1. No category

LÄRARMATERIAL
Tillsammans är vi David
Av Erik Uddenberg Regi Gustav Deinoff
Lärarhandledning av Elin Unnerman
Stort tack
Lina Zimmerman, Monica Nyberg, Petra Nilsson Eva Månsson, Clara Norman och Lene
Lindberg samt Love Nordenmark, Johan Nilsson och Lotta Rubulis Nordh på UMO
för hjälp med framtagandet av materialet.
1
Innehåll
Del 1
Hur du använder materialet
Del 2
Uppvärmning
• Pronomen och/eller Namnrunda
• Speeddejting med porträtt
• Pepp till porträtt
Del 3
Vem är du och hur blev du den du är?
• Vem är du?
• Vem bestämmer över ditt liv?
• Maktbild
• Gör din egen reklam
• Lappar
• Vilken lapp tror du att andra sätter på dig?
• Språket
• Schablon-collage
• Kroppsligt
• Biologiskt eller Socialt kön
• Historia – tidslinje
• Cis-person
• Normkritisk teater, film eller essä
Del 4
Teatern som uttryck
• Unga Klara
• Teater historiskt och idag
• Forumteater
Del 5
Vidareläsning och länklista
2
Del 1
Om materialet
Liksom teaterföreställningen Tillsammans är vi David tar det här materialet upp frågor om identitet,
normer och kön. Materialet är framtaget för att arbeta med föreställningens tematik. Dock fungerar
de flesta övningar fungerar lika bra utan att ha sett föreställningen.
Välj de övningar du tycker om eller gör övningarna i den ordning de står.
Som pedagog och ledare för gruppen är du viktig. Det är du som känner gruppen. Det är du som vet
hur gruppen fungerar och det är du som bäst kan lägga upp en lektion eller ordning på övningar så
att gruppens bästa kommer fram; att de känner sig trygga, öppnar upp och startar diskussion.
Att ledaren är delaktig i övningarna kan ibland hjälpa deltagarna att släppa loss. Känn efter hur du
och din grupp upplever det.
Att arbeta med identitet, normer och hur man förväntas vara är lika viktigt i svenskan, som franskan,
biologin, matten eller idrotten. Det handlar om hur vi är, hur vi bemöter varandra och hur vi
behandlar oss själva och andra. Det är frågor som rör det sociala klimatet.
Modifiera gärna övningarna så att de passar det sätt som du arbetar på.
Exempelvis kan man arbeta med statyövningar både på idrotten, i svenskan och på biologilektionen.
Övningar kring språket berör alla språkämnen samt hur vi talar i vardagen.
I övningarna används olika tekniker och material. Vid varje övning står vilka eventuella material du
behöver. Generellt är papper och pennor bra att ha i de flesta övningar. Stora papper, whiteboard
eller liknande är också bra.
I vissa övningar behövs kamera eller videokamera. Använd då gärna en mobilkamera. Har inte du en
så har säkert någon av deltagarna det.
De flesta övningar kan göras utan material och passar i ett vanligt klassrum.
Del 4 av materialet fokuserar på teater som uttryck. Här finner du även information om Unga Klara.
Har du frågor eller feedback om materialet så hör av dig till [email protected]
3
DEL 2
Uppvärmning
Starta med några lätta och lekfulla uppvärmningsövningar. Då blir gruppen mer bekväm och det kommer att bli
enklare att senare arbeta med mer avancerade övningar.
Har ni en lokal med öppen yta är rörelselekar bra att börja med. Pepparkakskull eller fruktsallad är enkla lekar
som de flesta kan och som lockar fram lekfullheten.
Övningarna här nedan passar i alla rum.
Runda om föreställningen
Material: stolar, helst i en cirkel. Ev whiteboard eller stora papper, penna.
Fokus: Att komma igång, alla får säga någonting, få en gemensam bild av teaterföreställningen.
