DtPTimes och Helvetica – igen!
DESIGN DtP MYRIAD FÖRST MED ADOBES NYA TYPSNITTSTEKNIK Sid 3-6 FEM QUARK-TIPS FÖR DIG SOM VILL VETA MER Sid 7 FEL PAPPER I LASERSKRIVAREN KAN VARA FARLIGT Sid 8-9 FEM TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR MED PAGEMAKER Sid 11 TJÄNA 500 KRONOR PÅ TRE TYPOGRAFISKA TOPPENBÖCKER Sid 14 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 3 ÅRGÅNG 1 APRIL 1992 Times och Helvetica – igen! Jag har just kommit tillbaka från den årliga konferens som arrangeras av Sveriges Personaltidningsförening. Ett sexiotal redaktörer var med på konferensen. Vi pratade tidningar. Skillnaderna inom gruppen är hårresande. Här finns personaltidningar som har 75 000 läsare varje vecka, tryckta på fint papper med fyrfärg på varje sida, tidningar med en bildbudget som skulle få en fotochef på en medelstor landsortstidning att drägla av förtjusning. På andra sidan sitter den ensamme redaktören, inte sällan en kvinna, som ska intervjua, fotografera, skriva, redigera, layouta och korrläsa. När produkten är färdig skickas den till ett tryckeri som kanske gör ett slarvjobb (det är ju bara en liten kund) och sedan distribueras den i några hundra exemplar. Innehållet i bägge dessa extremers tidningar är naturligtvis viktigare än den inramning budskapet får. Bilder som visar vad som tilldrar sig i företaget i stort och smått, bra porträtt som visar människan bakom organisationsschemat. Artiklarnas kvalitet, förmågan att verkligen skapa en känsla av att ”detta är min tidning”, informativ och aktuell och allt vad du nu kan kräva av en bra personaltidning. Och själv läser jag hellre en bra korrekturläst text med dålig typografi än tvärtom, och jag tror de flesta, även de som intresserar sig för design och typografi, är överens om detta. Med dessa förbehåll framförda ställer jag ändå frågan: Måste det vara Times och Helvetica i alla personaltidningar? Ja, ja, jag vet; det finns tidningar som har Adobe Garamond och Futura också, men de tillhör sannerligen undantagen. Och problemet är väl egentligen inte Times och Helvetica i sig, utan kombinationen av en taskig Times från ITC, glest satt i PageMaker och behandlad utan större finess av de flesta inblandade parter. Neville Brody formgav tidskiften Arena med uteslutande Helvetica, ett typsnitt som han ju hatar, så det är klart att det går. Allting går ju. Men för dig som undrar vilka alternativ det finns följer en liten lista med några förslag till andra typsnitt. Istället för ITC Times: Monotypes Times Roman, Baskerville, Bembo, Adobe Caslon, New Century Schoolbook, Berling, Adobe Garamond, Minion, Plantin, Erhard, Sabon och en hel del till. Istället för Helvetica: Monotype Gill, Futura, Franklin Gothic, Frutiger, Myriad, News Gothic, Trade Gothic, Stone Sans med flera. Pelle Anderson, redaktör 2 Kundsupport till varje pris Software Plus, företaget som gick i konkurs och likt en fågel Fenix reste sig ur askan med samma namn (nästan) men utan skulder och i nya lokaler, har skickat ett erbjudande till alla i riket registrerade användare av Quark XPress. Software Plus vill erbjuda support, vilket naturligtvis gläder alla oss som förgäves väntat i telefonen på svar från Norrköping. Kruxet är bara att supporten kostar 1 950 kr plus moms per år och registrerad användare. Läser du i kontraktet vad du får för pengarna är det mesta sådant som du automatiskt är berättigad till hos andra programleverantörer. Å andra sidan behöver du inget supportavtal för att beställa en tvådagarskurs för ditt företag. Kostnad: 14 000 kr. Software Plus-lärarens reskostnader tillkommer. Apple och Kodak i färgsamarbete Redan i sommar kommer fotolabb över hela världen att börja erbjuda bilder i digitalt format, på CD, såväl som på dia och papper. Bilderna tittar du på i din TV med hjälp av en särskild CD-spelare som Kodak tagit fram i samarbete med Philips. I slutet av 1992 kommer foton på CD att finnas tillgängliga i över 100 000 fotoaffärer över hela världen. Philips, Sony, Toshiba och Pioneer (de stora tillverkarna av CD-spelare) kommer alla att understödja den nya tekniken. Macintosh operativsystem kommer också att stödja Kodaks CD-bildformat. Det betyder att du kommer att kunna bearbeta semesterbilderna i din Mac. Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Idén är att du som har Illustrator ska kunna kopiera hela eller delar av kartan och jobba vidare med för ditt speciella ändamål. Kommun- och länsgränser, orter, kustlinjer och sjöar ligger i olika skikt, du väljer själv vad du vill ha med. Den kompletta Sverigekartan kostar 9 950 kr plus moms (vilket onekligen är lite mer än den karta som DtPprenumeranten fick gratis med förra numret…) och Europa 950 kr plus moms. Mark finns på Creative Graphics, fax 0411-247 37. Han skickar gärna en broschyr över dyrgriparna. Ännu flera databaser kommer närmare Sverige Ytterligare en av världens största databasvärdar, Dialog, etablerar sig i Sverige. Du behöver inte längre ringa dyra utlandssamtal för att koppla upp dig via ditt modem till informationskällor som exempelvis Reuters Textline. Där når du 8 miljoner artiklar från alla stora europeiska dagstidningar. Varje dag läggs 6 000 nya poster in i databasen. Dialog når du på fax hos Fritzes i Stockholm, 08-20 50 21. Octavo Typechart sålt till Agfa Agfa har tagit över typografihjälpredan Octavo Typechart. Typechart genererar vettigt upplagda stilprov på dina Postscriptstilar. Du kan sätta igång den på kvällen (för den tar tid på sig om du vill ha stilprov på många typsnitt på en gång) och få fram stilprov på laserskrivaren enligt en färdig mall, som du kan modifiera. Den senaste versionen är t.ex. anpassad till A4-sidor, vilket ju är en fördel. Fontens alla tecken, rubriker i olika storlekar liksom textprov får du fram. Sluta faxa hela A4-papper! Nya typsnitt från Alphabets Oftast faxar vi meddelanden som inte är längre än några rader; ändå lägger vi ett helt A4 i faxen – helt i onödan. Kolla i instruktionsboken så får du veta minsta möjliga pappersformat (ofta en tredjedels A4 i höjd). Faxar du ett sådant papper tar det bara en tredjedel av tiden, vilket ger dig billigare telefonräkningar samtidigt som du sparar din mottagares faxpapper. Alphabets är en liten typsnittsfirma, baserad i Illinois i USA. I Font Shops katalog är firman representerad med typsnitten Prospera (tecknad av Peter Fraterdeus, designern som grundade Alphabets Inc) och Egyptian Bold Condensed. Koch Antiqua, som tecknades av Rudolf Koch 1922, kommer nu i Multiple Matser-format från Alphabets. Kochs Antiqua har mycket låg x-höjd, extremt långa staplar och omväxlande mycket breda och mycket smala versaler. De runda bostäverna närmar sig cirkelns form. Ett ganska hopplöst typsnitt, faktiskt. Intressantare är då Prospera, som kommer i en ny version, Prospera II. Paketet inkluderar numera en fet och fet kursiv, samt alla europeiska accen- Kartor för dig som har bråttom Det tar tid att rita exakta kartor, och det är inte speciellt kul. Det vet Mark Goldsworthy, numera bosatt i skånska Löderup. Därför har han tagit fram kartor över såväl Sveriges alla län, kommuner och större orter som över Europas länder. ter. Gemena siffror är standard, men äkta kapitäler saknas ännu. Ligaturuppsättningen är ovanligt komplett med ligaturer för ct, st, ff m.m. Prospera är ett lättläst snitt med viss intellektuell prägel. Bör kunna få en viss spridning som boktypsnitt, eller för exempelvis tidskrifter inom kultursektorn. Prospera II köper du fram till sista maj till specialpriset 56 US dollar (frakt och moms tillkommer). Faxa beställningen till Alphabets Inc, 0091708-328 1922. Problem med hårddisken? Har du en Mac som är yngre än fyra år, med en 20 eller 40 MB hårddisk i som bara fungerar då och då utom när det gäller att ge dig huvudvärk? Är det en hårddisk från Sony (SRD2020A eller SRD2040A) kan du få den gratis utbytt (om felen beror på felaktiga komponenter och inte på onormalt slitage). I USA är felen betydligt vanligare än här, men Apple lovar att vara ”flexibla” även hinsides Atlanten. Image Grabber i ny version Image Grabber sparar eller skriver ut hela eller en bit av din skärmbild. Du kan spara till klippboken eller i MacPaint- eller Pict-format. Image Grabber 3.0 är kompatibelt med system 7. Du kan spara med tidsfördröjning, spara färgbilder, spara ett speciellt fönster m.m. Lätt att använda och mycket pålitligt. DtP-panelen rekommenderar Image Grabber. Umax tillverkar Agfas scanner Både Umax och Agfa kommer med varsin ny scanner med 1 200 punkters upplösning. Scannern tillverkas av Umax. Med Agfas MC View Color kan scannern generera 2 400 dpi-bilder. Nytt program för sidutskjutning Aldus PressWise (varför måste det alltid vara en versal mitt i alla namn på dataprogram?) heter ett program som ser till så att sidorna i ett PageMaker eller Quark XPress-dokument hamnar i rätt ordning för tryck. Sätterier, speciellt sådana som jobbar med ett tryckeri, kommer att glädjas åt denna produkt. Crosfield kommer att inkludera PressWise med sina prepressystem. Priset är 17 000 kr plus moms, vilket kanske låter mycket men i själva verket är långt billigare än motsvarande system som funnits tidigare. Att slippa momentet med filmmontering sparar också många kronor. 3 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Två års gruppövningar bakom Adobes nya typsnitt Myriad Myriad heter det första typsnittet som utnyttjar Adobes Multiple Master-teknik. Avsikten var att ge Myriad en klar, objektiv karaktär utan att låta typsnittet präglas av någon enskild formgivares personlighet, skriver Stefan Lundhem. Det är Adobes toppnamn Carol Twombly, som tidigare tecknat Adobe Caslon, och Robert Slimbach, ansvarig för Adobe Garamond, som tillsammans framställt Myriad. Men de har inte varit ensamma; en hel rad experter har varit rådgivare och smakdomare. Myriad är en projektprodukt. Typsnittet har under två års tid manglats mellan formgivarna. Basformerna har utformats med alla tänkbara mellanformer i åtanke och givetvis har de testats om och om igen. Myriad känns mycket genomarbetad och välgjord, om än lite opersonlig. Det första som slår en när man möter Myriad är likheten med Frutiger. Adobes handbok om Myriad redovisar ingen sådan inspirationskälla men likheterna är för många och uppenbara för att det skulle vara en slump. Adobes beskrivning av Myriads egenskaper stämmer dessutom nästan ordagrant med Bigelows karaktäristik av Frutiger i typografitidskriften Fine Print. (Charles Bigelow var en gång Twomblys lärare och arbetsgivare.) Men skillnaderna är också många och betydelsefulla. Humanistisk linjär – långt från Helvetica Både Frutiger och Myriad bör räknas till gruppen humanist-linjärer. I linjärer av typen 1800-talsgrotesk (t.ex. Helvetica) är tecknen likformiga och slutna. Ett a och ett e ser i princip ut som ett o med mininala öppningar. Den humanistiska linjären bygger däremot på renässansens teckenformer, som också finns i klassiska seriftypsnitt som Garamond. Här har tecknen olika bredd och särpräglade former som åtskiljer dem, vilket ger ett varierat och levande intryck av texten. Myriad hör till denna läsvänliga tradition. Ett grundläggande drag hos Frutiger och Myriad är de öppna