1. No category

Skola 2011
Föräldrabroschyr
Klastorp – Essinge skolor
1
Innehållsförteckning
Ämne
Sida
Information till föräldrar.…………………………..
3
Ämnesövergripande förmågor.…………………….. 4
Datorn som verktyg.……………………………….. 5
Bild.………………………………………………… 6
Engelska.…………………………………………… 7-8
Idrott och Hälsa ……………………………………. 9
Matematik …………………………………………. 10-12
Musik ……………………………………………… 13
Naturorienterande ämnen
Fysik, kemi, biologi, teknik…………………………
14-15
Samhällsorienterande ämnen
Religion, geografi, samhällskunskap, historia…….
16
Slöjd ……………………………………………….
17
Svenska ……………………………………………
18-22
2
Föräldrabroschyr om bedömning
Välkomna!
I det här häftet presenterar vi vägen till Kunskapskraven i läroplanen LGR 11. Varje
ämne är presenterat för sig när det är ämnesspecifika förmågor och utöver det har vi
förmågor som tränas i alla ämnen. Dessa presenteras allra först.
Ämnena är uppdelade i matrisform där varje aspekt presenteras längst ut till vänster och
man ser hur förmågan ökar åt höger.
Aspekt
Förmåga att
använda mig av
begrepp
Jag kan viktiga
ord/begrepp
som hör till det
vi arbetar med
just nu.
Jag kan använda
mig av de nya
begreppen när
jag talar och
skriver om det
vi arbetar med
just nu.
Jag kan använda
mig av de nya
begreppen i rätt
sammanhang
inom andra
områden.
Dessa matriser kommer vi att använda oss av när vi skriver våra planeringar och där
kommer vi också göra våra bedömningar under och efter varje arbetsområde. Detta
skrivs in i skolwebben och/eller dokumenteras i elevernas pärmar Kunskapsstegen där
eleverna även sätter in sina arbeten.
I den senaste läroplanen betonar man fem stora förmågor som man tränar i alla ämnen.
Dessa har vi utgått från då vi skapat våra matriser. Se här nedan.
Vi hoppas att denna
broschyr ska göra
att ni föräldrar
känner er mer
insatta i vår skolas
arbete och vad
läroplanen säger att
eleverna ska lära
sig. Ta gärna med
denna till
utvecklingssamtalet.
3
Ämnesövergripande matriser
Aspekt
Förmåga att
använda mig
av begrepp
Aspekt
Söka och
använda
information
Kritiskt
granska
Aspekt
Att se
vad man
lärt sig
och hur
man kan
komma
vidare
till nästa
steg
Jag kan viktiga
ord/begrepp som hör
till det vi arbetar med
just nu.
Jag kan använda mig av
de nya begreppen när jag
talar och skriver om det
vi arbetar med just nu.
Jag kan söka relevant
information ur någon
anvisad källa.
Jag visar förståelse för att
olika källor har olika
trovärdighet.
Jag kan göra en
självbedömning
av en uppgift
utifrån några få
kriterier med
hjälp av ”two
stars and a wish”.
Jag kan använda mig av
de nya begreppen i rätt
sammanhang inom andra
områden.
Jag kan söka
Jag vet hur jag hittar bra
relevant
källor för text och bild och
information ur
vad jag får använda mig av.
flera anvisade
källor.
Jag kan redogöra för en källas trovärdighet.
Jag kan göra en
kamratbedömning
av en uppgift utifrån
några få kriterier
med hjälp av ”two
stars and a wish”.
4
Jag vet hur en
bedömningsmatris
fungerar och hur
jag kan använda
mig av den för att
komma till nästa
steg.
Jag kan förbereda
mig inför
utvecklingssamtalet genom
att använda mig
av min
dokumentation
för att se vad jag
kan och vad som
är mitt nästa steg.
Datorn som verktyg
Aspekt
Hantera
Internetvett
Skriva
Presentera
Jag vet de
Jag kan sätta igång
viktigaste
och stänga av
knapparna på
datorn på rätt
tangentbordet
sätt, logga in och
och hur jag
logga ut.
använder
musen.
Jag vet hur jag beter mig på nätet
exempelvis i sociala medier och
andra forum. (zip it, block it, flag it)
Jag kan skriva en Jag vet hur jag
enkel text i
skriver stor
Word och spara bokstav,
den där jag
skiljetecken, byter
sedan kan hitta
rad och rättar fel i
den.
en text.
