VV2034 Diskussionsunderlag Teknik - Vår Värld 2034

Vår vårld 2034 – teknik, innovåtioner
och FoU
Delrapport för Vår Värld 2034
2012-10-03
Louise Staffas
IVL Svenska Miljöinstitutet
1
Sammanfattning
I föreliggande rapport diskuteras ämnet teknik, innovation och FoU i perspektivet utveckling mot
målet en hållbar värld 2050 enligt World Business Council for Sustainable Development. I rapporten
är 2034 en etapp mot det målet: Hur långt måste Sverige ha nått till dess och vilka åtgärder krävs för
att nå dit? Utmaningen är stor och till den läggs det faktum att vi många gånger inte riktigt vet i detalj
vilka tekniker och innovationer som faktiskt leder till ett uthålligt samhälle.
Rapporten belyser det faktum att det idag inte går att göra definitiva teknikval för framtiden utan att
det är nödvändigt att främja ett gott innovationsklimat där tekniker inom alla vetenskaper, på
marknadsmässiga villkor och med hjälp av teknikneutrala lagar och stödsystem, kan utvecklas.
Innovationsprocessen involverar idag flera vetenskaper: tekniska, samhälleliga, humanistiska m.fl.
och det är viktigt att alla dessa kan samverka med varandra som jämlika aktörer. För att uppnå det
krävs större och ömsesidig respekt mellan vetenskaperna.
Likaså krävs större och ömsesidig respekt mellan olika aktörer i innovationsprocessen: forskare,
entreprenörer, näringsliv, politiker, konsumeter m.fl.
Energi, resurseffektivitet, återvinning, hållbar konsumtion, vatten och fosfor framträder som några
nyckelområden där det idag finns teknikgap som måste överbryggas till 2034.
2
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Syfte , mål och arbetsmetod ................................................................................................................... 5
Vad är en hållbar innovation? ................................................................................................................. 5
2034, på väg mot 2050 ............................................................................................................................ 6
Sverige i världen .................................................................................................................................. 6
Förutsättningar .................................................................................................................................... 7
Demografi ........................................................................................................................................ 7
Ekonomi ............................................................................................. Error! Bookmark not defined.
Naturresurser .................................................................................................................................. 8
Extrema väder ................................................................................................................................. 8
Vision för några nyckelområden för ett hållbart samhälle ..................................................................... 8
Energi ............................................................................................................................................... 8
Resurseffektivitet ............................................................................................................................ 9
Återvinning .................................................................................................................................... 10
Hållbar konsumtion ....................................................................................................................... 10
Vatten ............................................................................................................................................ 10
Fosfor............................................................................................................................................. 10
Behöver vi driva på? .............................................................................................................................. 10
Innovations- och FoU-klimat ................................................................................................................. 12
Sveriges FoU-tradition ....................................................................................................................... 12
Innovationsprocessen ....................................................................................................................... 12
Winner picking................................................................................................................................... 13
Interaktion mellan olika aktörer i innovationsprocessen ................................................................. 14
Vetenskap-näringsliv ..................................................................................................................... 14
Innovation/näringsliv-politik ......................................................................................................... 15
Mellan olika sektorer/företag i näringslivet inklusive mellan innovatörer och deras målgrupper
....................................................................................................................................................... 16
Hur bör det vara och vad måste vi göra för att nå dit? ................................................................. 16
Hållbar konsumtion ............................................................................................................................... 17
Innovationer för ett hållbart samhälle .................................................................................................. 19
Innovationer inom teknik .................................................................................................................. 19
Innovationer inom samhälle och ekonomi........................................................................................ 19
3
Innovationer inom tjänstesektorn .................................................................................................... 19
Mångvetenskapliga innovationer ...................................................................................................... 20
Aktörsperspektiv ................................................................................................................................... 20
Förutsättningar inom företagen ........................................................................................................ 21
Utbildning, kunskap och know-how .................................................................................................. 21
Energi och resurser............................................................................................................................ 22
Interaktion mellan aktörer ................................................................................................................ 22
På väg mot konkurrenskraftig hållbarhet .............................................................................................. 22
Barriärer för hållbar utveckling ......................................................................................................... 24
Vad ska vi göra för att stimulera hållbar och konkurrenskraftig utveckling? ................................... 24
Konkreta exempel ................................................................................................................................. 25
Exempel på när Sverige lett utvecklingen ......................................................................................... 26
Exempel på när Sverige inte klarat att leda utvecklingen ................................................................. 26
Slutsatser ............................................................................................................................................... 27
Tack ....................................................................................................................................................... 27
Referenser ............................................................................................................................................. 28
Inledning
Denna rapport ingår i projektet Vår Värld 2034, som är ett samarbetsprojekt mellan IVL Svenska
Miljöinstitutet och Svenskt Näringsliv. Denna rapport är avsedd dels att sammanfatta nuläget vad
gäller hållbar utveckling inom teknik, innovationer och FoU och dels visa vilka processer och
tillvägagångssätt som är viktiga för Sverige inom detta område för att vi år 2034 ska vara på rätt väg
mot att nå ett hållbart samhälle 2050. Utgångspunkten för visionen om ett hållbart samhälle är
World Business Council Sustainable Developments dokument ”Vision 2050”(Vision 2050, 2010), vars
vision lyder “In 2050, around 9 billion people live well and within the limits of one planet”. Vägen dit
delas in i olika faser: ”Turbulent teens” under vilken ett antal ”Must haves” fram till 2020 nämns, och
därefter en fas ”Transformation time” fram till 2050, då visionen ska var uppnådd. Enligt WBCSD
befinner vi oss nu i de ”turbulenta tonåren”, vilket är ganska tydligt inom området teknikutveckling:
vi har identifierat en del väsentliga nyckelområden för hållbar utveckling. Till år 2034 bör vi vara i
övergången mot ett hållbart samhälle, dvs ”Transition time”, och därmed bör vi då veta vad som
behöver införas för att vi ska nå målet.
Sedan rapporten inför 2010 (IVL Svenska Miljöinstitutet, 1988) har begreppet uthållighet blivit en
central faktor både hos allmänheten och på många håll i näringslivet. Många företag strävar idag
efter att visa hur de arbetar mot en hållbar verksamhet. CSR (Corporate Social Responsibility)och
engagemanget för en hållbar utveckling har blivit en mer integrerad del av många företags strategi
och verksamhet och ses inte bara som en belastning, utan som ett sätt att locka kunder (Bergkvist,
2010).
4
I framtiden ska Sverige både självt bli hållbart och, med export av kunnande och teknik, bidra till att
resten av världen också blir hållbar. För att Sverige ska kunna bidra till en hållbar utveckling måste
vår miljöteknik, förutom att vara hållbar, också vara konkurrenskraftig så att den blir attraktiv
(Persson, 2009).
Syfte , mål och arbetsmetod
Syftet med föreliggande rapport är att belysa olika aspekter på teknik, innovationer och FoU som har
betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle till 2050 samt vad som måste göras för att vi ska
nå dit. Det går inte att förutsäga precis vilka tekniker som blir framgångsrika och rapportens syfte är
inte att utse någon eller några specifika vinnare, utan mer peka på åt vilket håll utvecklingen måste
gå för att visionen om ett hållbart samhälle 2050 ska kunna nås. Rapporten avser Sveriges utveckling,
men eftersom världen i allra högsta grad är global, måste hänsyn tas även till internationella villkor,
trender och utvecklingar.