teckenformerna i t.ex. a, c, e och g. Svängarna slutar nästan vågrätt mot baslinjen. Detta gör typsnittet lättläst eftersom det underlättar identifieringen av tecknen och skjuter blicken framåt i läsningen. En viktig skillnad mellan Frutiger och Myriad är att linjerna i Myriad skärs vinkelrätt, medan de hos Frutiger är avskurna lodrätt mot baslinjen. (Detta snitt finns också hos Gill, men inte så konsekvent som hos Frutiger.) Fruti- gers lodräta snitt bidrar mycket till att ge typsnittet en personlig, skarp och kraftfull karaktär. Myriads raka linjeslut ger typsnittet ett rundare och lugnare intryck, mindre snitsigt och mera knastrigt. En nyansskillnad är att Myriad har en liten sväng i början av grundstrecket i tecken som g, m och r, och i slutet av t.ex. b, d. Sådana små böjningar finns inte i Frutiger, men Univers har dem i vissa tecken. I Myriad är den konsekvent genomförd. Myriad har dessutom lite större kontrast och variationer i linjerna. Dessa nyanser bidrar till läsligheten och bryter upp den stela och monotona karaktär som finns hos andra linjärer. Smalare och ljusare än Frutiger En annan skillnad är att Myriads normalfont är aningen smalare och ljusare än Frutiger, liksom att tecknen är aningen mindre i samma grad. Detta är du ju inte låst till i ett Multiple Master-snitt, men det säger en del om vad formgivarna tänkt sig med typsnittet. Sedan finns det enstaka skillnader, som den runda i-pricken i Myriad, tvärstrecket på f eller svängen på y, men vi fördjupar oss inte i dessa detaljer. Myriad är inget plagiat, men i sin grundform inspirerat av Frutiger. Myriad saknar snitsen och kraften hos Frutiger i rubriksättning men är trevligare som texttypsnitt. Myriad är tillsammans med Gill Sans, Frutiger, och News Gothic en av de mer läsvänliga linjärerna. Det är jämnt i färgen och varierat i formen. Multiple Master-tekniken ger dessutom möjlighet att finstämma snittet för enskilda uppgifter. Vackra versaler, klassisk kursiv Versalerna följer renässansens former och proportioner. Myriads kursiv är vacker och användbar, till skillnad från de flesta andra linjär-kursiver, som mest brukar se nervösa ut. Frutiger har som de flesta linjärer en lutad normalstil för kursiv, men Myriad har egna teckenformer. Liksom Gill Sans har Myriad hämtat upp klassiska drag, t.ex. i envånings-a, vilket gör den varm och sympatisk. Detta är en kursiv som kan tjäna i dekorativa sammanhang. Myriad är tamare än Frutiger, mer utslätad och i de fetare vikterna förlorar typsnittet i karaktär och tydlighet. I jämförelse med Gill Sans och Frutiger är Myriad kallare och mera opersonligt, neutralt och utslätat sin karaktär. Det är ett resultat av de många kockarna men också vad man eftersträvade från Adobes sida. Myriad är ur den syn- Hymfedorgia Hymfedorgia Hymfedorgia GILL SANS NORMAL 53P MYRIAD 412 WT 625 WD 50,5 P FRUTIGER ROMAN 48 P 4 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 MYRIAD 830 BLACK 700 SE 25 P Hymfedorgia FRUTIGER ULTRA BLACK 24 P Hymfedorgia MYRIAD 830 BLACK 600 NO 24 P Hymfedorgia FRUTIGER BLACK 24 P Hymfedorgia GILL EXTRA BOLD 24 P Hymfedorgia punkten en succé, eftersom det samtidigt är ett livligt och trevligt typsnitt som inbjuder till läsning. Myriad levereras i en rak och kursiv grundform, var och en med 15 färdiga varianter. Du kommer långt med detta urval, men ska du tillvarata typsnittets möjligheter skapar du egna sorter från fall till fall. Fungerar bra i laserutskrift I lågupplösande laserutskrift blir Myriad alldeles utmärkt, tydligt och trevligt. Endast i de fetaste vikterna blir upplösningen för låg. Teckenmellarummen i Myriad är små, den är skapt så, vilket ibland kan bli för tätt i laserutskrift. Använder du laserskrivaren för original kan det vara lämpligt att prova sig fram till en optimal variant för detta medium. Däremot bör du inte generellt öka teckenmellanrummet, spärra, det kan försämra läsligheten och ge Myriad ett fläckigt utseende. I övrigt finns inget att klaga på. Myriad passar bra som standardlinjär för laserskrivare. Helvetica kan du slänga i väggen. Myriad är ett synnerligen lättläst och tydligt bruktstypsnitt som lämpar sig överallt där en linjär kan göra tjänst. Myriad är det självklara valet i texter av neutral karaktär, och i tekniska sammanhang. Se här några lämpliga arbetsområden: Uppslagsböcker – Kataloger – Kartor – Diagram – Tabeller – Kalendrar – Adressböcker – Skyltar. Svenska Akademiens Ordlista är ett akutfall som förtjänar en Myriadisering. Överallt bidrar Myriad med klarhet och tydlig stil, utan att vara tråkigt. I dessa sammanhang lämpar det sig sällan att arbeta med olika typsnitt för att skapa variation och kontrast. Möjligheten att skapa finstämda varianter av Myriad passar däremot utmärkt i en expanderad halvfet stil för små rubriker eller uppslagsord och en lätt kondenserad halvtunn för små texter. Här kommer Multiple Master-tekniken till sin rätt. För ingresser och rubriker fungerar Myriad bra, men om det är stil och karaktär du vill ha är det inte rätt val. (Där är det Frutiger som är rätt). Däremot är Myriad den bästa linjären för lite längre texter. Även en lätt kondenserad variant är mycket tilltalande. Men det är jämnt i tonen och kräver lite luft mellan raderna för att synas. Myriad klarar det mesta, utom det där lilla extra som sätter piff på tillvaron – där väljer du Frutiger. Med nya Multiple Master-tekniken har Aldrig förr har du väl fått så mycket för pengarna för ett typsnitt från Adobe. Typsnittspaketet MyriadMM innehåller 30 – ∞ fonter av ett sällsynt användbart typsnitt, en revolutionerande ny typsnittsteknologi, ATM version 3.0, TypeReunion version 1.0.3, och allt för 2 975 kr. Något har hänt och prisbilden är inte den största händelsen. De gamla borrmaskinerna hade fasta varvtal, men de nya med märkningen Electronic har steglöst, så att du kan gasa med knappen och avpassa hastigheten medan du borrar. Så fungerar Multiple Master, steglös formförändring av typsnittet medan du formger texten. Det finns en skillnad: medan borrmaskinen bara har en axel arbetar Multiple Master i flera dimensioner samtidigt. Resultat är flexibel och fullständig kontroll av typsnittet – inom de gränser som typtecknaren ritat upp. Multiple Master bygger vidare på den steglösa storleksförändring som du gör med Postscripttypsnitt. Medan vanliga Typ-1-fonter har EN teckenkontur – en Master – som tillåter storleksförändring har Multiple Master-fonten minst två per tecken – Multiple Master – som tillåter formförändring. Dessa teckenkonturer är extremvärden på en formaxel, längs vilken du fritt kan skapa mellanformer, utan att förvränga typsnittet. Genom att flera axlar kan kombineras kan du framställa de stilsorter du vill ha, när de behövs och just där de behövs. Det är det som är poängen med Multiple Master. Optisk storleksanpassning Multiple Master-typsnitten kan ha upp till fyra formaxlar. Myriad har två: bredd och vikt, medan Minion dessutom har optisk storleksanpassning (optical size). Den fjärde axeln kallas stil, och kan innebära förändring från vinklad till rak serif, från linjär till serif, eller vad man nu kan hitta på. Multiple Master har en öppen arkitektur: det är upp till typformgivaren att bestämma vilka extremformer och övergångsmöjligheter som Multiple Master-typsnittet ska erbjuda. Det här kan bli ganska spännande och öppnar för en ny syn på begreppen typsnitt och typsnittsfamilj. Formförändringarna består i att du interpolerar mellan två extremformer, på samma sätt som du skapar Blends eller Övergångar i Illustrator. På axeln bredd finns en maximalt kondenserad och en maximalt expanderad teckenkontur, på vikt en tunn och extrafet som bestämmer varje axels dynamiska omfång. Typsnittets integritet garanteras av att du inte kan överskrida dem och att formgivaren utformat dessa baskonturer så att mellanformerna ska bli bra. Glöm layoutprogrammens möjligheter att manipulera typsnitt, om du inte redan gjort det. Basformerna finns lagrade i typsnittets skrivarfont. Myriad har formaxlarna vikt och bredd, och därmed extremkonturerna Light-Condensed, Black-Condensed, Light-Semi-Extended och Black-Semi-Extended. En stilsort motsvaras av en position i detta koordinatsystem och du skapar den genom att ange ett värde på varje axel. Det kan verka krångligt när du läser detta men i praktiken är det helt genomskinligt. Den kanske mest efterlängtade av Multiple Masters funktioner är optisk storleksanpassning. Under blytiden (1450-talet till 1960-talet) måste man framställa särskilda blytyper för varje grad. Därvid gjorde man små justeringar för att kompensera för optiska effekter: ju större grad desto smalare, tunnare tecken med större kontrast. Fotosättningen innebär att denna kultur gick i graven, efter- 5 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 ”desktoptypograferna” givit oss ett unikt (och vasst) designverktyg sion av det. Den andra vägen är att använda programmet FontCreator för att locka fram nya sorter. Här kan du också plocka bort och ändra befintliga varianter. Det hela är självinstruerande, du klickar eller skriver in värden på de axlar som FontCreator visar för det aktuella typsnittet, du avslutar och när du öppnar ditt dokument finns fonten i menyn. Namngivningen är ett särskilt kapitel: namnet anger stilsortens position i koordinatsystemet och kommer säkert att reta mången. Jag tycker den är bra och klargörande. Myriad Regular heter Myriad Multiple Master 400 RG 600 NO, vilket anger att den har värdet 400 på viktskalan och motsvarar regular-varianten, och 600 på breddskalan vilket motsvarar normalbredden. Skapar jag en egen variant kan den heta Myriad Multiple Master 425 wt 650 wd, vilket säger att den har värde 425 på viktskalan och 650 på breddskalan. Det kanske verkar vrickat när man förklarar det så här, men i praktiken är det utmärkt. Det är logiskt och informativt, och säger mer om sorten är namn av typ SemiBold Condensed eller Univers 75. Light 0 100 M M M M M M M 200 300 Vikt 400 500 600 700 M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M 800 Black 900 Ett fast system 1000 0 100 Condensed 200 300 400 500 Bredd 600 700 800 900 1000 Extended Diagrammet illustrerar Myriads dynamiska omfång på axlarna bredd och vikt i Multiple Masters skala. De mörka tecknen visar de varianter som framställts av Adobe och som levereras som primärfonter. Det inramade tecknet är Myriads normalfont Myriad MM 400 RG 600 NO, där siffrorna står för positioner på axlarna och förkortningarna för fontens traditionella namn, Regular och Normal. De tonade tecknen illustrerar att du kan interpolera egna varianter var som helst inom Myriads omfång. Det har vi inte hunnit här så vi använder normalfonten. Varianten närmast till vänster om den skulle få namnet Myriad MM 400 wt 500 wd, där förkortningarna anger vilken axel positionerna finns på (wt = weight, wd = width). Bilden illustrerar också hur ypperlig Myriad är i diagram. som man nöjde sig med en masterform per tecken. Multiple Master återupplivar nu blytidens kultur i Postscriptformat. Detta kan väl inte ens den mest förkalkade desktopkritiker misstycka till. Multiple Masters axel optical size har två extremer, den ena med de egenskaper som används för mycket