Alla får säga någonting som de minns av föreställningen Tillsammans är vi David. Det kan vara vad
som helst. Skriv gärna det som sägs på en whiteboard eller ett stort papper. När alla har fått säga,
titta på tavlan/pappret och se vad ni som grupp har fått för bild av föreställningen.
Pronomen och/eller Namnrunda
Material: stolar, helst i en cirkel.
Fokus: komma igång, invanda mönster, kön
Behjälplig länk: http://www.transformering.se/transbloggen/pronomenrundor-en-fantastisk-grej
Alla får säga vilket pronomen (hon, han, hen, den) de vill bli kallade idag. Om du vill kan du även låta
deltagarna välja vilket namn de vill bli kallade.
Speeddejting med porträtt 1
Material: Papper, pennor, tejp
Fokus: för att släppa loss, att se var och en i gruppen
Ge varje deltagare papper och penna.
Dela upp deltagarna i två led med lika många i varje led. Leden ska stå mitt emot varandra.
När du ger klartecken ska alla rita av den som står mitt emot utan att titta på pappret. De får en
minut på sig. Säg till när tiden är slut och låt deltagarna ge porträttet till den som de ritat av. Låt alla
flytta ett steg så att de får en ny person att rita av. Rita och flytta tills alla har ritat av alla.
Sätt upp porträtten grupperade efter porträttperson.
Gör nu direkt övningen Pepp till porträtt.
Tips! Om ni har kort om tid kan du dela upp deltagarna i två eller flera mindre grupper och därefter
dela upp smågrupperna i två led.
Övning från Motmakt – ett handledningsmaterial för feministiskt tjejgruppsarbete, Qinen Erixon & Ida Gulbrandsen,
Stjärnjouren, Sundbyberg.
1
4
Pepp till porträtt
Material: papper, pennor, tejp
Fokus: positivt tänkande, gruppstärkande
Sätt upp ett tomt papper vid varje porträtt-grupp. Ge deltagarna några minuter att gå runt och titta
på porträtten.
På de tomma papperna ska deltagarna skriva någonting som är bra med den porträtterade personen.
När alla skrivit på alla papper ber du deltagarna att titta på varje porträtt en gång till. De ser då varje
porträtt och positiva egenskaper denna person har.
När ni har haft uppe porträtten och tillhörande papper med positiva ord så länge ni önskar får varje
deltagare sina porträtt och sitt ”positiva papper”
Tips! Alla måste skriva någonting på varje tomt papper.
5
DEL 3
Vet du vem du är och hur det kom sig att du blev
sådan?
Övningar om normer och kön
Övningarna i den här delen handlar om vad som gör en människa till en människa, med allt vad det innebär. Det är
övningar om personlighet, kön, genus och samhället.
Vem är du?
Material: papper, pennor, ev whiteboard.
Fokus: Självreflektion
Ställ frågan ”Vem är du?” till deltagarna och låt dem fundera en liten stund.
Dela sedan ut papper och pennor och låt dem göra en tankekarta (eller rita, skriva, ”klottra”) kring
frågan. Ge dem bara två, tre minuter.
Ställ frågan ”Vem och/eller vad bestämmer vem du är?”. Ge deltagarna ytterligare två, tre minuter att
fundera och rita/skriva på sitt papper.
Samlas, gärna i en ring, och samtala om vad ni har ritat/skrivit på papperna.
Tilläggsuppgift: skriv en essä med frågorna som utgångspunkt.
Vem bestämmer över ditt liv?
Material: -Fokus: Självreflektion
Be varje deltagare fundera över hur en vanlig dag i deras liv ser ut. Be dem få med så många detaljer
som möjligt. Be dem tänka extra på alla beslut de tar, små som stora. Beslut kan vara tex: Vad jag
valde att äta till frukost? Vad jag valde att ha på mig för kläder? Vad jag valde att ta för väg till skolan/jobbet?
Vad jag valde att köpa på caféet?
Fråga dem slutligen: Vem och/eller vad är inblandade i hur du fattar dina beslut?