Målet är att rapporten ska vara ett diskussionsunderlag för både forskare och näringsliv i arbetet
med framtagande av strategi för utvecklingsarbetet i ett mellanlångt perspektiv.
Utgångspunkten för rapporten är World Business Councils Vision 2050, som nämnts i inledningen.
Rapporten bygger huvudsakligen denna och på forskning om hållbar teknikutveckling, innovationer
och FoU. De metoder som använts är litteraturstudier och en work-shop med aktörer i olika
branscher, som har utvecklingsverksamhet som gemensam nämnare.
Vad är en hållbar innovation?
Ordet innovation har definierats på många olika sätt och även i den här rapporten behövs en
förklaring av hur begreppet används i just det här sammanhanget. ”Innovare” betyder förnya på
latin. En innovation är alltså en förnyelse.
I Oslo-manualen från OECD-mötet 1997 definieras begreppet på följande sätt: "An 'innovation' is the
implementation of a new or significantly improved product (goods or service), or process, a new
marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or
external relations."
Även i den här rapporten behövs en förklaring av hur begreppet innovation används, så att
resonemangen som förs blir tydliga: Med innovation avses varje ny eller förändrad process eller
produkt som medför en förbättring av processens eller produktens prestanda och syfte. I rapporten
behandlas inte bara tekniska innovationer, utan även ekonomiska och samhälleliga, där dessa anses
kunna ha betydelse för målet om ett hållbart samhälle 2050.
I begreppet ”hållbar” ligger förstås ett miljö- och klimat-perspektiv, men det finns fler aspekter.
Någon entydig definition finns inte, men Brundtland-konventionens ursprungliga definition från 1987
lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." För att en produkt, process eller
teknik skall vara hållbar krävs alltså att den, förutom är klimatmässigt hållbar, också skapar värde, bär
sig ekonomiskt, att den fyller behov hos någon länk i en produkts/process/tjänsts ”från-vagga-tillgrav-förlopp”, efterfrågas av användare/kunder, går att integrera i samhällets övriga funktioner och
5
mål samt att den också är hållbar i ett socialt perspektiv, dvs bidrar till rättvis resursfördelning, bidrar
till sysselsättning m.m.
Som nämndes i sammanfattningen ovan kompliceras frågan av det faktum att vi idag inte säkert vet
vilka vägar som leder till långsiktig hållbarhet!
2034, på väg mot 2050
Sverige i världen
Världen blir allt mer globaliserad och det går inte idag att betrakta svenska förhållanden som en
isolerad företeelse. Många svenska företag är numera inte helt ”svenska” i den meningen att de är
till större eller mindre del utlandsägda, har idag säte i utlandet eller har säte i Sverige men
verksamhet på många ställen i världen. Även de med sin verksamhet mer eller mindre enbart i
Sverige är i hög grad beroende av relationer med utlandet, vilket får konsekvenser på företagens
teknikutveckling, innovation och FoU.
Sverige är ett litet land i världen, men genom historien har många banbrytande innovationer kommit
härifrån. Vi har också importerat teknik och kunskap inom områden där vi inte räckt till själva. För att
kunna bidra till ett hållbart samhälle måste vi även i framtiden kunna både ta till oss och leverera
hållbara tekniker. Att importera kunskap är viktigt inte bara för att höja kunskapsnivån utan även för
att bygga kontakter och nätverk, genom vilka även exporten sker (Persson, 2009). Persson menar att
Sverige bör fokusera på de branscher och nischer där vår kunskap och erfarenhet ger oss en stadig
grund att stå på och utvecklas från. Samtidigt får en sådan fokusering inte innebära att vi begränsar
utvecklingsstödet till att omfatta endast dessa områden.
Enligt Vision 2050 måste utvecklingen år 2034 kommit förbi de s.k. turbulenta tonåren och vi har
påbörjat övergången mot en hållbar värld.
Sverige har flera fördelar, som ger oss potential inför denna övergång:
-
-
Vi har en stark industri inom ett antal områden som både har varit viktiga för att nå dit vi är
idag men också som kan bidra till framtidens hållbarhet. (Detta berörs mer i detalj senare i
rapporten.)
Vi har en hög kunskapsnivå och en stark forskningstradition.
Vi befinner oss långt fram i tanken om miljö, miljöteknik och hållbarhet.
Vi har gott om både mark och vatten, vilka båda kan bli en konkurrensfördel i framtiden.
Sveriges miljöteknik är stark på den internationella marknaden: Export av miljöteknik ökade
från 29 till 33 miljarder mellan 2006 och 2007 och var 2009 39 miljarder. Denna ökning
skedde trots att miljöteknikbranschens totala omsättning sjönk under lågkonjunkturen med
12 %. Andelen av miljöteknik av den totala exporten har ökat från 2 % år 2007 till 4 % år 2009
(Persson, 2009).
Det finns dock också några utmaningar inför att i framtiden vara ledande och i framkanten av en
hållbar utveckling:
6
-
-
-
De höga miljökraven i Sverige riskerar att fördyra våra varor och tjänster så att tillverkningen
flyttar till områden med lägre krav. Detta sker i viss mån redan idag och Sverige har
importerat sin CO2-belastning (SCB, 2002).
Det går inte att förlita sig på vår tradition av att vara en ledande nation vad gäller tekniska
framsteg: världen utvecklas snabbt och många nationer arbetar idag intensivt med
förbättring av både utbildning och industri. De s.k. tillväxtländerna (emerging markets)
närmar sig snabbt de traditionella I-länderna vad gäller utbildningsnivåer, industri och FoU.
Utvecklingen går snabbt där – snabbare än den gjorde ”hos oss” och I-länderna kan inte
räkna med att behålla sitt försprång länge till.
Sverige har en framgångsrik forskningsverksamhet, men är sämre på att kommersialisera.
“We are not less innovating, this is not the issue. The real issue is how we exploit and develop
innovation.” Detta är ett citat av en akademiker i GE innovation barometer (“GE innovation
barometer,” 2010). Detta sades om EU, men gäller även för Sverige – både som eget land och
som en del av Europa.
Vilka är Sveriges starka områden där vi kan leverera till andra länder år 2034? Regeringen, i
samarbete med Exportrådet, har i sin strategi (Regeringen, 2011) för utveckling och export av svensk
miljöteknik identifierat följande områden: hållbart stadsbyggande, transporter, energi, vatten o
avlopp samt avfallshantering. Mål-länder är Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, Kanada,
Brasilien, Indien, Kina, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. IVL Svenska Miljöinstitutet
undersökte 2007 potentialen för export av miljöteknik till Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland
inom områdena vatten, luft, avfall, energieffektivisering och förnybar energi (bioenergi, vind och sol)
(Bråsjö & Axelsson, 2007). Med hjälp av intervjuer och fallstudier drogs i rapporten några slutsatser,
som kan appliceras även i andra satsningar på hållbar utveckling:
-
-
Export av miljöteknik måste föregås av en kunskapshöjning i exportlandet.
Det krävs att miljöteknik på sikt görs affärsmässig. Här borde Sverige, tack vare sin sits i
framkanten på miljöteknikfronten, ha goda möjligheter att omvandla sådan till
affärsmöjligheter.