små grader: bredare form, bredare grundstreck, korta tjockare serifer, lägre kontrast. Den andra extremen motsvarar rubrikskärningens egenskaper. Mellan dessa interpolerar du en anpassning som lämpar sig för den grad du arbetar i. Hur bra det blir ska vi återkomma till när vi kunnat testa Minion som har denna axel. När du väljer en sort i koordinatsystemet lagras dessa värden i skärmfontsväskan – någon ny skrivarfont skapas inte. Vid utskrift på skärm och skrivare ger skärmfonten instruktioner hur basformerna ska förändras, precis som vid gradangivelser. Självklart. XTension i Quark XPress I framtiden är det tänkt att du ska kunna skapa dessa nya sorter medan du jobbar med texten i sitt vanliga program, som du nu gör storleksangivelser. För tillfället klarar bara Illustrator 3.2 och XPress 3.1 med Multiple Master XTen- En viktig poäng är att värdena på Multiple Master-skalorna är absoluta värden som gäller lika för alla Multiple Master-typsnitt, inte relativa till ett visst typsnitt. Varje typsnitt upptar bara vissa intervall på respektive formskala. Medan Multiple Master-skalan sträcker sig från 1–999, har Myriad bara intervallet 215–830 på viktskalan och 300–700 på breddskalan. Tanken är att t.ex. viktvärdet 500 ska ge samma svärta i alla typsnitt, oavsett om det är linjär eller antikva. En viss kombination av bredd-vikt ska alltså kunna användas på olika typsnitt för att få en enhetlig ton åt en text. Detta kan givetvis bara bli riktvärden, men tanken är inte dum. Det kan bli en av de mest användbara nyheterna med Multiple Master och ett historiskt framsteg i klass med Fourniers punktsystem. Vi får se hur det fungerar. Kunde man dessutom få mm-mått för versal-höjden vore det inte så illa. En historisk piruett är att denna teknologi introduceras med en Frutigerinspirerad font – för 35 år sedan var det Frutigers Univers som stod för en liknande nyhet: en nytecknad sens serif, utrustad med en rik uppsättning sorter numrerade enligt ett alltför logiskt system. Men Multiple Master går några steg längre: du är inte bunden av formgivarens val av sorter och du kan skapa en ny sort när du behöver den och om formgivaren har gjort sitt jobb ska det bli bra. Om det var rätt att ta fram denna variant är din sak. Multiple Master-typsnitten levereras med en uppsättning s.k. primärfonter. De är förvalda varianter som motsvarar de stilsorter som brukar finnas i ett typsnittspaket. Här finns bl.a. extremformerna och en normal-variant. Med FontCreator kan du ta bort och ta tillbaks dem i skärmfontväskan. De varianter du skapar själv får förkortningen wt vid viktvärder och wd vid breddvärdet. Primärfonter har en speciell förkortning som ska ange vad de motsvarar i traditionella Typ-1 fonter, t.ex. 700 BD för Bold och 300 CN för Condensed. Detta är utmärkt som utgångspunkt för val av typsnitt och för att skapa egna. Efter en förstahandstitt tycker jag helt enkelt att namnsystemet är en höjdare, men här kanske jag intar en extremposition. En viktig poäng med Multiple Master är att du fritt kan 6 manipulera typsnittet utan att förvränga det. Formgivaren tar ansvar för alla mellanformer. Multiple Master ger användaren en fantastisk flexibilitet inom trygga gränser. Inga nya typsnitt Multiple Master innebär inte att du har tillgång till en massa typsnitt eller att du skapar nya, bara att du lätt kan skapa sorter av ett typsnitt. Ett Multiple Master-typsnitt är formgivet just för att klara den uppgiften. Vitsen är att typsnittets själ, eller karaktär, ska finnas med i alla de varianter du plockar fram – men inte mer. En Multiple Master-linjär ersätter inte alla andra linjärer, bara en massa speciellt formgivna sorter av den. Den rörelsefrihet som Multiple Master erbjuder kommer troligen att ytterligare öka intresset för typografisk formgivning och därmed efterfrågan på typsnitt, vart och ett med sin karaktär och användningsområde. Nyttan av Multiple Master är enligt Adobe att stilsorter flexibelt kan avpassas för olika situationer för att nå bättre läsbarhet och tillvarata utrymme: bredare stil för långa texter, smalare för smal tidningsspalt eller tabeller. Säkert kommer Multiple Master-tekniken att vara en tillgång för få fram en speciell stämning vid design, rubriksättning. Optisk anpassning för att nå större läsbarhet i liten grad är en självklar nytta. Adobe nämner också möjligheten att kompensera för skillnader i typsnittets framträdanden på olika slag exponeringsenheter, skrivare, plotters etc. Men främst pekar Adobe dock på möjligheten att anpassa typsnittet för att passa i ett givet utrymme t.ex. fylla ut satsen vid rubriksättning eller undvika horungar i textspalt. Det är bra att möjligheten finns, men här finns det plats för ett varnande pekfinger. Användningen av många olika varianter kan ge samma negativa effekt som en massa olika typsnitt. Risken är stor för att du får ett rörigt och splittrat intryck av texten. Även om skillnaderna är små bidrar de tillsammans till en dålig helhetsverkan. För designad rubriksättning kan manipulation av typsnittet vara lämplig, men i vanliga rubriker och brödtext bör du söka andra lösningar först. Om alternativet är att spärra/täta texten mellan ord och kanske t.o.m. i orden, kan en försiktig kondensering/ expandering ibland vara en bättre lösning, men det är ändå ett val mellan pest och kolera. Stora möjligheter – och risker Den största faran med Multiple Master är att användaren i sin okunnighet tar till formanpassning som skapar en orolig typografi, istället för bättre lösningar – men om så sker blir det ännu ett övergående fenomen, för ingen vill väl framställa fula texter. Begränsningen med Multiple Master är att teckenformer som steglöst ändras längs en axel inte ger utrymme för individuella anpassningar och speciella avvikelser i enstaka sorter. Faran med Multiple Master är att typsnitten tenderar att bli slätstrukna, utplattade. Myriad är ett exempel på denna utslätningseffekt. Där saknas den effektfulla ultrafeta variant som finns hos Frutiger. Förklaringen är uppenbar: den ultrafeta är för avvikande för att tjäna som master längs hela axeln. För att bevara typsnittets grundläggande design har formgivaren här gjort avsteg från normalformen i vissa detaljer som inte lämpar sig att steglöst skalas ned till andra varianter. Multiple Master-tekniken borde dock kunna hantera även detta problem: Frågan är om inte en formaxel med en dynamisk räckvidd i extremområdet kunde ha gett även Myriad en ultrafet expanderad variant. Multiple Master ger fantastiska resurser till grafiska formgivare och ställer stora krav på typsnittsformgivaren. Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA VARIANTER AV MYRIAD abcdefghijklmnopq ABCDEFGHIJKLMNO 1234567890 abcdefghijklmnopq ABCDEFGHIJKLMNO 1234567890 abcdefghijklmno ABCDEFGHIJKLMN 1234567890 abcdefghijkl ABCDEFGHIJ 1234567890 abcdefghijkl ABCDEFGHIJK 1234567890 abcdefghijk ABCDEFGHI 1234567890 7 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fem matnyttiga Quark-tips (utan större tuggmotstånd) En blandad anrättning möter den hungrige Quark XPressanvändaren i detta nummer av DtP. På menyn finns allt från aperitif till efterrätt, med en kraftig huvudrätt i mitten. Smaklig spis! 1. Använder du stora citattecken ibland? Även om du utnyttjar de korrekta ” som du får genom att trycka alt-shift2, så ser de ofta lite glesa ut när du kommer upp i 64 punkter eller större. Ta då istället till alt-shift-* (tangenten till höger om Ä) så får du ett citattecken ’. När du nu sätter två efter varandra kan du knipa ihop dem tills du är nöjd med hur de ser ut. Givetvis använder du då tangentkombinationen kommando-alt-shift-K. Ska du knipa ihop mycket struntar du i att hålla ner alt-tangenten. 2. Bestäm A&U! Detta menyval är avgörande för hur ditt dokument ska gestalta sig, för framgång eller kollaps i textproduktionen. Det finns längst ned i Redigera-menyn och står för Avstavning och Utslutning. Har du inte varit där och fifflat är det hög tid nu. Du kan ha flera inställningar av A&U i ett dokument. Vanligen har du olika för brödtext och rubriker: rubriker ska inte avstavas och kanske sättas tätare än brödtexten. Dessa inställningar namnger du och kopplar till typografimallar. I avstavningsdelen brukar jag välja avstavningsgräns 5 tecken och 2 före och 2 efter – det brukar fungera och om det inte stämmer, i undantagsfall, går du in och ändrar manuellt, en kontroll måste du ju i alla fall göra. Fem tecken väljer du för att inte avstava ord som in-te, men väl ord-en. Detta är en smärtgräns som du måste kolla. Tre avstavningar i följd är en annan smärtgräns. Behöver du fler har du oftast för smal spalt. Utslutningsavdelningen handlar om villkoren för avstavning när du har utsluten spalt (alltså rak vänsterhöger). Här ger du Quark XPress instruktioner när det ska välja luftning mellan ord eller avstavning. Gå absolut in och ändra förhandsinställningarna här, de är heltokiga. Rör inte Teckenmellanrum, det ska var noll; det är bara i anglosaxisk typografi som du accepterar spärrning av orden. Som standard har jag minimum 80, optimalt 100 och maximalt 110, allt i procent av normalt ordmellanrum. Detta ger programmet instruktioner att hålla normalt teckenmellanrum, och om det inte går, att hellre täta än lufta, och om det inte går – att avstava. Vill du försäkra dig om tät sats, väljer du kanske 70 % minimum, 90 % optimalt och 100 % maximalt: XPress tätar texten generellt och måste välja tät sats framför avstavning. Väljer du snävare gränser, t.ex. minimim 90 % och maximum 100 % kanske du sätter gränserna för snävt, och när avstavning är omöjlig måste Quark XPress spärra ut mellan orden mycket mer än du har angivit, och du får fula luckor i texten. Här finns en känslig balans mellan inställningarna i Utslutningsvillkor och Avstavningsvillkor, det är därför jag har Avstavning så generöst inställd. Men allt beror på typsnitt och satsbredd, så testa dig fram. Två tips: • Utgå från en tryckt typografi som du godkänner och återskapa den. • Testa inställningar och satsbredder både i laserutskrift och fotosats; det som verkar bra i laserutskrift kan bli alltför luftigt i fotosats-offsettryck. 