Föräldrabroschyren
Skola 2011 Föräldrabroschyr Klastorp – Essinge skolor 1 Innehållsförteckning Ämne Sida Information till föräldrar.………………………….. 3 Ämnesövergripande förmågor.…………………….. 4 Datorn som verktyg.……………………………….. 5 Bild.………………………………………………… 6 Engelska.…………………………………………… 7-8 Idrott och Hälsa ……………………………………. 9 Matematik …………………………………………. 10-12 Musik ……………………………………………… 13 Naturorienterande ämnen Fysik, kemi, biologi, teknik………………………… 14-15 Samhällsorienterande ämnen Religion, geografi, samhällskunskap, historia……. 16 Slöjd ………………………………………………. 17 Svenska …………………………………………… 18-22 2 Föräldrabroschyr om bedömning Välkomna! I det här häftet presenterar vi vägen till Kunskapskraven i läroplanen LGR 11. Varje ämne är presenterat för sig när det är ämnesspecifika förmågor och utöver det har vi förmågor som tränas i alla ämnen. Dessa presenteras allra först. Ämnena är uppdelade i matrisform där varje aspekt presenteras längst ut till vänster och man ser hur förmågan ökar åt höger. Aspekt Förmåga att använda mig av begrepp Jag kan viktiga ord/begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan använda mig av de nya begreppen när jag talar och skriver om det vi arbetar med just nu. Jag kan använda mig av de nya begreppen i rätt sammanhang inom andra områden. Dessa matriser kommer vi att använda oss av när vi skriver våra planeringar och där kommer vi också göra våra bedömningar under och efter varje arbetsområde. Detta skrivs in i skolwebben och/eller dokumenteras i elevernas pärmar Kunskapsstegen där eleverna även sätter in sina arbeten. I den senaste läroplanen betonar man fem stora förmågor som man tränar i alla ämnen. Dessa har vi utgått från då vi skapat våra matriser. Se här nedan. Vi hoppas att denna broschyr ska göra att ni föräldrar känner er mer insatta i vår skolas arbete och vad läroplanen säger att eleverna ska lära sig. Ta gärna med denna till utvecklingssamtalet. 3 Ämnesövergripande matriser Aspekt Förmåga att använda mig av begrepp Aspekt Söka och använda information Kritiskt granska Aspekt Att se vad man lärt sig och hur man kan komma vidare till nästa steg Jag kan viktiga ord/begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan använda mig av de nya begreppen när jag talar och skriver om det vi arbetar med just nu. Jag kan söka relevant information ur någon anvisad källa. Jag visar förståelse för att olika källor har olika trovärdighet. Jag kan göra en självbedömning av en uppgift utifrån några få kriterier med hjälp av ”two stars and a wish”. Jag kan använda mig av de nya begreppen i rätt sammanhang inom andra områden. Jag kan söka Jag vet hur jag hittar bra relevant källor för text och bild och information ur vad jag får använda mig av. flera anvisade källor. Jag kan redogöra för en källas trovärdighet. Jag kan göra en kamratbedömning av en uppgift utifrån några få kriterier med hjälp av ”two stars and a wish”. 4 Jag vet hur en bedömningsmatris fungerar och hur jag kan använda mig av den för att komma till nästa steg. Jag kan förbereda mig inför utvecklingssamtalet genom att använda mig av min dokumentation för att se vad jag kan och vad som är mitt nästa steg. Datorn som verktyg Aspekt Hantera Internetvett Skriva Presentera Jag vet de Jag kan sätta igång viktigaste och stänga av knapparna på datorn på rätt tangentbordet sätt, logga in och och hur jag logga ut. använder musen. Jag vet hur jag beter mig på nätet exempelvis i sociala medier och andra forum. (zip it, block it, flag it) Jag kan skriva en Jag vet hur jag enkel text i skriver stor Word och spara bokstav, den där jag skiljetecken, byter sedan kan hitta rad och rättar fel i den. en text. (Åk 3, Svenska) Jag kan skapa ett Jag kan göra enkelt bildspel i animeringar i mitt PowerPoint där bildspel. jag infogar bilder och skriver in text. 5 Jag vet hur jag öppnar ett program eller internet. Jag kan skapa mappar där jag sedan kan spara olika dokument och bilder. Jag vet vad Creative commons är och jag vet