(Åk 3, Svenska)
Jag kan skapa ett Jag kan göra
enkelt bildspel i animeringar i mitt
PowerPoint där bildspel.
jag infogar bilder
och skriver in
text.
5
Jag vet hur jag
öppnar ett
program eller
internet.
Jag kan skapa
mappar där
jag sedan kan
spara olika
dokument
och bilder.
Jag vet vad Creative commons är
och jag vet vilka bilder jag får
använda och hur de får användas.
Jag vet hur jag
Jag kan infoga
ändrar textens
bilder i min
utseende och
text och
placering på olika figursätta
sätt.
dem.
Jag kan lägga in
berättarröst och
ljud i mitt
bildspel.
Jag kan göra
en
stillbildsfilm
med
berättarröst
och musik i
ex.
Photostory.
Bild åk 2-6
Aspekt
Kommunicera
med bilder
Jag kan skapa en
bild utifrån
exempelvis en
upplevelse. Till
exempel i en
”tankebok”.
Jag kan skapa en
bild som passar
ihop med en text
som jag eller
någon annan har
skrivit, till
exempel
sagobilder.
Skapa bilder
Jag kan ta ett
Jag kan
med digitala
foto med
ändra/redigera
verktyg
digitalkamera
mitt foto/film i ett
och överföra till bildbehandlingsen dator. (Åk3)
program,
exempelvis
Photofiltre eller
Moviemaker
Bildframställning Jag kan skapa egna bilder med olika
metoder, material och
uttrycksformer, till exempel måleri,
form, teckning.
Bildanalys
Jag kan göra en bildanalys t ex kunna
berätta vilket budskap olika slags
bilder förmedlar.
6
Jag kan framställa några olika
typer av berättande och
informativa bilder som
kommunicerar erfarenheter,
åsikter och upplevelser med ett
enkelt bildspråk och delvis
genomarbetade uttrycksformer
så att budskapet framgår. (E åk 6)
I arbetet kan jag använda olika
tekniker, verktyg och material på
ett i huvudsak fungerande sätt för
att skapa olika uttryck. Dessutom
kombinerar eleven några olika
bildelement på ett i huvudsak
fungerande sätt. (E Åk 6)
Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om
uttryck, innehåll och funktion i
bilder från olika tider och
kulturer och gör kopplingar till
egna erfarenheter, andra bilder
och företeelser i omvärlden.
(E åk 6)
Engelska åk 2-5
Aspekt
Tala
åk 2-3
Jag kan lyssna
till, sjunga och
säga ramsor
på engelska
Jag kan
upprepa det
läraren säger,
härmläsa
Tala
åk
4-5
Jag kan föra
en längre
dialog.
Jag kan
muntligt
översätta en
åldersadekvat
text.
Tala
åk 6
Jag kan formulera mig enkelt
och begripligt med fraser och
meningar.
(E Åk 6)
Aspekt
Skriva
åk 2-3
Skriva
åk 4-5
Skriva
åk 6
Jag kan säga
enkla ord och
fraser på
engelska.
Jag kan föra
Jag kan tala
enklare
engelska
dialoger och
inför en
göra enkla
grupp.
beskriv(Åk 3)
ningar.
Jag kan tala
Jag kan
Jag kan
engelska med
återberätta en använda mig
bra uttal och
händelse eller
av vissa
intonation.
saga på
gramengelska så
matiska
andra förstår
strukturer
vad jag menar
Jag kan använda någon strategi som löser
muntliga problem i samtal med andra.
(E Åk 6)
Jag kan skriva enkla
högfrekventa ord.
Jag kan
skriva enkla
fraser.
Jag kan skriva en
Jag kan
längre dialog.
skriva en
längre text.
Jag kan formulera mig enkelt och
begripligt med fraser och
meningar.
(E åk 6)
Jag kan skriva dialoger och kortare texter.
(Åk 3)
Jag kan stava
högfrekventa ord.
Jag kan använda mig av
vissa grammatiska
strukturer
Jag kan använda någon strategi som löser
problem när jag skriver en text.
(E åk 6)
7
Aspekt
Lyssna
åk 2-3
Jag kan lyssna till,
sjunga och säga
ramsor på
engelska.
Jag förstår enkla
fraser och/eller
uppmaningar.
Lyssna
åk 4-5
Jag lyssnar och förstår uppmaningar i
flera led.
Lyssna åk 6
Jag har någon strategi för att
förstå helheten i det jag lyssnar på.