3. Sitter du och läser DtP medan du väntar på att korret ska prassla fram ur laserskrivaren? Ja, ibland kan man bli sittande länge. I väntan på snabbare laserskrivare, Ethernet och allt vad det heter, finns det en del saker du kan göra själv för att minska risken för förstoppning i lasern. Städa upp i dokumentet innan du skriver ut det. Saker som inte ska synas i utskriften behövs heller inte i doklumentet. Tomma boxar tar tid att processa, och påverkar utskriftstiden även om de inte syns på pappret sedan. Har du bilder i dokumentet? Kanske de inte behöver vara med på korrekturet? Och ska de vara med kanske de lika gärna kan vara i Pictformat? Flytta EPS/Tiff-bilder till en annan folder så ersätts de av Pict. Och vad du än gör – rotera inga bilder, lägg dem rakt! Få saker tar så lång tid för laserskrivaren som att skriva ut bilder som har monterats med en annan vinkel än 0 grader i Quark XPress. För övrigt finns det oftast inga som helst skäl att lägga bilder snett. Har du verkligen använt alla typsnitt som står i ”Typsnitt i dokumentet…” i Övrigt-menyn? Det räcker med ett mellanrum i 12 p Gill för att typsnittet ska laddas ner i laserskrivaren. Det tar tid. Även här hjälper tekniken till att disciplinera designern; ett fåtal typsnitt spar inte bara tid utan också betraktarens ögon. Tänk på att kryssar du i ”Obegränsat antal nedladdningsbara typsnitt” under Utskriftsformat i Arkiv-menyn så tar det längre tid. 4. Att rita två linjer som ska mötas i t. ex. 90 graders vinkel är inte alltid det lättaste. Helst vill du ju att hörnet ska se ut som ett 90 graders hörn och inte något medeltida försvarsverk med taggar på. Problemet är att om två 12-punkterslinjer har samma ändpunkter betyder det inte alls att hörnet blir riktigt. På skärmen tror man sig ofta lyckas med saker som obönhörligt avslöjas i sättmaskinen. Att fatta med pekaren i handtaget på den ena linjen och dra tills hörnet ser bra ut är alltså ingen bra idé. Ta istället och lägg till 6 punkter i måttpaletten till den ena av linjerna. Ligger linjen du jobbar med i en annan vinkel än 90 grader kan du låsa den i sin vinkel genom att hålla ner alternativ- och shifttangenterna när du drar i linjen. Ligger linjen lodrätt eller vågrätt använder du shift-tangenten enbart. 5. Till sist en sak som gäller dig som hunnit få en uppgradering av Quark XPress till version 3.1. Dubbelklickar du på ett dokument som du skapat med en äldre version av XPress (3.0.4) så öppnas också ditt gamla program. Det beror på att ”filattributet” Creator inte hittar den nya versionen. Du måste, om du vill undvika detta problem, byta Creator på alla dina XPress-filer. Det gör du med programmet Widgets 3.0 från CE Software. Markera alla filer, sök filattributet Type och begär att programmet ska byta från XPRS (d.v.s. från 3.0.4) till XPR3 (d.v.s. till 3.1). Fixat! 8 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Rätt papper i laserskrivaren spar pengar – och ger bättre luft Använder du laserpapper som gör din arbetsplats till en gaskammare? Eller ett papper som efterhand förstör laserskrivaren, kostar tusenlappar i service och ger dåliga utskrifter? Det behöver inte vara så. Och att välja rätt papper kostar inte mer! – Laddar du din laserskrivare med ett bra kopieringspapper behöver du inte oroa dig, säger Lennart Carlsson, försäljningschef på grossistföretaget Svenskt Papper i Malmö. ”Speciellt anpassat laserpapper” är lite bluff, eftersom det har precis samma egenskaper som ett kopieringspapper! Vi är många som gjort blandade erfarenheter av papper i desktopproduktion. Det vanligaste är kanske att brevpapper och blanketter av olika slag förtrycks för att sedan användas i laserskrivare. Det exklusiva brevpapperet med fin struktur visar sig sedan helt oanvändbart i laserskrivare, och kan i värsta fall orsaka fel som kostar åtskilliga tusenlappar att fixa. Inget pappersdamm – Börja med att välja ett papper som inte dammar, säger Lennart Carlsson. Det ska alltså vara ytlimmat. Pappersdamm påverkar laserskrivarens innandöme, fastnar på valsar, orsakar ojämnheSkaffa akvarium! ter i laserutskrifFick du aldrig något akvariten och smutsar um när du var liten? Nu har ner i största alldu chansen att skaffa ett mänhet. Det är litet pappersakvarium från inte bara Svenskt papper. Det är en laserskrivaren liten praktisk lufttät plexsom påverkas ilåda med plats för fem oliutan också din ka papperskvalitéer. Du dator, andra ställer den bredvid lasermaskiner – och skrivaren, papperen håller inte minst du rätt fukthalt och skadas själv. Allergi mot inte, och blir varken dampappersdamm är miga eller släpper ifrån sig inte så ovanligt. I damm. 200 spänn kostar din dator kan den, beställ genom att diskdriven skaringa 08-772 30 00. Då das av för mycket kan du också få en ny provdamm i miljön. bok med laserkvalitéer. – Förutom ytlimningen så är skärningen viktig, säger Lennart Carlsson. Köps det färdigskuret i A4 är det oftast bra och dammfritt. Hålen ska också vara dammfria. På bruken produceras A4 i löpande bana; skärning och eventuell hålning görs medan papperet hela tiden rullar ut ur maskinen i 10 A4:as bredd. På fem och en halv minut har bruket pro- ducerat en hel lastpall med A4, buntat, inslaget i papper och lagt i kartonger. De stora bruken, som MoDo, producerar även en del papper i amerikanska storlekar, US Quarto och andra. – Sedan ska papperet vara antistatbehandlat, säger Lennart Carlsson. När tonern, det svarta kolpulvret, förs över till papperet i laserskrivaren laddas papperet upp. Den laddningen måste gå ur efter toneröverföringen, annars blir papperen statiska och fäster i varandra eller i värsta fall runt valsar i maskinen. Papperet ska vara slätt – Papperets struktur är viktig. Ju slätare yta desto bättre resultat i laserskrivaren. Samtidigt får papperet inte ha för låg friktion så att valsar och hjul får svårt att få fäste eller drar snett. Hur klarar laserskrivaren då av plastfilm? Jo, den är behandlad med ett ämne som gör den lite strävare för att den inte ska halka runt inne i skrivaren. Det bästa är att använda en OH-film med bakpapper. – Det är klart, det avgörande är ju hur användaren upplever papperet, säger Lennart Carlsson. Bokpapper exempelvis upplevs som vilsammare för ögat med sin struktur och svaga krämfärg, och då kan det vara motiverat att använda det i laserskrivare även om det inte i alla avseenden är perfekt. Farliga ångor Både struktur och släthet alltså – men absolut inte ett bestruket papper! Ett bestruket papper, exempelvis Silverblade, ska du inte köra i din laser. På pappersytan ligger ett tunt lager av lera och bindemedel för att ge tryckfärgen ett fint underlag. Problemet är att kemikalierna som ingår i smeten kan ha en smältpunkt på 6070 grader! Resultatet blir dels att lösningsmedlen i papperets ytskikt förångas, och det är inga nyttiga ångor (det känner du på lukten om inte annat). Dessutom så samlas geggan från papperet på fixeringsvalsen, som kan vara mellan 120 och 200 grader varm. Det betyder dyra servicekostnader och i värsta fall valsbyte. – Det börjar komma bindemedel som är anpassat till kopiatorer och laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Ett exempel är Data Copy Coated, ett bestruket papper med en ytvikt på 130 gram. Det är speciellt framtaget för att man ska kunna förtrycka en fyrfärgsbild och komplettera med utskrifter i en laserskrivare. – Men det är lika viktigt att tänka på tryckfärgen du använder till dina förtryckta brevpapper och annat som ska gå i lasern. Det ska vara sådana färger som tål 200 graders värme och det höga tryck papperet blir utsatt för i laserskrivaren. (Exempel på sådan tryckfärg är Irocart från Hartmann). Förtrycker du saker så kontrollera också att tryckeriet/bokbindaren skär dina papper med fibrerna åt rätt håll. Fiberriktningen ska vara längs med papperet, så att det inte krullar sig som faxpapper när det går i kopiator eller laser. Ligger fibrerna tvärs mot ”åkriktningen” så rullar sig papperet lättare. Låt papperet ligga kvar Papper ska förvaras i omslagspappret det levererades i, och helst i samma kartong. Du undviker inte bara kantstötta papper, utan det håller också den fukthalt det ska. På Svenskt papper har man tagit fram en plexiglaslåda med fem fack för olika sorters papper. Mindre damm och rätt fuktighet. En kvalitet som Sweden Bond Laser, ett fint brevpapper, levereras från början i en särskild förpackning avsedd för skrivbordet. – Men kom igåg att allt papper avsett för kopiering också passar i din laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Data Copy eller Modo Copy går utmärkt att använda. Kuvert och etiketter måste också klara värmen och trycket i lasern. Varken de eller papperen får vara för tjocka. Papper med en ytvikt på 110120 gram brukar vara maximalt vad tillverkare av laserskrivare rekommenderar. 80-100 gram är bäst. Du kan köra tjockare papper, men tänk på att du då trycker isär fixeringsvalsarna, så att de efterhand glappar. Du ska aldrig lufta eller stöta pappersbunten när du laddar laserskrivaren/kopiatorn. Då kan du skada papperskanterna, och laddar dessutom upp papperet så det blir statiskt. Original på laserskrivare? Du som gör original direkt från laserskrivare kan prova Laser Montage, en polyesterfilm som säljs av Svenskt Papper. Bra skärpa utlovas, och den har dessutom fördelen att tåla vaxet från vaxmaskinen utan att blöda igenom och missfärgas. 9 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Några papperskvalitéer du kan använda i lasern Sätterierna snart ett minne blott Sweden Bond Laser Ett 90 grams antikrandat lumphaltigt papper med vattenmärke. Finns kuvert i samma serie. Tillverkas på Tumba bruk. Åldersbeständig, jämn kvalitet. Finns i vitt och elfenben. Exklusivt brevpapper. Conqueror Laser Jämförbart med Sweden Bond, finns bara i vitt. Svecia Antiqua 1777 Laser Lite rustikare 90-gramspapper. Kuvert finns i samma serie. Svecia Antiqua Moderna Slät yta, vattenmärke. 90 gram, finns också 210 gram för korrespondenskort. Vitt och chamois. Kuvert finns. Victory Laser Antikrandat med vattenstämpel, kuvert E65 (den låga sorten där man viker pappret i tre delar) samt C5, bägge med invändigt antikrandat tryck. Fyra ljusa färger. Papyrus LaserPrint Vardagspapper för korrespondens, fakturor, artikelmanus och annat. Scandia Unique Copy Tillsammans med bokpapper det enda obestrukna pappret gjort på kemisk massa som är helt klorfritt. Ett extra miljövänligt val, alltså. Innehåller heller inget optiskt vitmedel. 80 gram, hålat eller ohålat. Kaskad/Colorit/Kaskad Unique (klorfritt) Färgat kopieringspapper, finns i en mängd olika kulörer och ytvikter. Svenskt Arkiv Arkivbeständigt kopieringspappret. Data Copy 75-100 grams kopieringspapper för allt möjligt vardagsbruk. Modo Copy, 80 gram Liksom föregående ett volympapper. High Tech Copy 100 grams obestruket vitt papper med slät yta, anpassat för förtryckning och därefter utskrift i laserskrivare. Data Copy Coated 130 grams bestruket, används som High Tech Copy. Lämpligt för fyrfärgstryck. Mellotex Det enda pappret i Europa som både Kodak och Canon rekommenderar till sina färgkopiatorer. 