1. No category

Minnesanteckningar
1 (4)
2010-01-13
Pia Persson/Lars Grahn
OE
Vindplats Göteborg
Möte Vindplats Göteborg, minnesanteckningar förda vid
tematiskt samråd segling.
Dag
2010-12-20
Kl.
16.45- 20.15
Plats Sweco, Göteborg.
Närvarande
Lars Grahn, Sweco
Göran Ejdeling, LSS
Lasse Johansson, VPC
Anders Andrén, GKSS
Jenny Lundén, VPC
Robert Casselbrandt, GKSS
Pia Persson, Göteborg Energi AB
Claes Darvik, GKSS
Magnus Witting, Göteborg Energi AB
Dan Björkman, VKSF
Johan Mossberg, HjBK
Erik Andersson, Welcom
Peo Svensson, LSS
Frånvarande:
Kryssarklubben deltar framgent i samråd kring sjösäkerhet.
Agendan
De deltagande hade inga invändningar mot den presenterade agendan för mötet, agendans
punkter var följande;
• Presentation deltagare
• Föregående mötesanteckningar
• Kort uppdatering: Samråd – Workshops
– Utredningsstatus, kompletterande arbete, sjösäkerhet
• Enkät befintlig seglingsverksamhet inom ”Tippen” och ”Långedragsflaket” som
underlag för MKB
• Utredningar kring påverkan/konsekvenser inom ”Tippen” och ”Långedragsflaket”
– Förutsättningar, vind, segling
– Utredningsupplägg
– Förbättringsförslag?
• Oklarheter och frågeställningar?
• Fortsatt samråd
Föregående mötesanteckningar - skrivelse från GKSS
Föregående mötesanteckningar och skrivelse från GKSS diskuterades. På mötet bestämdes att
ett separat protokoll skulle upprättas där minnesanteckningarna och GKSS skrivelse beskrivs i
mer detalj. Dan Björkman (VKSF) valdes att justera detta protokoll för segelklubbarna.
Minnesanteckningar
2 (4)
2010-01-13
Pia Persson/Lars Grahn
OE
Vindplats Göteborg
Uppdatering av utredningsläge och parallella workshops
Lars Grahn gick igenom utredningsläget med särskilt fokus på de områden som rör vattenaspekter och därmed indirekt seglingen. Områden som gicks igenom var exempelvis läget i
samrådsprocessen, sjösäkerhet, det rörliga friluftslivet och hur förorenat mudder kommer att
utredas mm, se även Bilaga 1.
Under uppdateringen nämner Claes Darvik (GKSS) att han uppfattar att cirka ”6000-8000
båtar har sina båtplatser innanför tänkt vindkraftpark (från Sandvik – Hovås/Amundön).
Många av dessa båtar rör sig i Tippenområdet under högsäsong när de skall segla ut i skärgården åt norr, söder eller väster. Genom att färdas inom området undviker man av säkerhetsskäl att störa yrkessjöfarten i de stora farlederna som ligger norr och söder om Tippenområdet. Stor risk finns att en vindkraftpark här avskräcker fritidsbåtarna av osäkerhets- och
obehaglighetsskäl (stora torn, snurrande propellrar, buller, konstiga vindar osv) att söka sig in
parken och istället väljer att gå i farlederna. Detta innebär sannolikt ökad säkerhetsrisk mellan
fritidsbåtar och yrkessjöfart. En diskussion följde kring om och hur detta skulle kunna bekräftas. Från projektets sida antas att den dominerande rörelsen av båtar tangerar ”tippenområdet”
under rörelser i syd-nordlig riktning. Lars Grahn nämnde att detta är en viktig fråga i det
tematiska arbetet med sjösäkerheten och att man från projektledningens sida gärna ser
representanter från Båtunionen som deltagare vid nästa arbetsmöte.
Göran Ejdeling (LSS) ställde frågan hur den officiella beskrivningen av riksintresset för
friluftslivet ser ut. Lars Grahn erbjuder sig att ta fram uppgifter via Länsstyrelsen och skicka
till Göran (genomfört 2010-12-28).
Frågan kring eventuella föroreningar i muddret inom området ställdes. Lars Grahn berättar att
detta kommer att undersökas med väl beprövade metoder i samråd med länsstyrelsen.
