001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 1 Stärk din RYGG! Den kompletta handboken till en friskare rygg 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 2 Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund Dedikation Till Walter med stor kärlek och tacksamhet [email protected] www.karavanforlag.se Till läsaren Denna bok ska inte användas som ersättning för kvalificerad läkarhjälp. Informationen är korrekt, men författaren eller förläggaren kan inte hållas ansvariga för vare sig eventuella misstag eller utelämningar vid textbearbetningen eller någonting som läsaren gör efter att ha tagit del av informationen. Det sker helt och hållet på läsarens egen risk. Originalets titel: Complete Back Workbook © Collins & Brown 2008, 2014 © Text: Stella Weller 2008, 2014 © Denna svenska utgåva: Karvan förlag 2014 Översättning: Ole Andersson Faktagranskning: Stefan Karlsson, leg. sjukgymnast Omslag: Anders Enquist Omslagsbild: Dan Duchars Repro: Rival Colour Ltd, UK Tryck: Printed in China 2014 Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN: 978-91-87239-42-7 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 3 Stärk din RYGG! Den kompletta handboken till en friskare rygg Stella Weller Översättning: Ole Andersson 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 4 Innehåll Introduktion 7 Kapitel 1 Om ryggraden Kapitel 3 8 Att hantera smärta 22 Ryggradens kotor 10 Smärtans funktion 24 Stödmuskler 13 Smärtlindring 26 Kapitel 2 Vad som kan gå fel 14 Fysioterapeutiska behandlingsmetoder 27 Manuella terapier 30 Hållnings- och rörelseterapier 32 Psykofysiologisk terapi 34 Smärta i rygg och nacke 16 Läkemedel 37 Ryggradens delar 18 Kirurgiska ingrepp 38 Diagnostiska tester 19 Kapitel 4 Hållningen är viktig 40 Kroppsrörelser 42 Idrott 56 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 5 Kapitel 5 Läkande ryggövningar Kapitel 6 58 Besvär och behandlingsalternativ 114 Varför träna? 60 Ryggmärg och nerver 116 Stretching 61 Kotor 118 Uppvärmningsövningar 62 Leder 120 Läkande träningsprogram 74 Diskar 125 Alternativt läkande träningsprogram 91 Onormal ryggradskrökning 127 Bollövningar 99 Ligament och senor 129 Uppvärmningsövningar Träning med gymboll 99 103 Muskler 130 Flera strukturer samtidigt 132 Andra sätt att använda en gymboll 111 Ryggont vid graviditet 135 Nedvarvning 112 Ej ryggradsrelaterad ryggsmärta 135 Ordlista Litteratur Register 136 139 141 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 6 001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 7 Introduktion Problemet med ryggont och värk i nacken bara växer. I Storbritannien, USA och många andra länder har besvären antagit epidemiska proportioner. Statistiken visar tydligt på en negativ inverkan på produktiviteten och ekonomin, men mänskligt lidande går inte att mäta i pengar. I Stärk din rygg! utforskar vi de bakomliggande orsakerna till ryggont, värk i nacken och relaterade symptom samt olika sätt att hantera besvären och strategier för att främja läkningen av dem. Det första kapitlet, Om ryggraden, innehåller en kortfattad och lättfattlig översikt över hur ryggraden och dess relaterade strukturer är uppbyggda och fungerar. Även en snabb genomläsning av detta kapitel ger mycket matnyttig information. Den hjälper dig att förstå vad som kan gå fel och varför det händer, och även logiken bakom de förebyggande åtgärder som föreslås för att undvika att besvären uppstår. I kapitlet Vad som kan gå fel tittar vi på de många avvikelser från normal funktion som kan uppstå i olika strukturer med koppling till ryggen och lär oss en del om några vanliga tester och metoder som man använder sig av inom vården för att konstatera besvären eller planera behandling av dem. I Att hantera smärta undersöker vi varför smärta