Samlas i stor grupp eller i mindre grupper och samtala om vad ni har tänkt på.
Maktbild
Material: whiteboard eller stort papper, pennor
Fokus: Samhällsreflektion, maktperspektiv, föreställningsanalys
Börja med att samtala om vad makt är och vem som har makt. Ni får då en gemensam syn på
begreppet makt och kan arbeta vidare utifrån det.
Samtala i stor grupp eller dela upp er i mindre grupper och brainstorma en stund. Samlas och
sammanfatta vad ni har samtalat om. Skriv på tavlan eller på stort papper.
Dela nu upp deltagarna i grupper. Varje grupp tänker ut en situation i föreställningen Tillsammans är
vi David då makt utövades. Gör en staty av situationen.
Låt varje grupp visa upp sin staty för de andra grupperna utan att berätta vad de har tänkt. Låt
publiken få berätta vad de ser för maktutövande. Därefter kan den grupp som gjort statyn få tala om
vad de har tänkt.
Tilläggsövning: Låt publiken få säga vad de tror att personerna/sakerna i statyn skulle säga
eller tänka i den situation de befinner sig i.
6
Hur statyer görs
En staty görs genom att kroppar placeras i förhållande till varandra. Alla är stilla. Exempel: en grupp
som ska visa frieri med en staty kan låta en person knäböja framför en annan person. De håller
varandra i händerna och tittar varandra i ögonen.
Gör din egen reklam
Material: pennor, papper, tidningar, lim, färger, filmkamera.
Fokus: samhällsreflektion, maktperspektiv, föreställningsanalys
Låt deltagarna göra reklamaffischer eller filmer.
Reklamen ska vara för teaterföreställningen Tillsammans är vi David på Unga Klara.
Välj vilken målgrupp reklamen riktar sig till.
Redovisa för de andra grupperna och samtala om hur ni har tänkt.
Samtala om hur reklamen arbetar med att nå tilltänkta målgrupper och vad reklamen har för
påverkan på hur vi ser på oss själva och andra.
Lappar 2
Material: Penna, papperslappar
Fokus: Bemötande, värdering, normer.
Sitt i en ring.
Dela ut lappar och pennor till deltagarna.
Förklara följande
När vi möter någon är vi snabba på att bedöma personen. Direkt placerar vi in den i en grupp och sätter på en
osynlig etikett. På etiketterna kan det stå tex man, kvinna, plugghäst, bög.
Låt deltagarna skriva etiketter/grupper som tilldelas människor. En etikett/grupp på varje lapp.
När alla har skrivit några lappar var samlar du ihop lapparna, blandar dem och lägger ut dem på
golvet, mitt i ringen så att alla kan läsa dem.
Ge deltagarna någon minut att titta på lapparna.
Samtala om lapparna/etiketterna, i storgrupp eller i mindre grupper. Utgå gärna från följande frågor:
• Vilka etiketter är positiva respektive negativa att få satta på sig?
• Vilka grupper i samhället har det förmånligare och vilka behandlas sämre? Hur visar detta
sig, både för individen och i samhället?
Om samtalen förs i mindre grupper kan det vara roligt att ha en redovisning. Låt gärna grupperna
välja ett valfritt redovisningssätt som inspirerar dem.
Förslag på redovisningssätt:
Essä
Uppsats
Pjäs
Musikstycke/låt
Dikt
Bild/Foto-utställning
Debatt
Övning lånad från BRYT! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, Tredje Upplagan, Red. Carl
Åkerlund
2
7
När alla har redovisat, ta en stund att sammanfatta: Var ni ense om alla diskussionsfrågor? Hur
tänkte ni och hur gick ni tillväga när ni arbetade med er redovisning.
Återknyt till föreställningen: vilka lappar sattes på David?
Vilken lapp tror du att andra sätter på dig? 3
Material: papper, penna, tejp eller post-it-lappar
Fokus: självreflektion.