Enkät kring seglingsverksamhet på ”Tippen” och Långedragsflaket
Lars Grahn berättade att man från projektets sida kommer att skicka en enkät till seglingsklubbarna för att de skall beskriva hur och när de använder respektive område.
Enkäten kommer att vara underlag för den s.k. nulägesbeskrivningen. Nulägesbeskrivningen
är en viktig del i MKB som underlag för att kunna bedöma och beskriva konsekvenser för
segling inom det planerade vindkraftsområdet.
Utredningar ”Tippen” och Långedragsflaket
Lars Johansson, Vattenfall Power Consulting, beskrev hur förutsättningar för olika vindförhållande skiljer sig med avseende på skala (ex, lokal, regional, höjd och mikroskala). Lars
Johansson beskrev också hur vindens styrka och riktning varierar ”naturligt” över tid och
höjd. Vidare beskrevs vilken teori som finns kring påverkan av vindkraftverk med avseende
på ”lä” och ”vakeffekter” (turbulens), se även Bilaga 2.
Lars Johansson nämnde att det i kommande utredning kommer att beskrivas vilken förändring
som en vindkraftspark kommer att medföra jämfört med nuläget där nuläget i sig innebär den
föränderlighet som råder under naturliga förhållanden (vindsstyrka, riktning mm).
Minnesanteckningar
3 (4)
2010-01-13
Pia Persson/Lars Grahn
OE
Vindplats Göteborg
En deltagare menade att det sägs vara seglingsförbud inom Lillgrund och frågade varför det är
så. Lars Johansson erbjöd sig att kontrollera denna uppgift. Sedan frågan ställdes har det
kunna konstateras att det enl. sjökortet är ankringsförbud men inget seglingsförbud vid Lillgrund söder om Malmö.
Rödsand 2, är en havsbaserad vindpark söder om Danmark som består av 90 turbiner. Här är
det tillåtet att segla i parken men inte ankra eller gå i land på vindkraftverken eller transformatorstationen.
Göran Ejdeling (LSS) visade ett par bilder som beskrev dels hur områdena ser ut som
klubbarna använder samt vilka områden som finns som alternativa platser inom och utanför
Göteborgs kommungränser, se Bilaga 3.
Förslag på vilka förutsättningar som skall gälla för vidare utredningar:




Seglingssäsongen pågår från mitten av april till mitten av oktober för elitsegling/träning.
Användning av OS klasser för att erhålla rätt masthöjder som underlag för beräkningarna
Yta som krävs för tävling diskuterades, storlek mellan 0,6 – 1 distansminut kan gälla
beroende på tävlingssklass (båtarnas fart avgör storlek som krävs).
Avstånd från ”vingspets” till ”vattenyta” kommer vara ca 30-40 meter.
Följande frågeställningar föreslås utredas:
 Vindkraftverks påverkan på vinden vid Tippen, Långedrag och Danafjord, dvs vilka lä
och vakeffekter kommer att uppstå inom respektive område?
 Hur ser vindkraftverkens påverkan ut när de inte är i drift, det vill säga när det blåser
under 4 sekundmeter och över 25 sekundmeter?
 Stör själva konstruktionen (torn och vingar) vindflödet? Om ja, i så fall hur mycket?
 Konsekvenser av lä och vakeffekter kan med fördel beskrivas av elitseglare. Förslag
från GKSS var att landslagsseglarna Rasmus Myrgren och Johan Wigforss kan delta i
detta arbete.
 Möjligen kan en paneldiskussion kring konsekvenser anordnas när resultat från
undersökningen finns framme?
 ???
Möjliga kompensationsåtgärder/förbättringsförslag diskuterades översiktligt. Följande
noterades:
 Allmänt anser GKSS att det är bra om åtgärder utreds (Robert Casselbrant).
 Ett förslag från GKSS (Claes Darvik) var att försöka lägga om farleden som går över
”Långedragsflaket”.
 VKSF (Dan Björkman) föreslog att extern konsult skulle anlitas och arvoderas av
GBG Energi för att utreda alternativa tävlingsområden som ersättning för ”Tippenområdet”.
 Grundet sydöst om Stockholmarna (Erik Andersson) och grunden kallade ”polismästaren” som stör seglingar på Långedragsflaket sprängs bort (Göran Ejdeling LSS).