vilka bilder jag får använda och hur de får användas. Jag vet hur jag Jag kan infoga ändrar textens bilder i min utseende och text och placering på olika figursätta sätt. dem. Jag kan lägga in berättarröst och ljud i mitt bildspel. Jag kan göra en stillbildsfilm med berättarröst och musik i ex. Photostory. Bild åk 2-6 Aspekt Kommunicera med bilder Jag kan skapa en bild utifrån exempelvis en upplevelse. Till exempel i en ”tankebok”. Jag kan skapa en bild som passar ihop med en text som jag eller någon annan har skrivit, till exempel sagobilder. Skapa bilder Jag kan ta ett Jag kan med digitala foto med ändra/redigera verktyg digitalkamera mitt foto/film i ett och överföra till bildbehandlingsen dator. (Åk3) program, exempelvis Photofiltre eller Moviemaker Bildframställning Jag kan skapa egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer, till exempel måleri, form, teckning. Bildanalys Jag kan göra en bildanalys t ex kunna berätta vilket budskap olika slags bilder förmedlar. 6 Jag kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. (E åk 6) I arbetet kan jag använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt. (E Åk 6) Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden. (E åk 6) Engelska åk 2-5 Aspekt Tala åk 2-3 Jag kan lyssna till, sjunga och säga ramsor på engelska Jag kan upprepa det läraren säger, härmläsa Tala åk 4-5 Jag kan föra en längre dialog. Jag kan muntligt översätta en åldersadekvat text. Tala åk 6 Jag kan formulera mig enkelt och begripligt med fraser och meningar. (E Åk 6) Aspekt Skriva åk 2-3 Skriva åk 4-5 Skriva åk 6 Jag kan säga enkla ord och fraser på engelska. Jag kan föra Jag kan tala enklare engelska dialoger och inför en göra enkla grupp. beskriv(Åk 3) ningar. Jag kan tala Jag kan Jag kan engelska med återberätta en använda mig bra uttal och händelse eller av vissa intonation. saga på gramengelska så matiska andra förstår strukturer vad jag menar Jag kan använda någon strategi som löser muntliga problem i samtal med andra. (E Åk 6) Jag kan skriva enkla högfrekventa ord. Jag kan skriva enkla fraser. Jag kan skriva en Jag kan längre dialog. skriva en längre text. Jag kan formulera mig enkelt och begripligt med fraser och meningar. (E åk 6) Jag kan skriva dialoger och kortare texter. (Åk 3) Jag kan stava högfrekventa ord. Jag kan använda mig av vissa grammatiska strukturer Jag kan använda någon strategi som löser problem när jag skriver en text. (E åk 6) 7 Aspekt Lyssna åk 2-3 Jag kan lyssna till, sjunga och säga ramsor på engelska. Jag förstår enkla fraser och/eller uppmaningar. Lyssna åk 4-5 Jag lyssnar och förstår uppmaningar i flera led. Lyssna åk 6 Jag har någon strategi för att förstå helheten i det jag lyssnar på. Ex: guessing competence (E Åk6) Aspekt Läsa åk 2-3 Jag förstår vad Jag förstår ett texten handlar enklare innehåll om när någon på band eller på läser för mig på film. (Åk3) engelska. Jag förstår ett innehåll på band eller på film. Jag kan följa muntliga instruktioner med godtagbart resultat. (E Åk 6) Jag kan läsa och förstå Jag kan läsa och förstå Jag kan läsa och förstå enkla högfrekventa enkla fraser. enkla instruktioner. ord. (Åk 3) Läsa åk 4-5 Jag kan läsa och förstå Jag förstår vad jag enkla dialoger. läser och kan återberätta vad en kort text handlar om. Läsa åk 6 Jag har någon strategi för att förstå helheten av det jag läser. Ex: guessing competence (E Åk6) Jag förstår vad jag läser och kan återberätta vad en åldersadekvat text handlar om. Jag kan följa skriftliga instruktioner med godtagbart resultat. (E Åk 6) 8 Idrott och hälsa åk 1-5 Aspekt Rörelse Jag behärskar flera grovmotoriska grundformer. Takt och rytm Jag medverkar till stor del i lekar, enkla danser och rörelser till musik. Simkunskap Jag har god vattenvana och kan simma 100 m varav 25 m på rygg. (åk 3) Kommunikation Jag kan ord och begrepp som förekommer inom ämnet idrott och hälsa. Allemansrätten Jag vet något om vad allemansrätten är. Jag behärskar alla grovmotoriska grundformerna: springa, hoppa, balansera, klättra, rulla, krypa, åla, hänga, stödja, kasta/fånga.