Budget för Nykvarns kommun 2014
Budget för Nykvarns kommun 2014 Mål och budgetramar för 2014 med ekonomisk flerårsplan 2015-2016 Innehåll Innehåll ....................................................................................................................................... 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet ................................................................................... 2 Inledning..................................................................................................................................... 3 Vision och kommunövergripande mål ....................................................................................... 5 Omvärldsanalys ........................................................................................................................ 11 Planeringsförutsättningar ......................................................................................................... 14 Kommunens verksamheter ....................................................................................................... 27 Kommunfullmäktige ................................................................................................................ 27 Kommunstyrelsen..................................................................................................................... 27 Utbildningsnämnd .................................................................................................................... 31 Vård- och omsorgsnämnd ........................................................................................................ 33 Bygg- och miljönämnd ............................................................................................................. 35 Valnämnden ............................................................................................................................. 36 Revisionen ................................................................................................................................ 36 Överförmyndaren ..................................................................................................................... 37 Personal .................................................................................................................................... 37 Ekonomi ................................................................................................................................... 38 Ekonomiska sammanställningar ............................................................................................... 42 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Nykvarnspartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet bildar den politiska ledningen för mandatperioden 2011-2014 och lägger här fram förslag till mål och budget för 2014 med ekonomisk flerårsplan för 2015-2016. Budgetarbetet för 2014 har präglats av en stor tilltro till den positiva utvecklingen i Nykvarns kommun. Sedan det historiskt negativa verksamhetsresultatet 2011, så har vi haft en positiv återhämtning under 2012, vilken fortsatt visar sig fortgå enligt helårsprognosen för 2013. Vi är långt ifrån att vara helt i balans inom verksamheterna, men det pågår alltjämt ett aktivt arbete inom förvaltningen för att säkerställa detsamma. I vår omvärld ser vi fortfarande att lågkonjunkturen som startade med finanskrisen 2008 fortsätter att prägla utvecklingen. Sverige i stort har dock klarat sig väl och vi finner stöd i de hyggligt stabila statsfinanserna. Vår ”unga, vilda och vackra” kommun andas framtidstro och tillväxt – där prognoserna pekar på en fortsatt inflyttning till kommunen. I 2014 års budget har därför majoriteten valt att med en riktad satsning på 1,5 MSEK stimulera sommarjobben för unga, kompetensutvecklingen i skolan, ytterligare IKTsatsningar i skolan, bredband och ett något breddat utrymme för föreningsstödet inom kulturoch fritid. Grundtesen har varit att lyfta fram ömmande projektbehov inom kommunen. Inom den politiska ledningen i Nykvarns kommun känner vi en stor optimism inför framtiden, där en lite återhållsam inställning till hur vi hanterar pengarna inom våra driftbudgetramar bör prägla resan mot en över tid hållbar och god ekonomisk hushållning. Budgeten för den närmaste treårsperioden 2014-2016 – speglar också den positiva utvecklingen i Nykvarns kommun. Nykvarns kommun är efter 14 år helt klart på framkant och den politiska ledningen kommer att fortsätta med satsningar på sådant som är till gagn för Nykvarn och Nykvarnsborna. Bob Wållberg (Np) Kommunstyrelsens ordförande 2 Inledning Budgeten för den kommande treårsperioden är kommunens främsta planeringsinstrument. Budgeten är också utgångspunkt för den löpande uppföljning som sker under budgetens första verksamhetsår. Mer information om kommunens verksamhet finns på kommunens hemsida www.nykvarn.se Budgetprocessen för budget 2014-2016 innebär i korthet att nämnderna beskriver konsekvenser av preliminära budgetramar. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och nämndernas budgetramar i juni året innan budgetåret. Under hösten arbetar nämnderna fram en detaljbudget och effektmål. Källa: Nykvarns årsredovisning 2012 3 Så här får kommunen sina intäkter ett normalår då inga stora anläggningstillgångar säljs. Intäkter/Inkomster 2014 Bidrag;5 % Försäljning;5 % Hyror; 1% Taxor/avgifter; 5% Finansiella; 4% Skatter o bidrag; 80 % Ca 80 % av kommunens intäkter/inkomster består av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast ca 10 % är intäkter/inkomster som kommunen själv beslutar om. Fem år i sammandrag Antal invånare 31/12 Kommunal utdebitering Skatteintäkter och generella statsbidrag, Mkr Avskrivningar, Mkr Årets resultat, Mkr Årets resultat enl balanskravet, Mkr Nettoinvesteringar, Mkr Verksamheternas budgetavvikelser, Mkr Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettolåneskuld, Mkr Nettolåneskuld per invånare, Tkr Soliditet inkl pensionsåtagande 4 Budget Budget 2014 2012 2013 9 442 9 547 9 719 19,95 19,95 19,95 2010 9 331 19,95 2011 9 331 19,95 399 24,8 14,4 7,2 410 25,8 71,4 6,7 422 27,7 26,8 8,9 438 29,8 8,8 8,8 456 30,8 9,6 9,6 40,2 -11,5 62,7 -16,6 -6,5 -11,6 26,6 0 15,1 0 98% 72,0 7,7 31% 99% 141,3 15,1 32% 98% 150,4 15,9 35% 98% 136,3 14,3 38% 98% 178,0 18,3 35% Kommunens organisation Kommunens politiska organisation under mandatperioden 2011-2014 ser ut så här: Vision och kommunövergripande mål Kommunfullmäktige antog 2010 en vision för kommunen med sikte på år 2025. Ung, vild och vacker Visionen för Nykvarn 2025 Vårt budskap är: Kom till oss – här får du • förverkliga dina livsdrömmar • leva hållbart • tillgång till Sveriges bästa skola • full fart i centrum • pendling som funkar Vårt erbjudande Vårt erbjudande riktar sig till barnfamiljer och entreprenörer som söker ett enklare och rikare liv och vill bo naturligt, ändå nära till allt. Vi tror att du värdesätter en kommun som satsar och är modig. Här känner du dig inkluderad och får delta och påverka viktiga frågor. Livsdrömmarna kan förverkligas med attraktiva boenden som tillgodoser hela boenderesan, från barnfamiljernas behov till ett varierat utbud av boendealternativ på äldre dar. 5 Oavsett om du redan bor här eller står inför beslutet var du ska bo eller etablera din verksamhet, ska du känna trygghet i att Nykvarn planerar på ett långsiktigt och hållbart sätt. Nykvarn är en ung kommun, vackert belägen mellan Mälaren och den vackra sjön Yngern. Här kan du finna de enkla, okonventionella lösningarna som gör ditt livspussel lite enklare att lägga. Devisen är: Nykvarn – ung, vild och vacker! Våra fokusområden Vi fokuserar inom områdena • boende • näringsliv • infrastruktur/pendling • centrum • lärande • Boende Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn erbjuder vi attraktiva boenden för människor i alla åldrar. Det ska vara möjligt att göra hela boenderesan där varje ålder har sitt steg och det ska finnas möjlighet att välja mellan olika upplåtelseformer. Nykvarn präglas av en spännande arkitektur och miljömässig hållbarhet, du finner bland annat bevarade centrumnära grönytor. I kommunen kommer du också att märka att det finns ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Kombinationen av den underbara naturen och en arkitektur i framkant bidrar till särdeles vackra boenden enligt devisen: Nykvarn – ung, vild och vacker! Det här gör vi: Vi tar fram ett ramverk för gestaltning och karaktär för boendet som svarar på frågorna vad, var och hur? Vi skapar också ett gestaltningsprogram för byar, landsbygd och stad. Våra detaljplaner är tydliga och entydiga och visar hur man får bygga. Vi skapar prototyper och förebilder för vad vi vill. Kommunens VAutbyggnad planeras så att den ger utrymme för hållbar tillväxt. I övrigt agerar kommunen som möjliggörare av goda boenden och koordinerar de olika initiativ som kommer fram. 6 Näringsliv Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn skapas möjligheter för det växande företaget med kreativa och utvecklande miljöer, där kommunen agerar som katalysator för en dynamisk utveckling. Vi arbetar för ett kluster inom miljömotorområdet med forskning och utveckling inom områdena miljö, energi och fordon tillsammans med näringsliv och akademi. Vi utvecklar besöksnäringen och underlättar nya etableringar. Kommunen är ungdomlig, snabb och smidig i sitt agerande på ett sätt som för tanken till vårt varumärke: Nykvarn – ung, vild och vacker! Det här gör vi: Vi tillskapar strategiska arenor för att utveckla näringslivet i Stockholmsområdet. Vi skapar också allianser för att utveckla kluster inom forskning och utveckling, besöksnäring, etc. För utvecklingen av Mörby verksamhetsområde hittar vi partners som är villiga att skapa ett av Stockholms mest spännande verksamhetsområden. Vi knyter samarbetskontakter med intressenter för vårt framtida miljömotorcentrum. Ett aktivt planarbete ger förutsättningar för en näringslivsutveckling i framkant. Infrastruktur och pendling Visionen – detta vill vi uppnå: Det är bekvämt och funktionellt att ta sig till och från Nykvarn. För pendling och arbetsresor har vi en god turtäthet med rimlig prisbild. Tågen trafikerar med 30-minuterstrafik till SL-taxa och kompletteras med bussar med kvartstrafik. Tillgängligheten till stationen är bra med en kombination av pendlarparkeringar och kundparkeringar för butikerna. Inom kommunen finns funktionella matarlinjer med buss i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. För att visionen om Nykvarn som ung, vild och vacker har pendlingen en avgörande betydelse. Det här gör vi: Vi skapar nätverk och odlar goda relationer med SL som är trafikhuvudman i länet, men även med tågoperatörerna och våra grannar längs Svealandsbanan. Tillsammans bildar vi opinion för infrastruktur- och pendlingsfrågor i kommunen. Genom ett större resandeunderlag och ökad tillgänglighet till vägar, gc-vägar och trafiklösningar skapas en större efterfrågan på allmänna kommunikationer. 