt ut-rutiner. Så här kan fyrkantsmåtten användas: Helfyrkant (1/1): indrag vid nytt stycke Halvfyrkant (1/2): i tabeller för att få kolumner att linjera. Versalsiffrorna i en font håller (nästan alltid) halvfyrkants bredd. Spatie (1/4): mellan pratminus och replik; som ordmellanrum i centrerad, vänster- och högerställd sättning – egentligen är spatien lite för stor (bättre ordmellanrum är 4/18), men i PageMaker får den ofta duga för att det är enklare. Sjättedel (3/18): mellan siffergrupperna i telefon- och postgiro- och postnummer; i flerordsförkortningar utan punkt. Niondel (2/18): som tusentalsavskiljare i sifferuttryck; i flerordsförkortningar med punkt. Artondel (1/18): före frågetecken, utropstecken, kolon och semikolon för att skilja tecknen från föregående ordbild. De tre sista måtten kan man alltså inte nå i PageMaker, men i kortare texter kan man manuellt använda kommandona [Ctrl Skift Num+] som ger 1/100 fyrkant och [Ctrl Num+] som ger 1/25. [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+] ger 1/20 fyrkant, dvs. en hygglig modernisering av Monotypes gamla artondel. Gemena siffror och versala De gemena siffrorna var länge frånvarande i persondatortypografin. Med Adobes Garamond Original kom den första uppsättningen och numera finns Expert Set och Old Style Figures markerat på många ställen i katalogerna. Adobe har gemena siffror (och kapitäler) till följande typsnitt: New Baskerville (nr 226), Bauer Bodoni (199), New Caledonia (214), Adobe Caslon (181), Linotype Centennial (206), Garamond 3 (193), Adobe Garamond (101), Stempel Garamond (225), Goudy (227), Granjon (209), Janson Text (204), Minion (144), Old Style 7 (239), Palatino (213), Caecilia (235), Times (194), Times Ten (196), Trump Mediaeval (210), Utopia (105), Berthold Walbaum (198). Monotype levererar Expert Sets till Baskerville (nr 1078), Bembo (1080), Centaur (1116), Ehrhardt (1083), Garamond (1101), Perpetua (1087), Plantin (1088–89), Times New Roman (1096), Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 5 Problemet kvarstår dock hur dessa specialfonter ska ket ju inte riktigt var meningen. nyttiggöras på ett inte alltför arbetskrävande sätt. I Quark Det är lätt att glömma bort att det gjordes en hel del Xpress på Macen finns redan XTtensions som löser problehyfsad typografi under de femhundra år då blytypernas met för Monotypefonterna genom att standardsiffrorna sidoytor satte gränsen för hur nära bokstäverna kunde stå automatiskt byts mot gemena som hämtas från supplevarandra… mentfonten om man kryssar Den information om hur för i en ruta. Som mindre brett ett tecken är som finns LITTERATUR lyckligt lottad PageMakeri fontens breddvärdestabell Detaljerad information för professionella användare om PageMaanvändare hoppas man att ger i de flesta fall hyfsade kers avancerade funktioner (sånt som saknas i de vanliga manualiknande tilläggsprogram teckensammanställningar. lerna) finns i TechNotes (Aldus TechNotes for Macintosh PageMakommer med tiden. Men vissa bokstäver är ker 4.0, 324 sidor, eller Aldus TechNotes for Windows PageMaker Tills dess får man använovänner med somliga andra 4.0, 336 sidor.) da textbehandlaren och göra tecken och i par blir de De kan beställas för 250 kr från Aldus (Box 47, 164 93 Kista, tio byten i dokumentet där besvärliga att handskas tel. 08-752 33 00, fax 08-751 49 55). Samma typ av information man vill ha gemena siffror. med, t.ex. Va, v. och Ty. Ordfinns i »Straight Talk«, A4-blad på engelska om olika ämnen som Om man kopplar ihop kapibilderna kan förbättras kan beställas från Aldus – nr 1, juli 1991 handlar t.ex. om tillrikttel till längre dokument slipgenom att sådana kritiska ning och kerning. per man upprepa procedubokstavspar snyggas till Här följer tips på några böcker som innehåller detaljerad inforren så många gånger. genom att man ändrar – mation i form av språkliga och typografiska regler och råd: Gå in i textbehandlaren oftast minskar – mellanrumoch öppna dialogrutan met. Detta är detta som kalErik Ellegaard Fredriksen: »Ersätt«. Skriv Sök: 1 [Tab] las kerning. Bogens Funktion og Æstetik. Vejledning i Bogtilrettelægning. Ersätt: 1. Klicka sen på I rubriker får man ibland 2 uppl. Köpenhamn: Christian Ejlers' Forlag, 1981 »Attribut« och öppna fontlisgå in och kerna manuellt på Christer Hellmark: tan under »Ersätt med:« till samma sätt som med ojämna Typografisk handbok. Stockholm: Ordfront/Ytterlids, 1991 höger genom att klicka på versaler (se artikel i DtP Jost Hochuli pilen vid »Teckensnitt:«. 5/92). I löpande text får man Detaljernas betydelse inom typografin. Rulla fram till fonten som lita till de kerningtabeller Stockholm: Compugraphic, 1988. innehåller de gemena siffsom följer med fonten. Sten Lagerström rorna och välj den, klicka En sådan tabell består av Bokens typografi. Stockholm: Bröderna Lagerströms, 1950 OK och i nästa dialogruta en lista med bokstavspar och Ruari McLean: »Alla artiklar« och »Ersätt ett värde som anger hur The Thames and Hudson Manual of Typography. alla«. Upprepa samma sak mycket tecknen ska flyttas London: Thames & Hudson, 1980 med siffror 2–9 och glöm när de hamnar intill varann Manus. Handbok för redaktörer. inte nollan. i en löpande text. Stockholm: Svenska Bokförläggareföreningen, 1989 På liknande sätt kan man Fonter och program kan Svenska skrivregler. sätta versalsiffror med en hantera flera hundra sådana Stockholm: Svenska språknämnden/Almqvist&Wicksell, 1991 punkt mindre grad än omgipar, vissa flera tusen. Man vande text – ett bra sätt att kan själv redigera kerningFÖR DIG SOM VILL VETA MER få dem mindre iögonenfaltabellerna om man inte är lande – t.ex. i typsnitt där nöjd med satsens kvalitet. I Harold Evans gemena siffror saknas. vissa program – det bästa för Handling Newspaper text. London; Heinemann, 1974 Istället för att byta typWindows heter LetrTuck+ Stanley Morison snitt i dialogrutan »Ändra (finns även i Mac-version) First principles of Typography. Cambridge, 1936 attribut« går man in under kan man justera kerningpaBetty Binns »Storlek« och klickar på rätt ren direkt på skärmen så att Better Type. New York: Watson & Guptill, 1989 grad. Upprepa detta för alla de ser lagom täta ut och spasiffror. ra detta utseende som ett Programmen PMtracker och LetrTuck+ finns för både Macintosh Ett alternativ till Ersättvärde i tabellen. och Windows och levereras av EDCO Services, 12410 N.Dale metoden är att med hjälp av Tålamodsprövande Mabry Highway, Tampa, Florida 33618, USA. Fax 0091-813lämplig typsnittseditor Det är ett tålamodsprövande 9602356. Med Mac-versionen följer också ett program med vilket (Fontographer, FontMonger, man kan redigera breddvärdestabellen för en font. jobb att ge sig in och ändra i CorelDraw) stuva om i fontkerningen; det kräver layouten: hämta de gemena många försök innan man är nöjd. Skärmens noggrannhet siffrorna från specialfonten och lägg in dem på respektive är inte tillräckligt bra för att man säkert ska kunna bedösiffertangent i standardfonten. ma slutintrycket, man måste skriva ut flera korrektur på Siffrornas breddvärden måste ändras: versalsiffrorna laserskrivaren, helst också »rippa« i normal upplösning. ligger alla på halvfyrkants bredd; de gemena siffrorna har För att varje användare inte ska behöva sitta uppe om individuella värden. Om texten ska rippas måste den redinätterna och bröta i sina hundratals fonter finns det nu gerade fonten skickas med och installeras i sätteriets RIP programtillverkare som levererar förbättrad kerning till eller dokumentet lämnas som PostScript-fil (PRN-fil). vissa program. Man köper färdiga tabeller som man Kerning använder i stället för standarden. Det gäller bara att förDet talas numera mycket om kerning i samband med typosäkra sig om att leverantören har samma uppfattning om grafisk kvalitet. Det är en utmärkt facilitet som kom med »lagom« kerning som man själv. fotosatsen, men den kan lätt drivas för långt: tabeller med Ett alternativ är att välja ut ett fåtal typsnitt som man tusen och åter tusen teckenpar varav en del så dåligt keranvänder ofta eller är särskilt fäst vid och lägga ner tid på nade att ordbilden förstörs därför att paren är för täta, vilatt skapa fulländade kerningtabeller för dessa. 6 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Quarktipsen som gör dig till en bättre människa (kanske dags för en löne Har du tänkt på att det femtiotal tips vi publicerat sedan starten av Design Typografi Produktion, direkt riktade till dig som jobbar med Quark XPress, säkert redan ökat ditt v ärde på arbetsmarknaden? Vi vill inte gå så långt som att säga att du blivit en bättre människa, men kanske lite mindre irriterad ibland? Att du blivit säkrare framför skärmen är iallafall säkert. Därför bjuder vi på några tips till! Häng med! 1. Ett enkelt sätt att skapa parallellställda texter i marginalen, såsom sidoställd rubrik eller en jämförande text som följer brödtextens förskjutningar är att skapa ett Parallelltextblock som förställd text ankras i brödtextens som följer insättningspunkt , med brödgenom att kopieras textens eller klippas ut med förskjutblockverktyget aktivt, ning och därefter klistras in vid brödtextens insättDu kan ha ningspunkt – men med blanka redigeringsverktyget rader och aktivt. Mellan det förfylla på ankrade blocket och text efter brödtexten slår du ett behov. Indragstecken (Kommando-*). Nu kommer brödtexten att behålla ett indrag lika brett som det förankrade blocket, även om man behöver göra det bredare eller smalare. För att den förankrade texten ska börja vid brödtextens första rad och linjera med brödtextens baslinje bör du välja samma radavstånd där som i brödtexten, samt företa följande inställningar för blocket i Objekt-Specifikationer (Kommando-W): Blockets placering sätts Justerad till textens uppstaplar, Blockmarginal sätts till noll och Första baslinje till Uppstaplar. Den parallellställda texten hänger fortfarande lite nedanför brödtexten baslinje, så använd Flytta baslinje i Text-menyn för att skjuta upp den något lite, 0,5 punkt eller så. Ett mellanrum mellan parallelltexten och brödtexten kan du till exempel skapa med ett Styckeformat-Höger indrag (Kommando-Skift-F) i det förankrade blocket. Vill du ha blankrader i brödtexten, och behålla indraget, gör ett mjukt radbyte med Skift-Retur. När du bestämd dig för den parallellställda textens bredd slår du en tab framför Indragstecknet och specificerar en vänsterställd tab-position där. Vill du skapa ett generellt indrag för all brödtext efter detta stycke slår du bara en tab och ett Indrags-tecken för texten i de följande styckena. En annan metod är att skapa ett vänsterindrag. Både tab-positionen och vänsterindraget kan du knyta till en typografimall för brödtexten. Men se upp – vänsterindrag kan inte tillämpas på ett brödtextblock som har ett parallellställt förankrat block, för i så fall dras detta block och näraliggande text in. Ångrar du dig och vill ha bort ett förankrat block så behandla det som om det vore ett ord – inte som ett block! Med blockverktyget misslyckas du att ta bort det, däremot kan du enkelt radera det med redigeringsverktyget aktivt, liksom klippa ut det och klistra in det på ett annat ställe med textverktyget aktivt och kommando-X respektive kommando-V. 2. Det kan vara svårt att exakt placera monterade EPS-bilder, eftersom skärmbilden är grov och ofta missvisande. En lösning är att – i ritprogrammet – vid sidan av bilden göra små passmärken som ansluter till något objekt på sidan, marginalen, baslinjen eller vad det nu är som bilden ska passa till. Förminska sedan bildblocket (inte bilden) så att passmärkena döljs, eller placera dem i förhand så att de beskärs. 3. Var sparsam med beskärning av bilder. QuarkXPress processar nämligen först hela bilden, innan den beskärs, och ju större beskurna bilder du har, desto längre tid tar det. Har du många beskurna bilder kan du i värsta fall råka ut för minnesbrist. Alltså, begränsa bilderna till det som ska tryckas, innan de monteras. 4. Vid uppdatering från XPress 3.0 till 3.1 frågar uppdateraren efter ditt gamla program på hårddisken. Även andras program kan uppdateras, men det får den märkning och licensnummer som din uppdateringsdiskett har. Men det går också att installera ett helt nytt XPress 3.1, utan att någon äldre version finns på hårddisken: alternativ-klicka OK-knappen när uppdateringsprogrammet frågar om du vill uppdatera, och du kan installera din QuarkXPress på nya eller raderade hårddiskar. 5. Precis som block kan förflyttas i små steg med piltangenterna när blockverktyget är aktivt, kan en bild förflyttas inom ett bildblock med piltangenterna när bildverktyget är aktivt. Piltangent flyttar bilden en punkt, medan alternativ–piltangent flyttar den 0,1 punkt. 6. Om du tycker att XPress tar alltför lång tid att starta, kan du se över vilka filter och XTensions, tilläggsprogram, du har i XPress-mappen. De som du inte absolut behöver kan du flytta till en annan mapp i XPressmappen, och lyfta ut vid behov. Särskilt tidskrävande är Network Connection från Freebies, eftersom den ska spana efter andra eventuella XPress-användare på nätverket. 7 Vid figursättning kan du få en mjukare och mer avrundad kontur genom att i ritprogrammet dra en linje runt figuren där du vill att texten sedan ska ansluta, och färggsätta linjen vit utan fyllning. I XPress väljer du sedan Infällning-Bild, samt 0 marginal varvid XPress hanterar den osynliga linjen som bildens ytterkant. 8 Automatisk länkning och tillägg av nya sidor är en utmärkt funktion när man importerar text eller skriver in 7 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 eförhöjning? Nytt jobb? Kraftfull fringis typ gratisbiljetter till Alien 3? ny, men den kan skapa förvirring när man har ett dokument med flera artiklar. Du kan styra placeringen av nya sidor i Redigeramenyn–Inställningar–Allmänna–Tillägg av sidor, till Slutet av artikeln, Slutet av avsnittet (förvalt) och Slutet av dokumentet. Den tryggaste metoden i ett komplicerat dokument är dock att stänga av Tillägg av nya sidor och att helt manuellt lägga till sidor genom att antingen välja Lägg till… i Sidamenyn (Kommando-+) och kryssa för Länkning med aktiv kedja, eller att dra ned nya sidor från dokumentlayouten och sida för sida flöda texten med länkverktyget. 9. A nfanger skapar du genom att i Styckeformat (kommandoskift-F) kryssar för anfang och anger hur många tecken och rader den ska omfatta. Ofta behöver du dock bygga ut den infällda anfangen, alltså flytta ut den lite i vänstermarginalen, så att tecknet optiskt linjerar med textkanten. Serifferna brukar man ofta bygga ut, så att det inte blir ett glapp mellan seriffens vänsterkant och själva grundstrecket. Vissa oregelbundna tecken, som T, samt rundade tecken, t.ex. O och G, kan man också behöva bygga ut. Poängen är att anfangen optiskt ska linjera med textens vänstermarginal, med baslinjen och första radens uppstapel. Den traditionella metoden är att placera anfangen i ett eget textblock, som dras ut i marginalen och ges infällningsspecifikationer så att det skjuter bort texten lagom till höger och under. Om textblocket däremot ska förankras i brödtexten (genom att klippas ut med blockverktyget aktivt och klistras in vid insättningspunkten med redigeringsverktyget aktivt) hamnar det innanför brödtextens vänstermarginal och tecknet förskjuts för långt in på raden. Du bygger ut det genom att placera ett mellanslag till vänster om anfangblocket, markera mellanslaget och knipa. Det förankrade blocket dras nu över mellanslaget och ut i marginalen. Det andra sättet bygger helt på XPress automatiska anfangfunktion. I Styckeformat anger du att Anfang ska omfatta två tecken. Slå sen ett mellanslag före anfangen, markera mellanslaget och knip. Därvid flyttar anfangtecknet över det osynliga mellanslaget och ut i margi- nalen. På skärmen blir den utbyggda delen osynlig, men den syns i utskrift. Om du vill justera knipningen och du får besvär med att markera mellanslaget ställer du insättningspunkten före anfangen (kommando – piltangent-upp), håller ned skifttangenten och stegar bakåt med piltangenten. Att du lyckats markera mellanslaget ser du i måttpaletten. Samma metod kan du använda för att bygga ut citattecken. Vill du ha en helt utfallande anfang kan du arbeta med förankrade block eller slå tecknet för Indrag hit (kommando–*) efter anfangen. På insidan av anfangen använder du också knipverktyget för att reglera avståndet mellan anfang och text. 10. Hamnar du i situationen att en färdigkomponerad sida måste storleksförändras, kanske på grund av ändrat sidformat, kan du komma undan med blotta förskräckelsen, genom att spara sidan som en EPS-fil, montera den i QuarkXPress eller ett ritprogram och generellt skaländra hela sidan med alla komponenter. Behöver du flytta över en textkomposition till ett annat program, Illustrator eller PageMaker, använder du också metoden att spara sidan som EPS. 11. A nfang figursätts vanligen inte, men det första ordet ska ansluta till anfangen, eftersom de hör ihop. Avståndet till anfangen ska vara något större än ett normalt teckenmellanrum, och bör anpassas visuellt. Sätt insättningspunkten mellan anfangen och texten och kerna. Detta påverkar alla raderna, men strunta i det, se bara till att första ordet kommer rätt intill anfangen. Slå därefter ett ny rad (skift-retur) efter raderna och slå fram texten med tabulator eller mellanslag som knips efter behov. Samma metod använder du för att figursätta texten. En annan metod för anslutning och figursättning är att kopiera in anfangen till en egen textbox och dra en linje eller polygon där texten ska sättas. Textboxens infällning och bakgrundsfärg ska sättas till Ingen och linjen eller polygonen ska göras Vit – eller behåll den synlig och markera med Skriv inte ut i Linjespecifikationer, så blir det lättare att hitta objektet. Gruppera anfangen och objektet och se till att anfangen är framför linjen och att linjen är framför brödtexten. Denna metod har en allvarlig brist: anfangen och linjen kan inte tillsammans förankras i texten. En tredje metod är att förankra ett block med anfang och använda ny rad och knipt mellanslag för att tvinga in texten intill anfangen i det förankrade blocket. Slå skift-retur vid radens slut och ett mellanslag närmast intill det förankrade blocket, markera mellanslaget och knip. Texten dras nu över mellanslaget och döljs av blocket, men syns i utskrift. Metoden är osäker eftersom du inte ser hur mycket du ska knipa. En fjärde metod är att omvandla anfangen till en bild, montera i ett bildblock och sätta infällningen som Bild eller Manuell. Detta block kan förankras i texten och byggas ut med knipt mellanslag. Det bästa sättet att göra anfangen till bild är att skriva den i Illustrator, Freehand eller annat lämpligt ritprogram och spara som EPS-dokument. Här kan anfangen också förses med en osynlig linje som kan styra figursättningen. Vill du inte lämna QuarkXPress skapar du en sida med minimalt format, skriver anfangen och sparar sidan som EPS. Först måste du testa vilken grad anfangen ska ha för att passa in; tyvärr får man ingen vägledning av en en automatiskt skapad anfang ty dess grad går inte att avläsa. 12. Vill du ha en anfang som sträcker sig över flera stycken slår du bara ny rad (skift-retur) där du vill ha det nya stycket. Ett ”fuskindrag” i det nya stycket gör du med tab eller mellanslag. Egentligen är det förstås ett och samma stycke, men det är en annan femma. För att undvika att sista raden i det som ska se ut som olika stycken slås ut kan du skriva in en nonsenstext efter den riktiga texten på raden, och markera denna vit under TextFärg så skrivs den inte ut. SKICKA IN DINA TIPS TILL DTP! FAXA OSS PÅ 08-644 90 66 ELLER SKRIV TILL DTP, BOX 20158, 104 60 STOCKHOLM INFÖRDA TIPS BELÖNAS – OCH TÄNK PÅ ÄRAN! Tidning Textsystem Ombrytningssystem Vem bryter sidorna? Tjänster bort? Fördelar/nackdelar? Repro Aftonbladet Atex Macintosh/Quark XPress Nyhetssidor journalister, bilagor grafiker 50 i januari -92 Snabbare och lättare Blandad Arbetet Blir Macintosh Macintosh/Quark XPress 4 grafiker och 6 journalister per skift 38 grafiker, totalt 145 Vet inte ännu Blandad, ska bli helscannad Barometern Norsk Data Blir Mac/Quark XPress MBL om fördelningen grafiker/journalister 5 – Blandad, ska bli helscannad Bergslagsposten PC Macintosh/Quark XPress Grafiker – Enklare, snabbare, billigare Blandad Blekinge Läns Tidning Toti Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister – Sparar dubbelarbete Traditionell, scanner i höst Bohusläningen Toti Blir Mac/Quark XPress Grafiker 15 Sparar pengar Blandad, ska bli helscannad Borås Tidning Norsk Data Manuell/Mac/Quark Hälften grafiker, hälften journalister – Utkörningsproblem Blandad Bärgslagsbladet Mälardata Macintosh/Quark XPress Tre journalister, en grafiker per skift inga ännu så länge Dagen Grafisk Komm. Macintosh/PageMaker Journalister, grafiker, reklamare – – Blandad Dagens Nyheter PC/Macintosh CCI, Mac/Quark XPress* 36 journalister, 28 grafiker Minst 5 Systemet under inkörning Blandad, går mot helscannad Dala-Demokraten Norsk Data, PC Macintosh/Quark XPress Grafiker Ett fåtal Slipper en massa mellanled Blandad, ska bli helscannad Elfsborgs Läns Allehanda Harris Blir Mac/Quark XPress Under utveckling – – Blandad Enköpingsposten Toti Manuell, blir Mac/Quark Mest grafiker Cirka 5 – Traditionell Eskilstuna-Kuriren Atex Manuell, blir Mac/Quark – Oklart hur många Spara folk och pengar Traditionell, ska bli helscannad Expressen Mac, SII och PC Manuell, Mac/Quark En fjärdedel grafiker ”Inte officiellt” Personalbesparande Blandad, ska bli helscannad Folkbladet Östgöten Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister 8 Effektivare, kräver mer kunskap Traditionell, scanner i höst Folket Norsk Data Mac/PageMaker, Quark Hälften grafiker, hälften journalister ? Reducera grafikersidan Traditionell Gefle Dagblad Atex Manuell, Mac/Quark** 2 grafiker, 1 journalist på bilagan – Kvalitetsförhöjande Lämnas bort, i framtiden helscannad Gotlands Tidningar Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister 5 Bättre koll på sin egen sida Traditionell, ska bli helscannade Göteborgs-Posten Mälardata CCI, Mac/Quark XPress Blandat grafiker och journalister – Senare deadline, mer flexibelt Blandad, ska bli helscannad Hallands Nyheter Mälardata Macintosh/Quark XPress Grafiker – Färre system, färre problem Blandad, ska bli helscannad Hallandsposten PC PC/Ventura Grafiker 12 Sparar folk och material Traditionell, ska bli helscannad Helsingborgs Dagblad Macintosh Macintosh/Quark XPress Cirka 10 grafiker, 15 journalister – Snyggare fyrfärgstryck Blandad, ska bli helscannad 8 Desktop i svensk dagspress – en aktuell rapport om datorer, program, grafiker och framtiden Blandad, ska bli helscannad Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Atex Toti Toti Norsk Data, PC Norrköpings Tidningar Norrl. Socialdemokraten Norrtelje Tidning Nya Norrland Macintosh/Quark XPress Macintosh/Quark XPress Harris Manuell, ska skaffa Mac Manuell, ska köpa system Blir Mac/Quark XPress Blir Mac/Quark XPress Byter till Mac/Quark Manuell Macintosh/Quark XPress Toti Wilkenson Norrbottens-Kuriren Manuell, ska köpa system Smålandsposten Atex Norra Västerbotten Manuell Mälardata Mälardata Norra Skåne Manuell Skövde Nyheter Toti Nordvästra Skånes Tidn. Manuell, Mac på gång Wilkenson Data Toti Nerikes Allehanda Manuell, Harris på gång Skånska Dagbladet Toti Motala Tidning Macintosh/Quark XPress Toti Macintosh Länstidningen Östersund Macintosh/Quark XPress Skarab. Läns Allehanda PC Ljusnan Manuell Blir Macintosh Mälardata Laholms Tidning Macintosh/Quark XPress Sala Allehanda Toti Kristianstadbladet Macintosh/Quark XPress Manuell PC Katrineholms-Kuriren Manuell, ska bli Toti Toti Toti Karlskoga Tidning Macintosh/Quark XPress Piteå-Tidningen Norsk Data Jönköpings-Posten Macintosh/Quark XPress Manuell PC, Norsk Data Hälsinge-Kuriren Manuell Nya Wermlands-Tidningen PC, IBM Norsk Data Hudiksvalls-Tidning Förhandlas Förhandlas Under förhandling, idag grafiker Grafiker Fördelas beroende på talang Grafiker Grafiker Något fler journalister Hälften grafiker, hälften journalister Grafiker ? Grafiker Grafiker Grafiker Grafiker Grafiker Grafiker Hälften grafiker, hälften journalister Blandat Grafiker Grafiker Blandat Ska förhandlas Ännu oklart Mest grafiker Grafiker ? ? Cirka ett tiotal – – – – 25 Några få – – – – – – – ? 5-6 ? – – – ? Vill ej uppge antal – – Redaktionen har kontroll Bättre ekonomi och tempo Flexibiare, bilder integreras – Kvalitetshöjande, tjänar tid – – Jobbet har blivit ensidigare Quark är standard i huset Slipper dubbla moment – – – – – – ? Tio timmar vid skärm jobbigt Snabbare sidbehandling – Lönsamt Smidigare att forma sidorna – Slipper dubbelarbete Överblick över processen – Traditionell Traditionell Blandad, ska bli helscannad Traditionell Repro på annat ställe Traditionell Traditionell Traditionell, ska bli helscannade Traditionell repro Traditionell Blandad, ska bli helscannad Traditionell Traditionell Traditionell Traditionell Traditionell Traditionell, ska bli helscannad Traditionell Blandad, ska bli helscannad Traditionell Blandad, ska bli helscannad Traditionell, ska bli helscannad Sköts i Karlstad Blandad, ska bli helscannad Traditionell Traditionell Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 9 Macintosh Norsk Data, Mac Manuell, Mac/Quark PC, IBM PC Unic Toti PC, Wilkenson Norsk Data Sundsvalls Tidning Svenska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet Sydöstran Södermanlands Nyheter Mariestadstidningen Trollhättans-Tidning Upsala Nya Tidning Byter till CCI-system PC, Editor PC PC Norsk Data Byter till Mac Atex PC, Wilkenson Norsk Data Macintosh PC, Macintosh Vimmerby Tidning Värmlands Folkblad Västerbottens Folkblad Västerbottens-Kuriren Västernorrl. Allehanda Västerviks-Tidningen Ystads Allehanda Örebro-Kuriren Örnsköldsviks Allehanda Östersunds-Posten Macintosh/Quark XPress Östra Småland Hälften grafiker, hälften journalister ? Hälften grafiker, hälften journalister Något fler grafiker Grafiker Grafiker ? 5 journalister, 3 grafiker Hälften grafiker, hälften journalister Hälften grafiker, hälften journalister Blir något fler journalister än grafiker Blandat grafiker och journalister Grafiker - Nu grafiker Grafiker Grafiker Hälften grafiker, hälften journalister Grafiker Nu grafiker Förhandlas Grafiker Något fler journalister Knappt 20 ? - ? ? - ? - ? Cirka 20 6 ? - - ? - ? Cirka 25 - Cirka 100 ? ? ? Kvalitetshöjning Full kontroll över sidan Lättare hantera materialet - Snabbare - - Kvalitetsförbättring Tar tid att lära sig Utbildningen hänger inte med - - Bättre överblick - Senare deadline - - Redaktörerna större kontroll - Mac klarar inte stora nätverk Snyggare sidor - Överskådligare bryta på skärm *På Stan-bilagan bryts på Mac/Quark XPress, ekonomi- och kulturredaktionerna skriver på Macintosh, annonsavdelningen har också Macar. **Endast bilagan bryts på skärm. Norsk Data Byter till Mac/Quark Östgöta Correspondenten Mälardata Macintosh/Quark XPress Macintosh/Quark XPress Macintosh/Quark XPress Manuell Blir Mac/Quark XPress Blir Mac/Quark XPress Macintosh/Quark XPress Ventura, Correl Draw Mac/Quark XPress i höst Manuell, Mac, PC Vestmanlands Läns Tidn. PC, Grafitex Manuell PC/Ventura Manuell Manuell Macintosh/Quark XPress Manuell än så länge Macintosh/Quark XPress Manuell, Mac/Quark** Wilkenson Smålänningen Macintosh/Quark XPress Byter till Mac Smålands-Tidningen Helscannad Blandad, ska bli helscannad Helscannad Traditionell, ska ev. bli helscannad Traditionell, ska bli helscannad Traditionell Traditionell, ska bli helscannad Blandad, ska bli helscannad Blandad, ska bli helscannad Blandad, ska bli helscannad Traditionell, ska bli helscannad Traditionell Blandad - Traditionell Ingen egen repro Traditionell Blandad, ska bli helscannad Traditionell, ska förnyas Blandad, ska bli helscannad Traditionell, ska bli helscannade Traditionell Blandad repro 10 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 11 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Första hjälpen mot minnesförlust för PageMaker-användare Har snabbkommandon och genvägar fallit ur dina fingrar någonstans mellan hängmattan och badstranden? Medan du fräschar upp de gamla kan du passa på att lära dig några nya: 1. Du vet säkert att du kan montera text på två sätt; automatiskt och manuellt. Vid manuell montering hämtar du varje gång återstående text vid spaltens slut och klickar ut den i nästa spalt. Vid automatisk montering lägger hela texten ut sig och nya sidor läggs till om så krävs för att texten ska få plats. Halvautomatisk montering innebär att du själv klickar ut texten i varje ny spalt, men utan att behöva hämta text från föregående spalt. Aktivera halvautomatisk montering genom att hålla nere skift-tangenten när du första gången ska klicka ut texten. 2. Vissa texter tar oproportionerligt lång tid att montera. En text på så lite som 10 000 tecken kan i värsta fall ta 15-20 minuter att överföra till PageMaker, om det vill sig riktigt illa, och ibland kan delar av texten försvinna helt. Ofta rör det sig om att skribenten gjort många inställningar i ordbehandlingsprogrammet, delat in texten i spalter, använt olika sorters indrag och flera typsnitt, använt ihålig och skuggad stil etc. Du vinner tid på att avbryta en långsam montering, öppna texten i ett ordbehandlingsprogram och spara den som ASCII-fil. Då försvinner alla överflödiga inställningar, och du kan montera texten på nolltid. 3. Någon gång har du säkert råkat ut för det tidsödande arbetet att lägga samman flera separata textbitar till en. Istället för att klippa ut & klistra ihop texterna, kan du göra så här: Gå till den sida där den första texten befinner sig. Rulla ihop den till hanterligt format och lägg ut den på monteringsbordet, utanför sidytan. Lägg därefter de andra textblocket ovanpå det första, i den ordning du vill de ska följa i den färdiga texten. När så alla texter ligger ovanpå varann, dra en lasso runt dem med pekverktyget och klipp ut (+x). Välj därefter Klistra in (+v), och du får fram en sammanhängande text med alla bitar i rätt ordning. alltid komma åt direkt, oavsett vilken sida du arbetar på. Vill du se hela ytan på monteringsbordet, håll nere skift-tangenten samtidigt som du väljer Skärmstorlek ur Sida-menyn (+w). Du uppnår då maximal förminskning. 4. 8. Mallsidor är till god hjälp, men i bland är de i vägen. Genom att välja Göm malldelar ur menyn Sida, försvinner paginering, sidhuvud, vinjetter och annat från det uppslag du valt. Vill du använda vissa objekt från mallsidan? Gå då först till mallsidorna, kopiera de objekt du vill använda. Gå därefter till det uppslag du vill ändra och håll nere alternativ-tangenten samtidigt som du väljer klistra in. Nu lägger sig dina inklistrade objekt exakt över malldelarna och behöver inte justeras. Välj därefter Göm malldelar och det hela är klart. Vill du bara bli av med något enstaka objekt från mallsidorna, kan du helt enkelt bara täcka det med vitt på den sida där du arbetar. Gör en täckande rektangel med färg Papper och linje Ingen och lägg den överst. Vill du dela av rubriker eller mellanrubriker i två rader utan att dela av texten i två stycken? Håll nere skift-tangenten och tryck därefter ner vagnretur-tangenten. Särskilt praktiskt är detta om du arbetar med textspecifikationer med mellanrum före och efter stycke, som lägger gluggar mellan rubrikraderna om du delar av texten i två stycken. 5. Textbehandlaren är till god hjälp om du vill jämföra stavning av exempelvis namn. Trippelklicka på texten med pekverktyget. Välj Ersätt och skriv i Sök-rutan exempelvis Jan^?on så kan du söka på både Janson och Janzon. Skriv ett ”^?” för varje variabelt tecken. 6. Ligger flera objekt, som textblock, linjer och bilder, ovanpå varann på sidan, kan det vara svårt att gripa tag i det som ligger underst. Håll nere tangenten samtidigt som du griper med pekverktyget, så tar du direkt tag i det objekt som ligger underst. 7. Ytan runt ditt dokument, ”monteringsbordet”, kan användas som lagringsormåde för vinjetter, symboler och återkommande textbitar. Det som ligger på monteringsbordet kan du 9. Varje gång du byter sida i PageMaker, sparar programmet tillfälligt de ändringar du gjort fram till sidbytet. Skulle du råka ut för ett systemfel eller ett strömavbrott under arbetets gång, kan du efter omstart först öppna PageMaker och därefter ditt dokument, så kan du rädda en helt del jobb. Vill du aktivera minispar utan att byta sida, klicka då bara på symbolen för den sida där du befinner dig, så görs minisparet automatiskt. Om du återgår till senast sparade version, går programmet tillbaka till senaste gången du sparade ”på riktigt”, och stannar alltså inte vid din minisparade version. Eftersom PageMaker genom minispar-funktionen lagrar flera olika versioner av ditt dokument, kan det växa ganska snabbt i storlek. Vill du spara plats på hårddisken, välj Spara som istället för Spara från Arkiv-menyn, så gör sig programmet av med de alternativa versionerna i ditt dokument. 10. Saknar du vissa linjebredder i PageMaker? Gör en fylld rektangel i stället. I 200 eller 400% förstoring och med hjälp av måttlinjalerna kan du göra perfekta 3-punkts, 5-punkts eller vadförslags linjer du än vill ha. Bredden är det väsentliga, linjens längd kan du justera i efterhand i lägre förstoringar. 12 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Erik Spiekermann – Berlins vassaste typometer talar ut Erik Spiekermann är den kanske klarast skinande stjärnan på dagens typografiska himmel; hans ryktbarhet når nästan upp till Neville Brodys. Enligt vad DtP erfar från en centralt placerad kärna… förlåt, källa i Applehuset, så är hans Meta föreslaget som ett av de typsnitt som ska inkluderas i Macens nästa systemversion. Erik Spiekermann verkar i en av Tysklands ledande designbyråer, MetaDesign, som ligger i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. MetaDesign har specialiserat sig på företagsprofileringar. Just nu är han sysselsatt med att skapa ett sammanhängande grafiskt kommunikationssystem för det återförenade Berlins tunnelbana. Han är också grundare av (och ägare till) FontShop International, som på kort tid har byggt upp ett världsomfattande nät av typsnittsdistributörer genom ett franchise-system. Att lyssna på Erik Spiekermann kräver absolut koncentration. Inte för att han är oklar, inte på minsta sätt, nej det är hastigheten jag tänker på. Medan marknadsledande tidningsformgivare i Sverige i allmänhet är så tråkiga att lyssa till att auditoriet somnat in efter den femte overheadbilden, är Spiekermann ett fyrverkeri av associationer, nya infallsvinklar, halsbrytande kombinatoner och brott mot invanda tankemönster. En intervju blir därefter; här följer en Spiekermannare (läs artikeln fort så förstår du hur det känns att lyssna till honom). • ”Läsare är tittare. Du tittar innan du läser. Du har en bild av innehållet på sidan innan du läser de första orden i en artikel”. • ”Läsbarhet är inte detsamma som att kommunicera. Det får aldrig se tråkigt ut. Du kan göra vad du vill så länge du vet vad du vill göra”. Alternativ till Times I det ständigt pågående sökandet efter alternativ till Times och Helvetica vill Erik Spiekermann bidra med några tips: • Swift, ett rubrik- och brödtextsnitt för dagspress, tecknat av holländaren Gerard Unger. • Concorde, rubrik och textsnitt. • ITC Franklin Condensed, en nyritad, nyligen släppt variant, till rubriker. David Berlow har ritat totalt tolv nya varianter på Franklin, med bland annat gemena siffror! • Gör dina egna typsnitt! – På MetaDesign ändrar vi alltid något i typsnitten vi använder, säger Erik Spiekermann. Vi har 3 000 typsnitt liggande i vår typsnittsserver, plus alla de olika varianter vi gjort själva. Erik Spiekermann fnyser åt vårt svenska gnäll över felritade å-ringar och illa placerade ä-prickar. – Rita om dem då, säger han. Det tar inte många minuter, om man behärskar Fontographer eller Font Studio eller något liknande program. Och gör du inte det kan du köpa tjänsten billigt av någon som vet hur man gör. – Och varför gör ni förresten inte ligaturer för kombinationen ”fö”? Meta som faxstil Erik Spiekermann har just gjort sitt typsnitt Meta som faxstil, alltså ritat det för 200 dpi:s upplösning – med hintar anpassade till upplösningen på faxen. Sedan passar Erik Spiekermann på att påpeka ett fel i ett gammalt nummer av DtP. – Det är alls inte ITC som är boven bakom den Times som finns i de flesta laserskrivare, säger han. Det var Steve Jobs som själv plockade ut typsnitten till den första Laserwritern, och ett gäng på Apple som digitaliserade dem. Erik Spiekermann föddes 1947, och finansierade sina studier genom att trycka böcker på sin egen press i källaren. Han är typsnittsformgivare, designer och typografisk konsult. Bland annat har han designat flera texttypsnitt för Berthold. Idag ingår han i amerikanska ITC:s typografiska ledning, och arbetar på en bok om typsnitt för Adobe. Kontorets typsnitt Till de typsnitt som han ritat själv hör Officina (1990), utgivet av ITC, och Meta (1991). Officina är som namnet antyder främst avsett till de skiftande krav som kontorstryck, affärskorrespondens etc. kan ställa på typografin. Meta är ämnat som alternativ till tyskeriets främsta uttryck, Helvetica, och lämpar sig också till tryck på sämre papperskvalitéer. Erik Spiekermann är en flitig skribent och uppskattad debattör i typografiska frågor. Hans bok ”Rhyme & Reason: A Typographical Novel” har tryckts på tyska och engelska. Det mest avantgardistiska på typ- snittsfronten just nu händer i Holland. Max Kisman har samplat fonter; vad sägs om Fudoni, där halva bokstaven kommer från Futura och halva från Bodoni? Aldrig samma bokstav Eller Beowolf (ej att förväxla med Bo Berndals Beowulf) där man lekt med postscriptkoden. Istället för att förena punkterna som bildar bokstavens kontur med en och samma linje eller kurva så gör kommandot ”freak to” att konturen varje gång blir olika. ”Random types” har uppstått! Typsnittshanteringen på Macintosh är stadd i explosionsartad utveckling. Multiple Master är bara början. – True Type 2 kommer att få Multiple Master att verka klumpigt, säger Erik Spiekermann. True Type 2 kommer att innehålla allt som Multiple Master har, och mycket därtill. – Från ett enda mastertypsnitt kommer du att kunna generera ett oändligt antal varianter i vikt och bredd med optisk skalning och färginformation inkluderad. Optisk skalning Optisk skalning betyder alltså att mindre grader automatiskt tappar en del av de fina detaljerna och att kontrasterna mellan strecken i bokstaven minskar, för att förbättra tryckresultatet och därmed läsbarheten. För större grader, i rubriksats, blir typerna precis så fint utmejslade som storleken tillåter. – True Type 2 kommer inte att släppas till Microsoft och Windowsvärlden, säger Erik Spiekermann. True Type 2 blir en stor bit av Macens försprång framför PC:n inom den grafiska världen. MetaDesign är 27 personer och en kock. Nu öppnar de ett kontor i San Fransisco. – Vi undviker att ta på oss produktion, men gör mallar i Quark XPress så att andra kan producera efter vår design, säger Erik Spiekermann. Tidningar har vi mallat, och en del producerar vi. Bokomslag gör vi, men bara för skoj skull, eftersom det inte går att tjäna pengar på det. Det går det däremot att göra på Berlins T-bana, som numera knyter samman staden under resterna av den gamla muren. MetaDesigns nya tunnelbaneplan ska bringa reda i det trafikkaos som uppstått i den återförenade staden. Sommaren 1992 sattes den i händerna på Berlinborna. 13 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Dags att köpa modem? DtP förklarar hur och varför! Talar din dator med omvärlden? Eller sitter den försjunken i sitt eget nätverk? Priserna på modem har sjunkit både snabbt och rejält, och har du funderat på ett köp behöver du knappast vänta längre. Har du ett långsamt modem kan det vara dags att byta upp sig till ett snabbare. Ett modem med kommunikationsprogram kan användas till mycket som underlättar arbetet för en desktopare. • Du kan få artiklar överförda till din dator på några minuter, oavsett var i världen din avsändare befinner sig. • Du kan sända dina färdiga sidor direkt till sätteriet, snabbare och smidigare än med post och budbilar. • Du kan koppla upp dig till databaser för att söka information eller sända/ta emot meddelanden. Den största fördelen är att du vinner tid. Den som varje vecka skickar sina sidor på diskett med post mellan Stockholm och Karlstad kan med ett modem lugnt sitta kvar när sista minuten-brevlådans lampa blinkar röd och finputsa sitt arbete flera timmar till. Modemkommunikationen är dessutom säker. När sändningen är klar och inga felmeddelanden dykt upp, är jobbet tryggt i hamn. Ingen försenad postgång, inga trasiga disketter att bekymra sig för. Kolla andra änden på tråden först När du skaffar din utrustning, ta då först reda på vad de du kommer att kommunicera med har och anpassa ditt eget val efter det. Det gäller i första hand modemets hastighet och vilket kommunikationsprogram du ska ha. Att sända eller ta emot per modem kostar lika mycket per minut som att tala i telefon – och precis som vanligt är det den som ringer upp som betalar. Att hålla linjen kopplad Stockholm-Karlstad två timmar varje vecka blir dyrt i längden. Med ett snabbare modem kan du få ner sändningstiden till 20 minuter och kan arbeta effektivare eftersom du slipper vänta. Ett modems hastighet uttrycks i bps (bitar per sekund), eller som det också kallas, baud. En kort text skriven i ett ordbehandlingsprogram tar kanske upp 4 kilobyte (4 000 byte) på din hårddisk. En bit och en byte är inte samma sak. Man kan grovt räkna med att det går cirka tio bitar på en byte och då är din text alltså på cirka 40 000 bitar. Vanliga maxhastigheter för modem är 2 400, 9 600 och 14 400 bps. Med enkel division kan du räkna ut hur många sekunder din text tar att föra över. I våra räkneexempel här alltså cirka 17, 4 respektive 2,7 sekunder. Ju större dokument, desto viktigare med ett snabbt modem. Det går att köpa modem som klarar 56 000 bps, men de kostar därefter också, och om de modem du ska kommunicera med inte klarar mer än 14 400 bps, får du inte full valuta för dina pengar. Sjunkande priser Priset på snabba modem har sjunkit kraftigt. I USA kan du nu köpa ett modem av märket Supra med hastigheten 14 400 bps för 400 dollar. I Sverige ligger priset på cirka 4000 kronor. Supras modem har dessutom inbyggd fax, så att du kan sända och ta emot fax i datorn. Andra tillverkare tvingas nu följa efter och sänka sina priser. Långsammare modem är det ingen vits att köpa, såvitt du inte säkert kan säga att du enbart avser att sända korta textfiler. Ett modem med hastigheten 2 400 bps räcker i så fall bra, och det kan du få begagnat för under tusenlappen. Sändningshastigheten påverkas av ytterligare två faktor, nämligen komprimering och felkorrigering. Kommunikationen mellan två modem är ömsesidig, man kan säga att de pratar i munnen på varandra och bekräftar att överföringen är riktig. En överföring till en annan dator måste vara hundra procent korrekt – uppstår så lite som en enda felaktig bit kan dokumentet vara oanvändbart. Sändningen till en fax är däremot helt enkelriktad – faxen tar enbart emot. I kommunikation med en fax tillåts upp till fem procents fel i överföringen. Några punkter i faxet tillåts hamna fel, men det påverkar inte läsbarheten. Därför är det vanligt att modem klarar att kommunicera snabbare med en fax än med en annan dator. Modemet till Macintosh’ PowerBook klarar exempelvis att faxa i 9 600 bps, men talar i 2 400 bps i samspråk med en annan dator. Ju högre överföringshastighet, desto större är risken för fel. Därför brukar de snabba modemen ha inbyggd felkorrigering. Komprimering kortar telefontiden Komprimering av data krävs för att uppnå de riktigt höga hastigheterna. Modem med datakomprimering packar dina filer medan det sänder dem. Ett modem med hastigheten 14 400 bps och komprimeringen V42 bis klarar teoretiskt att sända 56 000 bps om filen går att komprimera maximalt. Felkorrigering och komprimering uttrycks med fullständigt följande bokstavs- och sifferkombinationer: V21 V221 V22bis V23 V32 V32bis V42 V42bis 300 bps. 200 bps. 2 400 bps. 1 200 bps i ena riktningen, 75 bps i den andra. 9 600 bps. Utökar V32 till 12 000 och 14 400 bps. Inkluderar felkorrigering: MNP 2-4 och LAP-M. Ger datakompression i förhållandet 4:1 vilket innebär att ett 9 600-modem får prestanda på upp till 38 400 bps. MNP 2-4 metoder för felkorrigering. MNP 5 datakomprimering. Om ditt modem gör komprimerar är det överflödigt att packa dina filer med program som Stuffit och Compactor innan du sänder dem. Modemet gör detta automatiskt. Så över till kommunikationsprogrammet. Här gäller samma tumregel som för modemköpet, ta reda på vilket program du ska sända till och anpassa ditt köp efter det. Det går att sända och ta emot med en uppsjö av program. Om du arbetar i ett nätverk har du kanske meddelandehanterare som QuickMail eller Microsoft Mail? De kan användas till extern kommunikation. Konverteringsprogram som MacLink och LapLink kan gå utmärkt. Kanske följer ett kommunikationsprogram med när du köper modemet? Kanske behöver du ett specialiserat modemprogram som MacTerminal? I regel är det vettigt att satsa på ett program där du kan skräddarsy flera inställningar. Då behöver du bara ange vem du ska ringa upp, så anpassar programmet allt efter de värden du ställt in för just den abonnenten. Se också till att programmet klarar flera protokoll för filöverföring. När du ska sända för första gången, ring och kolla av vad din mottagare har för programinställningar och se till att du själv har samma värden förvalda. Sätterier och tryckerier använder i regel QuickMail och/eller MacTerminal, och säkrast och enklast överföring får du i regel om du använder samma program. Ska du sända till en server som står kopplad till telenätet dygnet runt, krävs ofta att du har avtalat om ett eget kodord för att ta dig in i systemet. 14 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 Här bjuder vi på inskrivningshjälp för dig som använder Mac SmartKeys 2.1 är ett litet utmärkt program som gör det lättare att skriva rätt på Macen. Två funktioner är riktade till den förhärdade ”skrivmaskinisten” som envisas med att använda dubbla bindestreck istället för tankstreck och som slår dubbelt mellanslag efter interpunktion. SmartKeys 2.1 tar automatiskt bort bindestrecken och skriver ett tankstreck eller – om du så vill – halvfyrkantsminus istället. Du kan också välja en inställning där minus följt av bindestreck omvandas till tankstreck och tankstreck följt av bindestreck omvandlar till minus. Dubbla mellanslag reducerar programmet till ett mellanslag – men bara efter punkt, komma, kolon, semikolon, högerparentes, höger citattecken, apostrof, frågetecken, utropstecken, minus och tankstreck. Programmet varnar också med varningsljud om du dabbar sig. Dessa regler verkar endast vid inskrift och du kan få dispens från dem genom att hålla ned kommandoalternativ-tangenterna (skriver du i XPress räcker det med enbart kommandotangenten). Andra funktioner är allmän skrivhjälp. Ofta skriver man av misstag två versaler efter varandra, därför att man inte släpper skifttangenten i tid. SmartKeys 2.1 går då tillbaka och skriver om den andra versalen till gemen, men bara när nästa bokstav visar sig vara gemen och endast vid inskrift, inte vid redigeringar i efterhand. SmartKeys 2.1 tillåter alltså versala förkortningar och hela versala ord, men för att skriva XPress måste man be SmartKeys 2.1 om dispens genom att slå kommando-skift-P efter X, och sedan P igen. Även vid dubbla versaler kan SmartKeys 2.1 släppa ljud ifrån sig. Nästan utmärkt är att tangentbordets citationstecken kan användas direkt – SmartKeys 2.1 översätter tum-tecknet (som enligt någon besserwisser är tecknet för distansminut i Sverige) till “engelska” citattecken, där det första är upp-och-ned. SmartKeys 2.1 följer amerikanska regler för valet av citattecken, så du får fortsätta slå alternativ-skift-2 för att få de ”rätta”, men funktionerna är utmärkta för utländsk korresponedens. Vid behov kan du också få tyska citattecken.Tumtecknen får du fram genom att hålla ned alternativ-kommando-tangenterna. SmartKeys 2.1 plockar automatiskt och blixtsnabbt fram ligaturerna när du skriver dubbla tecken där det finns ligaturer: ae blir æ, oe blir œ, f l blir fl och f i blir fi, ss kan bli ß om du väljer det. En finess med ligaturerna fi och fl är att om du skriver fel och går tillbaks och skriver om i eller l behålls f. SmartKeys är en CDEV som du installerar genom att placera den i systemmappen, varefter du får fram dess kontrollpanel under Inställningar. Där väljer du vilka funktioner du vill aktivera, och eventuella undantag. En viktig poäng är att alla funktioner var och en kan kopplas på eller stängas av för olika program, fonter och skrivbordstillbehör. SmartKeys 2.1 är frivara och distribueras gratis till DtP-s läsare. Det ersätter tidigare versioner av SmartKeys och fungerar med system 7. Riktiga, svenska citattecken – en gång för alla, i alla program Curles är ett annat litet frivaruprogram, som tar hand om bristen SmartKeys: ”svenska” citattecken. Detta är ett Tilläggsprogram, INIT som saknar kontrollpanel. I amerikansk version skapar den engelska citattecken, men Peter Björknäs i Helsingfors har modifierat den för skandinaviskt bruk, så med den i systemmappen behöver du inte hålla ned alternativtangenten när du skriver citattecken. De andra tangenterna som skapar enkla och dubbla citattecken fungerar fortfarande, alltså alternativ-M för ’, alternativ-N för ‘, alternativ-skift-M för ” och alternativskift-n för “. Curlers slår ut SmartKeys citathantering, så om du vill du ha SmartKeys internationella citattecken stänger du av Curlers genom att slå enkelt citattecken, alltså apostrof- tangenten, det första du gör när Macen har startat. Om SmartKeys inte är installerat återfår du istället tumtecknen. Andra sätt att stänga av Curlers är att flytta ut det ur Tillbehörsmappen, eller via ett program som hanterar tillbehör. Curlers i skandinavisk version är bra i sig och ett bra komplement till SmartKeys. Curlers finns på den diskett alla prenumeranter får med detta nummer av DtP. Hur snål är det nyttigt att vara? Ska man köpa nytt eller billigt? Lönar det sig att köpa begagnat, eller blir du lurad? Kort sagt – hur snål är det nyttigt att vara? Vissa saker tjänar du inte på att köpa begagnade. Till dessa hör lösa hårddiskar och modem. Det kommer hela tiden nya, billigare och bättre, som dessutom har garanti. En Macintosh SE eller SE/30 hittar du billigt. Köp en utan hårddisk, eller med en kraschad sådan. Med en ny extern hårddisk blir datorn som ny. En Mac i II-serien kan vara ett bra köp; med ett uppgraderingskort kan du få en extremt snabb dator. Kolla diskdriven extra noga om du köper en dator! Prova om den klarar att läsa dina disketter och formatera en ny. Prova ”Mata ut”-funktionen. Datorn får inte verka slö, då kan det vara nödvändigt att byta hela moderkortet. Kolla alla utgångar för skrivare, modem, SCSI-interface etc. En dator kan bli gammal och ändå fungera. Datorns tillverkningsår är inte avgörande, titta mera på hur den ser ut. Är den fräsch så betyder det oftast att ägaren vårdat den ömt. Om du köper en SE så kolla att skärmbilden inte har krympt – det kan tyda på problem med strömförsörjningen. Kolla så att den du köper har kvitto. Förutom att det är olagligt att köpa stöldgods är det inte särskilt juste mot alla som blivit bestulna på sina datorer. Verkar något skumt så kolla serienumret med polisen! Se särskilt upp med annonser i Gula Tidningen. På flera ställen finns det företag som specialicerat sig på att köpa upp konkursbon. Dit kan du ringa och be dem hålla utkik efter en speciell dator eller ett tillbehör åt dig. I Stockholm bland andra Länna Handelshus, tel 08-609 03 30. 15 Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 DtP-diskett nummer fyra – med ännu ett Les Fonts Terribles™ Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det geometriska typsnittet Terminator, som blir det tredje i vår serie Les Fonts Terribles™. Det som kännetecknar Terminator, vars form baserar sig på en affischstil från trettitalet, är att det är uppbyggt av uteslutande kvadrater och trianglar. Versalerna har kulhål (så kallade terminated caps) och kulorna finns med i fonten – du hittar dem med tangentkombinationen alt–m. Vill du ha siffror med hål i så håll ner alt-tangenten när du trycker på siffertangenten. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt, kanske mer användbara än de du fått hittills. På disketten hittar du också två XTensions. Dels PM-filter, som gör att du kan öppna PageMakerdokument i Quark XPress. Detta är beta-version nummer två, och fungerar emellanåt (vänta er inga underverk). Dels TypoKorrekt, som är en skandinavisk version av TypeSetting Marks som ni fick på förra DtP-disketten. Lägg in TypoKorrekt i samma mapp som Quark XPress, och släng ut TypeSetting Marks, så slipper ni citattecken som hamnar upp och ned. Vi ber om ursäkt för att vi spred den oöversatta versionen! För er med citattecken på hjärnan (det får man lätt) medföljer också systemtillägget Curlers och programmet SmartKeys (se artiklarna på sidan 14). DtP sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator! DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 23 augusti 1992. Adress Design Typografi Produktion Box 20158 TERMINATOR AV STEFAN LUNDHEM 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. ✃ abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö !?/()%&øæœçüûé 1234567890 Tel b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag vill ha Les Fonts Terribles™-typsnitten för b Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMERPOSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON FAX BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER 16 Canon kombinerar printer-kopiator-scanner Canon CJ10 heter en ny färgkopiator, som också fungerar som scanner och printer ihop med en Mac eller PC. Upplösningen är 400 punkter per tum, alltså bättre än en vanlig laserskrivare, och burken använder sig av bubbeljet/bläckstråleteknik. Varje färg; cyan, magenta, gul och svart, har ett eget munstycke med tillhörande färgmagasin. När en färg är slut byter man hela enheten. Som kopiator klarar den att reproducera ett original i en skala från 50% till 200%. För att koppla ihop den med en dator krävs en tillsats, liksom för att kopiera/scanna diabilder eller videobilder. Priset i Sverige för alltihopa inklusive datortillsatsen ligger på cirka 55 000 kr plus moms. Datortillsatsen är dock ingen ripenhet, utan det är själva datorn som står för det jobbet. Kvalitén på bilderna som kommer fram är dock anmärkningsvärd. Scannern klarar att läsa in bilderna i 24-bitars färg. Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992 tica? För visst kan det bli för mycket av Franklin, precis som det redan blivit för mycket av Gill Sans. Färgkodsystemet passar säkert bättre i en tidning där annonstrycket gör det svårare för läsarna att hitta; idag, med den slanka VA i handen, har läsarna inga svårigheter att hitta fram till det redaktionella materialet… Men loggan är snygg. Stöddig annons retar konkurrenter En annons från konsultföretaget MacMeckarna på 14 sidor (!) i senaste numret av Aktuell Grafisk Information har retat gallfeber på konkurrenterna. Hälften av sidorna består av ganska magstarka påhopp på resten av branschen. Som säkert stämmer på en del företag, men inte på alla. Man får inte tala illa om konkurrenter i reklam, så MacMeckarna nämner ingen av kollegerna vid namn, bara som ”de andra”. Fast Adobe nämner man vid namn i följande mening: ”Adobe kan dra åt helvete”. Pressinstitutet erbjuder kurspaket Nya produkter för PowerBook Stiftelsen Pressinstitutet, som arbetar på uppdrag av journalistfacket och tidningsutgivarna, erbjuder tidningar ”hemma hos-kurser” i det mindre formatet. Bland ämnena finns tidningslayout, Quark XPress, bildredigering, färgbehandling, typografisk svenska och elektroniska bildarkiv. Intresserade kan beställa kursprogrammet på fax 08-653 06 30. PowerPort/V.32 är ett internt faxmodem för PowerBook-datorerna. Modemdelen arbetar med överföringshastigheter upp till 9 600 bps, men med hjälp av V.42bis datakompression kan överföringshastigheter upp till 38 400 bps användas. En PowerBook som för tillfället är i viloläge, ”väcks” när någon försöker att skicka ett fax så att detta kan tas emot. Cirkapris 7 950 kronor. Specialladdaren för batterier till PowerBook 140/170 laddar ett batteri till en PowerBook 140/170 på 4 timmar. Laddaren kan anslutas till cigarettändaruttaget i en bil, som därmed får en vettigare uppgift, eller till elnä- Svensk Grafisk Design ger ut informationsblad Erik Mohlin på BIGG annonsbyrå skriver en intresseväckande artikel om hur Sparbanken bytte symbol i första numret av en väggtidning/ affisch från organisationen SGD. Hur den gamla klassiska eken sågades och ersattes med paret McClains emotionella kalhygge från USA är en lika lärorik som avskräckande historia för den som är intresserad av design och profilering. Tidningen SGD är det första tryckta materialet från organisationen, som bildades förra året. tet via den medföljande adaptern. Cirkapris är 1 890 kronor. Nova i Göteborg levererar, tel 03180 03 30. Bo Berndal säljer sina typer För det facila priset av 360 kr/font (alltså 1 440 för en full familj) säljer nu Bo Berndal sina typsnitt till desktoppare med dator. Faxa 08-644 77 20 så skickar Bo info! Glöm heller inte utställningen av Bo Berndals desktopsnitt på Galleri Hålet, med vernissage 5 september. Galleriet ligger på Åsögatan 119 på Söder i Stockholm. Äkta multitasking med Radius Rocket Rocketshare heter en programvara från Compumation som för första gången ger äkta multitasking i Macen. Förutsättningen är dock att du har en Mac II eller Quadra som är utrustad med ett Rocket-kort från Radius. Multitasking innebär att en dator kan göra flera saker samtidigt, utan att de olika uppgifterna konkurrerar med varandra om datortid i processorn. När du skriver ut med bakgrundsutskrift från din Mac märker du oftast på datorns beteende att den sysslar med två uppgifter; beteendet blir ryckigt, det går långsamt etc. Rocketshare gör så att datorn utnyttjar processorn på Rocket-kortet för att skriva ut och datorns egen processor för andra saker. Det fungerar precis som om du hade två olika datorer, och använder en av dem för alla utskrifter. Den enda skillnaden är att du låter de bägge processorerna dela på resurser som hårddiskar och kabelanslutningar. KONFERENSGUIDEN 1-3 sept Monotype Cambridge Fax 00944 737 769 243 2-5 sept MacWorld Berlin Fax 00949 61 512 3360 13-16 sept Graphic Design Arizona Tel 0091 602 998 1224 16-22 sept Photokina Köln Fax 00949 221 821 2574 18-19 sept Quickprint London Fax 00944 21 711 4405 22-25 sept Seybold San Fransisco Fax 0091 310 457 4704 23-24 sept Elektroniskt foto Köln Tel 00949 69 255 6407 Veckans Affärer får ny grafisk form 29 sept-1 okt Magazine Week San Fransisco Fax 0091 508 650 4648 29 sept-2 0kt CD-ROM Boston Fax 0091 617 361 9074 Veckans Affärer har bantat och anpassar sig till en tillvaro så gott som utan annonser. Nu har också den typografiska dräkten blivit en annan. Resultatet får DtP-panelen att fundera över Franklin Gothic; är detta typsnitt på väg att bli nittiotalets Helve- 30 sept-5 okt Bokmässa Frankfurt Fax 00949 69 210 2227 6-8 okt PostScript Danmark Fax 00944 323 410 279 14-16 okt Multimedia Wiesbaden Tel 00949 21 155 6281 2-6 nov Folio New York Fax 0091 203 961 8399 9 nov Multimedia Toronto Tel 0091 914 761 1100 6-9 jan 1993 MacWorld San Fransisco Fax 0091 617 361 3389 DESIGN DtP ANVÄNDBAR ANTIKVA MED MULTIPLE MASTER UTAN NÅGRA EXTREMER Sid 3–5 SVENSKA BILDARKIV FRÅN MALMÖ TILL KIRUNA I AKTUELL ÖVERSIKT Sid 8–9 SÅ BLÖTER DU NER DINA RUBRIKER MED PHOTOSHOP Sid 10–12 EXPERTERNAS TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR I PAGEMAKER Sid 13 EN HEL SIDA MED NYA XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid 14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 7 ÅRG 1 7 SEPTEMBER 1992 Bilderna tågar in i digitalåldern Nästa år fyller kompaktskivan 10 år. Philips och Sonys uppfinning har erövrat musikmarknaden. Bildmarknaden är nästa steg för CDtekniken – och då menar jag inte bara Kodaks Photo-CD. Företaget CD Folios säljer en kompaktskiva med 100 bilder på himlen; moln, solnedgångar, oväder etc. för 650 kronor. Bilderna kan direkt användas för tidningar eller multimedia. De är trumscannade och håller för tryck i utfallande A4-format med 133-linjers raster. Du betalar ingenting vid publiceringen, copyrighten är fri. Använder du en av bilderna en enda gång har investeringen betalat sig! Erbjudandet är inte unikt och följs redan av flera andra skivor med folk, stadsmiljöer och genrebilder av olika slag. För priset av vad det kostar att göra en enda fyrfärgsseparation får du redan i dag 100 bilder där repron är klar och där fotografen inte kräver betalt… Den största bildrevolutionen är, bredvid den digitala reprotekniken, distributionsformen. Vi rapporterar på sidorna 6–7 i detta nummer av DtP om en av frontlinjerna; Bildbanken. Företagets centraldator i Kiruna är en elektronisk mötesplats för bildsäljare och bildköpare, där du kan sitta vid din Mac på jobbet och ströva i arkivet och se på bilder, ladda ner dem till din maskin och jobba vidare med dem. Låter det idylliskt? Nåja, det finns alltid ormar i paradiset. Priset, för det första. Det är fortfarande orimligt dyrt, om du inte redan i dag använder mycket arkivbilder och har stora kostnader för manuell bildsökning. Tekniken är ännu inte fulländad. Du kan ännu inte ladda ner bilden i publicerbart format; det blir en lågupplöst skisskopia. Det är framförallt copyrighthänsyn, kompressionsproblem och överföringshastigheten som lägger hinder i vägen. Men också Televerkets ledningar (även ISDN-nätet har problem). Men utvecklingen går snabbt. De andra aktörerna på bildbyråmarknaden kommer att vakna. Inom några år kan du koppla upp dig till en bildbyrå, ladda ner högupplösta bilder och montera dem direkt i ditt dokument. Den digitala kedjan är sluten. Tills vidare gäller dock telefon och fax, bläddrande i bildmappar och postdistribution via kuvert med papprygg. Därför publicerar vi på mittuppslaget en översikt över landets mer användbara bildbyråer, som du med fördel drar en kopia på och tejpar upp på väggen bredvid telefonen. Om utvecklingen skulle ta ett tag till. Pelle Anderson, redaktör 2 Ny generation billiga färgskärmar En rad billiga 17-tums färgskärmar kommer nu i handeln. Ett exempel är Hitachi med sin Black Matrix-teknik (12 950 kr plus moms) som går att direktansluta till en Macintosh Quadra utan extra bildskärmskort. Det platta bildröret ger en bildyta på 320 X 240 mm, och klarar alltså ett liggande A4-format. Skärmen uppfyller de svenska riktlinjerna för magnetfält, och passar såväl PC som Macintosh. FontBolaget tar över FontShops fallna mantel Niklas Eriksson fortsätter att sälja typsnitt i Stockholm, numera under beteckningen FontBolaget, eftersom FontShop drabbades av moderbolagets TextData konkurs. Skillnaden är att det nu enbart handlar om Adobe-typsnitt och deras typsnittsrelaterade produkter. – Vår filosofi är att kunden bara ska behöva ringa ett samtal – till oss, för att få hjälp med det han söker i typsnittsväg, säger Niklas Eriksson. Om vi inte har typsnittet så vet vi var man får tag i det. Företaget TextCenter, som köpt maskinparken ur konkursboet TextData, ska rippa från PC och Mac såväl som från de gamla 3B2-kunderna. För fyrgfärgsändamål har företaget bland annat en Purup fotosättare av hög kvalitet. Hur det blir med 3B2-agentur och support är mera oklart – de som kunde Advent-programmet har slutat. Så blir du av med pricken över i Alla PostScript-typsnitt med fullständiga teckenuppsättningar har diverse tecken som vi sällan använder oss av, och kanske inte ens behöver veta om att de finns där. Men ibland är de bra att ha. Vill du i en rubrik skriva exempelvis ordet Tidning, kan du istället för bara ”i”tangenten trycka alt-i så blir det ett i utan prick, ”ı”. I vissa sammanhang bra mycket lättare att knipa snyggt. Hur många av dina typsnitt har du betalat själv? Såväl Monotype och Adobe som Agfa har annonserat hårdare tag mot alla som kopierar typsnitt utan att betala för sig. I USA beräknar man att dataprogram kopieras sex gånger per sålt program; för typsnitt är siffran mycket högre. I Sverige talar man om tjugo piratkopierade typsnitt för varje exemplar som betalats! Adobe lovar sina återförsäljare i Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 USA 20 procent av de skadestånd företaget får in genom att stämma dem som återförsäljarna rapporterar (det kan bli mycket pengar, eftersom skadeståndet kan bli upp till 100 000 dollar i varje enskilt fall…). Adobe har öppnat en speciell ”pirat-heta-linjen” där vem som helst kan anmäla typsnittstjuvar. Monotype har lämnat en ”fontamnesti” fram till 1 september, sedan hotar företaget med polis mot piraterna. Dessutom undersöker man möjligheten att sätta in individuella krypterade koder på typsnittsdisketter för att kunna spåra piratkopiornas ursprung. FontHaus öppnar flera nya Bodegor Bodega Sans, tecknad av Greg Thompson 1991, utökas nu till en hel familj. Bodega är inspirerad av smala typsnitt som Empire, Huxley och Spire, alla från trettiotalet. FontHaus säljer idag Bodega Sans i paket med två vikter och två varianter i varje vikt för 169 dollar (fax 0091-203 849 8527). Snart kommer dock Bodega Sans i en halvfet version och äkta kapitäler för var och en av de tre vikterna. Dessutom kommer Bodega Serif, med mager, halvfet och fet, två varianter (med bland annat gemena siffror) i varje vikt och äkta kapitäler även här. Använd Bodega till exempelvis restaurangmenyer eller tidningslogotyper. Som brödtext är den mycket läsbar i 12–14 punkters storlek; den passar utmärkt som vinjettstil. Problem med Multiple Master? Vi har fått rapporter om trubbel att få ut Multiple Master-typsnitt från sättmaskinerna. Använder du exempelvis typsnittet Myriad när du gör diagram i Illustrator, och sedermera monterar dessa i ett Quark-dokument, får du problem vid utskrift. Kolla då följande: • Har du verkligen installerat Multiple Master Utilities Extension i samma mapp som Quark XPress? • Har du Adobe Illustrator 3.2? Äldre versioner är inte kompatibla med Multiple Master. • Har du ”unlimited downloadable fonts” (vad nu det kan heta på svenska) förkryssat i Illustrators Page Setup-meny? Den ska INTE vara vald! • Får du inte fram Illustrator-bilden ändå, pröva att spara ner den med ”create outline fonts” (skapa konturtecken) valt. • Som ett sista halmstrå kan du prova att spara ner den som Illustrator 88-fil. Du får visserligen vara beredd på en massa felmeddelanden, men det brukar funka ändå. • Adobe kan också förse dig med en patch ämnad för de Illustrator-användare som skriver ut på Style Writer. Den kan enligt uppgift även hjälpa upp hanteringen av Multiple Master. Använder du PageMaker, så vänligen notera att Aldus printerdrive inte är kompatibel med Multiple Master. Välj istället Apples printerdrive genom att hålla ner alt-tangenten när du väljer ”Skriv ut” från menyn. Software Revolution åter i farten efter konkurs Software Revolution i Västerås har rekonstruerats efter konkursen i somras. Bolaget (döpt till ”Nya Software Revolution”) har öppnat en butik i staden, och en ny katalog är på väg. – Vårt sortiment är lika brett som förut, om inte bredare, säger Karel Kriz. Enligt Karel Kriz var det höga marknadsföringskostnader i kombination med små marginaler som tvingade företaget i konkurs. Software Revolution är bara ett i raden av företag inom datorbranschen som gått omkull. I detta fall står dock det nya företaget för alla garantiåtaganden gentemot kunderna. Matthew Carter bildar nytt bolag Grundaren av Bitstream har bildat ett nytt företag tillsammans med en annan Bitstream-kollega, Cherie Cone. Carter & Cone, som företaget passande heter, ska ägna sig åt design, produktion och försäljning av nya typsnitt. Matthew Carter skapade typsnittet Galliard. Cherie Cone var med och grundade Bitstream. Typografisk viking kan få nordiskt pris Branschtidskriften Aktuell Grafisk Information utlyser i sitt senaste nummer en tävling om ”vår tids runskrift”. Sponsorer är Agfa, Adobe, Nordiska Ministerrådet och Danmarks Nationalmuseum. Den något dubiösa tanken är att nordisk typografi skulle vara betjänt av ett typsnitt som ”försöker fånga upp 90-talets nordiska kultur och där det anas att teckensnittet har sina rötter i runskriften”, som tävlingsuppgiften formuleras. Januari 1993 ska tävlingsbidragen vara färdigritade, och då hålls också ett stort seminarium om skandinavisk typografi. 25 000 kronor (dansk hårdvaluta) står på spel, med tre tröstpris på 5 000 kr vardera. 3 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Minion MM med optisk anpassning – ett försiktigt steg framåt Försiktig multifiering Minion MM använder axlarna bredd, vikt och optisk gradanpassning, men använder ett mycket litet utrymme av multiple-master-skalan. De åtta förvalda sorter som levereras med typsnittet ligger redan långt ut på axlarna, så något utrymme för extremer som kan fördärva typsnittets själ finns det inte. Breddaxeln har extremvärdena 450–600 från kondenserad till normal. De förvalda sorterna har 465 för kondenserad och 585 för normal. Viktaxeln har extremvärdena 345–620 och går från regular till fet. De förvalda sorterna har 367 för regular, 485 för halvfet och 578 för fet. Den optiska axeln går från 6 till 72 pt. Från Adobes sida har man uppenbarligen valt att vara försiktig vid omarbetningen av Minion för att inte skada dess goda namn och utsätta MM-tekniken för kritik, men i mina ögon har man varit lite väl försiktig. Inom de försiktiga extremvärden som finns har man dock möjlighet att fintrimma typsnittet för olika typografi och tryck. Light 200 Myriad MM 400 500 Minion MM 300 Vikt Det är ju något av en typformgivares önskedröm att få gå tillbaka och rätta till saker sedan ett typsnitt provats i praktiken några år. Det blev Robert Slimbach förunnat när han omarbetade Adobe Minion Original till treaxlad Multiple-master-font. Minion släpptes urspsrungligen 1990 och har sedan dess gjort stor framgång inom bok- och tidningstypografi, liksom i kataloger och broschyrer. Minion är Slimbachs personliga tolkning av renässansantikvan. Andra kända snitt inom denna kategori är Bembo och Garamond. Minion bygger inte på någon särskild förebild, utan tar upp detaljer från flera olika historiska typsnitt och försöker fånga renässansantikvans väsen i en modern teckenform. Minion är lite kraftigare, och har högre xhöjd än de mer gracila Bembo och Garamond. Denna modernisering till trots har Minion i hög grad den elegans och läsbarhet som utmärker renässansantikvan. Slimbach lyckades bra och Minion är något av Adobes paradskepp. En bidragande orsak till Minions framgångar är att den är rikt utrustad med specialtecken, gemena siffror, kapitäler, slängversaler och särskilda rubrikskärningar. Lägg därtill en utsökt kursiv, och du har ett typsnitt som klarar det mesta. Minons kursiv har en kalligrafisk karaktär och fungerar bra som elegant script i rubriker och som komplement till den raka stilen i kataloger och förteckningar. 0 100 600 700 800 900 Black Nu släpper Adobe Myriad Multiple Master, ett typsnitt som har utrustats med tre axlar och åtta ”master-fonter”. Den viktiga nyheten är att teckenformen kan anpassas till olika grader, den oväntade nyheten är att Minion kan kondenseras och den tråkiga nyheten är att vikten Black försvunnit, skriver Stefan Lundhem i en granskning. 1000 0 100 Condensed 200 300 400 500 Bredd 600 700 800 900 1000 Extended Dynamiskt omfång på axlarna vikt och bredd för Adobes MM-typsnitt. MinionMM har ett mycket begränat omfång, vilket hänger samman med typsnittets klassiska karaktär, som inte tål extremer. Dessutom är vikten Black borta, trots att den finns i ”gamla” Minion. HYMFedorgia HYMFedorgia HYMFedorgia HYMFedorgia I jämförelse med Display-skärningen, ämnad för rubriker, i ”gamla” Minion är Minion MM ett avesvärt framsteg när det gäller optisk anpassning i de större graderna. Här finns rubrikskärningar som gör skäl för namnet. Ovan visas Minion Display, MinionMM 367wt 585wd 15op, MinionMM 367wt 585wd 48op, MinionMM 367wt 585wd 72op, alla återgivna i graden 48 pt. 4 En nyhet är att Minon nu har en kondenserad sort, alltså att breddaxeln går nedåt från normalbredden några steg. Kondenseringen är dock mycket försiktig, och kan kanske försvaras stilhistoriskt: renässansantikvan utvecklades mot kondenserade former med större kontraster under 1600-talet. Kondenseringen är tänkt att användas i smala spalter och andra trånga utrymmen. I små grader blir den kondenserade svårläst, men i 10/12 fungerar den utmärkt. Även den halvfeta kondenserade fungerar bra, och kan ge intressanta resultat som rubriktypsnitt. Särskilt den kondenserade kursiven i normal och halvfet är lyckad. Störst utrymme för egna åtgärder ger viktaxeln, där det ges möjlighet till en extra tillfettning. Detta bör ses mot bakgrund av att Minion urpsrungligen hade en extrafet vikt, som försvunnit i multiple-master-versionen. Det närmaste du kan komma med maxivärden på bredd- och vikt-axlarna och med olika optisk anpassning är rätt tama versioner som helt saknar den dundrande kraften hos Minion Black. Har du vant dig vid denna vikt bör du alltså behålla ”gamla” Minion i din stilmeny. Optisk gradanpassning Optisk anpassning innebär att teckenformen modifieras en aning för att kompensera för optiska effekter som uppstår när typsnittet sätts i mycket små och mycket stora grader. Så har man alltid gjort under blysättningens epok, när man framställde en ny font för varje enskild vikt. Utgångspunkten har varit textgraderna 10–12 punkter, som är mycket lättlästa. Mindre grader kräver större ansträngning. För att anpassa teckenformen till ögats krav höjdes x-höjden i förhållande till versalerna, nedstaplar drogs upp, tecknen gjordes bredare med större ljusrum, grundstreck och seriffer gjordes kraftigare och utrymmet mellan tecknen breddades. Dessa åtgärder drevs längre ju mindre grader som utformades. För rubrikskärningar från 18 punkter och uppåt gjorde man tvärtom, ty här var läsbarheten inte något problem, medan estetiska aspekter i stället blev mer framträdande. Serifferna förfinades, grundstrecken gjordes smalare, teckenbredd och mellanrum gjordes mindre och nedstaplarna längre. När fotosättningen övertog blysättning nöjde man sig av ekonomiska skäl med en enda ”master”, som geometriskt förstorades eller förminskades för alla grader. Denna förenkling övertogs av PostScript-typsnitten. Adobe började åtgärda saken med rubrikskärningar i sina Original-snitt, men först med multiple-master blir det Hymfedorgia ❷ ”Gamla” Minion har en vikt, Black som inte återfinns i MinionMM och som inte heller kan återskapas med de Masters som finns där. Viktaxeln går inte tillräckligt långt. Här ser du Minion Black, MinionMM 620wt 600wd 6 op, MinionMM 620wt 600wd 14 op, alla i 36 pt. Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 MINION MM 367 RG 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MMIT 367 RG 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MM 578 BD 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MMIT 578 BD 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 5 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 72-pt OPTISK STORLEK Minion 48 pt MinionMM 6-pt 6 pt GRAD Minion MM använder icke-linjär interpolation längs den optiska axeln för att få bättre optisk anpassning i de mindre graderna. I storlekarna 6–18 punkter används brytpunkter så en större andel av 6-punktersmastern slår igenom än om linjär interpolation använts. Tekniken är bra, men den springande punkten är utformningen av mastern. en allvarlig förändring. Multiple-master gör det möjligt att genomföra dessa modifikationer av teckenformen steglöst för varje grad. Det är ett steg tillbaka till blyteknikens kvalitet och två steg framåt i typografisk kontroll och flexibilitet. Avgörande för teknikens värde är hur mastrarna (extremformerna) utformas. Minons optiska ”masters” Minion MMs optiska masters för 6 punkter och 72 punkter genererar gradanpassade fonter när du väljer ett värde på den optiska axeln. Detta val sker alltså inte automatiskt när du väljer storBlytypsnittens lek, utan en särskilt sort måste skaextremer genererades pas i FontCreator. Skärningspunkten för interpolatioutifrån textgraderna, nen är 11-pt-nivån. Här är Minion varvid man kunde MM identisk med gamla Minion. Från lägga till och dra ifrån 11 ner till 6 punkter är tecknen allt bredare och kraftigare, från 11 upp efter behov. MM:s till 72 punkter blir de successivt tunbrödtext ska generenare och smalare. Denna interpolaras av två extremer, tion sker dock icke-linjärt, så att de mindre graderna har en större andel som måste innehålla av 6-punkters-mastern än de skulle allt men inte inte haft vid en linjär interpolation (se bilmycket mer än det den ovan). Den optiska anpassningen är lyckad i rubrikgraderna, men för som ska återfinnas i försiktig i de små graderna. brödgraderna. Mycket Här avviker Minion MM från den tyder på att det hela tumregel som G.H Griffith uppställde 1947 och som tillämpats av både blir lite utjämnat. Linotype och Monotype, nämligen att en 6-punkts-variant bör vara 71 % av 12-punkts-varianten. Walter Tracey redogör i sin utmärkta bok Letters of Credit för hur C. H. Griffith under arbetet med gradanpassningen av W.A. Dwiggins nya typsnitt Falcon fann att en balanserad kurva för optiskt anpassade varianter från 12 till 6 punkter håller 40,5°, medan en geometrisk anpassning från en master på 12 punkter till 6 punkter ger en kurva på 50°. Om vi tillämpar dessa kurvor på Minion och MinionMM finner vi att Minion som sig bör håller en kurva på 50°, och att MinionMM håller en näraliggande kurva på drygt 47,5°. 6 punkters optiska variant är 52,5 % av optisk 12 punkters. Dessvärre var Slimbach inte med på Monotypekonferensen i Cambridge, så jag kunde inte konfrontera honom med denna problematik. Den mångkunnige David Lemon från Adobe klargjorde att Slimbach definitivt inte hade arbetat med kurvor, utan utgått från vad han ansåg Bilden ovan visar Minion Regular med en Master i 48 pt – denna teckenform ändras inte i olika grader – Minion MM med 48 punkters optisk anpassning och nederst Minion MM med 6 punkters optisk anpassning satt i 48 pt. vara den bästa formen för en 6-punktersskärning. Slimbach hade åtminstone i detta fall en annan uppfattning än Griffith m.fl. om optiska krav på läsbarhet, får man konstatera. Det går att till någon del kompensera för MinionMM:s otillräckliga anpassning, genom att använda 6 punkters optiska stil på 11 punkter och expandera 6 pt-varianten maximalt på 10 punkter, men det egentliga problemet, att få optimalt läsbara tecken i de små graderna, går inte att lösa. För detta krävs en bredare och öppnare master. David Lemon menade att problemet var lätt åtgärdat genom att införa flera brytpunkter på skalan. I så fall kunde en bredare 6-pt-master användas i stor procent för de minsta graderna till 8 pt, något mindre från 8 till 11, och 11-punkters versionen ändå genereras. Tekniskt sett är multiple-master definitivt ett framsteg i fråga om flexibilitet och kvalitet. Den bästa lösningen vore kanske att arbeta med flera masters på samma axel, eller att skapa olika multiple-master-fonter för mikrograder, brödtext-mellanrubrik och display, som tillåter extrema former när det behövs. Typografiskt finlir Det är ganska omständligt att ta fram anpassade fonter från ett multiple-master-typsnitt. Troligen kommer endast ett fåtal brukare av Minion att experimentera med egna sorter av typsnittet. Härtill krävs kunskap, intresse och tid, en kombination som endast är ett fåtal förunnat. I realiteten håller man sig i första hand till dem som tillhandahålls som förvalda. Det är istället bok- och tidningsformgivarens ansvar att prova fram de varianter som är optimala för olika sammanhang. Ett sådant område är att kompensera för brister i sättning och tryck. MM-tekniken kan i viss mån åtgärda att tecknen blir för tunna och hårda genom att skräddarsy vikt och optisk anpassning. Möjligen kunde denna aspekt ges en särskild axel, så att man lugnt kan välja vikt, bredd och optisk anpassning ur rent typografiska aspekter och sist kontrast eller tryckanpassning för olika exponering och tryck. Tills dess bör man göra sig besväret att testa olika kombinationer av vikt, bredd och optisk nivå på olika upplösning, rastertäthet och papper för att få en font som optimalt återger Minions karaktär i olika situationer. Se där en ny nisch för den experimentlystne! Medan vi förr såg experter som utformade kerningpar till försäljning får vi kanske se experter som tillhandahåller MM-kombinationer för olika tryck. Stefan Lundhem 6 Design Typografi Produktion # 7 • september 1992 Med Bildbanken hittar du rätt bild hemma framför datorn Snart kan du plocka bilderna ur arkiven själv – utan att vara hänvisad till bildbyråpersonalens skicklighet och smak. En ny elektronisk bildbank, Posten Bildbanken AB, gör det möjligt för dig att se bilderna på din egen dataskärm. Du väljer bilder och sätter dig och väntar på att de ska dimpa ner genom brevlådan. Bildbanken fungerar som en elektronisk katalog för de bildbyråer som är med i systemet. I dag är det bara Mira och Bildhuset som anslutit sig. Nu ligger drygt 300 000 av deras bilder lagrade i centraldatorn i Kiruna. Systemet är dimensionerat för tio miljoner bilder. – Det är tekniskt möjligt att fylla ut hela arkivet inom en femårsperiod, men marknaden avgör om det blir så, säger Kjell Persson som ansvarar för driften i Kiruna. Redan i höst ska det gå att beställa bilder via dator. Ännu så länge kan du endast se bilderna på skärmen och sedan får du ringa upp bildbyrån och beställa bilden på traditionellt vis. Bildbyråerna Mira och Bildhuset räknar med att ha sin del av verksamheten i gång i höst. Men det är mycket som ska klaffa tills dess. Problem med ISDN-nätet – Vi har haft problem med Televerkets tjänster. De har inte tillräcklig rutin på ISDN-nätet än. Ibland kommer inte kunden fram och ibland blir det störningar under sökningen, säger Kjell Persson. Som svar på kritiken av det dåligt fungerande kommunikationsnätet säger Televerkets Hans Augustsson att ISDN är under upparbetning och kan ännu inte förväntas fungera friktionsfritt. – ISDN-nätet ska inte säljas som en kommersiell tjänst förrän vid årsskiftet. ISDN, som står för Integrated Services Digital Network, är ett digitalt pilotnät med endast några få kunder knutna till sig. Idag är det möjligt att prata i telefon, skicka datameddelanden, bilder och annat via ett sådant här abonnemang. Andra tjänster som ska ingå är bland annat att kunna skicka ett meddelande till någon samtidigt som man pratar med någon annan. ISDN kommer att vara gångbart i tjugotalet europeiska länder inom några år. – Vi är framtida konkurrenter till både posten och budfirmorna. Varför skicka en diskett med ettor och nollor när det går att skicka ettorna och nollorna direkt via nätet, säger Hans Augustsson, som sålt tjänsten till Posten Bildbanken AB. Så här gör du 1. Öppna programmet Bildsökning på vanligt Mac-manér. 2. Gå in under Arkiv och begär Öppna Bildbanken. 3. Uppkoppling sker automatiskt. 4. Ge ditt användarnamn och lösenord för att komma in i banken. 5. Du ser vilka arkiv som finns, än så länge bara Mira och Bildhuset. Välj i vilket av dem du vill titta. 6. Du är nu inne i högsta hierarkin i klassificeringssystemet av bilderna. Du ser en lista med rubriker och hur många bilder som är underordnade varje rubrik. Begränsa urvalet. 7. Begär Visa bilder. En karta på tolv bilder dyker upp på skärmen. 8. Välj Ta bort bilder, t. ex. åtta av dem som är uppe. Åtta nya bilder kommer att dyka upp i deras ställe. Så kan du hålla på tills du har sett de bilder du vill se. 9. Nu kan du välja att antingen spara bilderna lokalt, lågupplösta för skissänmdamål, i din egen dator eller beställa de bilder du vill ha hemskickade från bildbyrån. Det går att söka under ämnesord, på speciella fotografer, bara dia osv. Om du har sett en intressant bild som du misstänker att du kommer att vilja titta mer på en annan gång, ska du ta reda på bildens nummer. Numret är del av den informationstext som finns till varje bild. Har du det här numret kan du knacka in det på en gång och behöver alltså inte leta under andra rubriker. Går att skriva ut När du valt vilka bilder du vill titta på tar det sju sekunder för bilden att dyka upp på skärmen. Du kan inte bedöma vilken fotografisk kvalitet den har, men det följer med en beskrivning av bilden med uppgifter som att det är en diabild, vad fotografen heter etc. Bilden går att skriva ut och använda som skiss vid sidplanering. Om du hittar den bild du söker beställer du den via datorn. Bildbanken vidareförmedlar beställningen till Mira eller Bildhuset, som i sin tur skickar bilden till dig. Det är bildbyråernas leveransvillkor och pri- ser som gäller. Bilderna ligger alltså elektroniskt lagrade i centraldatorn i Kiruna. För att komma åt dem behöver du en Macintosh med minst 3 MB internminne (PC kommer att fungera i ett senare skede), ett modem, ett kommunikationsprogram, ett speciellt kompressions/dekompressionsprogram och Bildbankens program Bildsökning. För att kunna få en uppfattning om hur lagrade diabilder ser ut behöver du dessutom en färgskärm och ett 24bitars grafikkort i datorn. Abonnemang hos Posten Bildbanken AB och Telverkets tillkommer naturligtvis. Inte gratis Och så till myntets baksida, vad det kostar. Även om du inte räknar ditt eget jobb så är det inte gratis… Abonnemang hos Posten Bildbanken AB 5 000 kr per år (inklusive Bildsökningsprogrammet). Användaravgifter: 550 kr per söktimme. Att spara bilder i din dator i ”kvalitet 1” 25 kr, i ”kvalitet 2” 150 kr – plus publiceringskostnaden för bilden, som görs upp med Mira eller Bildhuset. (Se lista på nästa uppslag) Vill du sälja dina egna bilder genom banken tar Bildbanken ut en årsavgift på 24 000 kr plus 20 öre per bild och år, plus kostnad för inläsning av bilderna som varierar beroende på bildens storlek och motiv (enklare motiv tar liten plats i datorn, detaljerade bilder tar större plats). Televerket ska också ha sitt. EttISDN-abonnemang kostar 4 640 kr med en kvartalsavgift på 1 160 kr och 23 öre markeringen. Prova på själv! Om du vill prova på det nya sättet att söka bilder, men tycker att ett eget abonnemang är onödigt, då ska du gå till Matton-butiken på Birger Jarlsgatan 55 i Stockholm (tel 08–24 26 50). – Vi ska inte använda vårt abonnemang själva utan terminalen finns till för allmänheten. Den som vill kan komma hit till butiken och söka själv, säger Tim Bertilsson som finns till hands i butiken. Matton tar betalt för uppkopplad tid, som nu ligger på 750 kronor i timmen. (Det priset ska göras om). För varje minut man använder tillkommer en ännu okänd avgift. Vill man skriva ut bilden på papperskopia eller diskett för att använda som skiss 7 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Finn rätt foto – en DtP-guide till 40 svenska bildbyråer Det finns hundratals bildbyråer i Sverige, var och en med egna specialiteter och ofta även med med egna priser. Guiden som DtP publicerar på nästa uppslag är tänkt som snabbvägledare i den stund du väljer bildbyrå. Den är särskilt bra att ha om det är något riktigt udda du är ute efter. Vad sägs till exempel om färska bildleveranser från Sydpolen, Abraham Lincolns invigningstal som president eller satellitbilder från SMHI? Storleken är inte allt Det finns mycket att tänka på i valet av byrå. Antalet bilder säger ingenting om kvaliteten. En byrå med extremt många bilder kanske är dålig på att gallra och har kvar en massa gammalt skräp som borde ha kastats för länge sedan. Å andra sidan kan just dessa bilder vara kul i kuriosasammanhang. De flesta byråer gallrar dock flitigt för att hålla sitt arkiv med ett överskådligt utbud. Dubbelpublicering? Det är svårt att få några garantier för att den bild du valt inte publiceras samtidigt av någon annan av bildbyråns kunder. Det är nästan bara bilder som ska användas i kommersiella sammanhang som spärras. Små byråer har dock bättre minneskoll på sina bilder och undviker oftast att sälja samma bild till flera köpare samtidigt. Stora byråer, å andra sidan, har så ofattbart många bilder i lagret att risken för samtida publicering är minimal. Inget större problem i praktiken, alltså. Minimipriser Prisexemplen på nästa uppslag gäller för arkivbild som publiceras på mindre än en halvsida, i redaktionellt sammanhang och med en upplaga på max 10 000 exemplar. Uppdragsfotopriset per timme gäller under vardagar och på kontorstid. Framplocknings- alternativt hemlåningsavgiften är ett minimipris. Alla priser i vår bildbyråöversikt är angivna utan moms och frakt. Erika Löfquist Svenska Fotografernas Förbund har populäraste prislistan Avtal och arvoden kan göras upp vid varje enskilt köptillfälle. Men det finns riktlinjer – som utarbetats främst för att skydda bildleverantören. Det finns två stora organisationer på området, Bildleverantörernas Förening, BLF, och Svenska Fotografernas Förbund, SFF. BLF är en branschorganisation för yrkesfotografer och ska skydda deras rättigheter. BLF har slutit avtal med dagspress, fackpress och vissa TV- bolag. Avtalen är bindande till skillnad från de prisrekommendationer som SFF står för. Å andra sidan är priserna lägre. En mindre bild, mindre än en halvsida, i upplaga om max 10 000 exemplar kostar minst 254 kronor att publicera enligt BLF-avtalet. Enligt SFF:s rekommendationer skulle den bilden kosta köparen 540 kronor. De flesta byråer väljer alltså att gå efter SFF:s rekommendationer. Publiceringsrätten gäller bara för de ändamål man kommit överrens om. Den som publicerar bilden får inte förändra den utan fotografens tillstånd. Priserna gäller för engångspublicering inom Sverige. Fotografens namn ska anges annars kostar det motsvarande en arkivbild extra. Om du skadar bilden får du betala 300 kr/kopia. Svenska Fotografernas Förbunds, SFF, prisrekommendation för fotouppdrag: vardagar kontorstid, bilder för redaktionellt bruk 450 kronor/tim. I priserna ingår inte moms, materialkostnader, kopior, frakt, eventuell reseersättning och liknande. Flygforskaren som fick idén till Posten Bildbanken AB Idén till det elektoniska bildarkivet kläcktes av fd flygforskaren Bengt Johansson. Han är numera VD i Posten Bildbanken AB och ångrar inte att han bytte ut flygplanen mot datorerna. Nu äger han 9 procent av företaget, resten tillhör Posten som räknar med att slanta upp 37 miljoner under en femårsperiod, innan det hela ska gå runt. Hur kommer man då på en sådan här idé? – Min idé grundar sig på att för tre år sedan kom de tekniska och ekonomiska förutsättningar för att behandla bilder på det här sättet. Jag läste på tekniken och ekonomin och sedan gick jag ut på stan för att kolla behov och problem inom området. Bengt Johansson beskriver dagens bildbyråmarknad som komplicerad. – Det finns ett antal tusen bildköpare och ett antal tusen bildsäljare som ska hitta varandra. För att kunna köpa rätt bilder måste du känna byrån och dessutom ha en geografisk närhet för att kunna besöka byrån och titta på bilderna. Och bildsäljarna måste marknadsföra sig mot alla dessa köpare. Nu når bildbyråerna en helt annan marknad. Pilotprojekt för Posten Att Posten gick in och backade upp projekten ligger i deras intresse och var en effekt av bra timing. – Posten har vaknat lite grann och sett att det inte skickas lika mycket brev längre. Elektroniska meddelanden blir vanligare. Därför låg det i deras intresse att bredda sitt fält. Bengt Johansson hävdar att det hittills inte varit något problem att övertyga kunderna om att det är värt priset. Men det var inte lika lätt innan projektet rotts i hamn. – Vi var tvungna att ta fram en prototyp med de väsentligaste funktionerna för att det var så svårt att visa verbalt vad vi menade. Enligt Bengt Johansson står nu kunderna i kö och Posten Bildbanken måste bromsa tillströmningen för att hinna med installationerna. Vid slutet av året räknar man med att ha 75 kunder till och ytterligare två bildleverantörer. – Sverige har blivit väldigt runt. Du sitter i Malmö och tittar på bilder i Kiruna! Företagsmodellen kan ses som ett slag för glesbygden, alltså. Så småningom kommer bilderna även att skickas digitalt till kunden, i stället för som originalbild från själva bildbyrån. Rädslan för bildstöld är stor. – Men idag skickas ju bilderna till reklambyråer som kan scanna in dem på sina datorer, så risken blir inte mycket större. 8 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 40 sätt att hitta rätt bild – samtidigt som du förmodligen minskar dina fo Bildbyrå Tel Fax Specialitet Antal bilder Andersson Pressbild, Bromma 08–98 82 60 – Hästar, bevakar samtliga V65-tävlingar 10 miljoner Arbetarrörelsens arkiv , Stockholm 08–24 17 60 – Allt om arbetarrörelsen från sekelskiftet och framåt 300 000 Arkitekturfoto Max Plunger AB, Stockholm 08–668 68 69 – Arkitekturbilder från Sverige och Finland ? ASA-bild, Uppsala 018–12 51 12 – Uppsala 3 000 Barnbildbyrån, Stockholm 08–644 34 22 – Nya barnbilder, svartvitt o färg – Bazaar, Stockholm 08–612 82 62 08–612 10 51 Tredje världen 50 000 Bild & Fakta, Stockholm 08–658 49 58 08–84 24 19 Stämningsbilder samt arkitektur från hela världen ? Bildarkivet Ellbergs bilder AB, Malmö 040–91 45 50 – Brett utbud 1,5 miljoner Bildbyrån Great Shots, Stockholm 08–10 72 60 08–20 77 21 Stockholms kust och skärgård samt barn, mest färgdia 200 000 Bildbyrån The Image Bank, Stockholm 08–10 17 70 – Reklambilder 500 000 Bildhuset, Stockholm 08–661 01 30 08–663 80 05 Stolta över sina konstnärliga bilder 500 000 Bulls Presstjänst, Stockholm 08–23 40 20 – Kändisar, tecknade serier och nyhetsgrafik 1 miljon Creator, Malmö 040–16 30 10 040–15 31 33 Geografiska bilder 25 000 Diana Photo Press, Stockholm 08–665 19 45 08–665 32 95 Kändisar 25 000 Ekologibild, Stockholm 08–642 20 90 – Naturskeenden 6 000 Felix & Felix, Stockholm 08–10 47 41 – Sport och äventyr som surfing och bergsklättring 20 000 Filmhuset, Stockholm 08–665 11 00 08–661 18 20 Allt ur filmens historia 1,5 miljoner Graffiti, Stockholm 08–668 62 10 – Vardagsliv och annat med människor på, mest svart-vitt ? IMS bildbyrå, Stockholm 08–30 25 00 08–33 80 75 Fackmaterial samt Bonniers samtliga tidskrifter 12 miljoner JT Bildbyrå, Solna 08–27 50 54 08–27 69 43 Artister inom jazz, blues och folkmusik 6 000 Korthuset, Göteborg 031–11 66 60 031–13 02 89 Västkusten, särskilt Göteborg, mest färg 180 000 Megapix Bildbyrå, Stockholm 08–612 00 16 08–612 18 40 Söderhavsbilder av Bengt Danielsson ? Mira, Stockholm 08–21 32 06 08–21 52 78 Brett utbud 250 000 Myra bildarkiv, Julita 0150–241 60 0150–240 60 Två gånger om året kommer bilder från Sydpolen 100 000 Naturfotografernas Bildbyrå/N, Österbybruk 0295–207 80 0295–211 00 Lämmeltåg, en raritet på bild, och en spindels födelse 400 000 Norrlandia, Umeå 090–11 05 25 090–11 05 25 Norrland och Nordnorge 40 000 Paragon Bildbyrå AB/Bosse Lind, Täby 08–756 62 78 08–756 48 67 Sport och fritid, som t. ex. guldvaskning 100 000 Posten Bildbanken AB, Kiruna 0980–836 80 0980–100 85 Delar av Miras och Bildhusets bilder elektroniskt lagrade 300 000 Pressens Bild AB, Stockholm 08–738 38 00 08–656 96 70 Nyhets- och reportagefoto, dagsaktuellt och historiskt 13 miljoner Reportagebild, Stockholm 08–725 24 28 08–600 02 08 Nyhets- och reportagebilder ? Reportagefoto/BMP, Stockholm 08–653 93 00 08–654 56 73 Personporträtt, sport, geografiska bilder 1 miljon Sjöberg Press Service, Älvsjö 08–99 92 63 08–99 90 99 FIlm, TV och musik 3–5 miljoner Skylight Bildbyrå, Åby 011–633 68 011–633 57 Moln och väder 20 000 Skärgårdsfotografen, Nynäshamn 0752–204 20 0752–123 61 Stockholms skärgård året om 30–40 000 Stockholm Stadsmuseum 08–700 05 33 – Stockholms historia från 1400-talet och framåt 1 miljon Suzy Press Agency, Stockholm 08–783 06 01 – Mode och udda reportagebilder 25–30 000 Svenskt Pressfoto AB, Stockholm 08–13 52 40 08–612 18 40 Stort porträttförråd, bilder ur Svenska Dagbladet 5 miljoner Sveriges Television, Bildarkivet, Stockholm 08–784 56 00 08–784 56 10 Historiska pressbilder 1914–1967 5 miljoner Tiofoto,Stockholm 08–24 54 10 08–24 68 08 Brett utbud ? TT-bild, Stockholm 08–654 11 70 – Kända statsöverhuvuden, artister m. fl. ? 9 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 otokostnader högst betydligt Framtagnings-/låneavgift Pris för arkivbild Uppdragsfoto Öppet Övrigt 500 kr/timme, 0 kr vid köp BLF-priser 480 kr/tim 9–17 samt vid tävlingar Ägs av Svenska Travsporten – 550–650 kr – Mån, fre 10–12, ons 13–15 Spanska inbördeskriget, Vietnam, Sovjet – SFF-priser 550 kr/tim 9–17 Även reklam- och reportagebilder på uppdrag 14 dagar gratis 520 kr SFF-priser 9–16 20% rabatt för personal- och facktidningar 300–500 kr, 0 kr vid köp Cirka 2 000 – Dygnet runt 40 fotografer anslutna, många utländska barnbilder – SFF-priser – 9–17 Fd Sidas arkiv, samarbete med England, Nederländerna – SFF-priser SFF-priser Ja En fotograf i England 200 kr, 0 kr vid köp 350–500 kr – 8.30–16 Kontakt med Svenskt Pressfoto 300 kr, 0 kr vid köp BLF-priser – 9–17 Samarbete med byråer i USA, England, Australien 48 tim gratis, 0 kr vid köp 1 200 kr – 9–17 Kontor i 62 länder 350 kr, 0 kr vid köp 575 kr – 9–17 En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken Två veckor gratis 700 kr – 8.30–16.30 Säljer bilder från Paris-Match, Daily Mirror m. fl. – SFF-priser – 8.00–16.30 Finns inte din bild görs den och du får den till arkivpris ? ”Högt” – Efter överenskommelse Svensk ensamrätt för vissa utländska fotografer – BLF-priser BLF-priser 9–17 De fyra fotograferna är ekologer och reseledare 300 kr, 0 kr vid köp Oftast SFF-priser 700 kr/tim 9–17 Samarbete med Bildhuset och Image Bank – 200 kr – 12–16, ons 12–17 Skådespelarporträtt, lånar även ut gamla filmaffischer En månad gratis 420–540 kr Från 490 kr/tim 9–17 Avtal med danska byrån Ragnarök 135 kr BLF-priser 440 kr/tim 9–15 Kontakt med agenturer i Europa, Japan och Australien – 600 kr 750 kr 9–17 Även reklam- och industribilder 200 kr, 0 kr vid köp SFF-priser SFF-priser 9–16.30 Ägs av de 38 fotograferna själva Omfattande sökn. 300 kr/tim 500 kr – 9–17 Nej, ingen villervalla i arkivet! varierar 590 kr – 9–17 En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken – 500 kr För arkivpris 9–17 Bilderna spärrade i tre år 300 kr, 0 kr vid köp 500 kr – 8–17 Även bilder inifrån kärnkraftverket i Forsmark – 580 kr 350–450 kr/tim 9–17 Här finns också udda grejer – SFF-priser SFF-priser Ej söndagar Samarbete med byråer i Sverige och utomlands Se artikel här intill Se Mira respektive Bildhuset Dygnet runt Under uppbyggnad (se artikel på sid 6) 100–500 kr, 0 kr vid köp 400–600 kr 440 kr/tim 8–20, sommartid 8–18 Här finns DN:s och Expressens samlade tillgångar 35 kr, 0 kr vid köp BLF-priser BLF-priser 8–16 Här finns Aftonbladets och Associated Press bilder 0 kr vid köp BLF-priser Ja ? Även Malmö, tel 040–23 23 02, fax 040–23 73 05 350 kr, 0 kr vid köp BLF-priser Varierar 8–16.30 Kontor i Madrid, samarbete med utländska byråer – BLF-priser – 9–17 Även satellitbilder från SMHI – 750 kr 450 kr/timme Dygnet runt – – 500 kr – Tis–ons 11–16, tors 11–19 Sex dagars väntetid på beställd bild Tio dagar, sökning 25 kr/tim 1 000 kr – 9–17 Går att beställa sökning från arkiv i New York (dyrt) Omfattande sökning 300 kr BLF-priser 440 kr/timme 9–17 Samarbete med ett trettiotal andra bildföretag – BLF-priser – 9–16 Den äldsta bilden visar Abraham Lincolns invigningstal 14 dagar 300 kr, 0 kr vid köp 750 kr – 9–17, juli–aug 9–16 Samarbete med två amerikanska byråer – BLF-priser – 9–19 Säljer hela paket, både text och bild, för 525 kr 10 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Så får du flyt på rubrikvrängningen med hjälp av Photoshop Ibland vill man förändra bokstäverna – för att förstärka vad man vill säga, eller kanske bara som en rolig layoutdetalj. Tommy Sundström visar här steg för steg hur du stänker vattendroppar på din rubrik. Det finns flera program som är specialister på att vrida och vränga rubriker, som LetraStudio eller TypeStyler). Du kan också ge dig på dem med FreeHand eller Illustrator. Men trots dessa programs imponerande möjligheter är det mindre ofta jag bearbetar rubriker med dem. De är paradoxalt nog för exakta. Och ofta är jag inte alls ute efter exakthet, utan vill tvärtom lösa upp typernas stränga gräns mellan svart och vitt. Så i stället har mitt favoritprogram blivit ett som sällan förknippas med texthantering – Photoshop. Det skall direkt medges – så får vi den diskussionen ur världen – att det har sina nackdelar; om du skall ha sedvanlig skärpa på åtminstone en del av texten så måste du ha hög upplösning när du jobbar. Det kan betyda stora dokument, som är ohanterliga och långsamma. Men du kan göra saker med Photoshop som skulle vara omöjliga, eller ytterst svåra, att åstadkomma med de traditionella textvrängningsverktygen. Och det finns knep som kan hålla nere dokumentstorleken (jag återkommer till dem i slutet av artikeln). vill inte att förvrängningen skall påverka hela området på samma sätt. Fördelen med att spara en markering som egen kanal är att du får kontroll över hur mycket en förändring skall slå igenom. Svart skyddar helt och hållet originalet, vitt låter förändringarna slå igenom 100%. Grått skyddar följaktligen delvis. Grått skydd Ta Läs in markering, så att droppen åter får den flimmrande markeringen runt sig. Maximal förvrängning vill vi ha i områdets ytterkanter, så dessa skall lämnas i det närmaste helt vita. Därför tar vi Ramlinje… från Redigera-menyn, och ber datorn fylla i ett lämpligt antal pixel innanför markeringen. Hur många beror på vilken upplösning du valt. Upplösning Starta Photoshop. Skapa ett lagom stort dokument och skriv din rubrik där. Resultatet blir så här: När du arbetar med bilder behövs sällan särskilt hög upplösning, eftersom de mest består av toner som glider i varandra. Med text är det tvärtom – den är beroende av den skarpa kanten och exakta kontrasten mellan svart och vitt. Samtidigt gör hög upplösning att dokumenten blir gigantiska. Hårddisken fylls och arbetet tar oändlig tid. Det får bli en kompromiss. 300 pixel/inch (bildpunkt per tum) är samma upplösning som en laserskrivare, och det brukar räcka för rubriker. Du som föredrar högre kvalité knappar in en högre siffra, och betalar med tid. Men eftersom det var ytterkanterna som skulle göras vita tar vi nu Invertera under Ljusvärden > på Bildmenyn. Rita droppen Nästa steg är att rita själva vattendroppen. Det görs enklast med ritstiftet . Rita gärna flera droppar. När du är klar sparar du dina spår (Spara Bana… från Ritstift-menyn), och klickar sedan mitt i något av dem så de blir en markering. Ta Spara markering från Markering-menyn så sparar du den som egen kanal. Arbetar du i färg blir det kanal 4 eller 5, men i det här exemplet gör vi det i svartvitt, så det blir kanal 2. Inom droppens område skall vi förvränga texten, men vi Har du gjort flera droppar måste du nu arbeta med dem en och en. Välj en droppes svarta centrum genom att klicka på det med trollstaven . Se till att din bakgrundsfärg är vit och din förgrundsfärg svart. Dubbelklicka på färgblandaren och ställ in radiell blandning och en hög Mittpunkt. 11 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Nu är grunden lagd. Men det behövs färg och kontur på dropparna för att illusionen skall bli trovärdig. Har du flera droppar kan du dock ta och förvränga de andra nu, så kan resten av arbetet göras på alla samtidigt. Färg Dra därefter från mitten av droppen ut mot kanten, och du får något som här till vänster. . Har du en droppe som inte är så cirkelformad kan du behöva jobba litet med den för att få till det. Dubbelklicka på blandarverktyget och välj Enbart mörkare så kan du bygga på den mörka kärnan. Bry dig inte om ifall det inte blir helt jämnt och snyggt, det jämnar ut sig i följande steg. Gränsen mellan kärnan och den vita kanten är fortfarande alldeles för skarp Den måste suddas till. . För att göra det måste vi åter få tag i droppens ytterkontur. Ta Läs in bana… (från Markering-menyn) och klicka i en droppe. Har du flera är alla nu markerade. Välj den droppe du vill arbeta med genom att hålla ner xS, och inringar den med ett urvalsverktyg ( eller ). Ta under Filter-menyn Oskärpa > och Gaussisk oskärpa…. Också här beror det på vilken upplösning du har vad som är ett lämpligt värde, men börja med 2 och prova dig fram. Du kan alltid göra samma manöver flera gånger om det blir för litet och rensa kanten på nytt med en vit linje om det blir för mycket. Nu skall vi färgsätta dem. Och återigen kommer din droppmask till användning. Ta alltså Läs in markering, välj sedan ut en lämplig förgrundsnyans. Eftersom DtP trycker på grått papper (110 grams Colorit Duvgrå från Pappersgruppen) så tar jag i ordentligt för att synas och tar 30% grått, men med vitare papper och finare tryck kan 20% vara en lämplig utgångspunkt för experimenterandet. Jobbar du i färg så ta en ljus blå nyans. Ta så Redigera, Fyll… och Enbart mörkare. Eftersom masken är tunnast (vitast) i kanten av dropparna så kommer det gråa igenom mest där, medan de centrala delarna är mer skyddade och blir ljusare. Men man kan ändå behöva finjustera resultatet. Ta Bild, Ställ in > och Nivåer…. Flytta den grå och den vita pilen under Ingångsnivåer tills du är nöjd med resultatet. Det flyter Vi börjar nu närma oss det riktigt spännande. Hoppa över till kanal 1. Ta Ingen från Markering-menyn för att bli av med den gamla markeringen – för nu skall vi använda den du just gjort. Ta alltså Läs in markering. Troligen kommer den flimriga linjen som visar markeringen nu att vara dubblerad. Det är datorns sätt att visa att det inre området inte påverkas så mycket. Om du gjort flera droppar, välj ut en av dem. Ta från Filter-menyn, Annan > och Spherize… (mitt Photoshop, men inte mina filter är uppgraderat från en engelsk version, så möjligen kan det heta något annat i ditt program. Sfärisera?). I dialogrutan behöver i allmänhet inget ändras, utan det är bara att säga OK. Före Efter Du ser bättre vad du gör om du gömt markeringen innan du öppnar Levels-rutan. Ta Göm markeringsgränser från Markering-menyn, så slipper du den flimmrande markeringen. Ljusare under vattnet Nästa steg blir att göra de svarta bokstäverna något ljusare i dropparna. Ta fram banan för dropparnas ytterkonturer och klicka i det, så du får en markering av hela dropparna. Ta fram Nivå-rutan. Den här gången skall vi använda Utgångsnivåer:, under vilken du drar den svarta triangeln åt höger. Inte långt, men tillräckligt för att bokstäverna i dropparna skall verka lite gråare, som om de sågs genom lite vatten. Och när du ändå har konturerna markerade kan du om du vill passa på att bättra på dropparnas kantskärpa. Välj ungefär 30% förgrundsfärg, ta Redigera och Ramlinje… med Enbart mörkare och 1-2 pixlar bred linje. 12 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Blänk och skuggor Nu skall vi fullborda illusionen genom att lägga på blänk och skuggor. Först blänken. Och återigen kommer din skyddsmask till användning. Men denna gång vill vi bara använda en del av den. Så vi ska bara behålla de delar där blänken skall vara. Om du följt tipset ovan med Göm markeringsgränser tar du nu Visa markeringsgränser så du återigen kan se markeringen. Dubbelklicka på lassoverktyget och ställ in en stor Radie på ludd. Testa med 10. Detta för att inte kanterna på de områden du väljer ut skall bli för tydliga. Håll sedan ner x-tangenten och ringa in de områden där det inte skall vara något blänk. Som du ser försvinner markeringen från dem. När du är nöjd byter du färg till vitt och tar återigen Fyll… under Redigering-menyn (fast denna gång naturligtvis inte Enbart mörkare) Där masken är som tunnast – i kanterna – slår effekten igenom och det ser ut som blänk. Skuggor Lika automatiskt går det tyvärr inte med skuggorna. De måste vi rita dit. Men bli nu inte rädd, även om du inte tror att du kan teckna – det vi skall göra är enkelt. Och datorn är mycket förlåtande – det enda den kräver är att du nu sparar det du gjort. Eftersom vi bara skall måla i dropparna kan vi använda din bana för deras konturer för att skydda området utanför. Ladda det och klicka i det så att det blir en markering. (Den kan du gott gömma, så blir det lättare att se). Sätt färgen till svart, välj retuchsprutan , som du dubbelklickar på och ställer in på Enbart mörkare. Börja spruta! För den fram och tillbaka i bågformade rörelser. Först så att den knappt kommer in innanför markeringen alls, och sedan när du fått in känslan allt längre in, tills du är nöjd med resultatet. Om du tycker det underlättar kan du rotera bilden 90° eller vända den upp och ner. (Men ta bort markeringen först, annnars roterar du bara den.) Skulle något bli misslyckat kan du alltid ångra dig. Omedelbart efter med x-z. Eller om allt blivit dåligt kan du återgå till senaste sparade version med Återgå. Och en del blivit bra och en del dåligt tar du först och tar bort din skyddande markering (med Ingen från Markeringmenyn), och tar sedan sudden , håller ner alternativtangenten, och suddar fram din förra version. Samma sak, men mer detaljerat kan du göra med gummistämpeln . Dubbelklicka på den först och välj Återgång. Ärligt talat så blir också blänken bättre om du ritar dit dem. Välj vit färg, och arbeta med antingen retuchspruta eller pensel . Testa att hålla retuchsprutan stilla och bara klicka dit blänk (det kan du givetvis göra också om du valt det mer automatiska blänkandet). Och när du är nöjd så är du klar! Sluttips Ett par slutanmärkningar och ett tips för dig som vill arbeta vidare: Det är svårt att kolla resultatet på laser. Låt för säkerhets skull sätteriet köra fram ett korrektur åt dig när du är klar. Och spara extrakopior då och då, så slipper du börja om helt från början om det skulle gå snett någonstans. Slutligen ett knep för de mer avancerade, eller dem som vill spara plats och datortid. Istället för att skriva texten i Photoshop skriver du den i Illustrator (eller i Freehand om du har EPS Exchange) och tar sedan i Photoshop Montera… från Arkiv-menyn. När du sedan är klar med droppen kan du spara den i eps-format, och använda din bana som Urklippsbana. Då är det bara själva dropparna som sparas, och du kan sedan importera dem till Illustrator och lägga dem på plats över din text. Då kan du arbeta med betydligt lägre upplösning. Texten utanför dropparna förblir ju skarp, och i dropparna är den så förändrad att ingen reagerar på lite oexaktheter. Tommy Sundström Kan man använda utskrifter från laserskrivare som original? Går det att använda utskrifter från en vanlig 300-punkters laserskrivare som original för trycksaker? Nu introduceras Canons nya 600-punkters printerverk. Förmodligen är tekniken framtidens standard för svartvita laserskrivare. Men hur gör den som inte har råd att byta upp sig, och som inte vill rippa allt i tid och otid heller? En enkel åtgärd, om det rör sig om mindre textstycken, är att sätta allt i 200400 procent. Sätter du det fyra gånger så stort och drar ner det i tecknarkameran så har du faktiskt fått ut en upplösning på 1 200 punkter ur en vanlig laserskrivare – och det räcker oftast. Sätt aldig text i storlekar under 7 punkter på en laserskrivare. Bokstäver som e och a fylls igen, små detaljer förvrängs. Måste du använda dessa grader så använd sanserif-typsnitt! Måste du ha en antikva så välj Century Schoolbook, Lucida, Charter eller Stone Serif till exempel. Undvik halvfeta och feta skärningar. Kolpulvret i laserskrivaren brukar ofta sköta den saken på egen hand i små grader… Ibland kan en lätt spärrning hjälpa upp resultatet. Sätt inte texten i någon annan vinkel än horisontellt eller vertikalt – då tappar du ”hintarna” som behövs för att det ska se bra ut på laserskrivaren. Testa på Bodoni så förstår du vad vi menar! Gör aldrig rasterplattor eller svarta plattor med vit text på en laserskrivare. Spraya de färdiga sidorna med fixativ så kan faktiskt resultatet bli bättre. Och slutligen: använd rätt sorts papper i din laserskrivare. Se DtP nr 3! 13 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Flera PageMakerfönster öppna samtidigt – och andra tips Denna gång tar vi upp hur du bär dig åt för att lura dig förbi PageMakers gamla begränsning att bara ett fönster kan vara öppet åt gången, samt visar några sätt att få radavstånden att stämma. uppåt och nedåt att hoppa i 1-radssteg. Skulle du göra om föregående tips, slipper du dra ner hjälplinjerna. ➋ Dra ner en hjälplinje så den precis linjerar med blockets underkant. 