Ex: guessing competence
(E Åk6)
Aspekt
Läsa åk 2-3
Jag förstår vad
Jag förstår ett
texten handlar
enklare innehåll
om när någon
på band eller på
läser för mig på
film. (Åk3)
engelska.
Jag förstår ett innehåll på band eller
på film.
Jag kan följa muntliga instruktioner
med godtagbart resultat.
(E Åk 6)
Jag kan läsa och förstå Jag kan läsa och förstå Jag kan läsa och förstå
enkla högfrekventa
enkla fraser.
enkla instruktioner.
ord.
(Åk 3)
Läsa åk 4-5
Jag kan läsa och förstå Jag förstår vad jag
enkla dialoger.
läser och kan
återberätta vad en
kort text handlar om.
Läsa åk 6
Jag har någon
strategi för att
förstå helheten av det
jag läser.
Ex: guessing
competence
(E Åk6)
Jag förstår vad jag
läser och kan
återberätta vad en
åldersadekvat text
handlar om.
Jag kan följa skriftliga instruktioner med
godtagbart resultat.
(E Åk 6)
8
Idrott och hälsa åk 1-5
Aspekt
Rörelse
Jag behärskar
flera
grovmotoriska
grundformer.
Takt och rytm
Jag medverkar
till stor del i
lekar, enkla
danser och
rörelser till
musik.
Simkunskap
Jag har god
vattenvana och
kan simma 100
m varav 25 m
på rygg. (åk 3)
Kommunikation Jag kan ord
och begrepp
som
förekommer
inom ämnet
idrott och
hälsa.
Allemansrätten Jag vet något
om vad
allemansrätten
är.
Jag behärskar
alla grovmotoriska
grundformerna:
springa, hoppa,
balansera,
klättra, rulla,
krypa, åla,
hänga, stödja,
kasta/fånga.(åk3)
Jag deltar i
lekar, enkla
danser och
rörelser till
musik. (Åk3)
Jag deltar i
lekar, spel och
idrotter i olika
miljöer.
Jag deltar i lekar,
spel och idrotter i
olika miljöer och
varierar och
anpassar mina
rörelser till viss del
till aktiviteten.
(E åk 6)
Jag kan delvis
följa rytm och
takt i danser
och andra
aktiviteter.
Jag kan till viss del
anpassa mina
rörelser och danser
till takt och musik.
(E Åk 6)
Jag har god
vattenvana och
kan simma 150
m varav 25 m
på rygg.
Jag kan använda
ord och
begrepp genom
att föra ett
enkelt samtal
om en
upplevelse.(Åk 3)
Jag kan berätta
något om
allemansrättens regler.
Jag kan simma
150 m varav
50 m i
ryggläge.
Jag kan simma 200
m varav 50 m i
ryggläge.
(E åk 6)
(Åk3)
Orientering
Säkerhet
Hantera
nödsituationer
vid vatten
Jag kan
orientera mig i
närmiljön.
Jag förstår
enkla kartors
uppbyggnad
och kan
orientera mig
med hjälp av
kartan i min
närmiljö. (Åk3)
Jag förstår
Jag följer
säkerhetsregler säkerhetsregler
och kan visa
och visar
hänsyn till
hänsyn till
andra.
andra. (Åk3)
Jag har kunskap om bad och
isvett samt kan hantera
nödsituationer.
Jag kan på ett
Jag kan på ett enkelt
enkelt sätt
sätt samtala och
samtala om
förklara hur fysisk
hur fysisk
aktivitet påverkar
aktivitet
min egen hälsa.
påverkar
(E åk 6)
hälsan.
Jag kan vistas i natur- och utemiljö
genom att till viss del anpassa mig till
allemansrättens rättigheter och
skyldigheter.
(E åk 6)
Jag kan delvis
Jag kan orientera
orientera mig i mig i närliggande
närliggande
natur- och utemiljö
natur- och
med viss säkerhet
utemiljö med
med hjälp av kartor.
hjälp av karta.
(E åk 6)
Jag har
kunskap om
hur skador kan
undvikas i
samband med
fysisk aktivitet.
Jag kan på ett enkelt
sätt beskriva hur
skador kan undvikas
vid en given
aktivitet.
(E åk 6)
Jag kan hantera nödsituationer vid
vatten med hjälpredskap.
9
Matematik åk 1-5
Taluppfattning och tals användning åk 1-3
Fas 1
Jag visar tydligt intresse för att ramsräkna.
Jag är intresserad av siffror – jag härmar och leker matematik.
Jag kan se par- eller tregrupper.
Jag kan dela lika – en till dig och en till mig…
Jag kan ramsräkna till 10.