Be deltagarna att skriva ned två grupper/etiketter/lappar som de tror att folk brukar tilldela dem
själva vid en första anblick. Låt alla skriva en grupp på varje lapp.
Samla in papperslapparna och sätt upp dem på väggen eller whiteboardtavlan. Eller lägg dem på
golvet.
Välj en lapp i taget att samtala om.
Sätt den på dig själv och låt deltagarna diskutera:
Vad är det för antaganden som hänger ihop med det som står på den här lappen? Hur ser samhället
på en person utifrån den här lappen?
Språket
Material: valfria texter, skrivdon.
Fokus: språk
Vanligt förekommande ord i vårt vardagsspråk är hon, han och man. Det är ord som symboliserar
kön. Vi tänker inte så ofta på att det är så men prova att göra om texter så att de blir okönade så
märker du snart hur vanligt det verkligen är.
Låt deltagarna fundera på hur de byter ut hon och han i texter? Finns det något substitut?
Om ingen kommer på ordet hen kan du presentera det. Hen är ett könsneutralt personligt pronomen
som kan användas istället för hon och han. Istället för man kan det ibland gå att använda en. Det kan
bli knöligt och då får meningarna omformuleras.
Låt deltagarna skriva om texter så att de blir okönade.
Återsamlas övningen och samtala om hur det var att göra övningen.
Hur ser det ut i andra språk? Vilka pronomen användes där?
Läs gärna Egalias döttrar av Gerd Brantenberg om ni vill arbeta mer med språk och kön.
Övning lånad från BRYT! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, Tredje Upplagan, Red. Carl
Åkerlund
3
8
Schablon-collage 4
Material: tidningar, saxar, klister
Arbeta enskilt eller i grupp.
Låt deltagarna göra två collage, ett ”manligt” och ett ”kvinnligt”, av bilder de hittar i tidningar,
kataloger o dyl. Det kan vara bilder på personer, saker, yrken och annat som gestaltar, enligt vad ni
tycker, det riktigt kvinnliga och det riktigt manliga.
Titta på bilderna och diskutera vad det är för någonting ni ser.
Frågor att diskutera kring
• Vad tänker ni när ni ser bilderna?
• Vad är det för kroppar som får synas i dessa tidningar?
˙ Vilken hudfärg har de?
˙ Vilka kön?
˙ Vilka könsuttryck?
˙ Vilken funktionsförmåga?
˙ Vilken kroppsstorlek?
˙ Vilka sorters kläder har de?
• Vad är det för skillnad på hur tjejer och killars kroppar framställs?
˙ Hur avbildas deras ansiktsuttryck?
˙ Vad tittar de på?
˙ Vad gör de? Är de aktiva eller passiva? (förklara orden)
˙ Hur är de klädda?
˙ Hur står de?
˙ Hur sitter de?
˙ Hur ligger de?
˙ Vad uttrycker bilderna?
• Vad har personerna på bilderna gemensamt? (hudfärg, funktionsförmåga och kroppsstorlek)
Vilka normer/regler för hur kroppar ska se ut förmedlar dessa tidningar?
• Vad säger bilderna om sexualitet, könsuttryck/könsidentitet mm?
• Vilka människor syns inte på bilderna?
• Vad händer när en kropp inte passar in inom någon av dessa mallar?
Övning inspirerad av Motmakt – ett handledningsmaterial för feministiskt tjejgruppsarbete, Qinen Erixon & Ida Gulbrandsen,
Stjärnjouren, Sundbyberg.
4
9
Kroppsligt
Material: fri golvyta att röra sig på.
Behjälplig länk: http://www.transformering.se/förändra_din_kropp
Fokus: föreställningar om manligt och kvinnligt
I den här övningen arbetar ni med kroppen för att hitta uttryck för manligt och kvinnligt.
Det är nästan ofrånkomligt att det blir schabloner av gestaltningarna, och det är helt i sin ordning.
Schablonerna är våra föreställningar om hur saker och ting är. Ta god tid att samtala efter övningen.