uppstår och beskriver de många olika sätt som finns för att hantera smärta, även metoder som du kan testa på egen hand utan hjälp av någon specialist. Du får lära dig – och påminns om – vikten av en god hållning i kapitlet Hållningen är viktig. Där beskrivs också hur rygghälsan påverkas av dåliga vanor i vardagen. Vi tittar på olika sätt att rätta till dåliga vanor och minska slitaget på ryggen. Träning som bidrar till att dels läka ryggbesvär, dels förebygga dem, står i fokus i nästa kapitel, Läkande ryggövningar. Vi ger förslag på två träningsprogram plus uppvärmnings- och nedvarvningsövningar. I kapitlet påminns du också om varför stretching är viktigt, och du får tips på hur en gymboll kan användas för att göra ditt träningsprogram roligare. I kapitlet Besvär och behandlingsalternativ finns information om arton vanliga besvär som kan uppstå till följd av skador, sjukdomar eller degeneration av ryggraden och relaterade strukturer: vilka de är, deras symptom och bakomliggande orsaker, förebyggande åtgärder samt behandlingsmetoder, såväl icke-kirurgiska som kirurgiska. Oavsett om du tillhör de lyckliga få som aldrig har haft problem med ryggen eller om du är en av de många som någon gång har tvingats stå ut med ryggont eller något annat ryggrelaterat besvär, är Stärk din rygg! intressant för dig. Den här boken kan vara den vägledning du behöver i din strävan efter en stark, frisk och besvärsfri rygg. 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 8 Om ryggraden Tänk på ryggraden som en stark, rörlig pelare som både kan rotera och böjas bakåt, framåt och i sidled. Den omger och skyddar ryggmärgen, en förlängning av hjärnan som utgörs av nervvävnad. Ryggraden ger även stöd åt huvudet och fäste åt revbenen, bäckengördeln och ryggmusklerna. 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 9 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 10 10 Om ryggraden Ryggradens kotor Ryggraden består av 33 kotor. Sju av dessa är halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor. Fem kotor är sammanvästa till ett enda ben, korsbenet, så även de fyra sista, som kallas svansbenet (och som ser ut som en göknäbb). De 24 översta kotorna är rörliga, till skillnad från dem som utgör korsbenet och svansbenet. Ryggradens krökningar Sedd från sidan uppvisar ryggraden fyra normala krökningar. Hals- och ländryggen svankar, medan bröst- och korsryggen är utåtböjd. Ryggradens krökningar är viktiga. De ger styrka åt ryggraden, gör det enklare att hålla balansen när vi står upprätt, har en stötdämpande funktion när vi går och skyddar dessutom ryggraden mot frakturer. Halsdelen (7 kotor) En typisk kota Det finns vissa variationer beroende på i vilken del av ryggraden kotorna sitter, men de består normalt av en kotkropp, en kotbåge och ett flertal utskott. Kotkroppen, den viktbärande delen, utgör kotans främre del. De övre och nedre ytorna (ändplattorna) är ojämna, detta för att kunna hålla de mellanliggande diskarna på plats. Kotornas främre del och sidor har öppningar för blodkärl. Kotbågen består av två korta, kraftiga delar som sticker ut bakåt och förenas med platta bågdelar. Utskotten, sju till antalet, sitter på kotbågen. De består av ett tvärgående utskott på vardera sidan och ett enda taggutskott, som fungerar som handtag i vilka musklerna sitter fast med senor. De fyra återstående utskotten bildar leder med kotorna ovanför och nedanför. Bröstdelen (12 kotor) Länddelen (5 kotor) Korsbenet Svansbenet Normal krökning av ryggraden 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 11 Om ry g g ra de n 11 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 12 12 Om ryggraden Ryggmärgsnerver Ligament I ryggradskanalen, som går längs hela ryggraden, finns ryggmärgen och nerver. Mellan kotorna