Jag kan ramsräkna till 40.
Jag kan räkna ett antal föremål i en mängd.
Jag kan ramsräkna till 123.
Jag använder siffror för att beskriva antal.
Jag kan skriva alla siffrorna 0 – 9.
Jag utför enkla additioner korrekt ex: 4+3
Jag utför enkla subtraktioner korrekt ex: 6-3
Jag kan tiokamraterna.
Jag kan dela upp alla tal upp till 10.
Fas 2
Jag kan räkna tio i taget, 0-100
Jag kan addera ett ental med ett helt tiotal inom talområdet 20-100
Jag kan addera ett ental med ett helt tiotal inom talområdet 0-100
Jag förstår positionssystemet 0-1000
Jag förstår skillnaden mellan ordningstal och antal.
Jag kan addera med tiotalsövergång.
Jag kan subtrahera med tiotalsövergång.
Jag förstår att enkla metoder för överslag kan vara användbara.
Jag förstår likhetstecknets innebörd.
Jag kan använda huvudräkning inom talområdet 0-20.
Jag förstår multiplikation som upprepad addition.
Jag förstår vad ”likadelning” är. Abstrakt ex 40/2, 40/4 osv
Jag använder matematik i vardagen.
Jag kan dela upp en helhet i delar och namnge delarna. ½, 1/3, 1/4
Jag kan räkna addition och subtraktion med skriftliga räknemetoder. Inom
talområdet 0-200.
Jag kan räkna de fyra räknesätten på miniräknare.
10
Jag kan
Taluppfattning och tals användning åk 4-5
Jag kan
Fas 3
Jag kan avrunda till närmsta tiotal, hundratal eller tusental.
Jag kan använda avrundningreglerna när jag t ex går och handlar.
Jag förstår och använder mig av sambandet mellan addition och subtraktion.
Jag förstår och använder mig av sambandet mellan multiplikation och division.
Jag kan använda mig av överslagsräkning inom de fyra räknesätten.
Jag kan använda mig av skriftliga räknemetoder inom de fyra räknesätten.
Jag förstår bråkplanket 1=2/2=3/3=4/4 osv
Jag kan lösa additioner och subtraktioner av bråk med gemensam nämnare.
Jag kan visa konkret hur jag löser additioner och subtraktioner av bråk med olika
nämnare.
Jag förstår positionssystemet med tiondelar och hundradelar i decimalform.
Jag förstår att begreppet procent betyder hundradelar.
Jag kan lösa procentuppgifter konkret.
Jag kan omvandla bråk till procent och decimaltal och tvärtom.
Jag kan förlänga och förkorta bråk. ½ +2/4 =1
Jag kan använda mig av skriftliga räknemetoder inom de fyra räknesätten med
decimaltal.
Den matris som kommer nedan handlar om att man ska kunna göra detta med olika
matematikinnehåll. Det kan appliceras på olika talområden, geometri, statistik osv.
11
Aspekter
Formulera
problem
Jag kan muntligt
eller skriftligt
formulera ett
problem och
visa det med
hjälp av bild
eller konkret
material.
Jag löser
problemet
genom att
använda mig av
konkret
material eller
att rita en bild.
Jag kan muntligt
och skriftligt
formulera ett
problem och visa
det med hjälp av
matematiska
symboler.
Jag kan skriftligt
formulera ett
problem utifrån
givna matematiska
symboler.
Jag löser
problemet genom
att använda mig av
matematiskt språk.
Jag löser
problemet genom
att steg för steg
resonera mig fram
till en lösning.
Värdera valda
strategier och
metoder
Jag kan berätta
hur jag löst en
uppgift.
Använda
matematiska
begrepp
Jag kan berätta
varför jag löst min
uppgift som jag
gjort.
Jag kan förklara
olika matematiska
begrepp.
Jag känner till
några
matematiska
begrepp.
Jag förstår vad de begrepp som vi
arbetar med just nu betyder.
Jag använder mig av
matematikens begrepp i rätt
sammanhang när jag pratar matte.
Jag använder en
metod/strategi
när jag räknar.
Jag använder den enklaste
metoden/strategin utifrån den
uppgift jag arbetar med.
Lösa problem
Analysera och
se samband
mellan
matematiska
begrepp
Välja och
använda
lämpliga
matematiska
metoder
Föra och följa
matematiska
resonemang
Använda
matematikens
uttrycksformer
för att samtala
om,
argumentera
och redogöra
för
frågeställningar,
beräkningar
och slutsatser.