7 Centrum Visionen – detta vill vi uppnå: Nykvarns centrum präglas av full fart och sjudande aktivitet, ”dygnet runt”. Här finns en mångfald av butiker, boenden och aktiviteter som gör centrum levande och attraktivt. Här finns mötesplatser för alla och en naturlig knutpunkt för resande. Husen är vackra och arkitektoniskt utmanande, och hela centrum präglas av långsiktig hållbarhet. Gestaltningsmässigt är centrum bärare av vårt varumärke Nykvarn - ung, vild och vacker. Det här gör vi: Vi ser till att bostäder byggs i centrum som tillgodoser behoven för olika målgrupper, inte minst för äldre som vill ha ett bekvämt boende när man sålt villan. Vi skapar allianser mellan fastighetsägare, köpmän, kommunen och andra serviceförmedlare. Vi tar fram en tydlig strategi för centrums form, innehåll och gestaltning. Vi utvecklar ett gott tilltal vid ”stadsportarna” till Nykvarn. Skolan Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn har vi Sveriges bästa skola. Kommunen har antagit en kunskapsgaranti som tillgodoser alla elevers behov av godkända baskunskaper i kärnämnena. Det är kommunens löfte och en fast bas för den utbildning vi står för. Sveriges bästa skola har också en tydlig spets som lockar eleverna att utveckla och förmera sina kunskaper, även de elever som redan ligger i framkant. Skolan förmedlar en bred kompetens, ämneskunskaper varvas med sociala och kulturella färdigheter. Det är viktigt för de barnfamiljer som lockas av visionen: Nykvarn - ung, vild och vacker att förskolan och skolan håller en hög kvalitet. Det här gör vi: I Nykvarn utvecklas visionen för den bästa skolan. Det innebär att basen tryggas genom att alla bärare av kunskapsgarantin synliggörs. Vi utvecklar och rekryterar de bästa medarbetarna och vi knyter till oss de resurspersoner som på olika sätt vill medverka i garantin och säkra genomförandet. Vi tar fram en pedagogisk prototyp i stor frihet och i liten skala, där de goda exemplen utvecklas. Vi söker aktivt mentorer från näringslivet som medverkar som goda förebilder för framtidens entreprenörer. Nykvarns plats i regionen Nykvarn är en bra kommun att bo i och betraktas också som en naturlig plats att 8 lägga sitt företag på. Läget vid porten till Stockholm och med mycket goda kommunikationsmöjligheter, på väg och järnväg, gör att många ser våra verksamhetsområden som naturliga för att lokalisera större och mindre företag. De stora områden som avsatts för nya verksamheter har blivit en nyckel till Stockholms framgång vid företagsetableringar. Nykvarns miljömotorcentrum har gett kommunen en välbekant profil, men många har också valt kommunen för att utveckla sitt företag inom besöksnäringen här. För många barnfamiljer har kombinationen av vackra platser och ett långsiktigt uthålligt samhälle med en erkänt bra skola och med bra pendlingsmöjligheter lett till att man gärna vill bo i Nykvarn. Det är enkelt att bo här, här finns ett utbud av service och fritidsaktiviteter och det är lätt att påverka viktiga beslut i kommunen, som man betraktar som lyhörd och snabb. De okonventionella lösningarna medför spännande utveckling, vare sig det gäller service, kultur eller forskningsinitiativ. Nykvarn har därmed blivit en liten kommun som allt fler har upptäckt och som det talas mer och mer om och i kommunen är invånarna stolta över sin kommun: Nykvarn - ung, vild och vacker. Kommunfullmäktiges strategiska mål De strategiska målen bryts ner i effektmål av respektive nämnd. Kommunfullmäktige fastställer övergripande strategiska mål som möjliggör uppföljning av om målen leder verksamheterna i rätt riktning utifrån visionens grundtankar. De strategiska målen liksom nämndernas effektmål utgår från fyra perspektiv. • • • • Medborgare/kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomi • Medborgare/kund • Våra medborgare, företag, besökare ska vara nöjda och känna delaktighet i den service vi ger och de beslut som fattas. Framgångsfaktorer: - Hög kompetens, kvalitet och rättssäkerhet - Hög tillgänglighet och lättförstådd information - Gott och professionellt bemötande • Företrädare för kommunen • Våra medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll. Framgångsfaktorer: - Gott och inspirerande ledarskap - Aktivt medarbetarskap 9 • Resurser och tid finns för kompetensutveckling Medarbetarnas delaktighet Process och utveckling • Våra kunder (medborgare, företag, besökare) har rätt att förvänta sig kvalitativ service till lägsta möjliga kostnad utifrån gällande lagstiftning och sina behov. Kommunen ska därför verka för ökad konkurrens och valfrihet i syfte att utveckla kvalitet och effektivitet. Framgångsfaktorer: - Samverkan och samarbete - God omvärldsorientering - Rätt kompetens och bemanning - En säker informations- och beslutsprocess • Ekonomi • - Kommunens ekonomi ska vara långsiktigt stabil samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. Kommunens samlade ekonomi ska under nuvarande mandatperiod 2011-2014 vara i balans. Samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Framgångsfaktorer: - God ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande - En ekonomi i balans - God kostnads- och intäktskontroll - Systematisk uppföljning KOMMUNFULLMÄKTIGES STRATEGISKA MÅL • • Perspektivet medborgare/kund Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka (Nöjd regionindex) • Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka (Nöjd medborgarindex) Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka (Nöjd inflytandeindex) Perspektivet företrädare för kommunen Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar • Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar • Perspektivet process och utveckling Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige • 10 • Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige • Perspektivet ekonomi Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag • Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 % • Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 % • Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning 2013 var det första året som nämnder och kommunstyrelsen beslutade om effektmål utifrån ovanstående strategiska mål. Tidigare beslutade kommunfullmäktige även om effektmålen efter beredning och förslag från nämnderna. Enligt kommunens budgetprocess ska nämndernas effektmål kommuniceras med kommunfullmäktige under hösten innan budgetåret. Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling I början av 2013 har risken för en djupare recession och med den en förnyad finansiell oro minskat. I Sverige liksom på många andra håll i världen signalerar bl a de finansiella marknaderna att vi rör oss mot ljusare tider. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer dock att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen till detta är en svag utveckling i vår omvärld och då kanske främst i Sydeuropa. 2013 förväntas BNP växa med 1,5 procent och under 2014 beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på 2014 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. BNP beräknas öka med 1,5 % i år vilket är en fortsatt måttlig ökning. För 2014 beräknas en ökning med 2,5 %. Ett reformerat förslag till utjämningssystem är på väg fram till riksdagen för beslut i slutet av 2013. För Nykvarns del innebär de förslagen förändringarna ett positivt tillskott i utjämningssystemet med 948 kr/invånare. Det motsvarar en årlig förstärkning av de generella statsbidragen med ca 9 Mkr. Denna reform har inte räknats med i helårsprognosen för året. Ett förslag finns framtaget i Stockholms län om överförande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till länets kommuner från 2015. Utredning pågår om de ekonomiska konsekvenserna och hur en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna ska ske. Utvecklingen av skatteunderlaget de närmaste åren är av stor betydelse för Nykvarns ekonomiska utveckling. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderlaget öka med 3,4 % 2013 och 3,2 % 2014. Åren därefter beräknas ökningen bli mellan 4,0 - 4,7 % per år. 11 Demografiska förändringar Statistiska Centralbyråns senaste befolkningsprognos (2011-2060) förutspår en något långsammare befolkningstillväxt för de närmaste åren än den tidigare prognosen. Detta beror på främst på antaganden om minskad invandring. Även barnafödandet prognostiseras att minska något. De närmaste åren kommer befolkningsökningen i landet årligen vara ca 0,6 – 0,7 %. För kommunens del har en anpassning skett av befolkningsprognosen i den nya flerårsplanen till en nivå något över SCB:s befolkningsprognos. För hela planeringsperioden 2014-2016 beräknas antalet invånare öka med 134 fler än riksprognosen. I den nya prognosen är den årliga ökningen 1,7 – 1,8 % vilket överensstämmer i stort med kommunens effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 %. Befolkningsökningen 2012 och den planerade utvecklingen för 2013 är dock avsevärt lägre så ingångsvärdena i planeringsperioden 2014-2016 har påverkats av detta. Antalet förskolbarn kommer under treårsperioden att minska med drygt 30 barn. Antalet barn i grundskoleåldrarna kommer att öka relativt kraftigt och uppgå till ca 1 570 barn i slutet av år 2016. Antalet ungdomar i gymnasieåldern beräknas minska under planeringsperioden. Under 2016 kommer antalet ungdomar i gymnasieåldern åter att öka. Under planeringsperioden kommer antalet äldre över 80 år att öka. Detta beror på de stora årsgrupperna som idag är mellan 75 och 79 år. Även denna grupp yngre pensionärer (65-79 år) beräknas öka. Födelsenettot beräknas ge ett årligt överskott med ca 40 invånare. Då har kalkylerats med att ca 100 barn föds årligen vilket är något högre än utfallet 2012 (86 barn). De förändringar som beräknas för barn och ungdomar ställer krav på omfördelning av resurser inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. Reformer Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. I enlighet med riksdagens uttalande presenteras normalt inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till budgetpropositionen som lämnas på hösten. I vårpropositionen 2013 görs ett undantag för att motverka den höga arbetslösheten. Regeringen föreslår att ytterligare utbildningsplatser skapas i storleksordningen 12 500 platser. I den senaste höstpropositionen (budgetpropositionen för år 2013) presenterades ett antal reformförslag som berör kommunerna. Några av de viktigaste återges här i punktform. Det ska anmärkas att inte alla av majoritetens reformförslag leder till beslut i riksdagen p g a nuvarande politiska minoritetsregering. • Riktat statsbidrag för att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger 12 • • • • • • • • • • • • • • • • • Forskarskolor för lärare och förskollärare Bättre integration i skolan för nyanlända elever Utveckling och kvalitetssäkring av nationella prov Elevhälsosatsning Gymnasiereformen GY 2011 som innebär stora effektiviseringskrav och därmed minskade statsbidrag till kommunerna Motverka bristen på yrkeslärare Förlängning och höjning av bidraget för att anordna en lärlingsutbildning av hög kvalitet Satsningar inom den gymnasiala vuxenutbildningen Fortsatt psykiatrisatsning Satsning på de mest sjuka äldre Stärkt stöd och skydd för barn och unga inom individ- och familjeomsorgens ansvarsområde Underlättandet av övergången från ekonomiskt bistånd till arbete. Flera olika reformer för integration och nyanländas etablering i samhället Fortsatta satsningar på energieffektivt byggande, solceller och biogas Kortare handläggningstider inom plan- och bygglagens verksamhetsområde Ökade anslag till drift, underhåll och trimning av det befintliga väg- och järnvägsnätet Ett stort antal satsningar inom arbetsmarknadsområdet för bl a unga och funktionsnedsatta. Preliminära arbetsgivaravgifter för 2014 I vårpropositionen finns ingen information om förändrade lagstadgade arbetsgivaravgifter för år 2014. Vi utgår därför ifrån att dessa är preliminärt oförändrade, d v s 31,42 %. Regeringen kan återkomma i budgetpropositionen i september med eventuella förändringar. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Förändring Löneförändring 1 % Tio heltidstjänster Prisförändring 1 % Förändring av försörjningsstöd 10 % Ränteeffekt upplåning 10 Mkr Förändring skatteintäkter o statsbidrag vid ökning/minskning 100 invånare Förändring med 1 % i skatteprognosen Förändring av skatteuttaget med 10 öre Påverkan ekonomi 2,4 Mkr +/- 3,8 Mkr 2,0 Mkr +/- 0,7 Mkr 0,4 Mkr +/- 4,2 Mkr +/- 4,0 Mkr +/- 2,0 Mkr 13 Planeringsförutsättningar Målstruktur Kommunfullmäktige fastställer de strategiska målen i budgetdokumentet i samband med behandlingen av årsbudget och den ekonomiska flerårsplanen. I budgetdokumentet redovisas kommunens vision och kommunfullmäktiges strategiska mål. Respektive nämnd/kommunstyrelsen beslutar därefter om effektmål för sin nämnd med utgångspunkt från visionen, de strategiska målen och den tilldelade budgetramen. Effektmålen återrapporteras till kommunfullmäktige under hösten. Därutöver arbetar enheterna fram arbetsmål och individuella mål som används i den lokala styrningen och uppföljningen. Målstrukturen kan i korthet beskrivas i följande schema: Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision för en längre tidsperiod. I visionen framgår fem områden som kommunen fokuserar på: • boende • näringsliv • infrastruktur/pendling • centrum • lärande Kommunfullmäktige fastställer strategiska övergripande mål som berör Kommunfullmäksamtliga verksamheter. De strategiska målen utgår från fyra perspektiv: tiges strategiska mål • medborgare/kund • företrädare för kommunen • process och utveckling • ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna beslutar om effektmål för sina Effektmål verksamheter. Målen återrapporteras till kommunfullmäktige. God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans God ekonomisk samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. hushållning God ekonomisk hushållning är en sammanfattande bedömning som görs utifrån de fyra perspektiven. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv för verksamhet i kommunala Ägardirektiv bolag. Enheter och arbetslag bryter ner de övergripande målen i arbetsmål och Arbetsmål individuella mål. Vision Uppföljning av visionen görs i den politiska hanteringen av årsredovisningen. Uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål görs i årsredovisningen. För kommunstyrelsens och nämndernas effektmål görs uppföljningen i årsredovisningen och i nämndernas verksamhetsberättelser. I den utsträckning det är möjligt ska effektmålen också följas upp och kommenteras i de obligatoriska uppföljningarna (budgetuppföljning per mars och delårsrapport). Uppföljning av arbetsmål och individuella mål görs på tjänstemannanivå på enheter och i arbetslag. Väsentliga arbetsmål redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Kontroll av arbetet med arbetsmål sker som en del i den interna kontrollen. Vid uppföljningen av de strategiska målen och effektmålen ska en femgradig skala användas 14 med nedanstående kommunövergripande definitioner av hur den femgradiga skalan ska tolkas. Det finns också gemensamma anvisningar för detta och hur återrapportering ska ske. Det är av stor vikt att effektmålen är utformade så att de årligen kan mätas senast i slutet av respektive år. Kriterier för GOD EKONOMISK VERKSAMHETSMÅL EKONOMIMÅL INVESTERINGSMÅL mätarställning HUSHÅLLNING UTMÄRKT Enheten/verksamheten Enheten/verksamhetens Enheten/verksamhetens Investeringen håller redovisar ett överträffar fastställt mål överträffar fastställt mål tidplanen eller blir klar ekonomiskt överskott (=överskott) tidigare och följer budget totalt samtidigt som eller redovisar överskott. man uppfyller eller överträffar fastställda mål BRA Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Investeringen följer redovisar ett uppfyller fastställt mål uppfyller fastställt mål tidplan och budget. (= 0 resultat) ekonomiskt utfall enl budget samtidigt som man uppfyller fastställda mål Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Investeringen följer OK redovisar ett uppfyller fastställt mål redovisar en ekonomiskt budget men är försenat ekonomiskt utfall enl inom 90-99 % avvikelse på max 2 % jämfört med tidplan av budget eller en negativ orsaker som kommunen inte kan påverka avvikelse på max 2 % samtidigt som man uppfyller målen till 90 % eller mer. VARNING Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Investeringen avviker redovisar ett uppfyller fastställt mål till redovisar en ekonomiskt negativt från budgeten ekonomiskt utfall enl 80-89 % avvikelse på max 3 % med 5-10%. budget eller en negativ avvikelse på max 3 % samtidigt som man uppfyller målen till 80 % eller mer. DÅLIGT Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten Investeringen avviker redovisar ett uppfyller fastställt mål till redovisar en ekonomiskt negativt från budget med ekonomiskt utfall enl mindre än 80 % avvikelse på mer än 3 % mer än 10 % eller budget eller en negativ avvikelse på mer än 3 Investeringen är inte % samtidigt som man påbörjad av orsaker som uppfyller målen till kommunen själv kan mindre än 80 %. påverka INGEN Målet är inte relevant för STATUS enheten/verksamheten Budgetprocess Kommunens budgetprocess startar drygt ett år innan det aktuella budgetåret. • • • Kommunstyrelsen arrangerar en budgetdag där de övergripande förutsättningarna redovisas och diskuteras Kommunstyrelsen beslutar om preliminära budgetramar som sedan konsekvensbeskrivs av nämnderna Utifrån detta material tar kommunstyrelsen fram ett budgetförslag med flerårsplan 15 • som behandlas och fastställs av kommunfullmäktige i juni. Vid detta tillfälle fastställs också de kommunövergripande strategiska målen. Efter sommaren bryts de ekonomiska ramarna ner till en detaljbudget för respektive nämnd. Nämnderna fastställer sin detaljbudget och effektmål som återrapporteras till kommunfullmäktige. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. De fyra strategiska mål som berör perspektivet ekonomi är för 2014: • Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag • Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 % • Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 % • Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Uppnås dessa mål skapas goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av kommunens ekonomi. En ekonomi som tål en tillfällig nedgång och oförutsedda händelser. God ekonomisk hushållning är också en god måluppfyllelse, förutom för det ekonomiska perspektivet, även för perspektiven: • Medborgare/kund • Företrädare för kommunen • Process och utveckling De av kommunfullmäktige fastställda strategiska målen, nämndernas effektmål och beslutade budgetramar/ersättningar ska vara styrande i verksamheten. Det innebär bl a att målen ska levandegöras på de olika arbetsplatserna, brytas ner i arbetsmål, stämmas av och följas upp. Återrapportering av måluppfyllelsen ska ske till den politiska nivån i samband med kommunens obligatoriska uppföljningar där årsredovisningen är den viktigaste. Ekonomin är den yttersta restriktionen i driften av kommunens verksamheter. Uppstår konflikt mellan mål och tillgängliga medel ska medlen styra verksamhetens omfattning och kvalitet. Volymökningar och nya behov ska finansieras genom utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt genom omprövning och omdisposition inom befintlig verksamhet. Investeringar ska egenfinansieras till åtminstone 80 %. Eventuella positiva resultat ska på ett planerat sätt förstärka det egna kapitalet och vid behov avsättas till framtida underskott, pensionsutbetalningar och investeringar. Bostadsbyggande En årlig uppdatering görs av bostadsförsörjningsprogrammet för hur många inflyttningsklara småhus/lägenheter som kommer att stå färdiga respektive år. Denna plan ligger till grund för befolkningsprognosen för planeringsperioden. Senast gjordes en uppdatering i samband med kommunstyrelsens budgetdag i januari 2013. Det är denna uppdatering som ligger till grund för budget och därmed befolkningsprognosen. Vid kommunstyrelsens budgetdag betonades också behovet av en försiktig plan för bostadsbyggandet. 16 Det är av stor vikt för kommunen att åstadkomma en relativt jämn utbyggnadstakt för att kommunala resurser som förskolor och skolor ska räcka till och för att skapa bra planeringsförutsättningar för utbyggnad av infrastruktur och verksamhetslokaler. Uppskattat antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus respektive år framgår nedan. Projektnamn 2012 Plan Hökmossvägen (1a-b) 10 Brokvarn - villor 10 Brokvarn - övriga Stålbruket Nygårds backar 2 Sätra Gård Första Bo Sandtorp Skogslund Hällby Baffeln 10 Turinge 5 Vidbynäs 5 Karaffen Stöpplaren Långängen Ströpsta 3:127 Gamla Idrottsplatsen Holländaren Centrum Tekannan Betongen Sundsvik Strand Förtätning/avstyckning* 5 Totalt 47 Antal färdigställda lgh som underlag för budget och flerårsplan 25 * inkl fritidshus permanent 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Plan Plan Plan Plan 2 3 4 7 5 42 5 5 44 7 5 21 7 5 21 5 6 5 5 5 3 5 12 10 5 3 10 24 10 4 3 20 4 50 7 15 24 10 1 1 2 5 50 20 50 30 2 15 5 118 48 5 181 5 175 5 168 60 80 80 80 Befolkningsutveckling Prognosen för befolkningsutvecklingen har sin utgångspunkt i beräknat antal inflyttningsklara lägenheter per år samt historiska fakta beträffande inflyttningsnetto och födelsenetto. För planeringsperioden har antagits ett årligt födelsenetto med 40 personer. Antalet födda beräknas till 100 barn vilket är baserat på genomsnittliga historiska fakta. I befolkningsutvecklingen såg vi ett tillfälligt trendbrott 2011 då befolkningsutvecklingen stod still för att därefter under 2012 åter öka (+111 invånare). Den försiktiga bedömningen av antal färdigställda lägenheter innebär ändå en befolkningsutveckling utöver SCB:s riksprognos i slutet av planeringsperioden. Utvecklingen för 2014 läggs i budgetförslaget lika med SCB:s riksprognos för att därefter i takt med bättre konjunkturer vara mer optimistisk. Kommunens antagande om befolkningsutveckling är starkt beroende av yttre faktorer som efterfrågan, ränteläge och prisbild vid köp av tomter och villor. För 2013 beräknas befolkningen öka med 105 personer. För flerårsplanens 2014-2016 beräknas en årlig befolkningsökning med 172 personer. 17 Jämfört med kommunens nuvarande effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 % är befolkningen vid planeringsperiodens slut, med den föreslagna prognosen, 77 personer lägre. Den faktiska och beräknade befolkningen per sista december respektive år framgår av tabellen nedan. Budget 2014-2016 Ålder 0 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-W Summa Utfall 2010 126 714 1 358 433 528 4 827 1 153 192 9 331 Utfall 2012 86 688 1 405 427 569 4 759 1 303 205 9 442 Utfall 2011 106 704 1 343 452 526 4 759 1 242 199 9 331 Plan 2013 100 655 1 446 382 620 4 762 1 355 227 9 547 Plan 2014 100 661 1 491 336 671 4 808 1 402 250 9 719 Plan 2015 100 647 1 546 329 666 4 867 1 468 268 9 891 Plan 2016 100 624 1 570 357 663 4 952 1 507 290 10 063 Den befolkningsprognos som presenteras i budgeten är gemensam för alla verksamheter och ska utgöra underlag för bedömning av resursbehov i förhållande till volymförändringar i de olika verksamheterna. Skatter och generella statsbidrag De beräknade intäkterna i form av skatter, utjämning och generella statsbidrag bygger på Sveriges Kommuners och Landstings prognos från april 2013. Hänsyn har också tagits till den omräkning som gjorts av LSS-utjämningsbidraget i början av april. En del i prognosen är kommunens antagande om utvecklingen av antalet invånare. Underlaget utgörs av antalet invånare den 1 november året före budgetåret. Den 1 november 2013 beräknas kommunen ha 9 518 invånare. Skatteprognosen har beräknats utifrån antagandet om oförändrad kommunalskatt under hela planeringsperioden och med att nuvarande system för fastighetsavgift är oförändrat. En avvikelse med 25 invånare motsvarar ca 1,1 Mkr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Den positiva utvecklingen av skatteintäkterna som har beräknats för planeringsperioden baseras på den kommungemensamma befolkningsprognosen. ÅR (tkr) Skatter o generella bidrag Beräknad och faktisk utveckling Procentuell utveckling 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 2016 Flerårsplan Flerårsplan 399 517 409 646 421 917 438 000 456 000 474 000 495 000 7,2% 2,5% 3,0% 4,5% 4,1% 3,9% 4,4% Numera har de flesta riktade statsbidrag inordnats i systemet med generella statsbidrag. De stora statsbidrag som fortfarande kvarstår som riktade, och därmed betraktas som en intäkt i verksamheterna, är flyktingbidragen och ersättningen för att kommunen tillämpar maxtaxa inom barnomsorgen inklusive de bidrag som fås för kvalitetssäkring. Från och med 2008 ingår den kommunala fastighetsavgiften i beräkningen av skatter och generella bidrag. Ett reformerat förslag till utjämningssystem är på väg fram till riksdagen för beslut. För Nykvarns del innebär de föreslagna förändringarna ett positivt tillskott från utjämningssystemet med 948 kr/invånare. Det motsvarar en årlig förstärkning av de generella 18 statsbidragen med ca 9 Mkr. Hänsyn har inte tagits till förslaget i de beräkningar som gjorts för planperioden eftersom riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan. Om ett beslut tas under vårriksdagen får de ökade intäkterna från skatteutjämningen hanteras i en senare fas av budgetarbetet. Ett förslag finns framtaget i Stockholms län om överförande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till länets kommuner från 2015. Utredning om detta pågår och kommer att innebära en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Då det inte finns något beslut om detta har hänsyn till detta förändrade huvudmannaskap i flerårsplanen för 2015-2016. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot förstärks årligen med de kupongutbetalningar som ingår i den placering som gjorts för de ökade pensionskostnaderna. Dessa kan sägas vara ”öronmärkta” för utbetalningar av de pensioner som intjänades före 1998. T o m 2012 utbetalades fasta kupongutdelningar Från 2013 är kupongutbetalningen inte garanterad utan beroende av placeringens utveckling. De första fem åren har utdelning getts med ca 36,6 Mkr. Under 2011-2013 har AB Nykvarnsbostäder amorterat tillsammans ca 64,5 Mkr på sin låneskuld till kommunen. Det minskar de finansiella intäkterna samtidigt som kommunens upplåningsbehov minskat. Det kommunala lånebehovet är osäkert under planeringsperioden då det är beroende av tidpunkten för när exploateringsintäkter flyter in och igångsättandet av större investeringsprojekt. Det gäller både kommunala investeringar och eventuella bostadsprojekt i AB Nykvarnsbostäders regi. I planeringsförutsättningarna för treårsperioden ingår en ökad nettoupplåning på ca 100 Mkr. Upplåningsbehovet baseras på nu kända investeringsprojekt men är osäkert beroende på främst andra likvida flöden som t ex försäljning av mark för industriändamål. ÅR (tkr) Finansnetto Beräknad och faktisk utveckling av finansnettot 2010 Utfall 6 730 2011 Utfall 3 886 2012 Budget 3 500 2012 Utfall 4 536 2013 Budget 2014 Budget 1 500 200 2015 2016 Flerårsplan Flerårsplan -1 800 -700 Finansnettot beräknas vara positivt under 2014 för att därefter försämras och från och med 2015 vara negativt. Budgeteringen av dessa poster är dock svårbedömd. Osäkerheten beträffande finansförvaltningen kan sammanfattas i följande punkter: • Den framtida utvecklingen av utdelningen från placeringen för framtida pensioner • AB Nykvarnsbostäders lånebehov för framtida bostadsprojekt • Framtida inkomster från kommunens exploateringsverksamhet • Behovet av finansiering för kommunala verksamhetslokaler Budgeterat resultat och utrymme för nettodriftkostnader För planeringsperioden 2014 - 2016 är resultatmålet 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket överensstämmer med kommunens ekonomiska mål. För alla tre år i flerårsplanen har resultatet budgeterats till 2 % med undantag för 2014. För 2014 har ytterligare 500 tkr (resultat 2,1 %) avsatts som vilande medel i det budgeterade resultatet. Syftet med denna friare resurs är att beslut ska kunna tas under budgetåret för angelägna mindre satsningar utan att resultatmålet 2 % försämras. Med erfarenhet av att detta mål inte uppnåtts under flera av de senaste åren skulle det budgeterade resultatet behöva vara högre än 2 % för hela planeringsperioden. I årets budgetarbete görs bedömningen att det inte finns 19 något utrymme för en sådan höjning. ÅR (tkr) Resultat Faktiskt och budgeterat resultat 2010 Utfall I % av skatter och statsbidrag 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 2016 Flerårsplan Flerårsplan 7 208 6 720 8 922 8 760 9 620 9 480 9 900 1,8% 1,6% 2,1% 2,0% 2,1% 2,0% 2,0% Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och de år finansnettot är positivt skapar utrymmet för det budgeterade resultatet och verksamheternas nettodriftkostnader i resultaträkningen. ÅR (tkr) Utrymme verksamhetens nettokostnad i resultaträkningen Förändrat utrymme Förändrat utrymme i % 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 2016 Flerårsplan Flerårsplan 399 039 409 572 424 221 430 740 446 580 462 720 484 400 20 082 10 533 14 649 6 519 15 840 16 140 21 680 5,3% 2,6% 3,6% 4,0% 3,7% 3,5% 4,7% Antaganden om löne- och prisutveckling Timlöneutvecklingen enligt nationalräkenskaperna bedöms ligga inom intervallet 2,9 – 3,6 % per år under perioden 2014-2016. Konsumentprisindex beräknas öka med mellan 1,3 och 2,5 % per år under perioden. 2014 – 2016 där den lägsta ökningstakten har beräknats för år 2014. Följande antaganden gäller för kommunens budgetramar för 2014: • • • • • Prisutveckling Intäktsutveckling Intern ränta Lönekostnadsutveckling Personalomkostnadspålägg 1,3 % 1,3 % 2,5 % 2,0 % (helårseffekt) 38,46 % (oförändrat) Effektiviseringskrav och generella ramjusteringar I budgeten förutsätts en generell intäktsökning med 1,3 % för de intäkter som kommunen kan påverka genom beslut om taxor och avgifter. Det ska observeras att de tilldelade ramarna förutsätter att de påverkbara intäkterna höjs med minst 1,3 %. Ökade intäkter sker genom volymökningar (fler som betalar avgift) och anpassning av taxor och avgifter. Beslut om höjda taxor och avgifter måste hanteras av nämnderna i god tid i slutet av 2013 för att få helårseffekt 2014. Pris- och lönekompensation ges till respektive nämnd enligt bedömningarna ovan. Avtalsrörelsen för innevarande år, 2013, är ännu inte slutsummerad. Den bedömning som ligger till grund för 2014 är att nämnderna har kompenserats mer för löneökningar (2,5 % 2013) än det beräknade utfallet. Med bakgrunden av de krav på anpassning som finns i 2013 års budget och att beslutet om 15-punktersprogrammet syftar till att nämndernas ekonomi är i balans senast vid utgången av 2013 ställs fortsatta höga krav på nämndernas effektiviseringsarbete. 20 Generella ramjusteringar Personalkostnadskompensation Priskompensation Ramjustering ökade intäkter 2014 5 475 3 755 -605 Summa 8 625 Volymförändringar De volymförändringar som beror på förändringar i antalet invånare och åldersstruktur framgår av den kommungemensamma befolkningsprognosen. Befolkningsutvecklingen för det första kvartalet 2013 talar för att den prognos som gjort med 9 518 invånare per 1 november kan uppnås. I budgeten för 2013 lämnades ingen volymkompensation för demografiska förändringar. I flerårsplanen 2014-2016 lämnas ramtillskott för de beräknade demografiska förändringarna. För förskola och skola samt äldreomsorg baseras beräkningarna på det kommungemensamma antagandet om befolkningsförändringar. Inom LSS-området har beräkningen gjorts med utgångspunkt från känt antal personer som berörs av LSS-lagstiftningen. Antalet barn och unga i förskola, skolbarnsomsorg och grundskola beräknas öka 2014 i jämförelse med 2013 medan antalet gymnasieelever fortsätter att minska. Antalet äldre kommer att öka relativt jämnt fördelat de tre åren i flerårsperioden. I beräkningen av den demografiska volymförändringen har utgångspunkten varit samma servicegrad som under 2012, dvs andelen äldre som utnyttjar servicen i förhållande till åldersgruppen 65 år och äldre. Volymförändringar demografi Förskola Skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasieskola LSS-området Äldreomsorg Summa 2014 2 250 -450 2 975 -4 075 2 000 2 000 4 700 2015 -2 650 150 2 900 -2 050 2 500 2 500 3 350 2016 -1 875 50 1 925 1 850 3 500 2 500 7 950 Justeringar engångsanslag m m I budgetarbetet görs årligen en avstämning och eventuell omdisponering av engångsanslag mm. Här ingår också anslag där utvecklingen är mer oregelbunden varför det inte är lämpligt med generell ramkompensation som t ex anslaget för pensionskostnader. Kommunfullmäktige beslutade i början av 2012 om ett tillfälligt driftanslag på 971 tkr för framtagande av en ny översiktsplan. Då detta arbete fortsatt under 2013 beviljade kommunfullmäktige ytterligare ett tilläggsanslag på 500 tkr. Dessa tillfälliga anslag har frånräknats ramarna. Valnämnden kommer under 2014 att genomföra både allmänna val och val till Europaparlamentet. Statsbidrag för förtidsröstning beräknas inkomma i samma grad som vid de senaste valen varför ett ramtillskott med 175 tkr bedömts vara tillräckligt. Kommunens pensionsskuld har ökat under 2013 genom sänkning av diskonteringsräntan (RIPS07). Enligt KPA s prognos över pensionsutbetalningar inklusive löneskatt samt avgifter kommer dessa att efter den ökning som är följd av ränteförändringen 2013 inte öka under 2014. 21 Den rekommenderade intern räntan för 2014 är 2,5 % vilket är en minskning jämfört med internräntan 2013 med 0,4 procentenheter. Internräntan påverkar driftbudgeten men inte resultaträkningen. Ökade avskrivningskostnader och intern ränta har beräknats för nya kända beslutade investeringar och för de investeringar som förväntas behandlas i beslutsprocessen under 2013. Ökade avskrivningskostnader för 2014 har beräknats till netto ca 1 340 tkr. men är beroende av när olika investeringar tas i drift. Under 2015 och 2016 beräknas avskrivningarna fortsätta att öka. Justeringar engångsanslag mm Tillfälligt ramtillskott översiktsplan Tillfälligt ramtillskott valnämnden Ökade pensionskostnader Ökade avskrivningskostnader Nettoeffekt förändrad internränta 2014 -500 175 0 1 340 -20 Summa 995 Planerade större verksamhetsförändringar I budgeten har tidpunkten för driftstart av de två nya gruppbostäderna för funktionshindrade beräknats. För 2014 blir det en halvårseffekt. Eftersom det är till största delen två ersättningsboenden till Kvartunet så blir rameffekten inte så stor. I detaljbudgetarbetet görs mer noggranna beräkningar för beräkning av omsorgspeng, hyresintäkter mm. En förskjutning i färdigställandet påverkar hela planeringsperioden. Driftstart • Boende för vuxna enligt LSS (5 resp. 4 lägenheter) 1 juli 2014 Nämndernas syn på preliminära budgetramar 2014 Kommunstyrelsen beslutade om preliminära ramar i februari som underlag för nämndernas diskussioner kring behoven för framtiden. Nämnderna fick i uppdrag att utifrån de preliminära ramarna redovisa • Volymförändringar • Kvalitet – kvalitetsjusteringar • Anpassning av mål • Utrymme för ny verksamhet/nya uppdrag • Möjlighet till kostnadsanpassning/intäktsökning Muntlig återrapportering till kommunstyrelsen skedde i mars. Sedan tidigare har vård- och omsorgsnämnden samt överförmyndaren aviserat om budgetbrister och därmed behov av ramtillskott redan under 2013. Nämndernas synpunkter på de preliminära ramarna kan kortfattat sammanfattas i följande: Utbildningsnämnden sammanfattar sina behov med ett förslag på ramtillskott, utöver en uppräknad preliminär ram med 3 %, med 5 Mkr. Behovet avser kvalitetshöjande insatser genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, kompetensutveckling samt en generell satsning på IKT. Nämnden föreslår också att minska antalet barn i barngrupperna både i 22 förskolan och i skolbarnsomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden bedömer ett behov på 7 Mkr utöver en uppräkning av ramarna med 3 %. Den främsta orsaken till behovet är volymökning i form av fler brukare och fler som är i behov av de tjänster som vård- och omsorg erbjuder. Bl a pekar man på behovet av att AB Nykvarnsbostäder kan försörja verksamheten med lägenheter både i form av servicelägenheter och för det ökade flyktingmottagandet. Man betonar också ökade krav på grund av lagstiftning som t ex nya krav på förebyggande/uppsökande verksamhet samt möjligheterna till kommunövergripande samordningsvinster för att minska skadegörelsen i kommunen. Bygg- och miljönämnden bedömer att det finns ett behov på ramtillskott med ca 1 Mkr förutom uppräkningen med 3 % i de preliminära ramarna. Det är framförallt nämndens myndighetsutövning som behöver förstärkas för att bättre leva upp till rättssäkerhet och lagstiftning. Nämnden förutspår också ett behov av ökad kompetens bl a för utvecklingsområdet Stockholm Syd och inom området kart- och mätverksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning har gjort en konsekvensbeskrivning utan ”prislappar” med utgångspunkt från de preliminära ramarna. Bl a betonas att fler invånare medför ökad efterfrågan på tjänster inom kultur- och fritidsområdet och att den utbyggnad som sker ställer krav på skötsel och drift av gator och GC-vägar mm. Vidare pekas på ökade kapitalkostnader för beslutade och planerade infrastruktursatsningar samt kostnadsökningar utöver ramtillskott för vissa system, försäkrings- och upphandlingskostnader mm. Det finns också behov av kvalitetshöjande åtgärder som t ex turist- och näringslivsfrågor och friskvård för kommunens medarbetare. Satsningar och anpassning I driftbudgeten för verksamhen 2014-2016 framgår de tilldelade nettoramarna för kommunens nämnder. Åren 2015 och 2016 betraktas som en plan utifrån beräknade skatteintäkter och generella bidrag. Hänsyn har endast tagits till de demografiska antaganden som framgår i budgetdokumentet. Hänsyn har inte tagits till den planerade skatteväxlingen mellan landsting och kommuner beträffande huvudmannaskapet för hemsjukvård eftersom beslut om detta ännu inte har fattats. För 2014 utgör ramarna de av kommunfullmäktige tilldelade anslagen för att genomföra beslutad verksamhet utifrån de antagna strategiska målen. Enligt definitionen av god ekonomisk hushållning i verksamheterna är ekonomin den yttersta restriktionen för driften av nämndernas verksamhet. I 2013 års budget fick två nämnder ramtillskott med förbehåll. Vård- och omsorgsnämnden fick 1,5 Mkr för att verksamheten i LSS-boendet Kvarntunet inte kan bedrivas effektivt i nuvarande lokaler. Förbehållet var att ompröva anslaget när nya lokaler tas i bruk. Bygg- och miljönämndens ram ökades med 0,8 Mkr då verksamheten under flera år varit underbudgeterad. Förbehållet var att omprövning skulle kunna ske då kapitalkostnaderna för utvecklingen av det geografiska informationssystemet GIS minskar. Satsningar kan göras av nämnderna inom erhållen ram/ersättning. Detta kräver alltså omprövning av befintlig verksamhet och ytterligare effektiviseringsåtgärder. Nämnderna uppmanas också att om möjligt skapa en ekonomisk buffert för att klara av oförutsedda händelser under året. I flerårsplanens första år, 2014, finns ett mindre utrymme (1,5 Mkr) för riktade projekt och 23 satsningar. Till vård- och omsorgsnämndens ram tillförs 200 tkr för ett sommarjobbsprojekt. Behovet av att sysselsätta ungdomar under sommarlovet är stort och det befintliga anslaget (ca 200 tkr) behöver förstärkas för att kunna erbjuda fler ungdomar meningsfull sysselsättning. Utbildningsnämnden har påbörjat ett nytt projekt med att förstärka den pedagogiska ITutvecklingen. Under perioden 2008-2012 bedrevs ett centralt IKT-projekt efter beslut och finansiering under tre år i budgeten. Den fortsatta utvecklingen har påbörjats med en ny organisation och en friare användning av IT-hjälpmedel i undervisningen. Detta projekt finansieras till viss del i skolpengssystemet men behov finns av en mer generell satsning. I budgeten för 2014 tillförs 500 tkr för denna satsning inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Utbildningsnämnden erhåller en ramförstärkning med 500 tkr för personalens kompetensutveckling. Det finns ett behov av förstärkning inom detta område utöver vad som ryms inom nämndens ordinarie budget. Kompetenshöjande åtgärder är viktiga för att kunna förverkliga kommunens vision inom utbildningsområdet. Kommunstyrelsen tillförs ett anslag på 200 tkr för att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen. Detta är en viktig tillgänglighetsfråga för kommuninvånarna och strategin syftar till att klargöra kommunens roll, målsättning, ekonomiskt ansvar mm beträffande den framtida utbyggnaden av bredband. Kommunstyrelsen tillförs ett projektanslag på 100 tkr för att utveckla ett samarbete mellan föreningsliv och kommunen med syfte att hålla vårt närområde helt, rent och snyggt. Ett engagerat föreningsliv i dessa frågor är en viktig intressent i ett sådant samarbete där en arbetsinsats kan göras som motprestation till ett bidrag för utfört arbete. För 2014 har härutöver ytterligare 500 tkr avsatts som vilande medel i det budgeterade resultatet. Syftet med denna friare resurs är att beslut ska kunna tas under budgetåret för angelägna mindre satsningar utan att resultatmålet 2 % försämras. Satsningar och anpassning Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revisionen Överförmyndaren 2014 0 300 1 000 200 0 0 0 0 Summa 1 500 Fastighetsunderhåll, lokalvård samt teknisk drift av gator och parker sköts sedan 1 april 2012 av AB Nykvarnsbostäder. För 2013 har ännu inte, i början av maj, överenskommelse träffats om avtalets omfattning och de justeringar som behöver göras utifrån erfarenheterna av de första nio månadernas drift. Ersättningssummorna har räknats upp för 2013 i stort sett enligt kommunens budgetantaganden för den övriga verksamhet som bedrivs i egen regi. För budgetåret 2014 förutsätts en motsvarande uppräkning och att beställningssumman prövas och detaljberäknas i samband med upprättandet av kommunens detaljbudget under hösten. Det pågående översiktsplanearbetet kan också komma att innebära omprioriteringar i satsningar och investeringar/exploateringar. 24 Nämndernas driftbudgetramar I tabellen sammanfattas framräkningen av driftbudgetramar 2014 för kommunens nämnder på totalnivå. Beräkningarna för 2015 och 2016 är en framskrivning av kända förändringar med utgångspunkt från planerade intäkter i form av skatter, generella statsbidrag samt finansnetto. Kommunstyrelsens och nämndernas budgetramar för planeringsperioden framgår av sammanställningen ”Driftbudget 2014 – 2016”. Budgetramar 2013 (netto) tkr 447 440 Generella ramjusteringar Volymförändringar demografi Justeringar engångsanslag mm Förändring kapitalkostnader Satsningar och anpassning Budgetramar 2014 (netto) 8 625 4 700 -325 1 320 1 500 463 260 Investeringar Investeringsplanen för perioden 2014 – 2016 har anpassats till kommunens förutsättningar att själv finansiera sina investeringar. Till investeringsplanen ska också läggas överförda anslag från tidigare år som historiskt sett varit ganska omfattande (2012 56,4 Mkr). Ett antal investeringsärenden är också föremål för politisk behandling under våren 2013 och har därför inte tagits med i investeringsplanen. De kommer istället med i tilläggsbudgeten för 2013 eller 2014 då beslut fattats om investeringen och de ekonomiska förutsättningarna. 2013 års investeringsbudget inklusive tilläggsbudget omfattar en investeringsnivå på ca 83 Mkr. Denna ambitionsnivå ligger över kommunens finansiella förutsättningar varför planen för 2014-2016 har en lägre ambitionsnivå. Dels ska tidigare investeringsbeslut genomföras och dels finns ett antal ärenden som ännu inte är klara för att kunna tas med i investeringsplanen. I investeringsbudgeten görs bedömning av när större projekt ska stå färdiga. Kalkylerna är gjorda i ett tidigt skede utan att marknadens pris prövats. I flerårsplanen för 2014- 2016 finns endast två större projekt, de två gruppbostäderna inom LSS-området. Beräknat färdigställt • • • Boende för vuxna enligt LSS (5 resp. 4 lägenheter) Ny förskola Skollokaler 1 juli 2014 Utredning pågår Utredning pågår Investeringsplanen med en specifikation av större investeringsprojekt över 2 Mkr ingår i budgetens tabellsammanställningar. Kommunstyrelsen Gång- och cykelvägen längs Södertäljevägen har delats in i tre etapper med anslag i investeringsbudgeten som sträcker sig från 2012 till 2015. Beslut om utformningen av etapp ett har försenats varför planen ändrats så att etapperna 2 och 3 genomförs först. Trafikverket lämnar bidrag för halva investeringsutgiften för etapperna 2 och 3. VA-utbyggnaden av bl a Hökmossen 3 kommer inte helt kunna finansieras av VA-kollektivet. 25 Ett särskilt ärende om finansieringen är på väg fram till beslut varför en kommunal medfinansiering inte ingår i investeringsbudgeten. Behovet av ökat investeringsanslag för stationsprojektets slutförande har beslutats om under våren 2013 i form av tilläggsanslag. Investeringsanslag för trappa från stationsområdet till centrum och eventuell kommunal finansiering av utformningen av allmän platsmark i centrum finns inte med i investeringsbudgeten utan kommer att behandlas i ett särskilt ärende 2013. Behovet av tilläggsanslag för Lundavägen etapp 2 samt gång- och cykelväg i anslutning till Taxinge slott har eller kommer att behandlas i särskilt beslut varför de ännu inte är med i investeringsbudgeten. Under våren 2012 har en utredning presenterats med förslag till kostnadsfördelning för en reglering av Mälaren. Ärendet är fortfarande på utredningsstadiet varför inget belopp avsatts i investeringsbudgeten för eventuellt bidrag till denna infrastrukturella investering. I samband med att serviceanläggningen vid Hökmossbadet eldhärjades har en diskussion förts om ett nyuppförande i bättre standard än den tidigare anläggningen. Denna standardhöjning finns inte medtagen i investeringsbudgeten utan kräver ett särskilt beslut. I anslutning till att området Älgbostaden planläggs planeras för en upprustning av Hökmossebadet. Anslaget för detta har lagts i investeringsbudgeten år 2015. En inventering pågår av kommunens lekplatser då ett större upprustningsbehov föreligger. En utgångspunkt har varit att ersätta flera lekplatser med två större lekplatser som också omfattar en motionspark för vuxna. Ett grovt beräknat investeringsanslag har lagts in i planen 2014 för detta. Investeringsprojektet ”Vattenreservoar” har senarelagts i investeringsplanen i avvaktan på pågående utredningar. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har under våren genomfört en utredning om kommande behov av förskole- och skollokaler. Utredningen kommer att presenteras i slutet av maj och då också behandlas politiskt varför eventuella behov av nya lokaler inte beaktas i investeringsbudgeten i detta dokument. En uppjustering har skett av inventarieanslagen i utbildningsnämndens investeringsbudget då ett stort behov av modernisering föreligger. Vård- och omsorgsnämnden Driftstarten för två nya LSS-boenden för vuxna är senarelagd till halvårsskiftet 2014. Det ursprungliga antalet lägenheter har reducerats med 2 lägenheter. Upphandling av byggnationen pågår och omfattar fem lägenheter på Trädgårdsvägen och fyra lägenheter på Maskinförarvägen. Vid färdigställandet avvecklas lägenheterna på Kvarntunets gruppboende. Investeringsanslag finns anvisade i 2011 och 2013 års budget med totalt 25 Mkr. Investeringsanslag på 5 Mkr finns anvisat sedan tidigare för bostäder för psykiskt funktionshindrade. Driftstarten har i omgångar senarelagts och är nu ytterligare senarelagt p g a förändrat behov av bostäder. 