Minnesanteckningar
4 (4)
2010-01-13
Pia Persson/Lars Grahn
OE
Vindplats Göteborg
Övrigt
Övriga synpunkter som framfördes från seglarsällskapen:
 Om möjligt bör vindkraftverken placeras på öar, kobbar och skär som redan i dag innebär
naturliga hinder för segling alternativt är borträknade från bansträckningen.
 Ett hinder i banan, exempelvis ett vindkraftverk, förstör hela banområdet och medför att
tävlingsseglingar inte kan genomföras.
 Buller från vindkraftverken kommer att påverka seglare i område negativt i synnerhet och
det rörliga friluftslivet i allmänhet.
Fortsatt samråd
Dessa anteckningar går först på ”remiss” till närvarande segelklubbar. Förslag på ändringar
och tillägg skickas till Lars Grahn på Sweco ([email protected]).
En enkät som beskriver klubbarnas användning av ”Tippen” och ”Långedragsflaket” kommer
skickas ut till klubbarna för att utgöra underlag för MKB.
Projektledningen kallar till nytt möte när resultat finns framme från utredningen, preliminärt
blir detta under senare delen av februari 2011.
Vid pennan
Lars Grahn
Sweco Environment AB.
Tematiskt samråd – work shop segling
Vindplats Göteborg 2010-12-20
Agenda
• Föregående mötesanteckningar
• Kort uppdatering: Samråd – Work shops
– Utredningsstatus, kompletterande arbete, sjösäkerhet
• Enkät befintlig seglingsverksamhet inom ”Tippen” och
”Långedragssflaket” som underlag för MKB
• Utredningar kring påverkan/konsekvenser inom ”Tippen” och
”Långedragssflaket”
• Presentation deltagare
– Förutsättningar, vind, segling
– Utredningsupplägg
– Förbättringsförslag?
• Oklarheter och frågeställningar?
• Fortsatt samråd
Bakgrund
Inbjudan till Work shop
– Fördjupa kunskapen kring frågeställningar som rör
seglingsaspekter kring vindkraftsetablering inom
aktuellt område
– Målsättning är att klargöra vilka utredningar och
undersökningar som krävs för att få ett bra
beslutsunderlag
– Vi hoppas att vi på detta sätt kan ta fram trovärdiga
fakta som ni kan ha som grund för er uppfattning om
den eventuella parken
Samråd med experter och allmänhet
•
Tematiska samråd
– Sjösäkerhet
– Landskap och visualisering
– Geoteknik/Geologi/Geofysik
– Fiske (och friluftsliv)
– Miljö- och hållbarhetsaspekter
(inkl fågelklubbar)
– Segling
•
Samråd allmänhet - öppna hus
– Brännö
– Öckerö
– Torslanda
– Långedrag
– Centrala staden (Röda Sten)
Vad vill du veta för att kunna ta ställning?
Vi vill skapa
- delaktighet
- engagemang
- trygghet
Tillståndsprojektets faser
FÖRE SAMRÅD
Tillståndsprojekt
EFTER SAMRÅD
Samråd med
allmänhet
Fördjupat
samråd
Ansökan
Händelser
Mars -10
Sept -10
Val
Mars -11
Tematiska
samråd
Ansökan:
Teknisk beskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Kommunal
tillstyrkan
Sept -11
Förhandling i
miljödomstol
Tillstånd
Samråd med
myndigheter 14/6
SAMRÅD
Sjösäkerhet - riskfrågor
Genomfört: Översiktlig simulering och riskidentifiering (work shop)
Kompletterande undersökningar stegvis inom;
A. Granskning av nu tillgängliga studier och internationella erfarenheter
avseende tänkbara störningseffekter på navigationsförutsättningar.
B. Om detta finns eller befaras förekomma störningseffekter kan det bli
aktuellt att undersöka/simulera detta för lokala förhållanden.
C. Uppdaterad simulering med rimliga positioner med avseende på
kollisioner mm, kan eventuellt göras samtidigt som B (dvs B+C är en
simulering).
D. Andra delar som kommer att undersökas vidare är skyddsavstånd,
eventuell avlysning, hantering av service och räddningsinsatser,
islossning, haveri på rotorblad mm.