Jag använder flera
metoder/strategier
när jag räknar.
Jag kan
skriftligt
formulera
ett problem
i flera led.
Jag löser
olika
problem på
olika sätt
beroende
på hur
problemet
ser ut.
Jag kan jämföra olika lösningar
och se vilken som har bäst
kvalitet.
Jag kan förstå hur olika begrepp
har med varandra att göra.
Jag kan utifrån konkret material och
bilder föra och följa ett matematiskt
resonemang.
Jag kan utifrån symboler föra och
följa ett matematiskt
resonemang.
Jag beskriver
hur jag tänker
runt ett
problem med
vardagliga ord.
Jag kan då
samtala om och
skriva ner hur
jag tänker.
Jag kan beskriva hur någon
annan tänkt runt ett problem och
utveckla resonemanget genom
att ställa frågor och komma med
egna argument.
Jag beskriver hur
jag tänker runt ett
problem med hjälp
av matematikens
språk, symboler
och verktyg så
som exempelvis
tabeller, diagram
och bilder som hör
till sammanhanget.
12
Musik åk 1-5
Aspekt
Använda sin
röst
Jag vågar sjunga.
Jag kan delta i
gemensam sång.
Eget
Jag kan känna
musicerande pulsen i
musiken.
Jag kan spela i
takt på ett rytminstrument.
(Åk 3)
Resonera
om
musikens
budskap
Jag kan lyssna
och slappna av
till musik.
Jag kan berätta
om inre bilder
när jag lyssnar till
musik.
Lyssnande
Jag har lyssnat
till olika genrer
inom musiken.
(Åk 3)
Skapande av
musik
Jag kan bidra till
att skapa musik.
(Åk 3)
Jag kan
stamtonerna.
(Åk 3)
Jag kan med viss
säkerhet höra
skillnad på olika
genrer inom
musiken.
Jag har provat att
skriva en egen
sångtext.
Jag kan klappa
notvärdena.
Symboler
och tecken
13
Jag kan vara med i musikframträdanden.
(Åk 3)
Jag kan ta ett
Jag kan spela
ackord på ett
flera ackord på
ackordinstrument.
ackordinstrument och
byter mellan
dessa med
någorlunda flyt.
Jag kan föra enkla
Jag kan föra
resonemang om
enkla
hur musiken
resonemang om
påverkar
hur jag kan
människor.
påverka andra
(Åk 3)
genom musik.
Jag känner till musik från olika
kulturer och genrer.
Jag kan skapa enkla musikstycken.
Jag känner till musiksymboler och
tecken.
Naturorienterande ämnen åk 1-5
Fysik, kemi, biologi och teknik
Aspekt
Kommunicera och
ta ställning
(samtala och
diskutera)
Åk 1-3
Kommunicera och
ta ställning
(samtala och
diskutera)
Åk 4-6
Aspekt
Genomföra
systematiska
undersökningar
(att undersöka)
Åk 1-3
Genomföra
systematiska
undersökningar
(att undersöka)
Åk 4-6
Jag kan använda mig av
NO begrepp när jag
samtalar och diskuterar.
Jag kan använda min dokumentation i
diskussion och samtal. (Åk 3)
Jag kan se utifrån olika
perspektiv när jag
samtalar och diskuterar.
Jag kan ställa frågor, framföra och bemöta
åsikter på ett sätt som till viss del för
samtalet och diskussionen framåt.
(E Åk 6)
Jag kan utifrån
tydliga
instruktioner göra
fältstudier, enkla
undersökningar
och observationer.
Jag kan
genomföra
undersökningar
och
dokumentera
mitt resultat.
Jag kan utifrån mitt
resultat bidra till
att ge förslag som
kan förbättra
undersökningen.
Jag kan jämföra mina och
andras resultat och jag för då enkla
resonemang om likheter och
skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som
kan förbättra undersökningen
(E Åk 6)
14
Jag kan ställa en
hypotes utifrån
tidigare utförd
undersökning.
Jag kan ställa
en hypotes,
genomföra ett
experiment
och dra
slutsatser av
mitt resultat.
(Åk 3)
Aspekt
Säkerhet vid
experiment
Åk 1-6
Jag lyssnar till och följer
instruktioner samt jag tar ansvar
för för- och efterarbete.