(åk3) Jag deltar i lekar, enkla danser och rörelser till musik. (Åk3) Jag deltar i lekar, spel och idrotter i olika miljöer. Jag deltar i lekar, spel och idrotter i olika miljöer och varierar och anpassar mina rörelser till viss del till aktiviteten. (E åk 6) Jag kan delvis följa rytm och takt i danser och andra aktiviteter. Jag kan till viss del anpassa mina rörelser och danser till takt och musik. (E Åk 6) Jag har god vattenvana och kan simma 150 m varav 25 m på rygg. Jag kan använda ord och begrepp genom att föra ett enkelt samtal om en upplevelse.(Åk 3) Jag kan berätta något om allemansrättens regler. Jag kan simma 150 m varav 50 m i ryggläge. Jag kan simma 200 m varav 50 m i ryggläge. (E åk 6) (Åk3) Orientering Säkerhet Hantera nödsituationer vid vatten Jag kan orientera mig i närmiljön. Jag förstår enkla kartors uppbyggnad och kan orientera mig med hjälp av kartan i min närmiljö. (Åk3) Jag förstår Jag följer säkerhetsregler säkerhetsregler och kan visa och visar hänsyn till hänsyn till andra. andra. (Åk3) Jag har kunskap om bad och isvett samt kan hantera nödsituationer. Jag kan på ett Jag kan på ett enkelt enkelt sätt sätt samtala och samtala om förklara hur fysisk hur fysisk aktivitet påverkar aktivitet min egen hälsa. påverkar (E åk 6) hälsan. Jag kan vistas i natur- och utemiljö genom att till viss del anpassa mig till allemansrättens rättigheter och skyldigheter. (E åk 6) Jag kan delvis Jag kan orientera orientera mig i mig i närliggande närliggande natur- och utemiljö natur- och med viss säkerhet utemiljö med med hjälp av kartor. hjälp av karta. (E åk 6) Jag har kunskap om hur skador kan undvikas i samband med fysisk aktivitet. Jag kan på ett enkelt sätt beskriva hur skador kan undvikas vid en given aktivitet. (E åk 6) Jag kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. 9 Matematik åk 1-5 Taluppfattning och tals användning åk 1-3 Fas 1 Jag visar tydligt intresse för att ramsräkna. Jag är intresserad av siffror – jag härmar och leker matematik. Jag kan se par- eller tregrupper. Jag kan dela lika – en till dig och en till mig… Jag kan ramsräkna till 10. Jag kan ramsräkna till 40. Jag kan räkna ett antal föremål i en mängd. Jag kan ramsräkna till 123. Jag använder siffror för att beskriva antal. Jag kan skriva alla siffrorna 0 – 9. Jag utför enkla additioner korrekt ex: 4+3 Jag utför enkla subtraktioner korrekt ex: 6-3 Jag kan tiokamraterna. Jag kan dela upp alla tal upp till 10. Fas 2 Jag kan räkna tio i taget, 0-100 Jag kan addera ett ental med ett helt tiotal inom talområdet 20-100 Jag kan addera ett ental med ett helt tiotal inom talområdet 0-100 Jag förstår positionssystemet 0-1000 Jag förstår skillnaden mellan ordningstal och antal. Jag kan addera med tiotalsövergång. Jag kan subtrahera med tiotalsövergång. Jag förstår att enkla metoder för överslag kan vara användbara. Jag förstår likhetstecknets innebörd. Jag kan använda huvudräkning inom talområdet 0-20. Jag förstår multiplikation som upprepad addition. Jag förstår vad ”likadelning” är. Abstrakt ex 40/2, 40/4 osv Jag använder matematik i vardagen. Jag kan dela upp en helhet i delar och namnge delarna. ½, 1/3, 1/4 Jag kan räkna addition och subtraktion med skriftliga räknemetoder. Inom talområdet 0-200. Jag kan räkna de fyra räknesätten på miniräknare. 