DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 6 ÅRG 2 DECEMBER 1993 BO BERNDAL PRISAD SVENSK TYPSUVERÄN Sid 3–7 PHOTOSHOP GER FART ÅT STATISK BILD Sid 8–9 TORQUEMADA TVÄTTAR DIN TEXT TYPOGRAFISKT Sid 11–13 TIPS, NYHETER OCH SKVALLER OM QUARK XPRESS Sid 14 TRE TRALLANDE TYPLEVERANTÖRER PRESENTERAS Sid 16 6 Kejsarens nya kläder, modell ’94 Har ni hört talas om Ray Gun? Säger namnet David Carson något? Beach Culture? Kunde väl tro det; nyligen var den amerikanska västkustens tidningsguru nummer ett i Sverige på ett kort gästspel, beundrad av ett större antal studerande på reklam- och konstskolorna (om applåderna måhända mattats vid det här laget kan jag iallafall garantera att auditoriet fortfarande gapar beundrande). Vissa utalanden och inslag i guruns produktion har haft lätt att fastna. Eller vad sägs om hans svar på intervjuarens fråga varför han kört samma text två gånger, direkt efter varandra, på samma uppslag? ”Texten fyllde inte, så jag körde artikeln två gånger”. Eller som svar på påpekandet att hans rubrik och ingress var tryckta över själva artikeln: ”Jo, visserligen, men det mesta av texten gick iallafall att läsa, det var inte så där jättemånga ord som försvann”. I en telefonintervju med Rudy VanderLans i Emigre #27, som mest tar sig formen av ett något återhållet hundslagsmål, kan vi läsa om hur det går till att producera succén Ray Gun: ”Jag har aldrig tittat på en blåkopia av Ray Gun. Faktum är att över hälften av sidorna går i tryck utan att jag sett ett korrektur”. AD i all ära, men betyder det inte i fallet David Carson mera Arrogant Diva än Art Director? Jag menar, jag begriper varför personer som reklambranschens posörer, Svenskt Pappers och Posten Brevs marknadsavdelningar eller Beckmans och RMI Bergs-elever går på det här, men tidningsfolk? Personer som kallar sig tidningsformgivare? Vuxna karlar och vanligtvis kloka damer som lägger pannan i djupa veck, sitter med i debattpaneler och håller käften om att detta ju är humbug, ren och skär bluff? Förstå mig rätt, allting behöver inte se ut som Svenska Dagbladet eller Hallands Nyheter (även om det sannerligen skulle innebära en avsevärd standardhöjning av landets tidningar). Men minimikravet är ju att texten ska gå att läsa; det är för min egen del ”the bottom line”. Läsbarhetskravet är absolut; sviker man detta må man kalla sig konstnär, men aldrig tidningsformgivare. Du formger ju för att folk ska vilja och kunna läsa – inte för att göra det svårare för den som köpt din tidning. Gillar polarna Ray Gun? Jaha, hur många vet vad den handlar om? Detta nummer av den icke-dekonstruktivistiska, non-post-moderna tidskriften DtP innehåller bland annat ett samtal med en av den svenska typografins ”grand old men”, Bo Berndal. På disketten som följer med detta nummer bjuder han på tre av sina typsnitt – tack Bo! Vi tackar också för det fina betyget i Ritande Redaktörers tidning Deadline. Fyra av fem möss fick denna tidning, med kommentaren ”En guldgruva” – sådant får ett redaktörshjärta att klappa fortare. Pelle Anderson, redaktör 2 Gerard Ungers Swift 1993 års innetypsnitt Med omgörningen av TCO-tidningen introducerades det hållbara holländska typsnittet Swift för en svensk publik. Men de fackligt aktiva tjänstemännen är inte längre de enda som kan njuta av Gerard Ungers fina tidningsantikva. Under hösten gick gratistidningen NöjesGuiden över till Swift i brödtexten, och även Semics avantgardistiska tidning för rullbrädesförare och replös klippklättring [edge] valde Swift som kontrast till mera postmoderna rubriksnitt. Swift har dock varit på tal långt tidigare. När Kvällsposten och GT slogs ihop till Idag ville John Bark och Pelle Anderson prova Swift, men den gången stupade det på att typsnittet ännu inte fanns för Mac. Nuförtiden finns till och med en rubrikskärning för Mac och PC från Scangraphic. Billigare SyQuest-skivor när monopolet knäcks Franska Nomai har utmanat amerikanska SyQuest genom att börja sälja SyQuest-skivor av eget märke. Det är första gången som SyQuest-monopolet bryts; hittills har en tillverkare lyckats plocka ut många extra dollar genom att vara ensam på marknaden. SyQuest har förgäves försökt få amerikanska domstolar att stoppa Nomai, vars skivor tillverkas av tyska IBM och säljs över hela världen av Iomega, som tillverkar Bernoullidrivar. Nu försöker SyQuest stämma Iomega för brott mot SyQuest patent; men huruvida patentet omfattar både skivor och drivar är oklart. Nomai lämnar fem års garanti på sina skivor, som enligt oberoende tester är minst lika bra som SyQuest-skivor, till och med bättre på vissa punkter. SyQuest å andra sidan säger att garantin för drivmekanismen upphör att gälla om man använt franska skivor. Mass Microsystems, storsäljare inom området, har gått över till franska skivor, och lovar obegränsad garanti för dessa. Dessutom ger de ett års extra garanti till ägarna av drivar (oavsett var de köpt dessa!) om de skulle få problem när de använder franska skivor. Skräddarsydd tidning via CompuServe-nätet Har du en PC, Windows 3.1 eller senare, ett modem och är ansluten till CompuServe kan du införskaffa programmet Journalist och bygga din egen tidning. Du lägger upp ett antal ”ramar” på varje ”sida” med den typ av information du vill ha. Det kan vara vilken information som helst som finns tillgänglig på CompuServe (och Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 för den oinvigde kan jag berätta att det är det mesta). En knapptryckning, och din dator ringer upp CompuServe (som numera har ett direktnummer i Stockholm) och laddar automatiskt ner det du vill veta. På detta sätt kan du konstruera din egen informationsmix, och dessutom få den uppdaterad precis när du vill. Vill du läsa din tidning på papper skriver du givetvis ut den på din skrivare. Du får vad du vill ha, när du vill ha det, och leverantören av information slipper kostsam tryckning och distribution. Kan det bli bättre? Klassiska typsnitt från mellankrigstiden ”Den nya typografin” med förgrundsnamn som Tschichold och Renner är ämnet för den första volymen experimentella typsnitt från The Foundry i London. I ”Archetype Volume One” ingår sex olika typsnitt signerade De Stijl-företrädarna Theo van Doesburg och Bart van der Leck, Bauhaus-typografen Herbert Bayer, Jan Tschichold och Max Bill. Paul Renner finns också med, med en föregångare till Futura. I paketet, som finns för såväl Mac som PC, ingår en affisch med information om typsnitten och deras upphovsmän. Fontbolaget, 08–16 81 00 vet mera. Tangentbord på armstödet ger vilsam arbetsställning Det kommer allt fler ergonomiska produkter för datoranvändare. Här är några av höstens nyheter: Floating Arms Keyboard från Workplace Designs består av två halva tangentbord inbyggda i armstöden på en ergonomiskt utformad stol. Tangentborden, med vanlig Qwerty-layout delad på mitten, justeras för att belasta handlederna minimalt. The Bat från Infogrip är ett tangentbord för enhandsanvändning. Det har bara sju tangenter, tre för tummen och en var för övriga fingrar. Bokstäverna och siffrorna fås genom olika tangentkombinationer. Intressant inte bara för den enarmade utan för den som vill jobba med musen och skriva simultant. Finska Ergorests Arm Support är ett rörligt armstöd som fästs på skrivbordskanten och på vilket underarmen vilar i lämplig höjd. Brittisk domstol underkände arbetsskada I ett utslag i höstas i en brittisk domstol avvisades skadeståndskrav från en journalist, tidigare anställd vid Reuters. Journalisten drabbades av förslitningsskador i sitt arbete som redigerare, med smärtor i händer, ar- mar och axlar som följd. Men det var ett resultat av hans brist på självförtroende och att han upplevde sig som mobbad av sina kolleger – inte av jobbet i sig, sade domstolen, som inte ville ta upp skadeståndskravet. Så nu vet ni det. Får ni ont i kroppen efter en hård dag framför tangentbordet får ni skylla er själva. Typografi för förbannade Damned!?Dingbats kallar tyska Apply (se sista sidan) sitt nya symbolalfabet, som innehåller 110 högst användbara symboler i serieteckningsstil som dödskalle, blixt, bomb, yxa, revolver, fiskskelett, skalbagge, stinkande ost, fimp och – inte minst – använd kondom. URW:s hz-program som Quark XTension DtP har tidigare skrivit om tyska typsnittsföretaget URW:s eleganta typografiska program hz (döpt efter Hermann Zapf). Aldus har införlivat delar av programmet i PageMaker, men nu kommer den kanske viktigaste delen som XTension till Quark XPress. Det är programmets funktion för avstavning och utslutning, som är en algoritm som är styckebaserad i stället för radbaserad. Detta ger bland annat ”hängande” skiljetecken och diviser (en optiskt riktigare spaltsättning) liksom mycket bättre anpassade ordmellanrum. Kommer under 1994 – och värd att hålla utkik efter! Några tips för din kalender för 1994 • 5–8 januari, MacWorld, där Apple kommer att visa Power PC, tio år efter den första Macen. San Francisco, USA. Fax 0091–617–361–3389. • 10–12 januari, Att teckna typsnitt med Ikarus, workshop i Rochester, USA. Fax 0091–716–475–7029. • 13–15 januari, mässa för grafiker och formgivare. Kassel, Tyskland. Fax 00949–51–87 30 566. • 15–18 januari, konferens om nya medier för bokförlag (video, laserdisk, CD-ROM, CD-I). Cannes, Frankrike. Fax 00933–1–44 34 44 00. • 17–18 januari, konferens om digitala typsnitt, framtidens tryckta medier och multimedia. Hamburg, Tyskland. Fax 00949–40–36 77 98. • 24–26 januari, Photoshop-konferens i San Francisco. Tel 0091–206–633 34. • 6–11 februari, seminarium om design, typografi och färg. The Poynter Institute, St Petersburg, Florida, USA. Fax 0091–813–821 0583. • 13–18 mars, seminarium om Quark XPress. The Poynter Institute, USA. Fax 0091–813–821 0583. Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 3 Fontfantomen Bo Berndal tecknar typsnitt i Macen utan skiss En kulen novemberkväll träffades Bo Berndal och några av DtP:s medarbetare för ett typografiskt samtal. Bo Berndal är grafisk formgivare och mannen bakom en rad av landets mest välkända logotyper och firmamärken. Det här samtalet handlar dock om typografi. Med ett arbetslivs erfarenhet och ett gediget typografiskt kunnande i ryggen har Bo Berndal på mindre än fem år tecknat drygt femtio olika typsnitt. I 1993 års Morisawa-tävling för typsnittsdesign fick han pris för antikvatypsnittet Magellan. i varenda bok, men jag hittar inte typsnittet!” Det var genom julkortet från 1949 jag fick jobb på Tyma, för Henry frågade om jag hade tecknat några typsnitt. Javisst, sa jag och tog upp julkortet. Jaha, sa han, när kan du börja? Jag gjorde ett rakt och kursivt alfabet till Sveda Kassaregister som de använde i all reklam. Svensk Byggtjänst har ett slags byggklotsalfabet som jag gjort. Vet man principen för hur det är gjort är det bara att bygga om till en ny logga. PELLE : Så under 60- och 70-talet kom det en jämn ström av företagsalfabet från dig… BO : Nej, vi har nog uttömt förrådet nu. Det var ju förstås Svensk standard för skyltning. Gnuggisarna gjordes av ett PELLE : Vilket var det första typsnitt du gjorde? belgiskt bolag som hette Transplus. Letraset var inte intBO : Det första som användes hette Reporter och det gjorde resserade när standardiseringskommissionen frågade, för jag till Morgontidningen. Jag skar celluloidmallar, sen grade tyckte att de hade Helvetica. Annars gjorde jag mina julverade de på pantograf och gjorde sättmaskinsmatriser. kort och tecknade mina alfabet på lattjo. Det tog tid att skisDet kom ut i början på 1950-talet.Vi gjorde sättmasa, tuscha, rita upp, kopiera och sitta och klippa ihop. skinsmatriser, hela köret, stansade och fräste Jag hade ju långa texter på julkorten. Jag tog på Tyma, AB Tryckmatriser. Skälet var att 1 cm stora bokstäver och klippte ihop, först BO BERNDAL de var lite trötta på att läsa tidningarna stavelser som jag kopierade så att jag kunde Född 1924. Började som under kriget, för satte de med de populäklippa ihop snabbare. Jag började vid midsättare under kriget, därefter ra tidningsantikvorna Ionic eller Texsommar och fick julkortet klart i decemlayoutman på Rotogravyr. Har jobbat type, så blev ju alla s utslitna och de fick ber varje år. Men det var skojigt för det som lärare på Konstfack, Beckmans lägga in matriser med Bodoni eller till var många som ringde och frågade vad och Grafiska institutet. Under 80-talet och med fraktur i slutet. Alla s i texten det var för jävla typsnitt… På Tymatiateljéchef på Liber samt grundare av var fraktur! Man kunde ju inte importeden gjorde jag diverse matrisförsök. Den reklambyrån BIGG och det ra nånting. Henry Alm, som heter Henry kantiga Euclides skars upp i några matritypografiska galleriet Schüberg numera och som hade bröderna ser som vi provsatte med. Det blev fläckigt Hålet. Alms maskinsätteri, började en tillverkoch ligger rätt oroligt, men det var skojigt att ning, men kom inte igång förrän 1949 och se om man kunde få en radhållning på det hela. PELLE : Men det var först i och med Macintoshen samtidigt började importen komma. Så Berling det tog fart. Scannar du först in en handtecknad bild när köpte det och Karl-Erik Forsbergs Berling kördes i de du jobbar i Fontographer? maskinerna och kom på maskin på det sättet. BO : Jag gjorde det några gånger i början, men nu tecknar Om man ska ta några typsnitt, så gjorde jag Sispos, jag alltid direkt. Jag har visserligen en utmärkt scanner, Svensk standard på skyltbokstäver, på 60-talet och till men jag använder den nästan bara till att scanna in text. Åhléns gjorde jag ett versalalfabet till hela vauhuset. VerCHRISTER : Skissar du inga förlagor på traditionellt sätt salerna utanpå sitter ju fortfarande kvar, men på skyltarmed penna? na inuti är det Helvetica… I den vevan kom den BO : Nej, inte numera. Läckö slott ville ha ett hustypsnitt. Då fotografiska möjlighten att kopiera och screentrycka istälplockade jag fram 1660-talsförebilder, efter när Magnus de let, men de första skyltarna stod de och skar i plast på la Gardie höll på på Läckö slott. Om du ser den feta, som är Skyltindustri, Luntmakargatan, med skärverktyg och pasgjord av Johann Peter Artopæus och som var på Karl XII:s sare. Därför byggde det enbart på cirklar och raka linjer. bibel, så har jag gjort den oerhört grov och mycket kraftiDärför blev R:et två cirklar och rak snedstapel (nerstapel), gare. Detta att a:t är bredare opptill än nedtill, jag tycker S:et var två cirklar som skrevs ihop… CHRISTER : Jag tycker inte att man har någon känsla av att det är så jääävla skönt! Att anslutningen på n:et sitter ditt Åhléns-alfabet är speciellt geometriskt och konstruenästan ända uppe vid taket… De ska förhoppningsvis börja rat, det är som nästan alla dina typsnitt, humanistiskt, använda det nästa sommar. Det fungerar alldeles utmärkt, och man tänker nästan på Capitalis Quadrata… tycker jag. I det här fallet har jag plockat fram Christian B O : Det är gjort efter Capitalis, så jag hade ett helvete med Axel-Nilssons bok om historiska typsnitt i Sverige. Jag har arkitekterna som gjorde skyltarna. De kom och sa ”Det här gjort som Caslon och de andra gubbarna och tagit delar ser inte ut som äkta Capitalis, så vi böt ut det och det…” från tio olika typsnittstecknare i tiden. PELLE : När jag såg det i din bok (”Typiskt typografiskt”, skriCHRISTER : Men förebilderna är inte gjorda i Sverige? BO : Nej, från ett stilgjuteri som hette Breitkopf. Breitkopf ven tillsammans med Paul Frigyes) blev jag förvånad och själv köpte matriser från olika håll, kursiven till ett typtänkte att du inte kunde gjort det med passare och linjal. BO : Nej, det ser inte så ut, så jag har lyckats! Men det var snitt var gjord av en helt annan, liksom Garamond, Grankravet från deras maskiner som bara kunde skära rakt och jon och gubbarna. Själv tänkte jag använda Moorbacka i i cirklar. Men det tillhör ju historien. exlibrisföreningens årsbok. Det som SAMTALADE MED BO BERNDAL Däremot sitter ”Vår i luften året runt” har använts mest i år är Lebensjoy i • Pelle Anderson, tidningsformgivare och med Boscribe 1960 kvar vid entréerna. Konsumbladet Matglädje. Jag döpte redaktör för Design Typografi Produktion. Från 1947 till 1991 gjorde jag egna om Banana Split när jag gjorde flera • Ludvig Grandin, grafisk formgivare. julkort och till nästan alla tecknade jag varianter. Skillnaden är närmast att • Christer Hellmark, bokformgivare. Har ett typsnitt. I början fick man ju fotosiffrorna är kortare. Jag hade lite långa skrivit ”Typografisk handbok”. grafera och klippa varje jävla bokstav slängar på 6:or och 9:or, så siffrorna • Erik Nilsson, DtP-assistent, studerande. för att få ihop det. Jag kommer ihåg att krockade med undertexterna. Jag gjor• Torbjörn Olsson, typtecknare. Valter Falk ringde 1951: ”Jag har tittat de också en halvfet variant. 4 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 BOSIS (POSTSCRIPTVERSIONEN AV SISPOS) ABCDE:;!?& abcdefgh 123 BOSCRIBE ABCDE:;!?& abcdefgh 123 CARL BECK ABCDE:;!?& abcdefgh 123 EUCLIDES BOLD ABCDE:;!?& abcdefgh 123 abcdefgh 123 GANCELLO ABCDE:;!?& abcdefgh 123 abcdefgh 123 LEBENSJOY ABCDE:;!?& abcdefgh 123 abcd abcd 123 (Bo visar upp de typsnitt han tecknade till Morisawatävlingen.) Kanji-alfabetet Vargtass fick jag inget pris för! Det står inget i statistiken om hur många västerlänningar som skickade in till kanji-gruppen. Jag har visat det för några japaner, och de har tittat på det. ”Jamen här står det det och det…” Jamen, hur tolkar du tecknen?… ”Jamen, det står ju…” De har läst det obehindrat, men det betyder ju att det är opersonligt. Vadstenakursiv var det första jag tecknade digitalt. Till tävlingen tecknade jag Pelican, en supermodern variant på Vadstenakursiv, och skickade in. Det var bara Magellan som jag tycker är konventionell. Jag har tryckt mitt visitkort med Magellan och boktryck, för det är något speciellt med boktryck i allafall. Jag åkte till Kina i augusti och var sugen på att ta reda på hur tecknen såg ut. I Kina har de bara ett system, men de talar olika språk. Därför går telefaxerna överallt i Kina numera, för en bild av ett träd betyder ju träd oavsett hur du uttalar det. Den latinska transkriberingen är tydligen efter mandarin och därför uttalar vi Peking ”Beijing”. Jag dokumenterade hur jag gjorde Vadstenakursiven eftersom Kerstin Anckers och jag skulle vara med på en kalligrafisk utställning hos Lasse Laurentii. Jag hade textat, jag gjorde världens vackraste grejer, man blir ju så stolt när det blir bra. Jag köpte balsaträ och högg till, doppade i färg och textade… Men till slut tänkte jag ”Va fan gåspenna”, så jag måste göra nånting i datorn. Jag gjorde Vadstenakursiven på en fredag och jag har inte ändrat den sen dess. Jag hade en 5-mm plast-Eddingpenna och textade upp på rutpapper ungefär hur jag trodde jag ville ha det och sen ritade jag av det. Det var några bokstäver jag scannade in först, men det blev bökigt. Jag har sysslat med sättmaskinsmatriser där det ligger metall mot metall. Då måste det vara vackra ordbilder under alla förhållanden utan en massa individuella kerningar. Den tillriktningsprincipen sitter i, att jag har tätare när jag gör antikva och glesare i kursiv. Det är samma avstånd inuti som mellan i kursiven medan det är tätare mellan bokstäverna i antikvan. LUDVIG : Det är intressant att du är hårt uppfostrad och denna tuffa fostran har underlättat det här för dig… BO : Materialet ger vissa begränsningar, som metallen, och då måste man lära sig disciplinen att övervinna det. Jag såg det på Stefan Lundhems Garamond där tecknen var justa, men det blev fläckigt i texten. Han har kanske suttit och kernat och fixat tills det inte funnits kvar någon sammanhållande princip. Jag gjorde så med till exempel Läckötypsnittet, att när jag gjort färdigt det och tycker det är snyggt och det ser bra ut i text, då ökar jag teckenmellanrummen tio procent. Då vet jag att det inte blir för tätt. Annars flyter det ihop när man skriver med tio punkter eller små grader. LUDVIG : Har du sett Matthew Carters skandinaviska Galliard? Där får man själv lägga till de där tio procenten. BO : Ja, det är många typsnitt som blir för täta. Det var suveränt i Stefan Lundhems Garamond att han hade gjort ligaturer på nästan varenda bokstav, gt och fj och fö och många andra. Det blir svårhanterligt, men jävla snyggt om man har tid att knacka en text med pekfingervalsen. PELLE : Du har aldrig gjort din Garamond eller din Caslon, utan du gör dina egna… BO : Nej, just det. Uppriktigt sagt är Adobe Caslon, Galliard och såna typsnitt suveräna; det finns ingen anledning att ändra ett streck på dem. Däremot har jag nu planer på att göra om ett svenskt typsnitt som är skuret en gång av Holmérus, bara för att återuppliva det. Det är visserligen