(Åk 3)
Aspekt
Utifrån modeller och
teorier beskriva och
förklara samband
(se samband)
Åk 1-3
Utifrån modeller och
teorier beskriva och
förklara samband
(se samband)
Åk 4-6
Kvalitet
Kunskapens
BREDD
(en kvantitativ
bedömning av
underbyggda
resonemang)
Kvalitet
Kunskapens
DJUP
(en kvalitativ
bedömning av
utvecklade
resonemang)
I arbetet använder jag utrustning på
ett säkert och i huvudsak
fungerande sätt. (E Åk 6)
Jag kan sortera föremål
efter material och
egenskaper.
Jag kan jämföra och beskriva olika
material och dess egenskaper.
(Åk 3)
Jag kan ge exempel på
samband i det område vi
arbetar med just nu.
Jag kan utifrån
färdiga modeller
förstå och förklara
samband.
Jag kan några fakta, se delar av
helheten, ge några exempel, beskriva
och känna till några begrepp som hör
till det vi arbetar med just nu.
Jag kan förstå några korta och enkla
kedjor av samband, se orsaker och
konsekvenser samt göra några
jämförelser och sätta dem i rätt
sammanhang.
15
Jag kan dra
slutsatser utifrån
samband jag ser.
Jag kan mycket fakta,
se många delar av
helheten, ge många
exempel, göra
utförliga beskrivningar
och jag känner till
många begrepp som
hör till det vi arbetar
med just nu.
Jag kan förstå många,
långa och komplexa
kedjor av samband, se
orsaker och
konsekvenser samt göra
flera jämförelser och
sätta dem i rätt
sammanhang.
Samhällsorienterande ämnen åk 1-5
Religion, historia, samhällskunskap och geografi
Kvalitet
Kunskapens
BREDD
(en kvantitativ
bedömning av
underbyggda
resonemang)
Kvalitet
Kunskapens
DJUP
(en kvalitativ
bedömning av
utvecklade
resonemang)
Jag kan några fakta, se delar
av helheten, ge några
exempel, beskriva och känna
till några begrepp som hör till
det vi arbetar med just nu.
Jag kan mycket fakta, se
många delar av helheten, ge
många exempel, göra
utförliga beskrivningar och
jag känner till många
begrepp som hör till det vi
arbetar med just nu.
Jag kan förstå några korta och
enkla kedjor av samband, se
orsaker och konsekvenser
samt göra några jämförelser
och sätta dem i rätt
sammanhang.
Jag kan förstå många, långa
och komplexa kedjor av
samband, se orsaker och
konsekvenser samt göra
flera jämförelser och sätta
dem i rätt sammanhang.
16
Slöjd 3-5
Aspekt
Idéutveckling
Jag kan komma på
egna idéer och
beskriva dem.
Jag kan rita och visa
enkla förslag till
slöjdföremål.
Formgivning
och
framställning
Jag övar på att
formge och
framställa enkla
slöjdföremål i
olika material
utifrån korta
instruktioner.
Jag kan på ett enkelt
sätt formge och
framställa enkla
slöjdföremål i olika
material utifrån
instruktioner.
Välja metod
och motivera
val
Jag kan
tillsammans med
min lärare välja
lämpligt
arbetssätt.
Hantering av
Jag övar på att
verktyg
använda
handverktyg och
redskap på ett
säkert sätt.
Problemlösning Jag arbetar efter
lärarens
handledning.
Begrepp
Värdera
Tolka
Slöjdföremåls
estetiska och
kulturella
uttryck
Jag kan viktiga
slöjdbegrepp som
hör till det vi
arbetar med just
nu.
Jag kan berätta
vad jag har gjort.
Jag kan beskriva
mitt slöjdföremål
(färg och form).
Jag kan själv välja
lämpligt arbetssätt
och ge enkla
förklaringar till mina
val.
Jag kan använda
handverktyg och
redskap på ett
säkert sätt.
Jag kan tillsammans
med min lärare lösa
problem under
arbetets gång.
Jag kan använda mig
av de nya
begreppen när jag
talar och skriver om
mitt slöjdarbete.
Jag kan berätta bra
och mindre bra
saker om min
arbetsinsats.
Jag kan rita och visa
enkla förslag till
slöjdföremål. Jag kan
vara med och utveckla
mina idéer.
Jag kan på ett enkelt
och delvis
genomarbetat sätt
formge och framställa
enkla slöjdföremål i
olika material utifrån
instruktioner.
Jag kan själv välja
lämpligt arbetssätt och
ge enkla förklaringar till
mina val utifrån någon
miljöaspekt.
Jag kan använda
handverktyg, redskap
och maskiner på ett
säkert och i huvudsak
fungerande sätt.