1. Ett av problemen med PageMaker är att du inte kan ha två eller flera fönster öppna samtidigt. Så det är en långsam och tålamodsprövande process att kopiera något från ett dokument till ett annat. Men det finns faktiskt ett knep som gör det möjligt att ha flera PageMaker-dokument öppna. Du måste ha en kopia av programmet igång för varje öppet fönster. Varje kopia läggs i en egen mapp, tillsammans med en kopia av RSRCfilen. Den hittar du i systemmappen. Om du får ont om minne kan du sätta ner minnestilldelningen på programkopiorna till 1 500 K (eller mindre). Markera programmet (klicka en gång på det) och ta Visa info… från Arkiv-menyn. Det här knepet funkar också med kopieringsskyddade PageMaker 4.2. Det tycks acceptera flera kopior så länge de är på samma maskin. 2. I förra DtP tipsades om att PageMaker minisparar dokumentet när man byter sida eller klickar på sidsymbolen längst ner i fönstret. Vad som inte nämndes då är att det faktiskt finns ett sätt att återgå till senaste minisparade version. Håll ner shift-tangenten när du väljer Återgå från Arkiv-menyn. 3. Nästa råd hör till kategorin snabbtoch-smutsigt. Inte det elegantaste sättet att göra ett indrag, men det får jobbet gjort med en minimal ansträngning. ➊ Korta blocket så det slutar där indraget skall börja. ➌ Klicka i fortsättningspilen och dra sedan med textmonteringsverktyget ett block med lagom bredd (höjden kan du sedan justera enkelt). Var noga med att överkanten linjerar med hjälplinjen – så stämmer fortfarande radavståndet. ➍ På samma sätt drar du en hjälplinje som linjerar med underkanten av det smala blocket, och linjerar med denna när du klickar ut fortsättningen av texten. Den här metoden har sina fördelar. Till skillnad från indrag du gör i texten så stannar detta indrag på samma plats. Det kan du naturligtvis åstadkomma med en bild och en figursättning. Men figursättningar har sina nackdelar, det kan vara ett pilljobb att se till att inte andra saker eller rader än dem man avsett trängs bort. 4. Bättre än att hålla på och dra ner hjälplinjer är dock att ha en lodrät linjal som stämmer med radavståndet. Det knepet har DtP berättat om förut, men här kommer det i en ny, förbättrad version. På den lodräta linjalen (inställningen hittar du i Redigera-menyn, Inställningar…) ställer du in Egen och tre gånger ditt radavstånd! Har du alltså en brödtext med 10,5 punkters kägel, så skall den lodräta linjalen stå på 31,5 punkter. På så sätt får du ett skalstreck för varje rad (i stället för tre per rad), och när du sedan tagit Verktyg och Fäst mot skalsteg så kommer allt du rör 5. Än effektivare blir föregående knep om du har en toppmarginal på sidan som är precis ett antal rader. Då kan du låta linjalens nollpunkt ligga kvar där den hamnar från början – i sidans överkant. Annars får du flytta ner nollpunkten till satsytans överkant. Radavstånd anges på Macen i Pica-punkter (också om du ställt in cicero som måttenhet. Detta gäller för övrigt också för textstorlekar). Räkna ut hur många raders toppmarginal du vill ha, multiplicera med radavståndet. 5 rader à 10,5 punkter blir alltså 52,5 punkter. Det skriver du i rutan för toppmarginal som 0p52,5 (p-et står för Pica, och att 52,5 kommer efter betyder att det är punkter). När du nästa gång öppnar sidformatsrutan har PageMaker omvandlat talet till den måttenhet du vanligen använder. 6. Med PageMaker 4.2 kom en ny metod att mäta radavståndet. Med proportionellt radavstånd, som var det vanliga förut och fortfarande är en bra grundinställning, läggs två tredjedelar av radavståndet uppåt från textens baslinje och en tredjedel nedåt. På så sätt kan du vara tämligen säker på att uppstaplar och nedslängar inte kolliderar. Nackdelen upptäcker du dock om du exempelvis vill att en underryckare i en rubrik skall ligga tätt under själva rubriken. Eller överhuvud taget om du har två rader som är olika stora. Hur långt ner den andra raden hamnar påverkas nämligen av båda radernas kägel – den övre bidrar med 1 ⁄3 av radavståndet, och den nedre med 2 ⁄3. Då är det enklaste att markera båda raderna, ta Text-menyn, Stycke…, Mellanrum… och välja Baslinje så är det enbart den undre raden som påverkar. (Där finns också ett radavstånd kallat Versaltopp, men det är inte alls användbart för seriös typografi.) Tommy Sundström Problem med PageMaker? Faxa dina frågor till DtP, 08-644 90 66! 14 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Tilläggsmoduler med förhinder; tre nya Quark XTensions Utvecklare över hela världen sprutar ur sig nya Quark XTensions; enligt uppskattningar lär det finnas uppåt 150 stycken olika över hela världen. Många av dessa gör till och med det som tillverkaren påstår. Aldus PageMaker försöker nu knappa in på Quark XPress försprång genom sina Additions, men det kommer att kräva hårt jobb för att hinna ifatt. Hittills finns 20-talet tilläggsmoduler till PageMaker. I annonskampanjer i USA försöker Aldus övertyga användarna om sitt systems förträfflighet i jämförelse med Quark XPress. Och visst finns det en del positivt att säga. I PageMaker kan du själv göra egna scripter, små program, som automatiserar exempelvis uppläggning av en tidningssida, importerar en speciell text till sidan och skriver ut ett korrektur på laserskrivaren. Någon motsvarighet finns inte för Quark XPress. En annan sak är de olika sätt som XTensions och Additions byggs upp på. Utan att bli alltför teknisk kan man säga att en XTension går in i Quark XPress och ansluter sig till själva programkoden på en ganska ”djup” nivå. Additions till PageMaker ligger utanför programmet och verkar genom en sorts översättare. Denna skillnad betyder exempelvis att samma Additions fungerar obehindrat i både Mac- och PC-miljö för PageMaker, medan det ännu är oklart hur XTensions kommer att fungera för Quark XPress på PC (när nu denna skvader dyker upp på marknaden…). Det betyder också att det är bra mycket enklare att skriva Additions än XTensions; dessutom blir det mycket säkrare att uppdatera ditt program – du är garanterad att dina programtillägg fortfarande fungerar. Genialisk idé När Quark XPress introducerade sina XTensions för tre år sedan var det dock en genialisk idé. Genom att betrakta sitt program som en bas, en plattform som skulle kunna anpassas till olika användarmiljöer och olika krav, beredde man vägen för Quark XPress segertåg över världen. För dig som i dag betraktar XTensions som något självklart – tänk dig tillbaka till år 1989. Alla dataprogranm var ”färdiga” när du köpte dem. Blotta tanken att du skulle kun- na göra om programmet för att passa just dina arbetsuppgifter var otänkbar. Quark XPress och XTensions ändrade på allt detta. Istället för att göra ett program som kunde allt, ett program som lovade att bli både otympligt och dyrt, öppnade man sitt program för tredjepartsleverantörer, programmerare över hela världen. Hinder för utvecklingen Resultatet lät inte vänta på sig. Den första XTension som distribuerades kom från Software Consulting Services, och hette SCS/LinX. Den knöt samman Quark XPress med ett annonssystem. Sedan följde Quarks egna Quark XTras, och snart kom strömmar av Xtensions från Europa, Australien och Amerika. Problemet var bara hur utvecklarna av XTensions skulle hitta till sin marknad. För även om tillverkarna var en programmerare i en villa i Hässelby så var marknaden global. Svaret blev XTension XChange, en firma på amerikanska västkusten som tog initiativet till en distributionscentral för Quark XTensions. I dag finns företaget på flera ställen i USA, och har nyligen öppnat Europakontor i Nederländerna. Som vanligt när amerikaner öppnar Europakontor så är föreställningen att Europa är ett land precis som USA, och att allt måste ta omvägen över Europakontoret, med påföljande fördyringar och förseningar. För svenska Quark XPress-användare är detta dåliga nyheter. Software Minus Att Sverige dessutom har en generalagent för Quark XPress som heter Software Plus är inget plus, snarare ett minus. Inget tyder på att företaget har kraft att ta ansvar för de behov den svenska Quark XPress-marknaden har. Vare sig på supportsidan eller när det gäller XTensions till programmet. Detta innebär dock inte att Software Plus är så mycket sämre än andra företag på desktopmarknaden. På DtP ska vi försöka dra vårt strå till stacken på samma sätt som hittills, alltså sprida information om, demoversioner av och i möjligaste mån även gratis XTensions till Quark XPress liksom självfallet Additions till PageMaker. Med detta nummer följer en diskett med ett typsnitt och demoversioner av tre små Quark XPress-moduler. Den första heter XP8, och är skriven av Greg Swann i USA. Den rensar upp i de textfiler du importerar till Quark XPress från ordbehandlingsprogram i DOS- eller Macmiljö. En rad typografiska finesser är inbyggda. XP8 tar bort dubbla mellanslag eller gör om dem till tabbar; fixar till (amerikanska) citattecken och apostrofer; hanterar minus, divis och tankstreck på ett intelligent sätt; snyggar upp slarvigt bruk av skiljetecken; skriver ut riktiga bråksiffror; kernar automatiskt vid siffran 1 utom i tabeller; översätter versaler till gemener på ett sätt som Quark XPress inte klarar och mycket annat. Priset för XP8 är 50 US dollar. Direkt från Mallorca Från Palma de Mallorca kommer nästa demo. XTensionen ifråga heter fcsTableMaker, och mannen bakom verket heter Charles W. Kefauver. Det är en XTension som hjälper till att göra tabeller. Pris inklusiver frakt 95 US dollar. Sist men inte minst medföljer en demoversion av en XTension som heter Gatherer. Den kommer från engelska Studio Box Ltd, som tidigare gjort Page Director och Ad Director. Gatherer ger dig tillgång till en liten ”flytande” palett, precis som ”Dokumentlayout” eller ”Typografimallar” i Quark XPress. Via paletten kan du styra Gatherer och få den att göra flera saker. Det hela går ut på att samla alla text- och bilddokument i paletten, så att du kan importera vad som helst utan att behöva klättra upp och ned i mapphierarkier efter att ha tryckt på kommando-M i XPress. Du ”laddar” musen genom att klicka på text- eller bilddokumentet i Gatherer-paletten, sedan håller du ner musknappen (pilen blir ett hårkors) och drar ut en box på din dokumentsida i Quark XPress. Avancerade valmöjligheter finns när du på detta sätt monterar bilder i ditt dokument, med automatisk förstoring och förminskning anpassad till den bildhöjd- eller bredd du valt. För text kan du välja antal spalter. Två varningens ord till sist. Tänk på följande när du lägger in nya XTensions i din Quark XPress-mapp. Många XTensions äter minne; får du problem kan du behöva öka minnestilldelningen för Quark XPress. Och lägg aldrig in mera än en XTensions i taget. Då vet du vilken XTension som krånglar, om det krånglar. 15 Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 Finlandssvensk premiär i typoperan Les Fonts Terribles™ Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 5. Där hittar du typsnittet Steelhand, ritat av vår korresponderande medarbetare i Helsingfors, Peter Björknäs. Peter jobbar med nyhetsgrafik, bland annat under OS och Fotbolls-EM i Aftonbladet. Men han gör också bokomslag, affischer, illustrationer och kampanjer (Peter gjorde Finlands nuvarande trafikminister Ole Norrbacks kampanj till riksdagsvalet 1991). Nunmera söker Peter Björknäs jobb i USA. Steelhand är en script, och baseras på Peters egen handstil som den ser ut när han skriver med tuschpenna med filtspets. Rätt använd fyller en script av detta slag en funktion i alla stilbibliotek. För den som är intresserad kan nämnas att Adobe har ett typsnitt med samma användningsområde, döpt till Tekton (baserat på arkitekten Francis D. K. Chings handstil). EmDash säljer ArchiText, Image Club har Surf Style och LetterPerfect TomBoy. Dessutom hittar du på DtP-diskett # 5 demoversioner av ett program och två XTensions till Quark XPress. Du kan läsa mera om dem på sidan här intill. DtP sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator! DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 7 presslagt 25 september 1992. Copyright © DtP. ISSN 1103–1387. Adress STEELHAND AV PETER BJÖRKNÄS Design Typografi Produktion Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. ✃ ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmno qrstuvwxyzåäö 123 4 5 6 7 8 9 0 :;!?%& çü Box 20158 b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura, och mig en kupong där jag kan välja min bokpremie! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMERPOSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON FAX BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER 16 Kortsluten PowerBook 100 kan smälta hål i höljet Apple går nu ut och varnar dem som köpt PowerBook 100 med serienummer under SQ212… och SS216… att deras datorer kan vara felaktiga. I värsta fall kan felet leda till kortslutning som smälter hål i botten på datorns ytterhölje! Felet åtgärdas utan kostnad för den vars dator ännu inte smält ner. Övriga PowerBook-modeller berörs enligt Apple inte av just detta fel. Andra kända problem med tidiga modeller av PowerBook är diskdriven, som har problem att läsa/skriva. Berörda PowerBook-ägare kan vända sig till sin återförsäljare för garantireparation. Tyska URW bjuder ut rekordbilliga typsnitt Det tyska stilbiblioteket URW i Hamburg, med över 3 000 typsnitt, säljer en CD med öppnade typsnitt till rekordlågt pris. 500 fonter finns på skivan, varje font i fem olika varianter. Priset är rekordlåga 4 500 kronor, alltså 9 kronor per font! För 250 kronor kan du också köpa ett stilprov på 1 000 sidor. Varianterna av typsnitten är outline, inline, relief, skuggad och avrundad – samtliga ritade ”på riktigt” med hjälp av URW:s program Ikarus. Dessutom innehåler CD:n URW:s Kernus-program, som automatiskt genererar 1 000 individuella kerningpar för Postscript-fonter. URW kan sälja sina typsnitt så billigt eftersom de inte behöver betala royalty vare sig till formgivare eller programföretag. Ytterligare fem CD är planerade. Aldus i USA sparkar var tionde anställd 100 anställda vid Aldus i USA har fått sparken, vilket är något mer än var tionde. Orsakerna är flera. Den främsta är att Windows-marknaden inte utvecklats som Aldus trott; företaget har inte alls sålt så många FreeHand och Persuasion som prognoserna visat. Dessutom har Aldus tyska partner (som stod för tio procent av Aldus försäljning utanför USA) råkat illa ut ekonomiskt och ersatts av sju (!) olika distributörer. Aldus försärar sig mot déjà vu-upplevelser… Att PageMaker har haft svårt att möta konkurrensen från Quark XPress 3.0 och 3.1 är heller ingen hemlighet. Detta, i kombination med att allt flera ordbehandlingsprogram får layoutmöjligheter, har gjort PageMakers marknadsposition Design Typografi Produktion # 7 • September 1992 trängd. En helt ny, betydligt uppjazzad version av PageMaker ryktas vara i antågande för att slå tillbaka konkurrenterna på desktopfronten. Omskrivna Cachet levereras i Sverige Det uppmärksammade färgsepareringsprogramet Cachet från EFI finns nu för leverans från Software Plus i Norrköping (tel 011–28 27 00). Priset är 5 250 kr plus moms. Cachet har fått mycket beröm för sitt flervalssystem, där den bild du arbetar med på skärmen jämförs med sex olika bilder som finns lagrade i programmet. Genom att programmet föreslår olika korrigeringar uppnår du bästa resultat utan att vara expert. EfiColor är ett system som syftar till att ge samma färgåtergivning oavsett om det är en skärmbild, korrektur eller färdigtryckt produkt. EfiColor matas med data från samtliga enheter i produktionskedjan och kompenserar sedan automatiskt för dessa. Typsnittet Romeo kan få flera syskon Art Deco-snittet Romeo, som David Berlow (The Font Bureau i Boston) designade 1989, kommer i Multiple Master-format. Ännu så länge finns dock typsnittet, som är en sanserif baserat på 30-talstypsnittet Casablanca, bara i medium condensed och ”skinny”. Romeo är utmärkt för displayändamål, annonser, bokomslag och är mycket lätt att trycka och läsa även på sämre papper. Du köper det enklast från FontHaus i Connecticut, USA (fax 0091-203 849 8527). PhotoCD Access provisorisk bildlösning I väntan på att Mac-program ska stödja Kodaks PhotoCD-format (något som säkert inte kommer att dröja länge) kan du använda ett program från Kodak, PhotoCD Access. Programmet låter dig leta igenom en CD med bilder, titta på bilden i ett fönster på din skärm, beskära och för- stora den samt exportera den i bitmap-format till ett annat program. Ännu så länge kan du inte köpa så kallade multiple-session CD-ROMspelare, utan de som finns i handeln nu klarar bara av att visa bilder som laddats på skivan vid ett och samma tillfälle. Vill du titta på bilderna i TV måste du ha en CD-I-spelare eller Kodaks egen PhotoCD-spelare. Silverblade används numera utan dåligt samvete Som första svenska bestrukna papperskvalitet har Silverblade fått den nordiska miljömärkningen Svanen. Svanen-märket sätts på produkter som anses ställa till mindre problem med miljön än alternativa produkter för samma ändamål. Nya typsnittsprogram får svensk distributör Programpaketet (tel 0481–111 23) är agenter för Fontographer för Windows. Programpaketet distribuerar sedan gammalt detta program för Mac-världen. Från samma ställe kommer The Incubator, programmet som bygger om typsnitt ungefär som Adobes Multiple Master-teknik. Strata Type 3D är ett program som gör tredimensionell typografi för logotyp- och reklamändamål; även detta distribueras av Programpaketet. USA-tidningar får ny organisation En rad riksorganisationer för den amerikanska pressen slogs i somras ihop till NAA, Newspaper Association of America. Som kulmen på två års nedskärningar fick en tredjedel av de anställda vid de gamla organisationerna sparken. Det som upprört medlemmar i NAA är inte den snåla personalbudgeten, utan den lön som organisationens VD, Cathleen Black, får. En årslön på över 3 miljoner kronor, dryga halvmiljonen i representation och andra förmåner gör den före detta ansvarige utgivaren av USA Today till Washingtons högst betalda funktio- KONFERENSGUIDEN 1–3 okt SND Washington Fax 0091 202 626 6943 6–8 okt PostScript Danmark Fax 00944 323 410 279 14–16 okt Multimedia Wiesbaden Tel 00949 21 155 6281 19–22 okt IFRA '92 Geneve Fax 00949 221 821 2574 2–6 nov Folio New York Fax 0091 203 961 8399 9 nov Multimedia Toronto Tel 0091 914 761 1100 11–13 nov DtP/bildteknik mm Berlin Fax 00949 30 881 3806 6–9 jan 1993 MacWorld San Fransisco Fax 0091 617 361 3389 25 januari Nordisk Typografi Köpenhamn Fax 040 12 58 20 26–29 april Datagrafik Philadelphia Fax 0091 703 560 2752 DESIGN DtP NICOLAS COCHIN INBJUDER TILL LÄSNING FÖR NÖJES SKULL Sid 3–5 VÅR EGEN GALAPETTER TRÄFFAR VIKTIGA TYPER I CAMBRIDGE, ENGLAND Sid 6–7 SÅ UNDVIKER DU ATT BLI BOMBAD VID DATORN Sid 8–9 I VÅR PHOTOSHOP MÖTER DU EN FRÄMLING MED MÖRKA ÖGON Sid 12 SPARTAKUS I BOJOR NYTT TYPSNITT FRÅN LES FONTS TERRIBLES Sid 14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 8 ÅRG 1 OKTOBER 1992 8 Sluta genast betala dina fakturor! På senare tid har jag haft anledning att umgås med importörer och återförsäljare av program och hårdvara, rippsätterier och reproanstalter, desktopkonsulter och tryckare. Och det i egenskap av kund, inte bara som journalist. Bilden av förfallet är entydig; mina intryck har bekräftats i otaliga telefonsamtal till DtP-redaktionen. Jag har tidigare skrivit om säljsnacket kontra den bistra verkligheten när det gäller desktopproduktion. Det är irriterande på den individuella nivån; men när saker och ting inte fungerar som de ska i tidningsproduktion blir resultatet ofta katastrofalt (tidningen Arbetet är bara ett exempel). Stora kunder (Televerket är bara ett exempel) föredrar att köpa sina Quark XPress direkt från USA. Den obefintliga supporten, det monumentala strulet och dröjsmålen vid alla uppdateringar, priset – finns det egentligen något skäl att handla annat än på USA-postorder? Återförsäljarna är inte ett dugg bättre. Tvärtom. Säljprat istället för fackkunskap, innejargong istället för adekvata svar på frågor. Jag väntar exempelvis fortfarande på en större hårddisk till min PowerBook, beställd från Esselte före sommaren. (Esselte är bara ett exempel, låt vara ett dyrare exempel än många andra). När man väl kommer ner till produktionen blir det litegrann som Ripleys landning på fängelseplaneten i Alien III – man vet aldrig vad man stöter på , och stämningen kan bli direkt fientlig. Reproanstalter som lovar runt och håller tunt, minst av allt leveranstider (Scannrepro är bara ett exempel). Tryckerier som bara skyller ifrån sig när tidskrifterna ser ut som om de avporträtterade personerna vore kraftigt sjösjuka (har du bläddrat i Metallarbetaren, Arbetsmiljö eller någon annan tidning tryckt på Interprint på sistone?). Interprints kunder har i och för sig vägrat betala i en glädjande stor utsträckning, men det vore ännu roligare om svenska tryckare lärde sig använda sina pressar som exempelvis deras finländska kolleger kan… Och allt detta, käre läsare, är faktiskt vårt eget fel. Varför ska vi alltid vara så snälla, finna oss i allt – och betala våra fakturor det datum som står på dem? Låt oss istället komma överens om detta: är vi inte nöjda så betalar vi inte. Punkt och slut. Först då kan desktopbranschen blir seriös. Först då kan vi odla fram det kvalitetstänkande som krävs för att teknikens belackare ska tystna för gott. Pelle Anderson, redaktör 2 RunTime i konkurs, syster satsar på postorder Stockholmska konsultfirman RunTime begär sig själva i konkurs. – Inte en enda kund eller leverantör drabbas, poängterar Bo Krister af Engelbrecht, ägare. Alla serviceavtal och garantiåtaganden tas över av mitt andra bolag. Systerbolaget RunTime Component kommer under 1993 med en postorderkatalog, som representant för en stor leverantör i USA. RunTime Component, ägt av Bo Krister af Engelbrecht som också blir ende anställde, ska sälja såväl program som modem och hårddiskar. Samtidigt startas ett dotterbolag i USA. Mindre men bättre framtidens mediarecept I USA finns över 100 000 olika nyhetsbrev, om man räknar lite generöst. De prenumererade nyhetsbreven, vars ekonomi helt och hållet baseras på prenumerationsintäkter, är hela 4 600 stycken. Nya Now Utilities svårt plågat av buggar Now Utilites är en populär samling av små mer eller mindre användbara systemtillägg, bl.a. Super Boomerang. Populär bland annat för att om man skaffar sina tillägg i ett paket så har förhoppningsvis någon testat dem och risken att de skall krocka med varandra är mindre. Men nyligen har version 4.0 släppts – och visat sig vara långtifrån krocksäker. Paketet är så buggplågat att Now Software nu meddelar att de lägger ner allt annat utvecklingsarbete för att kunna sätta alla sina programmerare på att reda ut problemen. De hoppas få fram en ny version inom några veckor. Till dess rekomenderar vi våra läsare att hålla fast vid version 3. Höjda ögonbryn efter Core-annons Core i Stockholm, ett i raden av fullserviceföretag för Mac-världen, söker folk. Annonserna har orsakat höjda ögonbryn i branschen; det var inte länge sedan Core stängde sitt kontor på Södermalm och flyttade folket som blev över till sina kontor på Kungsholmen och Östermalm. Nu söker man sju nya. Stockholmsföretag som satsar på såväl rollen som återförsäljare som utbildare/support/teknisk service åt Apple har sv årt att få lönsamhet – trots att de ofta tar hutlöst betalt. Konkurserna har varit många genom åren. En av orsakerna, anser återför- Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 säljarna, är de låga marginalerna på Macintoshdatorerna. De nya lågprisprodukterna från Apple ger ännu mindre till återförsäljarledet, samtidigt som de ofta genererar mera problem i form av datorovana kunder som behöver mera support. Time Magazine från Atex till XPess Time Magazine går över till desktopproduktion. Det är tyska P.Ink som str för tekniken. P.Ink är ett integrerat desktopsystem som har Quark XPress och ett antal XTension i botten, tillsammans med en SQL-databas. Såväl egen text och bild som byråtelegram och annonser hanteras i systemet. Apple säljer nytt typsnittspaket Apple har följt Microsofts exempel och säljer ett paket med elva typsnitt, med varianter sammanlagt 25 fonter för cirka 690 kr (99 dollar i USA). Typsnitten är i TrueType-format, och kommer från flera ledande typsnittstillverkare. Tvärr är väl inte urvalet det roligaste, eller vad tycks: • • • • • • • Delphian, Nadianne, Oxford (Agfa) Lucida (Bigelow & Holmes) ITC Garamond (Bitstream) Zeal (Font Bureau) Machine och Lubalin Graph (ITC) Helvetica Black, Compressed (Linotype) Old English, Swing, Onyx (Monotype) Vi som har suckat över typsnittsurvalet för Apples laserskrivare kan bara konstatera att vi hamnat ur askan i elden. Typsnittspaketet ska följa med utan extra kostnad vid köp av Appleskrivare för nätverk (IIf, IIg, NTR). Hur får man trogna läsare? Tidningsläsare som bara köper var tredje eller var femte utgåva av tidningen är publicisters värsta huvudvärk. Att få läsarna att köpa tidningen oftare – eller ännu hellre att få dem att prenumerera – är målet för mången marknadschef. Och när de väl har tagit en prenumeration, att få dem att förnya. I Tucson, Arizoa, USA har två dagstidningar tillämpat ett bonus-system döpt till ”Extra”. Prenumeranterna får betala minimum sex månaders prenumeration i förskott, i utbyte får de rabatter i den lokala handeln. Sedan starten för två år sedan har antalet bonusprenumeranter ökat från 20 000 till 50 000, uppsägningar av prenumerationer har minskat med 18 procent, osäkra fordringar har minkat med 29 procent och dessutom har antalet vanliga prenumerater ökat kraftigt under perioden. De lokala handlarna har reagerat positivt; från 200 affärer i början av bonusprogrammet är nu 700 anslutna. Kombinationen av annonser och rabatter till bonusprenumeranter har betytt 100 000 dollar i extra intäkter för tidningarna. Numera är närmare 60 procent av prenumeranterna med i bonussystemet. Adobe och Apple svär evig vänskap Som väntat integreras Adobes Typ 1teknik i Apples nya QuickDraw GX. Samtidigt knyter Adobe sin typsnittsteknik till de avancerade typografiska finesser som finns i Apples nya QuickDraw GX. Det är innebörden i ett uttalande under Seybold-mässan i San Fransisco i september. QuickDraw GX kommer bland annat att förse användarna med automatiska ligaturer, kapitäler och slängbokstäver (swash). Även TrueType stöds förstås av den nya Apple-tekniken. Strategi för 2000-talet omformar dagstidningar Ett nittiotal dagstidningar i USA, ägda av mediejätten Gannett (som också ger ut tioåriga USA Today), håller som bäst på att införa en ny redaktionell strategi. News 2000 heter programmet, som fokuserar på vad läsarna vill att tidningen ska handla om, liksom de lokala behoven i samhället. News 2000 är resultatet av brainstorming på alla plan inom Gannettkoncernen. Bakgrunden är sjunkande tidningsläsande och låg förnyelsefrekvens bland prenumeranter. Något måste vara fel på tidningarna vi gör, ansåg Gannett. Nu gör alla Gannett-tidningar lokala marknadsunersökningar som ett led i en redaktionell förnyelse. Resultatet blir en ”tio-i-topp-lisla” där det också slås fast på vilket sätt ämnena ska behandlas. Olika sätt att komma närmare läsarna, till och med att låta läsarna delta i den redaktionella planeringen, prövas. Trött på pratande soptunna? Stäng locket för gott! Vill du inte ha någon dialogruta som poppar upp varje gång du tömmer soptunnan, så markera den och välj Visa info under Arkiv-menyn (eller tryck x-I) och ta bort krysset i den lilla rutan längst ner. Men tänk på att du förlorar en säkerhetsspärr när datorn inte längre frågar… 3 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 Cochin – franskt typsnitt med svensk historia En av mina favoritböcker är Drottning Gåsfot av Anatole France i Norstedts utgåva från 1945. Det är en rolig bok, denna Jacques Stekvändares berättelse om abbé Coignards levnad och åsikter, lysande översatt av Hjalmar Söderberg och med Bertil Bull Hedlunds illustrationer och vinjetter. Men det är inte främst för innehållet jag älskar den, utan för att den mer än någon bok jag vet genom sin blotta form inbjuder till läsandets nöje. Och vilken annan och viktigare uppgift kan egentligen boktypografi ha? Boken har alla de små levande detaljer som gör böcker framställda i blyteknik överlägsna de flesta av sina sentida offsettryckta ättlingar: det subtila skuggspelet i satsytans lätt fördjupade relief, de små variationerna i bokstavstyperna som kommer av att varje tecken på sidan är intryckt i papperet från en unik blytyp. Bokens visuella och taktila kvaliteter ligger långt från dagens böcker som sida upp och sida ner med monoton exakthet upprepar konturformler hämtade ur en dators binära information. Tryckpressens fuktvätska späder ut dem till anemisk gråhet och som bleka avbilder av sina forna jag hängs de dit som små skyltar utanpå pappersytan. Nostalgi? Nejdå, det handlar om en reellt existerande kvalitetsskillnad, som alla kan konstatera. Denna Drottning Gåsfot är förstås satt utan den teckenparskerning som vi vant oss vid i nyare sättmetoder. Men sidorna är trots det bekvämt lättlästa, ordbilderna tydliga. Att noga granska satsen ger perspektiv på dagens ofta fåfänga slit med typografiska detaljer i persondatormiljö: det blir aldrig riktigt lika bra. Det känns som om Ormus sitter och plitar på sitt gatugångsreglemente vid Macen, medan Ariman obekymrad flyger förbi och blommorna färgas skönt svartblå där han passerar. Kumliens ande Den obesvärade elegans som strålar ut från boksidorna i Drottning Gåsfot döljer förstås, som alltid, stark anspänning, noggrann planläggning, konstnärskap på hög nivå. Över bok och bokstav svävar nämligen Akke Kumliens ande. Hans namn finns visserligen inte med i kolofonen – »Typografiens konst är en anonym konst.« skrev han själv. Men visst är det en kumlienare! – och en starkt bidragande orsak till bokens charm är typsnittet som kom att bli Kumliens kännemärke och som är det egentliga ämnet för denna artikel: le Cochin. Så här var det. Redan året efter det att Akke Kumlien 1915 knöts till P.A. Norstedts & Söner som konstnärlig rådgivare förde han på tal anskaffningen av ett typsnitt efter fransk förebild som gjordes vid flera av de stora europeiska typgjuterierna (bl.a. under namnen Gravure och Sonderdruck). Det dröjde till 1920 innan Norstedts från Peignot & Fils i Paris köpte Cochin antikva för handsättning tillsammans med det kraftigare systertypsnittet Nicolas Cochin. Till garnityret hörde också ett ornerat kursivt versalalfabet, Fournier le jeune, och ett konturerat snitt med namnet Moreau le jeune, som ofta användes till anfanger. (Se nästa uppslag). Den första bok där Kumlien tog nyförvärvet i bruk blev Nationalmusei årsbok för 1920 och sedan kom han att flitigt använda Cochin under trettio år – hans egen bok Bokstav och ande (1948) utgör slutpunkten – i början varierad med Nordisk antikva, senare med Garamond. Det är ingen överdrift att säga att le Cochin starkt kom att prägla COCHIN FRÅN LINOTYPE – ADOBE abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUV WXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUV WXYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 4 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 En liten stilstudie av blytyper; från vänster Goudy, Scotch Roman och Nicolas Cochin. Lägg märke till det sistnämnda typsnittets karaktäristiska små teckenkroppar och långa staplar. Alla tre typsnitten är satta i samma grad! I provboken från Typografen 1 kunde vi studera de gemena siffror som Adobe inte ansett det nödvändigt att förse sin PostScripvariant av le Cochin med. Notera att trean och femman står på baslinjen. svensk bokkonst – mycket av det som ryms i begreppet »swedish grace« lånar sin glans av detta lätt extrema urfranska snitt med inspiration från rokoko. Kåchäng eller Kåtsjin? Typsnittet är uppkallat efter den franske gravören Charles Nicolas Cochin och korrekt uttal torde därför vara kåchä’ng – även om man lika ofta hör kå’tsjin; typografiska namn och termer har ju en benägenhet att anpassa sig efter normal sätterisvenska (pi:ka istället för pa’jka, ba’skerville istället för ba:skervil, nå’mparell istället för nongpare’j etc.) Nicolas Cochin – som levde mellan åren 1715 och 1790 i Paris under boktryckardynastierna Fourniers och Didots storhetstid – var en skicklig bokillustratör och kopparstickare. Han ritade förlagor för gravyrer och skar själv bokstäver, exlibris och ornament för titelsidor och andra typografiska ändamål. Hans mest berömda verk som illustratör och gravör var en folioutgåva i fyra band av La Fontaines Fables choisies mises en vers (1755–59). Cochins graverade bokstäver andades rokoko och drog åt en sirlig men ändå tyglad upplösning av den klassiska renässansantikvans strikta bokstavsformer. De tolkades 1914 av typskärarna hos Peignot & Fils i två typsnitt som senare fick bära inspiratörens namn: Cochin (eller le Cochin) och Nicolas Cochin. Det var alltså denna ursprungliga nyskärning som Kumlien introducerade hos Norstedts och som kom att få sådan genomslagskraft i bokformgivningen i vårt land. På tredje plats Under decenniet 1938–48 låg Cochin på tredje (!) plats bland de typsnitt som användes i Svensk Bokkonsts årliga urval. Av totalt 302 utvalda böcker var 39 satta med Cochin, passerat bara av Garamond (138) och Bodoni (56). Sen försvann det tvärt: noll i tabellen från 1953 och framåt och skogen växer igen av de i måttliga mängder utmärkta snitten Baskerville och Berling, och på senare år av det typografiska sly som typfloran benämner Palatino. Cochin dyker inte upp igen i urvalet förrän 1986 och 1987 i två arkitekturböcker från Byggförlaget, bägge formgivna av Per Werme. När Carl Fredrik Hultenheim på 80-talet lät le Cochin återuppstå hos Typografen 1 påpekade han, för säkerhets skull, att han gjorde det »med nostalgiska mer än renodlat typografiska förtecken, nota bene.« Men trots den kursiva pekpinnen klingade varningen ohörd – har den råa hopen nånsin lyssnat till sina profeter? – när senare tiders PostScriptgeneration fick tag i typsnittet. Renässans är kanske ett olyckligt ordval i sammanhanget – men en återfödelse är det: nu blickar på nytt Cochin mot oss från reklamfoldrar, affischer och bokomslag. Nu är det inte längre Deberny & Peignots variant utan den som gjordes av Sol Hess för Lanston Monotype i USA 1917. Den fick sin nuvarande utformning av Matthew Carter för Linotype 1977 och har fått moderniserad sifferform (versalsiffror) och sitt mest excentriska drag (den framåtböjda övre avslutningen på gemena t) dämpat. I PostScript finns Cochin hos Adobe (nr 86) – tyvärr utan gemena siffror. (Cochins fyrlinjesiffror har för övrigt egenheten att trean och femman inte är hängande utan står på baslinjen.) Nicolas Cochin finns tillgängligt från Font Company (NIC1), här med enbart ursprungets gemena siffror. Brokig användning Den samtida användningen av typsnittet är minst sagt brokig. Brödtexten i de första numren av Moderna Tider var satt i Cochin (design: Pelle Anderson och John Bark); ett lovvärt typsnittsval som gav tidskriften en för sammanhanget originell lätthet över sidorna – med rätt kägel är Cochin ett luftigt typsnitt. Optiskt ger Cochin med sin låga x-höjd och långa staplar intryck av att vara ett brett typsnitt. Men skenet bedrar. Det är smalare än Baskerville, Sabon och Times, på jämnbredd med Garamond och visade sig fungera bra även i relativt smal tidskriftsspalt. Men experimentet blev tydligen för djärvt. Efter en mellanlandning (för att inte säga kraschlandning) i ITC Garamond – detta i genuin fulhet oöverträffade snitt – hamnade Moderna Tider i en betydligt konventionellare fålla och sätts numera med Adobes utmärkta Original Garamond. 5 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 Nicolas Cochin, exempel hämtat ut Valter Falks bok. Founier le jeune, exempel hämtat ut Valter Falks bok. Moreau le jeune, exempel hämtat ut Valter Falks bok. Metallarbetaren uppträder från årets septembernummer i ny kappa (design: Lottie och Jonas Hallqvist). Det »mjukaste« materialet i tidningen har fått Cochin-rubriker som samsas rätt bra med brödtextens Sabon (som tyvärr fått en väl jämntjock och karaktärslös återgivning). Men Cochin-snittets starka utstrålning drunknar här nästan i mångfalden av typografiska uttryck; för många typsnitt, för många varianter: en form i fullt sken. En prydlig kuriositet kan man kalla turistreklambroschyren »Inlandet nästa. Landets bästa«, som framhåller fördelarna med att beresa Inlandsbanan och sprids via SJ. Den är gjord av någon Cochin-frälst originalare på Partners reklambyrå i Östersund, för här framträder typsnittet (speciellt kursiven) i all sin glans med ornerade Fournier-anfanger och det hela. Swedish grace, fransk rokoko eller hommage à Kumlien? Någon avsikt måste det väl finnas bakom pastischen… eller? En användning som låter skönheten i Cochins bokstavsformer komma till sin rätt utan att det excentriska draget tar överhanden kan man se i annonser och stortavlor för Indiska. (Kan typsnittsvalet månne vara styrt av namnlikheten med den sydindiska kuststaden?) Annonserna bygger på de indiska textiliernas överflödande färgprakt och typsnittet är genomgående omsorgsfullt använt. Det exotiska draget hos Cochin, som sannerligen inte är asiatiskt, inordnar sig märkligt väl i sammanhanget. Cochin dyker allt oftare upp som rubriksnitt på bokomslag, men här verkar ett dubiöst sökande efter »annorlunda« bokstavsformer styra, snarare än intresset att pröva ett traditionellt typsnitts kvaliteter. »Kursiva d är ju så häftigt!« (Hur var det han sa, den stränge mästaren Stanley Morison? »Om mina vänner tycker att kroken på mitt gemena r eller öglan på mitt gemena e är ganska roliga, så hade det varit bättre att inte göra typsnittet alls.«) Själv har jag bara vågat mig på att nyttja Cochin i ett par utställningskataloger för Sjöhistoriska museet i Stockholm och Carolina Rediviva i Uppsala. Efter detta hyser jag en misstanke om att det är ett typsnitt som håller mer än det lovar. Vem gör en bok i Cochin, som inte bara blir en pastisch? Går det an? Christer Hellmark Två kapitelsidor ur Drottning Gåsfot. 6 Design Typografi Produktion # 8 • September 1992 Vår utsände knyter typografiska förbindelser i Cambridge Sedan ett tiotal år arrangerar Monotype en årlig internationell konferens om typsnitt och typografi. PostScript och det öppna fontlandskapet har fört ny vitalitet till denna konferens. Årets version hade undertitlarna historia, teori och praktik, med den övergripande titeln ”Typographic Connections”; typografiska kontakter/samband. Här träffas chefer för det stora stilgjuterierna, enskilda teckenformgivare, designer, redaktörer och journalister och pratar typsnitt i dagarna tre. Ordförande i år var Erik Spiekermann, som förde ordet informellt och effektivt. Det kamratorienterade inledningsanförandet hölls av själve Matthew Carter. Konferensen hölls i det anrika Queens College. Utbudet var rikt och varierat och ansamlingen av intressanta och intresserade personligheter gjorde att döda stunder lyste med sin frånvaro. Ingen pratade om vädret även om en och annan pratade i vädret. Punktföreläsningen bäst Andrew Boag från Monotype svarade för den bästa framställningen. Ämnet var den typografiska punkten och Boag argumenterade elegant och kunnigt för metriskt system istället för pica-punkt eller didot-punkt som typsnittsmått. Ämnet är ingalunda nytt, men presenterades briljant och övertygande. I diskussionen efteråt var alla eniga om att ett enhetligt måttsystem behövdes, och att millimetern gärna kunde tas som bas. Problemet låg snarast i vad som ska mätas, och hur man än mäter blir det lite missvisande. En absolut jämförelse mellan typsnitt fungerar ändå inte, eftersom xhöjd och H-höjd varierar och t.ex. scripter har extremt stor hp-höjd. Några påpekade att själva måttenheten är av underordnad betydelse, man måste i alla fall optiskt lära sig vad 10 pt eller 1,24 mm innebär typografiskt. Det avgörande är istället att man använder samma måttsystem för alla typografiska komponenter, alltså sidformat, linjevikter, kägel och typsnitt. Quark XPress dubbla måttsystem för typsnitt och extra kägel togs som ett exempel. På frågan varför Adobe inte passade på tillfället att införa metriskt system vid införandet av PostScript, svarade David Lemon att i så fall hade PostScript och Macintosh aldrig lyckats bli accepterade av den grafiska branschen. Detta föredrag kan vara upptakten till ett nya steg mot ett enhetligt typografiskt måttsystem. Gerard Unger roligast En av Europas främsta typtecknare, Gerard Unger, berättade och visade avslöjande bilder om den holländska vanan att äta bokstäver. Närmare bestämt chokladbokstäver den 5 december, på den helige Nicolaus dag. Med ett kreativt förhållande till begreppet historisk sanning redovisade Gerard Unger traditionens ursprung från den beridne bysantinske biskopen Nicolas, över vikingaguden Oden och runorna till den holländska helgdag då alla bokstavligt talat äter mekaner/egyptienner. Sen blev det middag. Den viktigaste händelsen var givetvis galamiddagen. Här fick holländaren Gerard Unger motta det nyinrättade Enschedé-priset för framstående typografiska insatser, och Alaistair Johnston höll en föreläsning om vagabond-tryckaren, som under 1800-talet vandrade kring och gjorde tillfällighetstryck. En av de mer kända inom denna bransch var Mark Twain. Mina bordsgrannar kan ge en bra bild av dagens typo- grafiska scen. På min högra sida hade jag chefen för belgiska FontShop, en charmant yngling med hästsvans och läderväst, som driver FontShop som en del av en designbyrå. Mittemot hade jag ett häftigt medelålders par som från Australien driver en vacker och bred designtidning. På min vänstra sida hade jag en sympatisk engelsman i mörk kostym, Allan Shelley, chefen för Linotype-Hells typografiska avdelning. Han hade mycket intressant att berätta och skingrade många dimmor kring desktop-typografins förhistoria. Det var Adobe som skapade den Times som finns i laserskrivaren, varvid de använde en Times 12 pt från Linotype som förlaga. Sagan förtäljer att Adobe ursprungligen vände sig till andra fotosättningsföretag med PostScript, men att alla skakade på huvudet åt den fula ankungen, utom amerikanska Linotype. Linotype var relativt obetydligt på marknaden, nappade och fick exklusivt kontrakt på RIPen, vilket var deras stora lycka. Tvärtom, menade Shelley, Adobe vände sig först till Linotype som hade det största typsnittsbiblioteket, och utbad sig att få överföra typsnitt till PostScript. Linotype accepterade, men det var deras sämsta affär. Resultatet har i praktiken blivit att Adobe tagit över Linotypes stilbibliotek, eftersom huvuddelen av Adobes stilar är Linotypes (som dessutom överförts till PostScript av Linotype) men det är Adobe som syns på marknaden och kammar hem vinsterna. Detta har inte kompenserats av ökad försäljning av utrustning, menade Shelley och skakade sorgset på huvudet. För vår del uppskattar vi denna utveckling, som innebär att maskinberoende format upphört, så att alla typsnitt kan användbas för alla skrivare. Vinnarna är användarna, och det är i slutändan Apples förtjänst som låste upp PostScript med TrueType-hotet. Puben På college-puben fortsatte samtalen till långt in på natten. Här gjorde Kathleen Tinkel ett intervjusamtal med Matthew Carter, Gerard Unger, David Quay, David Lemon m.fl med frågan om Postscript förstör typsnitten, vilket energiskt avvisades av Matthew Carter. Här fick jag också tillfälle att prata med Adobes representant om multiplemaster-teknologin och med Walter Tracey om optisk gradanpassning (se artikeln om MinionMM). Kort sagt gavs rika tillfällen till just ”typographic connections”, som var konferensens titel, i en trevlig miljö. Workshop blev workflopp Konferensen inleddes med olika workshop, som för min del blev en flopp. Här kunde man välja mellan en lektion att teckna typsnitt, en kurs i typsnittsprogrammet Ikarus för Macintosh, ett besök på privattryckeriet Rampant Lions Press, ett besök hos steninskriptörer på The Workshop. Jag valde övningen i hur man sätter typsnittets breddvärden, som leddes av Monotypes Robin Nicholas. Workhopen besöktes av flera kvalificerade typ-personer, och det var väl personsammansättningen som räddade det hela. Vi hade inga datorer, utan fick öva med bokstäver på papperslappar, linjal och tejp, vilket blev väldigt tidsödande. Robin Nicholas visade med större papperslapper hur man börjar utprova breddvärden med tecknen H och O, att dessa värden sedan överförs till raka respektive runda tecken, hur man gör små justeringar vid gemena i och högersidan på gemena n. Någon uttömmande redovisning gavs dock inte och några verkligt matnyttiga tips och knep fick vi inte. Robin Nicholas ansåg att man inte följde några 7 Design Typografi Produktion # 8 • September 1992 proportionsregler utan enbart utgick från optiska anpassningar, men här och var lyste sådana tumregler ändå igenom. För min del är fortfarande Walter Tracys redovisning i boken Letters of Credit den bästa vägledningen. Största behållingen av denna lågsniffande inledning på konferensen var eftersnacket, som började rätt tidigt. Konferensen avslutades tillika med workshops: typsnittsprogrammet FontStudio, kalligrafi och typteckning stod på menyn. Det var formgivarna David Quay och Freda Sack vid The Foundry som höll i typteckningen. The Foundry har givit ut tre typsnitt, varav två är baserade på historiska förebilder. Dessa får vi anledning att återkomma till i DtP. De visade hur de arbetar för att tolka teckenformen bakom de tryckta tecknen och hur de renritar dem. På The Foundry arbetar man med papper och penna. Digitaliseringen sköts av ett särskilt företag i efterhand. Vi fick öva oss att tolka och renrita några tecken i The Foundrys senaste typsnitt, baserat på en förlaga från 1700-talet, från de förstorade förlagor som Freda och David själva arbetat med. Detta var mycket givande och instruktivt. För de flesta av oss hade väl några mackar och ett ritprogram inte varit i vägen, men poängen var att tänka och tolka rätt, och där behövs faktiskt inte datorn. Dravelkritik av Ken Garland Ken Garland svarade för den enda verkliga brandfacklan, ett föredrag med titeln Det ideala och det aktuella. Han granskade och kritiserade på ett roande och förlöjligande sätt vissa nya tendenser. Det inbegrep konferenskatalogen, Design Museums årsmagasin ”issue” och den nya dekonstruktionstypografin, lanserad i boken ”typography now”. Ken Garland gick hårt åt grepp som enbart har dekorativ funktion och som försvårar läsandet. Allt detta fördömde han som ”footling”, trams, dravel. Det populära greppet att exponera griden och att låta linjer spåra genom publikationen klassade han träffande som linjedravel. Garlands invändningar gick väl inte riktigt hem, men någon diskussion uppstod dessvärre inte. Han fördömdes istället i efterhand. De fleste tyckte nog att man kunde få ha lite kul med linjer och block. I vilket fall får detta linjetrams förödande konsekvenser när det används i fel sammanhang. Konferensfoldern är vacker och rolig att titta på, men omöjlig att hantera och oanvändbar ur informationssynpunkt. Den lämnade man på rummet och släpade istället på det laserutskrivna konferensprogrammet. Apples TrueType 2 Matt Rowe och Herb Derby från Apple visade vad Quick Draw GX och TrueType 2 kommer att innebära. Efter en traditionell presentation av ambitionerna fick vi se lite praktiska exempel. Mot bakgrund av mackens nuvarande begränsningar var det fantastiskt, med normala krav på typsnittshantering dock ganska självklara saker. Med det nya formatet behövs inte längre olika Expertfonter, utan alla tecken kommer fram automatisk direkt vid inskrift. Detta demonstrerade Apple-killarna med ligaturer och alternativa tecken vid radslut. Systemet väljer själv rätt tecken vid olika situationer och upplöser ligaturer vid utspärrning, men kruxet är att fonten måsta vara utformad för detta. Matt Rowe berättade för mig att ett typsnittsprogram som kan framställa sådana fonter ännu inte finns, men är under utveckling hos andra företag. Vad vi såg vid presentationen var Apples arbetsversioner, och där hade den kunniga publiken lite invändningar mot kerningpar och ligaturers hållfasthet, varvid Matt Rowe skyllde på ingenjörerna. Nå, att han inte är helt rudis på typsnitt visade han på den första worskhopen om teckenmellanrum, då vi pysslade ihop breddvärden på Times New Roman Seven. För min del var sammanträffandet med Walter Tracy den största upplevelsen under konferensen. Walter Tracy var från 1948 till 1978 ansvarig för engelska Linotypes typsnitt. Han har tecknat ett dussin typsnitt, bl.a. Times Europa, som 1972 ersatte Stanley Morisons Times New Roman i London Times. En arbetarson med ett livsverk inom typografins frontlinjer, nu en tunn liten man med vitt bockskägg och väldig integritet, 78 år gammal och mycket vital, som gärna klär sig i rutig skjorta, tweedkavaj och keps. Bortsett från klädseln ganska lik en Jack Russelterrier. Han höll en intressant tillbakablick på de senaste 30 årens typsnittsutveckling. I boken Letters of Credit öser han ur sitt livs kunskapskällor, och poängen är att boken är personlig, kompromisslös och generös med insiderkunskaper. Den är något av desktop-typografernas bibel. Andy Benedeck från engelska FontFactory berättade att han en längre tid alltid bar den med sig för att hämta upp lärdom när tillfälle gavs. En svensk motsvarighet är Bo Berndals Typiskt typografiskt. Beställ den boken från förlaget Gordon Fraser, London, eller David R. Godine, Boston. En annan läsvärd bok av Walter Tracey är ”The Typographic Scene”, som är en historisk tillbakablick på typsnittsutvecklingen. Frutigers fina final Den legendariske typtecknaren Adrian Frutiger höll avslutningsorden, eller om rätt ska vara rätt, vi fick äran att lyssna till denne formidable och kloke nestor. Han höll en charmerande personlig föreläsning, vars första del handlade om de fruktansvärda begränsningar som den tidiga fotosättningstekniken satte för typsnittsformgivaren. ”En vandring genom öknen” kallade han sitt föredrag. Bland annat visade han vilka ansträngingar man tivngades till för att anpassa teckenformer till teknikens krav, och en av poängerna var att detta är och förblir missriktat. Föreläsningens andra del kunde betitlas ”Det sköna är det triviala”. Med några roande exempel visade Frutiger hur den sköna balansen lätt kan rubbas av okänsliga manipulationer av teckenformen. Ett antikva-e ställdes under bilden av Mona-Lisa, tecknets övre del förstärktes och MonaLisas panna gick mot taket, tecknets under del betonades och Mona-Lisas käkparti tog kommando. Budskapet var tydligt. Verkligt intressant var Frutigers experiment med överlappning av gemena ”e” från ett tiotal typsnitt från Bembo till Times, och extraheringen av ett universellt, genomsnittligt ”e”, som inte var speciellt vackert men mycket läsbart. Poängen var att skönheten ligger i det triviala. Denna typografiska livsvisdom sammanfattade han i en liknelse mellan en sked och teckenformen: ”om du äter soppa och efteråt minns skeden, då var det något fel på skeden.” Typsnitt ska vara sköna och tilltalande, men verka utan att märkas. Utmärkt arrangemang Det finns bara gott att säga om Monotypes arrangemang: organisationen var utmärkt och omhändertagandet varmt. En öppen och generös stil präglade konferensen. I konferensportföljen fanns en presentation av Monotypes nya renässansantikva Columbus, i ett specialtryck i begränsad upplaga: denna gåva var det enda sätt som Monotype gjorde reklam för sig själv. Detta typsnitt får vi anledning att återkomma till. Stefan Lundhem 8 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 Ban The Bomb – så undviker du systemkrascher på Macen Vi känner alla bomben. Systemkraschen som på en millisekund gör ditt osparade dokument till historia, som alltid händer vid fel tillfälle, som är såväl PC- som Mac-användarnas gissel. Ibland ser du inte ens en bomb, datorn låser sig och det är bara att starta om. Men det finns hjälp. begränsningarna är datorns beräkningskraft, lagringsutrymme, men allra mest vår fantasi. Om du kan identifiera på vilken nivå (hårdvaru, system eller program) felet orsakas har du gjort ca 80% av jobbet med att rätta till det. Det är förstås denna del av problemlösningen som är den svåraste. Om det inte vore för felaktigheter i datorns funktion under tiden man arbetar skulle många av oss vara mycket produktiva, kanske för produktiva. Skämt åsido, mjukvarukrascher är ett gissel för alla datorsystem. Ju mer generellt (öppet) ett system är, desto fler faktorer är det som påverkar dess funktion och risken att det är instabilt. De flesta användarna av Macintosh har i stort sett inte den blekaste om vad som gör att rutan med bomben kommer fram då och då, vad texten i rutan betyder och hur man sedan kommer till rätta med felet. Men det krävs faktiskt mindre kunskap än man tror för att komma till en nivå där man klarar ca 75% av dessa fel. Problematiken ligger i att veta hur man ringar in problemet. När det väl är gjort så klarar den normale användaren av att åtgärda felet eller åtminstone göra det mer sällan förekommande. I denna artikel är inriktningen Macintosh med system 7 och vi tar en titt på cirka tiotalet av de vanligaste felen vid grafisk produktion. Ett fel är inget fel Hårdvara, system, program Den viktigaste frågan när du söker anledningen till ett fel är att särskilja i vilken nivå i datorns process (arbete) som felet uppstår. Enkelt beskrivet är en dator hårdvara som består av kretsar, kontakter, kablar, magnetiska skivor, monitorer och tryckknappar (jag kan ha utelämnat något). Denna uppsättning komponenter styrs av en mjukvara (en uppsättning kommandon och beräkningar) vars enda uppgift är att hålla reda på hårdvaran och därmed skapa en grund (miljö) för annan, mer specialicerad mjukvara. Mjukvaran som håller reda på hårdvara kallas för system eller mer riktigt för operativsystem. Den mer specialicerade mjukvaran är alltid inriktad på att användas till att utföra en viss typ av arbete och kallas för program eller tillämpning. Egentligen kan ett program skapas för vilken typ av arbete som helst, När du bygger på systemet med flera extrafunktioner (systemtillägg, t. ex. ATM) och dessutom använder program som behöver en stor del av datorns kapacitet (XPress m. fl.), blir datorn allt mer instabil. Under dessa förutsättningar uppstår det fel som gör att datorn låser sig lite då och då. Felen är egentligen inte några fel, utan orsakas av slumpmässiga faktorer som kan bero på både hårdvara och programvara. De kan normalt inte återskapas, alltså inte fås fram med vilje genom att göra om samma saker som man gjorde då det hände första gången. Tyvärr är denna typ av fel helt naturliga i en ”desktoppares” arbetsmiljö. Det enda sättet att skydda sig emot dem är att spara ofta, se till att detta blir en reflex som du aldrig behöver tänka på. För att minimera risken för denna typ av fel, ska du aldrig använda fler systemtillägg än du verkligen behöver. Om det däremot går att framkalla ett fel gång på gång genom samma handgrepp, är det dags att börja felsöka. Som i de flesta sammanhang är det alltid svårt att dra gränser mellan olika saker. Ofta kan ett fel börja visa sig med att de slumpmässiga krascherna kommer allt oftare. Ett bra exempel på detta är när hårddisken börjar bli ordentligt fragmenterad (att filerna på den fysiskt inte ligger i ett flöde, utan är sparade kors och tvärs). Detta händer på alla hårddiskar efter hand, tiden beror på användarens arbetssätt och på vilka program och systemtillägg som används. När det har gått så långt att det börjar uppstå fel på grund av att filsystemet på hårddisken är komplicerat, räcker det oftast inte med att köra ett program som packar om (defragmenterar) hårddisken. Innan du kör ett sådant bör du först använda ett program som kontrollerar och reparerar filsystemet, annars är risken för fel och eventuellt förlorad information för stor. Norton Utilities från Symantech är de verktyg jag rekommenderar för detta arbete. De är de enklaste att använda samtidigt som de har höga prestanda. Då börjar du med att låta programmet Norton Disk Doctor gå igenom hårddisken, sedan använder man Speed Disk för att packa om den. Om du gör det till en vana att packa om hårddisken cirka en gång varannan månad slipper du denna