dåligt, men med min vanliga klåfingrighet ändrar jag mycket… Men annars vill jag plocka fram det som inte 5 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 finns någon annanstans. Det är löjligt att förändra en Garamond eller nåt sånt där… Boris Bencic skrev till Face att han ville bli layoutman när Brody var där. ”Kom hit och gör tidningen!” Så han åkte dit och gjorde layout. För att få ett genomgående rubriktypsnitt hittade han till slut Bodonikursiv och lutade den åt fel håll så den blev rak. Det ser jävla bra ut i tidningen. Då har man förändrat ett befintligt typsnitt och det kan vara riktigt i ett sånt fall. Han är ju inte typsnittstecknare utan art director och vill ha en viss färg på det hela. PELLE : Christer och jag försökte komma underfund med vad det var som gjorde att man ser ett släktskap mellan dina typsnitt. BO : Jag försöker inte eftersträva ett manér, men det kanske blir något i alla fall. Jag träffade Karl-Erik Forsberg i somras och vi satt och snackade en hel dag. Jag frågade varför han inte kallade Berling för Forsberg, när Berling ville kalla det för Forsberg. Då sa han ”Näe, jag drömde en gång om att göra ett typsnitt som var bra, och då skulle jag kalla det Forsberg.” Det ligger mycket i det. Man är inte är nöjd med det man gjort utan ger sig genast på nästa. Jag har planer på att en gång göra ett typsnitt som slår allting, åtminstone för svenska förhållanden där vi har långa ord och man kanske får göra lite smalare bokstäver än för engelskan och så… Läser man en svensk text satt med det typsnittet, då har man inte en aning om typsnittet utan ägnar sig bara åt innehållet. Då är det bra. Men jag är inte längre säker på att det ska vara smalare bokstäver. Akke Kumliens älskade Cochin är rätt bred, men den är ju jäävla snygg måste jag säga. Jag har gjort Läcköantikvan mycket smal, men det beror på att jag vill att breda skyltar och skylttexter inte ska dra iväg. De ska hellre ha lodrätt än vågrätt karaktär, så att man kan se hela skylten, texten eller notisen i en enda blick. LUDVIG : Det finns en viss stuns och spänst över dina bokstäver. Det kalligrafiska är ju självklart. Jag tänker på Magellan, som ju är en vidareutveckling av Gancello. Om jag skall vara kritisk tycker jag att du är lite väl rädd för att bli statisk, du vill ha del här lilla snärten… Jag är inte så säker på att det är bra för läsligheten. BO : Nej, men det är skojigare! Jag faller för slogans om kreativitet. ”Konsekvens är den fantasilöses sista tillflykt” och såna saker. Eller som Nobelpristagaren Pablo Neruda sa, när någon frågade hur han skulle lära sig skriva: ”Får du ett linjerat papper, skriv på tvären!” I Läckö har jag försökt vara inkonsekvent, bara för att det inte ska bli statiskt utan varje ordbild ska bli lite levande. Det är inte så lätt. Det är lätt att bara teckna ett n och planka det till m och vända det till u och dra upp stapeln till h, till hundra procent. Och det gör ju jag också, men… CHRISTER : Sådana typsnitt kan en dator göra, bara man ger den lite värden, några typboktäver som den extrapolerar typsnittet från, men det är inte det som är vitsen. Jag tror att livfullheten i typografin är viktigare nu än vad den var på blytiden. I blysatsen finns det inbyggt, s:en blir slitna som du sa, en sida är inte satt med identiska s, utan varje typ är unik. På mikronivå finns en livfullhet i sidan som är fullständigt utplånad i digital typografi, där man hämtar en geometrisk beskrivning gång på gång och lägger in på sidan och sen offsettrycker som ger ett väldigt blankt intryck. På något sätt måste man kompensera för det i den typografi man utformar. BO : Det är kanske därför muséer gärna köper Olaus Magnus och Vadstenakursiv, för de är ju tillyxade, så att säga. Det finns ingen riktig konsekvens i det, det lever lite grann på väggen. PELLE : I USA förekommer det att en tidning beställer ett typsnitt av en formgivare, exklusiva magasin om inte an- LOGOFORM abcdefgh:;!?& 123 LÄCKÖ ABCDE:;!?& abcdefgh 123 abcdefgh 123 abcd ABC abc MOORBACKA ABCDE:;!?& abcdefgh 123 abcdefgh 123 OLAUS MAGNUS / OLAUS BANDUS ABC :;!?& 123 <ABC ;!?&> SWINGBILL ABCDE:;!?& abcdefgh123 VADSTENA ABCDE:;!?& abcdefgh 123 STILPROVERNA SATTA I 32 PT 6 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 FEM AV BOS FAVORITTYPSNITT nat. Om en tidning skulle vända sig till Akke Kumlien, Anders Billow, Karl• Walbaum är jag väldigt förtjust i bland och vilja ha ett brukstypsnitt för brödErik Forsberg. Det hoppas jag kommer nyantikvorna, men då ska det vara en kraftext och rubrik, vad skulle det kosta? tillbaka någon gång. Redaktören gör BO : Det vet jag inte, för Läckö tar jag tig Walbaum. världens bästa manus och sen kan han • Jag gillar Stempels Garamond, trots att 16 000 men jag har väl lagt ner motsvajobba med världens bästa formgivare Hultenheim nästan har mördat mig för det. rande 50 000. Det är en sak, för jag och världens bästa illustratörer. Men kanske ska man vara lite kontroversitycker det är skitroligt. Men låt oss Nackdelen med Macintoshen märks ell och stryka den till förmån för den gamla säga två månaders arbete. Lön 50 000 när något museum vill köpa typsnitt. Genzschantikvan, Nordisk antikva. Den är plus ett arvode: 75 000. Men då skulle Vill ni ha några tips om radflöde? ”Nej den tidens Palatino, som fungerar trots att det vara en svensk tidning som inte har fan, vi har Mac, så vi klarar av typoden är så sliten i ansiktet. Den användes råd med mera. Skulle man göra till en grafi.” Macen kan göra typografi, men till allt på den tiden, med framgång. amerikansk så vet jag inte… inget utan människan som styr det. PELLE : Det är väl ändå intrycket av • Dwiggins Caledonia är jag förtjust i. Detta sagt utan avundsjuka och bitter• Futura är en klassiker som nästan går textblocket som är gesällprovet. het, för det blir bättre på muséerna. BO : Inte om du gör ett rent rubriktyputanför allting annat. Frutiger har jag talat Det är inga skärmutställningar idag väl om, men den har blivit litet elefantig snitt. Jag är i allmänhet mest intressedär man får gå omkring och läsa texten nu, när det finns andra grotesker med rad av läsbarhetsprocessen och därför vid fotknölarna. gemena siffror som standard. LUDVIG : Det roliga med den här tiden är jag intresserad av hur det ser ut i • Favoriten framför andra är fortfarande är att det faktiskt är möjligt för unga 12/15 i ett textblock. PELLE : Om man jämför med de mer Berling. Megafonts Berling Original ser formgivare att göra typsnitt. Tiden och dock en aning konstig ut i vissa lägen. omskrivna typtecknarna idag, så är det tekniken finns på ett helt annat sätt. en ganska unik inställning… Jag är som du utvecklingsoptimist, jag BO : (Tittar i katalog över Emigres typsnitt) Jag måste ertror att det goda överlever och goda former överlever, det känna att jag är ett offer för stridiga känslor. Jag vill gärmåste vara en sån här reningsprocess, vi måste gå igenom na ha en MG, svart, med ekerhjul och röd skinnklädsel, sådana här pendlingar fram och tillbaka. Det måste vara enkel och rak. Sen kommer det en amerikanare med rosa ”dirty faces” i fem, tio år. BO : Eller som på 60-talet då man såg intervjuer med ameriCadillac och jättefenor och stor cowboyhatt, och det ser så kanska art directorer: vilket typsnitt rekommenderar ni, vilgeneröst, roligt och levnadsglatt ut att jag blir jävligt osäket är bäst? ”Ja, det finns ett som heter Helvetica, det ska vi ker på hur det skall vara egentligen! Allting kan användas ha”. Av femtio intervjuade sade femtio att Helvetica var bäst. bra, om rätt person använder det. I princip blir jag bara Det är sant: jag håller på med ett typsnitt som är en glad åt alla såna grejer. Man skall inte ösa galla över det, plankning av ett gammalt och det är nordisk antikva, det vill utan vill någon använda ”skiten” så OK. säga Genzsch-antikva. Det är den kraftfulla robusthet som Om man tar det här urvalet av svensk bokkonst, det är för mig förknippas med sekelskiftets konsthantverk, när ju Christer Hellmark, Per Werme, Lars-Erik Pettersson, Nils Månsson-Mandelgren, Hazelius och de här gubbarna Christer Jonsson och Birgitta Emilsson… Vid det sista upptäckte svenskt konsthantverk. Just den nordiska antikurvalet så stod talaren som invigde och talade om hur tråvans grova form tycker jag är perfekt till svensk hembygd, kiga svenska böcker såg ut. Men det var det snyggaste jag hemslöjd. Den gör jag om med envånings-a i kursiven. sett på år och dag! Typografin var så jääävla perfekt, i LUDVIG : Din drivkraft verkar lika mycket vara utforskanmeningen ”riktig” ur min synpunkt. Det var bra anpassade det som att det ska bli nåt i slutändan. Nu ser jag bara det kapitäler, snygga titelsidor och så. De sista sju, åtta åren lyckade resultatet, och jag får känslan: den jäveln ger sig har det blivit en jäkla uppryckning på boktypografin, in och forskar inom allting, och så lyckas han göra något exempelvis Per Wermes böcker med Cochin, snyggt centreeget av det varenda gång! Är det verkligen så, eller åker rat. Det går inte att göra bättre. Eller, det går kanske, men mycket i papperskorgen? det har inte gjorts bättre tidigare. PELLE : Var det bättre förr, svaret är nej? BO : Jag har vissa som ligger halvfärdiga, en som heter BoBO: Svaret är att var tid har sin grej. Förr var det inte samgart och en som heter Rektango, men den tänker jag göra ma jäkt med tid och pengar som det är nu, vi kanske komfärdig som Multiple Master. Jag har gått runt på Spårmer i en tid då konjunkturerna går upp och vi alla har 30 vägsmuseet och sett skyltarna från 1909 som satt på hålltimmars arbetsvecka och kan ta tid på oss. Just 1890-talet platser och stationer, där det var ett gement g som var som och Morris och jugenden som kom, de böcker som gjordes ett Bodoni-o och sen var det en konstig jävla krok, och örat då och de exlibris som gjordes då, det var ett hantverkets gick upp lodrätt, helt vansinnigt. Det där skulle jag vilja glädje över det som jag inte tror vi får tillbaka. göra om, och det har jag börjat på. Det ligger diskett på disWilliam Morris införde erkännandet av konsthantverket. kett med fyra, fem tecken och nån gång ska jag ta fram det Det är nog den enda perioden i historien som man har erigen. Jag ska prova att göra det som Multiple Master. PELLE : Förespråkare för den tysta typografin säger att det känt konstnären. Orrefors