Små och stora företag har helt skilda förutsättningar att lyckas med satsningar i utlandet och
det är viktigt att sprida erfarenheter om hur andra småföretag lyckats.
Vikten av (svenska) statens stöd till framför allt små företag vid satsningar utomlands.
Vikten av uppdaterade omvärldsanalyser ökar eftersom förändringstakten ökat globalt under senare
år.
Förutsättningar
Förutom att energi- och resurshushållning är viktiga frågor både nu och 2034 står både Sverige och
världen inför en rad stora förändringar som vi måste förhålla oss till och anpassa oss efter.
Demografi
Bl.a. kommer demografin förändras radikalt och världen kommer ha en växande andel äldre (Bloom,
Canning, 2005). År 2020 kommer 20 % av jordens befolkning vara äldre än 65 år. Detta innebär
utmaningar som kan få stor betydelse för utvecklingen inom både teknik och tjänster. Demografer är
överens om att världens totala befolkning kommer att öka till ungefär 9 miljarder år 2050 men att
ökningen därefter kommer att plana ut (Cohen, 2002). Hans Rosling visar i sina grafer att allt
7
eftersom människor får en bättre ekonomisk situation, minskar antalet födda barn/kvinna1 och
eftersom de flesta länders ekonomi faktiskt förbättras, är en sådan stagnation i världens
befolkningsmängd inte otrolig.
Den globala urbaniseringen väntas öka till 60% år 2030 - att jämföra med Sverige idag (83% år 1990)
och totalt i världen 47% år 2008 (Regeringen, 2011 och statistik från SCB). Detta ställer krav på att
klara en miljöbelastning som ser annorlunda ut än idag: Infrastruktur, vattenförsörjning m.m. måste
anpassas till den urbaniseringen, vilket är en utmaning.
Naturresurser
Idag är fossil energi, kol och GHG (växthusgaser) viktiga parametrar för teknik. Vatten är en annan
resurs som i stora delar av världen är en bristvara men som det finns gott om i andra delar av
världen, bl.a. i Sverige. I framtiden kan det komma att bli fler sådana här ”nyckel-substanser”, vars
begränsade förekomst/utsläpp kan vara drivkrafter för teknikutveckling. Exempel på sådant ämne är
fosfor, vars roll och begränsade tillgång diskuteras i vetenskapen (Cordell, Drangert, & White, 2009).
Extrema väder
Översvämningar, stormar, torka, värmeböljor och köldknäppar blir allt vanligare på många ställen i
världen. Inte sällan har de förödande konsekvenser och det står utom tvivel att detta är en
vädermässig verklighet framöver som vi måste förhålla oss till. Vi måste se till att i långt större
utsträckning än idag kunna klara extrema väder utan att människoliv spills och infrastruktur förstörs.
Vision för några nyckelområden för ett hållbart samhälle
I forskningslitteraturen om hållbar utveckling framträder tydligt några nyckelområden där
teknikgapet är stort inför övergången till ett hållbart samhälle. Nedanstående lista gör inte anspråk
på att vara komplett men inkluderar några av de väsentligaste frågorna som måste lösas till 2034.
Energi
En förutsättning för en hållbar värld 2050 är att fossil energi utnyttjas endast i mycket liten
utsträckning. Bioenergi, sol, vind och vatten räcker dock inte med de tekniker som finns idag men till
2034 måste vi veta hur en framtida, hållbar, energiförsörjning ska gå till. Teknikerna måste finnas –
om än inte implementerade i full skala. Det behövs både teknikutveckling för effektivare
energiutvinning och att vi effektiviserar och minimerar energianvändningen. Utsläppen av
växthusgaser måste till 2034 ha kulminerat och vara på väg ner. Världsnaturfonden publicerade 2011
en rapport med en vision för hur Sverige respektive världen ska kunna vara fossil-oberoende år 2050
(Världsnaturfonden, 2011; World Wildlife Foundation, 2011).
Både restvärme och restkyla måste utnyttjas i högre grad. I Sverige är fjärrvärmen väl utbyggd i vissa
regioner och antalet fjärrkyle-anläggningar ökar snabbt. Kylbehovet är inte så stort i Sverige jämfört
med andra länder med varmare klimat, men globalt går mer energi åt till kylning än till uppvärmning.
Som exempel kan nämnas Kinas tillverkning av luftkonditioneringsanläggningar för hushåll ökade från
220 000 år 1990 till 18 226 700 år 2000 och ökar med ca 20 % per år (Shove, 2003).
1
http://www.gapminder.org/world
8
Det behövs metoder för förbättrad lagring och distribution av energi, men också metoder för att
använda energi på ett användarvänligt sätt när den är som billigast att producera. I både Sverige och
utomlands sker nu en intensiv forskning och utveckling om s.k. smart grids: elnät som samlar in data
från både användare och producenter av el och som styr elen så att effektiviteten, tillförlitligheten,
ekonomin och miljövänligheten blir så hög som möjligt. Ett antal städer runt om i världen, exv. Austin
(Texas), Boulder (Colorado) och Mannheim (Tyskland) bygger ut tekniken och har kommit olika långt.
I Europa finns en teknikplattform för dessa satsningar, som involverar både företag och forskare.2
Förutom utveckling av olika drivmedel och bränsle-ekonomin i fordon av alla slag, behöver
transportlogistiken förbättras ytterligare med hjälp av t.ex. eco driving, bilpooler, bättre
kollektivtrafik, effektivare transportlogistik m.m. Som ett exempel på hur man kan nå dit finns i
Sverige samarbetet Forum för Hållbara Transporter som utformat ett verktyg för upphandling av
hållbar transport3.
Resurseffektivitet
Med tanke på befolkningstillväxten och att allt fler människor på jorden får det bättre och kan köpa
bilar, telefoner, datorer, m.m. går det inte att undvika att vi måste öka vårt uttag av natur-resurser,
men ökningen måste ske på ett ”smart” sätt - vi behöver använda resurser så effektivt som möjligt så
att de räcker så långt som möjligt och används på rätt sätt. Användandet av icke förnyelsebara
resurser måste minimeras och den mängd som används måste återvinnas. De förnyelsebara
resurserna får inte förbrukas i en högre takt än de förnyas!
Vi behöver metoder för att minska svinn i alla led: produktion, distribution och konsumtion. Det
avfall som trots allt genereras måste hanteras effektivt och möjligheter till förädling genom t.ex.
energiutvinning måste utnyttjas. Inom EU har en s.k. avfallshierarki, kallad ”avfallstrappan”, som
illustrerar hur avfall bör hanteras, se figur 1. Avfallsgenerering bör i första hand undvikas, i andra
hand bör det återanvändas, därefter återvinnas, användas för energiutvinning och i sista hand
deponeras.
2
http://www.smartgrids.eu/.
3
http://www.systole.se
9
Figur 1. Illustration av EUs avfallshierarki, från www.srvatervinning.se
Med tillstånd från Elias Lisell.
Vi behöver också metoder att fördela resurser. Idag använder en liten del av jordens befolkning en
stor del av resurserna, vilket inte är hållbart. Eftersom olika delar av världen har olika förutsättningar
att producera olika varor måste ett system för fördelning av dessa resurser utarbetas.
Återvinning
När mineraler, metaller och andra ändliga resurser utvunnits, måste de in i ett kretslopp där så
mycket som möjligt återvinns med minsta möjliga svinn och med största möjliga energieffektivitet.