som tillsammans bildar ryggraden finns öppningar (foramina) för nerverna som förbinder ryggmärgen med olika delar av kroppen. Där ryggmärgen närmar sig svansbenet finns en ansamling av nerver som kallas cauda equina (latin för ”hästsvans”). Dessa nerver leder till höfterna, benen, vristerna, fötterna och tårna. Ryggraden stöttas av starka fibrer, så kallade ligament. De håller ihop kotorna och ger styrka åt lederna. Ligamenten begränsar även rörelseförmågan, och fyller på så vis en skadeförebyggande funktion. Leder Mellan kotorna sitter leder av slätt brosk. Lederna är förstärkta av ligament som går bakom och framför ryggradens delar längs hela ryggraden. Dessutom finns det fasettleder på kotornas baksida. Fasetterna – som har fått sitt namn av sin släta yta, ungefär som en slipad ädelsten – bildar leder, fasettleder, tillsammans med dem som sitter på kotorna ovanför och nedanför. Varje led omges av synovialmembran, som utsöndrar en smörjande ledvätska. Ledytorna täcks av slätt brosk som underlättar kotornas rörelse mot varandra. Diskar Mellan den viktbärande delen av intilliggande kotor, från andra halskotan till korsbenet, ligger diskar (mellankotskivor). Varje disk består av en yttre trådbroskring (anulus fibrosus) och en inre, mjuk och elastisk bildning (nucleus pulposus). Diskarna gör ryggraden mer rörlig och har även en stötdämpande funktion. När diskarna trycks ihop plattas de till, vidgas och buktar ut. Senor Senorna är fibrösa band som fäster kroppens muskler i ryggens kotor och ben. När ryggmusklerna drar ihop sig, drar de i senorna, som i sin tur rör på ryggraden. Intressant nog har varken senor eller ligament någon större blodgenomströmning eller särskilt många nerver, eftersom de utsätts för stora påfrestningar. Därför är de till stor del beroende av omgivande vävnad för sin syre- och näringstillförsel. Detta faktum är en del av förklaringen till varför det tar lång tid för kroppen att läka skador på senor. Korsben och bäcken I fogen där korsbenet och svansbenet möter höftbenet sitter sakroiliakalederna, som är en del av bäckenet (bäckenringen eller bäckengördeln). Bäckengördeln, vars övre del är i förbindelse med lårbenen, är kroppens viktigaste viktöverförande struktur. En av bäckengördelns viktigaste egenskaper är att dess lutningsgrad påverkar ryggradens normala krökningar. En onormal lutning av bäckengördeln ger dålig hållning, vilket kan göra ryggraden mer sårbar för skada och smärta. 008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 13 Om ryggraden 13 Stödmuskler Flera muskler – främst ryggmusklerna men indirekt även buk- och benmusklerna – ger stöd och styrka åt ryggraden. Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste stödmusklerna. Ryggen Ryggsträckarmuskeln bildar två pelare, en på vardera sidan om ryggraden. De håller bålen upprätt och rätar också ut ryggraden. Dessutom styr de ryggens böjning (flexion) framåt och i sidled samt dess rotation. Breda ryggmuskeln är en bred och platt muskel som sitter över nedre delen av bröstet och ländryggen. Den drar det övre armbenet nedåt och bakåt och roterar armen inåt. Sätesmusklerna är dem vi sitter på. De reser bålen från framåtböjt till upprätt läge och används också till benrörelser, till exempel när vi går, springer och hoppar. Kappmuskeln går från nacken och fortsätter längs axlarna. Den drar tillbaka huvudet och för ihop axlarna, så att bröstet vidgas. Bålen Svaga muskler i bålen är en vanlig orsak till ryggbesvär, eftersom de i kombination med ryggmusklerna bidrar till att ge stadga åt ryggraden. Följande fyra muskler bildar vad som kan kallas en bukkorsett: Raka bukmuskeln är en lång och platt muskel som går längs bålens framsida, från bröstben till blygdben, på vardera sidan av en tänkt linje genom