typ av ”onödiga” systemfel och slipper också att kontrollera filsystemet. Ett alternativ är ett systemtillägg som heter Disk Express II från AlSoft som löpande packar om hårddisken under tiden du arbetar eller rättare sagt under alla kortare raster. I en okomplicerad miljö (få systemtillägg) fungerar Disk Express mycket bra, jag vill däremot inte rekommendera Disk Express oberoende av miljö därför att ett systemtillägg alltid ökar risken för fel. System 7 och minnet Nu har det gått en tid sedan system 7 blev rumsrent. All program- och hårdvara som ej har lämnat marknaden finns i system 7-fungerande versioner. Några av de symtom som visade sig på grund av att ett program var för gammalt visar sig dock fortfarande. En liten lista över de tidigare vanliga felen ser ut på detta vis: •Bus error •Bad F-line instruction •Fel av typen 1 •Fel av typen 3 De felmeddelanden som enligt min erfarenhet inte visar sig när allt i en dator är kompatibelt med system 7 är de två första. Både fel av typen 1 och 3 är generella minneshanteringsfel, där det inte går att peka på en specifik orsak. Vid dessa felmeddelanden kan orsaken mycket väl vara på programnivå och det är där som det normalt sett är enklast att rätta till det. Jag börjar i detta fall alltid med att öka minnestilldelning för det program där felet uppstod. Detta gör man genom att välja ”Visa info” under Arkiv, för programsymbolen i Finder. Längst ned i ”Info-fönstret” kan man ändra på ”Tilldelad:” under minnesstorlek, men bara då programmet inte är startat. För att veta hur mycket man ska öka är det bra att ta sig en titt i ”Om Macintosh”, som är första valet under Äpplet när man är i Finder. Detta fönster visar hur datorns arbetsminne används för stunden. Det är dumt att utnyttja precis allt 9 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 av arbetsminnet, för om du exempelvis använder bakgrundsutskrift bör du lämna minst ca 128 Kb för denna. Dessutom behöver systemet en liten marginal för tekniskt svinn i minneshanteringen. Det maximala man kan tilldela ett program är teoretiskt ”Minnesstorlek:” minus ”Systemprogram”, eller helt enkelt ”Största lediga block:” då inget program förutom Finder är igång. säkraste och enklaste sättet att hitta felet, men tyvärr är det ganska tidsödande. När det gäller program som kan ha extra tillägg, får man inte glömma att konflikten kan uppstå mellan några av tilläggen till programmet. I XPress 3.0 fann jag denna konflikt mellan Settings XTension och Features Plus, men konstigt nog fungerade det bra på vissa maskiner. En bra tumregel när du ökar minnestilldelningen är att öka med det dubbla om utrymmet finns, annars med 50%. Det finns några tumregler för att avgöra i vilken nivå av datorns processer som felet uppkommer. Om man får ett felmeddelande när man arbetar i ett program utan att datorn i övrigt uppträder underligt är det troligast att felet uppkommer på programnivå. Med underligt menar jag att musmarkören fastnar, att det uppstår skuggor av fönster eller liknade på skärmen, att skärmen inte uppdateras som den ska eller att skärmen flimrar. Efter detta är det bästa sättet att arbeta vidare som vanligt och kanske spara lite oftare. Om felet inte uppstår vid liknade situationer igen är det mycket troligt att programmets minnestilldelning var orsaken. Quark XPress är känsligare för minnestilldelningen än de flesta program, även om du inte använder någon XTension eller alla filter som kommer med bör du ändå öka tilldelningen till minst 2 Mb (2048 Kb) för att det ska fungera riktigt bra. Ringa in problemet Det är värre om detta inte avhjälpte problemet. Nu börjar arbetet med att finna orsaken till felet och det är inte riktigt så lätt att det går att ge en lista på tumregler som det slaviskt går att följa. Problemlösning i en normal persondator är ofta nästan lika komplicerad som engelsk grammatik, som följer regeln ”There’s no rule without an exception”. Vi kan dock utgå från olika tumregler och beakta en del av de faktorer som påverkar dem. Om problemet fortsätter att visa sig i fallet ovan med fel av typen 1 eller 3 är det troliga, om det går att trycka på OK-knappen och datorn forsätter att fungera, att det uppstår en konflikt mellan något systemtillägg och det program som slutade att fungera. Program med tillägg I XPress fall kan det också vara så att det är en konflikt mellan ett systemtillägg och en XTension och detsamma är risken med andra program som kan ha extra tillägg; PhotoShop, PageMaker 4.2, etc. Lösningen är i detta fall att ta ut alla systemtillägg som ej tillhör Apples system ur systemmappen, starta om och sedan försöka återskapa problemet. Då bör det inte gå att återskapa problemet om vår konflikt-teori stämmer. Lägg sedan till ett systemtillägg åt gången, starta om och försök återskapa felet. Till slut bör felet kunna återskapas igen och om allt stämmer är det systemtillägget som vi sist la till som är skurken. Detta är i de lägen ett systemtillägg orsakar felet det Egentligen är det bättre att vända på resonemanget för då är säkerheten större. Alltså, om ett fel visar sig genom att datorn beter sig underligt (uppräkningen ovan) är det med största säkerhet ett fel som uppstår i systemets arbete. Då kan felet antingen vara att någon funktion i systemet har förstörts, vilket händer ibland, t. ex. om systemet funktion störs ordentligt just när det ska spara nya inställningar på hårddisken. Det kan också vara en konflikt mellan två eller flera systemtillägg. Det sista alternativet av orsaker kan vara att det är två hårdvaror eller ett systemtillägg och en hårdvara som inte fungerar ihop. Ju längre man har arbetat med felsökning desto mer osäker på anledningen tror jag att man blir, när symtomen inte är bergsäkra. Jag har varit med om att drivrutinen på en hårddisk och ett visst videokort inte fungerade ihop. Den gången löste vi problemet med att formatera om hårddiksen med ett annat formateringsprogram. Hårdvaruproblem När det finns en konflikt mellan två hårdvaror, mellan två systemtillägg eller mellan hårdvara och systemtillägg, är det väldigt vanligt att datorn låser sig när den startar (läser in systemet). I system 7 kan du hoppa över alla systemtillägg när datorn startar genom att hålla ned skifttangenten vid starten. Detta står pedagogiskt nog oftast i de felmeddelanden som systemet visar om datorn låser sig under start. Detta måste du göra för att komma vidare. Nästa handling beror på vad det var du installerade. Om det endast var ett systemtillägg gäller det att hit- ta vilka det är som inte fungerar ihop. Jag brukar börja med att ta bort det jag just installerade för att försäkra mig om att det inte var något annat som orsakade felet. Sedan vänder jag på steken och tar ut alla systemtillägg utom de som ingår i Apples systemprogram och så lägger jag tillbaka det nya systemtillägget. Om datorn fungerar som den ska efter omstart får du lägga till ett systemtillägg åt gången och starta om efter varje tills du finner konflikten. Plocka ut och lägg in Var det en hårdvara du installerade och datorn låser sig är det bäst att börja med ta ut alla systemtillägg, utom de som tillhör den nya hårdvaran (videokort, accelerator, SyQuestdrive, etc). Fungerar maskinen efter detta är det bara att börja inplockandet och omstartandet, om inte kan det vara troligt att konflikten uppstår med någon annan hårdvara. I det senare fallet är det normalt bäst att be leverantören ta reda på om det finns kända problem med den kombination av hårdvaror och systemversion som du har. Tyvärr finns det några funktioner i vissa Macintosh-modeller och i system 7 som inte fungerar särskilt bra med alla produkter från tredjepartsleverantörer. När system 7 kom var det vanligaste orsaken till att ett program eller systemtillägg inte fungerade den nya, 32-bits minnesadresseringen, vilket alla tredjepartstillverkare har löst idag. Processor-cachen på Quadra I Macintosh Quadra finns en funktion som kallas för processor-cashe. När en hård eller mjukvara inte är kompatibel med processor-cashen meddelar datorn endast att det är generella minneshanteringsfel. Idag är det så väl att de flesta nya versionerna av tredjepartsprodukter fungerar bra med Quadra-modellerna. Däremot är det två funktioner som ingår i Apples systemprogram som fortfarande skapar en hel del problem med program, systemtillägg och ibland även hårdvara. Funktionerna jag syftar på är fildelning och virtuellt minne. Enligt mina egna erfarenheter är det framförallt fildelning som krånglar och när den gör det fryser bara maskinen, all versamhet i datorn bara slutar utan något meddelande eller flimmer. Så mitt sista tips är att du alltid ska börja med att stänga av fildelning och virtuellt minne i system 7 innan du börjar koncentrera sig på andra möjliga orsaker. Jens Eliasson 10 Design Typografi Produktion # 8 • Juni 1992 Ditt öga är ett bättre verktyg än datorn för centrering av text Ögat är mäktigare än datorn – åtminstone än så länge. DtP berättar här hur du får dina centrerade rubriker att se centrerade ut. Med fotosättningen kom den automatiska centreringen. Jag minns fortfarande, inte utan nostalgi, de diskussioner man hade med sätterierna. Jag klagade över att det inte såg klokt ut. Och sättaren, stolt över sin nya maskin, hävdade att centreringen var perfekt – för den hade datorn räknat ut. Problemet är att ögat och datorn menar olika saker med ”centreras”. För ögat är inte alla tecken likvärdiga: citations tecken och skiljetecken räknas inte lika mycket som andra. Och det måste du kompensera för, annars ser det snett ut även om det är matematiskt korrekt. Som t.ex. följande citat av Falstaff Fakir. ”Dromedaren med sin puckel går i öknen ut på ruckel” Det centrerade citatet ser i det närmaste vänsterställt ut, eftersom citationstecknen inte alls har samma betydelse för ögat som bokstäverna. Enklaste sättet att kompensera är att på första raden lägga till ett citationstecken till höger och göra det pappersfärgat (d.v.s. vitt), och på motsvarande sätt med citationstecknet på sista raden. ”Dromedaren med sin puckel” ”går i öknen ut på ruckel” Jobbar du i Quark har du tur – då slår du bara x-* efter citattecknet, och SHIFT-RETUR i slutet av varje rad (ger en ny rad utan att börja på nytt stycke). I PageMaker får du istället skriva ett citattecken i början av varje rad, och ge det färgen ’papper’. ”En utlevad herre i Hessen har mycket aparta intressen: Han vill älska i gröt, endast iklädd en söt liten pappershatt, vikt av Expressen!” HANS ALFREDSON, SVEA HUNDS LIMERICKAR I vänsterställda texter skulle jag dock inte rekommendera att du försöker undvika de indrag tankstrecken gör. De är en del av texten och skulle brytas loss från den om man hängde ut dem. Hellre då offra kanten. När vi nu ändå är inne på finlir: det är mer än citattecknen som kan förstöra vänstermarginalen. Också själva bokstavsformerna kan ibland med datorns hjälp åstadkomma en mer än lovligt rörig kant. ”Till örat genom luftens vågor ”fortplantas livets stora frågor. ”Men alla livets stora svar, ”jag undrar vilken väg dom tar?” På samma sätt är det med tankstrecket i rubriker. Franskan är död – länge leve engelskan Här får du lägga ett mellanslag och ett pappersfärgat tankstreck också till höger i sista raden. Mellanslaget måste ligga före tankstrecket, annars räknar datorn inte med det. Franskan är död – länge leve engelskan – Fast egentligen är tankstrecket i rubriker ett otyg. Ta hellre bort det och börja med stor bokstav. Istället för pappersfärgade tecken kan man arbeta med fasta mellanslag (xSt, xSn och xSm i PageMaker; SMELLANSLAG och zMELLANSLAG i Quark), de har fördelen att de är osynliga oavsett underlag, likaså om man av misstag råkar ändra tillbaka dem till svart (händer lätt om man arbetar med format). Oavsett vilken metod du använder kan du behöva kerna mellan din platshållare och texten, för att få centreringen perfekt. Det finns inga automatiska genvägar, det är bara ögat som slutligen kan avgöra om det ser bra ut eller inte. Håll dig till höger Svensson Mer automatiskt går det dock med vänsterställda texter. Där är problemet att ett citattecken i början uppfattas av ögat som ett indrag. TAGE DANIELSSONS POSTILLA Återigen måste ögat rycka in för att få en rak vänsterkant som ser rak ut. Om man lagt in osynliga tecken eller fasta mellanslag kan man nu ta dessa till hjälp genom att ställa sig till höger om dem och kerna (PageMaker: xk/l för stora steg och xSk/l för små. Quark: xSK /L för stora steg och xzSKL för små). I PageMaker kan det dock vara bättre att storleksändra det osynliga tecknet, eftersom programmet har en tendens att klippa av bitar av bokstäver intill kerningen och inte visa dem på skärmen. (Ändrar storlek gör man enklast med snabbkommandona xSKOMMA /PUNKT för stora steg och xzSKOMMA /PUNKT för 1-punktssteg. De är samma både för PageMaker och Quark.) ”Till örat genom luftens vågor fortplantas livets stora frågor. Men alla livets stora svar, jag undrar vilken väg dom tar?” TAGE DANIELSSONS POSTILLA För högerställda texter gäller i princip samma sak. Här är mindre ofta teckenformerna något problem, däremot måste man tänka på att hänga punkter, citattecken, kommatecken, bindestreck etc. Illustrator ”En utlevad herre i Hessen har mycket aparta intressen: Han vill älska i gröt, endast iklädd en söt liten pappershatt, vikt av Expressen!” Det är nu inte givet att layoutprogrammen är de bästa på den här sortens finlir. Trots omvägen kan man mycket väl spara tid på att göra dessa rubriker i ett ritprogram och importera dem. Speciellt starkt är Illustrator, som har teckenhängning inbyggd. HANS ALFREDSON, SVEA HUNDS LIMERICKAR Tommy Sundström 11 Design Typografi Produktion #8 • Oktober 1992 QuarkTips om palettfärger & utskrifter & typsnittsval & utskjut Den ständige medlemmen i DtPpanelens högsta verkställande utskott, Stefan Lundhem från Uppsala, fortsätter här sina matnyttiga tips för Quark XPressbrukare. Har du frågor eller tips är du välkommen att höra av dig! Faxa DtP-redaktionen! 1. Om du har skapat en färgpalett i ett dokument behöver du inte kopiera över hela paletten för att få in just de färger du vill ha för ett nytt jobb. Du kan kopiera in de du vill ha till din aktuella färgpalett, genom att klistra in eller dra över objekt som har den önskade färgen. Färgen och dess specifikationer läggs därmed in i färgpaletten och färglistan. 2. När du skapat en egen färg för ett visst jobb, vill du kanska alltid ha den tillgänglig för alla nya dokument du skapar – du vill lägga in färgen i XPress programinställnngar. Notera värdena för din färg, stäng alla dokument och skriv in färgvärdena i färgpaletten när enbart programmet är öppet. Därmed läggs färgen till programinställningar och finns med i alla nya dokument, och i gamla dokument om du väljer programinställningar när dokumentet öppnas. 3. Du kan använda Dokumentlayout för utskjutningen av sidor som ska tryckas i ett uppslag på båda sidor av ett papper, alltså för att placera sidorna i en sådan ordning att vänster-högersidor hamnar rätt när de ska bindas. Se först till att ditt dokument har en sista sida med jämnt sidnummer, alltså en vänstersida. Om inte får du lägga till en sådan blank sida. I Dokumentlayout drar du bara den sista sidan och placerar den till vänster om den första. Den näst sista sidan – som nu alltså är sist – drar du upp och placerar till höger om sidan 2. Den nuvarande sistasidan är nu en vänstersida med jämnt sidnummer, den drar du upp och lägger till vänster om sidan 3, o.s.v. När du är klar ska det sista uppslaget längst ned i dokumentlayout vara mittuppslaget. Nackdelen med denna metod är att automatisk sidnumrering inte kan användas vid utskrift. När de placerats i rätt ordning för utskjutning får sistasidan nummer ett och mittuppslagets högersida sista sidnummer. Du bör manuellt skriva in alla sidnummer på sidorna innan de flyttas omkring, så du inte tappar kontrollen. Kom inte och säg att vi inte varnade dig (det kan nämligen bli lite knöligt…) 4. Om du får problem med Macken och XPress bör du först ta dig en titt i XPress driftsmiljö för att lokalisera problemen t.ex. för att få reda på vilka tilläggsmoduler ( Xtensions) som är aktiva. Håll ned alt-tangent och välj Om QuarkXPress i Apple-menyn, eller alt-hjälp-tangent. 5. QuarkXpress har en ursnabb metod för val av typsnitt. Du har väl inte missat den? Använd inte Text-Menyn–Typsnitt. Använd Måttpaletten, men tryck ned pilknappen endast när du vill söka genom typsnittsmenyn, eller om du inte vet vad det önskade typsnittet heter. Den snabbaste metoden är att dubbelklicka fontens namn i måttpaletten och skriva de första bokstäverna i det önskade typsnittets namn. Du behöver inte markera alla orden i ett typsnitt för att ändra det. Vill du ändra från New Century Schoolbok till Sabon dubbelklickar du t.ex. ”New” och skriver ”S” så får du Sabon. Vill du ha Spartacus, och det vill du ju, skriver du ”Sp”. Nå, skulle du ångra dig återställer du genom att åter klicka i textfältet. Om den önskade fonten har flera ord i namnet och du skulle få fel vid första försöket, t.ex. New Baskerville istället för New Century Schoolbook, dubbelklicka ”Baskerville” och skriv ”c” så får du vad du förtjänar. Tidsvinsten är avsevärd mot att rulla i typsnittsmenyn. Begränsningen ligger i att man endast får fram familjenamnet, (alltså om man har TypeReunion) vilket blir liktydigt med normalsorten. Därefter kan du välja stilsort i måttpaletten. Om du söker stilsorterna i typsnittslistans undermenyer, vinner du i alla fall tid, eftersom du direkt kommer till rätt typsnitt när du öppnar typsnittsmenyn. 6. Det finns många sätt att påskynda utskriften från XPress på laserskrivare. Ett av dem är att hålla ned kontroll-tangenten (ctrl) när du klickar ”Skriv ut” i utskriftsfönstret. Detta är en liten finess som Quarks programmerare lagt in för att kringgå en av flaskhalsarna i Apples utskriftsrutiner. Genvägen fungerar bara med Xpress 3.1 och LaserWriter drivrutin 7.0 och 7.01. Ett annat sätt, om du har ett långt dokument att skriva ut och inte har något emot att avsluta Quark XPress, är att just när du valt ”Skriv ut” från menyn avsluta programmet. 7. Ytterligare ett litet trevligt utskriftstips. Du kan få information om vilken sida som skrivs ut, istället för att titta på den rätt intetsägande stapeln, som bara talar om hur stor procent som har skrivits ut. Dessutom får du information om vilka färgplattor och EPS- eller TIFFbilder som bearbetas av skrivaren. Sådan information är värdefull för att lösa utskriftsproblem och trimma dokumentet. Håll ned antingen skifttangenten, retur- eller inmatningstangenten när du klickar ”Skriv ut” i utskriftsfönstret. 8. Har du märkt att tonplattor som du gör i Xpress får annan ton vid utskrift än ytor med samma tonvärden som du gjort i en monterad EPS-bild? EPS-bilden blir korrekt, likadan som i ritprogrammet, men XPressplattan blir lite för ljus. Avvikelsen beror på XPress metod för att hantera rastreringen och det stå dig dyrt på sätteriet. Det finns flera sätt att få exakt passning mellan tonvärden från XPress och EPS-bilder, men det enklaste, om du har version 3.1, är att stänga av ”Kalibrerad utskrift” i utskriftsfönstret. 12 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 D ligt tryck r ingen urs kt f r att inte ha bra bilder En vanlig missuppfattning är att det här med bildbehandling skulle vara för dem med fina tidningar och exklusivt tryck. Men ofta är det tvärtom – de klarar sig ändå. Det är de med sämre resurser och tryck som kan behöva stärka det intryck deras bilder gör. Redaktör Anderson ser bekymrad ut varje gång jag pratar om att jag vill skriva om bildbehandling i Photoshop. Han tror att han skall behöva frångå sin älskade odesignade look, och börja trycka på fint papper. Och det tänker jag väl så småningom tvinga honom till . Men för ögonblicket så passar DtPs utseende utmärkt. För trots allt är det inte ovanligt att man har just dåligt papper och dåligt tryck – och ändå vill ge slagkraft åt sina bilder. Porträtt Ofta är bilderna man har att jobba med porträtt. Oskarpa saker tagna i någon fotoautomat eller utskurna ur en gruppbild tagen med Instamatic. Man kan åstadkomma underverk med dem med hjälp av Photoshop, men ofta tar det mer tid än man har. Dock kan mycket göras bara genom att ändra kontrast (Nivåer… under Ställ in> på Bild-menyn) och lägga på skärpa (Oskarp mask… som du hittar i Filter-menyn under Skärpa), men hur man gör sådant är beskrivet i handboken, så det ska vi inte gå in på nu. Se bara upp så du inte får för mycket skärpa, det kan se bra ut på skärmen, men se underligt ut i tryck – speciellt hår som fått så mycket skärpehöjning att varje hårstrå är utmejslat. Ögonen Ofta kan det dock vara värt att lägga När du sätter ner lite tid på ögonen. De kan göra hela dig ner för att skillnaden mellan en likgiltig grå fyrarbeta möter du kant och en bild som man faktiskt ser. en främling med T.ex. bilden här intill. mörka ögon. Den har just problemet att ögonen är lite för mörka. Flytta runt dessa tills du är nöjd med resultatet! Men det är lätt åtgärdat. Börja för säkerhets skull med att göra en extra kopia av bilden. Öppna båda kopiorna – det är enklare att se vad du gör om du har en ”före” och en ”efter” på skärmen samtidigt. Dubbelklicka på lassoverktyget , och ställ in en luddradie på 1–2 pixel. Det gör att du inte får en alldeles skarp (och därmed synlig) gräns för din manipultion. Förstora upp ena ögat och ringa in ögonvitan och pupillen med lassot. Göm sedan markeringen (den flimrande kanten) genom att ta Göm markeringsgränser från Markering-menyn. Den finns fortfarande kvar, men syns inte. Mer ljus Nu skall vi justera ljushet och kontrast i det markerade området. Minska förstoringen – alltför närgången vy gör att du inte ser skogen för alla träd. Ta Bild, Ställ in> och Bild… Dra sedan runt de små trekanterna tills du är nöjd med resultatet. Klicka ofta i Prova, så du ser vad som händer. Eftersom bilden skall ljusas upp är det mest den gråa och den vita triangeln under Ingångsnivåer som du kommer att använda. Den gråa kontrollerar kontrasten – dra den åt vänster så minskar kontrasten och även detaljer i de mörka områdena får en chans att synas. Om du för den vita åt vänster blir de ljusaste gråtonerna helt vita, och eftersom det då blir utrymme över i det ljusgrå området kan datorn fördela om detta så att alla toner blir ljusare. Den kritiska frågan är som alltid – hur mycket? Här får erfarenhet och fingertoppskänsla avgöra. Men lägger man på för kraftig effekt ser det lätt underligt ut, så var litet försiktig. På små bilder, typ passfotostorlek, går det dock att ta i mer (och de behöver det ofta också). Gummistämpel Om du inte lyckats helt med friläggningen av ögat kan du nu finputsa resultatet. Spara inte! Dubbelklicka istället på gummistämpeln och välj Återgå och en lagom liten pensel. Nu kan du måla tillbaMed gummistämpeln kan du ka den gamla bilden. delvis återgå till din gamla Börja en bit från ögat bild. (där ju den gamla och den nya bilden är samma, så din målning förändrar ingenting) och närma dig sedan i svepande rörelser det område du vill återställa. Det kan vara enklare att se vad du gör om du har skiftlåset nedtryckt. Moral Du har fem trianglar att manipulera med. Flyttar du den svarta på ingångsnivåer åt höger gör du skuggorna mörkare. Den vita åt vänster gör högdagrarna ljusare. Den grå bestämmer om du vill se detaljer i skuggorna (flytta till vänster) eller högdagrarna (till höger). På utgångsnivåer gör den svarta triangeln skuggorna gråare och den vita högdagrarna gråare. Men får man göra så här? Eller är det bildmanipulering? Nej, knappast, informationen fanns ju i bilden och borde egentligen plockats fram redan i kopieDen färdiga bilringen. den, for your Tommy Sundström eyes only. 13 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 PageMaker-tips från Mittens Rike Denna gång ger vi några tips om hur man kan få text att överskrida mitten på ett uppslag utan att bli oläslig, hur man får rubriker att inte se oavsiktligt kernade ut och hur man får bild och ram att följas åt. .1. Om t.ex. en bildtext går över mitten av ett uppslag blir den ofta svår att läsa (om det inte är själva mittuppslaget). Bokstäverna försvinner in i mittvecket. För att motverka detta kan man lägga en linje under mitten av uppslaget och ge den figursättning. Hur mycket som behövs beror på hur tjock din tidning/bok är och på bindningen. Titta i liknande skrifter. Ett utgångsvärde kan vara 2 mm på vardera sidan. PageMaker beter sig på samma sätt när det kommer fram till den här sortens figursättning som när det är dags för ny rad. Får ett ord inte plats så avstavas det. Du måste därför gå igenom texten och hitta bindestrecken. I exemplet ovan blev bildtext avstavat, och jag har därför lagt in ett mellanslag och delat ordet. Den petige kanske reagerar mot att det inte är någon skillnad mellan mellanrummet i ett delat ord och mellanrummet mellan orden. Man kan lösa det genom att sära på orden ytterligare litet, t.ex. genom att slå en thin space (xS T ) före och efter bunten. Men jag tycker egentligen inte att det behövs. .2. Även för rubriker är mittvecket ett problem. Man ”får” inte lägga en bokstav så den skärs sönder av en falsk mitt. Det är nästan undantagslöst bättre att trixa lite med ordmellanrummen eller göra rubriken en aning ocentrerad, än att få en bokstav delad. Och när mitten går mellan två bokstäver måste dessa säras litet – annars ser det ut som att de kernats ihop. Det går alldeles utmärkt att använda samma sorts figursättning som i första tipset. Men rubriker består av få ord och därför måste man vara extra aktsam. Överst en rubrik centrerad över uppslaget utan att man gjort någon kompensation alls. Som du ser kommer å-et att bli ganska stympat i tryck, avskuret och ihopdraget. I mitten har vi lagt in en figursättning som håller bokstäverna borta från mitten. Men för att klara det har PageMaker – som inte tänder spontant på idén att avstava ”går” – nästan helt offrat centreringen. När det ser ut så måste du själv hitta den lämpligaste platsen att dela ordet (genom att slå ett mellanslag). .3. Det går att lägga objekt med figursättningar på mallsidorna och på så sätt få mitten särad på alla uppslag. .4. Men på vissa sidor vill man inte ha allt från mallsidan, vare sig det nu är fråga om figursättningar eller annat. Då kan man välja ✔ Visa malldelar från Sida-menyn, vilket paradoxalt nog döljer malldelarna. Sedan går man till mallsidorna, väljer ut de saker från mallen man vill ha kvar, kopierar dem, går tillbaka till sin sida (snabbaste sättet är att slå x-TAB) och klistrar in. Välj Sida, Anpassa storlek så du ser hela sidan, och håll ner z-tangenten när du klistrar in, så hamnar allting på samma plats som i mallen. Tommy Sundström . En svensk bokstavskatt Utställningen med Bo Berndals bokstavsskatt och typexempel på Galleri Hålet, invigdes 5/9 av Arne Heine, som berättade spännande om teckenalstrande maskiner och fotosättning före desktop och laser. Bo Berndals typsnitt finns nu att köpa. Typsnitten här invid Art Gallery är 33 av de på Galleri Bananasplit Light Hålet 38 utställda typBananasplit Bo snitten. Några läsare benedikt li kanske känner igen benedikt b formen på Benedikt Boscribe Light, som tidigare Bosis Light kallades Beowulf. Bosis Regular Detta namn har visat Bosis Semibold sig förekomma på Bosis Bold anglosaxiska Carl Beck© många desktoptypsnitt. Här är det nu utökat med Euclides Rak Euclides Kursiv en fet variant och då Euclides F Rak omdöpt till Benedikt. Euclides F Kurs Esseltub är samma som när DtPs läsare Esseltub hade tillfälle att köpa Exlibris Rak fonten. Swingbill är Exlibris Kursiv också omdöpt från Gancello Rak Gancello Kursiv Wingbill. Nu är fonten Moorbacka Rak något korrigerad mot Moorbacka Kurs tidigare. De som på utställningen kanske visat sig vara populäLogoform Olaus BANDUS rast är Boscribe, Bos OLAUS magnus egen handstil, samt Olaus Magnus, en Poggio Rak skäggig bokstavsPoggio Kursiv form gjord efter de Swingbill Siseriff Light typer som är skurna i Siseriff Regular träsnitten, alltså inuti Siseriff Semibo illustrationerna till Siseriff Bold De Nordiska Folkens Vadstenakursiv Historia av Olaus Magnus 1555. Alla typsnitt finns i typ-1-fonter för Macintosh, och kostar per font 360:–. Moms tillkommer, samt postförskottsavgift och porto. Fonterna ligger på 3,5 tums disketter, och då räknas till exempel Rak som en font och Kursiv som en annan font. BIGG typsmedja Åsögatan 119, 2<tr 116 24 Stockholm Tel 08-644 94 60, Fax 08-644 77 20 14 Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 Spartacus – ett skarpt typsnitt från Les Fonts Terribles S partacus är ett nygammalt typsnitt som du kan använda för anfanger och rubriker. Detta är en variant av den romerska versalskriften, Capitalis Monumentalis, som höggs in i monument och som sedan medeltiden varit förebild för versalerna i vårt alfabet. Spartacus bygger på konstnären Albrecht Dürers bok Underweisung der Messung mit dem Zirckel und Richtscheyt från år 1525, en lärobok i konsten att använda passare och linjal för att skapa illustrationer och tecken. I bok 3, om det rätta sättet att utforma bokstäver, riktar han sig till sina samtida arkitekter och konstnärer med anvisningar hur de ska framställa de latinska versalerna korrekt. Liksom de flesta i hans samtid var Dürer fascinerad av geometri och proportionslära – i botten låg en talmystik, en tro på i naturen inskrivna matematiska proportioner, som man ansåg att grekerna och romarna en gång i tiden hittat. Dürers versalantikva arbetar med strikta proportioner, där stapelbredd, kurvor och seriffer bygger på vissa andelar av den grundläggande fyrkanten. Jag har så långt möjligt följt Dürers anvisningar, men i de fall de är ofullständiga eller ger lite märkliga resultat har jag tillåtit mig att tolka Dürer efter eget huvud. Somliga tecken saknas, nämligen J, U och W, och de har jag konstruerat i Dürers anda. Siffror, skiljetecken och internationella tecken har jag konstruerat ur eget huvud. Dürer anvisar i allmänhet flera alternativa teckenformer. Två av dessa återfinns i Spartacaus, på gemen- och versaltangenterna. På versaltangenterna finns lite mer eleganta och extravaganta teckenformer, och de är i mitt tycke de bästa. Konstruktionslinjerna är fler och går i vissa fall utanför fyrkanten. På gementangenterna finns lite enklare och renare former. Tydliga skillnader finns mellan de olika varianterna av t.ex. A, S och T och små skillnader finns mellan till synes lika tecken, t.ex. B, P och K. Extra alternativ till M, O och Q, liksom alternativa gemen 3 och 5 kan du också hitta. Spartacus har fyra sorter: Captured, Display, Free och Gone. Den grundläggande sorten är Spartacus Captured, som visar tecknet med konstruktionslinjer i fyrkanten. Den använder du för anfanger och dekorativa syften. I Spartacus Gone och Spartacus Free har konstruktionslinjerna separerats från tecknen så att de kan ges olika färg. Vid färgsättning skriver du först tecknen med Spartacus Captured i ett särskilt block där du bestämmer grad och position. Sen ändrar du till Spartacus Gone, och kopierar och klistrar in blocket samt ändrar typsnitt till Spartacus Free. Detta block placerar du exakt ovanpå blocket med Spartacus Gone. Nu kan du välja färg och toning på de olika blocken. Arbetar du i QuarkXPress ska du se till att blocken har Ingen färg och Ingen infällning. Använd inte Spartacus Free för rubriker och textsättning. Dess teckenformer är strikt anpassade till konstruktionslinjerna och teckenmellanrummen följer positionerna i konstruktionsfyrkanterna. Använd Spartacus Display för inledningstext i anslutning till en anfang och för rubriker. Displayskärningen har optiskt anpassats för rubriksättning, med lämpliga teckenmellanrum och kerningpar. Eftersom versal antikva ska sättas med luft mellan tecknen för att bli läsbar och vacker är teckenparen lätt spärrade i fonten. Här finns skiljetecken och gemena siffror, som inte finns i Captured, samt fullständig uppsättning internationella tecken. Gemena siffror finns på alternativsiffra. Spartacus Display kan stå för sig själv, även om den tillkommit som komplement till anfangerna i Captured. Spartacus är ett skarpt snitt, en av de hårdaste och tunnaste antikvor som finns. Dürers konstruktionsdetaljer var avsedda som stöd för frihandsteckning med penna och pensel, för att ge balans och proportion år tecknen, men de skulle inte följas slaviskt. På samma sätt var det med inskriptionerna i Rom. Dürers egna bokstäver avviker också från konstruktionsritningarna. I Spartacus Display har jag dock valt att behålla den geometriskt konstruerade karaktären. Spartacus ska vara hård och skarp. Stefan Lundhem SSSPARTACUS KAN KAN KAN KAN Captured Free Gone Display ABCcde fGhiJk lMnOPQ rsTtUv xyZåäö 123456 7890≈§ AaBbCcDEe FfGgHIJjKk LlMmNOo PpqQRSsTt UuVWwXYZz åÄÖæØÉâÜõ Àëœ?!&%/(”«;: =+–1234567890 @©™£¥$∞‰6|[]≈ 12 Design Typografi Produktion # 8 5 •• Juni Oktober 1992 1992 Tio XTensions till XPress på din DtP-diskett Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 6. Där hittar du typsnittet Spartacus i fyra olika varianter (läs mer om detta spännande och faktiskt nyskapande typsnittsprojekt på sidan här intill). Dessutom hittar du tio olika XTensions till Quark XPress – utan att det kostar något extra. En del av har kanske redan fått huvuddelen av dem; för er andra blir det en liten julafton. De XTensions som följer med detta nummer av DtP är Bob, SetInset, Photoshop Plug-In, Nudger, Multiple Master XTension, Clik’X, Guideliner, Page Shadow, Colour Sets och Print Status. Som alltid när det gäller XTensions anbefalles en viss försiktighet. Titta på dem en i taget, och lägg inte in dem om du inte använder dem; de tar minne och gör ditt program långsammare – för att inte säga instabilare. Det enklaste är att ha alla XTensions och filter du inte använder i en mapp inuti XPress-mappen på din hårddisk. Så länge de inte ligger i samma mapp som programmet så aktiveras de inte. DtP sprider alltså dessa XTensions, vi vet att de fungerar, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator! DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 8 presslades 12 oktober 1992. Copyright © DtP. ISSN 1103–1387. Adress SPARTACUS AV STEFAN LUNDHEM Design Typografi Produktion ABCDEFGHIJK LMNOPQRSTU VWXYZÅÄÖ 12 3 4 5 6 7 8 9 0 :;!?%&çü Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura, och mig en trevlig premie! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMERPOSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON FAX BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER 13 Vänta till nästa år med att köpa CD-ROM Apple släpper i början av 1993 en ny CD-ROM-spelare, AppleCD 300. En av de viktigaste finesserna med den nya CD-spelaren är att den klarar av att läsa Kodak PhotoCD ”multiple session”, d.v.s. CD-skivor där bilderna laddats ner vid flera olika tillfällen. De CD-ROM-spelare som finns i handeln i dag klarar bara ”single-session”-skivor. Apples nya CD-spelare kommer att levereras i paket med en uppsättning inspelade CD-ROM-skivor. Den kommer också att finnas för inbyggnad i Quadra 900 och 950. Enligt Apple har var tionde Macintosh-användare en CD-ROM-enhet. Med Kodak PhotoCD kommer det med största sannolikhet att bli många fler. Liksom du bör vänta med att köpa CD-ROM tills ”multiple session”-spelarna finns i handeln, bör du vänta med att köpa den nya sortens optiska drivar för 3,5 tums disketter tills dess det finns en standard för 256 MB-diskar. I dag finns en ISO-standard, men den gäller bara 128 MB-skivorna. Vill du ha den större kapaciteten, bör du alltså vänta. Typografisk revolution på Wall Street Journal Sedan i våras är Wall Street Journal sig inte riktigt lik. Tidningens typsnitt, specialritat för 15 år sedan, har ökat i grad en tiondels punkt. Samtidigt ökade kägeln lika mycket. Dow Text, som typsnittet heter, är baserat på Ideal. Dow Text, som ritades om inför förändringen, är nu också något fetare än tidigare. Det är David Berlow på Font Bureau i Boston som står för den nya versionen. Tidningsdesign på fel spår? – Att designa en tidning för att den ska gå fort att läsa är fel väg att gå, säger Michael Schrage vid MIT i Boston. Tidningar ska inbjuda folk att ägna mera tid åt dem, inte mindre. Gör tidningar som folk vill ägna tid åt! Schrage anser att det är ett problem att tidningarna ser sig själva primärt som informationsbärare. Istället borde de se sig som en del av en gemenskap, och agera aktivare som förmedlare mellan annonsörer och läsare. – Det är i själva kommunikationen och den gemenskap denna skapar som tidningarna har sin roll, anser Michael Schrage. Genom att lägga till olika servicefunktioner som faxtidningar knyter man läsarna närmare sig. Tidningen kan exempelvis ha ett Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992 faxnummer sist i en restaurangrecension, där läsarna kan hämta ner en vägvisare och en meny till sin fax. Kunden tar över bildbyråns arkiv Mirror Technologies och 3M har tagit fram CD Stock, ett verktyg för att söka bilder. Första produkten innehåller bildarkivet från fyra av de mer kända bildbyråerna i USA, representerade med 5 000 bilder vardera på en serie CD-skivor. Bildbyråerna behåller copyrighten på bilderna, och du betalar sedvanliga avgifter om du använder någon bild. Priset i USA är 995 dollar (inkluderar en Mirror CD-ROM-spelare, bara bildskivorna kostar 650 dollar). Intresserad? Ring 0091–612–633–4450. Agfa breddar sitt utbud av typografiprodukter Som DtP tidigare rapporterat har Agfa köpt TypeChart från Octavo Production. Programmet skriver automatiskt ut fina stilprover på PostScript-typsnitt. Nu har Agfa även köpt de välkända kanadensiska programmen KernEdit och KernData från Pairs Software. Med KernEdit skapar du enkelt egna kerningsvärden för dina PostScripteller TrueTypetypsnitt. KernData innehåller fördefinierade kerningvärden för mer än 400 Adobe-typsnitt. Du beställer produkterna från Agfa i USA, tel 0091–508–658–5600. ITC-tidning får pris för sin design Upper and lower case (U&lc), som ges ut av International Typeface Corporation, tog flera priser vid en årlig designtävling i New York. Det var Society of Publication Designers (SPD) som delade ut medaljer för tidningens formgivning. Bakom redesignen av U&lc står några av våra mest kända tidningsformgivare; Woody Pirtle och Harold Burch (bägge från Pentagram i New York), samt Walter Bernard och Milton Glaser (WBMG i New York). Den som vill ha tidningen, som kommer ut med fyra nummer om året, kan ringa 0091-212-371 0699. Woody Pirtle är förresten kanske mest känd just nu för att ha designat symbolen för fotbolls-VM 1994, tillsammans med sin designerkollega Michael Gericke. Inga kvällstidningar kvar i Australien Adelaide News har slutat utkomma, 200 jobb försvann – och kontinentens sista kvällstidning. Orsaken var den- samma som knäckt många kvällstidningar i USA; sjunkande upplaga och minskade annonsintäkter, mycket beroende på konkurrensen från TV. Den 69-åriga tidningen var en gång Rupert Murdochs avstamp ut på den internationella mediamarknaden. I Adelaide utkommer numera bara en dagstidning och en söndagstidning. Bägge ägs av Murdochs News Ltd. Billigare byrå för bilder på barn Vår genomgång över bildarkiv i förra numret har gett positiva reaktioner. Barnbildbyrån fick dock tyvärr ett för högt pris angivet för sina barnbilder. Köper du en bild för publicering i ett redaktionellt sammanhang, max 1/4 sida stor, och trycker den i en upplaga under 10 000 ex så kostar bilden 750 kronor, påpekar Pia Wallgård. Sätt lite glans på desktoptillvaron! Har du tillgång till en laserskrivare kan du faktiskt på egen hand göra folieringar, alltså ”trycka” med metallfolie. Först skriver du ut din sida på vanligt vis med laserskrivaren. Därefter täcker du den del av sidan som ska bli metalliskt blänkande med folie, det kan vara grafiska symboler eller bokstäver. Sedan kör du pappret genom printern en gång till; hettan och trycket gör att folien fastnar på de tonertäckta områdena på pappret – dra bort resten av folien och din sida är färdig! Kanske något för de hemkörda julkorten i år? Eller placeringskorten till höstfesten? Franska skolelever läser dagspressen Franska tonåringar läser tidningar i högre utsträckning än sina föräldrar. I motsvarande gymnasieklasser läste 26 procent av eleverna en rikstidning (motsvarande siffra för vuxna är 22 procent). Närmare hälften av de franska tonåringarna läser någon av de stora regionala tidningarna, liksom nyhetsmagasinen. Tilltron till tidningarna är sämre; fransk TV anses som tillförlitligare, och journalisters hederlighet står inte högt i kurs. Mer än hälften av de tillfrågade tonåringarna ansåg att journalister i gemen är korrupta, 43 procent anser att journalister viker sig för politiska påtryckningar. 96 procent av de tillfrågade anser att det är viktigt att hålla sig informerad om aktuella frågor, bland flickor och privatskoleelever är siffran så hög som 99 procent! DESIGN DtP DIGITALA BILDER INTE BARA FÖR PROFFSEN Sid 4–5 FÖRESTÅNDAREN FÖR PHOTOSHOP TRÄFFAR EN GRÅ TYP Sid 6–8 ÅTTA TIPS FÖR DIG SOM KÖR PAGEMAKER Sid 9 20 XTENSIONS TILL QUARK XPRESS UTVIKTA Sid 10–11 NEW CODE NYTT TYPSNITT FRÅN ESKILSTUNA Sid 15 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 9 ÅRG 1 9 NOVEMBER 1992 Kodak Photo CD – revolutionens andra fas För en tid sedan levererade en kompis en illustration till en större svensk dagstidning, ett par foton som han hade jobbat med i Photoshop. Han kom med originalet på en SyQuestskiva. Dagstidningsfolket, bildredaktörer och journalister, stod som levande frågetecken. På reproavdelningen var de inte säkra på hur de skulle få ut bilden från sitt digitala format. Det löste sig till sist, men det måste ha känts lite grann som när ”En yankee vid Kung Arthurs hov” introducerade revolvern på tornerspelens rännarbana. Beredskapen inför nyordningar är inte den bästa. De stora kolosserna har det alltid svårast. Här hindrar fackliga skrankor, gammal organisation och företagskultur att tekniken kommer till sin rätt. Under min tid i dagspressen infördes ny teknik ett par gånger. Det slutade i allmänhet med att tidningen efteråt satt med sämre lämningstider och fler anställda. Med Kodak Photo CD är det lite annorlunda. Den tekniken kommer, om den håller vad den lovar, inte att bete sig så väluppfostrat – den kommer att slå ut en hel bransch. Reproanstalternas inscanning av bilder (för mellan 200 och 800 kronor per bild) kommer om två år att vara ett ämne för nostalgiska samtal på krogen. På sidorna sex och sju förklarar DtP varför. För åtta kronor per bild kan du nu få dina foton inscannade på en CD-skiva. Du tar upp bilden i Photoshop, eller direkt in i Quark XPress, och jobbar vidare med den. Inscanningsmomentet försvinner från reproföretagen till fotolabbet – som kommer att göra jobbet för en bråkdel av priset i dag. Reprobranschens dödsdom är redan utfärdad. Är det verkligen sant? Nej, inte riktigt. Det finns en framtid för de reprofirmor som förmår anpassa sig. En duktig reprotekniker, som kan Photoshop och andra bildmanipuleringsprogram, kommer alltid att ha en uppgift att fylla. De företag som kommer att försvinna är de som bara scannar bilder enligt löpande bandets princip. Det blir, förhoppningsvis, en slags Darwinsk utslagning. När tidningsredaktioner, förlag och reklambyråer tog över sättning och ombrytning med hjälp av datorer och program som Quark XPress och PageMaker var det den digitala revolutionens första fas. Med Kodak Photo CD tar fotolabben hand om större delen av reprobranschens inscanning. Den andra fasen är därmed inledd; reproföretagens anpassningsförmåga och kompetens avgör om de överlever. Pelle Anderson, redaktör 2 Nya Brody-typsnitt släppta av FontShop Pop heter ett nytt typsnitt av Neville Brody. En starkt geometrisk sanseriff, ritad i två varianter, en svart och en helt uppbyggd av prickar/pixlar (Pop LED). Typeface Four, en klassiker från den tid då Neville Brody var art director på The Face, är den andra nyheten från FontShop. Med hjälp av David Berlow har typsnittet kompletterats och omfattar nu en fullständig teckenuppsättning i såväl sans som seriffvarianter. Andra nyheter från FontShop är latino/Tex-Mex-snittet Mambo, ett kul, corny och musikaliskt typsnitt som skulle passa till ett skivomslag åt Chico Da Silva. Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Pris för den digitala ”bild-telefondatorn” runt 3 000 dollar. Northern Telecom levererar den. FontHaus ger ut bilder som typsnitt Bilder, ornament och ramar – men inte en enda bokstav så långt ögat kan nå. Det är innehållet på FontHaus PictureFonts, som hittills finns i sex olika varianter. Kategorierna är Transporter och resor, Handel och kommunikation, Helger och fester, Mat och dryck, Hem och husgeråd samt Djur. Priset är 50 dollar styck, eller 70 dollar för två. ”Typsnitten” fungerar som vilka andra Postscript-snitt som helst, och kan sättas hur stora som helst. Beställ via fax 009-1-203-849-8527. Vill du ha flera disketter med Macintoshprogram? Lura ditt desktopprogram MacAuthority Software Connection heter en ”månadsdiskett” du kan prenumerera på för facila 60 dollar om året. Varje månad får du en diskett med gratisprogram som antivirusprogram, ljud, skrivbordstillbehör, skärmsläckare, typsnitt, spel, HyperCard-buntar mm. Ring 0091–502–491–1900. Det går (ibland) att importera PageMakerdokument till Quark XPress med hjälp av PM Import XTension, men vad gör man om man vill göra tvärtom? Ett sätt är att spara varje sida som ett Postscriptdokument (välj Print och kryssa i rutan). Sedan kan du faktiskt montera sidan som en helsidesillustrationer i ditt andra program, PageMaker till exempel. Du kan visserligen inte korrigera något, men du kan använda dig av sidor producerade i Quark, utan att behöva göra om dem i PageMaker. Adobe Photoshop nu även för Windows På en presskonferens 9 november annonserade Adobe den väntade PCversionen av Photoshop. Den svenska versionen ska finnas före sommaren 1993. En uppdaterad Mac-Photoshop, 2.5, kommer i svensk version första kvartalet 1993. Mac- och PC-Photoshop ska enligt Adobe vara fullt kompatibla med varandra, vilket för första gången skapar en gemensam, professionell standard för färgfotohantering mellan de bägge datorvärldarna. Bland nyheterna finns Postscript Level 2-stöd, snabbare skärmuppdateringar, en rad nya verktyg, stöd för nya format som Kodak Photo CD och JPEG-filer, hopfällbara paletter mm. Nu kan göteborgare och skåningar jobba ihop VISIT Video heter ett nytt hjälpmedel för folk som jobbar ihop på avstånd. Det består av en liten videokamera som du fäster ovanpå din bildskärm riktad mot ditt ansikte, ett videokort som du monterar i Macen eller PC:n och ett program. Resultat: du och din arbetskamrat kan se varandra i en ruta på skärmen, höra varandras röster via högtalartelefonen, och med rätt mjukvara jobba simultant i samma dokument! Låt datorn hålla reda på kunddebiteringen! Timeslips III är ingen gratisslips åt tidskriftsprenumeranter, utan ett högst användbart hjälpmedel för att få en rättvis debitering från byrån eller konsulten till kunden. Timeslips är den mest kompletta och flexibla tidmätnings- och faktureringshjälpen som finns för Macen, även om det finns andra också. Timeslips kan hantera 250 anställda, 3 400 kunder och data från en rad olika håll, databaser, kalkylprogram och vanliga textfiler. Programmet kostar 300 dollar. Ring 0091–508–768–6100. Editor & Publisher med nytt utseende DtP:s favoritveckotidning, de amerikanska tidningsutgivarnas Editor & Publisher, har varsamt knuffats in i 1900-talet av David Merrill, som gett tidningen en ny design. En rejäl innehållsförteckning i varje nummer, och fasta utrymmen för återkommande kolumner är några av nyheterna. Hur tidningen såg ut tidigare ska vi av diplomatiska skäl inte gå in på, men nu ser den iallafall riktigt renskurad ut. David Merrill var tidigare art director på Time magazine innan han startade sin egen konsultfirma. Han har bland annat gett form åt Us magazine, Popular Science och Golf. Monotype släpper typsnittet Columbus Patricia Saunders, typtecknare på Monotype i England, ligger bakom Columbus, ett typsnitt inspirerat av typer från det tidiga 1500-talets spanska boktryckarkonst. De tidiga spanska typerna var en rak antikva med rötter i Italien, kursiven kom från Frankrike, skuren av Robert Granjon. Men spanjorerna utvecklade snabbt en egen stil, som ligger till grund för Columbus. Typsnittet finns i tre vikter, var och en med kursiv till, expertfonter med kapitäler och gemena siffror, och ornament från 1500-talets Spanien. Letar du efter teknikbilder? DtP-genomgången av bildbyråer väcker fortsatt intresse, inte minst hos bildleverantörer. Teknikbild i Stockholm, ägt av Ingenjörsförlaget, vill komplettera vår lista med följande: Teknikbild, tel 08–796 66 24, fax 613 30 28, har som specialitet teknik ur alla vinklar. 100 000 bilder finns i arkivet, ingen låneavgift, publicerad arkivbild kostar mellan 600 och 1 600 kr. Öppet 08.30–16.45. Bilder ur Ny Teknik, Datateknik, Elektroniktidningen, Kemivärlden och Skandinavisk Underhållsmarknad hittar du här. Alternativ till tomma PowerBook-batterier Battery Technology gör MC-170, ett alternativt batteripack till Macintosh PowerBook. Företaget hävdar att MC170 räcker 25 procent längre tid än Apples egna batterier. För 90 dollar kan du ta reda på om det stämmer. Ring 0091–213–725–3517. För dig som är entusiast finns årets innebok, Rick Wolfsons The PowerBook Companion. Pris 25 dollar, utgiven av Addison-Wesley. Ge dina PICT-bilder rejäla marginaler Ibland när man monterar PICT-bilder i layoutprogram försvinner delar av bildkanterna. Undvik detta genom att ge bilden en osynlig ram eller placera genomskinliga, ramlösa rektanglar runt om innan du kopierar bilden. Sedan kan du beskära bilden i layoutprogrammet utan att förlora bildyta. 3 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 ST valde Quarken trots dålig generalagent I Svenska Journalistförbundets tidning Journalisten nr 29 publicerades en artikel om teknikutvecklingen på Sundsvalls Tidning. Där gavs intrycket att vi på ST är helt nöjda med den svenska leverantören av Quark XPress. För att inga felaktiga rykten ska sprida sig i branschen vill jag gärna förklara vår inställning i DtP, den tidning som bäst bevakar Quark-utvecklingen. Samtidigt efterlyser jag fler läsarreaktioner på problemen med Quark XPress. Vad är programfel och vad är handhavandefel? Artikeln i Journalisten innehöll bland annat en felaktighet som bygger på ett direkt missförstånd, eller felcitat. Att ST skulle ha valt Quark XPress för att få en ”bra service och stadig generalagent” är naturligvis inte sant. Alla som haft någon kontakt med Software Plus i Norrköping för leverans av Quark XPress vet att sämre generalagent får man leta efter. Uppdateringen till version 3.1 är redan historisk som en av de stora klavertrampen i branschen. För STs del innebär det att vi fortfarande har ett par versioner av 3.0 som inte uppgraderats eftersom Software Plus strulat med utskicken och bland annat skickat fel serienummer. Värre var det säkert för de tryckerier som helt plötsligt började få disketter med dokument skapade i Quark 3.1 utan att de själva fått uppgraderingen. De kunde helt enkelt inte skriva ut jobben utan fick returnera dem och be kunden göra om det i den gamla versionen. Tyvär är servicen lika katastrofal när det gäller hårdvaran, exempelvis de datorskärmar Software Plus säljer, men där finns det ju tack och lov möjligheten att välja andra leverantörer. På samma uppslag som reportaget om Sundsvalls Tidning fanns en artikel av frilansskribenten Gunnar Eriksson om påstådda problem med att ha Quark XPress samtidigt som Pagemaker eller andra program i samma Macintoshdator. Det kan naturligvis inte vara sant. Påstår man det vet man inte hur en dator fungerar. Problem kan möjligen uppstå när programmen används samtidigt – att vissa funktioner då krockar med varandra. Eftersom vi aldrig haft dessa problem, trots bland annat en maskin med flertalet andra program utöver Quark, så vore det intressant att få veta om det finns andra användare som kan vidimera dessa påståenden. Svenåke Boström, system- och utbildningsansvarig, Sundsvalls Tidning Newton, det nya äpplet som inte är en Macintosh Vid sekelskiftet beräknas dator och konsumentelektronikmarknaderna tillsammans vara värda 1 000 000 000 000 dollar. Media och telekommunikationer är var för sig värda lika mycket. Det är dessa siffror som datortillverkaren Apple har framför ögonen när de beslutat att satsa stort på Newton. ”Överlappningen mellan datorer, konsumentelektronik, media och telefoni blir allt större. Det gör att många företag kommer att satsa på att göra produkter för de nya applikationer som blir möjliga. Men det kommer att ta tid innan konkurrenterna är ikapp oss, vi har hållit på att utveckla Newton i fem år”, sa Apples VD John Sculley när han för första gången visade upp Newton i Europa i samband med en multimediakonferens i Wiesbaden nyligen. De första produkterna i Newton familjen kommer att lanseras i USA till våren. Det Apple visade upp i Tyskland var en fungerande prototyp som bara hängde sig en gång under demonstrationen. Under 1993 kommer också en tysk, en fransk och en japansk version av Newton. Newton är ett elektroniskt anteckningsblock, cirka 15 mm tjockt och möjlig att ha i innerfickan utan problem. Datortekniskt är det en risc-baserad maskin som klarar att tolka handskrift och som enligt Apples visioner ska vara intelligent nog att kunna fungera som en assistent. Det innebär att om du skriver ett brev för hand och noterar ”faxa till Kalle”, så ger Newton brevet ett snyggt utseende, tar reda på Kalles telefonnummer i telefonlistan och sänder därefter iväg faxet via den inbyggda GSM-telefonen. Apple är ännu mycket tystlåtna om Newtons tekniska prestanda och pris. Det kommer att finnas en modell för under 1 000 dollar och det blir många versioner att välja på. Newton ska, precis som Macintosh, bli en hel familj. Newton kommer inte att vara en Macintosh; det ska gå lika enkelt att samarbeta med en Windowsdator. Skillnaden blir förmodligen att Apple kommer att få fram tillbehö- ren till Mac snabbt medan PC-världen får vänta en tid. Den intressanta frågan för Macanvändare är om detta kommer att påverka Apples satsning på Macintosh. Helt klart är att Apples ledning är mer fascinerade över konsumentmarknaden än av kontoren. Apples strategi verkar ungefär gå ut på att pressa priserna på Mac så att de kan vara kvar på banan när persondatormarknaden förvandlas till en konsumentelektronikmarknad och att därefter satsa allt krut på nya, små, billiga datorer typ Newton och Sweetpea (ett samarbete Apple har med Toshiba kring en liten CD-läsare-dator). Datorer till stora nät och till företagsmarknaden verkar främst vara en angelägenhet för de nya företagen Apple har tillsammans med IBM. Anders Malmsten DRÖMMAR OM NEWTON Att säga vad som ska gå att göra med en Newton är lika svårt som att 1983 ha förutsett vad en Mac skulle komma att användas till. Men det finns lite visioner: • På vägen till bilen märker du att det är blixthalka och låter därför din bil-newton ringa upp trafikinformationen, kolla var köerna finns och föreslå lämpliga vägar till jobbet • När du landar på Gatwick tar du upp en karta över London i din Newton, pekar med pennan på Gatwick och drar en linje till Pickadilly. Datorn föreslår snabbtåg och ger bussnumret från Victoria. • När du ska ta ut filen ur kylen ser du att tonåringen noterat på kylskåps-newton att hon räknar med att komma hem till midnatt men att du kan nå henne på telefonnumret hon lagt in i datorn. • När du svänger av autobahn på väg till det där slottet du hört talas om vet du att du att det bara är tre byar och 8 km kvar, satellit-navigeringssystemet har visat din position på Newton och kartan över området har bytt skala när du saktade farten och svängde av motorvägen så att du kan se vägarna i detalj. 