10 Jag kan Taluppfattning och tals användning åk 4-5 Jag kan Fas 3 Jag kan avrunda till närmsta tiotal, hundratal eller tusental. Jag kan använda avrundningreglerna när jag t ex går och handlar. Jag förstår och använder mig av sambandet mellan addition och subtraktion. Jag förstår och använder mig av sambandet mellan multiplikation och division. Jag kan använda mig av överslagsräkning inom de fyra räknesätten. Jag kan använda mig av skriftliga räknemetoder inom de fyra räknesätten. Jag förstår bråkplanket 1=2/2=3/3=4/4 osv Jag kan lösa additioner och subtraktioner av bråk med gemensam nämnare. Jag kan visa konkret hur jag löser additioner och subtraktioner av bråk med olika nämnare. Jag förstår positionssystemet med tiondelar och hundradelar i decimalform. Jag förstår att begreppet procent betyder hundradelar. Jag kan lösa procentuppgifter konkret. Jag kan omvandla bråk till procent och decimaltal och tvärtom. Jag kan förlänga och förkorta bråk. ½ +2/4 =1 Jag kan använda mig av skriftliga räknemetoder inom de fyra räknesätten med decimaltal. Den matris som kommer nedan handlar om att man ska kunna göra detta med olika matematikinnehåll. Det kan appliceras på olika talområden, geometri, statistik osv. 11 Aspekter Formulera problem Jag kan muntligt eller skriftligt formulera ett problem och visa det med hjälp av bild eller konkret material. Jag löser problemet genom att använda mig av konkret material eller att rita en bild. Jag kan muntligt och skriftligt formulera ett problem och visa det med hjälp av matematiska symboler. Jag kan skriftligt formulera ett problem utifrån givna matematiska symboler. Jag löser problemet genom att använda mig av matematiskt språk. Jag löser problemet genom att steg för steg resonera mig fram till en lösning. Värdera valda strategier och metoder Jag kan berätta hur jag löst en uppgift. Använda matematiska begrepp Jag kan berätta varför jag löst min uppgift som jag gjort. Jag kan förklara olika matematiska begrepp. Jag känner till några matematiska begrepp. Jag förstår vad de begrepp som vi arbetar med just nu betyder. Jag använder mig av matematikens begrepp i rätt sammanhang när jag pratar matte. Jag använder en metod/strategi när jag räknar. Jag använder den enklaste metoden/strategin utifrån den uppgift jag arbetar med. Lösa problem Analysera och se samband mellan matematiska begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder Föra och följa matematiska resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Jag använder flera metoder/strategier när jag räknar. Jag kan skriftligt formulera ett problem i flera led. Jag löser olika problem på olika sätt beroende på hur problemet ser ut. Jag kan jämföra olika lösningar och se vilken som har bäst kvalitet. Jag kan förstå hur olika begrepp har med varandra att göra. Jag kan utifrån konkret material och bilder föra och följa ett matematiskt resonemang. Jag kan utifrån symboler föra och följa ett matematiskt resonemang. Jag beskriver hur jag tänker runt ett problem med vardagliga ord. Jag kan då samtala om och skriva ner hur jag tänker. Jag kan beskriva hur någon annan tänkt runt ett problem och utveckla resonemanget genom att ställa frågor och komma med egna argument. Jag beskriver hur jag tänker runt ett problem med hjälp av matematikens språk, symboler och verktyg så som exempelvis tabeller, diagram och bilder som hör till sammanhanget. 12 Musik åk 1-5 Aspekt Använda sin röst Jag vågar sjunga. Jag kan delta i gemensam sång. Eget Jag kan känna musicerande pulsen i musiken. Jag kan spela i takt på ett rytminstrument. (Åk 3) Resonera om musikens budskap Jag kan lyssna och slappna av till musik. Jag kan berätta om inre bilder när jag lyssnar till musik. Lyssnande Jag har lyssnat till olika genrer inom musiken. (Åk 3) Skapande av musik Jag kan bidra till att skapa musik. (Åk 3) Jag kan stamtonerna. (Åk 3) Jag kan med viss säkerhet höra skillnad på olika genrer inom musiken. Jag har provat att skriva en egen sångtext. Jag kan klappa notvärdena. Symboler och tecken 13 Jag kan vara med i musikframträdanden. (Åk 3) Jag kan ta ett Jag kan spela ackord på ett flera ackord på ackordinstrument. ackordinstrument och byter mellan dessa med någorlunda flyt. Jag kan föra enkla Jag kan föra resonemang om enkla hur musiken resonemang om påverkar hur jag kan människor. påverka andra (Åk 3) genom musik. Jag känner till musik från olika kulturer och genrer. Jag kan skapa enkla musikstycken. Jag känner till musiksymboler och tecken. Naturorienterande ämnen åk 1-5 