26 Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige Under kommunfullmäktiges ansvarsområde redovisas: • Kommunfullmäktiges sammanträden • Beredningsgrupper • Kommunalt partistöd • Borgliga förrättningar Driftbudgetram NÄMND tkr Kommunfullmäktige Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 1 455 1 742 1 771 1 822 1 874 Verksamhetsförändringar Inga förändringar föreslås för planeringsperioden 2014 – 2016. Kommunstyrelsen Under kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas: • Kommunstyrelsen • Kommunledningsfunktioner • Mark och fastigheter • Gator, vägar och parker • Vatten och avlopp • Kultur och fritid • Information och gemensam administration Driftbudgetram NÄMND tkr Kommunstyrelsen Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 81 296 76 453 78 690 80 960 83 263 VA-verksamheten ska enligt lag särredovisas för att tydliggöra skillnaden mellan skatte- och taxefinansierad verksamhet. Resultatbudget och balansbudget för VA-verksamheten redovisas bland de ekonomiska sammanställningarna i slutet av budgetdokumentet. Verksamhetsförändringar Ramarna har räknats upp med 2,9 % totalt. Här ingår den generella ramkompensationen för 27 löne- och prisantaganden, volymuppräkning samt några mindre riktade satsningar. Vidare har kompensation för ökade kapitalkostnader tillförts för framförallt redan beslutade investeringar i infrastruktur. Verksamhetsövergången till AB Nykvarnsbostäder av bl a fastighetsdrift samt drift av gator och parkmark har genomförs under våren 2012. Avtalet sträcker sig fram till 2015-12-31 varefter utvärdering och eventuell upphandling ska ske. Sista året, 2016, i planeringsperioden kan detta påverka budgeten. 2013 års omförhandling av avtalet pågår fortfarande varför konsekvenserna av detta inte tagits hänsyn till i budgeten. För kommunens del kvarstår ett behov av att utveckla beställarfunktionen bl a avseende uppföljning av beställda tjänster (prestationer och kvalitet), nyckeltal mm. Kommunfullmäktige beslutade 2012 om ett antal åtgärder (15 punkts programmet) med syfte att säkerställa god ekonomisk hushållning och att nämndernas driftredovisning skulle vara i balans i slutet av 2013. Förvaltningen har återrapporterat de olika punkterna och godkänt alla åtgärder i mars 2013. Förnyade uppdrag är att • Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ha en månatlig rapport av alla tillsvidareanställningar. Detta ska gälla fram till utgången av 2014. • En översyn av samtliga styrdokument ska vara färdigställd och slutförd senast 201312-31. Ett uppdrag om översyn av kommunens övergripande administrativa funktioner pågår som kan komma att påverka budgeten för 2014. Kommunstyrelsen har gett förvaltningen ett uppdrag att göra en helhetsgenomlysning av samtliga byggnader och lokaler i kommunens bestånd vilket ska resultera i förslag till framtida förvaltning alternativt försäljning av vissa fastigheter. Utredningsuppdraget ska redovisas senast vid årsskiftet 2013/2014 så resultatet kan komma att påverka budgeten för flerårsperioden. Kommunstyrelsen tillförs ett anslag på 200 tkr för att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen. Ett projektanslag på 100 tkr tillförs kommunstyrelsen för att utveckla ett samarbete mellan föreningsliv och kommunen med syfte att hålla vårt närområde helt, rent och snyggt. Lokalytan för verksamhetslokaler kommer att vara relativt oförändrad under planperioden. Ersättningslokaler för Kvarntunet påverkar endast marginellt den totala ytan. Lägenheterna för psykiskt funktionshindrade har flyttats utanför planperioden. 28 Utveckling av lokalyta verksamhetslokaler, kvm 60 000 50 000 40 000 Varav inhyrd 30 000 Varav ägda 20 000 10 000 20 16 Pl an 20 15 an Pl t2 01 4 Bu dg e t2 01 3 Bu dg e 01 2 Ut fa ll 2 01 1 Ut fa ll 2 01 0 Ut fa ll 2 Ut fa ll 2 00 9 0 Kommunens pensionskostnader beräknas att inte öka under 2014. En höjning av VA-taxan har genomförts att gälla fr o m 2013. För VA-verksamheten som finansieras av VA-kollektivet har ett nollresultat budgeterats för hela treårsperioden. Ramarna har också justerats med beräknade ökade kapitalkostnader för kända infrastrukturella investeringar. Investeringar Nämnd/ Verksamhet KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsfunktioner Mark och fastighet Gator, vägar, parker Vatten och avlopp Kultur och fritid Information o gemensam adm. Delsumma Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 300 7 400 0 2 000 310 2 500 12 510 500 7 000 2 500 2 000 310 2 500 14 810 0 4 000 0 17 000 310 2 500 23 810 Kommunens största investeringar ligger under kommunstyrelsens ansvar och där under enheten Uppdrag och Planering som är den enhet som ansvarar för det strategiska innehavet av kommunens fastigheter och infrastruktur. Investeringsbudgeten för planeringsperioden har anpassats till de ekonomiska förutsättningarna. De större investeringarna framgår av nedanstående sammanställning. Observeras bör att fler större investeringsprojekt är föremål för beslut under våren eller är under utredning. Bland de senare är utredningen om ny skola och trappen från gångtunneln till 29 centrum. Diskussioner har påbörjats inför kommande upphandling av HR-system samt om behovet av ett användarvänligt beslutsstödssystem. En markering för detta har gjorts i kommunledningsfunktionernas investeringsbudget. Ett förslag finns om installation av energisnål belysning riktad mot “vattenfallet” vid Herrgården. Ärendet ska prövas inom ramen för 2014 års budget för kommunstyrelsen. De ekonomiska möjligheterna för detta hänskjuts till höstens detaljbudgetarbete. En inventering och utredning har genomförts för att ta fram behovet av brandklassade dokumentskåp för förvaring av handlingar. Inventeringen visar ett behov av investera i dokumentskåp motsvarande ca 930 tkr. Anslag har inte tagits med i investeringsbudgeten utan det förutsätts att ett särskilt ärende om detta skrivs fram för beslut. När investeringen genomförs ska utgiften belasta respektive verksamhet. Större investeringsprojekt överstigande 2 Mkr Anslag tom Projekttid Planerat 2013* Tkr Startår färdigställt Verksamhet/projekt Kulturmagasinet Ge Järnet 2007 ? 5 000 Södertäljevägen gång- o cykelväg 2010 2013 8 000 Lundavägen gång- o cykelväg etapp 1/2 2007 2013 8 700 Trafikåtgärder väg 509 2012 2012 4 500 Vattenreservoar 2010 2016 1 000 Stationsprojekt 2010 2012 13 000 Infartspark o gångbro m Trädgårdsv. 2011 2012 3 300 Boenden psykiskt funktionshindrade 2010 ? 5 200 Boende LSS vuxna 5 + 4 platser 2011 2014 25 000 Hökmossbadet badplats 2013 2015 0 Hökmossbadet byggnad 2010 2014 2 500 Lekplatser 2013 2014 0 * inklusive nya beslut t o m mars 2013 Budget 2014 Plan 2015 2 500 3 000 3 400 Plan Projekt 2016 totalt Tkr 5 000 10 500 8 700 4 500 15 000 16 000 13 000 3 300 5 200 25 000 3 000 2 500 3 400 Några större investeringar är föremål för beslut i kommunfullmäktige under våren. De ingår därmed inte i sammanställningen ovan. Komplettering kommer att ske då beslut tagits eller senast i delårsrapporten 2013. • • • • Lundavägen gång- och cykelväg etapp 2 – begäran om tilläggsanslag med 3 000 tkr; återremitterat av kommunfullmäktige i april. Genomförandeavtal gångtunnel i Stationsprojekt – beslut om tilläggsanslag med 8 100 tkr i kommunfullmäktige i april. VA-utbyggnad till Hökmossen – ärendet på väg till kommunfullmäktige; beslut av kommunstyrelsen om investeringsanslag med 11 500 tkr. Exploateringsavtal kv Karaffen – ärendet på väg till kommunfullmäktige med förslag om investeringsanslag på 2 500 tkr. Det finns även ett mindre investeringsprojekt som också är på väg fram för beslut. • Gång- och cykelväg i Taxinge – ärendet på väg till kommunfullmäktige med förslag om investeringsanslag på 175 tkr. 30 Utbildningsnämnden Under utbildningsnämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • Utbildningsnämnd • • • • • • Förskola Grundskola o fritids Gymnasieskola Vuxenutbildning Särskola Kulturskola Driftbudgetram NÄMND tkr Utbildningsnämnden Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 228 479 232 782 239 010 244 208 253 071 Verksamhetsförändringar Ramarna har räknats upp med 2,7 % totalt. Här ingår den generella ramkompensationen för löne- och prisantaganden, volymuppräkning samt några mindre riktade satsningar. Uppförande av nya lokaler för förskola och grundskola har i investeringsbudgeten 2013 senarelagts utanför planperioden och i samband med prövningen i årsredovisningen 2012 togs anslagen bort då de var baserade på gamla kalkyler. En utredning om behovet av nya skollokaler är på väg fram för beslut varför nya investeringsanslag kan bli aktuella under flerårsperioden 2014-2016. Förberedelser pågår för att komplettera lokalerna med en tillfällig paviljonglösning vid Björkestaskolans nuvarande paviljong. Detta för att klara en tillfällig ökning av elevantalet. Nämnden har inte begärt utökad ram för detta utan räknas klara denna utökning inom befintlig ram. I form av särskild satsning tillförs nämnden 500 tkr för att förstärka den redan pågående utvecklingen av IT utveckling inom det pedagogiska området. För att kunna förverkliga kommunens vision inom utbildningsområdet lämnas en ramförstärkning med 500 tkr personalens kompetensutveckling. Utbildningsnämnden har bedömt ett behov av ramuppräkning med 5 Mkr förutom de 3 % som de preliminära ramarna var uppräknade med. Behovet avser kvalitetshöjande insatser genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, kompetensutveckling samt en generell satsning på IKT. Nämnden föreslår också att minska antalet barn i barngrupperna både i förskolan och i skolbarnsomsorgen. Dessa behov saknas det resurser att förverkliga i 2014 års budget. Volymförändring Som underlag för budgetarbetet har följande bedömning gjorts av volymförändringar under treårsperioden 2014-2016. 31 Befolkningsutveckling 1-18 år 1 800 1 600 1 400 Förskola 1 200 Grundskola 1 000 Gymnasie 800 600 400 200 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 Pr 20 og 12 n Pr 2 0 og 13 n Pr 2 0 og 14 n Pr 2 0 og 15 n 20 16 0 För 2014 får utbildningsnämnden volymkompensation med 0,7 Mkr netto. Antalet barn i förskolan beräknas öka likaså antalet grundskoleelever. Minskningar sker däremot beträffande gymnasieelever och barn i skolbarnsomsorg. Omdisponeringar måste alltså ske mellan verksamheterna. 2015 minskar rambehovet p g a de planerade befolkningsförändringarna i storleksordningen ca 1,7 Mkr medan det för 2016 är det omvända förhållandet. Antalet barn/ungdomar i verksamheterna beräknas öka motsvarande ca 2 Mkr. Investeringar Nämnd/ Verksamhet UTB ILDNINGSNÄMND Förskola Grundskola Särskola Kulturskola Delsumma Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 300 600 0 50 950 300 600 0 50 950 300 600 0 50 950 Investeringsbudgeten för den pedagogiska verksamheten avser förnyelser av inventarier. En uppjustering har gjorts då det finns ett stort behov av modernisering och anpassning till de pedagogiska behoven. Ett utredningsarbete pågår om kommande behov av förskole- och skollokaler men den är inte presenterad ännu varför resultatet av den inte har beaktats i investeringsbudgeten. 