Om gruppen inte är så van att arbeta fysiskt kan ni göra en lek (tex pepparkakskull) innan ni börjar
med övningen.
Be deltagarna att gå som valfritt djur. Prova därefter att stå, sitta och låta/tala som djuret. Ge dem
bara någon minut för att prova detta.
Gör samma sak med nedanstående
• som ett flygplan
• som ett barn
• som en snickare
• som en elev
• som en lärare
• som en sjuksköterska
• som en man
• som en kvinna
• som en människa men varken som man eller kvinna
Fortsätt nu direkt med en värderingsövning.
Säg till deltagarna att en sida av rummet är ”kvinnlig” och den andra ”manlig”. Mitten av rummet är
neutralt.
Be alla deltagare som ansåg sitt djur vara manligt ställa sig i den manliga delen av rummet, de som
tyckte att den var kvinnlig ställer sig på den kvinnliga delen och de som tyckte att den var neutral
ställer sig i mitten.
Fråga deltagarna varför de ställde sig där de gjorde och hur de tänkte.
Fortsätt på samma sätt med de andra figurerna som ni har gestaltat.
Sammanfatta och samtala om vad ni har gjort.
• Hur kändes det att gå som de olika? Var det lätt, svårt, konstigt…?
• Hur gestaltade ni de olika? Varför valde ni just det uttrycket? Vad signalerar det?
• Hur förväntas en man respektive kvinna gå, stå, sitta och tala? Varför är det så?
• Om en man rör sig och/eller talar kvinnligt, hur reagerar omgivningen? Varför?
• Om en kvinna rör sig och/eller talar manligt, hur reagerar omgivningen? Varför?
• Är det viktigt att veta vilket kön personen framför dig har?
10
Biologiskt eller Socialt kön
Material: fakta om kön
Fokus: Är kön biologiskt eller är det en social konstruktion?
Dela in deltagarna i två debatt-lag, där det ena laget ska debattera för att kön är biologiskt och det
andra för att det är en social konstruktion.
Låt lagen samla fakta om ämnet och håll sedan en debatt.
Återsamlas och samtala om vad ni tycker i frågan.
Påminn alla om att det är en komplex fråga och det finns inget klart svar.
Historia – tidslinje
Material: whiteboard eller stort papper, penna, fakta om kön
Fokus: historiskt perspektiv
Hur har synen på kön och genus sett ut historiskt? Den verklige David Reimer föddes på 1960-talet
och då var synen på kön en annan.
Gör en tidslinje där ni skriver 1900 i ena änden och 2012 i andra.
1900
2012
Skriv in viktiga händelser som har haft betydelse för synen på kön och genus.
Samtala om händelserna.
Tips! Fundera över hur historien har sett ut för alla i samhället; män, kvinnor, barn, heterosexuella,
homosexuella, bisexuella, transpersoner m fl.
Sveriges historia är mestadels skriven utifrån mäns perspektiv.
Besök http://www.rfsl.se/?p=413 för information om hbt-historia.
Besök http://www.ub.gu.se/kvinn/ för information om kvinnors historia.
Cis-person 5
Material: BRYT! Från rfsl Ungdom. Laddas ner gratis. http://www.rfslungdom.se/bryt
Fokus: normer
Ge texten Cis till deltagarna och låt dem läsa den.
Samtala om hur ni kan göra för att bemöta alla människor på ett jämlikt sätt oavsett personers
könsidentitet eller könsuttryck.
Dela in deltagarna i mindre grupper och be dem arbeta med följande frågor utifrån sin
egen/gruppens situation:
• Hur kan vi bli bättre på bemötande? Vilka könsbestämmande ord använder vi när personer
tilltalas eller omtalas?
• På vilka sätt kan våra lokaler och vår verksamhet bli lika tillgängliga för alla oavsett
könsidentitet eller könsuttryck?
• Hur ser informationsmaterial och enkäter ut ifråga om språk, svarsalternativ och bilder? Låt
deltagarna gå igenom och markera sådant som är stereotypt, som är präglat av en cisnorm
och som gynnar cispersoner.