4 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Kodak Photo CD ger digitala bilder till folket – och proffsen Åtta kronor kostar en bra scanning av en bild. Med en jukebox för kanske 70 000 kan du ha sexhundratusen bildbyråbilder ständigt tillgängliga. Och över modem kan du få bilder från hela världen. Photo CD kommer att gå som en löpeld. På några få år har videon slagit ut filmen från massmarknaden; de som fortfarande filmar med super-8 kan räknas på ena handens fingrar. Och samma utveckling är på väg för vanliga fotografier, dior som papperskopior (även om stillvideokamerorna ännu är antingen för dåliga eller för dyra eller – oftast – bådadera). Inga lysande framtidsutsikter för ett företag som Kodak, som byggts kring försäljningen av film och fotopapper. Men nöden är uppfinningarnas moder, och Kodaks har kommit på ett smått geniellt motdrag som förenar mycket av det bästa av det gamla och det nya – kallat Photo CD. Du skall fortfarande fotografera med vanliga kameror och vanlig film. Men när du lämnar filmen för framkallning får du sina kopior både på det gamla vanliga sättet och på en CD-skiva. Egentligen är det tänkt för massmarknaden. Folk skall ta sina Photo CD-skivor hem och spela dem på den nya generationens CD-spelare som är kopplade till TVn. Men det lär dröja en tid innan det slår igenom, och istället lär det vara inom desktop publishing vi först får se det stora genombrottet. Photo CD är lösningen på många av de problem vi har nu. T.ex. problemet med diabilderna. Det är frustrerande att stå krumryggig över ett ljusbord och flytta luppen mellan olika dior för att försöka avgöra vilket som är bäst. Då är det bättre att välja bland de papperskopior som du får samtidigt med Photo CDn. Och problemet att när du gjort ditt val (och det är stressigt som f-n att få det klart) så måste du göra en grovlayout och skicka bilderna på scanning och vänta på dem innan du kan göra den slutliga layouten. På en Photo CD ligger bilderna färdigscannade och det är bara att montera in dem. Kanske kan du också säga att det är lösningen på problemet att nu har vi köpt CD-spelare till våra datorer, men tröttnat på att läsa Encyclopædia Britannica, och va’ f-n skall vi då använda dem till? Teknik På en Photo CD Master (som den ”vanliga” Photo CD-skivan heter) kan du lagra ca 100 bilder (ytterligare ett exempel på att detta är gjort med tanke på hemmamarknaden – det är fyra 24-bildersrullar, men för litet för tre 36-bilders). Varje bild lagras i fem versioner. • En riktigt lågupplöst, lagom för kontaktkartor och minibilder. • En lågupplöst. • Basupplösningen – vald för att den passar att se på TV. • 4 gånger basupplösningen – lagom för den nya högupplösningsteven, HDTV. • 16 gånger basupplösningen, vilket ska kunna fånga bra nära all information som finns på ett småbildsnegativ. De tre första versionerna lagras som de är, de två högupplösta komprimeras. Andra format Det finns också cirka tio andra format för Photo CD. De intressanta för oss är: • Pro Photo CD – som bl.a. möjliggör scanning och lagring av 6 x 6 cm och ännu större negativ. På Pro Photo CD kan man ha en version av bilden med copyrighten instämplad som ett vattenmärke i bilden och själva originalet krypterat till dess kunden betalt. Den nya större scanner som hör till Pro Photo CD kommer dock först till sommaren nästa år. • Photo CD Catalog – som lär bli bildbyråernas älskling. På en skiva får 6.000 lågupplösta bilder och ett index plats. Kunden letar reda på den bild han vill ha, kan prova att montera den lågupplösta versionen för att se om den passar i layouten, och beställer sedan den riktiga bilden. Flera internationella bildbyråer har redan deklarerat att de kommer att ge ut kataloger över sina bilder på CD. • Photo CD Portfolio – ett multimediaformat som gör det möjligt att kombinera bildspel med musik. Under miljonen För att göra en Photo CD behöver du en scanner från Kodak, en CD-spelare som kan göra skivor och Kodaks arbetsstation (en kraftfull dator). Det behövs också en färgskrivare, en s.k. sublimeringsskrivare, som ger en mycket fotografilik utskrift. En grundutrustning av det här slaget går på ungefär 800.000 kronor. Som jämförpris kan nämnas att en printer – en sådan där som står i entimmeslabben och spottar ut kopior, går på ungefär 250.000:-. Kodak har inga förväntningar på att få ut CD-tekniken till entimmeslabben i första vändan, utan att det blir de stora konsumentlabben, typ Lofoto, som har den. Kodak förhandlar också med några proffslabb, och hoppas att det i januari skall finnas två labb i Stockholm, ett i Göteborg och ett i Malmö, som kan göra Photo CD snabbt. Vilka labb som är aktuella vill de dock inte uppge. Det är också möjligt för dagstidningar och andra storförbrukare att skaffa egna anläggningar. Brittiska Independent lär fundera allvarligt på det. Olyckligtvis är Photo CD ett slutet format, Kodak avslöjar inte hur bilderna kodas på skivan, vilket gör att du t.ex. inte kan ta den scanner du redan har och koppla den till systemet, utan är tvungen att köpa Kodaks scanner och arbetsstation. Det liknar Adobes inställning till Typ 1-fonterna. Man pressar ut så mycket som möjligt av sitt monopol. Också den här gången kommer det säkert den girigheten att leda till att det som skulle kunna bli en standard kommer att få kopior och kloner och en allmän förvirring om vad som skall vara den gemensamma standarden. Kodak kommer dock förhoppningsvis att tvingas inse att datormarknaden skiljer sig från konsumtionsmarknaden. På den senare kan man hålla ett monopol, på den förra kan man dra stora fördelar av att vara den som skapar en standard – men det är nästan bara öppna system som utvecklar sig till standard. Vi får väl hoppas att Apple skramlar med TrueImage och skrämmer Kodak till att öppna sin kod. Enligt Oscar Yngve på svenska Kodak har de funderingar på att släppa öppnare system, med samma lagrings- och kompressionsteknik, men som inte skulle få heta Photo CD. Tid och pengar Photo CD kan göras från både från negativ färgfilm och från dior. Än så länge dock bara från småbildsfilm. Om du skickar in en rulle till Kodak tar det ungefär en och en halv vecka – de har målet att så småningom komma ner i fem arbetsdagar. 5 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Att framkalla en 24-bilders negativ färgfilm och få papperskopior och en CD kostar 230:-. Om du inte vill ha papperskopiorna blir det en krona billigare per bild. Nästa gång du skall framkalla kan du lämna med CDn, och då blir det en femtiolapp billigare. En fylld CD (100 bilder) går med andra ord på litet drygt 600:-, plus ytterligare en hundralapp för papperskopiorna. Det går också bra att välja ut och skicka in negativ och dior (också om de sitter i ram) du redan har och få dem överförda till CD. Då kostar det åtta kronor per bild. Läsa CD För att läsa en Photo CD behöver du en CD-spelare kopplad till sin dator. Riktigt alla CD-spelare klarar det inte, men de flesta. Inom ett halvår lär praktiskt taget alla som säljs klara det. Ett problem uppstår om du skickar sin Photo CD till labbet flera gånger och fyller på med nya bilder. En sådan CD som skrivits i flera omgångar har CD-spelarna svårare att klara av, så skall du köpa en ny, försäkra dig om att den klarar multiple-session skivor. Du behöver också något program som kan ta in bilderna. Apple har annonserat att nästa version av QuickTime kommer att stödja Photo CD. Kommande versioner av layoutprogrammen kommer sannolikt att kunna montera bilder från en Photo CD-skiva direkt. Med detta nummer av DtP följer en plug-in modul till Adobe Photoshop som ger programmet möjlighet att läsa bilderna – och tillsammans med Photoshop Plug-In Extension (som du fick med förra numret av DtP) bör man också kunna ta in dem direkt i Quark Xpress (men vi har inte hunnit prova, så vi garanterar ingenting). Du kan också köpa programmet Photo CD Access från Kodak. Nackdelar Kan det vara så här bra? Att man för mindre än vad en vanlig scanning kostar kan få en hel film inscannad och levererad på CD? Ja, det kan vara så. Det ligger en oerhörd kraft i de teknologier som egentligen är avsedda för massmarknaden, där det i mycket högre grad än på datormarknaden är små marginaler och stora volymer som gäller. Men naturligtvis går inte Photo CD helt fritt från nackdelar och tveksamheter. • Photo CD Masters högsta upplösning ger en bild på 2 048 × 3 072 pixlar – vilket om du har anspråk på hög kvalité skulle räcka till en A4-sida tryckt med 133-linjers raster. Photo CD Pro ger som mest dubbla upplösningen, vilket skulle räcka till ett uppslag – men du får då knappt beskära bilden. Finare raster begränsar än mer den maximala storleken på bilderna. • Färgkorrigeringen görs automatiskt. Det är oklart hur mycket operatören kan och kommer att påverka den, och hur det automatiska programmet hanterar olika situationer. Vad vi vet är att programmet färgkorrigerar för att bilden skall se bra ut på TV, vilket inte är det optimala när bilden skall tryckas. • Bilderna komprimeras och en del av informationen i dem slängs bort. Men det är inte säkert att detta enbart är en nackdel, oberoende bedömmare uppger att det som först tycks försvinna med Kodaks kompressionsmetod är filmens kornighet – och det upplever många som en förbättring av bilden (de andra får väl använda Gallery Effects kornfilter för att korna till det igen). • Kodaks ovilja att göra en öppen format gör systemet onödigt dyrt och det är inte säkert att det i slutänden verkligen blir Photo CD som blir standard. • Endast Kodaks egna scanrar kan användas, och även om de lär vara bra kan de knappast ge samma kvalité som trumscanrar. Miljoner bilder Har du aktier i bildbanken i Kiruna bör du överväga att sälja dem omedelbart. Åtminstone kommer den idén, som vi berättade om i DtP, att möta mycket hård konkurrens. Dels kommer Photo CD Catalog att bli ett attraktivt sätt för bildbyråerna att visa sina bilder. Med programmet Shoebox kommer du att kunna ha en databas över alla de Photo CD du har tillgängliga. Skriv in ett sökord och datorn ber dig mata in de Photo CD som behövs. Kodak har också gjort en jukebox-CD som kan hålla 100 CD-skivor för den som vill ha sina bilder on-line. Räcker inte en kan du seriekoppla upp till fem stycken – vilket skulle kunna ge tillgång till 3 miljoner katalogbilder. Snacka om att leta efter en bild av en nål i en höstack. Men Kodak kommer också att mer direkt konkurrera med Bildbanken. De tänker under nästa år sätta upp sitt eget globala nätverk, kallat Picture Exchange. Det blir en databas – eller snarare en bildbas – där bildsäljare kan placera sina bilder och dit bildköpare kan ringa med sina modem och titta efter de bilder de behöver. Finner du något underrättar Kodak säljaren via telefon eller fax, så hon kan skicka bilden. Spin-off Många andra intressanta möjligheter för framtiden öppnar sig också. Om FortKortbutiken på hörnet ändå har de här grejorna skulle man kanske kunna få dem att öppna systemet en aning, så att man skulle kunna gå dit med sin hårddisk under armen och få en liten upplaga CD-skivor präglade. Eller få utskrifter (med fotografikvalité) av sina layoutade sidor så man kan kolla färger etc. Man kanske t.o.m. kan skicka dem som julkort till moster Agda. Tommy Sundström Forsta Photo CD-boken redan i handeln Australisk äventyrerska forst på plan Kodak Photo CD är också tänkt som ett format för förlag och andra utgivare att sprida till exempel interaktiva böcker. ”From Alice to Ocean” Alone Across the Outback” heter det första exemplet på den nya tekniken. Det är fotografen Rick Smolan, knuten till National Geographic som förevigat den australiska äventyrerskan Robyn Davidsons fotvandring tvärs över öknen, åtföljd av fyra kameler och sin hund. Två Photo CD följer med fotoboken, och innehåller såväl bilder som Robyn Davidsons egen berättelse – med hennes egen röst. De bägge skivorna är framställda med hjälp av programvaran Photo CD Portfolio. Skolor i USA har börjat göra elevkataloger i Photo CD-formatet, och möjligheterna att lägga in ljud till CD~skivor fyllda med bilder gör tekniken ännu intressantare för fotografer och bildarkiv. Kodak kommer att sälja en CD-drive som klarar att skriva i det nya formatet. Den kostar i USA motsvaran de 35 000 kr, programvaran 12 000. WORM-driven (Write Once, Read Many) är ett lågprisalternativ för dig som vill producera dina verk på Photo CD. 6 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 En bild i vilken färg du vill – så länge du väljer svart Svart och vitt är bra färger. Både trycktekniskt och för att engagera ögat. Det är när grått kommer in i bilden som det blir problem. Så denna gång visar vi hur man gör sig av med gråtonerna utan att göra sig av med bilden. Mycket vitt och nästan vitt Ganska många helt svarta pixlar MÄNGD Inte fullt så mycket mörkgrått MÅNGA Relativt jämn fördelning från mellangrått till nästan vitt INGA GRÅTON VITT Snabbt och enkelt Enklast är att ta Bild > Ljusvärde > Tröskelvärde… och föra triangeln till höger eller vänster tills man tycker att man får bästa resultat ❶. I ”Hur många små grå” och ”Hög eller låg tröskel” förklaras hur tröskelvärdeslådan fungerar. Om du inte har skärmen inställd på 256 färger (ÄPPLET > Inställningar >Bildskärm) så kan du behöva klicka i Prova, för att se effekten. Gör alltid en kopia när du gör en så här genomgripande manipulation. Du kan behöva ursprungsbilderna igen. Stapeldiagrammet som du får i t.ex. tröskelvärdesrutan visar hur mycket det finns av varje gråton i bilden. SVART Speciellt om man dåligt tryck eller vill använda laserskrivaren för att göra sitt original, kan gråtonerna verkligen ställa till med problem. Det klassiska sättet att bli av med dem är att i reprokameran ta en bild av bilden på lithfilm. Men du kan göra samma sak i datorn, och med mycket bättre kontroll. Hur många små grå? Hög eller låg tröskel? I tröskelvärdeslådan (x-T) kan du föra den vita triangeln till höger och vänster och på så sätt bestämma vilka gråtoner som skall bli vita och vilka som skall bli svarta. …med hjälp av tröskelvärdesfunktionen. Eftersom bilden nu inte längre innehåller några gråtoner är det onödigt att programmet sparar den i ett format som har utrymme för dessa. Ta Läge > Punktuppbyggd… och välj metoden 50 % tröskelvärde så krymper du storleken på bilden med nära nittio procent och får en snyggare utskrift. Jag tänker inte tjata om det här efter varje variant vi gör, men det gäller naturligtvis för dem alla. Var dock medveten om att många av Photoshops funktioner inte går att använda på punktuppbyggda bilder. Du kan dock konvertera tillbaka bilden genom att ta Läge > Gråskala… Svårt hitta rätt Som du ser blev resultatet möjligen häftigt, men vi tappade INGA GRÅTON VITT …blir lithbild… SVART ❶ Original… MÅNGA Gråtonerna till höger om triangeln blir vita MÄNGD Gråtonerna till vänster om triangeln blir svarta mycket av bilden. Det är svårt att hitta ett tröskelvärde som inte antingen offrar detaljerna i skuggorna eller i högdagrarna. I det här fallet har ögonen svärtat igen helt, men skulle vi valt ett lägre värde på tröskelnivån för att rädda ögonen hade som synes nästan allt annat försvunnit. ❷ Grå kan gå Det finns dock bilder som den här metoden fungerar alldeles utmärkt på, företrädesvis bilder med låg kontrast – men enbart att bilden är grå är ingen garanti för att den kommer att lyckas. Istället är det som krävs att bilden i stort är jämngrå, ❷ En lägre tröskel räddar ögonen. Men priset är högt. 7 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 men att de viktiga detaljerna avviker mycket. Följande metoder bygger därför på att vi börjar med att gråa ner vår bild. Gråa till det Tyvärr är det inte så enkelt att det skulle hjälpa att sänka kontrasten med den inbyggda kontrastkontrollen (Bild > Ställ in > Intensitet/Kontrast…). Den bara pressar ihop bildens gråtoner på ett mindre område (från mörkgrått till ljusgrått istället för från svart till vitt), men fortfarande fördelar sig tonerna på samma sätt, så Tröskelvärde… ger samma resultat. Istället använder vi filtret Filter > Övriga > Högpass… Högpassfiltret gråar till bilden – men mest där ytorna är jämna och inte lika mycket i områden där kontrasten är hög – t.ex. vid kanter. Som du ser ❸ så delar nu tröskelvärdet bilden betydligt jämnare. Vilken radie du väljer på Högpassfiltret beror på bildens upplösning och karaktär, så det kan bara experiment och erfarenhet lära dig. Här är bildens upplösning 350 pixel/tum och jag har tagit en radie på sex pixel. Ju mindre radie desto gråare blir bilden. ❸ En gråare bild… …ger ett jämnare resultat. Högpassfiltret har gjort att det finns väldigt mycket mellangrått i bilden och inget svart eller vitt. Observera att det inta bara är jämna ljusa områden som ”drabbas” av Högpassfiltrets vilja att göra grått, också jämna mörka områden gråas ut och blir sedan vita. Därför finns en variant på ovanstående knep. Sen svärta Det börjar på samma sätt, du använder Högpassfiltret och tar sedan fram Tröskelvärdeslådan. Denna gång kan du dock vara litet järvare och sätta en lägre tröskelnivå. I det här exemplet betyder det att du kan bli av med en massa skräp från ansiktet. ❹ Samtidigt blir du av med detaljer i det svarta, men det är inget att oroa sig över. Nästa steg är att ta en originalbilden (alltså den innan du använde högpassfiltret) och ge den ett riktigt lågt tröskelvärde, så att bara detaljerna i de mörka nivåerna blir kvar. ❺ Markera sedan denna bild (x-A) och kopiera den (x-C). Klicka på bild ❹ och klistra in (x-V). Din bild blir helt täckt, men det är bara tillfälligt. Vi ska nu se till att bara de svarta delarna av den inklistrade bilden kommer med. Ta Redigera > Val för Klistra in… Du vill nu ha Enbart mörkare, problemet är bara att Adobe Sverige missat i översättningen av Photoshop, så åtminstone i version 2.0.1 är Enbart mörkare och Enbart ljusare konsekvent (?) förväxlade! Du får helt enkelt testa vilket som ger önskad effekt, eller ringa Adobe och be att få en korrekt version. (Man undrar om de själva använder sitt program. När DtP ringde för att fråga om missen var Adobes kommentar ”Va! Det hade vi ingen aning om”.) Resultatet ser du i alla fall i ❻. Olika behandling Nästa steg på vår allt mer ansträngande vandring mot bättre resultat är att gå in i bilden och behandla olika delar olika. Bilden ❻ kan man t.ex. säkert bättra på genom att måla över skräp i ansiktet med vitfärg – aneftervänd pennstumpen som den till skillnad från penseln inte försöker lura ögat genom att lägga in grått i kanten. Plocka samman bilden Nu skall vi roa oss med plockepinn. Och vi skall börja med en alternativ metod för att gråa ner en bild. Ta originalbilden. Ställ in Högpassfiltret på maximal radie, 100 pixel, och filtrera bilden tio gånger med den inställningen (efter första gången kan du upprepa med x-F). Resultatet ❼ ser du på nästa sida. ❹ Ett lägre och djärvare tröskelvärd tar bort skräpet. ❺ En hård dragning av originalet får fram skuggorna. ❻ = 4 + 5. Jämför med originalet Det kan vara intressant att också ha framme originalbilden när du tar fram tröskellådan, så ser du skillnaden mellan dem tydligt. ❽ och ❾. Ställ tröskelvärdet så att du får en bra grundbild. Strunta i detaljerna, dem fixar vi till. forts nästa sida 8 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Ögonen klistrade och Dubbelklicka på lassot ställ in Radie på ludd till 0 pixlar – annars kommer din markering att få en oskarp kant där det sedan uppstår gråtoner. Är det något område i bilden du inte är nöjd med, så ringa in det med lassot. Vi börjar med ögonen, eftersom de är så viktiga. Markera först området du vill förbättra. ❿ ❼ Ett annat slags grå. ❽ Medan originalbilden sotar igen väldigt mycket när man trösklar den… ❾ …har bilden som gråats ut många fler nyanser – utan att offra svärtan. Hoppa sedan antingen till originalbilden eller till den du kört högpassfiltret på – den senare är ofta, men inte alltid, ❿ Markerad blick bättre. Markera hela bilden (x-A) och kopiera den (x-C). Hoppa tillbaka till bild ❾ och ta Redigera > Klistra in i. På så sätt klistrar du bara in inom det markerade området. Behåll markeringen och ta nu Bild > Ljusvärde > Tröskelvärde och dra triangeln fram och tillbaka tills du är nöjd med ögat. Eftersom bara ögat är markerat är det bara det som påverkas. Slutresultatet.Ett alternativ när du är trött på dina gamla vanliga grå bilder och vill ha något som fångar ögat. Kanske enda alternativet om du skall skriva ut på laser eller har dåligt tryck. På samma sätt kan du fortsätta att ringa in olika områden, klistra in gråskalebilder och justera tröskelvärdet för dem. Försök hitta naturliga kanter att gå längs när du markerar ett område, eller var ostadig på handen och gör en rejält taggig markering, så att det inte går märkbara kanter genom bilden. Och kom ihåg – Black is beautiful. Tommy Sundström Liten Compuserve-skola – kitschig databas utan gränser Amerikanska databasen Compuserve är en formlig guldgruva av information och program – men det är lätt att gå vilse i gångarna. Det finns något oerhört facinerande i att sitta vid sin dator och vara direkt kopplad till en dator på andra sidan jordklotet. Och även om det inte är billigt, så är det möjligt utan att ruinera sig. Du behöver ett modem, helst ett som klarar 2 400 baud. Ställ in ditt kommunikationsprogram på 7 databitar, jämn paritet, en stopp-bit och XON/XOFF som flödeskontroll. Slå Stockholmsnumret 08/764 65 95 När du blivit uppkopplad, slå på returtangenten då och då tills du får en # (det kan dröja ett tag). Skriv c RETURN (nyttstycke-knappen), och när den frågar ”center:” skriver du csf RETURN, så länkas du över Atlanten. Inne i Compuserve registrerar du dig (ha ett VISAkortsnummer redo) och kan sedan börja ströva runt. Compuserve ägnar sig mycket åt informationskitsch. Här kan man hitta råd om larmsystem för hemmet, vad olika kändisar egentligen heter, aktiekurser, reservera flygbiljetter etc. Kul, men ett dyrt nöje. Men här finns också delar som kan vara mycket användbara. Forum Compuserve består av ett antal olika forum, t.ex. GO SHOWBIZ som handlar om underhållningsbranschen, GO COOKS där man kan plocka upp recept, GO ADNET där man kan söka jobb etc. Ett forum består ofta av ett öppet ”rum” för meddelanden och diskussioner, där man är välkommen att läsa vad andra skrivit och själv starta nya diskussioner eller hänga på andras. För att göra dessa forum populära händer det ofta att namnkunniga experter inom området hyrts in för att svara på frågor och ge sina synpunkter i diskussionerna. Det kan också finnas en ren nyhetsdel där man kan läsa senaste branschnytt. Ofta finns också bibliotek, där man kan hitta intressanta diskussioner samlade i ett dokument, freeware och shareware-program etc. Forts på sid 14 9 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Klipp till ditt PageMaker, gör text till bild och bilden textbunden Denna gång handlar det om hur man gör text till bild och hur man får saker att hänga samman. .1. Klassiker som förtjänar att upprepas: en kryssruta ■ får du genom att skriva ”n” i typsnittet Zapf Dingbats, markera och välj Ihålig från Text, Stil>-menyn). .2. Vi tipsade i ett tidigare nummer av DtP om att man kan bygga upp ett lager av anfangbokstäver i t.ex. FreeHand och sedan importera dem till PageMaker som EPS-bilder, och där t.ex. figursätta runt dem. Men det är alltid litet klumpigt att behöva vända sig till ett annat program, och man kan faktiskt väldigt enkelt göra om text till bilder med PageMaker. Börja med att skriva din anfang i ett eget block. Markera det med pilen och klipp ut det. Öppna klippboken (under äpplet) och klistra in det där. Stäng klippboken igen. Nu tar du Montera… från Arkivmenyn och letar upp klippboksfilen (den ligger i systemmappen). Du får ett monteringsverktyg som ser ut så här . Siffran visar hur många saker du har i din klippbok. Du kan montera dem alla, men det sannolika är väl att du bara är intresserad av det du nyss lagt in i klippboken, och har du lagt det främst kommer det också att komma först när du klickar. Sedan väljer du pilen eller A-et – och blir då av med monteringsverktyget och de återstående bilderna från klippboken. Din anfang har nu omvandlats till en bild, och du kan lätt figursätta runt den. En varning dock: PageMaker har en tendens att klippa av de delar av bokstäver som sticker ut utanför textblocket. Så se till att du har ett rejält radavstånd (eller en blankrad före och efter), och att du centrerar bokstaven i ett väl tilltaget block med fasta mellanslag eller indrag till höger och vänster. .3. Samma knep kan användas om du är trött på att trixa upp och ned någon punkt i taget för att få en rubrik att precis passa på sitt utrymme. Omvandla rubriken till en bild och dra den till önskad storlek med pilverktyget. Håll ner shift-tangenten så behåller den proportionerna. .4. Du kan också släppa shift-tangenten och passa på att expandera eller kondensera rubriken (men, måste jag tillägga, som varje renlärig typanvändare vet är det en dödssynd och absolut inte att rekommendera). .5. Med detta knep kan du även kringgå PageMakers övre gräns på 650 punkter, och göra hur stora anfanger och rubriker som helst. .6. En annan användning är för att låsa något i en viss typografi. PageMaker har ju den irriterande tendensen att byta typografi på allting när man t.ex. väljer format. Visserligen kan man undvika det genom att hålla ner shift-tangenten när man klickar på formatet, men ofta nog glömmer man det, och följande vecka kommer broschyren tillbaka från tryckeriet med ihåliga ”n” istället för kryssrutor. Alltså, för att ta ett annat tecken som exempel: Börja med att skriva ✔ (”4” i typsnittet Zapf Dingbats) i ett eget block. Gör om den till en bild. Välj den åter med pilverktyget, klipp ut, välj textverktyget och klicka på den plats i texten som du vill ha en bock. ✔ Klistra in. Sedan kan du byta stil och format hur mycket du vill, bocken förblir. .7. Du kan också använda klippboksknepet för att gruppera. Säg att du har en liten artikel på sidan som består av en rubrik och två spalter text. Du är helt nöjd med hur det ser ut, men vet ännu inte var på sidan det skall placeras, eller ens vilken sida det skall in på. Du vill därför kunna flytta runt din artikel som en enhet, inte som tre olika. Den enkla lösningen är att markera de olika delarna av artikeln, klippa ut dem alla tillsammans och via klippboken göra en bild av dem. Skulle du ändå vilja redigera någon del, kan du klippa ut (inte montera) artikeln från klippboken. Tyvärr är den här metoden inte bra om du har foton, eftersom de tappar sin länk till originalfilen och blir lågupplösta. .8. Det finns dock ett sätt att åtminstone koppla samman ett foto och dess ram. Välj textverktyget och klicka någonstans så du får ett nytt textblock. Montera din bild som textbunden bild. (Eller om du redan har den på sidan, klipp ut den, klicka någonstans med textverktyget och klistra in den.) Syns inte hela bilden kan du göra textblocket bredare. Ibland kan det vara svårt att få tag på själva textblocket, när du klickar med pilen kanske du bara får bilden markerad. Håll då ner x och klicka en gång till. (x gör att man kan klicka sig ner till det som ligger under.) Svartmarkera så bilden med textverktyget och ge den radavståndet auto. Välj Stycke… från Text-menyn (x-K). Klicka på Mellanrum… och ställ in auto radavstånd till 100% av storleken. På så sätt får du ett textblock som precis linjerar med bilden i över- och underkant. Spara gärna dessa inställningar i ett format, så slipper du göra om processen med nästa bild. Ta så rektangelverktyget och rita din ram. Klipp ut den. Klicka med textverktyget så du får det blinkande strecket i högerkant av bilden. Gör ett nytt stycke, och klistra in ramen igen. Svartmarkera ramen med textverktyget och ställ in ett mycket litet radavstånd. 0,1 punkt blir bra. Ta tag i ramen med pilen (återigenkan x-KLICK vara användbart), och dra den uppåt tills den är på plats. Du kan ockås ta tag i bilden och flytta den nedåt, men det skall inte behövas. Finjustera med piltangenterna uppåt och nedåt. Det enda du nu måste tänka på är att ta tag i själva textblocket om du vill flytta bilden. Tyvärr kan man inte snurra bilden med hjälp av Rotera text…-funktionen, eller figursätta. Det kopplas bort när det är en bild i textblocket. Tommy Sundström . 10 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Quark XTensions – en översikt (del 1) Med början i detta nummer publicerar DtP en översikt över tillgängliga XTensions till Quark XPress. Vi hoppas att den ska vara till nytta för våra läsare. Default Settings Utvidgar förinställningarna i Xpress. Färger i dialogrutor kan ändras. Objekt som Xpress visar i måttenheten punkter, t.ex. typsnitt, kan visas i andra mått, t.ex. mm, samtidigt som radavstånd kan mätas i didotpunkter. För utskrift kan du skapa binära postscriptdokument som är effektivare att sända med modem. TIFF-bilder kan visas i hög upplösning, valfritt från 0 till 300 dpi. Inställningar för Nytt dokument, Dokumentformat och Master Guides t.ex. marginaler, antal spalter, pappersformat, kan samlas i grupper och via en popup-meny väljas alla på en gång. A Lowly Apprentice Production 363 Winamar Avenue La Jolla, CA 93207 tel 009-1-619-459-7655 Pris XChange USA: 39 $ Pris XChange Europa: 59 $ LayerManager Ger möjlighet att markera och aktivera block som är dolda under andra. I ett flytande fönster visas staplingsnivån för det aktiva blocket, där man kan skriva in en annan nivå för det. En förvald staplingsordning kan ställas in: längst fram, nästan längst fram, nästan längst bak och längst bak samt varsomhelst. Objekt sorteras in i denna stege med ett musklick. A Lowly Apprentice Production Pris XChange USA: 59 $ Pris XChange Europa: 119 $ Pris Software +: 1 050 kr QXEdit Skapar textredigerare, men är inte särskilt bra. Små ändringar gör man hellre i layouten och stora ändringar görs bäst i ordbehandlare. Xpress flödar om texten när man går från redigeringsläge till layouten. Baseview Products P.O. Box 368 Dexter, MI 48130 tel 009-1-313-426-5751 fax 009-1-313-426-0240 Pris XChange USA: 149 $ Pris XChange Europa: 195 $ ColorManager Förtecknar färger i ett dokument, med möjlighet att ändra var och en av dem. Processfärgsmärkning kan göras samtidigt. Listar EPS-bilder med uppgift om färger och om färgerna finns i Xpress färgpalett. Om färgen saknas kan färgpaletten uppdateras här. En rapport över EPS-bilder och deras färger kan genereras. CompuSense Avondale House The Square Ballincollig, Cork, Republic of Ireland tel 009-353-21-87 13 94 fax 009-353-21-87 45 13 Pris XChange USA: 149 $ Pris XChange Europa: 330 $ Pris Software +: 1 950 kr med uppgift om författare och projekt, dokumentets status: under arbete, utkast, avslutat. Dokument kan sökas utifrån dessa kriterier. Sökprogrammet skapar en lista över dokument som motsvarar sökkriterierna, varifrån du öppnar dokument. 3) Samlar alla komponenter i ett dokument, bilder, typsnitt och dokumentet, och kopierar dem till en mapp eller flyttbar skiva. Rapporterar om typsnitt saknas, men kan inte kolla typsnitt i EPS-bilder. CompuSense Pris XChange USA: 149 $ Pris XChange Europa: 300 $ Dashes Spellbound Skapar korrekta avstavningar för flera olika språk, bl.a. svenska, tyska, engelska, franska, finska, spanska, norska. Egna avstavnings-lexikon kan skapas och exporteras i text-format för redigering i ordbehandlare. Därmed kan alla användare på en arbvetsplats få samma avstavningslexikon, som uppdateras. Dashes placerar mjuka diviser i markerad text, i ett textflöde eller i ett helt dokument. Mjuka diviser kan likaledes avlägsnas. Inlagda diviser behålls när dokumentet flyttas. CompuSense Pris XChange USA: 200 $ per språk Pris XChange Europa: 330 $ per språk Pris Programpaketet: 1950 kr svensk + c:a 1000 kr / extra språk Pris Software+: 2250 kr Avstavningsrutin som tillåter fem redigerbara lexikon öppna samtidigt. Undantagslexikon innehåller förbjudna stavningar. Tillåter Macens alla tecken, även ligaturer och internationella tecken. Accepterar icke-alfabetiska tecken såsom snedstreck, tankstreck, symboler. Täcker språken danska, holländska, franska, tyska, italienska, norska, svenska och spanska, samt engelsk och amerikansk stavning. Kan använda lexikon som tidigare skapats i Xpress. CompuSense Pris XChange USA: 200 $ per språk Pris XChange Europa: 330 $ Pris Software+: 2 250 kr ViewIt Placerar flera öppnade dokument enligt förvalda lägen: sida vid sida, en stor–två små, uppifrån och nedåt etc. Vissa fönster kan döljas och andra hållas öppna, med hjälp av menyval. Zoom-fönstret har en pop-up-meny som visar en användardefinierad lista på zoom-nivåer. Sidnummer-fältet ger omedelbar tillgång till varje sida i dokumentet utan att du behöver rulla genom paletten för dokumentlayout och sidmenyn. A Lowly Apprentice Production Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 119 $ FileManager 1) Skapar ett bibliotek av de sidstorlekar och inställningar som du ofta använder. De kan samlas till en uppsättning, som i ett moment skapar ett nytt dokument med sidstorlek, marginaler och spalter när man väljer det. 2) Skapar ett ”huvud” för dokumentet NudgeIt Ger dig möjlighet att själv bestämma steglängder för förflyttning av objekt med piltangenterna. A Lowly Apprentice Production Pris XChange USA: 29 $ Pris XChange Europa: 60 $ XTension Manager Skapar grupper av Xtensions, som anpassas för olika arbetsuppgifter så att du slipper ladda onödiga Xtensions som tar upp minne och plats i menyerna. Grupper väljs och laddas vid programstart. DK & A Suite 310 1010 Turquoise Street San Diego, CA 92109 tel 009-1-619-488-8118 fax 009-1-619-488-4021 Pris XChange USA: 70 $ Pris XChange Europa: 100 $ Pris Software+: 1250 kr Xdata 2.0 Publicerar databas genom att importera till ett Xpress-dokument som förbereds med en prototyp, bestående av 11 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 typograferade platsmarkeringar, som svarar mot databasens fält. Urval ur databasen är möjlig. Fältordning kan ändras och fält uteslutas, rubriker skapas för upprepade poster, egen text läggas till, villkor skapas för typografi och publicering, (t.ex. uppgift saknas i alla tomma fält) m.m. Fungerar utmärkt, kraftfullt och tidsbesparande. Denna rapport sammanställdes i Filemaker och monterades i Xpress via Xdata. Em Software P.O. Box 402 Westbrook, CT 06498 tel 009-1-800-253-8472 Pris XChange USA: 299 $ Pris XChange Europa: 675 $ Pris Software+: 4 950 kr Xstyle Underlättar tillgången till formatmallar. Från en stycke-palett kan du välja styckeformat från en palett eller inskrift av första orden. Ger direkt tillgång till styckeinställningarna indrag och avstånd över stycke och under stycke. Tecken-palett ger tillgång till font, grad, färg, nyans, baslinje. Em Software Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 149 $ Pris Software +: 1 400 kr Magpie (sv: Skatan) Visar lista på typsnitt, monterade bilder och de typsnitt som används i EPS-bilder. Markerar om typsnittet saknas i systemet, om bilden ändrats m.m. Egna färger som används i bilder listas, med markering om färgen saknas i dokumentets palett. Gör en kopia av alla bilder, typsnitt och av själva dokumentet och samlar dem i en mapp, som kan levereras till sätteriet. En rapport redovisar dokumentets mått, typsnitt, monterade bilder och deras typsnitt samt egna färger och deras namn. Show-Ads Group Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ Gatherer Lämplig för tidningsproduktion. Effektiviserar montering av texter och bilder. Dokument som ska monteras samlar du i listor för text- och bilddokument, oavsett vilken folder de finns i. Dra dokumentnamnet från listan till en plats på sidan och Gatherer skapar blocket och monterar dokumentet. Textblock kan spaltbestämmas och bildbock skaländras vid monteringen. Rapporterar monterade dokument. Listor kan sparas och återanvändas. Managing Editing Software 8208 Brookside Rd. Elkins Park, PA 19117 tel 009-1-215-635-5074 fax 009-1-609-772-1792 Pris XChange USA: 199 $ Pris XChange Europa: 300 $ GraphXChange Tillhandahåller importfilter för montering av bildformat från DOS, Windows, Sun och Amiga, t.ex. formaten Windows BMP, Dr Halo Cut, EPSF, TIFF, GEM IMG, Sun Rasterfiles, Amiga IFF/LBM. Klarar även Macintosh Photoshop originalformat, Compuserve RLE-grafik, RAW RGB-data. Equilibrium Pris XChange USA: 149 $ Pris XChange Europa: 229 $ Pris Software+: 5 100 kr Shortline Eliminator Avlägsnar småord och orddelar i slutet av stycken genom att flytta upp ordet eller flytta ned flera till sista raden. God detaljkontroll för att styra villkoren för ändring i radfall och teckenmellanrum, men påverkar hela stycket och saknar ändring av ordmellanrum. KyTek Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ Agency Fit 1 & 2 Tillhandahåller en resväska med skärmfonter och kerningtabeller, spärrningstabell, och en Xtension som gör det möjligt att applicera dessa värden till markerade delar av texten, på en artikel eller ett helt dokument. Nr 1 har 65 fonter, nr 2 har 250 fonter Monotype Typography Ltd Perrywood Business Park, Salfords Redhill, Surrey RH1 5JP, England Telefon: 009-44-737-765959 Telefax: 009-44-737-769243 Pris XChange USA: 79 $ & 179 $ Pris XChange Europa: 120 $ & 270 $ Overset Visar överflödig text i ett tillfälligt textblock på arbetsbordet, sedan överflödssymbolen klickats. När texten anpassats till satsytan försvinner textblocket. North Atlantic Publishing Systems P.O. Box 682 Carlisle, MA 01741 tel 009-1-508-250-8080 fax 009-1-508-250-8179 Pris XChange USA: 69 $ Pris XChange Europa: 105 $ TableWorks 2.0 Skapar automatiskt tabeller från importerad tab-avskiljt text-dokument. Tabellens mått kan anges i förhand och redigeras i efterhand. Klarar flerradiga data. Arbetar med Xpress textblock och klarar allt Xpress-typografi. Goda funktoner för redigering, linjedragning, bakgrundsfärg. Långsamt och minneskrävande, bäst för små tabeller. Npath Software Issaquah, WA tel 009-1-206-392-7745 fax 009-1-206-392-7816 Pris XChange USA: 299? $ Pris XChange Europa: 675 $ Pris Software+: 4 950 kr CursorPos Visar i en flytande palett musens position på x- och y-axlarna. Position beräknas från övre vänstra hörnet av antingen sidans kant, sidans marginal eller texblocket. KyTek Pris XChange USA: 59 $ Pris XChange Europa: 89 $ Att köpa XTensions enkelt men dyrt… Prisskillnaden mellan XChange USA och XChange Europa är 131 % till 226 %. Därtill kommer fraktavgift på 70 US dollar för beställning från XChange Europa! Fraktkostnaderna överstiger alltså ofta värdet av programmet. Jämför gärna med de stora postorderfirmorna i USA, som skickar expressfrakt och levererar nästa morgon för bara tre dollar (gratis som värdet överstiger en viss summa). XChange USA P.O. Box 270578 Fort Collins, CO 80525 tel 009-1-303-229-0656 (order) tel 009-1-303-225-2484 fax 009-1-303-229-9773 XChange Europe Post Box 171 7400 AD Deventer the Netherlands tel 009-31-5700-36622 fax 009-31-5700-30474 Programpaketet AB Box 152 382 00 Nybro tel 0481-111 23 fax 0481-111 21 Software+ Box 2286 600 02 Norrköping tel 011-28 27 00 fax 011-28 27 10 12 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Så gör du PageMaker (och nästa år även Quark) automatiskt Låt datorn göra grovjobbet! Tommy Sundström visar hur nya PageMaker låter dig styra det i detalj, och hur du kan använda t.ex. HyperCard för att automatisera rutinsysslor. Många har redan upptäckt vilken välsignelse makro-program (som QuicKeys, Tempo och gamla kära MacroMaker) kan vara. Datorn får ta hand om de rutinmässiga arbetsuppgifterna, man utför dem en gång och sedan härmar den. Men makron har sina begränsningar. De går nästan bara att göra för arbetsmoment som utförs exakt lika från gång till gång. Och eftersom makroprogrammet måste springa och kika bakom kulisserna när datorn gör sitt arbete, på ställen där det inte är tänkt att vara några åskådare, kan det lätt snubbla över en sladd och få allt att krascha. Men nu har Apple byggt en ny teater, förberedd för just den här sortens spring, och med inbyggda möjligheter att styra och ställa bakom kulisserna. Eller, för att skippa symbolspråket: Med system 7 och Apple Events kommer vi att kunna styra programmen. För att det skall gå måste dock programmen kunna ta emot Apple Events. Än så länge är det få som kan, men PageMaker 4.2 är ett av dem. Xpress-användare får vänta till nästa år, då Quark 3.2 kommer med motsvarande. Styrprogram Det man behöver är ett program som kan skicka Apple Events. Apple har lovat att släppa ett eget, kallat AppleScript. Men redan nu kan man göra det med t.ex. QuicKeys, Frontier och HyperCard. QuicKeys är utmärkt för att skicka enklare order till programmet – ofta (alltid?) blir det stabilare än med ett vanligt makro. Det har fördelen att också vara ett traditionellt makroprogram, så det som ännu inte kan göras med Apple Events kan man väva in makron för. Men QuicKeys saknar nästan helt förmågan att ta beslut. Frontier är ett programmeringsspråk speciellt framtaget just för att styra Macen. Det ger väldigt många möjligheter. Många av oss har dock redan ett program nästan lika kraftfullt som Frontier – nämligen HyperCard. Det har inte samma möjligheter att styra systemet och Findern, men är precis lika kapabelt att styra PageMaker. Det måste dock vara HyperCard 2.1 eller senare. Också HyperCard kräver att du lär dig programmera. Dess programmeringsspråk, kallat HyperTalk, är dock ett av de enklaste att lära sig. Det finns ett flertal läroböcker, och du kan också beställa utvecklarversionen från Claris (det är samma HyperCard, men man får med fler handböcker och hjälpbuntar). Hur man gör Aldus rikt Som du kanske vet så kan man styra PageMaker 4.2 utan att ha en aning om vad en Apple Event är. Programmet har sitt eget makro-språk, och en Addition som heter Kör manuskript… (du hittar den på Verktygs-menyn). För att skriva sina egna manuskript behöver man ”Aldus PageMaker Script Language Guide”, som man kan få från Aldus (08/752 33 00) för 250 kronor. Svagheten hos dessa manuskript, precis som med makroprogrammen är att de inte kan fråga programmet om någonting – t.ex. hur många rader som är markerade – och sedan låta svaret styra vad som skall hända. Det är för att göra det som vi behöver något mer intelli- gent, typ HyperCard. Från HyperCard skickar vi manuskriptet, och kan också skicka frågor till PageMaker. Frågorna kan du hitta i ”Technotes 4.2” från Aldus, som de tar ytterligare 250:- för. De rekomenderar också att man skaffar ”Technotes 4.0” för samma belopp. Men du kan också hitta dem på disketten som följer med detta nummer av DtP, i dokumentet Querie.txt. Och nu kommer något riktigt idiotiskt: PageMakers makro-språk kan inte styra textbehandlaren. Så det finns inget sätt att skriva makron, vare sig med eller utan Apple Events, som t.ex. går igenom en text och tvättar den. Här är man fortfarande hänvisad till traditionella makroprogram. Det enda vi har är ett diffust löfte om att det kommer att gå i PageMaker 5. Men ingen idé gråta över förspillda möjligheter. Man kan ju ändå göra en hel del nätta saker. Experimentera själv Bästa sättet att lära sig är att experimentera. Och enklaste sättet att experimentera är att göra i ordning en liten HyperCard-bunt som låter en skicka Apple Events till PageMaker och se svaren. Så gör i ordning en bunt med tre fält i bakgrunden (x-B), döpta till mottagarProgram, event och svar. Samt två knappar, även de i bakgrunden, döpta till Länka till och Sänd till PageMaker. (Du behöver inte göra bunten om du inte vill, den finns också på disketten som följer med detta nummer av DtP.) Skapa kontakt Första uppgiften blir att skapa kontakt mellan HyperCard och PageMakerprogrammet. I knappen Länka till sätter vi MANUS ➀ (Både PageMaker och HyperCard kallar sina styrspråk för ”manus”. Så vad vi gör är ett HyperCard-manus som skickar ett PageMaker-manus.) Det frågar vilket PageMaker du vill länka till och sparar sedan det i fältet mottagarProgram, så du slipper peka ut det varje gång. Du måste ha gett din Mac ett namn i fildelningsrutan. Och det måste vara ett PageMaker som är igång. Däremot behöver det inte vara på din dator, du kan lika gärna styra ett som är igång på någon annan Mac i nätverket. En gyllene möjlighet för den som gillar practical jokes. ➀ Manus för knapp Länka till on mouseUp answer program "Sänd Apple Events till:" -- frågar vilket program -- det skall länkas till if it is empty then exit mouseUp -- d.v.s. om du klickar på Avbryt put it into field "mottagarProgram" -- Sparar programnamnet end mouseUp Manus för bunten ➁ on order event -- sänder en apple event send event & ";" & return to program field "mottagarProgram" end order ➂ function fråga event -- sänder en apple event och returnerar svaret request event & ";" & return from program field "mottagarProgram" return it end fråga ➃ Manus för knapp Sänd till PageMaker on mouseUp if char 1 to 3 of field "event" = "get" then put fråga(field "event") into field "svar" else order(field "event") end if end mouseUp 13 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Skicka händelser Sedan behöver vi ett par hanterare för att skicka Apple Events. (Hanterare är HyperCard-slang för små manus som hanterar en viss händelse.) Den ena heter order (MANUS ➁) och sänder rätt och slätt iväg eventen. Den används när vi vill ge PageMaker en order, t.ex. sätt textstorleken till 34 punkter – på PageMaker-språk size 34. Den andra heter fråga (MANUS ➂) och används när vi vill fråga PageMaker om något, t.ex. Hur stor är texten nu? – getsize Lägg märke till att varje event slutar med ett semikolon och return. Dessa hanterare lägger vi i buntens bakgrund (välj Buntinfo från Objekt-menyn). Sänd din event I knappen Sänd till PageMaker sätter du MANUS ➃, som kollar om eventen börjar på ”get”, vilket alla frågor gör, och sedan sänder iväg den, med respektive utan att vänta på svar. Det är allt som behövs. Nu kan du sätta igång och skriva frågor och order i Sänd… fältet, och se hur PageMaker reagerar. Prova t.ex att svartmarkera något textstycke i PageMaker och sedan hoppa över till den här bunten. Skriv ”getsize” i fältet event och tryck på knappen, så får du veta hur stor texten är. Och skriver du ”size 36” så kommer PageMaker att ändra textstorleken. När du börjar komma underfund med hur det hela fungerar kan du göra egna knappar eller buntar som skicka iväg flera events efter varandra, frågar om saker och låter HyperCard analysera svaren. Ett exempel på en sådan bunt följer här. Få texten att passa Har inte du, som jag, suttit och ändrat storleken på en rubrik eller ingress fram och tillbaka för att få den att precis passa i sitt utrymme? Och svurit över att en sådan sak inte finns inbyggd? Nå, nu kan vi själva bygga in det. Ta din experimentstack och lägg till ett fält döpt till ”Skall bli rader” och en knapp döpt till ”Do it!” på kortet. I bakgrunden har du, precis som förut ett fält döpt till ”mottagarProgram” och en knapp kallad ”Länka till”. Huvudmanuset Vi börjar med själva huvudmanuset, det som skall reagera när du trycker på To Do!-knappen. MANUS ➄ Som du ser är det ett ganska kort manus. Det minisparar din sida som en säkerhetsåtgärd om något skulle gå galet. Då kan du hålla ner shift-tangenten och välja Återgå från Arkiv-menyn. Därefter kollar det att det finns någon text markerad, så att det finns något att arbeta med. Sedan kallar det på hanteraren rättRadantal (MANUS ➅), som är den egentliga grovarbetaren – det är den som ökar och minskar textstorleken tills antalet rader är rätt. Och när rättRadantal är klart och radantalet stämmer, kallar den på maxStorlek (MANUS ➆) som ökar texten så mycket det går utan att det blir fler rader. (Som du kan se kallar i rättRadantal och maxStorlek på två andra hanterare. hurStor (MANUS ➇) som frågar PageMaker hur stor texten är, och rader Nu (MANUS ➈) som frågar hur många rader den är.) Följer med DtP Också denna bunt hittar du på disketten. Det bästa sättet att använda den tror jag är att starta den samtidigt med PageMaker och låta den ligga i bakgrunden. Gör PageMaker-fönstret en aning mindre så du kan se den skymta fram, och klicka på den när du behöver den. ➄ Manus för To Do!-knappen on mouseUp set cursor to busy global önskatAntalRader -- för säkerhets skull börjar vi med att spara order(minisave) -- kolla att det finns text vald get fråga(getpmstate) -- Om det finns text markerad ger den 3. if it <> 3 then answer "Du måste ha text markerad" exit to hyperCard end if rättRadantal -- förstorar/förminskar texten tills radantalet är rätt maxStorlek -- gör texten så stor det går utan att det blir fler rader beep -- KLAR! end mouseUp Hanterare (som också placeras i To Do!-knappen) ➅ on rättRadantal global önskatAntalRader -- kolla radantalet put card field "skall bli rader" into önskatAntalRader repeat while raderNu() <> önskatAntalRader -- repeteras tills antalet -- rader stämmer -- genom att öka/minska textstorleken i proportion till antalet rader -- hamnar vi ungefär rätt -- raderNu() och hurStor() är funktioner som vi definierar senare put (hurStor() * önskatAntalRader / raderNu()) into nyTextstorlek -- kolla att nya textstorleken inte överstiger PMs max if nyTextstorlek > 650 then order "size" && 650 -- sätter textstorleken till 650 punkter answer "Större än så här går inte" & return¬ & "(Shift–Återgå för att ångra)" exit to hyperCard end if -- kolla att nya textstorleken inte understiger PMs minimum if nyTextstorlek < 4 then order "size" && 4 -- sätter textstorleken till 4 punkter answer "Mindre än så här går inte" & return¬ & "(Shift–Återgå för att ångra)" exit to hyperCard end if -- be PageMaker ändra till nya textstorleken put "size" && nyTextstorlek into sendString order sendString end repeat end rättRadantal ➆ on maxStorlek global önskatAntalRader repeat with n = 1 to 8 if n = 1 then put 16 into ökning -- textstorl. ökar först 16 pt i taget else if n = 2 then put 8 into ökning -- sedan 8 punkt i taget else if n = 3 then put 4 into ökning -- sedan osv… else if n = 4 then put 2 into ökning else if n = 5 then put 1 into ökning else if n = 6 then put 0.4 into ökning -- dessa kan strykas om du -- tycker ökningar under 1 punkt är löjligt små else if n = 7 then put 0.2 into ökning else put 0.1 into ökning repeat until raderNu() > önskatAntalRader -- ökar storleken tills -- antalet rader är får många if hurStor() ≥ 650 - ökning then -- kollar att det inte blir för stort answer "Större än så här går inte" & return¬ & "(Shift–Återgå för att ångra)" exit to hyperCard end if put "size" && (hurStor() + ökning) into sendString order sendString end repeat put "size" && (hurStor() - ökning) into sendString -- ångrar sista -- storleksökningen order sendString end repeat end maxStorlek 14 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 När sedan HyperCard är igång och håller på att ändra din textstorlek, kan du faktiskt klicka på PageMaker-fönstret innan den är klar. Du kan göra saker i PageMaker eller andra program medan HyperCard arbetar med din text – dock inget avancerat eftersom bunten är beroende av att texten är markerad. Men du kan åtminstone zooma in eller ut för att se vad som händer. Och du kan förändra radavståndet (bunten ändrar ju bara antalet rader). x S-A ger auto radavstånd, vilket kan vara lämpligt medan du tittar. Osäkerheter Eftersom detta har varit ett pedagogiskt exempel har jag inte velat snåra till det genom att lägga in en massa säkerhetskontroller. Så det finns en risk att bunten spårar ur och ger helt galna textstorlekar i sitt försök att tillfredsställa ditt önskemål – t.ex. om du ber om fler rader än det finns tecken i markeringen. Men eftersom den minisparar i början kan du alltid hålla ner shift-tangenten och välja Återgå från Arkivmenyn. Det händer också ibland att HyperCard hänger sig, och klockan blir kvar i evigheter medan programmet väntar på en Apple Event som gått vilse. Då får du bryta med x-PUNKT. Gå vidare Det finns inte många böcker om det här ännu, men om du vill lära mer finns det ett forum på Compuserve där man bland annat diskuterar hur man kan styra PageMaker, och dit man kan ställa frågor om man skulle fastna. Det heter SBSALDFORUM (det är Aldus forum), där du i sektion 16 Dr. Kvern’s Office bl.a. hittar PageMaker-gurun Olav Martin Kvern. Tommy Sundström COMPUSERVE Forts från sid 8 Frågor med och utan svar Själv har jag blandade erfarenheter av diskussionsrummen. Ibland kan man skicka ut en fråga och ingen svarar. Andra gånger nappar många. Efter att ha brottats med en mystiskt systemfel i flera månader utan att hitta orsaken, satte jag ut en fråga om det och fick på någon timme en mängd svar – bland dem ett som hjälpte mig lösa problemet. Favoritforum Jag har ett gäng favoritplatser • Mac Systems Forum (GO MACSYS). Huvudmötesplatsen för macdiskussion och information. För stort och rörigt för att man skulle vilja vara här mycket, men ett måste eftersom ”allt” finns här. Har blivit så stort att det nu skall delas upp i ett forum för programvara och ett för hårdvara. • Zmac (GO ZMC:DOWNTECH). Här förs mac-diskussion på hög (men inte obegriplig) nivå. Mycket teknik, mycket rykten om vad som är på gång. Ett bra ställe att fråga om man har problem. I bibliotek 7 (Reference) hittar man nästan varje tisdag nyhetsbrevet TidBits, med bra artiklar om nya program och maskiner. Fler hanterare (även de i To Do!-knappen) ➇ function hurStor put fråga(getsize) into textStorlek -- frågar om textens nuvarande storlek -- pga HyperCards brott mot Apples egna regler för hur ett program -- skall bete sig måste vi nu fixa till svaret. (Problemet är att om -- din dator har ett svenskt system använder den ett komma som -- komma-tecken. Men HyperCard förstår bara om det är skrivet på det -- amerikanska sättet med en punkt) get offset(",", textStorlek) if it > 0 then put "." into char it of textStorlek -- byter kommatecknet mot en punkt end if return textStorlek end hurStor ➈ function raderNu get fråga(getlinebreak) -- frågar om antalet rader put first item of it into antalRaderNu -- räknar bort rader med noll tecken (i allmänhet spaltbyten) -- och tabbar (som datorn räknar med när den räknar radbyten) repeat with n = 2 to the number of items in it -- det första itemet var -- antalet rader, sedan ger vartannat item antalet tecken i raden och -- vartannat vilken sorts radslut det är if n mod 2 = 0 then -- jämnt nummer = antalet tecken if item n of it = 0 then subtract 1 from antalRaderNu -- tom rad end if else -- ojämnt nummer = koden för vilket sorts radbyte det är if item n of it = 3 then -- en tab (som PM räknar som ett radbyte) subtract 1 from antalRaderNu end if end if end repeat return antalRaderNu end raderNu Eftersom forumskötarna granskar program innan de läggs in i biblioteken finns här inte fullt så många, men de som finns är ofta av hög kvalité. • Desktop Publishing Forum (GO DTPFORUM), ett forum för formgivare. Här kan man ofta hitta diskussioner om formgivning, men också teknik – sett ur desktop-publicistens perspektiv. Speciell ”lockelse” här är DTP-gurun Kathleen Tinkel. Det finns en hel del billiga eller t.o.m. gratis typsnitt i deras bibiliotek – men sällan med åäö. Eftersom det är ett relativt litet forum riskerar man inte att drunkna, utan får ofta bra svar på sina frågor. • MacWEEK Editorial Forum (GO ZMC:MACWEEK). Snabbaste sättet att få reda på nyheter från macvärlden. Planerar du att köpa ny dator? Kolla här om Apple tänker sänka priserna eller släppa nya modeller nästa månad. • Och vill du läsa vad ditt planerade inköp går för, kan du ofta hitta en recension i MacUser Editorial Forum (GO ZMC:MACUSER). • Slutligen finns en lång rad speciella forum för olika företag. Så har t.ex. Adobe ett (GO ADOBE) där man kan ställa frågor och få tips om Illustrator, Photoshop och deras andra produkter. Speciellt en del av de Photoshoptips man hittar i bibliotek 16 är suveräna – långt mer avancerade än instruktionsböckerna eller överhuvudtaget någon bok jag sett. På samma sätt har Aldus sitt, etc. Tid är pengar Även om man kopplar sig via Stockholm och slipper ringa USA är det här långt ifrån gratis. Grundavgiften är $ 2 per månad. Sedan kostar det $ 12.80 per timme plus länken från Stockholm på blodiga $ 33.80 per timme. Kolla GO RATES för senaste information om alternativ och priser. En del forum tar dessutom ut en avgift antingen månadsvis eller när man använder dem. Det lönar sig snabbt att skaffa ett program som heter Navigator. Du instruerar det om vad du vill göra. Navigator ringer sedan upp Compuserve, lämnar och hämtar meddelanden, program etc. och kopplar sedan ner. Så kan du i lugn och ro och gratis gå igenom vad den funnit, och ge den nya instruktioner för en ny snabb kontakt. Navigator kostar $ 50 och kan beställas från GO ORDER. Tommy Sundström 15 Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 Ett nytt svenskt typsnitt på din DtP-diskett Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 7. Kopiera innehållet till din hårddisk, dubbelklicka därefter på symbolen så packas innehållet upp automatiskt. Där hittar du typsnittet New Code i fyra olika varianter. Torbjörn Olsson, 37 år, som ritat New Code, håller på med typsnitt som hobby. Annars jobbar han på behandlingshem, fotograferar och leker på fritiden med Macintosh och Fontographer. Torbjörn Olsson kom i kontakt med datorer genom att han fotograferade åt en reklambyrå i Eskilstuna, där han bor. Dessutom finns på DtP-disketten en Plug-in-modul till Photoshop, som låter dig importera bilder lagrade i Kodak Photo CD-format; ett systemtillägg som heter Open Wide, som ger dig större dialogrutor med fler filer synliga i Öppna/Spara; PopCharacter som hjälper dig hitta rätt på tangentbordet och slutligen hypercardbuntarna som hör till Tommy Sundströms långa, långa artikel här intill… Alla program åtföljs av instruktioner om vad de gör och hur du installerar dem. Typsnittet finns också för PC och i TrueType-format. Returnera disketten om du hellre vill ha New Code i något av dessa format! DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 9 presslades 15 november 1992. Copyright © DtP. ISSN 1103–1387. Adress NEW CODE AV TORBJÖRN OLSSON Design Typografi Produktion AB C D E F G H I J K L M N O P Q R S T UV WX Y ZÅÄÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 abcdefghijklmnopqr s t uv wx y z å ä ö : ; ! ? % & ç ü Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumeration 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1993 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. b Jag vill köpa DtP årg 1992 med disketter (2 400 kr plus moms). b Jag arbetar med Quark XPress, b PageMaker. b Jag arbetar med Macintosh, b PC. b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! b Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. Skicka honom/henne en faktura, och mig en trevlig premie! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMERPOSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX när som helst sägas upp; överskjutande 16 Nyordning för expertfonterna Adobe organiserar om sina expertfonter för att göra dem lättare att använda. En del tecken från de vanliga Adobe-fonterna kommer också med i de nya expertuppsättningarna, till exempel kommer du att få med vanliga versaler i fonten för kapitäler. Du som köpt de gamla paketen får byta dem till nya utan extra kostnad. Trött på att vänta på Postscript-rippen? Ett problem för Postscript har varit (och är) de långsamma utskrifterna. Speciellt färgbilder har tagit lång tid att fästa på film jämfört med andra prepressystem. Dagstidningar och andra med en pressad produktion har tvekat att helt byta till Postscriptbaserade system eftersom t.ex. en bild som vridits i Quark XPress helt kan korka igen produktionen. Adobe försöker nu angripa problemet genom att sätta en extra dator i sina rippar, kallad PixelBurst, som framförallt kommer att snabba upp hanteringen av bilder. Bland andra Agfa har deklarerat att företaget kommer att använda det nya kortet i sina rippar. Färgbildläsare blir allt bättre och billigare Mikrotek säljer nu färgscannern ScanMaker IIXE, med 1 200 punkters upplösning (1 200 dpi), för 14 900 exklusive moms. I priset ingår Photoshop 2.01 och ScanMatch färgkalibrering för Mac eller Aldus PhotoStyler för PC. Nöjer du dig med enklare programvara kommer du undan fyratusen kronor billigare. Avante Garde som Multiple Master (suck) I slutet av året kommer Avante Garde från ITC som Multuple Master-font. Du kommer att kunna variera vikt och bredd. DtP skulle uppskatta om vi kunde välja att sätta ner både vikt och bredd till noll, så vi slipper se mer av detta svåranvända typsnitt i desktoppade tidskrifter. Men smaken är kanske delad, här som i övriga fall. Magazine AB skaffar egen sättutrustning Magazine (se DtP nr 4) har flyttat till större lokaler på Repslagargatan i Stockholm, och satsat på eget sätteri. Ripp och filmfotosättare står längst in bakom en skärm och spottar fram sidor för alla tidningar som produce- Design Typografi Produktion # 9 • November 1992 ras av Lasse Johansson med kolleger. Jan Stenbecks hobbymedier Z, På TV och Golf Digest funderar också på att köpa egen sätteknik efter flytten till finare (och billigare) lokaler på Skeppsbron i Stockholm. Vertikal integration är vår tids melodi. I takt med att tekniken blir billigare och enklare att sköta kommer de företag som nu servar kreatörerna få se sina kunder ta hem nya bitar av produktionen. Bryter du ihop över tangentbordet? Lägg händerna framför dig avslappnade på bordet. Som du ser ligger de i vinkel mot varandra, som ett upp och nervänt V. Apple knäcker sitt tangentbord, så att du kan vinkla vänster och högerhalvan var för sig och anpassa det till händernas naturliga vinklar. Det nya tangentbordet skall komma i USA i januari. Något datum för en svensk variant har vi ännu inte. Men vi hoppas att svenska Apple skyndar sig. När det gäller ergonomi har ju Sverige bidragit med en del till datorerna, och det vore väl märkligt om vi skulle hamna på efterkälken här. Affärsförlaget på väg att vakna ur teknikslummern Dagens Industri och Veckans Affärer produceras fortfarande med gammal teknik, redaktionerna klipper och klistrar och ritar skisser, och sedan tar grafikerna över – minns ni fortfarande hur det gick till? Nu har iallafall principbeslut fattats om att den museala verksamheten ska upphöra, och istället desktoppa bägge tidningarna under 1993. I Veckans Affärers fall handlar det om en akut ekonomisk situation; företaget inför desktopteknik för att spara sig ur krisen. Rätt beslut men av fel skäl, alltså, som vanligt. Tänk om man hade kommit på det för två-tre år sedan, som konkurrenten Affärsvärlden gjorde… Now Utilities utan buggar? Som vi rapporterade i DtP nr 8 var Now Utilities 4.0 svårt byggplågat. Nu är en ny version släppt, som förhoppningsvis ska vara stabilare. Nya typsnitt från Emigre Jonathan Barnbrook har designat typsnittet med det krigiska namnet Exocet (Light och Heavy tillsammans 65 dollar) som är Emigres senaste utsläpp. Det påminner en del om Cop- perplate, med ett solkors istället för ett o (kanske kan bli populärt hos skinnhuven?). Frank Heine har designat Exocets absoluta motsats, ett lekfullt, barnsligt, handritat snitt som inte har mycket med typografi att göra. En rad roliga symboler följer med i paktetet, som innehåller två vikter (95 dollar). Matrix-familjens senaste tillskott (det finns redan 13 varianter…) heter Matrix Inline Extra Bold och Matrix Inline Script (65 dollar tillsammans.) Allt givetvis av Zuzana Licko. Mode 32-problem med System 7.1 Mode 32 kan vara inkompatibelt med System 7.1, om du kör med 32-bitars minne och virtuellt minne påslaget. Problemet tycks dock vara höggradigt beroende av maskin och konfiguration. Har du problem kan du prova att skifta plats på NuBus-korten så kan det mycket väl lösa sig. Tyska FontShop ger 20% rabatt Efter konkursen för TextData, som drog med sig svenska FontShop i fallet, saknar FontShop svensk representation. Detta ska det dock bli ändring på, lovar Petra Weiss på FontShop GmbH i Berlin. 20 procents rabatt till svenska kunder utlovas, liksom snabba leveranser (expressfrakt à 75 kronor). Du kan nu faxa dina typsnittsbeställningar direkt till Tyskland, på 009–49–30–69 00 62 77, betala helst med kreditkort eller Eurocheck i förskott, så blir Petra glad. Adressen är FontShop GmbH, Bergmannstraße 102, D-1000 Berlin 61, Tyskland. Vem har egentligen råd med Macintoch? Amerikanska Dell gör nu reklam för en 66 Mhz 486-maskin (i klass med en Quadra 950, alltså), med 8 MB internminne och en 230 MB hårddisk, 17 tums färgskärm, dubbla diskdrivar, tangentbord, DOS, Windows och mus. De vill ha 18 500 plus moms för den. För samma pris får du en färgskärm, ett tangentbord och en mus till Macen, men har fortfarande maskinen kvar att betala… Samtidigt visar svenska undersökningar att en den slutgiltiga prislappen på en datorinvestering bara till en mycket underordnad del beror på vad maskinen kostade. Utbildning, driftsstörningar, strul, konsulttjänster, DtP-prenumeration – det finns mycket mer som kostar i sammanhanget. DESIGN DtP GERARD UNGER OM TYPOGRAFI OCH LÄSBARHET Sid 3–6 TIPSEN FÖR DIG SOM JOBBAR I QUARK XPRESS Sid 7 ETT HELT UPPSLAG MED XTENSIONS TYPOGRAFI PRODUKTION 10 NR 10 ÅRG 1 DECEMBER 1992 Som man frågar får man svar De flesta läsarundersökningarna jag svarat på under årens lopp har inte varit läsarundersökningar; snarare en slags annonsundersökningar. Det har varit frågor som Har du ett avgörande inflytande över kontorets inköp av kopieringsutrustning? eller Åker du på weekendresor till New York oftare än fyra gånger i kvartalet? eller Tjänar du över 500 000 kr om året? Jag svarar alltid ja på de där frågorna, vem vet, kanske det sitter en marknadschef och gläds över den kvalificerade läsekrets hennes publikation har, kanske en annonskrängare kan få det där sista argumentet som biter på en presumtiv annonsörs motstånd. Den enkla A4 med frågor som DtP med förra numret bad dig, käre läsare, faxa svar på, var en undersökning av annat slag. Här fäller marknaden direkt utslag, typ. Tendensen är klar. Därför blir det så här för oss under 1993: • DtP utkommer i fortsättningen med sex nummer per år. • Prenumerationspriset blir 1 200 kr plus moms. • DtP kommer även i fortsättningen att skicka med en diskett i varje nummer. TILL QUARK XPRESS Sid 8–9 • DtP kommer att skriva mera om design. • DtP kommer inte heller i fortsättningen att ta in några annonser. • DtP ska fortsätta att ha tips för Quark XPress och PageMaker. PAGEMAKER • DtP ska skriva mera om Photoshop och bildbehandling. • DtP ska ha flera ”Så gör man-artiklar”. MED NUMERISKA TANGENTBORDET Sid 10 GRAFFOTO GJORDE OM METALLARBETAREN Sid 12–14 Vanurå, tänker vän av ordning – nyårslöften redan, med bara tio nummer ute, och jag som betalt för 12! Lugn, bara lugn. Det kommer ett nummer till i år, och första numret 1993 blir samtidigt det tolfte numret till prenumeranterna. Först inför nummer 2/93 får du en faktura för förnyelse av din prenumeration. Med detta nummer får du en annan blankett. Där finns det plats för tre namn med adresser och telefonnumer. Fyll i vilka av dina kompisar, affärskontakter eller andra bekanta som skulle bli glada av att läsa DtP, så skickar vi ett provnummer utan att det kostar något. Pelle Anderson, redaktör 2 Nyhetsgrafiker vill ha eget Pulitzerpris New York Times redaktion har ställt sig i spetsen för ett upprop till Pulitzerprisets jury/styrelse. Syftet är att få nyhetsgrafik erkänt som en tävlingskategori. Nyhetsfotografi kan man numera (sedan 1942) få Pulitzerpris i, tidigare var det bara skribenter som hyllades. Sedan 1968 är det möjligt att få pris för reportage/featurefoto också. Men icke nyhetsgrafik. Detta ska det nu bli ändring på. Anne Cronin på New York Times håller på att ställa samman en bok med det bästa ur USA:s nyhetsgrafik, för att uppvakta de styrande i Pulitzerstiftelsen. Scangraphics typer sänker prickarna Scangraphic säljer rubriktypsnitt, där typernas proportioner, hårstreck och ansvällningar, är avpassade för en återgivning över 24 punkter. Alla som har problem med löpsedlar eller förstasidor med flera versalrader ovanpå varandra kan ta en titt på Scangraphics alternativa Å, Ä och Ö. Skapa i Stockholm skickar en provbok (som fånigt nog kostar en femtilapp) om du faxar 08–10 04 33 eller ringer 08–14 01 60. Calle Hultenheim one-man-show C. F. Hultenheim leder som vanligt sin Schola Antiqua i samarbete med Skapa i Stockholm i vår. Vårterminen startar 4 februari. Skapa (se ovan) kan ge ytterligare upplysningar (nej, det är inte gratis). Skicka in din tidning till SND-tävlingen! Society of Newspaper Design håller varje år en designtävling som är öppen för medlemmar även i Sverige. Ett fåtal bidrag har lämnats, en handfull har fått pris. Vill du delta så måste du skicka ditt bidrag senast 10 januari. En rad kategorier för såväl dagspress, sektioner, bilagor och magasin finns. Man kan tävla i design, illustration, foto, nyhetsgrafik etc. Vidare upplysningar kan du få direkt från organisationen i USA, fax 0091–703–620–4557. Behändig A4-skärm till PowerBook En stående 15-tumsskärm, eller nästintill A4 som vi säger i Sverige, är vad många PowerBook-ägare önskar sig, speciellt om man har någon av modellerna med halvtaskig LCD-skärm. Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Sigma har kommit med en elegant lösning, där du pluggar in kabeln i SCSIporten. Bildskärmskortet är inbyggt i skärmen, så du tar inget utrymme inne i din PowerBook – och du behöver inte släpa runt på ett bildskärmskort när du inte använder det. Skärmen har QuickDraw-accelerator, flimrar inte och ansluter sig till MPR-standard vad gäller magnetfält. Givetvis finns den i den sexiga PowerBook-färgen. Prepressmässa i Malmö i januari Grafexmässan hålls i Malmö 26–29 januari 1993, i regi av Grafiska Företagen. Information får du om du faxar 040–16 21 79. Det är tveksamt om det är värt 975 kr (per seminarium alltså, inte för hela klabbet). Men det är klart; kaffet ingår ju… Ett av seminarierna, som hålls på torsdagseftermiddagen 28 januari, har titeln ”Fotografiet och den digitala bilden”. Låter lovande, ända tills man läser det finstilta; här ska ältas samma gamla frågor. Upphovsmannafrågor, digitala bilder som lögnens redskap, retuschsystem. Tänk om det istället hade handlat om hur man bäst använder tekniken, vilken kvalitet man får ut av Kodak Photo CD i tidningsproduktion, föroch nackdelar med olika system för komprimering/lagring, Bildbanken kontra Kodaks blivande bildförmedlingssystem eller reprobranschens chanser när byråer och tidningsmakare tar hem scanning/bildbehandling själva. Men det handlar mässan inte om. Hur gammal kan en laserskrivare bli? DtP-redaktionens gamla trotjänare LaserWriter II NT tuffar på. Men vi ligger långt efter kollegerna på ett företag norr om Stockholm. Enligt en servicetekniker från Esselte hade deras två år gamla LaserWriter spottat ut 500 000 kopior (just det, en halv miljon) – utan service eller rengöring! Bara den vanliga avtorkningen när de bytte tonerkassett! Inte illa. För den som vill hänga kvar vid sina gamla skrivare, trots alla billiga A4-A3-skrivare med 600punktersverk, kan det finnas skäl att byta fläkt. Kolla om den blir väldigt varm; det är ett fabrikationsfel som det kostar några hundralappar att åtgärda. Du byter hela fläktpaketet. Vill du lyxa till det kan du köpa AccelaWriters uppgradering till din LaserWriter och få något ganska häftigt. Instant Data i Göteborg berättar gärna mera, fax 031–24 31 02. Mera om videokonferens via din Macintosh Många läste notisen om kombinationen videokamera/Mac som DtP hade i förra numret. Här kommer lite mer information. Systemet finns i olika varianter från flera leverantörer. The Electronic Studio säljer ett 10användarpaket för under 1 000 dollar. Videokamera och videokort tillkommer (tel 0091–415–252–1193). ShareVision säljer ett system för precis under 4 000 dollar. Då ingår videokamera, två NuBuskort och programvara. Du kan på detta sätt sända video, tal, data och fax samt dela dokument över en vanlig telefonlinje. Det ena kortet sköter allt detta, det andra tar emot och komprimerar videobilderna i realtid, live alltså (tel 0091–408–428–0330). ShareVisions kombinerade öronmussla med både hörlur och mikrofon förtjänar några egna rader; mikrofonen sitter alltså i ditt öra, och tar upp de vibrationer som uppstår i trumhinnan när du pratar! Aldus levererar databas för bilder Aldus Fetch, ett program för att katalogisera bilder, även rörliga sådana lagrade i QuickTime, finns nu i Sverige. En katalog skapad i Fetch kan innehålla 32 000 poster. Innehållet visas som miniatyrbilder, eller som ljud och film. Priset för tio användare (över 100 kan vara anslutna till samma katalog) är 17 450 kr exkl moms. Nytt typsnitt av Gerard Unger Samme Gerard Unger som skrivit om läsbarhet i detta nummer av DtP, kom tidigare i år ut med sitt nya typsnitt DTL Argo. DTL står för Dutch Typeface Library, holländska typsnittsbiblioteket, och är en ny stjärna på den typografiska himlen. Argo är en kalligrafisk sanserif, precis som till exempel Optima, men har förutom klassificeringen inga likheter med detta typsnitt. Argo är tecknad i fem olika vikter med rak och kursiv i varje vikt. Den skiljer sig från andra grotesker genom tecknens varierande linjetjocklek, något som ger en kontrastrik ordbild och gör texten mycket lättläst. Aro är robust, fungerar utmärkt under svåra tryckförhållanden utan att för den skull bli klumpig eller anonym. För en kännare av Gerard Ungerska typer har Argo den lite intellektuella elegans som synts i Ungers tidigare typsnitt, antikvastilar såväl som sanserifer. 3 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Gerard Unger skriver själv om typografi och läsbarhet Den tryckta texten har precis som Gud blivit dödförklarad ett antal gånger. Läsbarhet har däremot varit ett heligt område. Men under de senaste åren har mycket tvivel kommit upp till ytan. I branschtidningar, paneldiskussioner och i de grafiska formgivarnas upphöjda boningar har nytolkningar av begreppet läsbarhet tagits under övervägande. Wim Growel (grafisk formgivare och intendent för Boymans-van Beuingen i Holland) sade nyligen att allt som vi kände till om läsbarhet för 20 år sedan nu är ogiltigt eftersom begreppet läsbarhet har tänjts ut så mycket sedan dess. Vi översvämmas av olika texter i så många olika former att vi har blivit vana vid allting. I Eye nr 3, maj 1991, antyder Michelle-Anne Dauppe att läsbarhet baseras på fasta regler mätta med absoluta mått, förvärvade genom optisk forskning. Dessa regler är inte längre användbara, anser hon. Måttstockar förändras och läsbarheten är hårt ansatt. Två nummer av Emigre magazine, nr 15 1991 och nr 18 1991, har bidragit till diskussionen. I nummer 15 hävdar Jeffery Keedy att alltför många människor strävar efter att undvika det tvetydiga (vilket är precis vad bra typografi strävar efter). Keedy anser att livet är fullt av tvetydigheter och är något som gör livet intressant. Hans typsnitt uttrycker också denna uppfattning. I samma tidning proklamerar Zuzana Licko ”Du läser bäst vad du läser mest.” Hon hoppas att hennes typsnitt till slut ska bli lika läsbara och lättlästa som Times New Roman är i dag. Hon konstaterar också att bokstäver inte är läsbara från födseln utan blir efter upprepad användning mer och mer läsbara, och att ”läsbarhet är en dynamisk process”. I nummer 18 håller Phil Baines fullständigt med Zuzana Licko i hennes uttalanden och går ett steg längre när han lägger till att ”Bauhaus gjorde ett misstag som tog läsbarhet för kommunikation.” Det verkar finnas en allmän uppfattning att den läsbara typografin är extremt tråkig. Den skjuter över målet därför att ingen känner sig lockad att läsa. terar inte. Ändå fortsätter nya regler för läsbarhet att sprida sig. Till exempel har försök gjorts att etablera sanserif som den enda läsbara, eller, på samma gång, förklara den som helt och hållet oläslig. Spencer beskriver hur forskare har studerat problemet och kommit fram till att sanserifer är mindre läsbara, under speciella förhållanden, än antikvabokstäver (Burt 1959). Men några år senare kom andra forskare fram till att det inte är någon större skillnad att läsa sanserif eller antikva (Tinker 1963 och Cheetham/Grimbly 1964). Var kan vi hitta dessa förespråkare för sanserif och antikva? Här har vi några klara ståndpunkter: ”Av alla typsnitt så är Grotesken den enda som andligen passar vår tid” och ”Den bästa erfarenheten har jag haft med den så kallade Normal Akzidenzgrotesk, som ger ett lugnt och lätt intryck.” Jan Tschichold framförde de här åsikterna i ”Die Neue Typographie”, 1928. I denna vackra bok visar han hur utvecklingen inom typografin hör ihop med utvecklingen inom konsten som till exempel suprematism, neoplasticism och Dada. Tshichold letade efter ett typsnitt för den moderna tiden och sanserifen passade som hand i handske. Och precis som många andra grafiska formgivare, vars idéer han representerade och utvecklade, gjorde han ett typsnitt med bara gemena bokstäver. 1929 formgav han ett typsnitt med omväxlande versaler och gemener. Tschicholds elementära typografi Hundra års forskning Så tidigt som 1925 skrev Tschichold ner några idéer om typografi i en essä kallad ”Elementär typografi”. Där föreslår han att man ska använda sanserifer som ett kompletterande typsnitt. Men han klargjorde samtidigt att det var bättre att använda typsnitt med serifer i längre texter. Det var också hans åsikt att eftersom det inte fanns några bra sanserifer tillgängliga så var det bättre att använda en neutral font med serifer, vilket han också gjorde i denna text från 1925. Tre år senare hade tvetydiga uttalanden av detta slag försvunnit. Ännu fanns inte den ideala sanserifen. Men Paul Renners Futura var ett steg i rätt rikting och om serifer hördes inget i fortsättningen. Under dessa tre år mellan 1925 och 1928 hade inte Tschichold utfört någon vetenskaplig undersökning som Tryckt text är långt ifrån död: Tvärtom. Varje dag trycks fler och fler texter. Men behöver vi inte längre bry oss om läsbarheten? Det är möjligt att de rådande reglerna är alltför strikta. Ta till exempel de regler som Michele-Anne Dauppe anser ha kommit till genom forskning. Vem gjorde dessa experiment och var kan vi hitta resultaten? I boken ”The Visible Word”, publicerad 1968, presenterar Herbert Spencer en sammanfattning av mer än hundra års forskning kring läsbarhet. Slutsatserna i hans bok är mycket generella, som till exempel ”Ord satta med versaler har markant lägre läsbarhet än ord satta med gemener. Magra typsnitt är också svårare att läsa och feta typer kan fungera förutsatt att bokstävernas inre ljusrum är klart synliga. Halvfet stil är mycket läsbar. Många läsare föredrar en text satt i halvfet stil.” Det sista kapitlet i boken visar ett försök att skapa helt nya bokstavsformer. Sedan 1968 har flera undersökningar gjorts men resultaten har inte tillfört mycket som Spencer inte redan redovisat. De visar inte på några uppseendeväckande slutsatser som skulle kunna leda formgivare till att för gott ta avstånd från vissa typsnitt eller att acceptera ett speciellt typografiskt arrangemang som det enda riktiga. Reglerna som Michele-Anne Dauppe refererar till exis- Paul Renners utkast till Futura (cirka 1927). Mellan 1926 och 1933 undervisade Tschichold på boktryckarskolan i München, där Paul Renner var rektor. 4 tvingat honom att ändra sin uppfattning från 1925. Hans förkärlek för sanserifer och hans åsikt att de var mer läsbara än typsnitt med serifer var baserad på känslomässiga överväganden. Orsaken var en längtan att vara modern, och 1928 måste Tschichold ha känt sig mer modern och mer säker på sin sak jämfört med 1925. I det avseendet har ingenting förändrats. Dagens uttalanden om läsbarhet är fortfarande i huvudsak baserade på känslor, och är ett uttryck för ett behov av förändring. Varför citera Tschichold i sådan omfattning? Och fler citat följer, inte bara av Tschichold utan även av Stanley Morison. Jag gör detta för att texter av Tschichold och Morison är den mest seriösa teorin om vårt yrke.Det finns andra författare som har publicerat teorier om typografi men de av Tschichold och Morison har haft det mest synbara inflytandet på vårt yrke. Böcker om grafisk formgivning är ofta fyllda med praktisk kunskap förvärvade under hundratals års yrkesutövande, med regler utvecklade genom intensiva observationer och en medveten användning av typografiska medel. Där finns regler för radlängd, bokstävers storlek och radavstånd, för layouten på sidan och för användning av anfanger och fotnoter. Ändå finns det ingen djupare teori som ligger till grund för dessa vanor. Det bästa som experterna kan erbjuda är att klarhet och läsbarhet ska vara de största målen, vilket betyder att formgivaren ska förbli osynlig. Det är intressant att både de som är för och de som är emot traditionell typografi håller fast vid de här målen. Tschichold nämner ”klarhet” som det högsta målet 1928 och 1930 önskar Morison ”fulländad tystlåtenhet”. Förläggare, typtecknare och tryckare har allt sedan Gutenbergs dagar varit någorlunda överens om vad som är läsbart. Den som betraktar en samling antika böcker inser dock snabbt att de begränsningar som finns ändå ger formgivaren en hel del utrymme – variationerna är stora. Tradition och revolution På grund av de snabba och drastiska förändringar som skedde i början av seklet (inte bara inom konst och hantverk), grävde traditionsbevararna och förnyarna ner sig i sina respektive skyttegravar, och det som tidigare fungerat som frivilliga överenskommelser ersattes med strikta regler, dogmer och slagord. Vilka vill i dag ha förändringar och vad protesterar de emot? Det enda som verkar nödvändigt är att använda samma argument om igen på ett avspänt och intressant sätt. I många typografiska arbeten är läsbarheten behandlad med en nypa salt. Det verkar finnas mer frihet än på 1600-, 1700- och 1800-talen. 1948 skrev samme Jan Tschichold som citerades tidigare i en essä kallad ”Lera i keramikerns hand” följande: ”Personlig typografi är fel typografi. Bara nybörjare och dårar kommer att eftersträva den. Eftersom typografin vänder sig till alla lämnar den inget utrymme för revolutionerande förändringar. Vi kan inte ens förändra en enda bokstav utan att förstöra alla de satta texter som representerar vårt språk, och göra dessa oanvändbara. Behaglig läsbarhet är rättesnöret i all typografi.” Med detta förnekar han radikalt sina tidigare synpunkter. Tschichold var inte längre samme typograf. Efter ett obehagligt möte med nazismens frammarsch i München 1933 flyttade Tschichold till Schweiz. Samtidigt flyttade han ifrån sina idéer som hade publicerats i ”Die Neue Typographie”. Idéer som plötsligt verkade alltför diktatoriska och påminde för mycket om nazismens ideal, tyckte han. Det har en viss betydelse att Tschichold skrev sin essä från 1948 i London; en del idéer påminner mycket om Stanley Morisons text, ”First Principles of Typography” Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 som publicerades 1930. Morisons text fick snabbt stort inflytande, särskilt bland formgivare av böcker: ”Typografins mål är framförallt funktionell, och estetisk bara av en tillfällighet; att njuta av mönster är sällan läsarens huvudsyfte. Därför är all typografi som, oavsett syfte, ställer sig mellan författaren och läsaren av ondo. Det betyder att det finns begränsat utrymme för lekfull typografi vid tryckning av en bok som är gjord för att läsas. Även det rutinmässiga och enahanda är bättre för läsaren än en excentrisk typografi.” Ett annat långt citat av Morison: ”Det är inte längre möjligt, som det var i vårt hantverks barndom, att använda starkt markerade och individualistiska typsnitt eftersom den litterära världen är så stor och därmed trögrörlig. En bra typtecknare vet detta. För att en ny font ska bli framgångsrik måste den vara så bra att endast några få ser att den är ny.” Om de här reglerna hade följts skulle yrket inte ha förändrats sedan 1930. Riktigt så illa gick det inte. I Typ G från juni 1991 skriver Max Kisman ”Bokstaven som institution kommer att avskaffas. Bokstäverna har manövererats ut i och med att de digitaliserats. Grafisk formgivning är falsk och estetisk utfyllnad. Grafisk formgivning och typografi kommer att överges.” Och tillägger. ”Det tryckta meddelandet är gammalmodigt.” Vi får förlåta honom hans sista nonsens. Men jag håller med Kisman om att det finns många exempel på ytlighet och att mycket design bara drar uppmärksamheten till formgivarens arbete, navelskådande design utan respekt för vare sig författaren eller läsaren. Är de nya typsnitten producerade för att erbjuda läsaren större nöje eller för att imponera på den grafiske designerns kolleger? Kisman föreslår som en sista krampryckning för grafisk formgivning, ”…att blanda designstilar under en enda vild fest för att begrava yrket. Så att vi efter baksmällan kan börja återuppbyggnaden.” Innan festen börjar skulle jag vilja veta var återuppbyggnaden ska äga rum. Hur får vi reda på vad läsbarhet verkligen är? Att bryta med det förflutna löser ingenting. Det är inte möjligt; det har de mest omstörtande revolutionerna lärt oss. Att bit för bit repetera historiska ståndpunkter tillför inte heller diskussionen särskilt mycket. Att leva här och nu utan eftertanke, som föreslås i Typ G, är bara beklämmande. Jag väljer ännu en gång att omsorgsfullt utforska vad läsning egentligen är. Följande observation är inte fullständig på något vis men är min utgångspunkt för en bred och detaljerad reflektion över begreppet läsbarhet. Försvinnande bokstäver En man sitter i en bar i Madrid och läser. Vi har precis kommit dit efter att ha letat efter ett trevligt matställe. Från högtalarna hörs gäll sång och ljudet av trumpeter. Vi har inte lust att leta efter ett annat ställe. Restaurangen är fullsatt och vid bordet intill oss förs en livlig diskussion. Starka dofter kommer från köket. Alla våra sinnen får sitt. Mannen i baren sitter med den ena foten på golvet. Han har ett kort skägg. Han sitter och läser en bok samtidigt som han knäcker nötter. Jag beställer en drink vid baren och försöker diskret att se vad han läser. Det är en översättning av Hemingway. Brevid honom diskas glas och andra fylls på. Hastigt tittar han upp och fortsätter sedan att läsa. Filosofen George Steiner föreläste 1990 om framtiden för läsning och det tryckta ordet. Han begränsade sig till böcker, med tyngdpunkt på klassisk litteratur. Tystnad är en av de viktigaste förutsättningarna för läsning, anser han. Och tystnaden försvinner alltmer i vår kultur. Det finns 5 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Skisserna till typsnittet Sabon, som Jan Tschichold ritade 1964–1966. Det var det första typsnittet som tecknades för såväl Linotype och Monotype som för handsättning. Tschicholds övriga typsnitt; Transito, Saskia och Zeus används inte i dag. till och med ett växande behov av ljud som skydd mot ensamhet, enligt Steiner. Han är inte ensam om en sådan pessimistisk uppfattning. För många är nedgången av sålda böcker ett tecken på att det går utför med läsningen. I skolan har intresset för litteratur minskat och vi hör allt oftare talas om den ökade analfabetismen. Den kommersiella TV:n gör saken värre, och det finns många andra influenser som kan göra läsning till en utrotningshotad mäsklig aktivitet. Sanningen att säga så vet vi väldigt lite om läsning. Det är därför som ogrundade åsikter lätt vinner spridning. Det är viktigt att veta hur läsning fungerar eftersom tryckt text fortfarande är det mest använda medlet för lagring och överföring av idéer. Ta till exempel tystnaden. Det är sant att det finns ganska många aktiviteter där ljud stör koncentrationen. Men läsning är inte en av dem, särskilt inte till den grad som Steiner påstår. När en läsare blir absorberad av något han/hon läser försvinner omgivningen ganska snart. Texten blir världen. Omgivningen upplöses och med den de flesta yttre signaler. Det blir tyst runtomkring läsaren. Läsningen skapar sin egen tystnad. Jag har ofta lagt märke till, även mitt ibland en massa ljud, hur någon läser och blir tilltalad och inte svarar. Fascinerande läsning drar in läsaren i texten. Mannen i Marid var ett gott exempel. Det har gjorts omfattande forskning kring läsning. Ögonens rörelser och antalet tecken som kan tas in i varje rörelse har studerats. Läshastigheten har också studerats i förhållande till hur mycket information en person kan ta in och komma ihåg. Betydelsen av till exempel papperets färg och ljuset har också mätts. Resultaten av den här typen av forskning är intressant men ger en ensidig bild av vad läsning innebär. Den ger intrycket att människor läser som maskiner och att läsning enbart handlar om insamlandet av information. Sådana undersökningar berättar väldigt lite om behovet att läsa och inte heller om vilket nöje det kan vara att läsa. Att kunna fly från verkligheten och få inblick i andra människors verklighet är också något som forskningen inte har rört vid. Telefonkatalogen eller Timothy Mo? Det finns många olika sätt att läsa. Du kan läsa för att forska, för att studera, för att få information eller för att slappna av. Ibland tittar jag mer än läser, ibland läser jag bara lite grand eller med avbrott. Telefonkataloger och lexikon läser man uppenbarligen annorlunda än tidningen eller en roman. Med varje form av läsning uppkommer tystnaden. De flesta människor är inte medvetna om detta. Tystnaden uppstår ur koncentrationen. Man vänder sig inåt och går upp i läsningen. Det är en halvmedveten eller till och med undermedveten handling. Samtidigt med denna tystnad som ger upphov till läsprocessen, händer något annat ganska fantastiskt. Det är inte bara omgivningen som försvinner utan även bokstäverna löses upp i läsarens sinne. För en kort stund försvinner alla svarta tecken från scenen, byter skepnad och återvänder som idéer, bilder och händelseförlopp. Det spelar ingen roll om texten handlar om nyheter, litteratur, för- 6 ströelse eller vetenskap. Först försvinner omgivningen och sedan själva texten; eller åtminstone placeras de på en undermedveten nivå. När detta fenomen uppstår träffar innehållet i texten omedelbart läsaren. Typtecknare vill gärna hylla sig själva och sitt yrke som logiskt och exakt. Men i själva verket är det inte så självklart. Typografi verkar exakt för att det har utförts på samma sätt under så lång tid. Det finns några få grundläggande saker som vi vet säkert: vi läser från vänster till höger och uppifrån och ner. Bokstävers storlekar och bokstävers former är någorlunda begränsade. Men bortom detta handlar det framförallt om känslor. Sunt förnuft, erfarenhet och praktiska begränsningar är vad som styr typografin. Yrket är grundat på empirism men lämnar stort utrymme för tolkningar. Vi behöver inte hålla upp en fasad av exakthet. Det är bra att känna till att känslor spelar en viktig roll. Det tillåter formgivningen av texten att bli mer passionerad. Behövs inte den osynliga typografin? Vänta ett tag! Här finns en motsättning. Jag förklarade alldeles nyss att läsning är ett fantastiskt trick, där såväl omgivning som text försvinner, och nu börjar jag prata om passionerad formgivning. Betyder inte det att formgivare vill bli uppmärksammade och att de framställer uppseendeväckande eller till och med förföriska produkter? Behöver vi inte den så ofta hyllade osynliga typografin? Det är en vacker tanke, ursprungligen från boktypografin, som predikar respekt för både författare och läsare. Formgivare av böcker utför ett servilt arbete som avhåller dem från att uttrycka sig själva eller ställa sig mellan författaren och läsaren. Hantverkskunnande ja, konst, nej. Enligt Morisons ”First Principles of Typograhy”, så är det här sättet att göra jobbet. Begreppet osynlig typografi är bäst uttryckt av Morisons vän Beatrice Warde. Hon är en av få kvinnor som som har skrivit om typografi. Beatrice Warde skrev 1932 en essä som heter ”The Crystal Goblet or Printing Should be Invisible”. Båda texterna erbjuder kristallklara utgångspunkter och leder författare, formgivare och läsare tillbaka till det väsentliga kring läsning. Enligt denna princip har vackert ”nakna” böcker producerats utan dekorationer, böcker som är ett nöje att läsa. En mästartypograf, med ett utmärkt öga för proportioner, kan med den här asketiska typografin få fram monumentalt enkla böcker – ren typografi, ren text, skapade med massor av hängivelse och de finaste material. Det blir också mycket dyra böcker. Med den genomsnittliga massproducerade boken har den enkla typografin ofta varit ett resultat av påtvingade restriktioner. Det är därför som många av dessa böcker saknar typografiska finkläder. Typografin blir en fråga om förlagens bokslut. Typsnitt, typers storlekar, proportioner och andra faktorer avgörs av kravet att passa in texten på ett begränsat antal sidor. Texten får inte fått det utrymme den behöver. Det är också därför som många av böckerna har fått, i bästa fall, hyfsad formgivning, men oftast ser ointressanta och kalla ut. Det gäller särskilt inlagorna. Omslaget är ofta formgivet på ett omvänt sätt. Böckers omslag har blivit mera högljudda och färgstarkare. För läsaren måste det vara en förbryllande upplevelse att först serveras het och kryddig sås och sedan plötsligt sätta tänderna i kletigt, kallt ris. Det är speciellt den här sortens typografiska produkter som kan behöva lite värme på sidorna. Dagstidningar, magasin och andra trycksaker är för det mesta formgivna med tillräcklig känsla, ibland mer än tillräcklig. Men även här fungerar tricket med tystnaden. Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Högljudda dagstidningar och formgivna magasinssidor skapar sin egen tystnad. Synlig typografi blir också läst. Det här leder till slutsatsen att Morisons princip låter bra men inte är förankrad i verkligheten. För att ta reda på om den här slutsatsen är riktig måste vi titta närmare på den viktigaste typografiska ingrediensen: bokstaven. Osynliga typsnitt existerar inte. Ingen väljer ett typsnitt som inte ser någonting ut. Alla jag känner som regelbundet använder typsnitt gör det med övertygelse och hängivenhet och till och med passionerat. Även försvarare av osynlig typografi blir känslosamma när de diskuterar sina favorittypsnitt. De grundläggande formerna för typsnitt förblir okomplicerad. Det är inte mycket som kan förändras. Det är mycket enkelt: när vi frångår de grundläggande formerna blir läsningen svårare. Det här är inget problem för kortare texter eller rubriker men i långa texter får man en oönskad effekt. Låt oss ägna oss åt brödtexten; rubrikstilar finns där för att bli både sedda och lästa. Men för riktig läsning behöver du en erfaren brödtextstil med konventionella former. Inte konventionella typsnitt, det är någonting helt annat! Det är bara de grundläggande formerna som behöver följa vad vi är vana vid. Till denna konventionella ram lägger typtecknaren dragen som ger typsnitten deras speciella karaktär. Varje formgivare har sina speciella vanor som syns i de formgivna typsnitten: typiska kurvor och hörn, ett personligt sätt att närma sig linjeslut, egenartade övergångar mellan feta och tjocka linjer, en speciell rörelse, genomgående i alla bokstäver och grafiska element. Den grafiska formgivaren är påverkad av tidsandan, som hjälper till att definiera karaktären på bokstäverna. Teknologin påvekar också den grafiska formgivningen, som det grova tidningspapperet, den tunna tryckfärgen och de snabba rulloffsetpressar som tidningarna trycks med. Teknikens krav på typsnitten leder till markerade karaktärsdrag – i detta fall en hel kategori typsnitt som vi känner som ”tidningstypsnitt”. Typsnitt som används för böcker är generellt lite mer förfinade beroende på de mindre krävande omständigheterna kring produktionen. Typsnitten ger karaktären Typsnitten ger karaktär åt trycksaken. De förvandlar dagstidningar till dagstidningar och böcker till böcker. Tillsammans med sidlayouten, papperskvalitén, bindningen och formatet förvandlas en text till en individuell produkt. Från det ögonblick någon tar en trycksak i sina händer och läsningen börjar, hjälper typsnittets attraktionsförmåga läsaren på vägen. En kort stund visar det sig och drar sig sedan tillbaka. För formgivare av nya typsnitt är det en utmaning att skapa en spännande kombination av bekanta och främmande element. Hur långt kan typtecknaren komma med ursprungsformer som är påritade med bristfälligt kända, eller till och med aldrig tidigare sedda, delar? Går det kanske att förändra de grundläggande formerna på något sätt? På detta sätt förenas två motsatta egenskaper i en och samma bokstav; sunt förnuft och attraktionsförmåga. Den senare egenskapen fungerar inte om typsnittet är osynligt. En av orsakerna till att nya typsnitt ständigt efterfrågas är det faktum att vi blir vana vid äldre typsnitts utseende. Det man ser alltför ofta fungerar inte längre. Det är så typsnitten spelar sina dubbla roller tills vi har fått nog av dem. Gerard Unger Översättning Anna Larsson Tidigare publicerad i Emigre # 23, 1992 7 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Heta tips för dig som jobbar i Quark XPress Hello musiclovers! Den här gången ska vi lära oss några saker som inte står i manualen – för den kan du väl redan? 1. När du har hunnit lära dig hitta i XPress och den väldiga mängden med tangentbordskommandon börjar bli naturliga blir de flesta hungriga på att lära sig mer. Något som många känner till är hanteringen med måttpaletten. För dig som är mindre van måste man understryka att denna och de flesta andra av paletterna fungerar som dialogrutor med retur, inmatning eller klick i dokumentfönstret som OK och kommando-. (punkt) som avbryt. I manualen (för dem som läser sådana) står det klart och tydligt att kommando-alternativ-M gör att det första inmatningsfältet i måttpaletten markeras (prova även detta när du inte har måttpaletten framme på skärmen). Det står också att du hoppar till nästa fält med tabulatortangenten (bakåt med skift-tab) eller att du kan utföra addition och och subtraktion i alla numeriska inmatningsfält och då kan du även blanda enheter med varandra. Helt otroligt bra, men det står som sagt i manualen. Det roligaste är när man uptäcker sådant som ej står i manualen. Om du markerar ett textblock med hanteraverktyget (2:a uppifrån) valt och sedan trycker kommando-alternativskift-’ (apostrof) så markeras fältet för typsnitt i måttpaletten. Detta är mycket användbart om du t ex sitter och typograferar en långtext i Sabon och alla personnamn ska vara i Helvetica. Då markerar du nästa namn, trycker kommando-alt-skift-’, trycker på h och sedan retur. 2. XPress hanterar kommunikationen med skrivaren lite annorlunda än många program vilket gör att utskrifterna går fortare, men tyvärr också att vissa skrivare och vissa utskrifter krånglar. XPress skickar PostScript i binär form, till skillnad från exempelvis PageMaker och många andra som sänder PostScript i ASCII-form vid utskriften. Det finns en XTension som heter !Son of Bob, som är shareware och tillför några extra funktioner till XPress. Den viktigaste är just att det går få XPress att skicka PostScript i ASCIIform till skrivaren. Själv har jag normalt denna funktion avstängd tills en utskrift krånglar, då ändrar jag till ASCII-PostScript (Arkiv-menyn). Om det ändå fortsätter att krångla, vilket är ovanligt, stänger jag av bakgrundutskriften och tar fram utskriftsstatus (håller ned shift då jag trycker OK i utskriftsdialogen). På detta sätt kan jag med ganska stor sannolikhet få ut min utskrift eller ringa in problemet. 3. Ett irriterande moment när du arbetar i XPress är när du söker och ersätter i texten. Det värsta är när du ska söka och ersätta i en text flera gånger direkt efter varann, då du tidigare var tvungen att stänga ”Sök/Ersätt-fönstret” innan varje ny sökning och flytta textmarkören till början av texten. I den senaste versionen, XPress 3.1, finns det en gömd funktion som förenklar detta. Om du håller ned alternativ tangenten efter att du har fått fram dialogrutan ”Sök/Ersätt” byter knappen som normalt heter ”Sök nästa” namn till ”Sök första” – problemet är löst. 4. XPress krånglar ju vid utskrift ibland, precis som de flesta program. Det verkar vara ett faktum att system 7 är ganska instabilt vid användning av bakgrundsutskift. När du stänger av denna i Väljaren försvinner normalt alla utskriftproblem. Om en utskrift från XPress krånglar trots att bakgrundsutskriften är avstängd finns det ytterligare ett sätt att ta reda vad det är som orsakar felet. I dessa fall är det vanligaste att det är en bild eller en PostScript-font som är skadad. Genom att hålla ned shift-tangenten när du trycker på ”OK” i utskriftsdialogen, visar XPress ett statusfönster under hela utskriften, som visar vilken sida som skrivs ut och vilken bild som laddas ned. Denna löpande information har du bara nytta av när bakgrundsutskriften är avstängd. 5. XPress kan separera dekorfärger som ingår i monterade EPS-bilder, men du måste se till att du har dekorfärger med exakt samma namn i XPress palett. Däremot behöver dekorfärgerna i paletten inte vara definierade på exakt samma sätt. Detsamma gäller för Pantonefärger, vilket fungerar automatiskt med Illustrator och Freehand, men inte med Photoshops Pantonefärger. När du använder duotoner i Photoshop och monterar dokumentet i XPress, bör du alltså se till att Pantonefärgerna har samma namn i de två dokumenten. Det spelar ingen roll i vilket program du ändrar namnet. 6. Till XPress kan du faktiskt importera och separera EPS-dokument från Photoshop, som är sparade i DCS-format, alltså separerade i fyra dokument och ett femte masterdokument för skärmvisning. Förfarandet innebär sju enkla steg: 1) Med dokumentet öppet i Photoshop växlar du till CMYK-visning. 2) Välj Spara som… 3) Välj EPS från pop-up-menyn med dokumentformat. 4) Namnge dokumentet och klicka OK. 5) Kryssa för ”Desktop Color Separation” så att den blir aktiv. 6) Klicka OK. 7) Importera masterbilden till XPress. Detta dokument innehåller en PICT-version av fyrfärgsbilden tillsammans med kopplingar till de andra separerade dokumenten. 7. När du arbetar med färgad text i anfanger och rubriker, och när du vill ha olika färg för konstruktionslinjerna och tecknet i Spartacus Captured, behöver du sannolikt använda svällning på texten. Tänk då på detta: Du kan använda paletten för Svällningsspecifikationer på färgad text endast om texblockets bakgrundsfärg är någon annan än ”Ingen”, eller om dess bakgrundsfärg är ”Ingen” och hela blocket ligger på en platta med bakgrundsfärg. I annat fall behandlar XPress varje tecken som om det låg mot en obestämd bakgrund, och svällningen stängs av. Jens Eliasson och Stefan Lundholm 8 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Quark XTensions – en översikt (del 2 i en långkörare) Här fortsätter DtP den serie om XTensions till Quark XPress som inleddes i nr 9. Bakom tangentbordet Stefan Lundhem. Alias 2.0 Erbjuder symbolbaserat gränssnitt för att markera osynliga tecken inför sökning. Kan arbeta under import av text och ersätta t. ex. tum-tecken med korrekta citattecken, divis med minus, och sålla bort icke önskade koder. Réseaux Porte de l’Arénas – Hall C 455, Promenade des Anglais 06300 Nice, Frankrike tel 00933–93–18 73 33 fax 00933–93–83 35 51 Pris från XChange USA: 189 $ Pris från XChange Europa: 300 $ Sonar Bookends & TOC Skapar innehållsförteckning, frekvensindex och sakregister utifrån en ordlista som du ställer upp själv. Register kan skapas över flera dokument, med kontinuerlig sidnumrering och uppgift om kapitel. Avancerade sökvillkor, villkor kan sättas för kombinationer av ord, fraser, booleanska villkor, tecken inom visst ordavstånd. Frekvensindex anger frekvensen av alla ord, småord kan uteslutas. Årgångsregister för publikationer kan skapas. (Se artikel i DtP nr 3/92). Virginia Systems 5509 West Bay Ct. Midlothian, VA 23112, USA tel 0091–804–739–3200 Pris från XChange USA: 230 $ Pris från XChange Europa: 345 $ Pris från Programpaketet: 1 490 kr ColorChange Kan söka och ersätta färger i ett dokument. I en dialogruta visas alla färger som används i dokumentet och alla färger i dokumentets färgpalett. Färgändring kan styras till ramfärg, bakgrundsfärg, textfärg och färglagd grafik. Färgtoner kan också sökas och ändras manuellt eller globalt. Vision’s Edge 3491–11 Thomasville Road Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 79 $ Pris från XChange Europa: 119 $ Missing Link Modifierar XPress länkningsverktyg, så att två kedjor av länkade block kan förenas i en kedja. Länkade textkedjor kan delas upp i två textkedjor, antingen precis som texten är disponerad eller vid styckegränser. Ett länkat textblock kan dupliceras tillsammans med den text som finns i blocket och bildar en ny kedja. Vision’s Edge Pris från XChange USA: 69 $ Pris från XChange Europa: 99 $ Navigator XT Visar sidan i miniatyr, vid klickning på en plats i miniatyren rullas sidan till motsvarande plats. Värdefull vid förstorad skärmvisning och på små skärmar. Ger också möjlighet att flytta mellan olika sidor. Vision’s Edge Pris från XChange USA: 65 $ Pris från XChange Europa: 95 $ Picture Tools Simulerar bilder för snabbare skärmuppdatering och för att undanhållas utskrift. Tangentkommandon kan definieras för global simulering och och för undantag av vissa bilder. När bilden klickas försvinner simuleringen. I ett dialogfönster listas alla bilder, med möjlighet att bestämma för var och en eller alla om de ska simuleras eller undantas vid utskrift. Bilder kan för kontroll visas direkt i dialogfönstret. Bildblock kan dessutom anpassas till bildens format. Vision’s Edge Pris från XChange USA: 69 $ Pris från XChange Europa: 120 $ Resize XT Storleksförändrar generellt alla markerade objekt i ett dokument från 20 till 400 % för att passa en ny layout och bevarar dem som enskilda objekt. Text, linjevikt, grafik och tabulatorer kan skaländras selektivt. Alla mått behålls proportionellt i förhållande till den ursprungliga layouten. Vision’s Edge Pris från XChange USA: 60 $ Pris från XChange Europa: 90 $ Pris från Software +: 1 200 kr Text Tools Ger möjlighet att snedställa textblock (skeva, inte rotera). Markerad text kan omvandlas till gemena tecken, även om de skrivits som versaler med shifttangenten. Undantag görs för första tecknet i en mening. Alternativt kan text omvandlas till kapitäler. Slutligen kan alla artiklar i ett dokument exporteras som en enda textfil, lämpligt för export till databaser. Vision’s Edge Pris från XChange USA: 59 $ Pris från XChange Europa: 89 $ TimeStamp Dokument kan tidsmarkeras. Datum och klockslag uppdateras när dokumentet sparas – obs! inte när det öppnats. Datummarkeringar kan läggas in på mallsidor för att kontinuerligt visa aktuellt datum i t.ex. brev. Fem olika datumformat är möjliga, tid kan kombineras med datum, obegränsat antal tidsstämplar per dokument Vision’s Edge Tallahassee, FL 32308, USA Pris XChange USA: 39 $ Pris XChange Europa: 59 $ Pris Software +: 700 kr CopySet Ger kontroll över textblock som har överfödig text eller för lite text som inte fyller ut spalten. Sätter in en palett som räknar upp textblock med för mycket eller för litet text och ger möjlighet att styra hur mycket text som ska påverkas i en artikel. Varje textblock kan namnges, för att identifieras i komplexa dokument. Anger med mått hur mycket text som flödar över eller saknas. Blocket kan anpassas till given textmängd från paletten. Överflödig text kan redigeras i ett redigeringsblock med samma spaltbredd som originalspalten. Redigeringsblock kan stängas eller sparas öppna för fortsatt redigering sedan dokumentet stängts. Ger dessutom möjlighet att räkna linjer, ord och tecken i en artikel och visar om artikeln flödar över. Vision’s Edge Pris XChange USA: 129$ Pris XChange Europa: 189 $ TypoPlus Ger understrykningar som inte skär över nedstaplar, samt möjlighet att styra längd, position och vikt för understrykningar. Måttenheter kan spceificeras utöver XPress normala alternativ. Anpassar automatiskt grad och teckenmellanrum till satsbredden. Visar insättningspunktens position på x-y-axlarna. Måttband är ett nytt verktyg som tillåter mätning av avstånd, position, vinkel, med värden som direkt kan överföras till arbetet. Förbättrad tabulatorhantering. Prisma, Tyskland Pris MoreMedia MacUp Verlag: 570 DM ProTabsXT Skapar tabeller. Riktar sig till traditionella typografer. För text som skrivs in på en rad, inte importerade tabeller. Bristfälligt gränssnitt, begränsningar i linjedragning. Har 9 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 nödvändiga funktioner för anpassning av celler till text. Lätt att använda. European American Graphics Pris XChange USA: 245 $ Pris XChange Europa: 365 $ VH-XTension Ger möjlighet att storleksbestämma typsnitt utifrån VERSALHÖJD i mm eller didotpunkt. Dessa extra mått blir tillängliga i fälten för teckenstorlek i fönstret för typografiska inställningar och räknar sedan om typsnittets typografiska punktmått till versalhöjdsmått i mm eller didotpunkt. Ingen billig XTension… Transform Software Pris MoreMedia MacUp Verlag: 648 DM Story Editor Fullfjädrad ordbehandlare i XPress, möjliggör redigering i layoutläge eller i textläge, visar radslut och styckeslut, typografimallar, mängden av överflödig text m.m. Arbetar i en flytande förstoringsbar palett som kan anpassas till texthanteringens behov. Vid avslutad redigering överförs texten till originalsidan med en knapptryckning. The Last Word Ltd Pris XChange USA: 165 $ SoftCuts Visar ändringar i redigerad text i en palett med dubbla versioner av texten och markerade ändringar. The Last Word Ltd Pris XChange USA: 295 $ Pris XChange Europa: 445 $ Easy Type Utökar antalet tillängliga tecken genom att göra det möjligt att sätta in tecken från ASCII-alfabetet i XPress textflöden. Arbetar med en flytande palett som kan konfigureras att hålla 36 tecken. Artemis Systems Pris XChange USA: 69 $ Pris XChange Europa: 129 $ Logical Xtensions I Kan modifiera Quarks passmärken, placerar flera skärmärken vid markerade objekt eller lägger till särskilda passmärken, som tryckare och repropersonal uppskattar. Kan omvandla textflöde till gemena, versaler eller versalteckna varje ords första tecken. Alphalogic Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 120 $ GridLock Ett verktyg för att i ett drag placera en uppsättning av stödlinjer, med möjlighet att färglägga eller låsa dem från manuellt framdragna stödlinjer. Kan sparas och användas på nya dokument. MoseDown Productions Pris XChange USA: 59 $ Pris XChange Europa: 89 $ OnTap Skapar nya tangentkommandon för XPress funktioner, oavsett de som redan finns. Befintliga tangentkommandon kan ges nya uppgifter. Ger möjlighet att markera t.ex. en mening med tangentkommando. MoseDown Productions Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 119 $ IndeXtension Använder funktionen för osynlig text i XPress 3.1 för att skapa hierarkiska sakregister (index). Future Publishing Ltd Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ OverMatter Ger kontroll över monterad text i ett textflöde. Skapar ett textblock på arbetsbordet som visar hur mycket av monterad text som ryms i ett textflöde. The Last Word Pris XChange USA: 95 $ Pris XChange Europa: 145 $ Kerning Palette Redigerar kerntingtabeller. Visar ett flytande fönster som visar kerningvärden för tecken som omger instättningsmarkören. Kerningvärden kan ändras direkt. Dokumentet kan uppdateras omedelbart eller sedan flera ändringar sparats. Kerning sker i steg om 1/200 fyrkant, med enheter om 10 eller 1. Innebörden av fyrkant kan bestämmas som textgraden eller bredden av två nollor. (Varning: problem med Quadra). Clearface Suite 16, 111 East 7th Street, New York, NY 10009, USA tel 0091–212–529–4362 fax 0091–212–673–0114 Pris XChange USA: 195 $ Mimic Ger möjlighet att typografera ett block genom att härma typografin i ett annat. I en palett visas symboler för Sändande block och mottagande block och en Härma-knapp. Du klickar i blocket med önskade egenskaper, klickar Härma och därefter i mottagarblocket. Därmed överförs sändarens samtliga typgorafiska egenskaper med en gång. Egenskaper överförs i styckeordning, sändarens första styckes typografi till mottagarens första stycke osv. Mimic är utvecklat i Sverige (Se artikel i DtP nr 2/92). Mediamatic tel 08–739 39 05 fax 08–739 97 57 Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ Pris Software +: 950 kr Pinpoint Rapporterar de PostScript-fel som kan uppstå vid utskrift. I ett fönster visas vad som föregick felet, typen av fel, ”offending command” och aktuell position på textsidan för felet. Tillägget levereras med en fullständig förteckning för PostScriptfel med förklaringar varför de uppstår och hur de kan lösas. Tyvärr ett användbart tillägg. Cheshire Group Pris XChange USA: 79,5 $ Pris XChange Europa: 119 $ Pris Software +: 1 190 kr Printer’s Spreads Ordnar utskjutning av sidor som ska tryckas i ett uppslag med två sidor på var sida av papperet. Flyttar om sidorna så att mittuppslaget hamnar längst ned i Dokumentlayout och sista sidan mittemot första sidon och så vidare. Ersätter XPress automatiska sidnumrering med en ny numrering så att sidnumret motsvarar sidans läsordning. Automatisk sidnumrering kan återställas. Corder Associates P.O. Box 26006 Phoenix, AZ 85068, USA tel 602–993–8914 Pris XChange USA: 179 $ Pris XChange Europa: 269 $ Pris Software +: 3 100 kr ADRESSER XChange USA, P.O. Box 270578 Fort Collins, CO 80525, USA tel 0091–303–229–0656 (order) tel 0091–303–225–2484 fax 0091–303–229–9773 XChange Europe, Post Box 171, 7400 AD Deventer, Holland tel 00931–5700 36622, fax 00931–5700 30474 MoreMedia MacUp Verlag Grosse Elbstrasse 277 2000 Hamburg, Tyskland tel 00940–38 91 88 12, fax 00940–39 10 91 50 Software +, Box 2286 600 02 Norrköping tel 011–28 27 00 fax 011–28 27 10 10 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Feta tips och rörande siffror för PageMaker Denna månad: Det numeriska tangentbordet kan användas för att förflytta inte bara miljarder utan också markörer. .1. Feta ingångar drar in ögat i texten och kan därför vara ett mycket effektivt sätt att bryta upp sin text. Men ack så jobbiga att göra. Har du ett makroprogram kan dock följande knep hjälpa dig att få det automatiskt. Börja med att göra ett format för din brödtext. Gör sedan ett för den feta ingången, med det typsnitt du vill ha där. Det gör inget om graden är annorlunda, men radavståndet bör vara detsamma. Vill du ha en blankrad före stycket skall den också med här. Ställ markören där du vill att den feta texten skall sluta och den normala börja. Slå ett nytt stycke. Se till att detta nya stycke har brödtextformat. Gå ett steg upp med åttan på numeriska tangentbordet eller piltangenten. Byt först till Fet ingångs-formatet och sedan till Inget format. Gå tillbaka ett steg nedåt. Se till att du står i början av raden. Backa ihop styckena (med suddtangenten). Eftersom det övre stycket (det feta) nu inte har något format, så får det undre behålla sitt. Enda nackdelen är att det nu ihopslagna stycket inte heller har något format, så det påverkas inte om du ändrar formaten. .2. Ett makroprogram typ QuicKeys är i det närmaste oumbärligt om man jobbar med format, så att man kan ge snabbkommandon åt dem. Men när du spelar in ditt makro skall du inte klicka i formatlådan på skärmen, utan välj dina format från Format> på Text-menyn, så slipper du problem ifall du senare skulle flytta formatlådan eller lägga till ny format. .3. Det behövs inte något särskilt komplicerat dokument för att formatlådan snabbt skall bli mycket gyttrig. Då är det dags att feja och sortera. La movida Hur man tar sig runt utan att slita ut musarmen Växlar mellan siffror och förflyttningar En rad upp x Till föreg. stycke Till början av raden x Till föreg. mening Ett tecken åt vänster x Ett ord åt vänster 7 4 8 5 9 6 Ett tecken åt höger x Ett ord åt höger 3 x Till slutet av texten Till slutet av raden x Till nästa mening En skärmhöjd upp x Till början av texten (på uppslaget) En skärmhöjd ner 1 2 (på uppslaget) En rad ner x Till nästa stycke o k , l Föregående rad Föregående stycke x Ett tecken åt vänster zEtt ord åt vänster xzTill radens början x Kerna mycket x Kerna litet S Håll ner Nästa rad x Nästa stycke Ett tecken åt höger zEtt ord åt höger xzTill radens slut x Gör mycket glesare x Gör litet glesare S S för att utöka markeringen I textbehandlaren: 9 3 x-9 x-3 x-o x-, Upp en skärm utan att flytta markören Ner en skärm utan att flytta markören Till textens början, utan att flytta markören Till textens slut, utan att flytta markören. Rullar skärmen en rad upp utan att flytta markören Rullar skärmen en rad ner utan att flytta markören Börja med att ge alla stilar som hör till någon viss avdelning ett prefix på två–tre bokstäver. T.ex. REC Rubrik, REC Byline etc. för recensionerna så samlar de sig på samma ställe i formatlådan. (Enklaste sättet att byta namn på ett format är att hålla ner x och klicka på namnet i formatlådan.) Nästa steg är att se till att de olika versionerna av t.ex. brödtext, ingress, bildtext etc samlar sig. Du kanske har tre versioner av brödtext: ennormal med indrag i början av varje stycke, en utan indrag och en med luft ovanför. Ge dem alla samma namn, men med suffix som markerar olikheterna. Mitt eget korta men kryptiska kodsystem ser ut så här: brö ! I – brödtext med indrag, !