skaffade konstnärer som debara behövs en antikva till all brödtext, man ska inte märsignade glas, Bruno Mattson började göra möbler… För 70 ka det. Samtidigt kan man höra även Hultenheim säga att år sen erkände man de konstnärliga insatserna och gav ett typsnitt är så använt att det nästan är utslitet. Egentlikonstnären möjligheter. Det gör man inte idag. Jag föregen borde det vara tvärtom, ju mer en antikva används, ställer mig att någon tecknar ett omslag och någon annan desto bättre borde det vara… gör inlagan. Det tycker jag är synd, men det kanske går i BO : Du vet, det kommer in ett annat element i det hela. vågor. Tar man en kille som Jenson, så belönades ju inte Har jag läst femtio läroböcker satta med Times, och min den första boken han gjorde med Jensonantikva. Bara någuppslagsbok satt med Times och sen ska läsa en ny bok av ra år efter den första boken började han massproducerade Peter Englund satt med Times, så har jag känslan av att böcker med tråkig gotik. Det är ju skit egentligen, men jag jag har sett det förut. Trots att man säger att det bara är antar att det var ekonomiska krav och det där löjliga att innehållet som betyder nånting, så har innehållet en visukomma med antikva när det fanns gotik… Nu slog den ju ell form. Har jag sett den formen för mycket så är den inte igenom tjugo år senare med Aldus ändå. De stora har inte fräsch längre. Har man sett tillräckligt mycket av en form, fått något erkännande med undantag av Morris-tiden, Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 7 FEM VÄRSTA TYPSNITTEN så börjar formen ta överhanden över riska. Men faktum är att vissa av gre• Det värsta jag sett på senare år är när innehållet, och jag känner att den här jorna blir väldigt bra. De använder nån i Fontographer hade ritat av Dürers har jag sett förut. Människans behov känslan i stället för de estetiskt/histokonstruktion av gotik i fyrkanter. Det blev av stimulans och omväxling är oändlig. riska fördomarna. Jag hade lärt mig på helt omöjligt som typsnitt, men det är Vi behöver hela tiden även de osynliga skolan för bokhantverk att man aldrig exakt som Dürer sa. Det gigantiska misskickar som ett fräscht typsnitt ger, för får blanda Garamond och Bodoni. Sen förståndet av en klassisk förebild. att uppleva det som nytt, fräscht och blev jag själv lärare på skolan och sa: • Clearface som många använder tycker spännande. så här ska vi göra och man får aldrig PELLE : Finns det någon skillnad mellan jag är ful, både grotesken och antikvan. blanda Garamond och Bodoni. Och då • Den s.k. Engelska antikvan, mellantinget ett bra brödtexttypsnitt för tidning och var det en kille som sa: varför då? Då mellan Baskerville och Bodoni, kan vara ett bra boktypsnitt? stod jag där med min tvättade hals och BO : Skillnaden är ju huvudsakligen snygg i vissa lägen, men är bland det jävlibörjade föreläsa om konsthistoria. Men gaste som finns i text. papperskvaliteten och den var ju påden ser man ju inte på trycket, sa de. • Likaså gamla Medieval No 2. Den är så taglig på boktryckstiden med rotationsMan får ju tänka om. De är ju vana vid tunn och blek och orkar ingenting. tryck. Tar vi Century Schoolbook, Ionic, att bokstäver och texter rinner som • ITC Garamond har jag kallat en sjukdom. Excelsior, Textype och alla de här bra bakgrunder och dekorativa element. I Det är en Bonsai på en äkta Garamond, typsnitten, så är de runda och utan poptidningar och MTV är texterna ett man har gjort en krympling av alltihopa, vinklar. När det gick genom rotationsdekorativt element. Jag har svårt att krympt staplar och allting. Jag tyckte att tryck så fastnade inte pappersludd i acceptera att texten inte ska läsas, men den verkade fungera innan jag använde den några vinklar utan det blev ett rent så är det trots allt och de får en känsla i själv. Jag faller ofta för det som är nytt! tryck, medan denna klumpighet som sig i alla fall. ERIK : Den estetiken har kommit inom behövdes för att klara stereotypi och film och allting, det behöver inte innehålla så mycket, det rotationstryck verkligen syns när det kommer på ett fint räcker att det är en yta, ett konstverk att titta på. Bladebestruket papper. Papper, tryckförfarande och färghållrunner-stuket. Den filmen blev också utskälld när den kom. ning påverkar vilket typsnitt man ska använda. PELLE : Jag är lite sur över att dina typsnitt inte finns tillBO : L’art pour l’art kommer tillbaka, det räcker att det är gängliga överallt. De flesta som håller på med desktop vet vackert. Det är ju ett värde i sig själv. CHRISTER : Du har ju gjort typsnitt med kalligrafisk karakju vad Adobe Garamond är, men de känner inte till Boscritär. Många tänkare drar en väldigt skarp gräns mellan be och Bosis. BO : Jag har skrivit och kontaktat olika leverantörer, men kalligrafi och typografi. Hur ser du på det här med bokdet är klart, de har ju sina bekymmer och de svarar inte. stavsformerna? BO : För mig är det en återgång till ursprunget. Åtminstone Det finns ingen ekonomi numera i att tillverka och sälja de gotiska bokstavsformerna är en ren och skär plankning typsnitt, så jag förstår Adobe. Jag fick ett julklappserbjuav den textade formen. När Poggio hade gjort humanistandande idag om att köpa femton typsnitt från Monotype… tikvan och den textade fjortonhundratalsformen, och när en ”Season Greetings”, Tomtar och ornament för femhundra. arkitekt ville hugga det i sten, tog han versalernas seriffer Då kan ju ingen tjäna pengar på att ge ut flera typsnitt. PELLE : Varför inte samla ihop de cirka tjugo personer som och satte dem på de gemena. Antikvan som tryckform var en tillverkar typsnitt i Sverige, ta alla typsnitt och göra en ren bastard, men den har blivit en skön bastard. Att göra CD-ROM att sälja? en lite kalligrafisk karaktär, med sneda seriffer på d och l, BO : Jag har ju snackat med Ludvig och Stefan Lundhem det är kalligrafins efterlevnad och jag tycker det är helt att vi skulle göra något gemensamt, men du vet, var och en OK. Jag ser ingen skillnad på kalligrafi och typografi. Text, har ju häcken full med sitt… Jag skulle gärna ställa upp, lästext, och illustrationer, det är bilder av ljud hela tiden. LUDVIG : Det är klart att det finns en historisk kontinuitet, men det måste vara någon som håller i det. Jag har sålt en ett samband. Men Hultenheim och många med honom del typsnitt, men det blir i genomsnitt två per månad, tjutycker att de är åtskilda, det är två olika formspråk. gofem typsnitt om året. Det är fantastiskt att man har sålt BO : Jag tror att Hultenheim menar att den typografiska så många typsnitt – det finns ingen marknad. LUDVIG : Erik är representant för en ung generation. Jag bokstaven är så neutral och anonym att den inte ger konsthar en pojke som också håller på och layoutar. För dem är närliga anspråk som hindrar läsaren att läsa texten. Men, det ingen skillnad att skriva en uppsats, en artikel, göra en den är ju konstnärlig! Att Galliard är vackrare än Nordisk tidning och layouta… antikva om man nu tycker den är förjävlig, eller Clearface, BO : Ja, de är multimediamänniskor på ett helt annat sätt. det är ju en konstnärlig fråga, är det inte? Jag skriver gärLUDVIG : För dem är typsnitten av mycket större betydelse. na med Courier eller något sånt typsnitt när jag skriver ett Det ramlar in en jävla massa tidningar och fanzines hembrev eller en räkning så att de ser att det är ett brev. Det ma hos oss. De är gjorda med alla möjliga konstiga typsnitt finns en inbyggd vana i vissa bokstäver, löpsedelstext skulfrån alla möjliga håll. Det här är människor som växer upp le det ju vara löjligt att göra med engelsk skrivstil. Men då nu, för vilka typsnitt är något viktigt och naturligt. Antingkommer jag genast in på om det är bara vana, eller är det en anser de att de är något man får låna av kompisar och funktionen? Summan av kardemumman blir att jag tycker som inte är värt nånting, eller så anser de att typsnitt är att bokstäver får se ut hur fan som helst, bara de är vackra något man är beredd att betala för i framtiden. och tydliga och lätta att läsa. Om det är gjort på det ena TORBJÖRN : Jag har en sjuttonåring hemma som rotar i grejeller andra sättet, det tycker jag egentligen är likgiltigt. orna på datorn… Men han skiter ju i vad det är, han tittar Erik Nilsson inte på om det är en Garamond eller Helvetica, han är ungefär som jag förhåller mig till konjak: den där smakar ADRESS bra, den smakar inte bra. Man använder, brukar och njuBo Berndals typsnitt flnns i PostScript- och TrueTypeformat till PC ter av det. De är inte fulla av konventioner och vem som och Mac. Tre av dem får DtP:s prenumeranter i julklapp av Bo – se har gjort typsnitten skiter de i. numrets diskett. De övriga kan köpas från Bo Berndal, VintrosaBO : Det är MTV-principen, man använder typsnitten för gatan 7, 124 73 Bandhagen. Tel/fax 08–86 86 84. att måla en känsla med. man skiter fullständigt i det histo- 8 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 Sätt fart på dina bilder i Photoshop Stå stilla! En ofta brukad uppmaning när folk fotograferar. Ger i bästa fall skarpa bilder. Men roligt blir det sällan. Stilla stod poliserna och deras bil när Resetidningen Vagabond fick in en artikel om poliser i Singapore. Och de var inte ens skarpa. Bästa åtgärden i sådana här fall är nog att ge sig ut och leta upp en annan bild. Men det visade sig tunnsått med Singaporepoliser på stadens bildbyråer. Så istället fick jag jobba med det som fanns. Jag började med att scanna in bilden (ett färgkort) på en vanlig scanner. Upplösningen höll jag låg, 59 pixlar/cm, och skalan 100 %. Detta för att få ett litet dokument som det skulle gå snabbt att jobba med. Min ursprungliga plan var att bara göra en skiss i låg upplösning att experimentera med, för att sedan, när jag visste vad jag ville, göra om det hela i hög upplösning. Jag kom senare att ändra mig, men mer om det längre fram. Dokumentera steg för steg Eftersom jag har för avsikt att testa mig fram är det viktigt att dokumentera vad jag gör. Så jag slår på QuicKeys makroinspelning. Inte för att jag tänker använda makron, utan för att QuicKeys ger en lista över allt vad man gjort – inte en perfekt metod, men långt bättre än ingenting. För att föra mer systematiserade anteckningar använ- Ursprungsbilden, fotograferad av Eric Kerlay. der jag också InControl. Egentligen kan man använda