kroppens mitt. Den böjer ryggraden (när man böjer sig framåt) och ger stöd åt kroppens inre organ. Yttre sneda bukmuskeln, vars fibrer går snett från nedre delen av revbenen till bäckenet (höftens övre kant), roterar bålen och böjer den i sidled. Den ger också stöd åt kroppens inre organ. Inre sneda bukmuskeln sitter på samma plats som yttre sneda bukmuskeln, men dess fibrer går i motsatt riktning. De båda musklerna arbetar tillsammans för att utföra samma rörelser. Tvärgående bukmuskeln ligger under de båda sneda musklerna och hjälper dem i sin funktion. Ytterligare förstärkning får ryggmusklerna av en femte uppsättning bukmuskler, quadratus lumborum, som sitter i länden på vardera sidan av ryggraden och går från det sista revbenet till höftbenskammen. De samverkar med övriga bukmuskler. Benen Vissa benmuskler betraktas som sekundära ryggstöd. Två av dessa, fyrhövdade lårmuskeln och hamstringsmusklerna, bidrar till bäckenringens balans och därmed även till att upprätthålla ryggradens normala krökning, och i förlängningen en god hållning. Ländmuskeln går längs skrevet till övre lårbenet. Höftbensmuskeln går från höftbenet och sammanstrålar med ländmuskeln. Tillsammans kallas dessa två muskler, som böjer och roterar låret, iliopsoas (höft-ländmuskeln). Fyrhövdade lårmuskeln sitter på lårets framsida. Den fäster i bäckenet och lårbenet och fortsätter ner till knäskålens övre del. Den sträcker knäet. Hamstringsmusklerna, en muskelgrupp som består av tre muskler, går längs lårets baksida. Den har sitt ursprung på sittbensknölen på bäckenet och fäster nedtill på vadbenet. Den böjer i knät och sträcker i höften. Sätesmuskulaturen sträcker höften och rör låret bort från kroppens mittlinje (abducerar). Våra kunskaper om hur ryggraden är uppbyggd och hur den fungerar hjälper oss att förstå varför vissa typer av ryggbesvär uppstår. Det kan i sin tur ge oss insikt i hur man bäst tar hand om ryggen och förebygger uppkomsten av vissa besvär. 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 14 Vad som kan gå fel Med tanke på hur invecklad ryggraden är och hur många olika beståndsdelar den har är det inte svårt att förstå att nack- och ryggbesvär är så vanliga. I det här kapitlet tittar vi närmare på vad som kan gå fel med ryggradens olika delar och relaterade strukturer. Vi ger även några exempel på problem som kan uppstå på grund av avvikelser från normal funktion. Dessa åkommor och behandlingen av dem diskuteras ingående i kapitlet Besvär och behandlingsalternativ (sidan 114). 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 15 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 16 16 Vad som kan gå fel Smärta i rygg och nacke Det är inte all smärta i rygg och nacke som uppstår till följd av en skada eller repetitiv överbelastning. Smärtans ursprung kan vara ett helt annat, exempelvis en urinvägsinfektion, ett magsår eller till och med psykiska besvär. Smärta i ryggraden Psykogen smärta Smärta i rygg och nacke kan uppstå till följd av biomekanisk påverkan, till exempel en kotkompression, en torsionsskada (vridningsskada) och vibrationer, exempelvis efter användning av vissa typer av verktyg (som tryckluftsborrar). Personer som arbetar inom yrken med tunga eller repetitiva lyft i framåtböjd position löper störst risk att drabbas av sådana besvär. Smärta i ryggraden kan också ha sitt ursprung i de nedbrytande krafter som uppstår vid infektioner, av tumörer och av reumatoida sjukdomar som artrit och Bechterews sjukdom (sidan 122). Degenerativa förändringar, vid exempelvis benskörhet och spinal stenos (förändringar i ryggraden), är andra källor till smärta i rygg och nacke. Osteoporotisk benvävnad är inte lika stark som frisk benvävnad, vilket innebär att kotor riskerar att kollapsa och utsätta nerver