Det rörliga friluftslivet
• Omfattande samråd inom fiske, segling, fågelrörelser mm
– Påverkan inom Hakefjord och Långedragsflaket map segling
• Kompletterande undersökning map möjligt nyttjande av området
(friluftsfrämjandet, kanotverksamhet och dykklubbar mm).
• Påverkan och konsekvenser på riksintresse friluftsliv
– Säkerhetsavstånd, avlysning, risker mm utreds
– Upplevelse inom och i området, påverkan?
– Störs några unika värden?
– Nedan ur ”Område av riksintresse för friluftsliv Lst xx”)
Värdeomdöme: Mångformig och variationsrik skärgård med ypperliga
• tillfällen till bad, båtsport och fritidsfiske samt natur- och kulturstudier.
• Området är livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet.
• Läget är Strategiskt utanför Göta älvs mynning och utmed “fritidsbåtarnas E6”
• Områdets värde för friluftslivet förstärks genom de väl utbyggda kollektiva förbindelserna.
Vatten – förorenat mudder
• Skrivbordsundersökning kring vad som kan ha dumpats inom området
– Underlag från Länsstyrelsen
– Underlag från GBG Hamn
– Underlag från försvaret/Chalmers/Marin mätteknik mfl
– Projekt ”Säkra Farleder” mm
• Geofysiska undersökningar, senare geotekniska undersökningar
• Provtagning ner till 6 meter i muddermassor för undersökning av
föroreningsstatus
• Risk – och spridningsreducerande åtgärder föreslås m.a.p.
föroreningsstatus och olika grundläggningsmetoder
• Beskrivningar av arbeten som skall utföras i vatten, fundament
kabeldragningar mm
Kommande samråd
•
•
•
•
utställning
Utredningar genomförs vinter 2010 till vår 2011
Fortsättning tematiska samråd
Fortsättning samtal enskilda - miljöföreningar mm.
Om beslut tas att gå vidare;
– Utställning kommer till våren – tidig sommar, då redovisas
konsekvenser, visualiseringar mm.
• 5-platser för dessa utställningar särskilda fokus kommer vara på:
• Siktanalys, respektive område (ser jag?-hur ser det ut?)
• Buller, bakgrundsljud inspelade på respektive område
• Visualisering/fotomontage från kända lokala platser
• Samt alla övriga konsekvenser….
Vindplats Göteborg –
kompletterande utredningar
Vindplats Göteborg
Lasse Johansson och Jenny Lundén
Vattenfall Power Consultant
2010.12.20
1 2010.12.20
LJ1
Atmosfärens planetära skalor
2 | 2010.12.20
Bild 2
LJ1
Planetära skalan.
Tidsskala 1 vecka.
Rumsskala 1000 km.
Här danas det storskaliga vädret; hög- och lågtryck; blockeringar; säsongsvariationer.
ljoj; 2010-12-16
LJ2
Atmosfärens regionala skalor
3 | 2010.12.20
Bild 3
LJ2
Regional skala; Nordeuropa.
Tidsskala dygn.
Rumsskala 100 km.
Cykloner (lågtryck) utvecklas, frontbildning, frontutveckling sker.
Bilden är en vindprognos för julaftons middag gjord 9 dygn tidigare. Vi ser vindstyrkan i färg och tryckfältet som isobarer.
ljoj; 2010-12-16
LJ3
Atmosfärens lokala skala
4 | 2010.12.20
Bild 4
LJ3
Lokal skala.
Tidsskala del av dygn.
Rumsskala 10 km.
På denna skala inverkar landskapets höjder, kontrast land/vatten. Sjöbris/landbris.
Bilden visar en vanlig syn i vid kusten en solig dag; klart väder över havet och stackmoln in över land. Sjöbrisen har satt in.
ljoj; 2010-12-17
Atmosfärens mikroskala
LJ4
5 | 2010.12.20
Bild 5
LJ4
Mikroskalan.
Tidsskala minuter-timme.
Rumsskala 1 km.
Vinden i en skärgård; lokala brisfenomen, hävning över uppvärmda ytor som termik över solsidor.