• Efter några minuter är det dags att återsamlas i helgrupp och sammanfatta diskussionerna.
Gå därefter vidare genom att brainstorma tillsammans:
5
Lånad från BRYT! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, Tredje Upplagan, Red. Carl Åkerlund
11
•
•
Hur kan vi göra istället? Vad kan vi göra idag? Inom en månad? Ett år?
Vilka ord kan vi använda istället? Skriv upp könsneutrala ord och olika pronomen som kan
användas. Förklara varje ord.
Normkritisk teater, film eller essä
Material: filmer från umo.se, pennor, papper, tidningar, lim, färger, filmkamera.
Fokus: normer
Se en eller flera filmer på
http://www.umo.se/Vald--krankningar/Du-har-ratt-att-behandlas-rattvist/
Låt eleverna göra en egen teaterpjäs, ett forumspel eller kortfilm om normer.
Dela in deltagarna i grupper och låt dem göra pjäsen/filmen utifrån följande frågor:
Vilka normer är bra och vilka är dåliga? Vilken norm tycker ni ska tas upp och diskuteras? Hur kan
vi bryta den?
Öva och filma (ev. redigera och klipp filmen)
Visa pjäsen/filmen för de övriga grupperna.
Samtala efteråt om hur de tänkte och hur de gestaltade dessa tankar. Låt publiken tala om vad de
såg.
Vill ni diskutera ämnet med andra? Gå in på www.oppenscen.se
12
Del 4
Teater
Unga Klara
Unga Klara startades 1975 av Suzanne Osten. Då som en del av Stockholms Stadsteater. Sedan 2009
är Unga Klara en fristående teater, med lokaler i Kulturhuset, Sergels Torg.
Sedan starten har Unga Klara gjort teater för och om barn med Barnperspektivet som ledord.
Med utgångspunkt i den självklara inställningen att en ung publik har rätt till samma höga
konstnärliga kvalitet som en vuxen, och att man bäst bejakar livet genom att tala sanning om dess
komplexitet, har Unga Klara försökt undersöka vad teater kan vara. Unga Klara har gett sig på de
svåra ämnena, men också den lustfyllda formen, försökt att kombinera det tunga med det lätta,
forskat, ifrågasatt och prövat på publiken.
Namnet Unga Klara kommer av att kvarteren kring Sergels Torg kallas Klara-kvarteren. Då Unga
Klara gör teater om och för unga, var ordet “Unga” passande att använda; och “Klara” kommer
alltså av Klara-kvarteren.
Mer information om Unga Klara hittar du på www.ungaklara.se
Teater historiskt och idag
Teater är en konstform som funnits länge. Och lika länge har den varit ett forum för
samhällsdiskussion. När yttrandefriheten inskränks är teater en av de uttryckssätt som begränsas
först.
Två teaterhändelser i nutid:
Turteatern spelar SCUM-manifestet
http://www.svd.se/kultur/vag-av-nathat-mot-turteatern_6637188.svd
http://turteatern.se/artikler-om-scum/
Freedom Theatre i Jenin
http://www.dn.se/kultur-noje/scen/frihetsteatern-i-jenin-hotad-igen
Samtala eller skriv.
Vilka arenor, förutom den politiska, finns för att diskutera samhällsklimatet?
Samtala eller skriv.
Varför är kulturutövare de som ofta först tystas ned i länder med minskad yttrandefrihet?
Jämför kultur, och i synnerhet teater, under olika tidsåldrar. Titta på vilket motstånd kulturutövande
får. Från vilka håll kommer motståndet och vad ger det för signaler om samhällsklimatet?
Titta tex på följande händelser i historien:
• Idag, Sverige och världen.
• Antikens Grekland
• Kulturrevolutionen i Kina
• Tyskland under Hitlers regim
13
Forumteater
Material: -Fokus: normer och förtryck
Fundera på en norm och/eller ett förtryck som du tycker bör diskuteras och förändras.