Även förnyelsebara resurser måste återvinnas i största möjliga mån och utnyttjas maximalt innan de
slutligen t.ex. förbränns och ger energi.
Återvinningen måste ske på ett kostnads-, energi- och resurs-effektivt sätt, vilket är en stor
utmaning, som ännu inte lösts på ett tillfredsställande sätt.
Hållbar konsumtion
En förutsättning för ett hållbart samhälle är också att en hållbar konsumtion uppnås. År 2034 måste
en sådan ha blivit ”main stream”. Mekanismerna för konsumtion är inte helt klarlagda, och det är ett
komplext samspel av olika faktorer som bestämmer människors konsumtionsmönster. För att nå en
hållbar konsumtion krävs forskning inom marknadsföring, psykologi, beteendevetenskap och olika
teknikområden (Cramer, 2002; Heiskanen, Kasanen, & Timonen, 2005). Området beskrivs mer
utförligt i stycke Hållbar konsumtion nedan.
Vatten
Vatten är i högsta grad en nyckelresurs vars användning måste effektiviseras i flera avseenden. Dels
ska man använda så lite vatten så effektivt som möjligt och dels ska det vatten som återförs till
kretsloppet vara av samma kvalitet eller bättre än recipientens. Tillgång på rent vatten i tillräckliga
mängder för både människor och industri är redan idag en kritisk fråga. En iso-standard för ”water
footprint” är under utveckling4. Frågan är dock av varierande relevans för olika delar av världen just
eftersom tillgången är så olika. Här har Sverige en stor fördel med både gott om vatten och en
avancerad teknik för rening av detsamma.
Ett tydligt tecken på att vattenrening anses bli allt viktigare är GEs och Siemens stora satsningar på
vattenreningsteknik.
Fosfor
Fosfor är ett grundämne som används huvudsakligen till konstgödsel, men också bekämpningsmedel,
tandkräm och i tvättmedel. Dess begränsade tillgång har relativt nyligen blivit uppmärksammad och
fosfor anses vara nästa ”footprint”-ämne (Cordell et al., 2009). Det är väl känt att mängden fosfor i
naturen är begränsad och fosfor som spritts i naturen är mycket svårt att återvinna. Framför allt
konstgödsling är en stor ”fosforslukare”.
Behöver vi driva på?
Vad händer om vi inte gör något aktivt val att sträva mot uthållighet? Går det åt rätt håll av sig självt?
4
http://www.iso.org
10
Den främsta drivkraften för hållbar utveckling borde vara det faktum att vi inte har råd att inte sträva
mot hållbarhet eftersom vi idag tär på resurskapitalet. I WBCDS Vision 2050 står ”Sustainability is a
strategic necessity for business growth and success”.
Mycket initiativ till hållbarhetsarbete tas utan särskilda insatser i form av stödsystem och ekonomiska
incitament – men inte i tillräckligt hög takt. Enskilda företag kan ofta inte ta de ekonomiska risker det
innebär att införa många av de tekniker som behövs i en framtida, hållbar, industri eftersom dessa
många gånger är oprövade och innebär stora investeringar och affärsmässiga risker (Tillväxtverket,
2010).
Kan vi göra fel? Självklart kommer det hela tiden tekniker som vi tror är rätt väg men som sedan visar
sig inte vara en hållbar lösning. Eller så tillkommer nya krav som gör att ytterligare nya tekniker
behövs. Det kan ses som att vi gjort fel och satsat på fel teknik, men utveckling kräver ett utrymme
för lärande misstag!
Kräver olika branscher olika insatser för att komma på rätt väg? (Persson, 2009). Olika branscher
kräver olika stödsystem. Hur dessa kan utformas behandlas i rapporten ”Politik och styrmedel” av
Peter Stigson och Nicklas Skår inom samma projekt Vår Värld 2034. Till och med inom samma
bransch kan det behövas differentierade stödsystem för att lösa olika frågor.
Vilka incitament driver utvecklingsarbetet mot en hållbar värld? Räcker det med
hållbarhetsargumenten? Man kan tänka sig tre huvudtyper av fall, för vilka hållbarhetsarbetet
antagligen måste bedrivas på lite olika sätt:
-
-
Uthållighet är ett säljande argument, varför utvecklingen då underlättas.
Uthållighet är inte den avgörande frågan för kunder/konsumenter och då krävs det en genuin
förankring i företagsledningen för att ett hållbarhetsarbete skall bedrivas och dessa
parametrar skall förenas med de egenskaper som gör varan säljbar.
Uthållighet är något som förutsätts av kunderna och för att vinna marknadsandelar måste
företaget hitta ytterligare mervärde för just sin egen vara.
Under en workshop som hölls inom ramen för projektet Vår Värld 2034 (se stycket Aktörsperspektiv,
nedan) diskuterades de ovan nämnda tre olika fallen, som de flesta deltagarna kände igen och hade
erfarenhet av själva. Det framkom också i diskussionerna tre faktorer, som är avgörande för ett aktivt
arbete mot hållbarhet:
-
Genuin förankring för frågorna i företagsledningen.
Lagstiftning
Stödsystem av olika slag
Med stöd av ovanstående finns det fog att påstå att vi faktiskt behöver driva på med hjälp av olika
stöd för att driva utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet.
11
Innovations- och FoU-klimat
Sveriges FoU-tradition
Basen för svensk forskning har varit stora, nationella, företag som t.ex. Ericsson, ABB, SKF m.fl. och
även idag sker ca 75 % av forskningen i Sverige i industrin (Bienkowska, Larsen, & Sörlin, 2010).
Forskningsinstituten (Research and Technology Organisations) i Sverige är små jämfört med t.ex. i
Tyskland (t.ex. Fraunhofer Institut) och Finland (t.ex. VTT). Sverige har också, jämfört med övriga
Europa, endast mycket få forskningsinstitut och har förlitat sig på forskning i industri och på
universitet, vilka många gånger drivits mer eller mindre helt skilda från varandra, vilket innebär en
risk att stor del av den universitetsbaserade forskningen inte har tillräcklig koppling mot industrin.
Tvärt emot de förutsägelser om RTOs minskade roll sedan 1980-talen, syns nu ett ökat stöd till dessa
och de får en allt större roll i innovationssystemet. Universitetens och högskolornas samverkan med
näringsliv sker företrädesvis med de stora företagen medan det är RTO som är de små och
mellanstora företagens samarbetspartners för forskning och utveckling även om RTO även
samarbetar med större företag (Bienkowska et al., 2010).
Sverige är traditionellt sett bra på forskning, men behöver bli bättre på implementerings-sidan
(Bienkowska et al., 2010; Tillväxtverket, 2010). Många bra projekt och idéer klarar inte den s.k.
”Valley of death”, dvs att gå från forskning till marknad. Många rapporterar om att det är just i
demonstrations- och marknadsföringsfaserna som mer stöd och hjälp behövs (Persson,
2009)(Bienkowska et al., 2010; Tillväxtverket, 2010; Tomson, 2009). Det behövs hjälp för både stora
och små företag att få till stånd demonstrationsanläggningar och för de mindre att etablera sig.
Innovationsprocessen
Som nämndes i förra stycket, gällde förr stora, tekniktunga, företag: Ericsson, ABB, Alfa Laval,
Sandvik, SKF etc. rönte framgång genom att förse världen med nya tekniker och produkter.