Jag kan bidra med egna
förslag på lämpliga
lösningar.
Jag kan använda mig av
de nya begreppen i rätt
sammanhang inom
andra områden.
Jag kan berätta bra och
mindre bra saker om
min arbetsinsats samt
hur den påverkat det
färdiga slöjdföremålet.
Jag kan ge enkla
Jag kan ge enkla
förklaringar till mina förklaringar till mina val
val av färg och form. av färg, form, material
och symboler.
17
Svenska åk 1-5
Läsning
LUS 1
Jag kan
Jag hittar och kan skriva mitt namn.
LUS 2
Jag vet åt vilket håll man läser.
LUS 3
Jag vet att det som är skrivet går att säga (åk F)
LUS 4
Jag kan läsa ord jag känner igen.
LUS 5
Jag listar ut nya ord.
LUS 6
Jag tar hjälp av första bokstaven för att läsa ut nya ord.
LUS 7
Jag tar effektivt hjälp av bokstäverna.
LUS 8
Jag kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa.
LUS 9
Jag ljudar bra. (åk 1)
LUS 10
Jag växlar mellan olika lässtrategier.
LUS 11
Jag stakar mig fram i mer text.
LUS 12
Jag läser 3-4 ord innan jag fastnar. (åk 2)
LUS 13
Jag läser nästan flytande.
LUS 14
Jag kan sökläsa.
LUS 15
Jag läser flytande och förstår det jag läser. (åk 3)
LUS 16
Jag läser och förstår en instruktion i flera led.
LUS 17
Jag hinner läsa textremsan på tv när det är utländska filmer (åk 5)
LUS 18
Jag är en bokslukare. Jag vill läsa hela tiden.
LUS 18a Jag läser böcker där handlingen för boken framåt.
LUS 18b Jag läser med lätthet böcker och söker mer än bara handling.
18
Läsförståelse
Åk 1-3
Aspekt
Återge och
kommentera
innehåll
Analysera
och föra
resonemang
Jag kan titta på
bilderna i en bok
och utifrån dem
berätta vad boken
handlar om.
Jag kan på ett
enkelt sätt berätta
vad jag tycker om
bok som jag har
läst.
När jag läser en lättläst
bok kan jag berätta vad
den handlar om.
Jag kan i ett boksamtal
med en kompis
diskutera en bok vi har
läst och jämföra vad vi
tycker.
Jag kan muntligt eller
skriftligt kommentera och
återge några för mig viktiga
delar av innehållet på ett
enkelt sätt. (Åk3)
Jag kan föra enkla
resonemang om tydligt
framträdande budskap i
texterna och relatera detta
till egna erfarenheter. (Åk3)
Åk 4-5
Aspekt
Återge och
kommentera
innehåll
Analysera och föra
resonemang
Jag kan muntligt och
skriftligt
kommentera och
återge några för mig
viktiga delar av
innehållet på ett
enkelt sätt.
Jag kan relatera till
egna erfarenheter
och andra texter när
jag kommenterar och
återger innehållet i
en text.
Jag kan jämföra olika
texttyper och kunna
se olika budskap i
dem. (exempelvis
faktatext,
argumenterande text
och berättande text)
Jag kan läsa mellan
raderna t ex kunna
dra slutsatser utifrån
det som inte står.
19
Jag kan göra enkla
kronologiska
sammanfattningar av
olika texters innehåll
och kommentera
centrala delar med
viss koppling till
sammanhanget.
(E Åk6)
Jag kan utifrån egna
erfarenheter, tolka
och föra enkla och till
viss del underbyggda
resonemang om
tydligt framträdande
budskap i olika verk.
(E Åk6)
Skriva åk 1-3
Aspekt
Språkets
struktur
Jag skriver på
raden.
Jag har mellanrum
mellan orden.
Språkets
form
Jag kan forma
bokstäverna.
Stavning
Jag kan skriva
flera bokstäver
och vet hur de
låter.
Jag börjar
skriva för att
berätta eller
att komma
ihåg
Jag kan skriva så
att jag själv kan
läsa texten.
Jag kan skriva ord
som stavas
ljudenligt.
Strategier
för
skrivande
Jag kan skriva
kortare texter
med en handling
som hänger
samman.(röda
tråden)
Jag kan använda
mig av min
kompis respons
när jag skriver
min nästa text.
TextMed hjälp av
bearbetning ”two stars and
a wish” kan jag
ge respons på
min kompis
text.
Text och
Jag kan skriva kortare texter och
bild
kombinera med bild.