för tryck, vilket i sin tur kan orsaka smärta. Vid spinal stenos, förträngningar i ryggmärgskanalen som leder till nervkompression, är det nerverna som kommer i kläm som ger upphov till smärtan. Smärta som har sitt ursprung i psyket, till exempel till följd av depression, personlig förlust eller en livskris av något annat slag, kan också leda till ryggbesvär. Det kan delvis förklaras av det sätt på vilket hjärnan bearbetar smärta och av sänkta halter av endorfiner, kroppens egna smärtlindrande ämnen. Ryggont utan koppling till ryggraden Smärta i rygg och nacke kan vara förknippad med flera olika sjukdomstillstånd som inte har sitt ursprung i ryggraden. Några av dessa är: Magsår eller sår i tolvfingertarmen Bukspottkörtelinflammation (pankreatit) Förstorad bukaorta (stora kroppspulsådern) Urinvägs- eller njurinflammation Gynekologiska tillstånd som fibromyom, endometrios, dysmenorré och bäckeninflammation Graviditetskomplikationer, exempelvis utomkvedshavandeskap Varningsklockor Av alla tillstånd som kan utlösa smärta i nacke och rygg finns det några som kan vara tecken på allvarlig sjukdom. De kallas därför varningsklockor, och dessa kräver omedelbar läkarvård. Till varningsklockorna hör: En allvarlig fysisk skada, till exempel vid en bilolycka eller idrottsutövning Smärta som förvärras nattetid eller när personen ligger ner Feber utan uppenbar förklaring Viktökning eller viktminskning utan uppenbar förklaring Tidigare sjukdomar, exempelvis cancer, diabetes, njursjukdom eller benskörhet 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 17 Vad som kan gå fel 17 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 18 18 Vad som kan gå fel Ryggradens delar Nedan följer en lista över ryggradens olika delar och exempel på vad som kan gå fel med var och en av dem. Längre fram i kapitlet tittar vi på diagnostiska metoder som hjälper till att identifiera specifika tillstånd. RYGGMÄRG OCH NERVER Ryggmärgsskada Irritation (av till exempel ischiasnerven) som leder till ischias Inflammation Nervkompression Direkt inverkan på nerver DISKAR Bråckbildning (vilket kan uppstå i halskotorna efter en whiplashskada) SENOR Senor kan skadas på samma sätt som ligament (se nedan). Degeneration Uttänjning (som vid spinal stenos) Cauda equina-syndrom KOTOR Utgjutning Frakturer ONORMAL RYGGRADSKRÖKNING Skolios Skada (till exempel vid ett fall) Förlust av benmassa (ryggradskrökning i sidled) (som vid benskörhet) (onormalt svank i ländryggraden) Infektion Malignitet LEDER Degenerativa förändringar Ökad lordos Ökad kyfos (bakåtvälvning av bröstryggraden; kutrygg, som ibland uppstår vid artros) Sträckning Glidning LIGAMENT Ruptur Sträckning Vrickning Skada (som vid spondylolistes) (till exempel en idrottsskada) (till exempel vid artros) Kumulativ stress Dålig hållning Svullnad Sträckning av eller artrit i fasettlederna Kumulativ stress (repetitiv överbelastning) Graviditetskomplikationer (förslappade ligament i sakroiliakalederna till följd av hormonell inverkan) MUSKLER Muskelspasm (som ibland uppstår efter whiplashskador) Sträckning Ruptur Spänningar Inflammation Överanvändning FLERA STRUKTURER SAMTIDIGT Följande tillstånd kan påverka olika strukturer i ryggen: Whiplashskada Degeneration Inflammation Instabilitet (till exempel den glidning som uppstår vid spondylolistes) 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 19 Vad som kan gå fel 19 Diagnostiska tester För att kunna identifiera den bakomliggande orsaken till smärta i rygg och nacke och åtföljande symptom kan en läkare behöva göra ett eller flera tester. Dessa används för att bekräfta en diagnos grundad på en fysisk undersökning. Diagnostiska tester kan även göras för att utesluta andra misstänkta sjukdomar eller som förberedelse inför ett kirurgiskt