Innovationsprocessen inbegrep huvudsakligen ingenjörer och andra tekniskt kunniga personer som
ansvarade för i princip alla steg i innovationen (Bergkvist, 2010).
Idag är ekonomin mer tjänstebaserad och mer komplex än förut och företagen har fått anpassa sig
efter detta med bl.a. nya affärsmodeller som passar dagens marknad. Dels har nya företag som IKEA,
Clas Ohlson och Oriflame, som förpackar och presenterar traditionella varor på nytt sätt, vuxit fram
och dels har även de ”gamla” företagen kombinerat sina produkter och processer med olika former
av tjänster. Denna förändring medför att innovationsprocessen idag är en mer komplex process där
bl.a. fler parter och kompetensområden än förut är involverade.
Innovationsprocessen påverkas också av att företag idag måste snabbare än förut kunna förse
marknaden med nya varor/processer/tjänster. För att kunna detta, måste man dra nytta av andra
aktörer i samhället genom bl.a. samarbete med dessa. Även detta behandlas mer under rubriken
”Interaktion mellan olika aktörer i innovationsprocessen” nedan.
En viktig förutsättning för innovation är att man tar in ny kunskap utifrån, dvs har täta kontakter med
andra parter. Detta både för att generera ny kunskap men också för att genom kontakter få ut
innovationer till implementering. Förut var basen för innovationsarbetet en teknikbaserad FoUverksamhet som skulle mynna i nya produkter. Idag handlar processen mer om att bli unik och
dessutom unik på ett relevant sätt, vilket visar på den avgörande betydelsen av en fungerande
innovationsverksamhet (Bergkvist, 2010).
12
Det är viktigt att komma ihåg att det välstånd som de dominerande företagen tidigare genererat är
en förutsättning för innovationsverksamheten idag: sådan kan inte ske utan att det finns ett
överskott att investera i utvecklingsverksamhet.
Ion och Nicholas diskuterar drivkrafterna för innovation (Nicholas, 2011; Tillväxtverket, 2011).
Ekonomisk tillväxt är naturligtvis en av de största drivkrafterna, men även möjligheter till finansiering
och riskminskning påverkar väsentligt innovationsverksamheten, vilket visar på vikten av bl.a. statliga
satsningar på FoU men även på att möjligheterna för privata instanser att finansiera forskning måste
bli bättre. Denna fråga tangerar det som behandlas i rapporten ”Politik och styrmedel” av Peter
Stigson och Nicklas Skår inom samma projekt, men förtjänar att nämnas även här. Frågan om
hållbarhet är ännu inte en tillräckligt stark drivkraft på tillräckligt många områden och statens
styrmedel har en viktig roll i att ändra på det.
Nicholas diskuterar även patent-systemets roll i innovationsarbetet (Nicholas, 2011). Ett patent är en
drivkraft för den, som kan patentera, men kan vara hämmande för den som vill vidareutveckla
tekniken. Alternativa system, med obligatoriska licenser diskuteras. Dessa licenser ska i så fall
utfärdas av staten oberoende av patentägaren. Historiska exempel ger inte entydiga resultat, men
visar att patentsystemets nuvarande utformning behöver ses över ur ett innovations-stimulerande
perspektiv.
Patentsystemet har också betydelse för innovationsprocessen i samarbetet mellan näringsliv och
högskola, vilket diskuteras närmare nedan, i kapitlet om Interaktion mellan olika aktörer.
Winner picking
Hur ska rätt innovationer stimuleras och de icke fungerande sållas bort? Ska staten och andra
offentliga finansiärer ägna sig åt sådan winner picking? Frågan är kontroversiell i litteraturen och i
praktiken.
Vilken betydelse har winner picking för att snabba på utvecklingen mot ett hållbart samhälle? Å ena
sidan har staten inte obegränsat med medel och måste välja ut några områden/tekniker att satsa på.
De begränsade medlen gör att det kan anses vara viktigt att inte lägga pengar på tekniker/tjänster
etc. som inte kommer att fungera på en marknad. Å andra sidan är det svårt att veta vilka idéer som
faktiskt är bärkraftiga. Och vem ska i så fall avgöra det i ett tidigt skede? Har politiker kompetens att
välja ut framtidens teknik? Selektiva styrmedel efterfrågas ofta, men dessa är en form av winner
picking, vilket brukar vara det starkaste argumentet mot dem (Alfredsson, Andersson,
Helmersdotter, & Sjöholm, 2011). I rapporten Miljödriven näringslivsutveckling (Alfredsson et al.,
2011) dras slutsatsen att politiska styrmedel är viktiga för att ta fram innovationer inom miljöteknik
och att winner picking i viss mån fungerar.
Branscomb och Keller hävdar (Branscomb & Keller, 1998) att regeringar visst bör ägna sig åt winner
picking, men att man snarare ska se på det som att en stat satsar på ett spektrum av teknologier,
varav några kommer att lyckas och andra inte. Vinnare och förlorare kan i princip bara utses i
efterskott. Detta ger också utrymme för misslyckanden – som kanske inte ska ses som misslyckanden
utan som att det faktiskt är ett lärande på vägen.
13
Det är viktigt för en stat att se till en bredd och flexibilitet i forskning och innovation för att kunna
möta alla de behov som finns idag samt kunna anpassa sig till de frågor som blir viktiga i en nära
framtid!
I detta sammanhang är en jämförelse av Sveriges system med el-certifikat och Tysklands feed insystem för olika tekniker intressant. Det svenska systemet med el-certifikat har främjat de billigaste
teknikerna för att ta fram förnyelsebar el. Det systemet är inte så dyrt men har givit en begränsad
teknikutveckling. Feed-in-systemet, å andra sidan, har kostat mer pengar, men bl.a. resulterat i att
t.ex. solcells-tekniken utvecklats så pass mycket att den beräknas snart klara sig utan statsfinansierat
stöd. Stödet för densamma i Tyskland har gått från 54 ct/kWh år 2004 till 27 ct/kWh år 2011 och skall
ner till mellan 14 och 20 ct/kWh till år 20135 (beroende på hur stor effekt som då är installerad totalt
i landet6) vilket innebär att stödet till elproduktion med solcellsteknik inom några år, om
utvecklingstakten fortsätter, kommer vara noll och tekniken därmed kommersiell och
konkurrenskraftig gentemot att köpa el från nätet. För den solcells-el som går till egen förbrukning är
stödet redan idag endast ca 12 ct/kWh och skall ner till några enstaka ct/kWh till år 2013. Detta är
inget bevis på solcellsteknikens hållbarhet, utan visar en teknikutvecklingseffekt av feed-in-systemet.
Interaktion mellan olika aktörer i innovationsprocessen
Nyckeln till framgångsrik innovation är kunskapsöverföring, vilket beskrivs av bl.a. Tomson (2009) och
Klofsten (2010). Klofsten beskriver kluster och dess styrkor – något som kan utnyttjas i en
hållbarhetsdriven innovationsprocess – både vertikala, horisontella och regionala kluster som alla har
det gemensamt att de involverar flera parter.
Ovan nämndes att innovationsprocessen idag kännetecknas av samarbete mellan många parter. Det
hör till undantagen att en innovation är resultat av en enda människas/parts verk. Därför är det
viktigt att i en rapport om teknik, innovationer och FoU för ett framtida, hållbart, samhälle diskutera
interaktionen mellan olika aktörer i innovationsprocessen.