Olika
texttyper
Jag kan skriva
en faktatext
utifrån en
källa.
Jag kan skriva en
faktatext med
egna ord som
innehåller givna
grundläggande
begrepp.
20
Jag skriver med
Jag skriver meningar
små bokstäver
med stor bokstav,
och har börjat
punkt och
använda stor
frågetecken. (Åk 3)
bokstav och
punkt men inte
alltid korrekt.
Jag kan skriva med läslig handstil så att
alla kan läsa. (Åk 3)
Jag kan stava ord som jag ofta använder.
(Åk 3)
Jag skriver berättelser med tydlig
inledning, handling och avslutning. (ÅK 3)
När jag skrivit en text kan jag bearbeta
och förtydliga den utifrån respons. (Åk 3)
Jag kan kombinera min text med bild för
att förtydliga och förstärka mitt budskap.
(Åk 3)
Jag kan skriva en faktatext med
grundläggande begrepp och
ämnesspecifika ord så att innehållet klart
framgår.
(Åk 3)
Skriva åk 4-5
Aspekt
Språkets
struktur
Stavning
Strategier för
skrivande
Textbearbetning
Text och bild
Olika
texttyper
Jag har börjat använda
skiljetecken, talstreck
och stycke indelningar.
Jag kan stava många ord,
även ljudstridiga, och vet
hur man tar reda på hur
ord stavas.
Jag kan anpassa mitt
skrivande efter
mottagare. Ex referat,
faktatext…
Jag använder skiljetecken, talstreck och
styckeindelningar med viss säkerhet när jag
skriver.
(E Åk 6)
Jag använder mig av grundläggande regler för
stavning med viss säkerhet.
(E Åk 6)
Jag kan skriva
Jag använder enkla miljö-,
texter, med
person- och
tydligt innehåll
känslobeskrivningar för att
och struktur,
förhöja mina texter.
inom olika
genrer.
Jag förstår att jag kan
Jag kan ge enkla omdömen om texters innehåll
ändra min text för att
och utifrån respons bearbeta texter mot ökad
utveckla och förbättra
tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak
den för att passa
fungerande sätt.
mottagaren bättre.
(E Åk 6)
Jag kan använda mig av olika estetiska uttryck för att på ett i huvudsak
fungerande sätt förstärka och levandegöra textens budskap. (E Åk 6)
Jag har mött flera olika
typer av texter och kan
jämföra dess
uppbyggnad.
Jag kan skriva olika slags texter
med begripligt innehåll och i huvudsak
fungerande struktur samt med viss språklig
variation.
(E Åk 6)
21
Tala, lyssna och samtala åk 1-5
Aspekt
Berättande
Beskrivande
Samtalande
Lyssnande
Muntligt
framställande
Jag kan
berätta om
vardagliga
händelser i
grupp.
Jag kan
beskriva olika
saker så att
andra förstår
vad jag menar
t ex hur man
går till
matsalen.
Jag kan
samtala om
elevnära
frågor och
ämnen.
Jag kan återberätta
en händelse eller
saga så att andra
förstår vad jag
menar.
Jag kan ge muntliga
instruktioner t ex
steg- för
stegbeskrivning
vad en kompis ska
göra.
(Åk 3)
Jag kan återberätta en händelse eller
saga med tydlig kronologisk ordning.
(Åk 3)
Jag kan samtala om
elevnära frågor
och ämnen och i
samtalet ställa
frågor och ge
kommentarer.
(Åk 3)
Jag kan samtala om
elevnära frågor
och ämnen och i
samtalet ställa
frågor och ge
kommentarer
samt komma med
egna åsikter.
Jag kan lyssna
på när en
kamrat eller
lärare pratar
enskilt med
mig.
Jag kan med
hjälp av bilder
göra en enkel
redovisning
( Åk 3)
Jag kan lyssna på
andra i grupp.
Jag kan ta in
muntliga
instruktioner i
grupp.
(Åk 3)
Jag kan göra en
längre redovisning
med olika
hjälpmedel.
Jag kan förbereda och genomföra en
redovisning med viss anpassning till syfte
och mottagare.
(E Åk 6)
22
Jag kan förklara så att andra förstår vad
jag menar t ex hur man löser en
matematikuppgift.
Jag kan samtala
om bekanta
ämnen genom att
ställa frågor och
framföra egna
åsikter på ett sätt
som till viss del
upprätthåller
samtalet.
(E Åk 6)
Jag kan följa
muntliga
instruktioner i
flera led.