95 gram, vitt, obestruket. A4 och A3. En liknande kvalitet heter Accent cc. – Det sätteri som endast ägnar sig åt att rippa kundernas disketter kommer att försvinna! Här får du pappersprover Pappersprover, råd och hjälp får du genom att ringa Svenskt Papper på 08-772 30 00, eller Pappersgruppen, den andra grossisten på svenska marknaden, tel 08-772 05 00. En pappersdummy beställer du i Svenskt Pappers butik, 08-772 32 75, eller i Pappersgruppens dummyshop, 08-722 05 00. Finns du i Stockholm kan du titta på papper i Svenskt Pappers butik på Birger Jarlsgatan 23 eller på Paperpoint (Pappersgruppens motsvarighet), Olof Palmes Gata 12. Den spådomen om en redan hårt prövad bransch står Rodolfo Chaves för. Han är en av delägarna i Ateljé Ove Landgraff, ett av Stockholms kvalitetssätterier. – Laserskrivarna blir bättre och bättre; ingen kommer att rippa en fyrsidig svartvit broschyr i framtiden, säger Rodolfo Chaves. Mycket av dagens bokproduktion sker redan med laserskrivare. Det som begränsar upplösningen på laserskrivarna är kolpulvret; det finns laserskrivare att köpa som teoretiskt håller 1200 linjer (lika mycket som rippstandarden på många sätterier) men kolpulvret hindrar att det blir 1200 linjer fullt ut. Jämförbart med t. ex. dagstidningskvalitet blir det dock. Dyrbart pilljobb För sätterierna har rippningen från disketter fört med sig en rad problem. – Vi förlorar pengar på att sitta och pilla med en sida som inte kommer ut rätt. Det kan ta en timma, och vi kan kanske debitera en hundralapp, säger Rodolfo Chaves. När man lärt känna kunden går det bättre. Ove Landgraff AB har nämligen bestämda uppfattningar om hur det ska gå till för att produktionen ska flyta, för såväl kund som sätteri. – Vi vill ha alla dokument som postscriptfiler, säger Rodolfo Chaves. Vi har idag fler än 5 000 postscriptfonter i vårt system. Med Truefonts kommer antalet kanske att fördubblas. Genom att ta emot dokumenten i form av postscriptfiler slipper vi alla font-ID-problem. Jättedokument Det handlar om m-y-c-k-e-t stora filer i vissa fall. En tidskrift med fyrfärgsbilder som rippas ut i ett stycke kan bli flera hundra megabyte stor. Går detta att hantera? Ja, det tror Rodolfo Chaves. Lösningen är snabba modem och optiska skivor som man kan både skriva och läsa. SyQuest-skivorna tror han däremot inte på, inte ens de nya 88 megabyteskivorna. – På många sätterier i USA vill man inte ta emot jobb på SyQuestskivor, säger Rodolfo Chaves. De ställer till med för mycket problem. Ove Landgraff AB har gått den långa vägen från 60-talets hantverksmässiga sätteri, med erfarna rubrik- sättare, till 90-talets servicebyrå där snabba fötter och kundkontakter ofta betyder mer än typografisk kvalité. – Det är inte tekniken det är fel på, säger Rodolfo Chaves, men ofta brister det i kundernas kunskaper. Och ibland brister det i sätteriets kunskaper också. Eller också kan det vara snålhet, som gör att rippsättare väljer det billiga fotopapperet istället för exempelvis Fuji eller Agfa, som är dyra men bra. Eller bara slarv med att hålla framkallaren ren och kontrollera svärta. På Ove Landgraff sätter man rippjobben i en Varityper, som har en maximal upplösning på 2400 X 2400 linjer. Den har en Emerald-rip, som utnyttjar Hellectrons/Adobes rastervinklar (snabbare och bättre än de flesta andra rippar, enligt Rodolfo Chaves). Fyra femtedelar av sättjobben körs ut med en upplösning på 1200 X 2400 linjer, resten i 2400 X 2400 linjer. Nästan inga av Ove Landgraffs kunder nöjer sig med 1200 X 1200 linjer. – Textjobben tar kanske 30% längre tid i högupplösning, säger Rodolfo Chaves. Är det fyrfärgsjobb tar det ännu längre tid. Support och service Ove Landgraff AB sköter också en hel del av sina kunders support och service, den del som har med typsnitt och sättning att göra. Ett stilprov med fonternas alla tecken och spalttextsättning i 10 punkters grad är på gång. Företaget scannar in och bearbetar loggor, ritar om typsnitt åt kunder etc. En annan trend, som redan är här, är givetvis fyrfärg i desktopproduktion. Nya marknader öppnas, men kräver stora investeringar. Ove Landgraff AB har ännu inte gått ut och sålt fyrfärgsrepro. I samma lokaler som sätteriet finns en plotter som kan skära ut skyltar i plastfilm. – I framtiden kommer det som bara är vanliga rip-sätterier idag att ge service inom en rad angränsande områden som multimedia, olika presentationssystem, eller varför inte saker som exempelvis dörrmattor med företagets logga på? Bredda registret är stridsropet för dagen bland rippsätterierna. För Rodolfo Chaves och hans kolleger på Ove Landgraff betyder det också att de på egen hand producerar allt från visitkort till årsredovisningar, böcker och foldrar. 10 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Att installera System 7 på Macen – tredje och sista delen Här följer tredje och avslutande delen av vår miniserie om system 7. Fast systemet kommer vi att återkomma till (dock i mindre portioner) när det finns saker av vikt att meddela. För de DtP-läsare som drabbas av teknikabstinens rekommenderar vi en dos av MacUser eller något liknande. Förflyttaren och Inställningar (skrivbordstillbehöret under äpplet) behövs inte längre. I system 7 kan du öppna system-filen genom att dubbelklicka på den. När den öppnas ser det ut som ett vanligt fönster i Finder där du ser de typsnitt och ljud som är installerade i systemet. Samma sak kan du göra med en typsnittsväska. Ska du installera ett typsnitt i systemet kan du göra detta genom att lägga en typsnittsväska på systemmappen, systemet sköter resten. Det samma gäller systemtilläggen av typ ”Inställningar” som av systemet placeras i mappen ”Inställningar”. Dessa behöver inte skrivbordstillbehöret ”Inställningar” för att kunna öppnas och ställas in, utan i det nya systemet är det bara att dubbelklicka på dokumentet. Fildelning Den mest banbrytande funktionen bland nyheterna i system 7. Vem som helst på ett nätverk kan göra en hårddisk eller enskilda mappar tillgängliga för andra på nätverket. För de andra på nätverket uppför sig denna dator på samma sätt som en normal filhanterare. Det behövs alltså inte längre en maskin som står uteslutande för filhanterarfunktionen, utan den kan samtidigt användas för vanligt arbete. Om nätverket utsätts för mycket trafik mot filhanteraren är det fortfarande att rekommendera en dedicerad filhanterare. Nyligen har AppleShare (Apples filhanterarprogram) kommit i en ny version (3.0), som har förbättrats avsevärt sedan tidigare versioner. Edition Manager, publicera och prenumerera Publicera och prenumerera är funktioner som börjar dyka upp i de senaste versionerna av många program (i Redigera-menyn). Detta innebär att ett dokument kan låna ut (publicera) en del av sitt innehåll, som andra dokument (även gjorda i olika program) kan låna (prenumerera). När sedan den publicerade delen av dokumentet förändras i ett senare skede, kommer den delen att uppdateras i alla dokument som prenumererar på det. Detta fungerar även över ett nätverk. En mycket kraftfull funktion för att se till att dokument har ett aktuellt innehåll. Dock det är kanske en viss risk att arbetsmiljön blir lite rörig med alla korsreferenser. Tangentbordskontroll i Finder Sedan system 5 har det gått att navigera med hjälp av tangentbordet i dialogrutorna för ”Öppna”. I system 7 har detta utvidgats till att gälla generellt i Finder och i alla dialogrutor för spara och öppna. Information om dessa funktioner och de olika kommandona får du i menyvalet ”Genvägar i Finder”, i hjälpmenyn (symbolen med frågetecknet i en pratbubbla uppe till höger) i Finder. Hjälpbubblorna ger information. Välj kommandot ”Visa hjälpbubblor” i hjälpmenyn (menyn med ett frågetecken i en pratbubbla i det högra hörnet av menyraden). När du sedan placerar markören över olika objekt på skärmen ger en text i en liten pratbubbla information till användaren och det fungerar fortfarande att arbeta. Många program utnyttjar denna funktion i sin senaste version för att ge direkt hjälp på skärmen. TrueType är Apples nya fontformat. Det är en vidareutveckling av ”QuickDraw” (Apples sidbeskrivningsspråk) för att beskriva teckenformer. Tekniken fungerar på samma sätt som för PostScript-fonter, med de skillnaderna att den uträkning av fontens utseende på skärmen som ATM (Adobe Type Manager) gör för en PostScript-font är inkluderad i systemet för TrueType och att en TrueType-font inte behöver en skärmfont för att hanteras av systemet. Problemet är att den som arbetar med grafisk produktion vill arbeta med samma sidbeskrivningsspråk vid alla tillfällen (på skärmen, vid korrekturutskrifter och vid sättning) och då är PostScript den gällande standarden. Ett av de troliga huvudargumenten för Apple att utveckla TrueType var att få Adobe (som har patentet på PostScript) att släppa på sina hemlisar – vilket också lyckades. Mapphantering i systemmappen En funktion av något mer teknisk natur i system 7 gör att inte systemappen längre lastas med en stor mängd dokument, vilket ofta var en orsak till att datorer var mycket långsamma i tidigare systemversioner. När du vant sig vid den nya hanteringen är det också enklare att få en överblick av en dators systemkonfiguration. Systemet tillhandahåller även denna funktion till andra programvaror i datorn, vad gäller att placera inställningsdokument mm på rätt plats i systemmappen. IAC IAC står Inter Application Communication och är en funktion i systemet som än så länge i första hand berör programutvecklare. IAC innebär att ett program kan kommunicera med ett annat program som ligger i bakgrunden (är startat men inte är det som är valt av användaren) eller på en annan maskin i nätverket. Detta innebär att ett program kan utföra kommandon i ett annat program och därmed antingen låna funktioner eller kontrollera det andra programmets arbete. Antingen kan detta leda till att standardprogram erbjuder fler funktioner om en annan viss standardprogramvara finns på nätverket, men det finns också stora möjligheter för mer tekniskt kunniga användare att skräddarsy sin arbetsmiljö. Förfinad utformning av gränssnittet I system 7 finns det ett mycket bättre stöd än tidigare för att program ska kunna använda färg i sina gränssnitt. Framför allt ser du detta i Finder om du har en färgskärm. I Finder har man gjort mycket vad det gäller utformningen för att förenkla det ännu mer för användarna, både funktions- och formgivningsmässigt. Apple har också tagit tillfället i akt att försöka göra datorns gränssnitt mer attraktivt för att lura till sig fler kunder. När du har innehållet i Finders fönster ordnade enligt lista går det dels att arbeta med flera hierarkiska nivåer samtidigt (genom att trycka på pilen till höger om mappsymbolen) och ändra sorteringsordningen genom att endast klicka på rubrikerna överst i fönstret (”Namn”, ”Storlek” etc.). Filsökning Nu är sökfunktionen inkluderad i Finder och inte längre en långsam Filsökare i äppel-menyn. Kommandot, Sök, hittar du i Arkiv-menyn i Finder och i system 7 går det fort att söka igenom en hårddisk. När Finder hittar något som stämmer med det du skrivit, öppnar den mappen där filen ligger och markerar den. Det går också att specificera sökargumenten på ett mer intelligent sätt än tidigare. 11 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara lära dig arbetsbesparande knep som underlättar ditt arbete? DtP ger dig här fem tips – genvägar till en bättre layout. 1. Välj rätt metod för avstavning! PageMaker har tre alternativ för avstavning: Endast manuell, Manuell samt lexikon och Manuell samt algoritm. Det första alternativet, Endast manuell, är bara användbart för mycket korta texter där layoutaren själv vill styra varje avstavning och är därför mycket tidskrävande. Manuell samt lexikon ger korrekta avstavningar, men många ord som finns med i en normal text saknas i avstavningslexikonet och avstavas därför inte alls. Detta tillval kräver också en hel del efterarbete. Manuell samt algoritm avstavar orden efter en matematisk formel – det må låta osäkert men blir oftast rätt. Väljer du denna avstavningsmetod får du göra en översyn i efterhand för att justera de avstavningsfel som trots allt uppstår, men detta alternativ för avstavning är ändå det snabbaste. När du avstavar ord manuellt – tänk på att använda så kallade mjuka bindestreck som du får genom att använda kommando-tangenten tillsammans med bindestrecket -. Då kan du stryka och lägga till i texten utan att tänka på bindestrecket – om texten förskjuts så att ordet inte längre avstavas, försvinner bindestrecket. 