Vetenskap-näringsliv
Vinnova redogjorde 2006 för näringslivets syn på den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor
(Sandgren & Perez, 2006). Där konstateras att näringslivet värdesätter den FoU som bedrivs men att
den inte nämnvärt påverkar företagens egen innovationsverksamhet. Detta gäller i synnerhet mindre
företag med <50 anställda. FoU-systemet i Sverige beskrivs i rapporten som dualistiskt med näringsliv
på den ena sidan och universitet och högskola (UoH) på den andra. (I begreppet UoH ingår inte
tekniska forskningsinstitut.) Det finns en stor potential i förbättringen av kontakter och utbyte mellan
näringsliv och UoH. En utmaning idag är att företagens problemställning ofta är av tvärvetenskaplig
natur, som kan vara svår att inordna i universitetsvärldens ännu traditionella organisation med
institutioner. Denna tvärvetenskapliga natur av många FoU-frågor är något som UoH måste hitta ett
sätt att förhålla sig till. Incitamenten för samverkan mellan dessa måste öka, vilket diskuteras i
avsnittet ”Hur bör det vara?” nedan.
Sverige har en hög kunskapsnivå och teknikadaption - mycket tack vare UoH, men den största
andelen av de tekniska innovationerna genereras fortfarande i företagen (Sandgren & Perez, 2006).
5
http://www.fee-europa.de/photovoltaikanlagen/aktuelle-einspeiseverguetung.html
6
http://dejure.org/gesetze/EEG/20.html
14
Ju fler anställda ett företag har, desto större är sannolikheten att de samarbetar med såväl UoH som
andra aktörer. 30 % av de s.k. innovativa företagen (dvs företag, som bedrivit verksamhet för att
förbättra eller förnya sin produkt/process) anger i en enkät från 2006 (Sandgren & Perez, 2006) att
de samarbetar med andra aktörer. Dock var det endast 14 % som angav att de samarbetade med
UoH!
Ett konkurrenskraftigt näringsliv är beroende av att snabbt komma med nya innovationer, vilket i sin
tur betyder att de är beroende av UoH som kan ”provide training...with an eye to industry
needs”(Sandgren & Perez, 2006). Detta behov av rätt sorts utbildning och kompetens nämns även i
stycket Aktörsperspektiv.
Tomson skriver (Tomson, 2009)att den samverkan mellan UoH och näringsliv man ofta pratar om
förutsätter ett direkt samarbete, men det är viktigt att veta att näringslivet tar till sig forskningen
även på många andra sätt: anställning av forskare, tillgodogörande av publicerade nyheter i artiklar,
webb och konferenser etc.
Kluster sammansatta av företag o forskning är idag en vanlig konstellation för att driva innovation
inom ett begränsat och väl definierat område och kan vara en mycket bra väg till utveckling av rätt
sorts produkter/tjänster. Kluster ses idag som en viktig anledning till att vissa regioner eller branscher
blir framgångsrika. Kluster öppnar för kunskapsspridning och ökad förståelse för andra aktörer, vilket
stimulerar innovation. I ett väl fungerande kluster överbryggas många barriärer mellan företag och
forskning, och fördjupade, bilaterala, samarbeten kan många gånger bli frukten av sådana. Klofsten
har studerat vad som gör kluster framgångsrika och sammanställt några kriterier för dessa (Klofsten,
2010). Först o främst behövs en bärkraftig idé. Drivkrafter o engagemang, aktiviteter som ger nytta
av att delta, en kritisk massa och klustrets organisation är nyckelfaktorer till framgång
Innovation/näringsliv-politik
Relationen mellan innovation/näringsliv och politik spelar en stor roll för både innovationsklimat och
styrningen av innovation mot ”rätt” utveckling. Många rapporter o strategier skrivs dock ur
perspektiven antingen hållbarhet eller innovationskraft – det är få, som täcker tvärsegmentet där
emellan: ”hållbar innovation” (Alfredsson et al., 2011; Bergkvist, 2010; Tillväxtverket, 2011). Det kan
bero på att begreppet ”hållbar” inte är tillräckligt väl definierat, vilket många pekar på och efterlyser.
Goda näringslivs- och företagsklimat är förutsättningar för att entreprenörer och andra aktörer i
innovationsprocessen skall kunna agera, vilket behandlas i rapporten ”Näringslivs- och
företagsklimat” av Philip Thörn, Katarina Buhr och Maria Sunér-Fleming i samma projekt Vår Värld
2034.
Tillväxtverket skriver i sin rapport Marknadshinder för miljöinnovationer (Tillväxtverket, 2010) att det
behövs ett större stöd i själva kommersialiseringen av innovationer, vilket regeringen tagit fasta på i
sin strategi för utveckling av miljöteknik. Regeringen vill också verka för ökad export av svensk
miljöteknik. Även andra betonar behovet av stöd för implementering och
demonstrationsanläggningar (Milford & Dutcher, 2008).
I den rådande forskningspolitiken inkluderas inte tjänsteinnovationer på samma sätt som
teknikinnovationer, vilket gör att barriären mellan forskning inom humaniora o samhällsvetenskap
15
och näringsliv hämmas, vilket alltså starkt hindrar en utvecklande innovation på tjänstesidan
(Tomson, 2009).
Sverige är inte ensamt om bristande stöd till implementeringar. GE Innovation barometer anger att
det, även på EU-nivå, behövs mer stöd till att få forskningsresultat till marknad (“GE innovation
barometer,” 2010). Annars riskerar begreppet ”innovation” att urholkas och bara bli ett buzz-word
utan innebörd. Samtidigt finns en utbredd uppfattning om att det är genom innovation som
ekonomin utvecklas och blir både hållbar och konkurrenskraftig. De anger också att FoU är en
hävstång för utveckling mot hållbar tillväxt men nu måste fokus ligga på implementering av
densamma! Uppfattningen att utvecklingstakten måste öka är utbredd inom både forskning och
näringsliv, liksom betoningen på att innovation är mycket mer än tekniker – det är mer ett sätt att
tänka och innefattar fler branscher än tekniska. ”A high degree of innovation is not driven by research
but by changes in processes, business models and workplace organisation. And it is precisely the
areas where Europe has weaknesses. We should finally recognise that innovation is at least as much
management and organisational challenge as it is a research challenge.”(“GE innovation barometer,”
2010).
Många pekar också på behov av möjlighet att misslyckas (“GE innovation barometer,” 2010). Milford
(Milford & Dutcher, 2008) beskriver en variant på hur ett sådant utrymme kan skapas genom en
acceptans för att staten satsar brett utan att ha ambition att alla ska lyckas, vilket även nämnts ovan,
i stycket Winner picking. De pekar också på att de gånger som innovationer verkligen lyckats är då
staten gått in o hjälpt inte ”bara” med R&D utan också till demonstrationsanläggningar och små
företags marknadsetableringar.
Mellan olika sektorer/företag i näringslivet inklusive mellan innovatörer och deras
målgrupper
För en lyckad innovation krävs ofta samverkan mellan branscher, samverkan mellan SME eller
mikroföretag och större företag eller mellan företag inom samma bransch.