vilket ordbehandlingsprogram som helst, och steg för steg skriva ner vad man gör, men InControl, som är en så kallad tankeprocessor, gör det lättare att få struktur på anteckningarna. Manipulera bilder ett känsligt kapitel Första steget när man skall ge sig på en bild och manipulera den är att ringa fotografen och få tillstånd. Bildmanipulation är ett känsligt kapitel och många fotografer känner sig – med rätta – kränkta om man ”bättrar på” bilden. Första åtgärden med själva bilden blir att stänga dörren. Med hjälp av gummistämpeln G plockar jag färg från motorhuven och målar dit en sida på bilen. Den får försvinna ut i mörker bakåt, som om bakdelen av bilen låg i skugga. Eftersom allting kommer att få rörelseoskärpa över sig bryr jag mig inte om att få dörren särskilt trovärdig. Jag målar också dit en armbåge på polisen, så att det inte ser alltför underligt ut att han lutar sig ut genom fönstret. Jag är också missnöjd med att ”Police” som det står på motorhuven inte syns bättre. För att rädda det går jag till det blå lagret, där de blå bokstäverna går fram litet bättre än då man ser alla färger ihop. Jag gör en ny bild att arbeta med (Bild > Beräkning > Duplicera), tar Tröskelvärde och för trekanten så långt åt höger som jag kan. Det förstör P-et, men ger mig åtminstone antydningar om hur E-et ser ut. Med penseln putsar jag till bokstäverna och målar allt annat svart. P-et får jag fram genom att göra en ny arbetskopia av bildens blålager, men denna gång inte föra tröskelvärdet så långt åt höger; detta P klipper och klistrar jag in i den andra bilden. Jag har nu en mask som är helt svart, förutom bokstäverna som är vita. Med Bild > Beräkning > Duplicera kopierar jag tillbaka den som Markering på färgbilden. Där plockar jag med Pipetten P upp den intensivaste färgen från P-et och fyller markeringen med den. Nu har alla bokstäver blivit likfärgade. För att ändå behålla litet av den ljushetsvariation som fanns, tar jag Skuggverktyget S och ljusar upp litet i där bokstäverna förut var helt urfrätta. Men inte heller här överanstränger jag mig för att få något särskilt trovärdigt resultat, utan litar lugnt till att fartoskärpan kommer att dölja allt slarv. Få upp farten Dörren stängd och armbågen uthängd. Och fartoskärpa är det dags för nu. Jag sparar först bilden och sparar den sedan för säkerhets skull igen under ett annat namn, eftersom jag är beroende av den här bilden för de detaljer som jag fortfarande vill ha skarpa. Så tar jag rörelseoskärpefiltret och lägger på 50 pixlars oskärpa. Vinkeln försöker jag få att stämma med bilens färdriktning. Innan jag sparar tar jag gummistämpeln G i läge Återgång och målar fram polismännens ansikten igen. Genom att inte måla med full opacitet får jag en blandning av den ny oskarpa bilden och den gamla skarpare. Det påminner 9 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 I det röda lagret står en blå text på ljus bakgrund fram bäst. på 1,5 gånger rastertätheten. Och Vagabond trycks med 150 linjers raster. Den uppmärksamme läsaren har förmodligen redan upptäckt att jag gjort ett misstag. Själv inser jag först i skrivande stund att rastertäthet mäts i tum, och att upplösningen borde vara 225 pixlar/tum. Det är genom misstagen man lär sig, och detta är lyckligtvis en osynlig miss – den kommer inte att synas i tryck, men den har kostat mig mycket tid eftersom bilden är 30 megabyte istället för de 5 som skulle räckt. Innan man ökar en bilds upplösning på detta sätt kan det vara lämpligt att ta Arkiv > Inställningar > Allmänt… och försäkra sig om att Interpolation: står på Bi-kubisk. Står den på Närmaste granne kommer bilden fortsätta att se lågupplöst ut. Slutligen ändrar jag läge från RGB till CMGS (fyrfärg). Bakgrund Genom att sätta upp tröskelvärdet får jag åtminstone en antydan om hur E-et sett ut. om en effekt man kan få vid riktig fotografering genom att använda blixt, men sedan lämna slutaren öppen en lång tid. Helt nöjd med bilden är jag inte ännu. Genom rörelseoskärpan har det kommit in en massa svart i ansikten och utryckningslampor, och berövat dem deras lyskraft. Detta går att åtgärda på många sätt. Jag väljer att använda filtret Film Grain från Aldus Gallery Effects, som jag ställer in på Grain 1, Highlight area 10 och Highlight intensity 2. Det lyfter upp högdagrarna och ger en aning kornighet åt bilden. Så återstår bara att rensa litet i bakgrunden av bilden, och skissen är klar. Ändrade planer Min ursprungliga plan var att nu skicka iväg bilden till repro och få tillbaka en högupplöst bild att göra samma saker med. Men en kombination av tidsbrist, lättja och övermod får mig att använda skissen. Återigen är oskärpan min vän, jag tror inte att skillnaden mellan en riktig trumscanner och min inscanning syns särskilt väl sedan rörelseoskärpan lagts på. Och originalet är så dåligt att jag tvivlar på att det går att få ut så mycket mer ur det. Men min bild har en alldeles för låg upplösning, om vi skulle trycka den som den är skulle en klar pixelisering synas (man ser de fyrkanter som Photoshop bygger upp bilden av, samma fenomen som du kan se på skärmen om du ökar förstoringen i Photoshop). Därför ökar jag upplösningen, och passar även på att fixa till storleken så den stämmer med layouten. Bilden dras upp 171 % och upplösningen ökas till 225 pixlar per cm. Upplösningen räknas fram utifrån vilket raster bilden skall tryckas med i tidningen. Normalt tar man dubbla rastertätheten till upplösning, men i det här fallet finns det inga skarpa kanter i bilden Resultatet. att bevara, så jag nöjer mig med att ligga I layouten vill jag lägga denna bild på en svart bakgrund, så att det ser ut som om den gick över hela sidan. Att lägga till bakgrund på bilden så att den verkligen skulle täcka hela sidan, skulle kunna vara ett sätt, men det skulle göra den ohanterligt stor. Förmodligen skulle jag kunna lägga den på en svart platta utan att gränsen mellan platta och bild syns. Men för säkerhets skull väljer jag ett annat sätt. Jag tar Fönster > Visa info och går sedan längs med bildkanten med Pipetten P och kollar att det inte är några färgvariationer utan att den är jämnt färgad (under- och vänsterkant bryr jag mig inte om eftersom de ändå skall falla ut). Så plockar jag upp denna färg med pipetten, skapar ett nytt dokument som är 1 cm x 1 cm, och fyller det med färgen. Jag har nu en ”bild” som jag kan förstora ut över hela sidan och använda som bakgrund till min bilbild. (Teoretiskt sett skulle det räcka med att denna bakgrundsbild var en pixel stor, men så små bilder tycks ge PageMaker problem. Jobbar man i Quark Xpress måste man tänka på att maximal bildförstoring är 1000 %.) Allt är nu klart att montera. En sista viktig sak får man inte glömma – att tydligt ange att bilden är manipulerad. Tommy Sundström Bilden finns på disketten som följer med detta nummer av DtP. Vill du se det tryckta resultatet får du ge dig ut till kiosken när Vagabond 1/94 kommer. 10 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 PageMaker 5 och Word gör slut på blindskriften Denna gång får du lära dig hur man kan se layouten medan du skriver i ordbehandlingsprogrammet. Här varnas också för ett par av PageMakers underligheter. .1. Hur lång blir min text? Det är inte alltid lätt att veta när man sitter och skriver i sitt ordbehandlingsprogram, så ofta skriver man alldeles för långt eller för kort. Men det går faktiskt att se sin text inplacerad i layouten medan man skriver den, så att man kan anpassa textlängden exakt till utrymmet. Det som krävs är ett ordbehandlingsprogram som kan publicera texten, och helst också har typografimallar. Jag kommer att använda Word som exempel. Börja med att skriva minst en bokstav i Word. Markera den och tag Redigera > Skapa publikation. Öppna sedan PageMaker, klicka med textverktyget där du vill ha texten och ta Redigera > Publikationer > Prenumerera, och leta upp den publikation du nyss skapade i Word. Där har du din text (eller din bokstav) placerad i layouten. Gör PageMakerfönstret litet så att det får plats bredvid fönstret du ordbehandlar i, välj Sida > Sidöversikt > Anpassad storlek. Gå så tillbaka till Word och börja skriva. Det är viktigt att du håller dig innanför publiceringsgränserna – koppla gärna på visningen av osynliga tecken, Visa > Visa ¶, så ser du var gränserna går. Varje gång du sparar i Word kommer din text efter ett par sekunder att finnas på PageMakersidan. .2. Du kan också gå in under Redigera > Publiceringsval i Word och kryssa i Skicka utgåvan vid ändring, så kommer PageMakerdokumentet att kontinuerligt återspegla vad du skriver. Men det leder till så mycket datoraktivitet att det är direkt störande när man skriver. .3. Ibland kan det här sättet att arbeta vara effektivare än att använda PageMakers inbyggda textbehand- lare. I Word kan du se typsnitt och storlekar, och programmet är överlag lättare att redigera text i – när man väl lärt sig detta tämligen komplicerade program. Men det är strikt envängskommunikation – ändringar som du gör i texten när den är utplacerad på sidan syns inte i Word, och går förlorade nästa gång du uppdaterar prenumerationen. .4. Man kan öppna Worddokumentet från PageMaker genom att klicka på textblocket med Pilverktyget, och sedan välja Redigera > Ändra original. Word bör dock inte vara gömt, för då öppnas visserligen ordbehandlingsdokumentet, men det syns inte. .5. Det finns dock några problem mellan PageMaker och Word när prenumererad text överförs. Ett av dem är att äkta citationstecken – ” – hamnar upp och ner. (Monterar du dokumentet blir de däremot rätt.) Därför kan det vara bättre att använda tumtecken – " – eftersom de alltid konverteras till äkta. Får du inte fram dem i Word kan du gå in under Verktyg > Inställningar > Allmänt och kryssa bort ”Typografiska” citationstecken. Se dock upp om du använder citationstecken som tumtecken eller av andra anledningar verkligen vill ha dem raka. Den här konverteringen tycks ske också på texter man monterar, vare sig man har Använd typografiska citationstecken (Arkiv > Inställningar… > Fler) ikryssat eller ej. .6. Ofta vill man sätta ganska liten text i sin trycksak. Kanske 9 punkter. Men det blir ansträngande för ögonen att skriva med så små bokstäver i ordbehandlingsprogrammet. Då kommer formatmallarna väl till pass. (Format > Formatmall… i Word. Text > Formatmallar… i