2. Är avstånden ojämna mellan bokstäverna i rubriken? Trots att de flesta typsnitt har värden för knipning mellan olika bokstäver kan text i stora grader ändå se ojämn ut och behöva justeras i efterhand. Särskilt gäller det mellanrummet mellan bokstavspar som VA och YA. För att lära dig manuell knipning mellan bokstäver måste du introduceras i ett nytt begrepp: em. En em är lika stor som den text du arbetar med. Är texten 36 punkter är en em också 36 punkter och så vidare. Du har i PageMaker två möjligheter när det gäller att minska/öka avståndet mellan två bokstäver. 1/25 em och 1/100 em. För att minska avståndet 1/25 em använder du följande tangenter: kommando + backsteg (den tangent du använder för att ta bort den bokstav du just skrivit). För att minska avståndet 1/100 em använder du alt + backsteg. Vill du öka avståndet 1/25 respektive 1/100 em använder du kommando + shift + backsteg respektive alt + shift + backsteg. 3. Textbehandlaren är ett mycket användbart redskap som du öppnar genom att klicka tre gånger i följd på den text du vill behandla. Förutom att du här har en rättstavningskontroll och kan söka och ersätta ord, kan du också använda sök-och ersätt-funktionen på attribut. Du kan till exempel ersätta all text i 14 punkters Futura med 16 punkters Franklin eller ersätta all text formaterad som versaler till kapitäler, all fet kursiv text till mager kursiv och så vidare. 4. Tar du ofta mot texter skrivna på PC för layout på din Macintosh? Då kan det vara idé att installera monteringsfilter i ditt PageMaker-program. Då slipper du konvertera texterna själv, PageMaker gör jobbet åt dig. Monteringsfilter finns för flera versioner av Word Perfect för PC, ASCIIfiler skrivna på PC, RFT för PC samt XYWrite III Plus. Fråga din återförsäljare var du kan få tag på dessa monteringsfilter! 5. Vill du flytta den layout du gjort till en annan sida i samma dokument? Det enklaste sättet att göra detta är att välja 25% storlek från Sida-menyn (snabbkommando: kommando + 0). Då ser du både det uppslag du arbetar på och monteringsytan runt omkring. Markera det du vill flytta genom att dra en ram runt allting med pilverktyget. Tänk på att handtaget till textblock ibland kan ligga en bit utanför sidytan – se till att allt blir markerat. Håll nere shift-tangenten samtidigt som du drar med dig allt i layouten åt sidan eller rakt upp. Shift-tangenten gör att du drar rakt, om du börjar dra uppåt, förskjuts objekten inte i sidled och om du drar åt sidan förskjuts de inte i sidled. Gå sedan till den sida dit du vill flytta layouten, välj 25% storlek och flytta in objekten på samma sätt som du tidigare flyttade ut dem. Du kan också markera önskade objekt, kopiera dem och klistra in dem på den nya sidan. Vill du flytta sidor mellan olika dokument måste du gå via klipp- och klistra. Tänk då bara på att inte avsluta PageMaker när du går mellan de två dokumenten, välj öppna och stäng istället. BONUSTIPSEN • Håll nere alt-tangenten och musknappen. Rör på musen, och vips flyttar du runt PageMaker-sidan på skärmen utan att behövs gå via rullningslisterna. • Ett vanligt sätt att arbeta i PageMaker är att gå från skärmstorlek (kommando + w) till 200% sidstorlek (kommando + 2). Detta för att finjustera detaljer och få en bra översikt samtidigt. Men i 200% storlek kan du behöva flytta dig över sidan för att komma till just den del av sidan du vill se. Gör så här istället: Håll nere tangenterna kommando, shift och alt och klicka sedan på den punkt du vill se i 200% storlek. Då kommer den del av sidan du klickat på mitt i din nya skärmbild med 200% storlek. Klicka en gång till och du ser sidan i 100% storlek, en gång till och du är tillbaka i 200% etc. • Om du vill få en översikt över ditt dokument och se alla sidor i följd, behöver du inte själv bläddra framåt i dokumentet genom att klicka fram nya sidor. Håll nere shift-tangenten medan du väljer Gå till sida… ur Sida-menyn, så bläddras sidorna förbi automatiskt tills du avbryter bläddringen genom att hålla nere shifttangenten och trycka . (punkt). • Vill du snabbt och enkelt använda en rolig layoutdetalj? Håll nere alt-tangenten och tryck dit ett q så får du följande resultat: •. • Om du ofta arbetar med innehållsförteckningar och liknande, kan du få en linje eller prickad rad mellan innehållsraden och sidhänvisningen genom att använda tabulatorerna på rätt sätt. Markera texten med textverktyget. Välj Indrag/tab från Text-menyn. Välj utföring (streck eller prickar) och klicka på de små hakarna som anger var tabulatorerna ligger. Använd tabulatortangenten för att göra mellanrum så får du följande uppställning: Heminredningsspecial _______sid 3 eller Somrar jag minns...........................sid 7 12 Nytt typsnitt från Danmark Poul Søgren vid Purup Prepress i Danmark har tecknat typsnittet Jante Antiqua, förmodligen med Aksel Sandemose i tankarna. Jørgen Eie Christensen digitaliserade Jante. Det är en relativt kraftfullt tecknad, lättläst antikva, och finns i vikterna medium, halvfet och fet, rak och kursiv. Søgren själv beskriver Jante som ett försök att översätta den franska typografin till danska, där resultatet hamnat någonstans mellan Frankrike och Holland. Skriv längre på PowerBook Har du en ny liten batteridriven Mac ska du titta på Nisus Compact, en strippad version av Paragon Concepts mycket avancerade ordbehandlingsprogram Nisus. Kompaktversionen jobbar helt i datorns RAM-minne, så hårddisken drar inga batterier när du skriver. Det som tagits bort ur Nisus är bl.a. layoutfunktioner och makron. Men allt går att lägga till igen, om du vill, genom att köpa tilläggsmoduler. På så sätt kan du skräddarsy Nisus Compact helt efter dina egna behov. Modulerna fungerar på samma sätt som Quark XPress XTension; du lägger dem i samma mapp som Nisus Compact så kommer de upp som menyval i programmet. I USA säljs Nisus Compact för 150 dollar och modulerna för 30 dollar styck. DiskExpress får sällskap i paketet ALSofts storsäljare DiskExpress har nu uppdateras för System 7. Programmet är fortfarande marknadens bästa för att få ordning på fragmenterade hårddiskar, steget före Mac Speed Disk från Norton Utilities eller Deluxe Optimizer från MacTools. För DtP-läsare som hårdkör sina Macar är DiskExpress eller något av dess konkurrenter en nödvändighet. Den fragmentering (uppdelning av såväl det lediga utrymmet som filer på flera olika ställen på hårddisken) som obönhörligen sker gör hårddisken trött och långsam. Med ett defragmenteringsprogram får den nytt liv. Kör dessutom programmet ofta. DiskExpress erbjuder full automatik för den som vill lösa sina fragmenteringsproblem en gång för alla. DiskExpress ingår i ALSofts Power Utilities, ett paket som innehåller flera användbara verktyg. Mest bekant efter DiskExpress är förmodli- Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 gen Master Juggler, som hanterar typsnitt, skrivbordstillbehören under äpplet, ljud, program m.m. på ett smart och enkelt sätt. Faktiskt fullt i klass med det i Sverige vanligare Suitcase II från Fifth Generation Systems, och till och med något bättre när det gäller användarvänlighet. DtP-panelen rekommenderar köp av dessa eller liknande program med samma funktioner. NewsEdit väljs av fler i dagspressen Östra Småland, Arbetet Väst, Östersundsposten, Länstidningen, Barometern, Aftonbladet, Arbetabladet, Hallands Nyheter och Sundsvalls Tidning har valt NewsEdit för sin redaktionella textproduktion. NewsEdit från Baseview Products Inc ingår i ett paket av program som förutom inskrivning och redigering klarar hantering av nyhetsbyråtexter, kommunikation med lokalredaktioner, utskrift av ombrutna sidor och integration med Quark XPress. Trycksvärta farligt för borgmästare? Borgmästaren i Detroit, USA, hävdade nyligen i ett uttalande att tidningars trycksvärta var en hälsofara för läsarna. Uttalandet var ett försök att rikta intresset från Detroit-tidningarnas avslöjanden kring några fastighetsspekulanters förgiftade mark. Enligt borgmästaren innehåller trycksvärta giftiga ämnen. Men forskare från de amerikanska tidningsutgivarnas organisation konstaterade att för att få den rekommenderade maximidosen av exempelvis zink skulle en läsare vara tvungen att äta 11 sidor av tidningen. För dagsdosen magnesium skulle man behöva sätta i sig 108 sidor, och för aluminium 32 sidor… Borgmästare Coleman Young och hans pressekreterare tar emellertid inga risker. I fortsättningen läser de Detroits dagstidningar med gasmask och handskar, säger de. Monotype letar nya ägare Monotype Corporation, moderbolaget till Monotype Typography, skär ner och söker nya ägare sedan företaget hamnat på randen till konkurs. Monotype är en av världens mest berömda stilgjuterier och tillverkare av sättutrustningar. Med typsnitt som Baskerville, Bembo, Perpetua, Gill, Times New Roman, Plantin och ett par tusen till är Monotype känt för sin typografiska kvalitet. En orsak till Monotypes ekonomis- ka problem ligger i företagets uppbyggnad; man har tjänat pengar på leverans av sättsystem i första hand, på typografin i andra hand. När desktopproduktionen slog igenom var man oförberedd och sen att agera, i likhet med sina tyska konkurrenter. De fina sättsystemen blev en belastning. Monotype Typography, som levererar de fina Postscript-snitten, går dock med vinst. Vi gissar att Adobe gärna skulle vilja lägga vantarna på detta dotterbolag. Varning för dubbla system Ibland kan du vara tvungen att ha två system samtidigt på Macen, om du är beroende av programvara som inte är helt kompatibel med det nya systemet. Kom då ihåg att bygga om skrivbordet genom att hålla ner alt- och kommando-tangenterna varje gång du startar om Macen med system 6. Det som annars kan hända är att datorn, när den kör under system 6, skriver över filer du skapat under system 7. System 6 känner inte igen alla system 7-filerna om inte skrivbordet byggs om varje gång. Väluppfostrat virus upptäckt i USA Ett nytt virus, som angriper program och systemfilen i Macdatorer, har upptäckts i USA. Viruset sprids snabbt genom smittade program (”10 Tile Puzzle” och ”Obnoxious Tetris”), men förstör inga data på hårddisken. Däremot kan infekterade system krascha. Viruset heter MBDF A och kan bekämpas genom t.ex. SAM Virus Clinic. Råkar du ut för datorsnuva, kontakta DtP så försöker vi hjälpa dig! Adobe-chip ger snabbare Postscript-laserskrivare Adobe har tagit fram ett chip som (enligt Adobe) ska ge precis så snabba utskrifter som mekaniken i printern tillåter – det ska inte längre vara programvaran som tar tid. Chipet kommer att installeras i laserskrivare från olika tillverkare under 1992. Glasnost öppnade nya marknader för typsnitt Casady & Greene (kända för det lilla eleganta databasprogrammet QuickDex) är en av många typsnittstillverkare som erbjuder fonter på kyrilliska. Bodoni, Garamond och de mera östligt klingande Svoboda, Murmansk och Odessa Script finns för såväl Mac som PC för den internationella ryska teckenuppsättningen. 