Fysik, kemi, biologi och teknik Aspekt Kommunicera och ta ställning (samtala och diskutera) Åk 1-3 Kommunicera och ta ställning (samtala och diskutera) Åk 4-6 Aspekt Genomföra systematiska undersökningar (att undersöka) Åk 1-3 Genomföra systematiska undersökningar (att undersöka) Åk 4-6 Jag kan använda mig av NO begrepp när jag samtalar och diskuterar. Jag kan använda min dokumentation i diskussion och samtal. (Åk 3) Jag kan se utifrån olika perspektiv när jag samtalar och diskuterar. Jag kan ställa frågor, framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalet och diskussionen framåt. (E Åk 6) Jag kan utifrån tydliga instruktioner göra fältstudier, enkla undersökningar och observationer. Jag kan genomföra undersökningar och dokumentera mitt resultat. Jag kan utifrån mitt resultat bidra till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Jag kan jämföra mina och andras resultat och jag för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen (E Åk 6) 14 Jag kan ställa en hypotes utifrån tidigare utförd undersökning. Jag kan ställa en hypotes, genomföra ett experiment och dra slutsatser av mitt resultat. (Åk 3) Aspekt Säkerhet vid experiment Åk 1-6 Jag lyssnar till och följer instruktioner samt jag tar ansvar för för- och efterarbete. (Åk 3) Aspekt Utifrån modeller och teorier beskriva och förklara samband (se samband) Åk 1-3 Utifrån modeller och teorier beskriva och förklara samband (se samband) Åk 4-6 Kvalitet Kunskapens BREDD (en kvantitativ bedömning av underbyggda resonemang) Kvalitet Kunskapens DJUP (en kvalitativ bedömning av utvecklade resonemang) I arbetet använder jag utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. (E Åk 6) Jag kan sortera föremål efter material och egenskaper. Jag kan jämföra och beskriva olika material och dess egenskaper. (Åk 3) Jag kan ge exempel på samband i det område vi arbetar med just nu. Jag kan utifrån färdiga modeller förstå och förklara samband. Jag kan några fakta, se delar av helheten, ge några exempel, beskriva och känna till några begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan förstå några korta och enkla kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra några jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang. 15 Jag kan dra slutsatser utifrån samband jag ser. Jag kan mycket fakta, se många delar av helheten, ge många exempel, göra utförliga beskrivningar och jag känner till många begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan förstå många, långa och komplexa kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra flera jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang. Samhällsorienterande ämnen åk 1-5 Religion, historia, samhällskunskap och geografi Kvalitet Kunskapens BREDD (en kvantitativ bedömning av underbyggda resonemang) Kvalitet Kunskapens DJUP (en kvalitativ bedömning av utvecklade resonemang) Jag kan några fakta, se delar av helheten, ge några exempel, beskriva och känna till några begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan mycket fakta, se många delar av helheten, ge många exempel, göra utförliga beskrivningar och jag känner till många begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan förstå några korta och enkla kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra några jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang. Jag kan förstå många, långa och komplexa kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra flera jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang. 16 Slöjd 3-5 Aspekt Idéutveckling Jag kan komma på egna idéer och beskriva dem. Jag kan rita och visa enkla förslag till slöjdföremål. Formgivning och framställning Jag övar på att formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån korta instruktioner. Jag kan på ett enkelt sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. Välja metod och motivera val Jag kan tillsammans med min lärare välja lämpligt arbetssätt. Hantering av Jag övar på