Bilden visar orografisk dimma. Fuktig men klar luft tvingas över berget av vinden. Luften hävs och blir något kallare varvid fukten inte längre kan lösas utan kondenseras till ett moln. När luften sjunker på
andra sidan löses fukten igen och luften klarnar.
ljoj; 2010-12-16
Höjdskalan
LJ5
6 | 2010.12.20
Bild 6
LJ5
Detta bymoln, cumulonimbus, har en ganska liten utsträckning horisontellt, kanske 10 km.
I höjden har det ungefär samma utsträckning. Det börjar på några hundra meters höjd och sträcker sig kanske fem kilometer upp i luften till troposfärens slut "atmosfärens tak". När det stöter i detta tak,
som kallas tropopausen, kan det inte stiga mer utan breder ut sig åt sidorna istället, det bildas ett städ. Där uppe är det mycket kallt och molnattnet fryser till iskristaller vilket ger städet dess trådiga
utseende. Risken för åska är stor.
Det här molnet har alltså liten horisontell skala men största möjliga vertikala skala.
ljoj; 2010-12-16
Höjdvariationer
LJ6
• Isobarkarta igen
• Friktion -> vindskjuvning, vindvridning, byighet
7 | 2010.12.20
Bild 7
LJ6
Julafton igen. Luften strömmar mellan isobarerna moturs runt lågtrycken. Uppe i den fria luftmassan på 1 km höjd eller mer stämmer den tolkningen väl.
Men närmare jordytan/havet tillkommer friktion. I de understa tiotals metrarna blir avvikelserna viktiga.
Vinden skär isobarerna in mot lågtrycket.
Vindstyrkan avtar ner mot ytan.
Byigheten (turbulensen) ökar.
ljoj; 2010-12-16
Höjdvariation - teori
LJ8
8 | 2010.12.20
Bild 8
LJ8
Denna bild visar vindens höjdvariation enligt några av de teoretiska modeller som finns.
När luften är stabil, t.ex. på våren med kallt vatten och varm luft, ökar vindstyrkan snabbare med höjden.
När luften är labil, t.ex. strax efter en kallfrontpassage, är höjdvariationen svagare.
Neutral skiktning ger ett mellanting. Vid hårdare vindar är luften neutralt skiktad.
ljoj; 2010-12-17
Höjdvariation - verklighet
180
LJ9
160
140
höjd (m)
120
100
80
60
40
20
9 | 2010.12.20
0
1
2
3
4
5
6
vindstyrka (m/s)
7
8
9
10
11
Bild 9
LJ9
Här ser vi ett antal verkliga uppmätta vindprofiler. Naturen har en rikare variation än de förenklade modellerna...
Sodarn börjar på 20,,,
ljoj; 2010-12-17
Vinden
6
LJ7
5
vindstyrka (m/s)
4
3
2
1
0
10 | 2010.12.20
0
100
200
300
tid (s)
400
500
600
Bild 10
LJ7
Vind är ett allmänt begrepp som kan betyda väldigt olika saker. Bilden visar vindstyrkan i en punkt uppmätt med ett snabbt instrument en gång per sekund under tio minuter = 600 s. Det gröna strecket
visar 10-minutersmedelvärdet vilket är det vanligaste måttet på vind. Det blå visar byvindstyrkan; den starkaste vindsekunden. Naturligtvis är byvindstyrkan mer påverkad av slumpen är medelvinden. De
lila strecken visar en standardavvikelse upp och ner från medelvinden. Standardavvikelsen är det gängse måttet på turbulens i vindenergibranschen.
ljoj; 2010-12-16
LJ10
Vind
medelvind
turbulens
turbulens
byvind
25
20
m/s
15
10
5
0
03:00
11 | 2010.12.20
06:00
09:00
12:00
15:00
Bild 11
LJ10
Denna bild visar vinden 110 möh (?) vid Älvsborgsbron. Geovetarcentrums vindmätare en septemberdag 2005. Vi ser successiva tiominutersmedelvärden. Vi ser hur vinden ständigt fluktuerar.
ljoj; 2010-12-17
LJ17
Älvsborgsbron 110 möh (?)