13 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 När gav du dina läsare ett register sist? Registret gör faktaboken och tidskriften verkligt användbar och ger den ett mervärde som handbok. I faktaboken är sakregistret självskrivet, och för fackpress är publicerade årgångsregister och samlade epokregister ofrånkomliga. För en redaktion och för journalisten gör interna arbetsregister det möjligt att kolla upp var vem skrev vad, och vad du själv skrivit en gång i tiden. ”ordbehandl*” som sökord under uppslagsordet ”Ordbehandling” får vi med både ”ordbehandling”, ”ordbehandlare” och ”ordbehandlingsprogram”, men vi missar felstavningen ”ordbehanling”. Det går också att registrera fraser med två eller flera ord. En ordgrupp kan tas upp i registret oavsett vilken ordning de enstaka orden har i texten, och även om orden inte står intill varandra. Att vi ändå inte har de sakregister vi behöver, beror på att ordbehandlings- och layoutprogrammens registermetod med märkning av alla ord är så primitiv att man inte gärna använder den. Metoden förutsätter att orden kodas vid inskrift, men oftast vill man upprätta registret i efterhand och det utförs för det mesta av någon annan än författaren. Att sedan ändra i urvalet av registerord är så bökigt att man helst avstår från hela saken. Det finns dock ett litet program, Sonar Bookends, som befriar registratören från kodningsslaveriet och som dessutom möjliggör mycket kvalificerade register. Det är främst tre funktioner som gör detta lilla program så intressant: Specificera och utesluta kombinationer Indexering utifrån en fristående ordlista Bookends kan skapa sakregister för alla slags dokument utifrån ordlistor. Listorna kan uppdateras och registreringen kan göras om vid behov. Ordlistan kan skapas i vilket program som helst, bara ordlistan sparas i textformat. Listan kan innehålla både enstaka ord, delar av ord och hela fraser som ska sökas. En viktig poäng är att själva sökorden inte behöver visas i det slutliga registret. Listan kan ställas upp med rena uppslagsord, som inte används i sökningen men som visas i registret i stället för sökorden. Ett uppslagsord sätts i så fall före sökorden och skiljs från dem med ett citattecken. Enda gränsen för antalet sökord är datorns arbetsminne. Sakregister kan upprättas för enstaka dokument eller för obegränsat antal dokument som finns samlade i en mapp. Dessa dokument kan motsvara kapitel i en bok, artiklar i en tidskrift eller volymer i en årgång. Den springande punkten är att de namnges på det sätt du vill att de ska rubriceras i registret. Det färdiga registret består av alfabetiskt ordnade uppslagsord och därunder dokumentnamnen i bokstavsordning, d.v.s. kapitel eller volymnummer, följt av de sidnummer där uppslagsordet förekommer i varje dokument. Du kan utesluta dokumentnamnen ur registret för att få ett sammanhängande register för bokkapitel eller tidskrifter som har en löpande numrering. I så fall krävs att dokumentens namn är ordnade alfabetiskt. Hierarkiska register Bookends register kan göras hierarkiska med flera underavdelningar, genom att underavdelningar särskiljs med tabulator och Multi-level väljs i dialogrutan. Observera att endast den lägre nivån indexeras. Funktionerna för villkorlig sökning gör att du kan skapa verkligt kvalificerade sakregister med minimal ansträngning och på en bråkdel av den tid ett manuellt arbete skulle ta. Allt som krävs är kännedom om materialet och systematisk uppställning av uppslagsord och sökvillkor. Nedan visar vi på några intressanta möjligheter. En självklar finess är att registrera olika varianter av ett uppslagsord. Sonar Bookends identifierar ett ord som har sökordets tecken fram till asterisk (*). Om du anger Det går också att samla flera sökord under ett uppslagsord, och att utesluta specifika ord. Med operatorerna ”och” (&), ”eller” (|) samt ”inte” (~) kan du styra sökningen till vissa kombinationer. Du kan specificera söksträngen så att du bara får med ”ordbehandlare” och ”ordbehandlingsprogram”: (”ordbehandlare|ordbehandlingsprogram”). Omvänt kan du specificera att få med alla ord som innehåller ”ordbehandl” utom ordet ”ordbehandling”: (”ordbehandl*~:1ordbehandling”). Genom möjligheten att kombinera jokersökning, operatorer och fraser kan sakregistret göras mycket förfinat. Sonar Bookends kan också skapa en innehållsförteckning, baserad på en ordlista. Skillnaden är att endast första sidnummer anges och att den inte sorteras alfabetiskt. Frekvensregister innebär att Bookends skapar en förteckning över alla ord i ett dokument. Du kan välja mellan ett komplett register med sidnummer eller bara en uppräckning av orden. Det kan vara en bra utgångspukt för att skapa en egen ordlista. Urvalet kan begränsas så att ett tak sätts för antal förekomster, och att konjunktioner, prepositioner och andra småord utesluts. Sonar Bookends hanterar dokument från de flesta ordbehandlingsprogram och layoutprogram i originalformatet. Dokument från QuarkXPress måste först konverteras till läsbart format via ett menyval i QuarkXPress, men det är inte särskilt störande, utom vid upprepade uppdateringar. Snabbsökning i flykten Ofta behöver du i skrivande stund snabbt kolla upp vad du själv eller någon annan tidigare skrivit i ett ämne. Det leder alltför ofta till ett oändligt sökande i dokument och tidningar, och mynnar ut i att du struntar i saken sedan du redan förlorat tid och ork. Ett sakregister kan vara användbart, men ofta är du ute efter något så speciellt att det inte går att hitta direkt i registret. Du kan använda Sonar Bookends för att göra ett snabbregister på det du söker, men det är faktiskt att gå över ån efter vatten. Ett rakare alternativ är det utmärkta skrivbordstillbehöret Goofer, som söker genom alla tänkbara filer efter ett angivet ord. Sökningen kan styras till mappar och olika typer av dokument, t.ex. QuarkXPress-dokument i DtPmappen. Men Goofer stannar vid alla förekomster av ett ord och endast enstaka ord kan sökas. Det bästa alternativet för en kvalificerad snabbsökning är Sonar Professional, som har ännu större kapacitet än Bookends för villkorlig sökning, så att du exakt kan ringa in det ämne du söker och styra sökningen till misstänkta mappar. Sökningen går mycket snabbt och du får direkt upp den sökta texten på skärmen. Programmet är lite dyrt, 7-8000 kr, men för en redaktion där sådana snabba och preciserade sökningar i ett stort material behöver göras dagligen är det motiverat. Sonar Bookends 2.1 kostar 1 490 kronor, Sonar Professional, c:a 7500 kr. Distributör är Programpaketet AB, Nybro, 0481-111 23. 14 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Tre typografiska toppenböcker till bottenpriser Du som prenumererar får ingen diskett med detta nummer av DtP. Istället erbjuder vi tre böcker till mycket kraftig rabatt. Böckerna är Valter Falks klassiska ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna”, Bo Berndals ”Typiskt typografiskt” och Christer Hellmarks ”Typografisk handbok”. Köper du alla tre böckerna genom DtP, sparar du sammanlagt 500 kronor! Valter Falks bok är säkert väl känd för de flesta DtP-läsarna. Den är faktiskt unik; en lika bred och kunnig genomgång av typsnittshistorien och personerna bakom typsnitten har ingen annan förmått göra. Att den dessutom är skriven på en allt annat än akademisk prosa, gör läsningen till ett nöje även för den som till äventyrs inte är typsnittsfanatiker. Tusen typsnitts krönikör Tusen typsnitt omskrivs av Valter Falk i hans livsverk (jo, det finns ett register längst bak i boken, till och med två – ett för personer och ett för typsnitt). Typsnitt som Baskerville, Garamond, Times och andra vanliga brukssnitt ägnas naturligtvis större utrymme än exempelvis ett typsnitt som brittiska Wide Latin (1883). Men även detta sistnämnda, från stilgjuteriet Stephenson Blake, är intressant; här ser du tydligt varifrån en typformgivare som Zuzana Licko hämtade inspiration när hon skapade Postscript-snittet Matrix på sin Macintosh hundra år senare. ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” kom 1975. Den var slut på ”De engelska boktryckarna var mycket kritiskt inställda till Baskerville. Han betraktades som en excentrisk amatör och togs inte på allvar som fackman. Man klandrade det glättade papperet och den osedvanliga skärpan i trycket, som man påstod vara skadlig för ögonen”. Ur Valter Falks bok. förlaget och omöjlig att hitta på antikvariat när Ordfronts förlag bestämde sig för att ge ut den ånyo. Boken har fått ett sobrare yttre, det gamla skyddsomslagets hiskeliga gula färg är borta, men insidorna är desamma; 250 sidor späckade med kunskap. Valter Falks bok brukas även utanför Sveriges gränser; av typsnittsformgivaren Gerard Unger i Amsterdam t.ex, som läser i den så gott som varje dag – utan att kunna läsa svenska! Jag förstår ändå vad som står där, säger Gerard Unger, men frågan är om det inte är dags för en engelsk upplaga. Är den då inte ”omodern” eftersom den skrevs före desktop-explosionen? Nej, god typografi existerar ju i såväl bly som fotosats och laser, och dålig typografi blir ju inte bättre av att vara digitalt framställd. Såtillvida blir aldrig klassisk typografi gammal. Dessutom behövs alltid historisk kunskap för den som vill ha perspektiv på sitt jobb. Så slit ögonen från bildskärmen och läs Falks bok! Du blir inte besviken. Ordbruk och bokstavsskötsel Bo Berndal, som gjort de typsnitt som nya DtP-prenumeranter kan välja bland (se nästa sida), driver Bigg annonsbyrå och Galleri Hålet i Stockholm. Hans bok ”Typiskt typografiskt” (Bokförlaget T. Fischer & Co) kommer nu i en ny upplaga. Bo Berndal säger många kloka saker i sin bok, men framförallt visar han vad han menar med exempel. Läsaren kan också botanisera i förfat”Vilken miljö och vilka ramar man än väljer för sin publikation skall man tänka på att även den aktiva typografin har en funktionell grundtanke. Typografi kan definitionsmässigt inte vara kreationer för sin egen skull, utan har alltid syftet att bära fram innehållet”. Ur Bo Berndals bok. tarens egna märken. PK-banken, socialstyrelsen, riksarkivet, journalistförbundet, Procordia (liksom Svenska forskningsinstitutet i Istanbul); alla har de fått form av Bo Berndal. Det är alltid lika roligt att få brev författade på Bo Berndals egen Mac. Där har han nämligen lagt in sina egna privatsnitt, bland annat en skrivstil som gör att brevet får en högst personlig prägel. Mac-typsnitt skapar han själv med hjälp av skisser, en scanner och ett typsnittsprogram. Den inställningen, en sorts suveränitet över tekniken, präglar också Bo Berndals bok (nedtecknad av Paul Frigyes). Inte så att det saknas tekniska avsnitt, men det är fascinerande att se Bo Berndals förtjusning över fräcka layouter i Clic och Z, allt avbildat i boken, och samtidigt veta att detta är en typograf av den gamla stammen, med en hel del blytradition i ådrorna. Bokformgivarens lärdomar Christer Hellmark, formgivare av framförallt böcker, skriver i kommande nummer av DtP om brödtextens ”Förkortningar flitigt använda kan bli ett fikonspråk som utestänger läsare – precis som på medeltiden. Ibland blir intrycket rent löjligt. Att med inga eller måttliga kunskaper om datorer läsa artiklar i datatidningar är en prövning: vad betyder egentligen RAM, DOS, PC, VGA, EMS och alla andra förkortningar som texten är full av?”