ingrepp. De är också användbara som ett stöd inför upprättandet av en behandlingsplan. Nedanstående metoder är några av de vanligast förekommande i dag. Magnetisk resonanstomografi I stället för röntgenstrålning används i denna metod fluktuerande magnetfält för att skapa bilder av kroppens strukturer. Vävnader i olika kroppsdelar har nämligen olika resonansfrekvens. Vid vissa sjukdomstillstånd, till exempel inflammationer, uppstår variationer i dessa frekvenser. Magnetisk resonanstomografi (MRI) är en användbar metod för att upptäcka dem. Magnetisk resonanstomografi ger en mycket bra bild inte bara av ryggraden, utan även av mjukvävnad som diskar, muskler och ligament. Därför är metoden bra vid bedömning av tillstånd som exempelvis förträngningar i ryggradskanalen (spinal stenos), ryggmärgsskador, infektioner och tumörer. Den är också bra i situationer där man överväger ett kirurgiskt ingrepp för spinal stenos samt i vissa fall av diskbråck. Vid undersökningen måste man ligga blickstilla i ett trångt rör i kanske en timme, och dessförinnan måste eventuell förekomst av metallföremål på eller i kroppen noga kontrolleras. Personer med klaustrofobi kan behöva ångestdämpande läkemedel för att kunna genomgå undersökningen. MRI KAN BEHÖVAS VID • Akut bedömning av cauda equina-syndrom (sidan 117) • Tilltagande neurologiska symptom • Symptom som tyder på infektion eller tumör • Bedömning inför operation av spinal stenos • Bedömning inför operation av diskbråck • Bedömning av degeneration vid återkommande eller ihållande ryggont MRI ÄR INTE ATT REKOMMENDERA • Vid graviditet • Efter nyligen genomförd blodkärlskirurgi • Vid svår klaustrofobi • Om vederbörande har en pacemaker eller något annat metallföremål i kroppen Röntgenundersökning En röntgenundersökning av ryggraden visar ryggraden, korsbenet och sakroiliakalederna. Den är användbar vid bedömning av benkvalitet och för att påvisa artritiska förändringar och diskförträngningar. En läkare ordinerar sannolikt en röntgenundersökning i följande fall: • Tillstånd som klassas som varningsklockor (sidan 16) • Allvarliga skador och misstänkta frakturer • Tidigare benskörhet eller cancer • Svår smärta nattetid som antingen förvärras eller inte lindras av vila En röntgenundersökning kan även ordineras vid: • Ihållande ryggont • Symptom som tyder på instabila kotor • Misstänkta artritiska förändringar med exempelvis smärta och nedsatt funktion Röntgenundersökningar rekommenderas inte vid graviditet, eftersom de innebär en ökad risk för fosterskador. 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 20 20 Vad som kan gå fel Datortomografi (DT) Myelografi I denna undersökningsmetod används vanlig röntgenstrålning för att skapa en tredimensionell bild av kroppens strukturer. Det är en smärtfri procedur som kräver att patienten ligger på en plattform som förs genom en hästskoformig ställning. En datortomografi ger en god bild inte bara av benstrukturer, utan även av mjuk vävnad som nerver, diskar och ligament. Därför är den användbar vid identifiering av tillstånd som spinal stenos, diskbråck, nervkompression och benerosion till följd av en infektion eller en tumör. Den är även användbar vid bedömningar av vissa tillstånd inför en eventuell operation, till exempel spinal stenos orsakad av artrit. Efter en operation hjälper en datortomografi kirurgen att avgöra om skruvar och plattor har hamnat rätt, till exempel efter en steloperation i ryggraden. Strålningsdosen är minimal, men datortomografi av gravida kvinnor bör ändå användas med försiktighet, om den över huvud taget ska användas. . Myelografi innebär insprutning av ett strålsäkert kontrastmedel i ryggradskanalen, där ryggmärgen och nervrötter ligger inbäddade. Syftet med kontrastmedlet är att underlätta