-et står för att alla andra brödtextversioner baseras på denna (och utropstecknet gör att det hamnar först i bokstavsordningen) brö Ui – utan indrag. brö UiBl – utan indrag, blankrad Etc. Så samlar sig dessa på samma ställe i formatlådan. Slutligen kan man vilja ändra ordningen så att de mest använda formaten kommer först och kanske även så att de minst använda hamnar sist. Det får man då göra med olika tecken som man sätter först i formatnamnen. Jag tycker de minst störande är z-MELLANSLAG, som placerar formatet först, och z-BINDESTRECK som placerar det sist. Andra varianter är ! (tidigt) och • (sent). Tommy Sundström 11 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Sandning och konsekvens i Photoshop Liksom förra gången skall vi arbeta med bara svart och vitt. Men vi skall använda det för att få fram gråtoner. Också denna gång kan jag utlova stora fördelar – dina bilder kommer att bli mindre, snabbare att skriva ut, snygga också från laserskrivaren och sist men inte minst kommer de att dra uppmärksamheten till sig. Med en gråskalebild på skärmen väljer du Punktuppbyggd… från Läge-menyn. I dialogrutan väljer du Diffusionsgitter och en lämplig upplösning. Testa med 100 pixel/inch. Resultatet du får när du trycker på OK kan se mycket abstrakt ut, men då har du förmodligen bilden förminskad eller förstorad på skärmen. Tryck x MINUS eller x PLUS tills skalan blir 1:1. Original blir… …sandigt. Bilden är nu helt förvandlad till svarta och vita punkter. Men det är inte den vanliga sortens raster, det som man brukar använda när man skall reproducera fotons gråtoner. I den sortens raster är rasterpunkterna jämnt fördelade och varierar i storlek. Här har vi istället lika stora punkter, men de sitter tätare när de skall återge en mörkt grå färg, och glesare när de skall återge en ljus. Det kallas sandraster. På eget ansvar Eftersom du själv gör omvandlingen från gråskala till rent svartvitt (istället för att det sker i rippen som med vanliga foton) så måste du själv sköta om några saker. Det är t.ex. lämpligt att redan från början ha bilden i rätt storlek, för om du senare ändrar storleken så ändrar du också rastrets täthet. (Bildstorleken ställer du in på Bild > Storlek på bild…) Det är också lämpligt att välja en upplösning som är anpassad till rippen. Det bör gå jämnt upp. Skall slutresultatet sättas i 1 200 dpi kan du välja en upplösning som 80 pixel/tum, (eftersom 1 200/80 = 15). Likaså 100, 120, 150 pixel/tum osv. Däremot är t.ex. 140 pixel/tum en dålig upplösning (1200/140 = 8,571…). Och du måste själv kompensera för punktförstoring. Punkterna i ditt sandraster kommer att svälla litet när de trycks och bilden blir då mörkare. För att motverka det måste du göra den ljusare från början. Ett sätt är att ta Bild > Ställ in > Kurva och dra någon punkt på den diagonala linjen åt höger så den blir en kurva. Längst upp till höger – den delen av kurvan som reglerar skuggpartierna – kan du dock låta den svänga tillbaka, så den får en S-form. Detta för att försäkra dig om att det som är svart förblir svart. Spara sedan din kurva, så du kan använda den nästa gång. Hur mycket ljusare du skall göra bilden beror på tryck och papper, så det måste du diskutera med din tryckare. I färg Man kan också åstadkomma en liknande effekt på en färgbild. Enklaste sättet är att välja Läge > Dekorfärg… (Låt dig inte luras av svenska Aldus underliga översättning. Dekorfärg i Photoshop har ingenting att göra med det vi vanligen kallar dekorfärg.) Är bilden redan i läge Dekorfärg får du välja något annat läge emellan, förslagsvis RGB-färg. I dialogrutan väljer du upplösningen 3 bitar/pixel, gitter Diffusion och färgtabell Adaptiv (som betyder att Photoshop väljer de färger som passar bäst till just den här bilden). Klicka OK och glöm sedan inte att öka/minska förstoringen så bilden blir i skala 1:1. RGB Ett mer komplicerat sätt, som dock ger originaltrognare färger, är att ta en färgbild, se till att den är i Läge RGBbild (nästan alla är, annars är det bara att byta). Ta Läge > Dela upp lager, så att den röda, den gröna och den blå färgen i bilden blir varsitt fönster. Sedan lägger du sandraster på vart och ett av dessa fönster på samma sätt som du gjorde med den svartvita bilden. Enda skillnaden är att du som sista steg måste ta Läge > Gråskala, för annars kommer färgerna inte att gå att slå samman igen. När du gjort det med alla tre skikten (eller kanske bara med ett, om du är experimentlysten) tar du Läge > Lägg samman lager…, så har du din bild. Svartvit färg Samma metod kan du faktiskt använda på en svartvit bild, om du vill ha ett sandraster med en sublim färgeffekt. Omvandla den till RGB-bild och dela upp den. Måla eller ändra sedan något slumpmässigt uppe i övre vänstra hörnet i vart och ett av de tre fönstren (om du inte gör det kommer sandrastren för alla tre fönstren att bli exakt lika, och bilden förblir svartvit). Sedan fortsätter du som med färgbilden. Bilden kommer fortfarande att verka svartvitt, men om du tittar efter kan du se att den är uppbyggd av olikfärgade punkter. Tommy Sundström 12 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Kaos är granne med Graffoto (Lottie och Jonas Hallqvist) Full produktion av flera tidningar, samtidigt som de tar hand om sitt barn. Kaos är aldrig långt borta för formgivarduon Lottie och Jonas Hallqvist eller deras företag Graffoto. De producerar tidningar som Gaudeamus, JUSEK-tidningen och Citynytt och har gjort formen på nya Metallarbetaren. Det är ett högt tempo. Nya formen på Citynytt kom till på fem dagar samtidigt som första numret producerades. Väl högt tycker Lottie och Jonas. Citynytt skulle egentligen gjorts av en reklambyrå, men i sista ögonblicket fick Graffoto ta över. LOTTIE: De hade stajlat logga och omslag – men hade varken tid eller kunskap för att producera en tidning. Så det blev litet panik när utgivaren bara någon vecka innan tidningen skulle vara ute insåg det. Men även om det blev väl mycket av det goda den här gången så är det tempot som lockar dem till tidningsformgivning. LOTTIE: Det är ösigare. Ingenting unket. Man ligger inte och suger på ett jobb i ett halvår. JONAS: En tidning har en själ. LOTTIE: Den kommer tillbaka. Och den vill förhoppningsvis något mer än att bara sälja någon grej. Därmed inte sagt att de tackar nej till reklamjobb, det skulle vara en lyx de inte tycker sig ha råd med. Verksamheten går tämligen jämnt upp, och tillåter dem att plocka ut strax under ”normala formgivarlöner”. Ändå raggar de inte nya uppdrag, inte aktivt, och har aldrig gjort det. Djungeltelegrafen får sköta det jobbet. Själva har de så det räcker ändå, med en arbetsvecka på cirka sextio timmar. LOTTIE: Det är ok. Förr jobbade vi groteskt mycket. Det är bättre nu. Det händer att vi gör en fyrtiotimmarsvecka. Varför utsätter ni er för detta slit. Varför tar ni inte fasta jobb, tjänar mer och arbetar mindre? LOTTIE: Vi har nog funderat på det, speciellt första tiden efter att vi fick barn. Tre veckor efter att han föddes satte jag mig vid macen igen, och första året fick jag försöka hinna med jobbet när han sov. – Men det är en frihet man ändå har, att kunna bestämma över sin egen tid. JONAS: Och vi får hålla på med en massa olika saker. Det är ett jobb som förändras hela tiden. LOTTIE: Olika människor, olika typer av material. Det vore trist att sitta fast i en redaktion med en massa gnällgubbar. – Å andra sidan tvingas vi göra en del trista grejor nu för att få det att gå ihop. Man förväntas vara alkemist och göra guld av skit, att göra något bra av dåligt material. JONAS: Ja, det är en illusion av frihet. – Men man har ändå ett mål. Att någon gång få göra en tidning som vi har väldigt stort inflytande över. En egen? JONAS: Ja… LOTTIE: Jag är tveksam till att försöka driva en egen tidning. Det fordras så mycket eldsjälande. Och just nu är inte heller annonskonjunkturen så lysande Historia Lottie har medvetet satsat på att bli formgivare. Hon skaffade sig praktik som tryckeribiträde så att hon skulle kunna komma in på Grafiska Institutets tvååriga kurs. LOTTIE: Man fick prova på allt möjligt där. Men det var dåligt som formgivningsutbildning, vi fick inte göra något konkret. Så det hon kan har hon lärt sig genom att jobba. Först som AD-ass på en annonsbyrå. Sedan på Magazine, där hon stannade i två och ett halvt år innan hon blev helt sin egen. Jonas var fotograf, men blev indragen i formgivarvärlden när han träffade Lottie. Det händer fortfarande att han tar fram kameran men särskilt mycket fotografering hinner han inte med längre. JONAS: Men jag har stor nytta av erfarenheten. Den gör att jag är väldigt hänsynslös mot fotograferna. Jag kan prata med fotografer på fotografers vis och kan säga åt dem att gå hem och kopiera om materialet om det är dåligt gjort. Eller kopiera hela negativet om de försökt bestämma beskärningen själva. Ni var tidiga med macar LOTTIE: När jag lämnade Magazine 1987 hade de just köpt en Xenotron, men jag hade inte någon kvarts miljon att slänga upp för en sådan maskin. Macen däremot var ekonomiskt rimlig. Idag har de en Mac II, en SE/30 och en Quadra 700. Inte det snabbaste, det är fortfarande ”ekonomiskt rimligt” som gäller. Nu skall de dock skaffa sig scanner och hårddiskutrymme för att kunna göra egen svartvit repro och hantera färgspökfiler. Hittills har annars Jonas gjort svart-vit repro på en del av deras tidningar för att kunna lämna färdiga original. Han har rutin alltsedan han som femtonåring gjorde repro på Vietnam-bullen. Men visst lockar det att också satsa på litet nyare burkar – så skulle de kunna SE/30:an hemma, istället för att som nu släpa hem den på kvällen för nattarbete när barnet somnat. Programmen de använder mest är Quark XPress, Photoshop, Illustrator och LetraStudio. Vilka är era favorittidningar och inspirationskällor? LOTTIE: Interview. JONAS: Även om den inte är helt snygg rakt igenom. – Jag tycker om en finsk tidning som heter Image. LOTTIE: Av magasin i Sverige… det vi jobbar med är mer prosaiskt än de tidningar jag kan tycka är snygga. – Café kan jag tycka är kul att läsa. Den var fin i början, sedan har den bytt formgivare flera gånger och haft både sina upp- och nergångar. JONAS: Samma sak med Slitz, den har gått både upp och ner, men jag tycker ändå att den bitvis varit välgjord och snyggt genomförd. – En annan favorit är M2, men det är egentligen inte en tidning utan en reklambyråprodukt gjord för Tarkett. Men den är jävligt snygg. – Månadsjournalen är välgjord, men typografiskt överlastad. Det är för mycket av det goda, för mycket dekorationer på sidorna. För mycket överklasskärringprylar. LOTTIE: ETC var föregångare för enkel layout. Snygg och enkel typografi och bildens slagkraft. Den var väldigt långt från rörig kvällstidningstypografi. Vilka tidningar skulle ni vilja sätta tänderna i? JONAS: Upp och ner. Och Tur och retur. LOTTIE: Tidningen Vi är rätt så trist, om man tänker på vilka resurser de egentligen har. 13 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Men hon vill också försvara de fula tidningarna, menar att de har ett berättigande. LOTTIE: Som Året Runt. De som läser den gillar att den är sådan. Tidningar kanske inte skall vara snygga? LOTTIE: Jo, men min åsikt om vad som är snyggt gäller inte när man pratar om Hemmets veckotidning. För jag relaterar inte till deras innehåll eller målgrupp. Mest av allt vill de ändå sätta tänderna i något med hygglig ekonomi, där det inte alltid snålas. LOTTIE: Det skulle vara roligt att göra en snajsig modeblaska. JONAS: Fast helst vill man göra en tidning som också har vettigt innehåll. LOTTIE: Jusek-tidningen är rolig att göra. Redaktionen tycker inte att världen står och faller med den. Så det blir ett prestigelöst samarbete. Jonas berättar att de försökt bryta sitt Franklinberoende när de gjorde dummyn till Metallarbetaren, och istället arbeta med Tempo. Men för få skärningar och därmed för liten flexibilitet tvingade tillbaka dem till Franklinfållan. JONAS: Placard är snyggt. Men det är så många som börjat använde den. Det är synd. Och brödtext? LOTTIE: Sabon. Underbart snyggt. Det har lagom svärta och en snygg kursiv. Vill ha tillökning Det har börjat lossna för dem efter åren av slit, och med Citynytt som det senaste nytillskottet tycker de att de har de nått gränsen för vad de hinner, så de har börjat leta efter någon att anställa. Samtidigt letar de större lokaler. Så vi får väl se vem som härnäst blir granne med Graffoto. Tommy Sundström Vad händer med tidningsformgivningen Lottie och Jonas är ganska pessimistiska om vad som kommer att hända med tidningsformgivningen nu när redaktionerna allt mer tar hand om hela den tekniska produktionen. De menar att det är svårt att göra om en tidning som sedan någon annan skall layouta. Går det? Kan man lära en annan människa sin formgivning? LOTTIE: Det är en balansgång – mellan att inte trampa på deras tår och att ta sitt ansvar för hur tidningen ser ut. JONAS: På många tidningar är det journalister som gör layouten, som saknar form-utbildning och kunskaper om bild och typografi. LOTTIE: Och som har svårt att se layout som ett riktigt jobb. JONAS: På sikt är det risk att det blir en förflackning. Det är ett stort ansvar som läggs över på dem, mycket att lära. Vara reprofotograf, vara… Kanske är det inte formgivare de borde vända sig till för att få hjälp med den nya layouten. Kanske är det pedagoger. JONAS: När det gäller tekniken – att t.ex. lära ut Quark XPress – är det mycket så. – När det gäller själva formen måste man försöka förmedla de intensioner som man har. När vi gjort om Metallarbetaren har vi haft fördelen att göra tidningen tillsammans med dem som sedan skulle göra den under flera nummer. Så vi har jobbat med verkligt material och löst problemen tillsammans. – Annars är det vanligt att uppdragsgivarna inbillar sig att man gör en dummy på den nya tidningen, sätter den i händerna på layoutarna och så är det klart. – Skräckexemplet är dessa böcker och program med färdiga layouter som finns. – Men det handlar mer om att lära hur man går ur mallen, hur man förhåller sig självständigt till den. Vad är bra tidningslayout? Vilka är era favoritknep? LOTTIE: Det är som med mat. Man måste ha bra råvaror. Bra bilder. Och luft, tillägger Jonas. Max femtio procent text, så det blir plats för bilderna och luften. JONAS: Så behöver man ett väl fungerande typsnitt, ett som passar i sammanhanget. LOTTIE: Det finns många vackra typsnitt, men få som funkar. Favoriten är Franklin Gothic, även om man ibland skulle önska att man hittade något annat. DtP-panelen granskar Graffoto JUSEK-tidningen Fackförbundstidning för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer. A4. Har du läst intervjun ovan kommer det knappast som någon överraskning att brödtexten är Sabon, eller att rubrikerna sätts i Franklin, med enstaka inslag av Sabon. Franklin – och då speciellt den kondenserade varianten – används ofta stor som bärande element på förstauppslagen till artiklarna. Snyggt och ett bra sätt att dölja att bildmaterialet inte Ren etta alltid är det bästa. Andra typografiska element är stora anfanger i Sabon och ibland ersätts mellanrubrikerna av att de sätter de första orden i några stycken i fet Franklin. Förstasidorna är rena. En bild, en rubrik – inte särskilt stor – och några puffar i en färgad remsa längst ner på sidan. Lungt och oplottrigt. Inne i tidningen fungerar det inte lika bra. Det är svårt att sätta fingret på varför, men kanske är det ett ljust tryck i kombination med en ljus brödtext och generöst radavstånd som gör att sidorna sällan engagerar. Franklin 14 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Gaudeamus Metallarbetaren Stockholms universitets studentkårs tidning. Tabloid. Också här Sabon i brödtexten. Men här har det sugande pappret gjort den mörkare så den fungerar bättre än i JUSEK-tidningen. I rubrikerna Franklin och mystiska Matrix. Mycket text. Grått papper. Dåliga bilder. Det är inte lätt att göra något av de förutsättningarna, och det har de inte gjort. Lady in gray På enstaka sidor har de dragit på rubriker och ingresser så att Franklin Gothic fått spela med sin svärta, och där lyfter det. Men det samlade intrycker är grått. Mycket grått. Fackförbundstidning för Metall. A4. Det är svårt att förstå att den här tidningen kommer från samma ställe som de andra. Den har en helt annan tajthet, en helt överlägsen tidningskänsla. Möjligen känner man igen sig när man ser att här är det också Sabon och Franklin som regerar, denna gång dock med Cochin som alternativ rubrikstil. Också här hittar vi stora färgade anfanger i Sabon, och mellanrubrikerna har helt ersatts med feta Frankliningångar. Framsidorna görs på samma sätt som JUSEK-tidningen, en ganska liten rubrik och de andra puffarna i en färgad Brody remsa längst ner. Logotypen trendriktigt placerad på en färgad platta i övre vänstra hörnet. Trendriktig också genom att den är gjord i två Brody-snitt. (Vet du inte vilka typsnitt Brody ritat kan du köpa ett nummer av Slitz, de brukar vara fullständiga kataloger över Cochin hans typsnitt.) Men så galet är det inte, Brodys Arcadia ger associationer till valsade järnplåtar. Brody kommer igen inne i tidningen också, avdelningsvinjetterna, som ligger i färgade band högst upp på sidorna, är ibland skrivna med Insignia. Ibland är de skrivna med något helt annan snitt, och det är litet Time-ing svårt att se avsikten med dessa typhopp. Andra influenser som syns är Interview, när någon bokstav i Franklinrubriken godtyckligt fått en annan färg och gamla Time magazine, vars grundmall lånats till aktualitetsdelen i mitten. Det som speciellt imponerar är att trots att det inte finns mycket luft i tidningen och trots att den är tryckt på ett papper som smetar och gör att allting ser litet för svart ut, så ser tidningen inte tung ut. Kanske för att bilderna fått rejält med plats, och för att de ibland vågar dra på ovanliga bilder. Matrix Franklin som lyfter Citynytt Gratistidning, som man kan plocka ur tidningsställ vid nöjesställen i Stockholm och Göteborg. Tabloid. För att vara en femdagarsdesign är det inte dåligt. Men den lider av samma problem som Gaudeamus – det grå pappret och det grå reprot skulle behöva en motvikt i storlek och svärta i rubriker och ingresser. Här är det faktiskt inte Franklin Gothic som rubriker, utan Trade Gothic, ofta blandad med Gill, och den verkar tyvärr inte klara uppgiften ens när den görs stor. Det är långt kvar till konkurrenten Nöjesguidens nivå. Men vi väntar på ett mindre framstressat nummer två innan vi ger vårt slutomdöme. Instant design Trade Gothic Mycket bilder, ibland hela uppslag. 15 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 DtP-diskett nummer åtta tänder ett ljus i vintermörkret Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 8. Här ryms en rad användbara saker. Kristina, som klagat på Quark-dominansen, hittar exempelvis elva olika additions till PageMaker. Vilka av dina typsnitt lämpar sig till spaltsättning, och vilka bör du hålla på rubriknivå? Ett stilprov, utskrivet på papper, är naturligtvis enklare än att vänta på att typografin ska dyka upp på skärmen, i 72 punkters upplösning, kanske med taskigt ritade bitmapfonter. På denna diskett finns programmet TypeBook, försvenskat av Torbjörn Olsson, som en gång för alla löser dina stilprovsbehov. Göra kuponger i Quark eller PageMaker? Knepigt, speciellt vid hörnen. Programmet Clip’n’Save är bättre. Du hittar det på disketten – lägg det i Äpplemenyn så du har det tillgängligt när du ska göra streckramar. Sist, men inte minst, följer den vackra skrivstil, Author, du ser här nedanför. Vi har laddat ner den från Compuserve, och den eminente typtecknaren Stefan Lundhem har försett typsnittet med de så användbara bokstäverna Å, Ä och Ö. Kanske något för julklappsetiketterna? DtP Design Typografi Produktion kommer med 6 nummer under 1993. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 10 1992 presslades 7 december. Copyright © DtP. ISSN 1103–1387. Adress AUTHOR Design Typografi Produktion Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumeration 1 200 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1993 (6 nummer) för 1 200 kr plus moms. b Jag vill köpa DtP årg 1992 med disketter (2 400 kr plus moms). b Jag arbetar med Quark XPress, b PageMaker. b Jag arbetar med Macintosh, b PC. b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! b Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. Skicka honom/henne en faktura, och mig en dyr och trevlig premie! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMERPOSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX kan när som helst sägas upp; överskjutande ✃ ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 12 3 4 5 6 7 8 9 0 abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö:;!?%& Box 20158 16 Design Typografi Produktion # 10 • December 1992 Quark XPress för Windows kliver fram ur garderoben Quark XPress för Windows är inte längre ett spöke i garderoben. Efter drygt två år av rykten materialiserade sig programmet i USA för några veckor sedan, först på Seyboldkonferensen i oktober och drygt en månad senare släpptes programmet till försäljning. En svensk version lär vi få se första kvartalet -93. Fram till version 3.0 var XPress, i mitt tycke, ett ganska mediokert och fantasilöst verktyg för tidningsproduktion. Det hade ungefär samma föroch nackdelar som Ventura. PageMaker var med sin fria och inbjudande framtoning verktyget för mig medan XPress framförallt uppskattades av grafiker. Med XPress 3.0 och senare 3.1 förändrades allt. XPress blev det första programmet som tvingade en skeptisk repro- och tryckindustri att erkänna begreppet desktop publishing. Tillsammans med Adobe Photoshop gjorde XPress Apple Macintosh till standard inom tryck och repro. På Pc-sidan har vi länge hankat oss fram med olika nödlösningar, det har fungerat men alltför ofta har jag funnit mig själv snegla på macvärldens Photoshop och XPress. Nu är XPress för Windows här och Adobe arbetar med en ny Photoshop för Windows. Få skillnader Sällan har förväntningarna varit så stora på ett program som på XPress för Windows. Det ska i ett slag lösa de problem som PageMaker och Ventura dras med. Det ska vara så bra att inbitna pagemakeranvändare ger upp sitt intuitiva arbetssätt för XPress mer strikta. Och det ska vara bättre på ordning och reda än Ventura. XPress ska bli den länk mellan Pc och Mac som rivalerna inte klarat. XPress placerar sig som layoutverktyg någonstans i mitten mellan det intuitiva arbetssättet hos PageMaker och det låsta hos Ventura. XPress har ett ritbord, visserligen mindre flexibelt än PageMakers eftersom man först måste lägga upp en text- eller bildbox för att överhuvud taget kunna montera någonting. När en dylik box väl är skapad har man i gengäld total kontroll över den. XPress 3.1 är samma version som den som i dag finns för Mac. Utseendemässigt är det väldigt få skillnader. Endast ett par menyval skiljer versionerna åt. XPress för Windows har stöd för windowsfunktionerna drag och släpp, OLE-länkning och inbäddning. Man kan ha flera dokument öppna samtidigt, flera mallar kan läggas upp till ett och samma dokument. XPress för Windows är ett modernt verktyg till skillnad mot PageMaker som inte uppdaterats för Pc-plattformen sedan 1991. Det torde inte vara några som helst problem för den som i dag arbetar med Mac att i morgon arbeta med XPress för Windows. I stort sett alla händiga XPress-tips här i DtP gick utmärkt att använda i windowsversionen, med hänsyn taget till att det är den amerikanska versionen jag testat. Typografiskt sett erbjuder XPress stora möjligheter. Via en flytande verktygslåda kontrollerar du alla ”vardagsval” av textformat som storlek och typsnitt, normal, fet, kursiv, outline, skuggning med mera. Du kan vrida och skeva en textbox, du kan ange antalet spalter för vald box. För mer detaljerad kontroll går du till text- och styckemenyerna. Noggrann kontroll För PageMakers användare öppnar sig en helt ny värld av inställningsmöjligheter. En textbox kan till exempel definieras som innehållande text på 10 procent gul tonplatta med 0,5 p svart ram runt. Boxen ska vara 10 cm bred och 20 hög. Antalet spalter ska vara 4 och brödtexten ska ha 4 mm indrag och fästa mot ett stödraster för att linjera mot 11p kägel. Ingress, mellanrubrik och bildtext ska dock inte fästas mot stödrastret. Lägger du en textbox över en annan flyter den underliggande texten runt den överliggande textboxen, såvida du inte bestämmer annat. Text och bild kan grupperas till ett sammanhängande objekt. Det är värdefullt om du jobbar med en sida bestående av många objekt. Med programmet följer en XTension för formathantering. Ytligt sett fungerar den som i PageMaker och Ventura. Redan i ditt ordbehandlingsprogram kan du lägga in formatkoder som i XPress översätts till styckebunden typografi. XPress formatkoder kan göras ganska kraftfulla vilket underlättar betydligt för dig som arbetar med återkommande typografi i till exempel tidnings- och bokproduktion. Formatkoderna kan dessutom exporteras från XPress till ett ordbehandlingsprogram som Word. Att skriva in text direkt i XPress är en plåga om det rör sig om längre texter än rubrik och bildtext. Långsamt och klumpigt går det eftersom programmet saknar editor, det kommer väl framöver i form av en XTension. Som gammal PageMaker-användare uppskattar jag XPress exakta typografikontroll, än mer uppskattar jag kontrollen över färg. Utan att ha kunnat pröva dessa funktioner fullt ut i produktion ännu har jag dock kunnat konstatera att XPress innehåller de flesta grundläggande kontrollerna. Jag kan självklart ange vilka färger som ska trycka över varandra och vilka som inte ska det. Jag kan ange toningar och färger enligt de flesta färgscheman. Ställer stora krav XPress för Windows är ett kraftfullt verktyg som ställer stora krav på användaren. Även om det inte bör vara alltför svårt för användare av PageMaker och Ventura att lära sig XPress är inlärningskurvan högre för XPress än för de andra. För att ge sig in i XPress detaljerade inställningsmöjligheter bör du också ha goda kunskaper i typografi och färghantering. Enligt Quark ska windowsversionen av XPress kunna öppna macversionens dokument och vice versa. Jag har bara prövat den förstnämnda funktionen eftersom den ingår i XPress för Windows medan Mac XPress 3.1 kräver en ny XTension. (I 3.2 planeras funktionen vara inbyggd.) När jag öppnade en sida av DtP skapad i XPress på Mac sökte XPress igenom dokumentet och visade i en uppoppande meny vilka typsnitt som programmet inte kunde hitta. Det var för övrigt bara de som jag inte ens hade installerade. De övriga ”översattes” snyggt och prydligt. Exakt hur detta kommer att fungera i praktiken är det för tidigt att uttala sig om. Problem som kommer att uppstå är avsaknad av och inkompabilitet mellan olika XTensions. Sätterier och ripperior kommer att mötas av en mängd olika sorters XPress-dokument där olika sorters XTensions har använts både på Mac och Pc. Eftersom ett skäl för Pc-användaren att övergå till XPress är utsikten till bättre slutresultat är det viktigt att översättningen fungerar. Det mest intressanta är hur XPress-dokument från Pc tas emot av Mac dito. Så gott som alla sätterier har i dag Mac, de har lärt sig dessa men om Pc och Windows kan de i stort sett ingenting. Laila Svensson DESIGN DtP DAVID HILLMAN GÖR OM TIDNINGAR OCH FÖRETAGSPROFILER Sid 3–5 TIPSEN FÖR DIG SOM JOBBAR I QUARK XPRESS Sid 7 DE POPULÄRASTE TYPSNITTEN I SVENSK DAGSPRESS Sid 8–9 ETT HELT UPPSLAG MED XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid 10–11 TPSEN FÖR DIG SOM JOBBAR I PAGEMAKER Sid 13–14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 11 ÅRG 1 11 DECEMBER 1992 Trender vi minns – och väntar på Kommer du ihåg ”det papperslösa kontoret”? Uppfunnet och lanserat av någon datorentusiast eller KR-man med bruna machesterbyxor, strykfri polyesterskjorta och en sådan där bredbakad portfölj som man kan fälla upp medan den fortfarande står upp, du vet. Aldrig tidigare förbrukades så mycket papper som efter datorernas, och med dem skrivarnas, entré på de svenska kontoren. Men det smids planer som kan ge utvecklingen en ny riktning. – Vi går nu in i en ny era, sade nyligen Anthony Ridder, VD för Knigh-Ridder (en av USA:s största tidningskedjor), en era där tryckfärg på papper kanske inte längre blir det vanligaste sättet att publicera saker. Ska vi lyckas under nästa århundrade måste vi börja lära oss att bli framgångsrika inom elektroniska medier. På Knight-Ridder Information Design Lab i Boulder, Colorado arbetar Roger F Fidler, författare till boken ”Mediamorphosis”. Roger Fidler vet vad han vill ha: en elektronisk tidning – en flat bildskärm med färg och hög upplösning, med trådlös kommunikaton till redaktionens datorsystem, lätt att bära med sig och billig att köpa/leasa/prenumerera på. Med hjälp av terminalen ska läsaren själv kunna bestämma vilken information han/hon vill ha, eller veta mer om. Tro inte att det är science fiction. En prototyp heter LaserReader och existerar redan. Den är en kombination av en PC, bildskärm och diskettstation för optiska skivor. Du använder penna för att styra datorn, men det går att koppla till tangentbord. Än så länge är den stor som en telefonkatalog och kostar 10 000 dollar – men inte länge till. En rad företag i databranschen satsar på liknande koncept. Apple med sin samarbetspartner Sony har presenterat Newton-teknologin, HP har HP95LX och den interaktiva TV-tekniken, AT&T har Hobbit, GO har PenPoint och GRiD har sina penndatorer. Alla verkar åt samma håll: målet är en produkt med trådlös kommunikation, som är lätt och flexibel och enkel att använda. Samtidigt arbetar flera stora tidningskedjor i USA, inte bara Knight-Ridder utan också Gannett (med USA Today) och New York Times Co, på att förbereda sig inför den nya teknologin. De flesta stora tidningars texter finns redan tillgängliga i databaser för datoranvändare med modem. Lägg till bilder och layout, och byt den stationära datorutrustningen mot en portabel med trådlöst modem – och du är i framtidslandet. Mycket tyder på att vi passerar gränsen redan 1993. Det papperslösa kontoret är och förblir en dröm. Men den papperslösa tidningen kan vara här fortare än du tror. När tekniken tillfredsställer både läsarnas behov och tidningsutgivarnas girighet, då blir den ett faktum. Pelle Anderson, redaktör 2 Svensk tidningsjobbare attackerad av Floridahacker Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter är inom kort på plats i de bägge tidningsfabrikerna i Akalla norr om Stockholm. De bägge drakarna från Marieberg har valt olika vägar; SvD har snålat på investeringen medan DN som vanligt förbyggt sig. Å andra sidan har DN byggt in automatiska processer som på sikt kan bli billigare, eftersom man sparar in på personalbudgeten. Exempelvis sköts avemballering, ”snibbning” och byte av pappersrullarna helt automatiskt på DN-tryckeriet. Ett gäng programmerare sitter i Florida (!) och jobbar på styrprogrammet för robotvagnarna i papperslagret under de jättelika tryckpressarna. Spårområdet är numera avspärrat, sedan en anställd varit nära att bli överkörd då robotvagnarna plötsligt satte igång. Grabbarna i Florida testkörde på distans, typ. Lösning för kolleger med datorabstinens Blir du irriterad i ögonen, får ont i axlarna och huvudvärk när du lämnar datorn och läser en bok? Lugn, det finns bot för problemet. Även läskunniga personer kan numera undvika problemen med böcker på papper, och läsa i skärmens trygga sken; lösningen heter ”Diskettroman” och titeln är ”Iakttagarens förmåga att ingripa”, författare KarlErik Tallmo. I USA har flera titlar släppts, både på CD och diskett. Bland annat klassiska och nyskrivna barnböcker, SFromaner och interaktiva läsäventyr av olika slag, lämpliga at läsa på PowerBooken. Den svenska debuten kostar 500 kr, och är en tragisk kärlekshistoria med New York som bakgrund. 1993 stort år för PC-desktoppare Under nästa år kommer inte bara Quark XPress till Windows, dessutom kommer PageMaker med sin mycket omskrivna (givetvis planerade läckor från Aldus; ingen har ännu testat den) version 5.0, och Xerox har just släppt en ny version av Ventura. Det man ser framför sig i version 4.1 av Ventura Publisher påminner mycket om PageMakers och Quark XPress användarvänliga skärmbilder. Men så är Xerox också ursprunget till hela den grafiska miljö som gjorde Macen till en succé. Två rader med knappar, symboliserande olika verktyg, längst upp på skärmen, där nere bland annat zoomknappar – du kan förstora upp till 1 250%! Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Xerox bildinläsnings- och färgsepareringsprogram ingår numera i PCversionen (6.0). Dessa ingår inte i Mac-versionen av programmet, som av allt att döma kommer att tillåtas dö; ingen köpte det. Lärarförbundet går ihop med Apple Nja, kanske en liten dragning i rubriken, men den fungerade tydligen eftersom du läser det här. Lärarna och Apple har bildat ett gemensamt bolag, delägarna är förutom Lärarförbundet och Apple också Lärarnas Inköpscentral och Claris Studentlitteratur AB. Det nya bolaget heter Lärarnas Informationsutveckling AB och ska lära lärarna använda datorer i undervisningen. LIAB ska även utveckla och sälja mjukvara för undervisning, ett hittills sorgligt eftersatt kapitel i Sverige. Flygande gäster till SND-seminarium Till Society of Newspaper Design Scandinavias årliga sammankomst, denna gång i Stockholm i början av maj, kommer bland andra en rad föreläsare från övriga Europa och USA. Deborah Withey från Detroit Free Press, Bill Ostendorf från Providence Journal, Juan A. Giner från University of Navarra i Spanien, Howard Finberg från SND/USA, Norvall Skreien från SND/S och Andrew Chappin från Financial Times ingår alla i SND:s ”flygande föreläsare”. De inleder Europatouren i Stockholm, för att sedan fortsätta till Hamburg, London, Zürich och Madrid under perioden 5-20 maj. Inge idé att köpa 300 dpi-laserskrivare I och med introduktionen av Canons BX-tryckverk som klarar papper i A3storlek (tabloid) med äkta 600 punkter per tum, har tillverkare efter tillverkare släppt allt bättre och allt billigare maskiner. I prislägen från 30 000 kr och upp till 50 000 finns nu QMS 860, NewGen TurboPS/660B, Xante Accel-a-Writer, Calcomp CCL 600 och Birmy PowerImage 11/17. Något billigare, åtminstone i USA, är LaserMaster 600XL, med samma prestanda som de ovanstående. Den har ett tryckverk från Toshiba i stället för Canon. En annan nyhet på skrivarfonten kommer från Nec. Till laserkrivaren Silentwriter 95 kan du nu köpa ett kort som gör att du kan koppla skrivaren till ett telefonjack och använda den som fax – och inte vilken fax som helst, utan en som utnyttjar Adobes PostScript, med allt vad det innebär av högre dokumentkvalitet. Halva sidor spar papper åt Cincinnati Post Cincinnati Post sparar tidningspapper på ett lite ovanligt sätt. När eftertexten bara fyller en halvsida, så pluggar man inte med en egenannons – man trycker bara en halv sida! D.v.s. sidan blir cirka 19 cm bred, halva ”broadsheet”-formatet. Den grafiske redaktören Rick Millians och hans kolleger tänker på miljön, sparar papper och slipper meningslösa, återkommande egenannonser. Något för fyrdelade, formatdrivande svenska tidningar (med ibland upp till fyra hela pluggsidor i en och samma tidning) att tänka på, kanske, även om det svenska tidningspappret är förhållandevis billigt. URW släpper teknik för avancerad sättning Hermann Zapf har för den tyska typsnittsfirman URW utvecklat ett system som döpts till ”hz”. Tekniken håller ordning på ordmellanrum, så att de blir så lika som möjligt, och kontrollerar utslutningen i spalterna så att de blir optiskt raka. Exempelvis ”hängs” punkter, kommatecken och citat automatiskt utanför spalten. URW-programmet arbetar med att förändra breddvärdena på bokstäverna för att uppnå en jämnare sättning. Det ska enligt uppgift också spara upp till fem procents utrymme, ett starkt försäljningsargument i dessa tider. Abrubt slut för tysk typsnittspirat Rainer Grunert, ägare till den Hamburgbaserade firman Primafont, får se sig om efter annan sysselsättning, sedan en domstol förbjudit Primafont att sälja sin CD med typsnitt. De 1 300 typsnitten på skivan var stulna från Berthold AG i Berlin. Rainer Grunert, 34-årig hacker, hade knäckt Bertholds kod och lyckats göra typsnitten tillgängliga för desktopmarknaden. Han ändrade lite i några av de minst använda tecknen, så lite att det inte syntes med blotta ögat, men tillräckligt (enligt Grunert) för att de upphovsrättsliga lagarna inte skulle kunna tillämpas. Det höll dock inte när det kom till kritan, och i dag är Rainer Grunert förbjuden att sprida typsnitten – gör han det hotar fängelse i två år eller en halv miljon D-mark i böter. 3 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Londondesign från ABB och SCA till Manchester Guardian Varför vänder sig svenska företag till utländska designbyråer när de behöver en ny profil? Hur fungerar egentligen samarbetet när en multinationell bolagsjätte bildas, designern har några få veckor på sig att hitta en logotype — och det fortfarande inte är bestämt vad bolaget ska heta? Dessa och andra frågor ställde vi till David Hillman i London. David Hillman är en av grundarna av den engelska designfirman Pentagram, så kallad efter de ursprungliga grundarna, som var fem till antalet. Idag är de tretton delägare, med kontor i New York och San Fransisco. På huvudkontoret i Notting Hill i London, inte långt från marknaden på Portobello Road, jobbar sju av delägarna med sina lag av designer och assistenter Pentagram fungerar lite annorlunda än andra designstudior; varje delägare har sitt eget team av medarbetare, sina egna kunder och eget budgetansvar. För större projekt händer det dock ofta att två delägare förenar sina styrkor och jobbar ihop. – Pentagrams organisation gör det möjligt för oss att ta de mindre jobben, som när det kommer till kritan ofta är de roligaste, säger David. Det finns grafiska formgivare som drömmer om att designa IBM eller General Motors, men det är inte det jag vill ägna mitt liv åt. – När man jobbar med mindre bolag som exempelvis SCA eller Skandia får man åtminstone träffa de som verkligen bestämmer. Jag har jobbat för IBM i England i fem år, och inte en enda gång träffat chefen för företaget. Designjobben i England kommer ofta via storföretagens marknadsavdelningar, och att komma över den nivån är svårt. • Hur kan man kontrollera genomförandet av ett grafiskt profilprogram? Går det över huvud taget att kontrollera? – Det är väldigt svårt, förmodligen den svåraste delen. Om man lyckas eller inte beror uteslutande på hur engagerad företagsledningen är, och vilken tillit den har till designstudion. Sedan finns det förstås exempel på profilprogram som tillämpas in i minsta detalj, Lucas t.ex. Colin Forbes från Pentagram gjorde designen, och styrelseordföranden gav projektet sitt helhjärtade stöd. Det hölls en serie seminarier för personalen, man tog fram en video och en kommitté i företaget godkände alla brevpapper, trycksaker etc innan den fick beställas. Förutom att företagets profil hölls konsekvent, så stoppades många onödiga trycksaker. Det fanns kommittéer för arbetskläderna, en grupp för bilarna, en skyltkommitté o.s.v. – Efter fem år hade Lucas ett enhetligt ansikte utåt, tack vare en tuff ledning, säger David. Det var inte fråga om ”jag gillar inte den här gröna färgen, så jag tar en annan” utan den design som styrelsen godkänt gällde i hela organisationen, uppifrån och ned. Det var mycket diskussioner med anställda, men alla visste vad som gällde. • Hur mycket jobb går in i själva designen, och hur mycket läggs på implementeringen av designprogrammet? – Det beror på. Ibland kommer idéerna redan under första mötet, ibland är det ett mödosamt arbete. Och de anställdas inställning är viktig. Vill ett företag ha en stark identitet måste hela personalen tala med en röst; förstår de det från början underlättas tillämpningsfasen. Storleken på organisationen spelar givetvis också in. – Jag har jobbat med flera olika svenska kunder, berättar David Hillman. Problemet är att ibland verkar ingen ta ansvar för att driva igenom designprogrammet. En sak som skiljer svenska företag från andra länders är informationschefens starka position, anser David Hillman. Har ledningsgruppen eller styrelsen väl accepterat att det behövs en förändring, så får informationschefen sköta resten utan att han eller hon behöver springa tillbaka till cheferna och visa varje detalj... •… vilket kan vara bra, eller dåligt… – Javisst, därför att vad som händer är att man får en persons version av vad företaget är. I fallet SCA t.ex. var det väldigt bråttom, vi hann helt enkelt inte prata med folk på olika nivåer. Research är, eller borde iallafall vara, den viktigaste delen av jobbet, att tala med folk; det är ju de som är företaget eller organisationen! En designer kan ju inte förändra strukturen i företaget, bara tolka idén bakom det, ge företaget en ny form. • Varför går svenska företag till Pentagram och inte till svenska formgivare när de behöver en ny design? – Jag tror det beror på att företag som ABB, Skandia och även SCA i viss utsträckning ser sig som internationella företag, och vill bli uppfattade som sådana. Förmodligen har Pentagram och ett par andra engelska designfirmor mer erfarenhet av att jobba med den typen av företag, säger David Hillman. I fallet ABB var Percy Barnevik och de andra inte ens klara på vad företaget skulle heta innan Pentagram kallades in. Slutresultatet har hyllats, men personligen föredrar David Hillman några av de förslag som spolades. (Nej, han vill inte visa det i tryck). Designjobbet höll samma takt som den övriga sammanslagningen, totalt kanske två månader. Tidspressen gjorde att två av delägarna, David Hillman och Alan Fletcher, gemensamt tog fram förslagen. För att spara tid så hölls mötena med Aseaterna från Västerås, BBC-arna från Zürich och Londonborna Pentagram i ett VIP-rum på Amsterdams flygplats! Pentagrams omvittnade förmåga att snabbt ta fram lösningar på relativt komplexa designproblem, ofta för kunder med verksamhet världen över, var säkert avgörande för ABB:s val av byrå. – Att skaffa ett nytt designprogram åt ett företag är litegrann som att köpa en ny kostym eller slips; killen i butiken gillar en viss typ av mönster, men det är inte alls säkert att den kostymen uttrycker personligheten hos den som ska bära den. – Vi visade ABB en rad alternativ, men inga som vi inte tyckte var helt OK, säger David Hillman. Och beslutet måste til syvende og sidst vara kundens. ABB gjorde sin egen manual, som är deras tolkning av vår design. • Är det tillfredsställande ur designsynpunkt? – Nej. – Det är sådant man aldrig kan veta i förväg. En del jobb bara flyter iväg, och det finns inget man kan göra åt det. När man får ett nytt jobb, så drömmer man naturligtvis om att få en klient man kan jobba med för evigt. Jag har klienter jag jobbat med sedan jag började här. Inte varje vecka, kanske, men vid ett eller flera tillfällen varje år. Vad som händer är att företagsledningen byts ut ibland, och då vill de nya killarna ofta visa musklerna och ta in sitt folk också på designsidan. – ABB är ju ett enorm projekt egentligen, två till två och ett halvt år, minst. Inte ett par månader. 4 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 ny design. ”Glöm det”, säger jag. Jag tänker inte stoppa – Nej, det verkar inte så. Och de som nu tillämpar mitt huvud i snaran. • Guardian har alltid ansetts som en kvalitetstidning, till och med designen gör visst inte ett dåligt jobb, såvitt jag sett. Men föregångare på designens område, eller hur? när märket väl är designat, så är det viktiga hur märket – Ja, den har alltid betraktats som väl formgiven, på 50förs över till tre dimensioner. Jag åker till Stockholm gantalet var den modern. Men den förnyade sig inte. ska ofta, och jag ser att det görs på det mest uppenbara Peter Preston ville organisera om tidningen, och även sättet; som en ljuslåda med tre fristående bokstäver. Hade om inriktningen skulle man haft lite tid på sig vara densamma, så innekunde man gjort något bar det också förändringunikt, som t ex BMWar i innehållet. David handlarna har en speciHillman tog fram en rad ell stil på sina skyltar olika (preliminära) altersom är mycket lyckad. nativ för redaktionsledSå lyckad att återförsälningen att välja mellan. jare för andra kvalitets”Maximialternativet” var bilar nu använder samatt göra om Guardian till ma sätt att skylta. tabloidformat! För två år sedan orsa– Omgörningen ledde kade David Hillman till en rad små revolutiouppståndelse i hemlanner; hade vi dessutom det genom omgörningen ändrat format hade av den anrika dagstidläsarna fått hjärtattack, ningen The Guardian, säger David Hillman. som utkommer i ManMan lekte med några chester och London. Och tusen människors liv… om man kan märka en Ett intressant ”melviss besvikelse över lanalternativ” var att resultatet av ABB-upptrycka tidningen i fulldraget, även om David format, men sälja och Hillman inte säger det distribuera den vikt till rent ut, så är han desto tabloid, med en tabloidmer entusiastisk när han förstasida. Osäkerhet om berättar om Guardian. läsarnas reaktioner stop– Skillnaden mellan pade experimentet. att designa ett företags – Vi föreslog att man grafiska profil (”corporaskulle gå från åtta till te identity”) och en tidsex spalter, men det var ning, är att företagets omöjligt på grund av logotype egentligen inte annonsformaten. Synd, förändras när den väl med tanke på att de blivit etablerad, medan längre raderna ger bätttidningen eller tidskrifre typografi och högre ten hela tiden förändras läsbarhet. beroende på innehållet, • Hela Guardian är satt säger David Hillman. med åtta spalter; du gillar När det är gott om bra inte olika spaltbredder? nyheter är tidningen bra, – Nej, det gör jag när nyhetsströmmen Nyhetssida ur The Guardian. aldrig. Enda undantaget sinar blir tidningen svag. • … vilket också är orsaken till att det är så mycket mer tillfredsi Guardian är ledarsidan, där ledaren är satt på två spalts ställande att jobba med tidningsdesign… bredd. Jag avskyr när man sätter på en och en halv spalts – Exakt! bredd t ex, tidningssidorna blir rena pusslen. – Jag kände Peter Preston, Guardians redaktör, sedan Det som slår en läsare av ”nya” Guardian är enkelhetidigare, då han jobbade på Sunday Times. 1985 tog han ten, renheten i formen, att det är mycket lätt att hitta i kontakt med mig och berättade om planer på en ”upmarket den, och att det är en konsekvent genomförd typografisk tab”, en kvalitetstidning av den typ som Independent sedan organisation. Spaltstickor mellan varje spalt, breda ”notblev (även om det inte blev en tabloidtidning). linjer” avskiljer artiklarna horisontellt. Kulturmaterialet – Jag hatar förresten ordet ”tabloid” i den mån det står sätts med ojämn högerkant i sektion två. för en viss typ av journalistik. Det behöver förstås inte En nyhetssida är oftast bruten i block, baserat på ett betyda detta; både Le Monde och Libération är ju tabloider. system där två- eller trespaltare staplas ovanpå varandra När Peter Preston gav David Hillman uppdraget att ge och resten av sidan ritas med denna ”stapel” som stöd. Guardian en ny form, förklarade han noga att det inte var Layouten är vertikal snarare än horisontell, som i många en redesign påkallad av ett ändrat innehåll eller en ny moderna dagstidningar i USA. inriktning på tidningen. – Efter beslutet om hur långt förändringen skulle gå, – Tidningar och tidskrifter misslyckas inte på grund av jobbade vi direkt med varje avdelning på tidningen. Vi tog hur de ser ut, utan för att det som står i dem är skit, komfram en dummy, och när vi presenterat slutversionen var menterar David Hillman. Ganska ofta kommer förlag och det ingen som sa ”jag avskyr det här”, utan alla ville veta tidningsföretag med en tidning på fallrepet och vill ha en ”hur blir mitt jobb annorlunda?”. Vi hade sju möten om • Men Percy Barnevik jobbar inte på det viset. Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 dagen. Varje dag kom journalisterna och redigerarna med nya problem, och vi löste dem, ett efter ett, inom ramen för den nya designen. Varje dag i sex månader. Fördelen som folket på Independent hade när de formgav sin tidning var naturligtvis att de inte behövde producera en dagstidning parallellt med design och utbildning. – I slutskedet hade vi kurser med Guardianfolk två timmar om dagen. De skulle lära sig alla nya format (allt fanns inlagt i det nya datasystemet) och de skulle också få grundläggande datakunskaper. Vi förklarade möjligheterna med den nya designen, och vilka regler som fanns att hålla sig till. Alla var inte lika entusiastiska. • En sak som vi lade ner mycket jobb på när jag var med och gjorde om iDAG var manualen till dummyn. Hur gjorde ni? 5 inte tror mina ögon. Det är så uselt att man ibland inte ens kan se vad bilden ska föreställa, så varför ens försöka? • Är inte detta också ett generationsproblem? Att vi bara är ovana att se nyhetsbilder i färg? – Nej, tryckkvaliten avgör saken. Det finns inga mellanlägen, inga möjligheter till nyanser, för dagspress. Pappret sätter gränsen för vad som går att trycka. Hade samma ”festbild” tryckts i Sunday Times Magazine i offset på hyggligt papper hade det varit en helt annan sak! • Men tidningarna trycker ju fyrfärgsannonser? – Nej, det mesta av fyrfärgsannonseringen här i England förtrycks i offset och rullas om för tryck i dagstidningens press. Men det är klart, det finns ljuspunkter. För en tid sedan fick Times en weekendbilaga i mindre format, häftad och tryckt på bra tidningspapper. Den har fint fyrfärgstryck. Om detta var den vanliga standarden skulle jag inte protestera mot fyrfärg i tidningarna. – Men ingen kan garantera den kvalitetsnivån, så glöm det… Tidningar har problem med trycket över huvud taget. För det mesta har man svårt att få svart färg att fastna på pappret. Tre färger till, ja då blir det pannkaka av det. Det finns dagar man önskar att man fick ett par glasögon med röda och gröna glas i så man fick 3Deffekt. – När man gör en design som andra ska tillämpa måste man hela tiden ställa sig frågor som ”Finns det ett sätt att kontrollera den här saken? Kan man formulera en regel för det där? Är jag för tuff eller släpper jag dem för långt?”