50 % av miljöinnovatörerna i Sverige har storföretag som kunder (Tillväxtverket, 2010), vilket
stämmer med det faktum att storföretag är mer aktiva än SME och mikroföretag i FoU-verksamhet.
Genom att kartlägga miljöinnovationers marknadshinder, kan man lättare korrigera och hjälpa idéer
fram. Huvudsakliga hinder för framgång är:
-
affärsmässig bransch-oerfarenhet/okunnighet
det är kostsamt o svårt att nå kunder – i synnerhet svårt att få första kund
andra behov än de som innovationen löser har högre prioritet hos potentiella kunder
demonstration av produkten/tjänsten i större skala är dyrt.
Hur bör det vara och vad måste vi göra för att nå dit?
Bienkowska et al (Bienkowska et al., 2010) anser att Sveriges traditionella innovations-system inte
tillräckligt väl kan fånga upp och stimulera kund-orienterad, komplex innovation i nya, oväntade,
nisch-områden. De rekommenderar ett system med små, flexibla och kundorienterade
forskningsinstitut som kan möta marknadens FoU-behov. Detta är anledningen till att
forskningsinstitut på senare år har fått en andra storhetstid eftersom dessa ofta är mindre och mer
flexibla än de stora forskningsinstitutionerna vid landets lärosäten.
Följande åtgärder är viktiga för att förbättra innovationsklimatet och styra mot hållbar utveckling:
16
-
-
-
-
Det måste finnas en mångfald av både forskningsaktörer och forskningsfinansieringar! Och
det behövs en ökad samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna som nämnts
i styckena ovan. För att stimulera sådan samverkan behövs incitament i from av projektstöd.
Mistra har länge arbetat med stöd till projekt som involverar så många instanser som möjligt
i en affärskedja – från innovation till slutkund. Även Vinnova har under senare tid haft
utlysningar med samma syfte.
Det måste finnas ekonomiskt utrymme att tillåta en viss kostnadsineffektivitet på kort sikt
om effektivitet kan nås på längre sikt. För att underlätta detta kan lån utformas så att
återbetalningen kan ske i proportion till vinsten på investeringen.
Som nämnts i stycket om interaktion mellan näringsliv och vetenskap, behöver mobiliteten
mellan dessa två instanser öka väsentligt. Detta skulle gynna både forskning och näringsliv
och förståelsen för varandras respektive behov skulle öka.
Öka synligheten av forskning, dess landvinningar och i synnerhet vinsten av de
tvärdisciplinära samarbetena.
Skapa fler gemensamma mötesplatser för näringsliv, entreprenörer, vetenskap och politik.
Detta ökar förståelsen för varandras verksamhet, kompetens och behov, vilket förbättrar
möjligheten till samarbeten.
Tillväxtverket rapporterar att de flesta innovatörer vill ha bättre stöd med affärsutveckling och
kontakt med finansiärer. Detta behov stämmer väl överens med vad både Svenskt Näringsliv och
Vetenskapsrådet och EU visar och anser (Näringsliv, 2009; Tillväxtverket, 2010). De menar att det
behövs en stimulans till företag att våga investera i nya miljötekniker!
Fler samarbeten mellan experter inom olika discipliner behövs. I sådana samarbeten uppnås ofta en
synergi och en framgång som många gånger är svår att nå inom mono-disciplinära samarbeten.
Dessa tvär-disciplinära samarbeten blir vanligare, men de måste bli synligare för att på så sätt
stimulera till fler, liknande, samarbeten. Exempel på sådana lyckade projekt är ”Miljöfarliga
kemikalier i textilindustrin”, i vilket forskare inom både natur- och samhälls-vetenskap och
representanter från offentliga och privata aktörer samarbetade för att identifiera och täppa till
kunskapsluckor i ämnet. I projektet ”Sjukdomar då och nu” undersöktes arkeologiska fynd med
avseende på sjukdomar. Resultaten är värdefulla för medicinsk forskning och förutom arkeologer och
osteologer arbetade bl.a. Pfizer, Sectra, Sandvik och Electrolux i projektet (Tomson, 2009).
Sveriges tradition med alumni-verksamhet är inte så stark som i t.ex. USA. Vi har dock sannolikt
mycket att vinna på att förbättra den verksamheten då sådana utgör utmärkta mötesplatser som kan
stimulera till framgångsrika samarbeten.
I flera länder, bl.a. Indien, Australien, USA och Kanada, finns s.k. innovationsråd. Dessa består av
representanter från det offentliga och näringsliv och har till uppgift att dels vara ett stöd still
regeringen i forskningsfrågor och dels utgöra en plattform för att stimulera forskningen. Sveriges
riksdag avslog dock både 2008 och 2010 motioner om att inrätta ett sådant råd i Sverige.
Hållbar konsumtion
För att nå visionen om ett hållbart samhälle 2050 måste vi också få till stånd en hållbar konsumtion.
Begreppet hållbar konsumtion uppstod på Earth Summit i Rio de Janeiro 1992 (UNEP, 2010) och på
Symposium on Sustainable Consumption i Oslo 1994 definierades begreppet enligt följande:
17
“Sustainable consumption is the use of services and related products which respond to basic needs
and bring a better quality of life while minimizing the use of natural resources and toxic materials as
well as emissions of waste and pollutants over the life cycle of the service or product so as not to
jeopardize the needs of future generations”. En efterfrågan på hållbar konsumtion kan bli en viktig
drivkraft för hållbar innovation.
Begreppet har blivit ett stort forskningsområde sedan det först myntades på Earth Summit i Rio de
Janeiro 1992. Men hur får man till stånd en hållbar konsumtion? Många studier utgår från att
individen gör ett aktivt val och fokuserar därför på metoder att få konsumenten/individen att
övertygas och läras att göra rätt val. Förmodligen är valprocessen mer komplicerad än så eftersom
det finns vad man kallar för ”hidden persuaders” (Shove, 2003) som påverkar individerna utan att de
är medvetna om det. Ofta rör det sig om hur vi påverkas av t.ex. trender som råder och skicklig
marknadsföring som får oss att konsumera enligt vissa mönster. Vi tror att vi gör aktiva val i större
utsträckning än vi faktiskt gör. Dock kan en trend inte vändas utan att det finns någon form av vilja
hos individerna att faktiskt vända trenden, varför ett skifte mot hållbar konsumtion ändå måste
bygga på en generell önskan hos allmänheten om en sådan. På samma sätt som dessa ”hidden
persuaders” påverkat oss hittills, skulle de kunna användas till att få konsumenter att i stället välja
och tänka uthållighet.
Ett tydligt exempel på hur konsumtionen måste förändras är att vårt behov av bekvämlighet har ökat
(Shove, 2003). Vi accepterar t.ex. inte att vara för varma vissa delar av året och behöva ta på oss en
extra tröja under andra delar, utan vi vill ha samma innertemperatur året om. Denna önskan innebär
ett mycket stort energibehov – både för uppvärmning och kylning. Att ändra ett sådant beteendeoch värderingsmönster kräver mer än tekniska innovationer! En möjlighet är att upprätta någon form
av centralt styrmedel som främjar hållbar konsumtion.
Ett annat exempel är att varors livslängd idag är mycket kortare än förut, vilket belastar jordens
resurser och energireserver både vad gäller varornas produktion, distribution och omhändertagande
efter avslutad konsumtion.