diagnostiken. Därefter tas vanliga röntgenbilder. Proceduren är användbar vid bedömning av tillstånd som nervkompression och defekter i ryggmärgen. Vid myelografi förs en lång nål in i ryggen, och några av biverkningarna är huvudvärk och nervirritation. Denna metod används ibland i kombination med datortomografi, men den har till stor del ersatts av magnetisk resonanstomografi. Isotopdiagnostik (teknetium och SPECT) Vid denna typ av undersökning mäts bencellernas aktivitet. En ofarlig radioaktiv markör injiceras i en ven i handen och två timmar senare skannas antingen en viss del av kroppen eller hela. Aktiva områden visas som ”hetfläckar”. Denna typ av bentäthetsmätning är ett mycket bra sätt att upptäcka frakturer. Den registrerar små skador på skelettet som inte syns på röntgenbilder och kan hjälpa läkaren att skilja en ny fraktur från en gammal. Den är också en känslig mätmetod för att hitta infektioner och metastaser. Även benskörhet kan upptäckas med hjälp av isotopdiagnostik. Liksom andra tester som inbegriper strålning avråder man från isotopdiagnostik vid graviditet. SPECT-undersökning (single photon emission computed tomography) En SPECT-undersökning fungerar på ungefär samma sätt som en normal bentäthetsmätning och i likhet med en datortomografi ger den tredimensionella bilder. Detta har visat sig vara särskilt användbart vid identifiering av artritiska fasettleder inför injektionsbehandling samt vid postoperativ utvärdering av steloperation i ryggraden. SPECT-undersökningen ersätter varken datortomografi eller magnetisk resonanstomografi, men den kan vara en bra metod för att få ytterligare information om smärtans exakta ursprung. 014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 21 Vad som kan gå fel 21 Diskografi Nervtester Diskografi innebär att en nål förs in i en disk, vilket sker under vägledning av röntgenbilder. Därefter injiceras ett kontrastmedel och en saltlösning. Diskografi, som används vid undersökningar av eventuella bristningar i en disk, utförs normalt utan vare sig sedering eller narkos, eftersom patienten behöver kunna berätta hur han eller hon upplever undersökningen. Lokalbedövning av huden kan emellertid ges innan nålen förs in. Några användningsområden för diskografi är: • Identifiering av disken som är orsak till smärtan i ryggslutet • Som ett hjälpmedel för att förutsäga det troliga resultatet av vissa invasiva behandlingsmetoder • Som ett hjälpmedel inför ett planerat kirurgiskt ingrepp och för att förutsäga det sannolika resultatet av ingreppet Särskilda nervtester kan genomföras, antingen i diagnostiskt syfte eller i övervakningssyfte vid omfattande ryggradskirurgi. Några av dessa är: • EMG (elektromyografi), en metod som testar funktionen hos de motoriska nerverna, som får musklerna att dra ihop sig • SSEP (somatosensoriska retningssvar), som testar de sensoriska nervernas integritet • Nervimpulstest, som mäter de elektriska impulsernas överföringshastighet längs en nerv Blodprover Här följer några tester som kan ordineras i syfte att identifiera ursprung till smärta i nacke och rygg (se även ordlistan på sidan 136): • Fullständig blodkroppsräkning och sänka (sänkningsreaktion) vid varningsklocka (sidan 16) eller vid smärta som håller i sig i flera veckor • Fullständig blodkroppsräkning, sänka, C-reaktivt protein, tuberkulostest och blododlingar i syfte att upptäcka en eventuell infektion • Fullständig blodkroppsräkning, sänka, kalciumfosfat, serumproteinhalt och serumproteinanalys, leverenzym, PSA (prostataspecifikt antigen) för män i syfte att upptäcka eventuell malignitet • Fullständig blodkroppsräkning, sänka, reumatologisk screening och HLA-B27-test för att upptäcka sjukliga förändringar i ryggranden som artrit och Bechterews sjukdom
© Copyright 2024