Gör en scen om normen och förtrycket. Se till att den slutar riktigt tragiskt.
Spela upp den igen och bjud in publiken att komma med idéer för att förändra stuationen och bryta
förtrycket.
Tips! Det är lätt att bryta ett förtryck genom att skapa ett nytt. Arbeta emot det.
Läs om Agusto Boal och De förtrycktas teater för mer information om Forumteater. Det finns många
böcker och information på Internet.
14
Del 5
Vidareläsning, länklista och referensmaterial
www.ungaklara.se
www.oppenscen.se
www.umo.se
www.rfsl.se
www.rfslungdom.se
Pronomenrunda
• http://www.transformering.se/transbloggen/pronomenrundor-en-fantastisk-grej
Språkligt
• http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26009;objekttyp=lan
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Könsneutrala_pronomen
• Egalias döttrar, Gerd Brantenberg, Bokförlaget Prisma
Kroppsligt
• http://www.transformering.se/förändra_din_kropp
Om kön
• Olika aspekter på kön:
http://www.rfsl.se/?p=623
• Föreställningar om kön:
http://www.umo.se/Jag/Forestallningar-om-kvinnligt-och-manligt/
http://www.hjarnstorm.com/nummer/107-108/107-108_LM.html
• Forskning:
http://fof.se/tidning/2005/6/konsidentiteten-sitter-mellan-oronen
• Att bryta könsnormen:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/pojkar-i-klanning_5847813.svd
Intersexualitet
• http://www.aftonbladet.se/sportbladet/tennis/article5201640.ab
• http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/nico-foddes-med-tvetydigt-kon_322892.svd
Teater
• Freedom Theatre i Jenin
http://www.dn.se/kultur-noje/scen/frihetsteatern-i-jenin-hotad-igen
• Turteatern spelar SCUM-manifestet
http://www.svd.se/kultur/vag-av-nathat-mot-turteatern_6637188.svd
http://turteatern.se/artikler-om-scum/
Material för skola om genus och kön
• http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/genus-och-jamstalldhet
15
Metodmaterial
• Motmakt – ett handledningsmaterial för feministiskt tjejgruppsarbete, Qinen Erixon & Ida Gulbrandsen,
Stjärnjouren, Sundbyberg.
• BRYT! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, Tredje Upplagan, Red.
Carl Åkerlund. Laddas ner gratis: http://www.rfslungdom.se/bryt
Rapporter och studier
• Diskriminerad, trakasserad, kränkt?, Barns, elevers och studerandes uppfattningar
omdiskriminering och trakasserier. Beställs eller laddas ned från www.skolverket.se
• Barn- och elevskyddslagen i praktiken, Förskolors, skolors och vuxenutbildningars
tillämpning av lagen. Beställs eller laddas ned från www.skolverket.se
• Han, hon och hen, En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt
för unga transpersoner. Beställs eller laddas ner från www.ungdomsstyrelsen.se
• Är du tjej eller kille, Frida Darj & Hedvig Nathorst-Böös, rfsl ungdom
• Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring, red. Janne Bromseth och Frida
Darj
Filmer
• Milk
• Transamerica
• Mitt liv i rosa
Böcker
• Middlesex, roman, Jeffrey Eugenides
• Uppror pågår, roman, Fanny m fl Ambjörnsson
• Vi är misfits, reportage, Cristoph Fielder och Elin Sandström Lundh
• Henrietta är mitt namn, roman, av Maja Hjertzell
• Under det rosa täcket, fakta, Nina Björk
• Du, jag och Marie Curie, roman, Annika Ruth Persson
Om David Reimer
• Dokumentärfilm
http://www.youtube.com/watch?v=MUTcwqR4Q4Y&feature=player_embedded
• Artikel
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/fostran-till-flicka-blev-pojkes-dod_323258.svd
• Böcker
Född till pojke uppfostrad till flicka, John Colapinto, 2001
16