PageMaker.) Så länge de har samma namn kan de se helt olika ut. Så du kan skriva med 24 punkts Times (eller vad nu dina ögon tycker om) i Word, och i PageMaker blir det 8 punkts Franklin. .7. Av någon outgrundlig anledning överlever dock inte alla formateringar publiceringen, ens om du använder formatmallar. Så vill du till exempel ha marginaljusterad text måste den vara det redan i ordbehandlingsprogrammet. Likaså ger radavståndet auto i Word auto i PageMaker, oavsett vad som står i formatmallen. Däremot går det bra att ha ett radavstånd i Word och ett annat i PageMaker. .8. En av de nya finesserna i PageMaker 5 är att man kan dra saker mellan olika öppna fönster. Men akta dig för att ha text markerad i fönstret som du drar till – den texten blir utbytt mot det du dragit in. Om du inte har något markerat, men har det blinkande strecket någonstans, så kommer den text eller bild du drar in på sidan att hamna där. Mycket irriterande. .9. Dock, inget ont som inte har något gott med sig. Skall du montera en mängd textbundna bilder kan du skapa ett nytt tomt PageMakerdokument där du monterar in dina bilder. Sedan hoppar du tillbaka till din layout, placerar det blinkande strecket där bilden skall in, drar över bilden från det nya dokumentet och släpper den var som helst. Betydligt snabbare att jobba med än biblioteket. Har du redan bilderna i biblioteket kan du låta dem mellanlanda på det nya tomma dokumentet innan du drar in dem. .10. Det är många småfönster och paletter att hålla reda på i PageMaker nu, och de har en förmåga att lägga sig över det område man arbetar med. Ta en titt på WindowShade, ett systemtillägg som medföljer detta nummers DtP-diskett – med den kan man dubbelklicka på fönstrenas överkant och få dem att krympa ihop till bara kanten. Tommy Sundström 11 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 Grovtvätta texten automatiskt – nu med Torq Datorer skall sköta rutinarbetet, människor det kreativa. Det är teorin, men alltför sällan är det så i praktiken. Här kan dock DtP berätta hur man får grovtvätten av texten gjord automatiskt. Folk är struliga. Det hjälper inte hur många gånger du tjatar på dem, de slår ändå mellanslag i början av stycken, använder tumtecken istället för citattecken och bindestreck där det skall vara tankstreck och vice versa. Och även om du lyckas piska skrivreglerna i en och annan skribent så kan du aldrig hålla pli på alla dem man får texter av. Alltså ställs du inför valet att det antingen ser för jävligt ut eller att du får lägga ner en massa tid på att tvätta texterna. Rutinjobb och tidsödande. Du kan visserligen sköta mycket med sök-och-ersätt, och är du riktigt pillig kan du sätta upp makron – men det hela brukar bli ganska instabilt och går inte särskilt snabbt. Det behövs något som automatiskt tar hand om den grova texttvättningen, så du får mer tid över till finlir och fritid. Ordbehandlingsprogrammet Nisus är ett alternativ som har ett mycket avancerat sök-och-ersätt-maskineri. DataMan är ett sharewarealternativ. Men det vi skall fördjupa oss i här är Torquemada. Ett utomordentligt snabbt och kraftfullt gratisalternativ. Torquemada i två versioner Torquemada är programmerat av amerikanen Greg Swann, som också gjort en stor mängd andra nytto-program. Han tycks inte tro på shareware-systemet (att man får programmen och sedan betalar efter samvete), utan gör istället sina program i två versioner, där den enklare går som freeware – fritt att kopiera och använda – och man betalar för den mer avancerade. Men redan med den enklare versionen av Torquemada kan du göra det mesta du kan behöva. En liten brasklapp dock, detta är inte den perfekta lösningen. För att använda Torquemada måste du beskriva vad du söker efter, med ett ibland ganska kryptiskt teckensystem. Men bara om du vill göra avancerade saker, för enklare byten är det ganska OK. Torquemada arbetar med rena textfiler. Fördelen med det är att man ser allt, och därför kan söka och förändra allt. Är ett par ord till exempel kursiverade, kan det visas ”<I>så här<I>”, istället för ”så här”. Vill man istället att de kursiverade orden skall vara feta söker man <I>-koderna och byter dem till <B>. Här har Quark-användare en stor fördel eftersom Quark har ett avancerat kodsystem som kan uttrycka i stort sett varje formatering som man kan göra i programmet, och jag kommer därför att använda mig av Quark-koder. PageMaker-användare får det litet kvistigare, eftersom man inte kan koda så mycket i det programmet, och kodspråket dessutom är RTF, vilket är ganska krångligt. Men vi kan arbeta med Quark-koder och sedan låta Torquemada översätta till RTF på slutet. Ren text Första steget är att göra om texten från ordbehandlaren till ren text. Den simpla versionen är att spara som ren text (”Enbart text” i Word, ”Text” i MacWrite etc). Nackdelen med det är att man tappar all kursivering, alla fetning och all annan formatering man gjort. Det finns dock sätt att rädda formateringen, men vi återkommer till dem senare. Till att börja med skall vi dock inte bekymmra oss över någon formatering alls, utan göra några enklare rensningar som tar hand om de vanligaste skrivfelen. Till exempel tumtecken " istället för citationstecken ”. Quark påstår sig visserligen göra detta utbyte automatiskt – men det är tyvärr nödvändigt att göra det själv, eftersom Quark inte, trots åratal av påpekanden, lyckats få detta enkla byte att fungera korrekt, utan byter till de engelska citationstecknen “ ”. Börja med att dubbelklicka på Torquemada. När programmet är igång klickar du på Strings… Upp kommer ett fönster med fyrtio fält – troligen fyllda med rappakalja. Som ett utslag av amerikansk humor sänder Greg Swann med ett grundset som byter hans vänners namn mot andra fraser. (Du kan lätt göra ditt eget grundset genom att döpa ett set till Torquemada Prefs och spara i samma folder som Torquemada.) Börja med att klicka på Clear all, så du blir av med grundsetet. I rutorna till vänster skriver vi det du vill söka efter, i dem till höger det vi vill ersätta med. Så vi skriver " ” Klicka sedan på Save set…, spara setet (gärna med ett mer beskrivande namn än Torquemada’s Tests of Faith), klicka på OK och sedan på Quit. Nu kan du ta dokumentet med din text (sparad som ren text), lägga det i samma folder som ditt nya utbytesset, och släppa dessa två tillsammans på ikonen för Torquemadaprogrammet. (Släppa är Mac-jargong och betyder: markera båda (använd SHIFT när du klickar på den andra), dra dem med pilen tills symbolen för Torquemada blir svart, och släpp dem där). Torquemada går igång, en liten svart klocka spinner ett tag (men det skall vara en extremt lång text om det skall bli någon tid att tala om) och sedan är det klart. Knäppt nog måste du manuellt avsluta Torquemada för att kunna släppa på det igen. Man får helt enkelt ta det till vana att alltid slå x-Q när Torquemada är klart. Du har nu fått ett nytt dokument, med samma namn som din text, men med tillägget .TQM. Det är ren text, så du kan öppna den med vilken ordbehandlare som helst, eller montera in den i ett layoutprogram, och kontrollera resultatet. Innan vi fortsätter vill jag lägga in en varning. Torquemada använder dum datorkraft. Programmet har ingen möjlighet att veta vad skribenten egentligen vill. Om man har en text om virkesdimensioner är det dumt att byta alla tum-tecken till citattecken. Torquemada-byten som fungerar perfekt på normala texter kan lägga en matematisk avhandling i ruiner. Så man måste tänka efter före. Och lyckligtvis finns ju alltid originaltexten kvar. Vidare Nu kan vi fortsätta att fylla på med utbyten i vårt Torqset. Exempelvis kan vi jaga efter folks vana att slå mellanslag innanför ( parenteser ). (˙ ( ˙) ) ˙ står för mellanslag. Tyvärr syns inte mellanslag i gratis-Torq, däremot i den kommersiella versionen. Vi kan fortsätta med sådana skönhetsfel som fel sorts apostrof och tre punkter skrivna isär istället för som ett tecken. 12 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 ' ’ ... … (Det sista bytet skrivs som ALT-PUNKT.) Ofta ser man att folk tagit det akuta accenttecknet ´ istället för apostrof ’. Men här måste vi vara en aning försiktiga, för det händer också att folk verkligen vill ha en accent, men inte har lyckats placera den över sin bokstav, utan fått med den på sladden. Till exempel ”Ide´ ” Så vi börjar med att rädda dessa fall. e´ é E´ É Observera att vi måste göra det för både små och stora e eftersom Torquemada skiljer på versaler och gemena. Sedan fortsätter vi med att fixa apostroferna. ´ ’ Här är återigen ett fall där det egentligen skulle behövas mänskligt omdöme istället för dum maskinsnabbhet, för ibland kan ju skribenten ha försökt skriva en apostrof också efter ett e. Vill du själv kunna kontrollera resultatet kan du lägga in ett märke, som du sedan kan söka efter i layoutprogrammet. Ta något som troligen inte alls förekommer i texten. e´ é[•???•] E´ É[•???•] Så kan du söka på [•???•] och ersätta med ingenting. Och varje gång sökandet hittar något slänger du en blick på det och kollar att det är ok. ([• har ingen särskild mening för Torquemada, jag bara använder det för att det är ovanliga tecken.) Tankstreck Ett mycket vanligt fel är att folk använder bindestreck där det skall vara tankstreck –. Ett tankstreck har alltid luft före och efter sig, och är därför lätt att hitta. ˙-˙ ˙–˙ Knepigare blir det när bindestreck använts som pratminus, så det får vi återkomma till senare. Luft före interpunktion (.,:;!?°‡ osv) är nästa punkt på vår lista över saker som kan gå fel . Vi kan nu göra en lång lista med utbyten för varje sorts interpunktion, men istället skall vi använda en av Torquemadas kraftfulla finesser: jokertecken. ^! söker all sorts interpunktion. Och när den funnit något så lagrar den det, och kan spotta ut det igen på ersätt-sidan. Så genom att skriva: orsakar ojämnheter i sättningen, och kan vara svåra att se när man korrekturläser. Men det händer också att skribenter använder många mellanslag istället för en TAB, för att sätta saker i kolumner. Det kan se bra ut på skärmen, men ser nästan väldigt vingligt ut på utskriften. Så vi skall börja med att ordna den saken. För att skilja det från de fall där skribenten bara slagit för många gånger på mellanslagstangenten, antar vi att det behövs minst fyra mellanslag för att betyda en tab. Här skulle vi också kunna skriva ett större antal utbyten: 30 mellanslag byts mot TAB, 29 mellanslag byts mot TAB, 28 mellanslag byts mot TAB och så vidare. Men vi kan istället ta hjälp av ytterligare ett par av Torquemadas specialfunktioner. Det finns fyra joker-strängar, som hittar vad som helst – ett eller flera tecken – och lagrar det: ^* ^@ ^? ^~. Så ^* Skitsnack hittar precis hela texten och byter ut den mot ordet ”Skitsnack”. Detta kan nu vara mer sant än användbart, men tillsammans med andra söktecken är dessa joker-strängar mycket användbara. ^$ hittar och lagrar skrivande tecken, alltså sådana som ”smutsar ner” pappret. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: alla tecken utom mellanslag, fast mellanslag, tab och nytt stycke. Obs att ^$ är ett joker-tecken, som till skillnad från de fyra joker-strängarna bara hittar och lagrar ett tecken. ^t (eller ^T) står för TAB. Så vi kan göra följande byte ˙˙˙˙^*^$ ^t^$ Lugn, jag skall förklara. Torq söker först efter fyra mellanslag efter varandra (˙˙˙˙). Om den hittar det så fortsätter den med att söka och lagra vadsomhelst (^*), fram till dess den hittar ett skrivande tecken (^$). I praktiken kommer alltså ^* att leta efter icke-skrivande tecken: mellanslag, fast mellanslag, tab och nytt stycke. Och den kommer att vara lika nöjd vare sig den hittar noll, ett eller flera icke-skrivande tecken. Torq kommer alltså att hitta fyra eller flera mellanslag. När det sedan är dags att ersätta så glömmer Torq bort mellanslagen och det som lagrades i ^*, och ersätter detta med en tab, samt placerar tillbaka det skrivande tecknet som den så att säga svalde i hastigheten. Den uppmärksamme läsaren har säkert sett att också oavsedda saker kan hända. Söksträngen kan nämligen även hitta fall där fyra (eller fler) mellanslag följs av ett nytt stycke. Enklaste sättet att undvika det är att skaffa kommersiella Torq, som har mer precisa joker-tecken. Men en liten omväg fixar det också i gratis-Torquemada. ^p [•p•] ^t [•t•] ° [•f•] ˙˙˙˙^*^$ ^t^$ Skulle du verkligen vilja söka efter eller ersätta med en cirkumflex får du skriva ^^. [•p•] ^p Många mellanslag [•t•] ^t Mycket vanligt är att skribenten råkat slå dubbla eller ibland till och med tredubbla mellanslag mellan ord. De [•f•] ° ˙^! ^! hittar vi först alla mellanslag som följs av en interpunktion. Interpunktionstecknet lagras ”inuti” ^!, så på ersättsidan spottas det ut igen, utan mellanslaget! Cirkumflex ^ används i Torq för att skriva olika joker- och specialtecken, så det kan inte stå för sig självt. 13 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 ^p (eller ^P) står för nytt stycke. Och ° står för hårt mellanslag (ALT-MELLANSLAG) (syns inte i gratis-Torq). Knepet är alltså helt enkelt att tillfälligt byta bort de saker vi inte vill att Torq skall hitta, och sedan byta tillbaka igen. Genom att programmet är mycket snabbt låter sig ett sådan här omväg tas utan någon nämnvärd tidsförlust. Det är också en vanlig Torq-taktik att tillfälligt märka eller byta ut saker. Återstår bara att ta hand om felslagen. ˙˙˙ ˙ ˙˙ ˙ Alla set är bra utom de dåliga Det kan tänkas att du börjar göra slut på dina 20 sök-ochersätt-rutor nu. Det är dock inget att bekymra sig för, det är bara att göra ett nytt set, som också det släpps samtidigt med text och det första setet på Torquemada. Torq tar hand om seten i bokstavsordning. Versaler Inte ofta, men på de där riktigt eländiga dagarna får man texter som skrivits med bara VERSALER. Man blir inte så glad, det är i stort inget att göra annat än att skriva om dem från början. Men också här kan Torquemada göra underverk. Det finns flera kommandon för att ändra mellan versaler och gemena. De viktigaste är ^L, som konverterar allt till gemena, ^C, som konverterar till versaler och ^S som försöker göra normal text av det hela, med versaler först i meningen och gemena sedan (utom ensamma i som den på engelskt vis gör till I). Så en text med bara versaler kan vi behandla så här: ^* ^S^* Fortfarande måste man titta igenom den, programmet kan ju till exempel inte veta vad som är namn. Vanligare än att man får hela texten som versaler är att den hjälpsamme skribenten har skrivit mellanrubrikerna i versaler. För att lösa det måste vi först identifiera mellanrubrikerna. Låt oss anta att de är skrivna med en blankrad före – det vill säga två nya stycken efter varandra. Då kan vi jaga dem med koden ^p^p^*^p ^p^p^S^*^p Torq söker efter två nya stycken efter varandra, och lagrar sedan allt den finner fram till nästa nya stycke i ^*. När det sedan är dags att spotta ut det igen passar den på att konvertera. Observera att vi måste sätta tillbaka de ^p som vi tidigare slukat. Förkortningar Förkortningar kan man skriva på många olika sätt. Svenska språknämnden rekomenderar dock att man skriver dem med punkter, t.ex. dvs. Oftast har skribenten antingen skrivit ihop dem helt, eller använt mellanslag. Här kommer joker-tecknet ^% till användning. Det står för tabelltecken och hittar siffror, icke-skrivande tecken och interpunktion. ^_, som söker efter icke-skrivande tecken, och ^!, som söker interpunktion, kommer också till heders. Vi behöver jokertecknen eftersom vi inte kan gå direkt på och söka exempelvis tex och byta det till t.ex. Då skulle ord som Latex bli Lat.ex. och text bli t.ex.t. För att undvika det måste vi försäkra oss om att det är någon slags luft framför (söks med ^_) och luft eller interpunktion efter (söks med ^% (som också hittar siffror, men det är så osannolikt att vi bortser från den risken)). ^_tex^% ^_t.ex.^% Tex^% T.ex.^% ^_t˙ex^% ^_t.ex.^% T˙ex^% T.ex.^% .^! ^! Observera att eftersom Torquemada gör skillnad på versaler och gemena måste vi söka på båda möjligheterna. I versalfallet, som rimligen börjar en mening, behöver vi dock knappast söka på luften före. Den sista sökningen .^! gör att t ex! inte blir t.ex.! Siffror Ett av de säkraste tecknen numera på att en tidning är desktoppad är att tal över 1 000 bryts vid radslut. Som 10 000 här. Vill du se fler exempel kan du titta i CAP & Design som notoriskt syndar på denna punkt (detta skrivet med illa dold skadeglädje). Det är resultatet av att skribenten använt ett mellanslag för att dela mellan siffrorna. Det är i princip enkelt att fixa. Vi vill hitta mellanslag med siffror på båda sidor om sig. Men i praktiken är det litet kvistigt. Vi har visserligen ^# – ett joker-tecken som hittar och lagrar siffror, men skulle egentligen behöva två, för att lagra siffrorna på båda sidor om mellanslaget. Så det får bli en liten omväg. Börjar med att sätta ett märke vid siffran före mellanslaget. ^#˙ ^#[•siffra f mslag•]˙ Sedan kan vi söka på detta märke, och se om det är någon siffra efter mellanslaget, och i sådant fall ersätta mellanslaget. [•siffra f mslag•]˙^# °^# Jag har här ersatt mellanslaget med ett fast mellanslag (ALT-MELLANSLAG) eftersom detta fungerar med alla stilar och i alla program. Man kan också använda Quarks kod för ett smalt fast mellanslag <\!q>. Innan vi lämnar det här får vi inte glömma bort att rensa bort märken som blivit kvar (från de fall då en siffra följts av ett mellanslag, men sedan inte av någon siffra). [•siffra f mslag•] Genom att helt enkelt lämna utbytesfältet tomt byter vi märket mot ingenting. Nästa gång: automatisk formatering Och med Quark-koden ovan som aptitretare avslutar jag för denna gång. I ett kommande nummer av DtP skall vi riktigt härja runt i texterna genom att använda koder som styr formateringen. Tommy Sundström DtP:s prenumeranter hittar gratisversionen av Torquemada på numrets DtP-diskett. Förutom själva programmet bjuder vi också på mera texttvättningsstöd; Wordless Plus, Shane the Plane samt en demoversion av Mark My Words. Samtliga program är lämpliga i samband med nyårslöften om högre typografisk standard. För den som inte vill göra jobbet själv, arbetar Tommy Sundström på ett stort antal Torq-set som rensar texter från vanliga skrivfel. Han kommer så småningom att börja sälja det. Faxa namn och adress till 08–19 74 77, så kommer mer information när det är klart. 14 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 Quark XPress uppdaterar till 3.2 – och 3.3 är redan klar! Quark XPress uppgraderar nu till version 3.2. Den största förändringen är att programmet är snabbare. Men användarna kommer att se en del nyheter på skärmen också. EfiColor XTension levereras med 3.2. Det innebär att Quark valt partner på den exploderande marknaden för färghanteringssystem. Microsoft verkar luta åt Kodak. Vem som till sist går segrande ur fajten om standard är en helt öppen fråga; mycket hänger på tillgången till profiler för skärmar, scannrar och färgskrivare. Pratar rent med PC Bättre kompatibilitet mellan Windows- och Mac-versionerna utlovas. Med 3.2 kan Mac läsa Quark-dokument som skapats i PC; tidigare gick det bara i andra riktningen. Vissa problem med exempelvis ramar och knipning kan fortfarande förekomma. Apple Events går nu att använda för att automatisera uppgifter med hjälp av scripts, en form av program- mering eller avancerad macro. Förberedelse föer sättning samlar bilder, filer och dokumentinformation för rippninmg. Bättre funktioner för backup och hantering av flera olika versioner av dokumentet – en nog så viktig funktion, med tanke på hur instabil datormiljö många jobbar i. Korrekta citattecken Numera behöver du inte starta om programmet för att uppdatera typsnittslistan. Korrekta citattecken får du automatiskt. Anfanger kan vara upp till 16 rader höga. Text upp till 720 punkter. Du kan länka typografimallar med hjälp av brytpunkter. Har du lokal formatering i ett stycke så markeras detta. Ändra färg på toningar, ramar, blockbakgrunder och linjer genom att dra färger från paletten. Import av Photo CD-bilder direkt i dokumentet. Du kan kopiera och flytta länkade textblock, eller enstaka block i en länkad kedja. Windows-kunder kommer aldrig att se röken av en 3.2:a, för PC-förare komer det att bli 3.3 som gäller. Från 3.3 kommer alltid Mac- och PC-versionerna att uppgraderas samtidigt. Gratis uppgradering Samtidigt som svenska Software Plus och Expander har börjat distribuera beställningskuponger för uppgradering till Quark XPress 3.2, ligger version 3.3 färdig i USA. De som uppgraderar till 3.2 i USA kommer att få 3.3 helt utan kostnad. Förmodligen, fast DtP inte kunnat få det bekräftat, kommer detsamma att gälla