1. No category

2011-10-25
Experiment – densitet
Material: Två apelsiner och ett äpple ungefär lika stora, vatten, plastskål
Mål: Undersöka två frukters densitet med och utan skal samt sambandet mellan fallhöjd och
radien för vattenstänket.
Experimentet inleddes med frågan:
- Vad tror ni händer om jag släpper äpplet här i vattnet? och barnen uttrycker sina
teorier:
- Det flyter, sa Emmi och flera instämde. Sedan tillade hon:
- Vi får väl se, ropade någon!
Andra förslag som hördes var:
- Det sjunker!
- Det flyter!
- Det sjunker under vattnet!
- Vad menas med att något sjunker?, frågade en vuxen.
- Att den är helt under vattnet, svarar ett barn.
Äpplet släpptes ner i vattnet från cirka tio centimeters höjd och guppade ner precis under ytan
men kom snabbt upp igen.
Sedan var det dags att prova vad som hände med apelsinen. En pojke på två och ett halvt år
hade teorin:
- Den sjunker helt, plopp!, sa Theo.
De flesta barnen hade tankar om att apelsinen skulle flyta. När experimentet utförts
konstaterade en femårig pojke:
- Apelsinen var helt nere under vattnet!, ropade barnen.
Det fanns några som inte höll med om detta så vi upprepade försöket och fotograferade
samtidigt. Vi fick bildbevis på att apelsinen faktiskt var nere på bottnen och vände innan den
lade sig vid ytan och guppade.
1
2011-10-25
Experimentet utfördes igen från början men denna gång släpptes frukterna från högre höjd.
- Det stänker!, tjöt barnen glatt.
De ville att vi skulle göra om det från ännu högre höjd vilket innebar mer än en meters höjd.
Barnen tjoade glatt och härmade plopp-ljudet som uppstod när frukterna träffade vattenytan.
Flera ropade högt:
- Igen, igen, igen!
- Vad tror ni händer om jag skalar äpplet och sen släpper det i vattnet?, frågade en
vuxen.
- Den flyter, var de flesta överrens om. De konstaterade att deras teori höll, äpplet
guppade bara ner under ytan och kom sedan upp igen.
När frågan upprepades angående apelsinen var teorierna flera och barnen uttryckte sina tankar
lite utförligare om vad som skulle ske:
- Den sjunker för att den är så stor, sa Anton.
- Är den större nu när den är skalad?, frågade den vuxne.
- Jaa!, svarade han.
- Jag tror den flyter, sa Emilia.
När apelsinen hamnade i vattnet konstaterade en pojke i samma ålder:
- Den sjunkte, sa Liam. M.!
Barnen kommenterade till varandra
vad de upplevt och jämförde sina
hypoteser. Den vuxne nämnde här
begreppet densitet i diskussionen
med barnen.
Då den vuxne sedan höll upp de
långa ringlande skalen och undrade
vad det kunde bero på att äpplet
fortfarande flöt medan apelsinen
sjönk svarade en pojke på fem år
som inte kommenterat direkt
tidigare under experimentet:
-
-
Det skalet är smalare
(äpplet), sa Liam. B.
Det skalet är tjockare,
tillade ett annat barn om
apelsinskalet.
Den sjunker för den har
inte skal men den sjunker
inte för den har skal, sa
någon.
2
2011-10-25
Därefter undersöktes vad som hände om de långa skalen lades i, om de flöt eller sjönk. Här
var barnens tankar ganska enhälliga, att de skulle flyta och det gjorde de. Barnen ville sedan
väldigt gärna prova släppa frukterna i vattnet och gärna då en bit ovanifrån vattenytan så det
stänkte. På så vis fick de en egen reell upplevelse av och kunde experimentera med sambandet
mellan fallhöjd och stänkradie.
Analys: Att undersöka densitet genom flyta- eller sjunkaexperiment hade förmodligen de
flesta barnen varit med om men kanske inte med äpple och apelsin på samma gång. De
verkade lite förtrogna med vad som skulle ske. Barnen vågade generellt uttala sin tes kring
vad som skulle ske. Vid analysen om vad som skett och orsaken därtill refererade de till
tidigare erfarenheter och testade dessa inför detta experiment, t.ex. förhållandet mellan storlek
och tyngd. Ett av barnen tycktes uppfatta ett samband mellan skalens tjocklek och frukternas
flytförmåga när han kommenterade att äppleskalet var smalare vilket eventuellt betydde
tunnare. Han svarade aldrig på eller kanske inte uppfattade frågan om det var tunnare han
menade.
Mest gensvar från barnen blev det när frukterna släpptes från sådan höjd att det stänkte. Det
kan ha berott på att effekten av försöket, att de inte upplevt det tidigare men även att
personalen gjorde något ”busigt” som att stänka vatten i ett vanligt rum. Mest intressant tyckte
barnen antagligen det var med stänkeffekten. När de själv fick tillfälle att prova valde de att
upprepa just den delen av försöket. Några barn som var väldigt avvaktande i början av
försöket, studerade först kompisarnas försök innan de själv testade.
Experimentet skulle nog mycket väl kunna upprepas, gärna i mindre grupper bland annat för
den språkliga träningens skull. Fler barn skulle då kanske våga/få möjlighet att uttala sina
tankar. I och med att de varit med om experimentet idag skulle de ha en viss förtrogenhet och
därmed större inre säkerhet att falla tillbaka på. Det är mycket tänkbart att de även hade
utvecklat experimentet ytterligare.
3
2011-10-25
Några barn som brukar vara försiktiga och inte gärna har en framträdande roll testade även de,
vilket var en vinst för deras självförtroende. Här aktualiserades värdegrunden – att det är okej
att välja att inte delta i handling men det blev samtidigt en vinst för självförtroendet hos de
som till sist vågade prova.
Då stänkeffekten var det som intresserade dem så är det bra om försöken görs i
vattenleksrummet. Där kan fallhöjdens betydelse i sammanhanget verkligen utforskas med
större variation samt andra experiment med vatten göras.
I aktiviteten fick barnen möjlighet att utveckla sin förståelse inom bland annat ämnena fysik,
matematik och kemi. De erbjöds möjlighet att ställa hypoteser, iaktta och reflektera i enlighet
med förskolans läroplan som bl.a. har följande i sin målbeskrivning för varje barn: …
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om
växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,…utforska…och samtala
om naturkunskap(Läroplan för förskolan Lpfö 98
Reviderad 2010.)
I aktiviteten fick barnen utveckla sin förmåga att formulera sina tankar och reflektioner.
Begreppen densitet och fallhöjd användes av den vuxne med tanke på vetenskapliga begrepp
samt att utöka ordförrådet. Vygotskijs tankar kring ordet är bland annat att:
”Begreppsutveckling och förståelse är långa processer som kräver mycket aktivitet”
(Sandberg. L. 2006:118). Därför bör barnen få fler tillfällen att uppleva/testa begreppen av
exempelvis innebörden i begreppen densitet och fallhöjd och på så sätt ytterligare öka sitt
lärande.
4