32 Vård- och omsorgsnämnden Under vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • Vård- och omsorgsnämnd • • • • • • • Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg och övrig omsorg enligt SoL Insatser enligt LSS och SFB Ungdomscafé Bostadsanpassning Driftbudgetram NÄMND tkr Vård- och omsorgsnämnden Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 123 075 125 384 132 286 141 247 151 377 Verksamhetsförändringar Vård- och omsorgsnämndens ram för 2014 har räknats upp med 5,5 %. Förutom generell ramkompensation, som för alla verksamheter, för löne- och prisjusteringar har ramen räknats upp med 4 Mkr för demografiska volymförändringar. 2 Mkr avser LSS-området och 2 Mkr äldreomsorgen. Kravet på fortsatt effektivisering och kostnadsanpassning av bl a LSS-boende i egen regi samt samordning mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsåtgärder kvarstår. Kommunfullmäktige beviljade i 2013 års budget 1,5 Mkr för att verksamheten LSS-boendet Kvarntunet inte kan bedrivas effektivt i nuvarande lokaler. Ramtillskottet ska omprövas när nya lokaler tas i bruk. Nio nya LSS-lägenheter är planerade stå klara vid Maskinförarvägen och Trädgårdsvägen vid halvårsskiftet 2014. I form av särskild satsning tillförs nämnden 200 tkr för ett sommarjobbsprojekt. Idag finns ett anslag på ca 200 tkr för feriearbeten. Behovet av meningsfull sysselsättning för ungdomar är stort varför denna förstärkning görs. Samtidigt finns ett behov av att genomföra åtgärder för att minska skadegörelse och hålla kommunen ren och snygg. Vård- och omsorgsnämnden har bedömt ett behov av ramuppräkning med 7 Mkr förutom de 3 % som de preliminära ramarna var uppräknade med. Det främsta skälet till denna begäran var volymkompensation för fler brukare. Man pekar också på nya krav på förebyggande/uppsökande verksamhet samt möjligheterna till kommunövergripande samordningsvinster för att minska skadegörelsen i kommunen. Nämndens begäran har delvis kunnat beaktas i budgetramen för 2014. Volymförändring Den förväntade utvecklingen av antalet invånare 65 år och äldre framgår av diagrammet. 33 Befolkningsutveckling 65-W 1 600 1 400 1 200 1 000 800 65-79 600 80-W 400 200 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 Pr 20 og 12 n Pr 2 0 og 13 n Pr 2 0 og 14 n Pr 2 0 og 15 n 20 16 0 Den historiska utvecklingen av kommunens utbetalning av försörjningsstöd sedan 2007 redovisas i diagrammet nedan. Nedanstående tabell beskriver framtida behov av olika LSS-insatser och insatser enligt SoL för personer under 65 år. Underlaget är framtaget utifrån idag kända personer, främst barn och ungdomar som idag finns inom förskola och skola. 34 Framtida behov inom LSS Antal personer Antal personer som slutar skolan SFB (f.d LASS) Gruppboende vuxna enl LSS Servicebostad enl LSS Daglig verksamhet enl LSS Egen bostad med annat stöd t ex personlig ass enl LSS Boende för barn och ungdom Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse (korttidshem, lägervistelse) Korttillsyn skolungdom över 12 år Framtida behov enl SoL under 65 år Antal personer Övriga insatser/Sysselsättning enl SoL Särskilt boende funktionshindrade Öppen verksamhet funktionshinder (Grengården) 2012 15 14 12 26 4 0 1 9 1 9 8 84 2012 4 2 6 8 2014 1 2015 3 2016 3 2017 1 2018 2 1 6 4 1 2 1 0 1 1 5 2 1 1 7 8 2020 2021 2 2 2 4 4 2 5 2021 2022 1 4 1 2 1 20 7 2 1 1 1 6 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2 1 2 1 1 1 2 2 1 2 1 1 1 2 2 1 2 2019 1 1 2 2 1 1 2022 1 2 1 1 1 0 1 Prognos nya behov 11 0 1 14 7 0 0 4 22 6 8 3 65 Prognos nya behov 0 12 0 12 Investeringar Nämnd/ Verksamhet Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 0 0 0 300 600 0 900 0 0 0 300 200 0 500 0 0 0 300 200 0 500 VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg o VFF enl SoL Insatser enl LSS och LASS Ungdomscafé Delsumma Investeringsbudgeten för planperioden avser förnyelse av inventarier. För 2014 har därutöver budgeterats inventarier för två nya LSS-boenden för vuxna avseende gemensamma utrymmen. Bygg- och miljönämnden Under bygg- och miljönämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • Bygg- och miljönämnd • Översiktlig och strategisk planering • Detaljplanering • Bygglov och anmälningsärenden inom byggverksamhet • Miljö- och hälsoskydd • Trafik • Naturfrågor • Räddningstjänst Driftbudgetram NÄMND tkr Bygg- och miljönämnden Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 9 729 10 486 10 213 10 517 10 816 35 Verksamhetsförändringar Bygg- och miljönämndens ram för 2014 har räknats upp med 2,3 % efter att det tillfälliga ramtillskottet för översiktsplanearbetet på 500 tkr räknats bort. Nämnden är starkt beroende av att kunna finansiera sin verksamhet med intäkter av planuppdrag. Nämnden har framfört behov av att förstärka sin myndighetsutövning för att bättre leva upp till rättssäkerhet och lagstiftning. Man har också framfört behov av ökad kompetens bl a för utvecklingen av Stockholm Syd/Mörby och inom området kart- och mätverksamhet. Utrymme för dessa behov finns inte medtagit i driftbudgeten för 2014. Investeringar Nämnd/ Verksamhet Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 250 500 750 250 500 750 250 500 750 BYGG-OCH MILJÖNÄMND Trafikmyndighet Tillgänglighetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder Delsumma Investeringsbudgeten för tillgänglighetsåtgärder och mindre trafiksäkerhetsåtgärder har förts över från uppdrag/planering till trafikmyndigheten. Valnämnden Under valnämndens ansvarsområde redovisas: • Valnämnden • Allmänna val och val till Europaparlamentet Driftbudgetram NÄMND tkr Valnämnden Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 1 53 229 55 56 Verksamhetsförändringar Under 2014 förrättas val till Europaparlamentet i juni och allmänna val till riksdagen, landstingen och kommunerna i september. Statsbidrag fås för det administrativa arbetet med förtidsröstningen. Valnämndens nettobudgetram för 2014 räknas tillfälligt upp till 229 tkr. Revisionen Under revisionens ansvarsområde redovisas: • De förtroendevalda revisorerna • Revisorernas sakkunniga biträde 36 Driftbudgetram NÄMND tkr Revision Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 559 580 591 608 626 Verksamhetsförändringar Ramen för revisionens arbete räknades upp i budget 2012 med 70 tkr för att kunna genomföra ytterligare fördjupade granskningsinsatser. För flerårsperioden 2014-2016 föreslås inga förändringar. Överförmyndaren Under överförmyndarens ansvarsområde redovisas: • Överförmyndare Driftbudgetram NÄMND tkr Överförmyndare Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 484 460 470 484 497 Verksamhetsförändringar Inga förändringar föreslås för planeringsperioden 2014 – 2016. Överförmyndaren har aviserat om ett ökat åtagande och högre kostnader för god man funktionen för ensamkommande flyktingbarn och för arvoden till gode män. Utrymme för denna ramjustering har inte medgetts i 2014 års budget. Förnyad prövning får göras om riksdagen fattar beslut om ett nytt utjämningssystem att gälla från 2014. Personal Allmänt Personalresursen inklusive pensioner svarar för mer än 60 % av de totala driftkostnaderna, vilket därmed är den enskilt största kommunala utgiftsposten. Löneutveckling I budgeten för 2014 beräknas en lönekostnadsutveckling på helårsbasis med 2,0 %. Avtalsläget inför 2014 beskrivs nedan i korthet: • Akademikeralliansens (FSA, DIK och Sveriges ingenjörer, Civilekonomerna, Sveriges 37 arkitekter, Jusek, Psykologförbundet) avtal gäller tillsvidare utan något garanterat utfall. • Avtal med Vårdförbundet gäller t.o.m. 2015-03-31. Avtalet innehåller inte någon nivå för garanterat utfall, inte några individgarantier eller lägsta löner och löneöversynstillfället är den 1 april respektive år, om inte annat överenskoms. • Avtal med Lärarförbundet och LR är treårigt och gäller till 2016-03-31. För 2014 och 2015 finns inget garanterat utfall. • OFR´s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Vision, SSR, och Ledarna) har tecknat ett nytt avtal 2013-04-01 till och med 2017-03-31, med ett garanterat utfall på 2,6 % för 2013, 2,2 % 2014 och inget garanterat utfall för de två därefter följande åren. • Det nya avtalet för Kommunals medlemmar gäller för 37 månader tom 2016-04-30 med ett garanterat kronpåslag för dessa tre år på tillsammans 1700 kr. För 2014 fördelas 550 kr och för 2015 600 kr Kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunfullmäktiges strategiska mål som utgår från perspektivet företrädare för kommunen: • • Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Framtida pensionsavgångar Under planeringsperioden 2014-2016 beräknas 44 personer avgå med ålderspension. En jämn ström av kompetenta sökande behövs för att klara ersättningsrekryteringarna. Den beräknade pensionsavgången grundar sig på det antal medarbetare som under året fyller 65 år. Prognosen är en ögonblicksbild och förändras löpande. Några medarbetare väljer att gå i pension före 65 års ålder medan andra vill arbeta fram till 67 år. Det finns även en viss rörlighet inom åldersgruppen. Beräknade pensionsavgångar Antal totalt Antal, män Antal, kvinnor 2013 11 2 9 2014 15 3 12 2015 13 4 9 2016 16 3 13 2017 18 2 16 2018 21 7 14 2019 18 2 16 2020 13 2 11 2021 20 4 16 Ekonomi Allmänt Under början av 2012 har ett omfattande arbete påbörjats med att få nämndernas verksamheter i ekonomisk balans. Detta med utgångspunkt från de stora negativa budgetavvikelserna som uppstod under 2011 (-16,6 Mkr). De negativa budgetavvikelserna reducerades till – 11,5 Mkr under 2012. I marsuppföljningen för 2013 pekar helårsprognosen på ett fortsatt budgetunderskott, nu med ca 8,7 Mkr. Kommunfullmäktige har beslutat om ett åtgärdsprogram där målet är att driftredovisningen ska vara i balans vid utgången av 2013. 38 Fler nämnder har påpekat behovet av ytterligare resurser för att kunna svara mot de ställda målen och mot ökad efterfrågan av den kommunala servicen. Det har skett både i avstämningen av detaljbudgetarbetet för 2013 och i de konsekvensbeskrivningar som gjorts med utgångspunkt från de preliminära ramar som beräknats för 2014. Alla dessa behov har inte kunnat tillgodoses föreliggande budget. Det har däremot varit möjligt att för första gången på flera år ge de stora nämnderna volymkompensation för demografiska förändringar och även ge samtliga nämnder realistiska uppräkningar av den beräknade kostnadsutvecklingen. Trots dessa åtgärder i form av ramtillskott kommer nämndernas ekonomiska situation vara ansträngd även under år 2014. Alla stora nämnder har också att hantera en för hög kostnadsnivå jämfört med 2013 års budget. Ett riksdagsbeslut om ett nytt utjämningssystem skulle underlätta situationen då kommunen är vinnare i ett sådant system. I flerårsplanen bedömer vi att skatteutvecklingen 2015 och 2016 kommer vara på i stort sett samma nivå som 2014 varför även dessa år kommer att vara bekymmersamma. Kommunfullmäktiges strategiska mål för ekonomin 2014 - 2016 • • • • Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringarna ska vara minst 80 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Budgeterat resultat och balanskrav För hela planeringsperioden har budgeterats ett resultat i överensstämmelse med målet. Dvs. det budgeterade resultatet uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. För 2014 har till och med ett litet utrymme skapats utöver dessa 2 %. Skattesatsen för 2014 är oförändrad, dvs. 19,95 kr. Resultatbudgeten för 2014 inrymmer en ram för verksamheternas nettokostnader på nästan 447 Mkr. I nettokostnaden ingår budgeterade avskrivningar med 30,8 Mkr. För det första året i planeringsperioden beräknas de finansiella intäkterna vara högre än de finansiella kostnaderna För 2015 och 2016 beräknas finansnettot vara negativt. Nettokostnadernas utveckling Ett av de strategiska målen är att nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Nyckeltalet visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100 % innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Detta mål uppnåddes för 2012 