400
350
300
vindriktning
250
200
150
100
50
0
12 | 2010.12.20
030601
030608
030615
030622
030629
Bild 12
LJ17
Vindens riktning växlar ständigt som vi ser i bilden. Den visar vindriktningens medelvärde över tio minuter under juni 2003 mätt på Älvsborgsbron 110 (?) möh. Vinden är oftast 225 - sydväst.
ljoj; 2010-12-17
LJ11
Turbinen
13 | 2010.12.20
Bild 13
LJ11
Turbinen har tre rotorblad. Minsta avståndet från bladspetsen till vattenytan är cirka 30-40 m.
Turbinerna placeras med hänsyn till bottenförhållanden, sjösäkerhet, utseende, framkomlighet och minsta avstånd för att de inte skall stjäla för mycket vind eller ge annan negativ påverkan.
Bilden är från Lillgrund söder om Malmö.
ljoj; 2010-12-17
LJ12
Effektkurvan
start
14 | 2010.12.20
stopp
Bild 14
LJ12
Effektkurvan visar hur mycket ström turbinen ger vid olika vindstyrka.
Under 3-4 m/s står den still. Över 25 m/s stoppar den. Däremellan levererar den ström.
ljoj; 2010-12-16
LJ14
Lä (“vak”)
Svagare vind
Byigare vind
Läet späds ut och
försvinner nedströms.
Snurr
På ett visst avstånd når vaken ytan
15 | 2010.12.20
Bild 15
LJ14
När turbinen är igång tar den upp luftens rörelseenergi. Luften bromsas därför. Turbinbladen gör luften byigare. Luften utövar ett vridmoment på turbinen och utsätts själv för ett lika stort och motriktat
vridmoment. Därför komer luften bakom att snurra åt motsatt håll mot turbinen - som en långsträckt virvel.
Nedströms blandas "turbinluften" med opåverkad luft och späds ut. Denna s.k. vak ökar därför samtidigt volym. Utspädningen gör att vaken alltmer liknar omgivande luft och turbinens påverkan avtar.
Vindstyrkan ökar till ostört värde, byigheten minskar mot ostört och virvlingen försvinner. Vaken blir större. Den når så småningom ner till vattenytan/seglingshöjd.
Att förutsäga vakeffekter är mycket viktigt eftersom man bl.a. vill veta hur mkt vind turbinerna stjäl från varandra.
ljoj; 2010-12-17
LJ15
Vindtunnelexperiment
16 | 2010.12.20
Bild 16
LJ15
Läeffekter kan beräknas teoretiskt. Man kan även utföra experiment i vindtunnel. Att mäta vakeffekterna i verkligheten är dyrt och det finns inte så många resultat.
Bilden visar mätresultat från vindtunnel.
På x-axeln vindstyrka. På y-axeln kvoten r/R där r är vertikala avståndet från navhöjd och R är rotordiametern. r/R=0 är alltså navhöjd. r/R=-1 är undre bladspetshöjden. r/R=-1,2 är havsytan.
De olika kurvorna visar mätplatsens avstånd nedströms turbinen. x=2D betyder två rotordiametrar nedströms. x=10D tio diametrar. Om D=100 m så är x=10D=1 km.
Den grå linjen visar ostörd vindprofil.
Bilden är för neutral skiktning.
ljoj; 2010-12-16
LJ16
Numeriska beräkningar
U/U∞
Anblåsande vind U∞=12 m/s. Förh. på navhöjd.
17 | 2010.12.20
m/s
Bild 17
LJ16
Man utför mycket beräkningar med olika typer av numeriska modeller. Till vänster ser vi vinden på navhöjd för en fyrkantig grupp med 49 vkv. Anblåsande vind är 12 m/s. Grönt motsvarar 75 % av
anblåsande alltså 8 m/s.
Till höger ser vi turbulensen. Anblåsande vind har turbulensen 1,7 m/s och bakom gruppen är den ungefär 1,9 på navhöjd.
Neutral skiktning.
ljoj; 2010-12-16
Översiktskarta
Vinga
1 km
18 | 2010.12.20
Utredningsupplägg
Lä/vakeffekt
• Vid vindkraftverken (näreffekt)
• Vid Långedrag (fjärreffekt)
19 | 2010.12.20
Våra seglingsvatten:
Hake fjord (Tippen)
Långedragsflaket
GE 2010-10-11
1
Kappseglingsområden
i Göteborgstrakten
• Marstrand
• Nordre älvs fjord
• Hake fjord
• Riseberget
GE 2010-10-11
2