. Vi begränsade t ex antalet rubrikgrader (60 punkter i topp, sedan 48 o.s.v.) och gjorde en rad definitiva regler. – Vissa saker går förstås inte vare sig lära ut eller reglera; bilder t ex. Man kan inte lära ut vad en bra bild är. Man kan lära ut grunderna om beskärning o.s.v, inte mer. • Finns det något du själv – Guardian anställde inte är helt nöjd med i The en fantastisk fotograf Sektionsförstasida ur The Guardian. Guardians omgörning? som bildredaktör, Andrew – Det hade varit kul att gå hela vägen och göra om den McCabe. Den dag han började på tidningen blev Guardian, till tabloid. Schweitzarna har en tidning som heter ”Der hur bra den må ha varit tidigare, en bildtidning i världsWerkwoche” i litet format, ungefär tabloid, mycket fin. När klass, säger David Hillman. • Många verkar ha svårt att begripa att det är värre att trycka en vi skissade på Guardian som tabloid kom vi fram till en dålig bild än ingen alls. form med en story per sida, ska man göra en seriös tidning – Javisst, och värst av allt är en dålig färgbild! Av någon kan man inte ha två – tre storys per sida, det fungerar outgrundlig anledning ingår det i det nu förhärskande inte. Så har schweitzarna gjort, en story och bra foton. designkonceptet att färg kan tillföra något i en tidning. För David Hillman förespråkar funktionell form, eller utmig verkar det bara distraherande. tryckt så att god funktion oftast är nyckeln till god form. – Jag tror helt enkelt inte på de flesta färgkort jag ser i Det gäller tidningsdesign i hög grad, där formen är till för en tidning. De är oftast dåligt fotade och dåligt tryckta. Det att överbringa ett budskap, och inte har något annat syfte. löjliga, ja bisarra, är att tidningsfolk verkar tro att den Pentagram tar alla sorters designuppdrag. David Hillenda trycksak läsarna ser är deras egen tidning. De glömman jobbar med corporate identity-projekt, böcker, förmer att så gott som alla dagspressläsare också köper packningar och tidskrifter. veckotidningar eller månadsmagasin. Dessa är ju ofta oer– Alltså, blotta tanken på att behöva vakna varje morhört bra tryckta, på bra papper och med fina färgbilder. gon och designa tidningar gör mig skräckslagen, säger Man behöver inte vara expert för att se skillnaden mellan David Hillman. dessa och skräpet som trycks i dagstidningarna. Pelle Anderson – Varje dag trycker tidningar så dåliga färgbilder att jag (Intervjun tidigare delvis tryckt i Form och Pressens Tidning) 6 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Så bygger du upp ditt eget Macintosh-nätverk Denna artikel vänder sig till dig som idag inte arbetar med din Macintosh uppkopplad i nätverk, men som arbetar i en miljö där det finns fler datorer och har en önskan att kunna utyta filer på ett snabbare och enklare sätt än via diskett. Vi undersöker vilka olika nätverk som finns, vilka funktioner de tillför och vilka de vanligaste problemen är. I en kommande artikel tittar vi på program. Alla Macintosh-datorer är tillverkade med den inbyggda möjligheten att kunna anslutas till ett nätverk på ett enkelt sätt. För att börja från början: om du tittar på baksidan av din Macintosh kan man se ett litet uttag nedtill som har formen av en liten rund öppning med nio små pinnhål och en liten skrivarsymbol ovanför. Detta uttag används för det enklaste av alla nätverk, kallat LocalTalk. Via denna s.k. ”skrivarutgång” kan du välja att koppla upp dig antingen mot en enda icke-nätverksskrivare (t.ex. ImageWriter eller StyleWriter) via en direkt kabelkoppling, eller mot ett helt nätverk bestående av flera andra datorer och nätverksskrivare (t.ex. LaserWriter), vilket du gör via ett litet större kabelsystem. Nätverk eller inte? I det förstnämnda fallet, när du kopplar upp din dator direkt mot en skrivare, utesluter du möjligheten att kunna koppla upp dig på ett nätverk med andra datorer (såvida du inte gör direktuppkopplingen mot skrivaren på modemutgången bredvid i stället – en utseendemässigt likadan utgång som dock är avsedd att användas till modem för överföring av filer via telenätet). Denna uppkoppling är lämplig om du sitter ensam och gör dina utskrifter på en enda skrivare. I det senare fallet ansluter du i stället en s.k. LocalTalk-dosa till skrivarutgången, en liten förgreningsdosa med två utgångar som gör det möjligt att seriekoppla maskinerna. Ett praktiskt exempel: Vi har tre datorer och en laserskrivare, och vi vill kunna skriva ut direkt på skrivaren från båda datorerna. På varje skrivarport (även skrivaren har en sådan) ansluter vi sålunda en LocalTalk-dosa, och kopplar sedan en lämpligt lång LocalTalk-kabel från den ena dosan till den andra och vida- re till den tredje dosan. Med detta enkla nätverk kan vi dels göra utskrifter från båda datorer, dels föra över filer mellan datorerna (antingen via separata tilläggsprogram som t.ex. Timbuktu, eller genom den inbyggda funktionen fildelning i System 7.0). Fast monterade dosor En något vidareutvecklad variant av det senare exemplet är att i stället för att ha lösa kopplingsdosor och kablar som ormar sig fritt utmed golvlister och dörrkarmar, använda sig av i väggen fast monterade dosor med kablarna väl undangömda bland andra eloch teleledningar. Fördelen med detta fasta LocalTalk-arrangemang är att man slipper alla lösa sladdar genom rum och hallar; nackdelen är att man bör planera möbleringen väldigt noga så att inte maskiner flyttas och plötsligt får för långa avstånd till de fasta kontakterna (inte ovanligt eftersom cheferna i våra branscher älskar att organisera om saker). Ett LocalTalk-nätverk kan i sin senaste programvaruversion, AppleTalk fas 2 version 57, ansluta upp till 256 noder (arbetsstationer, filhanterare, skrivare, nätverksmodem etc). En kabel i ett lite mindre nätverk bör inte överskrida en längd av 25 meter, i ett större nätverk bör längden inte överskrida 10 meter. Om någon kabel skulle behöva täcka en längre sträcka kan man koppla in signalförstärkare med jämna mellanrum för att inte riskera alltför kraftig signalreduktion, vilket kan resultera i att vissa maskiner med långa kabelavstånd får svårigheter med utskrifter och att överhuvudtaget etablera kontakt med andra. Stora bildfiler LocalTalk har blivit en etablerad standard för att bygga nätverk, men när prestanda och kapacitet inte räcker till — när stora datamängder som t.ex. digitaliserade fyrfärgsbilder och liknande regelbundet måste flyttas mellan maskiner inom korta tidsrymder — finns det andra alternativ. Den nätverksstandard som ligger närmast tillhands heter EtherNet, som med lite tjockare kablar och kraftfullare elektronik möjliggör ännu högre hastigheter vid överföringar av data. När utbytet av data mellan datorerna övergår från att några textdokument skickas då och då, till att stör- re dokument med bl.a. bilder skickas frekvent mellan datorerna kan det vara lämpligt att överväga utbyggnad av nätverket. LocalTalk har en specificerad överföringshastighet av 256 Kbit/sek medan EtherNet gör 10 Mbit/sek, vilket gör EtherNet ca 40 gånger så snabbt — i teorin! I praktiken visar det sig dock snarare röra sig om en 1/4 av den siffran, alltså 10 gånger så snabbt. EtherNet finns bara inbyggt i Apples senaste modeller, Macintosh Quadra 700 och 900-serierna samt LaserWriter IIg. Till alla andra modeller måste man inhandla ett EtherNet-kort som monteras i en av datorns expansionsplatser (vilket bör överlåtas till en auktoriserad montör). Olika sorters kablar När det gäller själva kablaget finns det tre olika standarder: • Thick (som använder svårböjligt tjocka, dyrare och något snabbare kablar med bnc-kontakt) • Thin (något tunnare, billigare kablar med bnc-kontakt — den mest förekommande modellen) • 10baseT (som använder ännu tunnare kablar med vanliga telefonkontakter av sockerbitsmodell). En EtherNet-kabel bör inte vara längre än 15 meter i mindre nätverk och inte längre än 5 meter i lite större nätverk, om signalförstärkare inte används. En LocalTalk-dosa kostar cirka 400 kr med 1 m kabel och sedan ytterligare 400 kr för varje extra 10 meter kabel, att jämföras med EtherTalk som kräver dels ett instickskort för cirka 3 000 kr och kablage som kostar mellan 250 och 800 kr per 2 m kabel. Eftersom kostnaderna för att bygga ett EtherNet-nätverk är så mycket högre bör man noga överväga var gränsen mellan ekonomi och produktionsresultat går. Ett LocalTalk-nätverk kan lätt installeras på egen hand efter att ha konsulterat handboken, medan ett EtherTalk-nätverk säkrast överlåtes till erfaren expertis att installera. När vi bestämt oss för vilken typ av nätverk som är lämpligast för de funktioner vi vill använda återstår sedan att välja vilka programvaror vi skall köpa och vilka rutiner vi skall utarbeta. I nästa artikel tittar vi vidare på filhanterare, kommunikationsprogram och typiska problem som kan uppstå i nätverket. Mark Winberg 7 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Sju Quark XPresstips – säkrare vinst än Lokets BingoLotto! Vad är en vinst egentligen? Tid är pengar – men är pengar tid? Vi hoppas att du sparar tid genom våra Quark XPress-tips, så att du får tid över till de cirka 438 saker som är viktigare än desktop-design, typografi och produktion. Läsa På TV, t.ex. .1. Det mått för position på sidan som visas i måttpaletten för ett enstaka objekt och en grupp objekt kan vara förvirrande. Om du markerar en linje anges linjens mittlinje, inte dess faktiska vänsterkant. Men om du markerar samma linje och ett annat objekt till höger om linjen, visar måttpaletten linjens ytterkant, eftersom det är gruppens ytterkant. Samma problem kan uppstå när du ställer objekt på linje, justerar dem. En linje och ett block som justeras vertikalt efter vänsterkant placeras så att linjens vänstra ytterkant linjerar mot blockets vänstra ytterkant. Men om du avläser linjens XY-position i måttpaletten och applicerar värdet på blocket, hamnar blockets ytterkant på samma linje som linjens centrallinje. Dessa avvikelser beror på att linjebredden beräknas åt båda sidor från mittpunkterna, medan blockens ramar placeras vid sidan av ramens kontur – innanför eller utanför beroende på hur du valt. .2. Decimaltabulatorn i XPress använder du normalt för att ställa upp siffergrupper så att decimalkommat linjerar, och heltalsgruppen blir högerställd, men det kan användas för att linjera andra tecken i en tabell, t.ex. parenteser och fotnoter i bokstavsform eller andra symboler. XPress decimaltabulator fungerar nämligen på alla tecken som inte är siffror, när de följer direkt på en siffra. Slutsiffran i en siffergrupp följd av ett komma hamnar därmed på samma linje som en siffra följd av en parentes, ett upphöjt a eller en stjärna. .3. Du kan skapa ett stödlinjeraster eller ett schema genom att välja duplicera och repetera inramade textblock eller bildblock. Ett textblock som är 2,5 cm brett och 6 cm högt med 2 punkters ram kan dupliceras och repeteras 6 gånger, med horisontell förflyttning 2,5 mm. Därefter kan hela raden markeras och dupliceras-repeteras vertikalt 3 gånger. Du har skapat ett schema som kan användas som månadsöversikt, eller för sidlayout. Men problemet är att ramarna blir dubblerade, eftersom XPress antingen placerar ramlinjerna utanför eller innanför ramkonturen. Här kommer tipset: minska måttet för förflyttning med linjens bredd, så att blockens kanter hamnar ovanpå varandra. Du kan nämligen blanda måttenheter i måttrutan i Duplicera och repetera, t. ex. 2,5 cm-2 pt. Detta fungerar enklast om du valt Placering av ram inuti, i Allmänna inställningar. Om ramarna placeras utanför räknas blockets yttermått om sedan rambredder valts, vilket du kan se i måttpaletten. Där du kan skriva in de yttermått du vill ha. .4. Det finns många sätt att zooma in och ut på sidan. I procentfältet längst ned till vänster i fönsterramen kan du avläsa aktuell zoom-nivå, och ändra den genom att skriva in exakta mått. Denna funktion är värdefull om man vill arbeta med en viss zoom-nivå som är optimal i förhållande till skärmens storlek, textgrad m.m. En suverän metod för att granska ett objekt på nära håll är att välja Zoom-verktyget, förstoringsglaset, och dra upp en markeringsruta kring det textstycke eller den detalj som du vill titta närmare på. Du behöver inte hämta förstoringsglaset i verktygspaletten, håll bara ned kontrolltangenten så får du fram det, och därefter får du tillbaks det verktyg du använde innan. Vill du förminska håller du ned kontroll-tangenten och alternativ-tangenten och klickar. Zoomnivån ändras. Om du vill zooma ut för att se både sida och arbetsbordet håller du ned alternativtangenten när du väljer Anpassad storlek; däremot fungerar inte tangentkommandon för detta val. När du klickar med Zoomverktyget används de procentuella steg som du anger i Verktygsinställningar för Zoomverktyget. Inställningarna tar du enklast fram genom att dubbelklicka på förstoringsglaset i verktygspaletten. Tänk på att XPress automatiskt placerar insättningspunkten i text eller ett markerat objekt i centrum för skärmbilden när du zoomar in eller ut. Alltså om du vill komma till ett visst textställe kan du zooma ut till Anpassad storlek, sätta insättningspunkten på ett nytt ställe (eller dubbelklicka en linje, eller markera ett block) och därefter välja 200 % zoomning (kommando-5) eller skriva in en ny zoomnivå i procentrutan. .5. Du kan manuellt skapa ett stödlinjeraster med XPress stödlinjer, genom att Duplicera och repetera block som i tipset ovan, och dra ut stödlinjer över blockens ramar, och därefter kasta bort blocken. Detta gör du lämpligast på en mallsida, som du kan applicera vid behov. En enklare metod är att ta ett textblock och i Objekt-Specifikationer skriva in det antal spalter som du vill ha. Blocket kan omfatta hela satsytan eller en del av den. Därefter drar du ut stödlinjer mellan spalterna och roterar blocket för att dra ned horisontella stödlinjer. .6. Den syns inte i verktygspaletten, men den är ett verkligt tidsbesparande verktyg, Panoreringshanden. Den aktiveras när du håller ned alternativtangenten och klickar på sidan och drar. Nu kan du dra skärmbilden och snabbt komma till den plats du vill. Tidsvinsten är avsevärd mot att rulla i rullgardinsmenyerna. Denna funktion kan du ytterligare förbättra genom att göra den till förval i Tilllämpnings-inställningar. Då aktiveras handen genast när du håller ned alternativtangenten. Medan du är här och kryssar, kan du kryssa i rutan för aktiv rullning, så ser du hela tiden innehållet på sidorna när du rullar med rullgardinen genom dokumentet. .7. Fönster som ligger i bakgrunden kan du flytta på skärmen utan att de fördenskull blir aktiva och lägger sig längst fram. Håll ned kommandotangenten medan du klickar och drar i dess namnlist. Detta fungerar för övrigt med andra Mac-program. Stefan Lundhem INGRESS BRÖDTEXT MELLANRUBRIKER RUBRIKER BÖRSTABELLER LÖPSEDLAR SPECIALAVDELNINGAR, BILAGOR ETC AFTONBLADET HELVETICA TIMES FRANKLIN HELVETICA, FRANKLIN HELVETICA FUTURA, HELVETICA FRANKLIN, TIMES (RITADE FÖR AFTONBLADET) ARBETET CENTURY, FRANKLIN CENTURY FRANKLIN CENTURY, FRANKLIN UNIVERS FUTURA CENTURY OLD STYLE BAROMETERN GAZETTE GAZETTE CORPUS BODONI HELVETICA BODONI OPTIMA BERGSLAGSPOSTEN TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES UNIVERS UNIVERS, AVANT GARDE BLEKINGE LÄNS TIDNING CLARION CLARION CLARION CENTURY HELVETICA ANTIQUE OLIVE MM CENTURY OLD STYLE, ANTIQUE OLIVE BOHUSLÄNINGEN GAZETTE GAZETTE GAZETTE BODONI HELVETICA FUTURA CLARENDON BORÅS TIDNING BAUER BODONI CORONA BAUER BODONI BAUER BODONI HELVETICA GILL BÄRGSLAGSBLADET CENTURY CENTURY HELVETICA BODONI – FUTURA, HELVETICA DAGEN CENTURY CENTURY CENTURY BODONI POSTER – FUTURA HELVETICA, TIMES DAGENS NYHETER NIMROD NIMROD NIMROD BODONI UNIVERS HERALDUS TIMES DALA-DEMOKRATEN HELVETICA TIMES HELVETICA HELVETICA TIMES HELVETICA SERIFA, TIMES ENKÖPINGS-POSTEN TIMES TIMES TIMES BODONI FUTURA GENEVA ELFSBORGS LÄNS ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES TIMES FRANKLIN FUTURA ESKILSTUNA-KURIREN NEWS NEWS NEWS BODONI NEWS FUTURA EXPRESSEN DIGI ANTIKVA DIGI ANTIKVA BODONI EXTRA FET BODONI, DIGI ANTIKVA – FUTURA CENTURY FOLKET CENTURY CENTURY CENTURY CENTURY CENTURY FUTURA HELVETICA, TIMES FOLKBLADET CENTURY CENTURY CENTURY TIMES, FUTURA FUTURA FUTURA GEFLE DAGBLAD GAZETTE GAZETTE GAZETTE BODONI HELVETICA HELVETICA GARAMOND, HELVETICA GOTLANDS ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES BODONI, UNIVERS – FUTURA TIMES GOTLANDS TIDNINGAR TIMES TIMES TIMES TIMES FRANKLIN FUTURA FOLIO GÖTEBORGS-POSTEN GAZETTE GAZETTE GAZETTE CENTENNIAL FRUTIGER FRUTIGER FRANKLIN, BERLING HALLANDS NYHETER NEWS OLYMPIA OLYMPIA TIMES, FRANKLIN HELVETICA FRANKLIN, TIMES HALLANDSPOSTEN CENTURY CENTURY CENTURY BODONI FUTURA HELVETICA HELSINGBORGS DAGBLAD TIMES TIMES TIMES BAUER BODONI TIMES FUTURA HUDIKSVALLS TIDNING BODONI TEXTYPE BODONI BODONI TEXTYPE BODONI HÄLSINGE-KURIREN GOTHIC CENTURY GOTHIC GOTHIC CENTURY GOTHIC, UNIVERS, FUTURA JÖNKÖPINGS-POSTEN TIMES TIMES TIMES BODONI HELVETICA HELVETICA KARLSKOGA TIDNING TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES FUTURA KATRINEHOLMS-KURIREN TIMES TEN TIMES TEN TIMES TEN TIMES TEN TIMES TEN FUTURA KRISTIANSTADSBLADET CONCORDE CONCORDE CONCORDE CENTENNIAL HELVETICA HELVETICA LAHOLMS TIDNING TIMES TIMES TIMES TIMES HELVETICA FUTURA LJUSNAN EXCELSIOR EXCELSIOR EXCELSIOR BODONI EXCELSIOR FUTURA MM HELVETICA LÄNSTIDNINGEN SÖDERTÄLJE BODONI TIMES BODONI BODONI TIMES FUTURA FUTURA LÄNSTIDNINGEN ÖSTERSUND NIMROD NIMROD NIMROD BODONI NIMROD FUTURA, HELVETICA TIMES FUTURA HELVETICA Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 TIDNING 8 Har svenska dagstidningsformgivare någon typografisk fantasi? Döm själva! DtP har undersökt vilka typsnitt pressen använder MOTALA TIDNING TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES FUTURA NERIKES ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES TIMES GENEVA GENEVA NORDVÄSTRA SKÅNES TIDNINGAR CENTURY CENTURY CENTURY TIMES SOUVENIR GENEVA GENEVA NORRA SKÅNE TIMES TIMES TIMES TIMES UNIVERS GOTHIC UNIVERS NORRA VÄSTERBOTTEN TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES HELVETICA TIMES NORRBOTTENS-KURIREN TIMES TEXTYPE HELVETICA TIMES HELVETICA FUTURA HELVETICA NORRKÖPINGS TIDNINGAR HELVETICA TIMES HELVETICA TIMES HELVETICA FUTURA NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN EPISET EPISET EPISET BODONI EPISET FUTURA HELVETICA NORRTELJE TIDNING CENTURY CENTURY CENTURY TIMES - FUTURA HELVETICA NYA NORRLAND CENTURY CENTURY FRANKLIN GOTHIC CENTURY FRANKLIN GOTHIC HELVETICA FRANKLIN GOTHIC NYA WERMLANDS-TIDNINGEN TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES FUTURA PITEÅ-TIDNINGEN TEXTYPE TEXTYPE TEXTYPE BODONI TEXTYPE FUTURA SALA ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES BEMBO - FUTURA SKARABORGS LÄNS ALLEHANDA CENTURY CENTURY CENTURY CENTURY HELIOS HELIOS SKÅNSKA DAGBLADET TIMES TIMES HELVETICA TIMES HELVETICA HELVETICA SKÖVDE NYHETER TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES BODONI SMÅLANDSPOSTEN EXCELSIOR EXCELSIOR EXCELSIOR BODONI HELVETICA FUTURA SMÅLÄNNINGEN TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES FUTURA FUTURA SUNDSVALLS TIDNING TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES FUTURA TIMES SVENSKA DAGBLADET - SVD-TIMES HELVETICA SVD-TIMES, HELVETICA HELVETICA TIMES LUBALIN GRAPH SYDSVENSKA DAGBLADET TEXTYPE TEXTYPE TEXTYPE CENTENNIAL HELVETICA FUTURA SYDÖSTRAN TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES FUTURA SÖDERMANLANDS NYHETER CENTURY CENTURY CENTURY BODONI CENTURY HELVETICA, FUTURA TRELLEBORGS ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES UNIVERS TROLLHÄTTANS-TIDNING EXCELSIOR EXCELSIOR EXCELSIOR EXCELSIOR EXCELSIOR HELVETICA UPSALA NYA TIDNING PHOTINA PHOTINA PHOTINA PHOTINA TIMES FUTURA WESTMANLANDS LÄNS TIDNING NIMROD NIMROD NIMROD HELVETICA HELVETICA FUTURA VÄRMLANDS FOLKBLAD TEXTYPE TEXTYPE TEXTYPE BODONI HELVETICA HELVETICA VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD CENTENNIAL CENTENNIAL CENTIENNIAL TIMES UNIVERS HELVETICA, FUTURA FUTURA VÄSTERBOTTENS-KURIREN TIMES TIMES HELVETICA BODONI TIMES HELVETICA TIMES, HELVETICA VÄSTERVIKS-TIDNINGEN TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES HELVETICA YSTADS ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES UNIVERS ÖREBRO-KURIREN CENTURY CENTURY TIMES TIMES HELVETICA FUTURA HELVETICA ÖRNSKÖLDSVIKS ALLEHANDA TIMES TIMES TIMES BODONI TIMES BODONI, HELVETICA TIMES ÖSTERSUNDS-POSTEN TIMES TIMES HELVETICA HELVETICA HELVETICA HELVETICA CENTURY ÖSTRA SMÅLAND TIMES TIMES TIMES TIMES HELVETICA HELVETICA FRANKLIN, HELVETICA ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN CORREN TIMES TIMES IDEAL NEWS CORREN ANTIQUE OLIVE UNIVERS, GILL SANS, TIMES, UNIVERS HELVETICA FUTURA Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 TIMES, GILL SANS UNIVERS GOUDY HEAVYFACE 9 Research: Anna Larsson. Undersökningen gjord på senhösten 1992. Vi har förkortat ”New Century Schoolbook” till ”Century” och allt är inte komplett – men nästan! Tabell © DtP 1992. 10 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Quark XTensions – en översikt (del 3) Dingbats Crops+Registrations Underlättar valet av symboler, ornament och specialtecken, som man inte vet vilka tangenter de ligger på. Tillhandahåller en palett med samtliga tecken i Zapf Dingbats eller andra typsnitt, varifrån du kan välja ett tecken genom att klicka på det, varvid det sätts in i dokumentet eller ersätter ett tecken. (Se även ”XChar”). Adept Solutions Pris XChange USA: 50 $ Pris XChange Europa: 75 $ Skapar korrekta passmärken och skärmärken. Du drar upp ett bildblock och anger därmed vad som ska märkas ut och skär- och passmärken samt CMYK-XX placeras ut. Du kan märka ut flera objekt på samma sida. Epic Publishing Solutions 125 Highland Park Ave. Excelsior Springs, MO 64024, USA tel 0091–816–637–0410 Pris XChange USA: 69 $ Pris XChange Europa: 99 $ QSpool ProPublisher Befriar dig från väntan på att skrivaren blir ledig. Dokument kan placeras i en särskild mapp på serverns hårddisk, och QSpool skriver ut dokumentet när skrivaren blir ledig. Datorn frigörs därmed för andra uppgifter. QSpool läser av mappen med jämna mellanrum och öppnar, skriver ut och avlägsnar dokumentet. Skapar en mall enligt dokumentets specifikationer, flödar in texten i mallen, skriver ut den och avlägsnar text och malldokument eller flyttar dem till en särskild mapp. QSpool klarar dokument med bilder och färgseparationer med hjälp av QTools. Baseview Products P.O. Box 368 Dexter, MI 48130, USA tel 0091–313–426–5751 fax 0091–313–426–0240 Pris XChange USA: 695 $ Pris CoDesCo: 1 900 DM Tillhandahåller extra funktioner som placeras på det utökade tangentbordets funktionstangenter. Inkluderar en tablå över det modifierade tangentbordet för ge översikt och snabb tillgång till vanliga tangentkommandon. Kan avsevärt snabba upp arbetet: F5 skapar ett textblock på sidan och öppnar automatiskt dialogrutan för textblocks-specifikationer. F6 skapar ett bildblock på sidan och öppnar automatiskt dialogrutan för bildblocks-specifikationer. F7 skickar ett markerat objekt underst F8 flyttar ett objekt överst F9 öppnar en särskild dialogruta som ger möjlighet att skapa dokument med specificerad storlek, med ramar, färger, typsnitt etc. F10 öppnar specifikationsfönstret för ett markerat objekt F11 öppnar dialogrutan för ramar F12 öppnar dialogrutan för Sprid ut/Justera F13 öppnar utskriftsfönstret F14 gör ett objekt genomskinligt F15 öppnar biblioteksfönstret Epic Publishing Solutions 125 Highland Park Avenue Excelsior Springs, MO 64024, USA tel 0091–816–637–0410 Pris XChange USA: 75 $ Pris XChange Europa: 115 $ QTools Strömlinjeformar Quark Xpress för tidningsproduktion. Erbjuder funktioner för hanteringen av texter, montering av artiklar, layout och sidbrytning. Sidor kan snabbt layoutas med fördefinierade mallar för rubrik- och textformat, anpassar rubrikers grad till givna block. Innehåller bl.a. verktyg för att jämna ut spalter genom att radavståndet ökas eller minskas, överflödsblock som visar text som inte ryms i textblocket med uppgift om antal överskjutande tecken och erforderlig spalthöjd. Artiklar kan brytas mellan sidor med automatisk förflyttning till annan sida, alternativa textflöden kan knyta oavslutad artikel till ett block. Baseview Products P.O. Box 368 Dexter, MI 48130, USA tel 0091–313–426–5751 fax 0091–313–426–0240 Pris XChange USA: 195 $ Pris CoDesCo: 550 DM Future Utilities Detta är en uppsättning av tillägg som modifierar vissa funktioner hos Quark XPress. 1) Guide Grid gör det möjligt att lägga ut upp till 30 stödlinjer, jämnt fördelade vertikalt och horisontellt, antingen över hela sidan eller inom sidans marginaler. 2) Count Selected Text beräknar antalet ord i ett markerat textavsnitt. 3) Full fit Picture är ett alternativ till Xpress skift-alternativ-kommando-F, som med bevarade proportioner anpassar bildens största sida till bildblocket; tillägget använder skift-alternativ- kommando-F för att anpassa den importerade bildens kortaste sida till bildblocket och beskära resten. Future Publishing Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ Grid Layout Skapar valfritt stödlinjeraster genom att du i en dialogruta anger antal rader och spalter, samt horisontella och vertikala mellanrum. Stödrastret kan täcka hela sidan eller börja vid marginalerna, det kan täcka enskilda sidor eller hela uppslag. Linjerna kan färgsättas, men skrivs inte ut. J. Michæl Marriner 65 Hallam Street San Francisco, CA 94103, USA Pris XChange USA: 25 $ Pris XChange Europa: 35 $ Pris Software +: 450 kr CopyFlow Underlättar redigeringen och sammanställningen av sidor och artiklar på en redaktion genom att dokumentets block kan namnges och knytas till en artikel eller ett bilddokument. Varje text och grafiskt objekt kan exporteras, redigeras och åter importeras med ett enda kommando. Även om medarbetare arbetar med olika slags ordbehandlare kommer CopyFlow ihåg det ursprungliga formatet och kan exportera alla komponenter i ett dokument i ett och samma format. North Atlantic Publishing Systems P.O. Box 682 Carlisle, MA 01741, USA tel 0091–508–250–8080 fax 0091–508–250–8179 Pris XChange USA: 395 $ Pris CoDesCo: 940 DM CopyFlow Geometry Ger möjlighet att framställa ett XPress-dokument utifrån text i ASCII-format. Skapar ett XPressdokument med exakt positionerade och namngivna text- och bildblock, med specifikationer av format och typografi, från ASCII-fil eller Geometry-beskrivningar. Text- och bilddokument kan automatiskt kopieras in med hjälp av CopyFlow eller placeras manuellt. Andra program kan skapa XPress-sidor genom att skriva Geometry-dokument. North Atlantic Publishing Systems P.O. Box 682 Carlisle, MA 01741, USA tel 0091–508–250–8080 fax 0091–508–250–8179 Pris XChange USA: 795 $ 11 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 CopyFlow Reports XChar Redovisar ett dokuments innehåll, för att möjliggöra kontroll och samordning av verksamheten på en redaktion. Skapar en ASCII-fil av ett dokuments status, som kan importeras till XPress, ett ordbehandlingsprogram eller till en databas. Rapporten kan visas som text eller grafiskt, som en ”röntgenbild” av en sida eller ett uppslag med olika typer av block markerade i olika färger. I textversion kan dokumentet exporteras till ett kalkylprogram eller till databasprogram, för att skapa en katalog över innehållet. North Atlantic Publishing Systems P.O. Box 682 Carlisle, MA 01741, USA tel 0091–508–250–8080 fax 0091–508–250–8179 Presenterar en dialogruta där du kan välja tecken från den totala uppsättningen av 256 tecken i vilken font som helst. Användbar för att välja tecken från Zapf Dingbats eller annan font med speciella tecken, t.ex. ornament i Expertfonter, matematiska tecken i Pi-fonter, symboler m.m. Du väljer ett tecken genom att klicka på det, varvid det visas i förstoring samtidigt som dess ASCII-nummer anges. Med dubbelklickning eller klickning på insättningsknappen sätts tecknet in i dokumentet vid insättningspunktens plats, utan att påverka mellanslag eller andra tecken. (Se även ”Dingbats”). Schnittstelle Pris XChange USA: 79 $ QuarkPrint Utökar utskriftsfunktionerna. 1) Print Job minskar risken för utskriftsfel genom att spara olika uppsättningar av inställningar i utskriftsformat och utskrift. Du kan också specificera egna CMYK rastervinklar och skriva ut flera enstaka sidor som inte följer på varandra. 2) Document Statistics skriver ut en lista på färger, typsnitt och bilder, dokumentformat m.m. som används i dokumentet, även om dokumentet är stängt. 3) Print Area ger möjlighet att skriva ut en del av en sida, om du vill ha en snabbare utskrift när du testar några få komponenter. 4) Printer Calibration ger möjlighet att kalibrera laserskrivare och fotosättare, inklusive Adobes nydefinierade rastervinklar för fyrfärgsseparation. Quark Inc. Pris XChange USA: 195 $ Pris Software+: 2 750 kr MultipleMastersUtilities Stöder Multiple Master-typsnitt, t.ex. Adobe Myriad och Adobe Minion, genom att återskapa de stilsorter som finns i dokumentet när det öppnas på en annan dator där dessa varianter inte finns i typsnittets resväska. MMU lägger därefter in dessa varianter i dokumentets typsnittsmeny. Skapar också vid utskrift MM-sorter som finns i EPS-dokument. Under Övrigt-menyn installerar MMU FontCreator, som direkt öppnar Font Creators dialogruta, där du kan skapa och ändra sorter i typsnittet, som direkt installeras i dokumentet. Quark Inc. AppleLink: Gratis Pris XChange USA: 25 $ Pris XChange Europa: 35 $ Pris Software +: XPress 3.11 uppdatering samt alla gratisXTension: 250 kr. DoubleSave Skapar en extra backup av XPressdokumentet när det sparats på vanligt sätt. Kopian kan lokaliseras till en annan mapp eller en annan skiva. Poängen är att backup-dokumentet inte behöver placeras manuellt, utan automatiskt sparas på den plats du anger i förhand, t.ex. på en server eller en SyQuest-skiva. Namnet på backup-mappen sparas med dokumentet. TechnoDesign Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 129 $ The Perfect XTension Gör det möjligt att snabbt och enkelt importera text från WordPerfect version 2.0 och 2.1. Alla typografiska attribut kan överföras. Namnet på stilmallar och deras koppling till vissa textstycken kan överföras. Därmed kan du skapa stilmallar i WordPerfect som passar för ordbehandling utan att behöva fundera på hur XPress stilmallar fungerar och hur texten typograferas i QuarkXPress. Perfect XTension gör det möjligt att typografera texten redan i WordPerfect genom att inkludera styrkoder, (style tags) i WordPerfects text, som sedan översätts till typografiska attribut när dokumentet importeras. Vid överföringen elimineras informationen om WordPerfects sidlayout. TechnoDesign Pris XChange USA: 165 $ Pris XChange Europa: 245 $ AutoLib Ger möjlighet att automatiskt skapa bildarkiv genom att markera den mapp där bilderna finns. AutoLib skapar det nya biblioteket, lägger in bilderna från mappen, och sparar biblioteket. Därefter kan bibliotekets namn ändras eller flyttas till annan mapp om man så vill. Stöder formaten EPS, Paint, PICT, RIFF och TIFF. Vision’s Edge 3491–11 Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris XChange USA: 195 $ Pris XChange Europa: 295 $ Pris Software +: 3 350 kr FlexScale Möjliggör att storleksanpassa ett dokument vid utskrift. Vertikala och horistontella procentsatser kan anges oberoende av varandra från 50 % till 150 %. FlexScale aktiveras genom att du håller ned alt-tangenten vid val av Utskrift, varvid önskad skaländring anges i FlexScales dialogruta. Vision’s Edge 3491–11 Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris XChange USA: 59 $ Pris XChange Europa: 89 $ MasterMenus Tillhandahåller en palett där du kan lägga in de enskilda menyval som du vill ha nära till hands under arbetet. Horisontella och vertikala rullgardiner gör det möjligt att rulla fram dina utvalda funktioner och pop-up-menyer ger direkt tillgång till olika menyval. Du kan med ett musklick lägga till och ta bort menyobjekt från paletten. MasterMenu ger dig också möjlighet att skapa egna namn för menyposterna. Vision’s Edge 3491–11 Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris XChange USA: 69 $ Pris XChange Europa: 99 $ ADRESSER XChange USA P.O. Box 270578 Fort Collins, CO 80525, USA tel 0091–303–229–0656 (order) tel 0091–303–225–2484 fax 0091–303–229–9773 XChange Europe Post Box 171, 7400 AD Deventer, Holland tel 00931–5700 36622 fax 00931–5700 30474 CoDesCo GMBH 2000 Oststeinbek/HH Im Hegen 11, Tyskland tel 00949–40–71 30 01 30 fax 00949–40–71 30 01 60 Software + Box 2286, 600 02 Norrköping tel 011–28 27 00 fax 011–28 27 10 12 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Bli oskärpt med Photoshop Med Illustrator eller Freehand håller vi skärpan. Med Photoshop ser vi till att förlora den i detta avsnitt – bland annat för att få mer naturtrogna skuggor. Kanske skäms vi för att vi jobbar med ett platt medium. Eller så har vi brist på uttrycksmöjligheter. Vad det än beror på så har knepet att lägga en liten skugga på plattor och rubriker blivit en av de populäraste knepen för att fräscha upp layouten. Men det är litet trist att skuggorna blir så skarpa att det ser ut som att man skurit till en grå kvadrat. Så därför skall vi den här gången titta på hur man gör mjuka skuggor. Det bästa av två världar Vi tar en rubrik som exempel, men samma metod kan lika gärna användas på andra former, t.ex. en platta (som man sedan lägger en bild eller sin faktaruta på). Det finns det enkla sättet. Börja med att skriva din rubrik i Illustrator (eller Freehand och använd EPS Exchange). Spara den och öppna den med Photoshop. Du skulle visserligen kunna skriva rubriken direkt i Photoshop och göra klart jobbet där. Men det skulle kräva mycket hög upplösning (minst 300 pixlar per tum) för att rubriken inte skall bli taggig i kanterna. Och med så hög upplösning blir filerna lätt så stora att de är helt ohanterliga. Istället skall vi göra skuggan i Photoshop och sedan flytta tillbaka den till Illustrator och kombinera den med rubriken – så vi får det bästa av båda världar. därmed ljusare – ytterkanterna av skuggan som kommer att synas. Vill du ha mer exakt kontroll på vilken ton eller färg skuggan har kan du istället färglägga den redan i Illustrator. Nästa steg är att sudda till den. Ta Filter > Oskärpa > Gaussisk oskärpa och välj en lämplig storlek. Här har vi en upplösning på 110 pixlar/tum och en oskärperadie på 1,5 pixlar. Du får själv experimentera dig fram till något som passar din upplösning och rubrikstorlek. utanför skuggan. Du bör då få bara helt vita områden valda. Ta Markering > Omvänd och Markering > Skapa bana. Fortsätt med Ritstift > Spara bana… Vad du ger den för namn spelar inte någon roll, jag brukar behålla Bana 1. Den här banan kommer vi att använda för att begränsa hur mycket bakgrund din skugga kommer att dölja. Det är fortfarande så att det som är innanför banan döljs helt och hållet, hur litet skugga det än är. Men det räddar åtminstone området utanför. Ta Ritstift > Lämna och spara din skugga med filformatet EPS (den här gången har du inget val, skall du ha med begränsningen måste det vara EPS oavsett vilket program du skall montera in den i). I Tillval för EPS väljer du Bana 1 (eller vad du nu döpt den till) som Urklippsbana. Applekverulans Enkla sättet Slutligen är det dags att åter kombinera ihop rubrik och skugga. Spara skuggan som EPS (Arkiv > Spara som och sedan väljer du EPS under Filformat), eftersom det är det enda Photoshopformat som Illustrator klarar. (Skall du ha in den i Freehand, eller väljer att montera samman skugga och rubrik i ett layoutprogram, så är det bättre att spara som TIFF.) I Illustrator placerar/monterar du bilden av skuggan, ser till att den ligger underst och placerar den på önskad plats. Så kan du spara hela paketet och montera in det i din layout. När du öppnar dokumentet med Photoshop kommer du att kunna ställa in upplösningen. Eftersom det inte kommer att finnas några skarpa kanter i den här bilden räcker det med en upplösning som rastertätheten eller något högre. Tänker du alltså trycka med 133linjers raster ställer du upplösningen på 140 pixlar/tum. Första åtgärden blir att göra rubriken ljusare. Välj Bild > Ställ in > Nivåer… och dra den svarta triangeln under Utgångsnivåer åt höger tills rubriken är lagom ljus (du kan eventuellt behöva klicka i Prova för att se vad som händer). Du bör välja en ganska mörk ton, eftersom det mest är de suddiga – och Det finns ett litet knep till för att ytterligare förbättra resultatet – eller snarare göra det mer praktiskt användbart. Problemet nu är att skuggan ligger på en vit platta, som kommer att dölja allt den ligger över, och som du inte blir av med (även om faktiskt Quark gör ett riktigt hedervärt försök om du sätter bakgrundsfärgen i bildblocket till Ingen). Dubbelklicka på trollspöt och ställ Tolerans till 0 och se till att Kantutjämning inte är ikryssat. Sedan klickar du någonstans långt Allt det här skulle kunna vara mycket enklare. Det som populärt kallas 24bitars färg är egentligen, inuti datorn 32 bitar. De sista 8 bitarna används inte, och Apple har inte sagt vad de skall användas till, men de är reserverade för ”framtida bruk”. På NeXT-datorerna (som görs av Steve Jobs, han som skapade Apple, men som när företaget blivit stort kickades ut), används de bitarna för att beskriva hur genomskinligt något är. De flesta saker är helt ogenomskinliga, men t.ex. en skugga består ju egentligen av färgen svart som är delvis genomskinlig. Så om Apple bestämmde sig för att använda de förlorade 8 bitarna på samma smarta sätt, skulle vi kunna göra skuggor till våra rubriker som vi skulle kunna placera över vad som helst, t.ex. över en bild och få realistiska effekter med ett minimum av ansträngning. Specialeffekter Till sist lite nytt: Andromeda Software har släppt elva olika filter till Photoshop. Filtren ger olika specialeffekter som Mezzo, Halo, Prism, Star, Diffract, Multi, Velocity m.fl. För den engelsbevandrade läsaren är det givetvis klart vad allt detta betyder, andra kan få reda på detaljerna genom att faxa Andromeda på 0091–805 379 4109. Att köpa alla elva filtren kostar 99 dollar. Frakt och svensk moms/tull tillkommer. Tommy Sundström 13 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 Ordning på sidan – även i PageMaker En grundläggande ordning kan hjälpa mycket när det börjar bli bråttom och man måste slarva. Jag har alltid ambitionen när jag gör en tidning att brödtextraderna skall linjera med varandra. Inte för att jag tycker att det är särskilt fult om de inte gör det – även om jag vet att många håller det som estetiskt ideal. Viktigare är dock att det ger en underliggande ordning på sidan som gör det lättare och snabbare att få ihop en sida när deadline närmar sig och man inte hinner sitta och exakt balansera alla avstånd med ögat. Sedan kan man, som alltid med saker man har god kontroll över, tillåta sig att improvisera och fuska med reglerna. Så länge grunden är stadig håller det ändå. Och grunden det är radavståndet på brödtexten. Den får bestämma alla andra mått. Bland annat av denna anledning är det dumt att ha auto som radavstånd, eftersom du då inte riktigt vet vad du har att gå efter. Bestäm hellre ett avstånd. .1. Radavståndet får sedan bestämma t.ex. hur stor toppmarginal sidan har. Den bör vara ett precist antal brödtextrader, eftersom linjalernas nollpunkt har en tendens att halka tillbaka till sitt ursprungsläge där i överkanten. När du skall ställa in denna marginal kan det vara lämpligt att ta Redigera > Inställningar… och välja Måttenhet Pica. Detta eftersom typografiska mått på Macen (såsom textstorlek och radavstånd) mäts i picapunkter. Pica är en måttenhet som används i USA. Den är nästan lika stor som en cicero, men inte riktigt. För att ytterligare komplicera saken är pican på Macen inte exakt lika stor som den pica som annars används – åtminstone inte för de typografiska måtten. En pica är ungefär 4,2 mm. Men använd inte den siffran för att räkna ut några avstånd. Det är bättre att låta Macen sköta det hela. Dock, först ytterligare en måttehet. Det går 12 picapunkter på en pica. Och det är dessa punkter man talar om när man säger hur stor en text eller ett radavstånd är. När du skall skriva dessa mått i PageMaker skriver du först antalet pica, sedan ”p” och slutligen antalet punkter. (Det kan du göra oavsett vilken måttenhet hur har inställd. På motsvarande sätt kan du även om du har pica inställt skriva ”mm” efter siffran.) T.ex. 2p11 = 2 pica, 11 punkter 2p11,5 = 2 pica, 11 och en halv punkt. 0p3 = 3 punkter 0p24 = 24 punkter, d.v.s. 2 pica. Så har du 11 punkters radavstånd kan du t.ex. ha 0p55 (eller 4 pica och 7 punkter) som toppmarginal. .2. Sedan skall själva satsytans höjd bestämmas. Den skall faktiskt inte gå jämnt ut med ett antal rader, utan det är lämpligt att lägga till en punkt eller två på höjden. Är den exakt så kommer programmet att missa sista raden när man monterar text. Tyvärr finns ingenstans att skriva in satsytans höjd. Istället måste man nu räkna ut hur stor bottenmarginalen skall vara. Har du ställt om din Måttenhet till Pica kan du nu gå på Arkiv > Sidformat… och se hur stor din sida är, räknat i pica. En A4 är 49p7,3 hög, d.v.s. 595,3 punkter (det är nästan alltid lättare att räkna om alla måtten i punkter, eftersom du då kan räkna med dem på en vanlig miniräknare). Dra ifrån din toppmarginal och det mått du tänkt dig för satsytan, så får du fram hur stor bottenmarginal du behöver. .3. Sedan skall åtminstone de stilar som används i de löpande texten anpassas till brödtextens radavstånd. I praktiken brukar det handla om mellanrubriker och blankrader. Vi tar blankraderna först. En blankrad sätter man in som en liten paus i textflödet. Enklast vore att (som namnet antyder) göra den en hel rad. Men för ögat ser det ut som mycket mer än en hel rad, och kan vara en alltför stark markering som därtill bryter sönder textens yta. Halva radavståndet är betydligt lämpligare (5,5 punkt om radavståndet är 11) – men det betyder att man får offra sin fint uttänkta struktur för sidan. Bästa kompromissen vore att göra blankraderna ungefär en halv rad höga, men anpassa dem så att spalten går jämnt ut. Tyvärr finns inga inbyggda funktioner för sådant finlir i PageMaker, och att göra det för hand är nog alltför mycket jobb. Vill du ändå försöka kan du göra några olika styckeformat med olika blankradsavstånd inbyggda – hel rad, 2/3-rad, halv rad, 1/3-rad och pussla med dem tills spalten går jämnt ut. Ögat är inte särskilt känsligt för att blankraderna är olika stora mellan stycken i olika spalter. Har du även mellanrubriker i din text kan du komma lättare undan, eftersom ögat tenderar att godta variationer i avståndet ovanför (men inte under) en mellanrubrik. Själv brukar jag dock sällan tycka att jag har tid att plocka så med layouten. Kan jag så tar jag bort blankraderna helt och hållet, eller ersätter dem med mellanrubriker eller börjar styckena med anfanger med en helrad luft ovanför. Det är sällan stilistiskt motiverat att göra så mycket blankrader som folk tenderar att göra. Lyckas jag ändå inte helt utrota dem blir min kompromiss ofta att jag låter blankraderna vara halva radavståndet och om det råkar vara ett ojämnt antal blankrader i en spalt så får underkanten på texten bli ojämn. Ögat brukar vara ganska förlåtande mot slarv så långt ner på sidan. .4. När jag ändå är inne på ämnet: Blankrader skall man inte göra genom att slå en extra gång på nyttstycke-tangenten. De skall ligga med i formatet till stycket. Ta Text > Stycke… och ställ in mellanrummet före stycket (kom ihåg att du kan skriva mått i picapunkter även om du har milimeter som inställd måttenhet). Passa också på att ställa första indrag till 0, eftersom det inte skall vara något indrag på ett stycke efter en blankrad. Anledningen till att man inte vill ha blankraden som egen rad är att den kan ställa till med trassel om den hamnar högst upp på en spalt. Det är ju inte så snyggt om en av spalterna börjar en halv eller en rad längre ner än de andra. Har man istället ställt in ett mellanrum före så tar PageMaker hand om problemet och skippar helt enkelt den extra luften när stycket hamnar överst i en spalt. 14 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 .5. Så mellanrubrikerna. Det är i princip samma sak, men mer komplicerat. Det spelar ingen roll vilken storlek du satt på din mellanrubrik. Men det spelar stor roll vilket radavstånd den har. Radavståndet plus mellanrummet före och efter skall gå jämnt ut med ett antal rader (ofta två eller möjligen tre). Så långt är det enkelt. Men man måste tänka på att om ett stycke hamnar högst upp i en spalt tar PageMaker bort mellanrummet före. Och därmed rubbas hela spalten. Enklaste lösningen är att se till att mellanrummet före antingen är en hel blankrad eller ingen alls (eller en halv, om du tycket att lite ojämnhet i underkant inte skadar någon). Istället får mellanrubrikens radavstånd vara rejält tilltaget och motsvara ett antal brödtextrader. Det ger dock problem om du skulle skriva en tvåradig mellanrubrik, som då kommer att bli väldigt gles. Ett alternativ är att sätta PageMakers funktion för att ta bort luft före stycken ur spel och ständigt tvinga fram det aktuella avståndet. Det gör du genom att ta Text > Stycke klicka på Linjer…, kryssa i Linje före stycke. Linjetypen skall vara Ingen, eftersom vi inte vill ha någon. PageMaker kommer att bete sig som om där fanns en linje, men inte rita ut någon. Så klickar du i Tillval… och får upp rutan för Linjetillval. Här skall du fylla i ett lämpligt tal i Före: som anger hur långt över baslinjen linjen skall ligga. Baslinjen är den linje som bokstäverna ”står” på. Av radavståndet ligger alltid 2/3 ovanför och 1/3 nedanför baslinjen (om du har Proportionellt radavstånd inställt). Vill du alltså ha den ickeexisterande linjen i samma rads överkant fyller du i 2/3 av radavståndet i Före-rutan. Är radavståndet 11 så blir det 0p7,3 (7,3 punkter). Vill du ha en full blankrad ovanför blir det 11 + 7,3 = 0p18,3 o.s.v. Observera dock att det inte alltid är snyggt att peta ner mellanrubriken alltför långt om den skulle hamna överst på en spalt. Ofta kan en kombination av radavstånd och mellanrum (inte linje) före vara det mest tilltalande. Man kan då få mellanrubriken att titta upp en aning, så att den optiskt linjerar med brödtexten i intilliggande spalter. .6. För att riktigt få fart på monteringen bör dessa sidans ordningsregler kombineras med ett trick vi berättat om förut. Ta Redigera > Inställningar… och sätt den lodräta linjalen på Egen, och antalet punkter tre gånger ditt radavstånd (för närmare förklaring se tips nr 4, sid 13 i DtP nr 7/92). Slå sedan på Fäst mot skalsteg (finns i Verktyg-menyn), så fastnar allt precis rätt. Tommy Sundström Häng inte med i utvecklingen – iallafall inte på reprosidan! För tio år sedan var det väldigt populärt att gå på studiecirkel och lära sig Basic – för att hänga med i utvecklingen och inte bli efter i datorsamhället. Idag är det inte en människa som använder Basic. Och ytterligt få som programmerar överhuvudtaget. Kanske blev de människor som gick dessa kurser ”vän med datorn”. Man får hoppas det, så de hade något för sitt slit. För själva idén var annars ganska tveksam – att det var datorn som var huvudsaken, och bara man behärskade en (ytterligt förenklad) modell för hur den var programmerad så var ordbehandling och registerhantering en pipa snus. Samma misstag Nu ser vi samma sak hända igen. För att inte ”bli efter i utvecklingen” börjar folk på tidningar syssla med repro, antingen själva eller – vanligare – genom att placera lågupplösta bilder i sina layouter. Låt mig med en gång för undvikande av missförstånd deklarera att jag tror att det är framtidens melodi. Men med betoning på framtidens. För i dag finns det få vettiga skäl att göra det, om du inte har en produktion som är extremt tidspressad just i slutskedet. Ekonomiskt är det ingen idé. Under de goda åren köpte varenda reprokille som blivit ovän med sin chef – och grafiker kan som du vet vara ett eldfängt släkte – en scanner och startade eget. Det lär finnas lika många trumscannrar i Sverige som i hela Nordamerika. Idag är priserna i botten, och du får bra repro billigt, lika billigt som man får inlänkad lågupplöst spökbilds-OPI-repro. Räknar du det egna arbetet, och framförallt allt strul och alla fel det i praktiken innebär att jobba med inlänkade bilder, så är traditionell repro klart billigare. Vill du spara ytterligare pengar och har en vecka extra på dig, kan du skicka iväg din repro till Singapore eller Malaysia och få mycket bra repro – med provtryck, (inte cromor utan just provtryck) för två tredjedelar av det svenska priset. Utvecklingen Men utvecklingen då? Man vill ju inte bli efter i utvecklingen. Jag tror att det är som med Basic. Att du lärt sig dagens primitiva bildhantering kommer du inte att ha mycket för imorgon. Idén med att placera lågupplösta bilder är en dinosaurie. Det är en så orationell arbetsgång att först vara tvungen att göra en grovlayout för att bestämma bildstorlekar och rotation, sedan skicka iväg det till repro och sist, efter någon dags väntan, få sätta igång och placera bilderna. Kontrollen Kontrollen då? Att själv få göra sina misstag istället för att vara frustrerad över att någon annan idiot gör dem. Dåliga grafiker finns det gott om. Eller snarare stressade grafiker, som tvingas jobba orimligt snabbt och som gör misstag. Och visst är det frustrerande när ens layout blir saboterad av att montören inte läst anvisningarna. Men det finns ingen anledning att fortsätta jobba med företag som gör dåliga jobb. Priserna är ändå låga, så du kan välja ett ställe som bryr sig. Min favorit är Scannrepro Västerås, men det finns fler. Eller man kan skicka det till Asien. Det tar inte mer extratid än väntan på de lågupplösta bilderna gör. Vill du ha bilder på skärmen läser du in dem med en scanner, eller – hellre – med en videokamera; videon är blixtsnabb och ger små bildfiler. Och vill du någon gång då och då själv göra något i fyrfärg är det inget som hindrar. Det är bara att rippa ut på film och lämna till montering. Så ta det lungt. Tids nog kommer framtiden. Tommy Sundström Formgivare på Vagabond 15 Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 DtP-diskett nummer nio ringer in det nya året Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 9. Där hittar du tre saker, bara några förmanande ord; läs först redaktörens predikan med den bestickande titeln ”Läs mig först!” Här får du bland annat veta att du ska kopiera diskettens innehåll till din hårddisk INNAN du dubbelklickar på symbolerna för programmen. Alla goda ting är tre, så ock på DtP-diskett # 9 – se själv: 1. Ett typsnitt, BorzoiReader, kompletterad med svenska tecken av Uppsalas eminente typsnickare Stefan Lundhem. BorzoiReader (se nedan) är en kalligrafisk sanserif, och du kan säkert hitta en anledning att sätta den i arbete. 2. Uppgradering till Quark XPress 3.11 (som Software Plus tar hela 250 kr för!). Du måste ha Quark XPress 3.1 installerad för att det ska fungera. Följ noga anvisningarna du hittar i mappen. 3. Slutligen ingår en liten pärla: Stuffit Lite. Har du inget komprimeringsprogram kommer du snabbt att förstå att det inte går att leva utan. Själv har jag DiskDoubler, men vill man spara några hundralappar är Stuffit Lite inget dåligt alternativ. Och slipper du köpa en ny, större hårddisk på kuppen sparar du mer. DtP Design Typografi Produktion kommer med 6 nummer under 1993. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 11 1992 presslades 23 december. Copyright © DtP. ISSN 1103–1387. Adress BORZOIREADER Design Typografi Produktion ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ 12 3 4 5 6 7 8 9 0 abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö:;!?%& Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumeration 1993 (6 nr) 1 200 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp – överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, under 1993 (6 nummer) för 1 200 kr plus moms. b Jag vill köpa DtP årg 1992 med disketter (1 900 kr plus moms). b Jag arbetar med Quark XPress, b PageMaker. b Jag arbetar med Macintosh, b PC. b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! b Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. Skicka honom/henne en faktura, och mig en dyr och trevlig premie! Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER POSTADRESS 110 20 Stockholm TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Papperslösa nyheter utan en tråd IBM och NBC presenterade nyligen planer på en ”desktop news service” som gör om din dator till en TV, där du när du vill kan få nyheter och annan information. Newsweek ska börja sälja CD, döpta till Newseek Interactive, där text, foto, video, inspelade röster tillhörande reportrar och interaktiva annonser (där läsarna exempelvis kan ”testköra” en bil) blandas. Är du kund hos Motorolas trådlösa mail-service Embarc kan du varje morgon få nyheter och väder från USA Today till din portabla dator för 15 dollar i månaden. USA Today har även andra, hemliga, ”papperslösa” utvecklingsprojekt. Nya Photoshop mycket snabbare Det kan bli tröttande att sitta och vänta framför en stor färgbild, även om man har snabbaste 24-bitarskortet till bildskärmen. Med Photoshop 2.5 för Mac kan det bli rejält kortare väntetider. Den nya versionen av programmet skiljer beräkningsintensiva operationer som filter, redigering, storleksförändringar och rotering från övriga funktioner. Därmed öppnar Adobe för insticksmoduler, acceleratorer, som tar över det tunga räknejobbet. Här kommer vi att få se samma explosion från tredjepartsutvecklare som när Quark XPess introducerade sitt XTensionssystem. Samma funktion finns i Windowsversionen av Photoshop, som är helt kompatibel med Mac-versionen. För Mac finns Photoshop 2.5 ute första kvartalet 1993, för PC andra kvartalet. Priset är 7 745 kr. DtP återkommer när vi tittat närmare på programmet. Adobe har fax 08–590 80 260. Släpp nyheterna loss på första sidan! I Norfolk i USA har art director Jeff Glick beställt en helt ny design för din tidning, Virginian-Pilot/Ledger-Star (det är så knepiga logotyper det blir när konkurrenterna köper upp varandra, lägger ner kvällstidningen – men behåller alla namnen). Designen blir ett stilbrott jämfört med vad de flesta satsar på i dessa desktop-tider. Konsulten som gör jobbet, Alan Jacobson, har nämligen fått order att låta innehållet bestämma utseendet. – Traditionella typsnitt, mera magasinsliknande look, säger Jeff Glick. Och en förstasida som saknar fasta format, där varje dags nyheter bestämmer hur den ska se ut; ibland Design Typografi Produktion # 11 • December 1992 en enda story på ettan, ibland tio. Det enda som är säkert är att den aldrig blir likadan två dagar i rad. En typsnittssymfoni från Düsseldorf Den tyska firman Intecsas släpper 88 olika typsnitt av den amerikanske musikprofessorn och typsnittstecknaren David Rakowski. Han har tidigare distribuerat sina typsnitt som shareware, men släpper dem nu i en mera komplett och avancerad version. Samlingen, som kallas Symphony of Fonts, kostar 450 D-mark för PostScript-versionen, 250 för TrueType. Omfattande kerning med många bokstavspar och hög detaljkvalitet skymmer dock inte det faktum att många stilar blir svåra att hitta användningsområden för… Fontmix med hjälp av Chameleon DtP har tidigare berättat om holländska tokerier, som att kombinera Futura och Bodoni till ett nytt typsnitt, Fudoni. Metoden kallas ”type-sampling” och är inte något att rekommendera. För dig som inte lyssnar på goda råd finns nu programmet Chameleon från Ares, samma företag som gör Fontmonger och Fontminder. Med Chameleon kan du blanda din egen fontmix, en metafont bestående av exempelvis 30 procent Berling och 70 procent Agency Gothic – vad nu det ska vara bra för. En nyttigare användning får programmet om du vill sprida elektroniska dokument, eftersom det i likhet med Carousel från Adobe kan generera typsnitt med karaktäristika från vilka andra typsnitt som helst. Chameleon kostar i USA 300 dollar. Utmärkt program för bildinläsning OFOTO för Windows, och Mac, är det första program under Windows som klarar att läsa in bilder korrekt utan kryptiska inställningar. OFOTO är skapat för vanligt folk, kalibrering av bildläsare och skrivare är redigt förklarat och lätt att genomföra. Ofta kan du nöja dig med de inställningar som finns i programmet. OFOTO har flera sätt att läsa in bilder. Det enklaste är att lägga den svartvita bilden på bildläsaren och välja Autoscan. OFOTO avgör om bilden är en gråskalebild eller streckbild, därefter – om bilden ligger snett – rätas bilden upp och skärps. Givetvis kan hela denna procedur göras helt eller delvis manuellt. Det märkligaste i sammanhanget är att det fungerar så ofta som det gör. Programmet klarar hyggligt att läsa rastrerade bilder utan moarébildning. OFOTO från Light Source finns ännu bara för svartvita bilder men en version för färg är på gång till våren. Professional Systems distribuerar OFOTO i Sverige, fax 08–751 03 03. För stora rattar för Alaska-tidning Fairbanks Daily News-Miner i Alaska designade om tidningen rejält när man gick över till morgonutgivning, bland annat minskade man formatet. Något som inte uppskattades av långtradarchaufförerna i delstaten; med den nya storleken gick det inte längre att ha tidningen uppslagen på ratten och läsa samtidigt som man körde – den trillade bara ner hela tiden. I omgörningen ingick att NewsMiner numera har puffar för insidesartiklar med hänvisningar på ettan, och en innehållsram med sidnummer. KONFERENSGUIDEN 6–9 jan 1993 MacWorld San Fransisco Fax 0091–617–361 3389 12–14 jan Networld 22–24 jan Graphics of America Miami, Florida Fax 0091–305–823 8965 25 jan Nordisk Typografi Köpenhamn Fax 040–12 58 20 2–3 febr Multimedia München Tel 00949–89–57 31 61 3–5 febr Dtp-kongress Hamburg Fax 00949–30–881 38 06 4–10 febr Mediale Hamburg Fax 00949–40–47 90 53 11–12 febr Prepress München Fax 00949–89–340 13 95 17–19 febr Imagina Monte Carlo 19–21 febr Graphics Plus ‘93 Secaucus, NJ 24–26 febr Elektroniskt foto Rochester, NY 24–27 febr Prepublishing Orlando, Florida Fax 0091–703–620 9187 26–29 april Datagrafik Philadelphia Fax 0091–703–560 2752 21–23 mars Internat. bokmässan London 24–31 mars Cebit-mässan Hannover Fax 00949–511–893 26 26 6–8 maj SND/S, tidn.design Stockholm Tel 08–13 50 00 (Bertil Johansson) Boston, Mass.
© Copyright 2024