att verktyg använda handverktyg och redskap på ett säkert sätt. Problemlösning Jag arbetar efter lärarens handledning. Begrepp Värdera Tolka Slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck Jag kan viktiga slöjdbegrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan berätta vad jag har gjort. Jag kan beskriva mitt slöjdföremål (färg och form). Jag kan själv välja lämpligt arbetssätt och ge enkla förklaringar till mina val. Jag kan använda handverktyg och redskap på ett säkert sätt. Jag kan tillsammans med min lärare lösa problem under arbetets gång. Jag kan använda mig av de nya begreppen när jag talar och skriver om mitt slöjdarbete. Jag kan berätta bra och mindre bra saker om min arbetsinsats. Jag kan rita och visa enkla förslag till slöjdföremål. Jag kan vara med och utveckla mina idéer. Jag kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. Jag kan själv välja lämpligt arbetssätt och ge enkla förklaringar till mina val utifrån någon miljöaspekt. Jag kan använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Jag kan bidra med egna förslag på lämpliga lösningar. Jag kan använda mig av de nya begreppen i rätt sammanhang inom andra områden. Jag kan berätta bra och mindre bra saker om min arbetsinsats samt hur den påverkat det färdiga slöjdföremålet. Jag kan ge enkla Jag kan ge enkla förklaringar till mina förklaringar till mina val val av färg och form. av färg, form, material och symboler. 17 Svenska åk 1-5 Läsning LUS 1 Jag kan Jag hittar och kan skriva mitt namn. LUS 2 Jag vet åt vilket håll man läser. LUS 3 Jag vet att det som är skrivet går att säga (åk F) LUS 4 Jag kan läsa ord jag känner igen. LUS 5 Jag listar ut nya ord. LUS 6 Jag tar hjälp av första bokstaven för att läsa ut nya ord. LUS 7 Jag tar effektivt hjälp av bokstäverna. LUS 8 Jag kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa. LUS 9 Jag ljudar bra. (åk 1) LUS 10 Jag växlar mellan olika lässtrategier. LUS 11 Jag stakar mig fram i mer text. LUS 12 Jag läser 3-4 ord innan jag fastnar. (åk 2) LUS 13 Jag läser nästan flytande. LUS 14 Jag kan sökläsa. LUS 15 Jag läser flytande och förstår det jag läser. (åk 3) LUS 16 Jag läser och förstår en instruktion i flera led. LUS 17 Jag hinner läsa textremsan på tv när det är utländska filmer (åk 5) LUS 18 Jag är en bokslukare. Jag vill läsa hela tiden. LUS 18a Jag läser böcker där handlingen för boken framåt. LUS 18b Jag läser med lätthet böcker och söker mer än bara handling. 18 Läsförståelse Åk 1-3 Aspekt Återge och kommentera innehåll Analysera och föra resonemang Jag kan titta på bilderna i en bok och utifrån dem berätta vad boken handlar om. Jag kan på ett enkelt sätt berätta vad jag tycker om bok som jag har läst. När jag läser en lättläst bok kan jag berätta vad den handlar om. Jag kan i ett boksamtal med en kompis diskutera en bok vi har läst och jämföra vad vi tycker. Jag kan muntligt eller skriftligt kommentera och återge några för mig viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt. (Åk3) Jag kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. (Åk3) Åk 4-5 Aspekt Återge och kommentera innehåll Analysera och föra resonemang Jag kan muntligt och skriftligt kommentera och återge några för mig viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt. Jag kan relatera till egna erfarenheter och andra texter när jag kommenterar och återger innehållet i en text. Jag kan jämföra olika texttyper och kunna se olika budskap i dem. (exempelvis faktatext, argumenterande text och berättande text) Jag kan läsa mellan raderna t ex kunna dra slutsatser utifrån det som inte står. 19 Jag kan göra enkla kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget. (E Åk6) Jag kan utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. (E Åk6) Skriva åk 1-3 Aspekt Språkets struktur Jag skriver på raden. Jag har mellanrum mellan orden. Språkets form Jag kan forma bokstäverna. Stavning Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter. Jag börjar skriva för att berätta eller att komma ihåg Jag kan skriva så att jag själv kan läsa texten. Jag kan skriva ord som stavas ljudenligt. Strategier för skrivande Jag kan skriva kortare texter med en handling som hänger samman.