och för den nya planeringsperioden 2014 - 2016 uppnås målet i budget för varje enskilt år. Driftbudget 2014-2016 Driftbudgeten visar hur kommunfullmäktige beslutat att fördela resurserna till nämnderna och 39 kommunstyrelsen som ansvarar för att genomföra den verksamhet kommunen bedriver. Viktigt är att fördela resurserna så rättvist som möjligt utifrån kända planeringsförutsättningar när budgetramarna beräknas. Målet är att resurserna ska vara så rättvist fördelade att samtliga nämnder klarar sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Investeringsplan 2014-2016 Enligt det strategiska målet ska minst 80 % av investeringarna finansieras med skatteintäkter. Nyckeltalet skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. För varje år i planeringsperioden beräknas målet uppnås då 100 % av investeringarna beräknas kunna finansieras av skatteintäkter. Detta måste dock ses med bakgrund av att 2012 års överförda investeringsbudget är omfattande och att det är flera tunga investeringsärenden som är på väg upp för beslut under 2013. Det är viktigt att alla större nya investeringar prövas på nytt innan de påbörjas. Det är också med utgångspunkt från den överförda investeringsvolymen som en beräknad upplåning planeras in i budgeten år 2014. Den högsta prioriteten behöver göras för investeringar som kan skapa förutsättningar för en effektivare verksamhet och därmed lägre kostnader för verksamhetens drift. För 2014 är investeringsbudgeten 15,1 Mkr och för 2015 17 Mkr. Investeringsplanen för 2016 är 26 Mkr. Investeringsplanen är osäker då fler ärenden är under framskrivning för tilläggsbudget 2013. Den möjliga investeringsvolymen är också väldigt mycket beroende av beslutet kring en ny skollokal som kommer att bli en utgiftspost i investeringsbudgeten. De större investeringarna finns beskrivna i avsnittet ”Planeringsförutsättningar”, i specifikationen till investeringsplanen för 2014-2016 samt under respektive nämnd. Exploateringsbudget 2014-2016 I exploateringsbudgeten för treårsperioden beräknas en budgeterad nettoinkomst med ca 45 Mkr. Budgeten är dock konjunkturkänslig och därmed svår att tidsätta. De största exploateringsområdena är fortsatt Stockholm Syd/Mörby och Brokvarn. För Brokvarn beräknas ett jämt flöde av tomtförsäljningar under treårsperioden. Under planeringsperioden förväntas exploateringen komma igång inom bl a områdena Gamla Idrottsplatsen och Holländaren 29. För flera av de i budgeten upptagna projekten har beslut ännu inte tagits om inriktning, totalkalkyl, markpris mm. Balansbudget 2014-2016 Balansbudgeten visar på att kommunens egna kapital beräknas minska med ca 83 Mkr under treårsperioden. Orsaken är minskade värden på kommunens anläggningstillgångar. Investeringarna är lägre än planerade avskrivningar. Investeringstakten är dock osäker i planeringsantagandena. Exploateringsverksamheten beräknas bidra positivt till det egna kapitalet/finansieringen av investeringar. De långfristiga skulderna beräknas öka med ca 100 Mkr. Utlåningen till AB Nykvarnsbostäder beräknas också öka men inte i samma takt som behovet av upplåning. Soliditeten beräknas ligga i intervallet 30-35 % under treårsperioden. Soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) var 35 % år 2012 och har budgeterats till 38 % 2013. 40 Abonnentkollektivet - vatten och avloppsverksamhet Den ekonomiska planen för kommunens VA-verksamhet redovisas i separata resultat- och balansbudgetar för VA-verksamheten. För hela flerårsperioden budgeteras ett nollresultat. Byggnationen av en vattenreservoar som sedan länge funnits med som ett investeringsbehov är markerat i investeringsbudgeten för 2016. 41 Ekonomiska sammanställningar Driftbudget 2014-2016 Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 Netto utfall Netto budget Netto budget Netto budget Netto budget 1 455 1 742 1 771 1 822 1 874 81 296 76 453 78 690 80 960 83 263 Utbildningsnämnden 228 479 232 782 239 010 244 208 253 071 Vård- och omsorgsnämnden 123 075 125 384 132 286 141 247 151 377 9 729 10 486 10 213 10 517 10 816 1 53 229 55 56 Revision 559 580 591 608 626 Överförmyndare 484 460 470 484 497 445 078 447 940 463 260 479 900 501 580 NÄMND tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Valnämnden Total nettoram 42 Investeringsplan 2014 – 2016 Nämnd/ Verksamhet Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 300 7 400 0 2 000 310 2 500 12 510 500 7 000 2 500 2 000 310 2 500 14 810 0 4 000 0 17 000 310 2 500 23 810 UTB ILDNINGSNÄMND Förskola Grundskola Särskola Kulturskola Delsumma 300 600 0 50 950 300 600 0 50 950 300 600 0 50 950 VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg o VFF enl SoL Insatser enl LSS och LASS Ungdomscafé Delsumma 0 0 0 300 600 0 900 0 0 0 300 200 0 500 0 0 0 300 200 0 500 BYGG-OCH MILJÖNÄMND Trafikmyndighet Tillgänglighetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder Delsumma 250 500 750 250 500 750 250 500 750 15 110 17 010 26 010 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsfunktioner Mark och fastighet Gator, vägar, parker Vatten och avlopp Kultur och fritid Information o gemensam adm. Delsumma SUMMA INVESTERINGAR Större investeringsprojekt överstigande 2 Mkr Projekttid Planerat Anslag tom Startår färdigställt 2013* Tkr Verksamhet/projekt Kulturmagasinet Ge Järnet 2007 ? 5 000 Södertäljevägen gång- o cykelväg 2010 2013 8 000 Lundavägen gång- o cykelväg etapp 1/2 2007 2013 8 700 Trafikåtgärder väg 509 2012 2012 4 500 Vattenreservoar 2010 2016 1 000 Stationsprojekt 2010 2012 13 000 Infartspark o gångbro m Trädgårdsv. 2011 2012 3 300 Boenden psykiskt funktionshindrade 2010 ? 5 200 Boende LSS vuxna 5 + 4 platser 2011 2014 25 000 Hökmossbadet badplats 2013 2015 0 Hökmossbadet byggnad 2010 2014 2 500 Lekplatser 2013 2014 0 * inklusive nya beslut t o m mars 2013 43 Budget 2014 Plan 2015 2 500 3 000 3 400 Plan Projekt 2016 totalt Tkr 5 000 10 500 8 700 4 500 15 000 16 000 13 000 3 300 5 200 25 000 3 000 2 500 3 400 Exploateringsbudget 2014 – 2016 Projekt (tkr) Inkomster 2014 Mörby etapp 3-4 Mörby etapp 5 Hökmossen 1a Brokvarn Strängbetong Hökmossen 1b Gamla Idrottsplatsen Sandtorp Holländaren 29 5 000 10 000 4 000 5 000 Summa Nettobudget 32 000 4 000 4 000 Utgifter 2014 Inkomster 2015 1 000 5 000 1 000 500 Utgifter 2016 10 000 10 000 5 000 1 000 4 000 4 000 1 000 200 5 000 1 000 500 1 000 200 1 000 1 000 17 000 11 000 6 000 27 000 44 Inkomster 2016 10 000 3 000 7 500 24 500 Utgifter 2015 12 900 14 100 10 000 Resultatbudget 2014- 2016 Belopp i tkr Verksamhetens intäkter - varav reavinst Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finasiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning Avgår: samtliga realistionsvinster Jämförelsestörande finansiell kostnad Tillägg: reavinster enl undantagsmöjlighet Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5§: Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: reaförluster enl undantagsmöjlighet Justerat resultat Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Flerårsplan 2015 Flerårsplan 2016 89 054 17 880 6 691 -467 695 0 -27 701 -399 650 70 000 0 0 -471 440 0 -29 800 -431 240 70 400 0 0 -486 180 71 300 0 0 -502 220 72 200 0 0 -524 300 -30 800 -446 580 -31 800 -462 720 -32 300 -484 400 390 608 31 309 21 470 -16 934 26 802 406 000 32 000 16 300 -14 800 8 260 422 000 34 000 17 600 -17 400 9 620 439 000 35 000 17 400 -19 200 9 480 459 000 36 000 18 500 -19 200 9 900 0 0 26 802 0 0 8 260 9 620 9 480 9 900 2012 26 802 -17 880 0 0 8 922 2013 8 260 0 0 0 8 260 2014 9 620 0 0 0 9 620 2015 9 480 0 0 0 9 480 2016 9 900 0 0 0 9 900 0 0 0 8 922 0 0 0 8 260 0 0 0 9 620 0 0 0 9 480 0 0 0 9 900 45 Balansbudget 2014-2016 Belopp i tkr Reviderad Utfall 2012 budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur Summa bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar Fordringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 588 612 16 941 442 109 1 047 662 610 887 16 077 464 409 1 091 373 629 237 15 037 464 409 1 108 683 615 687 13 797 484 409 1 113 893 611 137 12 057 514 409 1 137 603 6 504 6 504 22 068 22 068 21 132 21 132 20 196 20 196 19 260 19 260 15 461 39 441 53 460 108 362 24 700 40 000 50 500 115 200 24 500 40 000 50 500 115 000 14 100 40 000 50 500 104 600 6 000 40 000 50 500 96 500 1 162 528 1 228 641 1 244 815 1 238 689 1 253 363 589 912 26 802 649 959 8 260 607 440 9 620 552 433 9 480 566 939 9 900 42 300 42 887 44 087 44 400 46 000 459 345 70 971 530 316 460 795 75 000 535 795 518 288 75 000 593 288 566 856 75 000 641 856 565 424 75 000 640 424 1 162 528 1 228 641 1 244 815 1 238 689 1 253 363 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER 46 Kassaflödesbudget 2014-2016 Belopp i tkr Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 26 802 2 6 798 8 260 9 620 9 480 9 900 587 1 200 313 1 600 27 410 29 800 30 800 31 800 32 300 61 012 -4 103 22 627 -7 291 72 245 38 647 0 -9 239 0 29 408 41 620 0 200 0 41 820 41 593 0 10 400 0 51 993 43 800 0 8 100 0 51 900 -51 211 -48 110 -26 010 42 575 -42 278 -17 010 0 -63 551 -21 866 -8 636 -90 388 -80 561 -20 468 -46 752 0 -1 432 -22 300 50 000 -1 432 0 50 000 -1 432 -20 000 0 -1 432 -30 000 44 100 -2 652 -23 732 48 568 28 568 -31 432 Årets kassaflöde 47 727 -2 960 0 0 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årets kassaflöde 5 733 53 460 47 727 53 460 50 500 -2 960 50 500 50 500 0 50 500 50 500 0 50 500 50 500 0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat + Justering för övrig post + Justering för gjorda avsättningar +/- Justeringar för ianspråktagna avsättningar +/- Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital +/- Ökning/minskning kortfristiga fordingar +/- Ökning/minskning exploateringstillgångar +-/ Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN - Investeringar i immateriella anläggningstillgångar + Försäljning av immateriella anlägningstillgångar - Investering i materiella anläggningstillgångar + Försäljning av materiella anläggningstillgångar - Investering i finasiella anläggningstillgångar + Försäljning av finasiella anläggningstillgångar - Omklassificering Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSERINGSVERKSAMHETEN + Nyupptagna lån - Amortering av skuld - Ökning av långfristiga fordringar + Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -787 0 -24 292 8 337 -5 124 0 47 5 542 Vatten och avloppsverksamhet Resultatbudget VA-verksamhet Belopp i tkr Verksamhetens intäkter - varav anslutningsavgifter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finasiella kostnader Resultat före extraordinära poster Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 12 531 789 0 -12 539 0 -1 965 -1 184 13 550 550 0 -11 888 0 -1 982 -320 13 900 740 0 -11 700 0 -2 400 -200 14 100 1 000 0 -11 850 -2 450 -200 14 300 1 000 0 -11 900 0 -2 600 -200 6 -53 -1 231 320 0 0 200 0 0 200 0 0 200 0 0 0 0 0 0 0 0 -2 020 0 0 0 0 0 0 0 0 Utfall 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 58 911 354 59 265 61 263 300 61 563 60 913 250 61 163 60 513 200 60 713 74 963 150 75 113 3 832 2 014 5 846 3 832 2 000 5 832 3 832 2 000 5 832 3 832 2 000 5 832 3 832 2 000 5 832 65 111 67 395 66 995 66 545 80 945 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 0 Balansbudget VA-verksamhet Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar Fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 28 795 -2 020 33 075 0 35 075 0 37 075 0 41 075 0 9 345 26 971 36 316 10 795 23 525 34 320 18 288 13 632 31 920 16 856 12 614 29 470 15 424 24 446 39 870 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER 65 111 67 395 66 995 66 545 80 945 48 NYKVARNS KOMMUN 155 80 Nykvarn Besöksadress: Centrumvägen 26 Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 www.nykvarn.se
© Copyright 2024