. Ur Christer Hellmarks bok. hantering. Det är också huvudämnet i hans bok ”Typografisk handbok”, som redan hunnit bli en minor classic på området. Ordfront har givit ut boken i samarbete med välkända Ytterlids sätteri i Falkenberg. Har även den läsare som inte sysslar med bokformgivning något att lära av Christer Hellmarks bok? Ja, om du sysslar med text som ska läsas. Brödtexten i en tidning och satsen i en bok har många beröringspunkter. I andra trycksaker blir släktskapen med bokens typografi ännu tydligare. Christer Hellmark går grundligt tillväga; som exempel kan vi ta avsnittet om siffror i text. Här får du veta hur du i Sverige skriver datum, klockslag, sorter, procent och promille, decimaler, tusental, ordningstal, bråk, gatunummer, boxnummer, postnummer, telefonnummer, postgirokonton, bankgirokonton, personnummer, ISBN- och ISSN-nummer. Den som någonsin typsatt ett visitkort, ett brevpapper eller en fakturablankett har alltså nödvändig kunskap att hämta här. Så här köper du böckerna ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av Valter Falk (250 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 275 kronor (normalt pris 452 kronor). ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal (205 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 282 kronor (normalt pris 470 kronor). ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark (140 sidor) kostar för DtPprenumeranter 175 kronor (normalt pris 302 kronor). Använd kupongen på nästa sida. Kryssa i rätt ruta för den eller de böcker du vill ha. Posta eller faxa till DtP. Vi vidarebefordrar kupongen till bokförlagen, som sedan skickar böckerna till dig mot postförskott. De angivna priserna inkluderar porto och postförskottsavgift. DtP tjänar inte ett öre på detta (vi haussar bara produkter vi tycker är bra, och tar inte emot annonser) men vi får kunnigare läsare, och det är värt mycket för oss! DtP-panelens betyg: köp alla tre. 15 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar! DtP Säljes SE/30, 8 Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 21” Radiusskärm sv/vit. Laserwriter IINT, 47 500 kr, eller i delar. Tel 08-644 56 65. ••• Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple AUI-toThin EtherNet adapter för Quadra och IIg, 900 kr. Tel 070-29 48 68. ••• Apple 13” Trinitron färgbildskärm. 2 st à 3 800 kr. Två st Apple 13” bildskärmsställ. Tel 010-10 02 69. ••• SE/30, 8Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 19” Megagraphics skärm sv/vit, 29 500 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Trinitron 19” färgskärm inkl 8 bitars bildskärmskort, 25 000 kr. Internminnen 4 Mb 80 ns 32 pin till Mac II eller Quadra, 8 st à 1 750 kr. Tel 08-663 91 23. ••• Daige vaxmaskin som ny, 2 000 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Litet tangentbord till Mac, 500 kr. StyleWriter (ny) 2 000 kr. Tel 08-644 56 65. Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 10 april 1992. ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 Adress BEOWULF AV BO BERNDAL 104 60 Stockholm abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö &éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890 (Bud och besök Kocksgatan 25) Design Typografi Produktion Box 20158 Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 WINGBILL AV BO BERNDAL PG 89 29 77-0 ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-– abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890 BG 385-6010 Prenumerationspris helår 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen Gratis typsnitt, XTensions m.m. kan när som helst sägas upp; över- Här ovan han du se typsnitten du kan välja mellan som prenumerationspremie. Med nästa nummer av DtP följer ytterligare en diskett till alla prenumeranter. Bland annat kommer den att innehålla en rad XTensions för dig som jobbar i Quark XPress. Senare i vår kommer en hel del överraskningar, så häng med! skjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtelje 1992. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66! ✃ ■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta. Så fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten. Jag vill ha ■ Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms. Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker. Jag vill köpa ■ ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av Valter Falk för 275 kr, ■ ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för 282 kr, ■ ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr. Frankeras ej. DtP betalar portot. DtP NAMN FÖRETAG Svarspost ADRESS 110141700 POSTNUMMER 110 20 Stockholm POSTADRESS TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX 16 Design Typografi Produktion # 3 • April 1992 Desktopteknik ger På TV fjärrkontroll och snabbhet Det finns fortfarande de som tror att vanliga PC och Macintosh inte kan samsas i samma nätverk. Tidningen På TV har jobbat med Mac och PC i ett och samma nätverk i två och ett halvt år. Tidningen började utkomma i januari 1989, och då var produktionen upplagd på traditionellt sätt. Texten skrevs visserligen in på PC med Word Perfect, men därefter sattes den i spalter, kördes ut på fotopapper och monterades med vax och kniv. Det betydde att också lämningstiderna var traditionella. Två veckors pressläggning på TV-tablån var ingen lyckad utgångspunkt för redaktionens jobb… Dessutom kostade det pengar. PC-nätet för textproduktion behöll man dock när På TV i augusti 1989 skaffade Mac för att bryta sidorna själva. Och dessutom kopplade man ihop PC-filhanteraren som sköter ett Novell-nät med Ethernet med en Mac-filhanterare som skulle sköta Macarna för sidframställningen. Programmet man skaffade var PageMaker. Än idag har På TV samma nät, även om antalet Macar har vuxit. Och dessutom har man sedan augusti 1991 börjat byta ut PageMaker mot Quark XPress. – Vi vann på flera sätt på övergången till desktopteknik, säger Hassse Berglund, tablåredaktör och dataansvarig. – Pressläggningen kortades avsevärt, vi fick med sena ändringar i programtablåerna, tidningen blev korrektare när vi kunde stryka exakt på raden, över huvud taget fick vi bättre kontroll. Ett korrekturfel från läsarstorm Kontroll är ett nyckelord för en tidning där ett korrekturfel på en TV-tid kan utlösa en läsarstorm. Korrekturläsarna får jobba med elva olika språk; i tablåtexterna förekommer norska, danska, engelska, tyska, franska, holländska, spanska, italienska, turkiska och lite finska. Ett vanligt nummer av På TV är 90 sidor. 70 av dem är tablåsidor. Tablåernas Paganini, Hasse BergWidsell-sfären lund, har skrivit makron På TV (upplaga 52 194 enligt TS fjärde i Word Perfect som kvartalet 1991) ingår tillsammans med exempelvis sorterar alla tidningen Z, Moderna Tider (tidning och tablåer i rätt ordning. TV-program) och Brombergs bokförlag i På TV är givetvis hårt Widsell-sfären av Stenbecks-imperiet. Chemallad. fredaktör för På TV är Bert Willborg, VD är En TV-dag tar fem Jörgen Widsell. Antal anställda i På TV är uppslag, tio sidor, i tidåtta, ett par frilanskrafter oräknade. Stenningen. På första becks bolagsbildningar är inte alltid så uppslaget kommer enkla att göra organisationsdiagram över, Kanal 1, TV 2, TV 3, TV men meningen är att ett nytt bolag ska 4 samt en snabbvalstaformas för Widsell-företagen. Här ligger bell där också Nordic också Z-radio, Z-TV, delägarskap i lokalraoch de bägge långfilmsdiostationer samt ännu så länge de lokalkanalerna finns inlagda. TV-stationer som byggs upp i Stockholm, På andra uppslaget Göteborg och Malmö. Däremot ingår inte följer en detaljerad tablå Röster i radio/TV, som Widsell/Willborg över de bägge filmkanalade ett bud på. Tidningen gick istället till lerna Filmnet och TV Allers – Sveriges Radios styrelse kunde 1000. Här börjar också helt enkelt inte sälja tidningen till ett de övriga kabelkanalerStenbeck-företag… na, Nordic, MTV, Super, Discovery, Eurosport etc. som sedan fortsätter på hela nästa uppslag och ytterligare en sida. Dagen avslutas sedan med tre sidor satellitkanaler typ tyska, italienska och spanska TV-kanaler o.s.v. Varje programpunkt börjar på en ny rad, och allt är satt med ojämn höger. – Det viktiga är att inte applicera typografimallar på texterna när man importerat dem, säger Hasse Berglund. Då försvinner omedelbart alla halvfeta ord man lagt in i Word Perfect. Istället använder På TV makron i Makromaker eller QuicKeys som byter typsnitt m.m. utan att påverka annan formatering av texten. Typsnitten är New Century Schoolbook för artiklar, Univers för tablåsidorna och extrafet Futura för rubriker. Det går mycket bra för På TV just nu. Vissa siffror pekar på fördubblade annonsintäkter. Upplagan ökar stadigt, inte minst i Norge, där tidningen tar slut i kioskerna. Prenumerationsupplagan ligger på 36 000, och 25 000 köper lösnummer varje vecka. Framförallt är det parabolägarna som prenumererar. Det är bara TT och På TV som gör sina egna tablåer i Sverige, och På TV har t. ex. mycket mera material om kabelkanalen Discovery än andra tidningar. TT tar cirka 100 kronor per kanal och månad för denna service. Om TT tar betalt för 49 kanaler (som På TV har) skulle det alltså betyda 58 800 kr/år för en TT-kund som väljer att ha allt i sin tidning. Säljer TT kompletta TV-tablåer för det priset till 200 tidningar får företaget in elva miljoner sjuhundrasextiotusen kronor om året. Stenbeck sluter avtal med Ander På TV förser sedan några månader Nyhetsgruppen i Mariestad med TV-tablåmaterial. Nyhetsgruppen är en gemensam nyhets/reportage-grupp som ägs av Ander-koncernen. Den servar tolv dagstidningar med material. För På TV, liksom för Nyhetsgruppen, är samarbetet lite av experimentverkstad. Fungerar det bra finns det inga hinder för På TV att ta upp kampen med TT på allvar. Redan har man samtal med en av landets största dagstidningar om leverans av programtablåerna. – Dessutom utvecklar vi tablåerna hela tiden, säger Bert Willborg, chefredaktör för På TV. Idag har vi 49 tablåer, i slutet av året kommer vi att ha närmare 60 olika. TV 2 Norge tillkommer, en arabisk kanal och flera andra ”invandrarkanaler”. I Norge kommer tidningen ut i en norsk-svensk upplaga, med minst en artikel och insändarsidor på norska. Parabolägarna är kärnan i På TV:s marknad; vid årsskiftet 91/92 fanns det 220 000 parabolhushåll i landet, om ett år närmar sig siffran 400 000. Kabelnäten expanderar inte längre i samma takt; de ekonomiska problemen är stora. En orsak, förutom att det är dyrt att dra kabel, är att folk inte har tillval i samma utsträckning som i t.ex. USA. Där har 32% av kabelhushållen ett tillval typ filmkanal, sportkanal eller ”smalmat” typ operakanal. I Sverige är samma siffra kanske 10%. Det blir inte kabelbolagen feta av. Lägger man 5 000 – 10 000 kr på en parabolantenn köper man utan att blinka även en prenumeration på På TV. Det är Bert Willborgs ekvation, och stämmer den går På TV en ljus framtid till mötes. VAR FINNS DEN BODONI SOM FÖLL I FJOL? LÄS SVARET I NÄSTA NUMMER AV DTP, SOM KOMMER REDAN I MITTEN AV MAJ!
© Copyright 2024