(röda tråden) Jag kan använda mig av min kompis respons när jag skriver min nästa text. TextMed hjälp av bearbetning ”two stars and a wish” kan jag ge respons på min kompis text. Text och Jag kan skriva kortare texter och bild kombinera med bild. Olika texttyper Jag kan skriva en faktatext utifrån en källa. Jag kan skriva en faktatext med egna ord som innehåller givna grundläggande begrepp. 20 Jag skriver med Jag skriver meningar små bokstäver med stor bokstav, och har börjat punkt och använda stor frågetecken. (Åk 3) bokstav och punkt men inte alltid korrekt. Jag kan skriva med läslig handstil så att alla kan läsa. (Åk 3) Jag kan stava ord som jag ofta använder. (Åk 3) Jag skriver berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning. (ÅK 3) När jag skrivit en text kan jag bearbeta och förtydliga den utifrån respons. (Åk 3) Jag kan kombinera min text med bild för att förtydliga och förstärka mitt budskap. (Åk 3) Jag kan skriva en faktatext med grundläggande begrepp och ämnesspecifika ord så att innehållet klart framgår. (Åk 3) Skriva åk 4-5 Aspekt Språkets struktur Stavning Strategier för skrivande Textbearbetning Text och bild Olika texttyper Jag har börjat använda skiljetecken, talstreck och stycke indelningar. Jag kan stava många ord, även ljudstridiga, och vet hur man tar reda på hur ord stavas. Jag kan anpassa mitt skrivande efter mottagare. Ex referat, faktatext… Jag använder skiljetecken, talstreck och styckeindelningar med viss säkerhet när jag skriver. (E Åk 6) Jag använder mig av grundläggande regler för stavning med viss säkerhet. (E Åk 6) Jag kan skriva Jag använder enkla miljö-, texter, med person- och tydligt innehåll känslobeskrivningar för att och struktur, förhöja mina texter. inom olika genrer. Jag förstår att jag kan Jag kan ge enkla omdömen om texters innehåll ändra min text för att och utifrån respons bearbeta texter mot ökad utveckla och förbättra tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak den för att passa fungerande sätt. mottagaren bättre. (E Åk 6) Jag kan använda mig av olika estetiska uttryck för att på ett i huvudsak fungerande sätt förstärka och levandegöra textens budskap. (E Åk 6) Jag har mött flera olika typer av texter och kan jämföra dess uppbyggnad. Jag kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt med viss språklig variation. (E Åk 6) 21 Tala, lyssna och samtala åk 1-5 Aspekt Berättande Beskrivande Samtalande Lyssnande Muntligt framställande Jag kan berätta om vardagliga händelser i grupp. Jag kan beskriva olika saker så att andra förstår vad jag menar t ex hur man går till matsalen. Jag kan samtala om elevnära frågor och ämnen. Jag kan återberätta en händelse eller saga så att andra förstår vad jag menar. Jag kan ge muntliga instruktioner t ex steg- för stegbeskrivning vad en kompis ska göra. (Åk 3) Jag kan återberätta en händelse eller saga med tydlig kronologisk ordning. (Åk 3) Jag kan samtala om elevnära frågor och ämnen och i samtalet ställa frågor och ge kommentarer. (Åk 3) Jag kan samtala om elevnära frågor och ämnen och i samtalet ställa frågor och ge kommentarer samt komma med egna åsikter. Jag kan lyssna på när en kamrat eller lärare pratar enskilt med mig. Jag kan med hjälp av bilder göra en enkel redovisning ( Åk 3) Jag kan lyssna på andra i grupp. Jag kan ta in muntliga instruktioner i grupp. (Åk 3) Jag kan göra en längre redovisning med olika hjälpmedel. Jag kan förbereda och genomföra en redovisning med viss anpassning till syfte och mottagare. (E Åk 6) 22 Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar t ex hur man löser en matematikuppgift. Jag kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. (E Åk 6) Jag kan följa muntliga instruktioner i flera led.
© Copyright 2024