i Sverige – i vilket fall blir kostnaden mycket modest. För det är inte frågan om små nyheter. Quark XPress 3.3 innehåller bland annat följande: • Textblock i vilken form som helst; sex olika i menyn, men som också kan formas hur som helst med handtag. • Automatisk import av färger till ett dokument, även färger som används i en EPS-fil som monteras. • Ångra om du tagit bort grupperade objekt. Pelle Anderson Nu är det tips igen, och nu är det tips igen, och tipsen varar… Det blev liksom ingen riktig julstämning utan några Quark XPress-tips, så här är de; fem små idéer som vi hoppas att du ska ha nytta av. .1. Vill du kunna rotera en linje i Quark XPress till en viss grad? Knepigt, men inte omöjligt. Så här gör du: Dra först en rak linje genom att hålla nere skift-tangenten när du drar linjen. Rita sedan ett textblock under linjen, byt till objektsverktyget och välj bägge objekten och gruppera dem. Nu kan du välja en vinkel på de bägge objekten – när du är klar raderar du textblocket, och linjen har den vinkel du valt. .2. Kommandot ”Sprid ut/Justera” som du hittar i Objekts-menyn är mycket användbart, men kanske ibland svårt att förstå sig på. Värdena du skriver in behöver inte vara absoluta, som 8 mm, utan kan också vara 20 % t.ex. Du har också alternativet ”Fördela jämnt”. Tänk då på att det första valda objektet bestämmer vänster/topppositionen och det sista höger/bottenpositionen som programmet fördelar mellan. Undantaget är om ett av objekten är låsta; i så fall komer övriga objekt att lägga sig relativt det låsta objektet. När du väljer alternativet ”Fördela jämnt” så mäts blocken från kanterna. Polygoner, cirklar och ovaler mäts från den ”blockgräns” som omger dessa typer av block. Linjer mäts från ändpunkterna. .3. Det kan ofta vara en fördel att välja att textblock ska stöta bort text och andra objekt med t.ex. 1 punkt. Välj gärna också bakgrundsfärg svart, 0 %, i blockspecifikationerna. En anledning till detta är att du sparar tid, eftersom texten då inte ”rullas om” varje gång du väljer textblock med en artikel i. Men så kanske du vill kunna använda ett textblock utan att det stöter bort. Med snabbkommandot kommando-’ kommer du till dialogrutan för Infällningsspecifikationer, där du väljer ”Ingen”. Samtidigt väljer programmet automatiskt ”Ingen” som bakgrundsfärg för textblocket. Skulle du senare välja att gå tillbaka, väljer du ”Objekt” i dialogrutan, och får då automatiskt 0 % svart som bakgrundsfärg för blocket. .4. Du kan lätt experimentera med tvåfärgade bilder i Quark XPress; har du gråskalebilder lagrade i TIFF-format så kan du definiera färgen på såväl bild som bakgrund med hjälp av färgpalett och bildblocksspecifikationer. Där bilden inte har några punkter kommer bagrundsfärgen att ”lysa igenom”. .5. Var försiktig med att lägga in textblock över bildblock eller grafiska element. Inställningen Automatisk svällning kan få typsnittet att svälla upp på ett allt annat än önskvärt sätt. Enklaste sättet att undvika detta är att hålla ett öga på inställningarna i paletten ”Visa svällningsinformation” 15 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 Diskett #6; Bo bjuder på snitt och Greg på Torq 1993 års sista diskett innehåller följande exklusiva hårda och mjuka paket, överraskningar, glädjetjut, smällkarameller samt en ny sorts rullgardin: ¶BO BERNDALS TYPSNITT: Art Gallery är en lek med typografiska former. Exlibris rak och kursiv är ett snitt med den karaktäristiska BB-snitsen. Ornabo är en ornamentsfont som också innehåller siffrorna 1–10 inringade. Alduslöven och de andra ornamenten finns i symmetriskt speglade varianter. DtP-prenumeranterna får med en tangentbordskarta till fonten. ¶EN BILAGA: Två lågupplösta bildfiler visar färgbilderna till numrets Photoshop-artikel. Torquemada 1.1.0 är gratisversionen av Greg Swanns texttvättarprogram, som vi beskriver utförligt på sid 11–13. Dessutom medföljer Shane the Plane, WordLess Plus 1.0.4, och en demo av Mark my Words, alla användbara i städbranschen. ¶TEXTTVÄTT MED TORKTUMLARE: Du tycker kanske som vi på DtP ibland att det är lite svårt att få överblick över ditt Quark-dokument för alla paletter på skärmen? Lägg WindowShade i mappen Tillägg i din Systemmapp, starta om, håll ner alt-tangenten och klicka på övre delen på fönstrets ram, och vips har du rullat upp paletten/fönstret. Klicka igen och du ser hela fönstret igen. Genialt. ¶WINDOWSHADE: Disinfectant 3.2 var tyvärr skadad på förra numrets diskett (dock innehöll filen inga virus, om någon trodde detta). Nu försöker vi igen, med en oskadad version. ¶ERRATUM: SCSIProbe 3.5 skickar vi med till dig som vill ha en färsk version. Med hjälp av denna, som ska ligga i mappen Inställningar i Systemmappen, håller du reda på din SCSI-kedja och monterar SyQuest-skivor utan att starta om din maskin. ¶SYQUEST-RÄDDAREN: Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Redaktionsassistent Erik Nilsson. Nr 6– 93 presslagt 22 dec. Copyright © DtP. ISSN 1103 –1387 Design Typografi Produktion Box 20158 104 60 Stockholm ART GALLERY 18 PT (Bud och besök ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö :;!? 123456789 EXLIBRIS Kocksgatan 25) Tel 08 – 644 95 11 Fax 08 – 644 90 66 PG 89 29 77 – 0 BG 385 – 6010 18 PT Prenumeration ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ& abcdefghijklmnopqrstuvwxyz :;!? 123 abcdefghijklm 1994 (sex nummer) 1200 kr plus moms Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp – ORNABO 18 PT överskjutande sum- 1©!¡2™””3£#¥0≈=≠<≥≤>Z A B ◊ » a b › E É F S K fl M N O R ˝ ma betalas tillbaka Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1993 Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till 08-644 90 66! ✃ b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1994 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för 1 200 kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScriptsnitt Typ 1-fonter, färdiga att använda i din Macintosh). b Jag vill köpa årg 1993 (6 nr) med disketter (1 200 kr plus moms). b Jag vill köpa årg 1992 (11 nr) med disketter (1 200 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! Frankeras ej. DtP betalar portot. NAMN Svarspost FÖRETAG 110141700 ADRESS 110 20 Stockholm POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX 16 Design Typografi Produktion # 6 • December 1993 Apply – smutsiga typer från Tyskland ”I en värld där visuell kommunikation blir allt viktigare, upptar typografin en betydande plats. Förutom läsbarhetsaspekten, är det också mycket viktigt hur innehåll och känsla överförs.” Så säger Apply Design Group, fyra typtecknare som är Tysklands svar på Emigre. Med Thomas Sokolowski i spetsen har de producerat en rad typsnitt och bildfonter i den mer aktiva typografiska skolan. Tre gånger årligen ger de ut en typografisk tidskrift, Apply Type & Design. Påminner om Emigre Magazine, fast på tyska. Det första numret, 1/93, handlar bland annat om 20- och 30-talets varumärken och funktionalismens typo- AMERICAN DINER 18 PT ABCD :;!?& abcde 123 +|≠ƒ∞={ LIBRIS LIGHT 18 PT [aAbcCdefghHijklM] <:;!?&123fifl‡·‚π> SECEDE BLOCK 18 PT ABCDE :;!?& abcdefg =123 +<>†© ‡ ·‚ FRANKENFONT 24 PT e2Ca1Mq*Bk$Bt6Nz2Pw0L grafiska experiment med läsbarhet och enhetsalfabet. Liksom David Carson på den svårläsliga tidningen Ray Gun, fascineras Apply av den skenbart klantiga och alldagliga icketypografin. Det tyder åtminstone en artikel om porttelefonernas fula små skyltar på. Inte många av Applys så kallade dirty typefaces lämpar sig för längre texter. Decon Struct är ett undantag. Förutom typ 1 och TrueType till Mac och PC finns Apply-fonterna även för Calamus på Atari och NeXT. ADRESS Apply Design Group Am Gehrkamp 45, D-31275 Lehrte, Tyskland tel 00949–5132–1228, fax –5132–1051 Handcrafted hyllar väghaket Formgivaren Jonathan Macagba och arkitekten Gregory La Vardera ligger bakom ett tjog sekelskiftesinspirerade typsnitt. Jonathan Macagba startade Handcrafted Fonts 1992. Liksom U-Design och Castle (se DtP 4 och 5/93), bygger Handcrafted många av sina displaytypsnitt på det tidiga 1900-talets konstnärliga rörelser: The Arts & Craft Movement, The Vienna Secession, Art Nouveau och Art Deco. Libris är inspirerad av en spansk handskrift från 1100-talet. Liksom övriga Handcrafted-fonter, innehåller Libris ett gäng alternativtecken, ovanliga ligaturer och ornament. Secede Block bygger på Wienarkitekten Otto Wagners textning, medan American Diner hyllar 50-talets typiska amerikanska vägkrog. Type-Ø-Tones tillhör FontShops protegéer Barcelonafirman Type-Ø-Tones startade 1990 och utgörs av tre formgivare och en datakonsult. De fyra kombinerar sina ordinarie arbeten med typtecknande. Liksom en rad små typföretag har de licensierat all distribution till FontShop och kan på så sätt producera sina typsnitt i små serier. För närvarande finns sex familjer av displaytypsnitt och skripter tillgängliga. MeMima är en skriptstil som bygger på Montessori-pedagogiken (fråga mig inte hur) och har en mängd specialtecken och ligaturer, som ska se till att bokstäverna kopplas på ett trovär- ETHNO-FONT digare och mer skrivstilsliknande sätt. Inför 1994 har Type-Ø-Tones inlett ett samarbete med en rad spanska designers, bland andra Javier Mariscal. Några bildfonter och ett linjärt brödtexttypsnitt är färdiga för utgivning. Type-Ø-Tones utvecklar även typsnitt och specialtecken på beställning, exempelvis kyrilliska och grekiska alfabet. Erik Nilsson Färska FrankenFont är den första i en serie ”byggsatsfonter”. Det är, som namnet antyder, en bildfont med vilken man kan bygga ett otal figurer av lösa kroppsdelar. Vänsterarmarna ligger på de gemena bokstavslägena, kropparna på siffrorna och högerarmarna på versalerna. Skriver du e2C, så får du den första gubben i typexemplet här intill. Handcrafteds typsnitt finns i Typ 1och TrueTypeformat till Mac och PC. Med Macintoshversionen av FrankenFont medföljer Frankenstein’s Lab, en HyperCard-bunt som skapar figurer baserade på FrankenFont. ADRESS Handcrafted Fonts, Jonathan Macagba PO Box 14013, Philadelphia, PA 19122, USA tel/fax 0091–215–634–0634 CORTADA 18 PT ABCDEFGHI :;!?& abcdefghijkl 123 MAYAYO 18 PT abcdefghijkl :;!?& 123 mnopq rstuvx MEMIMAS BOLD ADRESS FontShop International (Type-Ø-Tones) Bergmannstr. 102, D-10961 Berlin, Tyskland tel 00930–693 70 22, fax 00930–692 84 43 18 PT ABCDEFGHI & abcde 123 fl ◊ w ∑
© Copyright 2024