Att få till stånd en hållbar konsumtion kräver kunskap om vad en sådan innebär, en kartläggning av
de mest resurskrävande konsumtionsmönstren, en förståelse för underliggande mekanismer för
konsumtionsmönster samt kunskap om hur de ska förändras (W. B. C. for S. Development, 2008; W.
B. Co. for S. Development, 2011). Det krävs ett nytt sätt att se på mänskligt beteende och hur vi ser
på livsstil (W. B. Co. for S. Development, 2011; Seyfang, 2005; Shove, 2003). Detta kräver forskning
och innovation inom samhällsvetenskap, ekonomi och inte minst beteendevetenskap snarare än
inom teknik.
Samtidigt innebär utsikten om en hållbar konsumtion en stark drivkraft för innovationer mot ett
hållbart samhälle. Konsumenters medvetenhet har ökat även om den ännu bara marginellt syns i vår
konsumtion. Genom att involvera konsumenten på ett sätt, som inte gjordes förr men som är helt
nödvändigt idag, kan företag utveckla sina produkter och tjänster på ett mer framgångsrikt sätt
genom att dels skapa förtroende för det de levererar och dels leverera rätt sak samtidigt som man
också kan sprida relevant information till kunder och konsumenter, som naturligtvis inte alltid vet
vad som egentligen är hållbart eller inte (Cramer, 2002; Heiskanen et al., 2005).
18
Innovationer för ett hållbart samhälle
De innovationer som behövs för att vi skall nå ett hållbart samhälle är av olika slag, vilket nämns i
Ramverket till projektet (Mathias Gustavsson). Nedan följer en diskussion om några av de kategorier
som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv.
Innovationer inom teknik
De renodlat tekniska innovationerna blir mer sällsynta. I stället kombineras de ofta med en tjänst.
Exempel är att sälja stål tillsammans med patent för en teknik att använda stålet, Electrolux vill sälja
ren tvätt i stället för tvättmaskiner, energibolag vill sälja en behaglig innetemperatur snarare än
värme. På detta sätt hoppas man att kunna utnyttja resurser mer effektivt och samtidigt lägga
ytterligare värde på den vara man säljer. Nya tekniker säljer sällan enbart på hållbarhet eftersom
sådan idag förutsätts: för att lansera ny teknik behövs ett mervärde utöver detta, vilket är en stor
utmaning.
Runt om i världen pågår liknande trender (Olson, 2006) att förena produkter med tjänster och att
skapa mervärde genom att sälja ”paketlösningar”, så kallade PSS (Product Service Systems) där
affärsfokus skiftar från varan till att design och förpackning (presentation) har (nästan) lika stor roll
för kundens tillfredsställelse (Manzini, 2003).
Innovationer inom samhälle och ekonomi
I takt med att konsumtionsmönster och behov förändras och att utvecklingen går snabbare ställs
högre krav på företags flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig. Idag krävs många olika
kompetenser för att ta en vara genom hela dess livscykel. Likaså krävs snabbare beslut i företagen
eftersom de flesta produkters livscykler blir allt kortare. Många företag blir också allt starkare
integrerat i olika delar av samhället i och med sitt engagemang i hållbar tillväxt. Allt detta innebär
ofta behov av nya affärsmodeller och ledningssystem (Bergkvist, 2010; Olson, 2006; Tomson, 2009).
Ett exempel på sådan ny affärsmodell är ”lean production”, som började i bilindustrin men sedan
spridit sig till flera branscher. Lean production utarbetades först av Toyota på 1990-talet i syfte att
”preserve value with less work” (Holweg, 2007). Begreppet har därefter spridit sig men är
fortfarande inte helt enhetligt definierat i litteraturen (Pettersen, 2009) men innebär, i korthet, att
teknik, logistik, administration m.m. i en hel tillverknings-kedja ändras för att maximera producerat
värde/insatt arbete.
Företagens möter idag en omvärld av inte bara medvetna kunder/konsumenter, utan också
medarbetare som kräver att företagets verksamhet inte går stick i stäv med utveckling mot
hållbarhet. Detta ställer krav på öppenhet o transparens i både myndigheters och företags
verksamhet och beslutsprocesser. Denna sociala acceptans är en nyckelfaktor i utvecklingen mot
hållbarhet (Cramer, 2002). Man är på väg från ett system där man fokuserar på kostnadseffektivitet
genom storskalighet till att minska kostnader genom fördelar med nätverk, vilket också ställer nya
krav på affärsmodeller.
Innovationer inom tjänstesektorn
Tjänstesektorn är en nyckelsektor för hållbar utveckling eftersom tjänster i många fall är en större del
av värdet än själva varan i en modern ekonomi (Science & Symposium, 2007) och dessutom ofta tär
mindre på jordens resurser. Idag spenderar vi mycket mer pengar på upplevelser, försäkringar, råd,
information etc. än vad vi gör på varor. Inte minst de demografiska utmaningarna som beskrivs i
19
stycket ”Förutsättningar” ovan, ökar behoven av tjänste-innovationer, inom bl.a. vård och omsorg,
då en mindre del arbetsföra människor ska klara en större andel icke arbetsföra.
Tjänstesektorns roll, funktion och uppbyggnad är dock inte tillräckligt väl kartlagd och förstådd och
enligt IBM (Science & Symposium, 2007) är detta ett viktigt forskningsområde. Demografiska
förändringar, självbetjäningstrender, off shoring etc. ökar behovet av innovation inom tjänstesektorn
och behovet av förståelse för hur dessa skall byggas upp och fungera ökar. Vikten av kunskap inom
dessa områden har blivit mer uppmärksammade och t.ex. Vinnova hade en utlysning om detta i juli
2011 med temat ”Forskning om finansiella konsumtionsmönster”. Det finns också numera
utbildningsprogram med tonvikt på hållbar konsumtion vid ett flertal högskolor, som t.ex.
Stockholms, Uppsala och Göteborgs Universitet, .
Många tjänsteinnovationer kan ha miljön som bieffekt, dvs de är utvecklade i syfte att underlätta för
både leverantör och konsument men har dessutom en gynnsam effekt på miljön i form av exempelvis
minskade resor och transporter, minskat lokalbehov m.m. Exempel på sådana tjänster är call centers,
bank på telefon o internet, e-post, videokonferenser, processtyrningsprogram och IKEAs platta
möbelpaket.
Mångvetenskapliga innovationer
Som belysts genom hela rapporten är utmaningen om ett hållbart samhälle komplex och det räcker
inte med att ”bara” utveckla tekniker och produkter– det krävs också att teknikerna kan tas emot,
nya affärsmodeller kanske krävs och teknikernas introduktion kräver en förståelse för människors
beteende. Andra vetenskaper än de tekniska kan bidra till förståelse för vilka tekniker som behövs, så
de flesta är idag ense om att det behövs multidisciplinär kunskap och forskning på väg mot ett
hållbart samhälle (Uiterkamp & Vlek, 2007).
Det behövs inte bara nya affärsmodeller i näringslivet, utan det krävs också nya modeller vid
universiteten: de täta skotten som ofta finns mellan institutionerna behöver brytas upp och
samarbetet mellan institutioner och fakulteter behöver öka. Kompetenser som sträcker sig över flera
discipliner kommer att vara avgörande för en utveckling mot hållbarhet. Det är idag i gränslandet
mellan de etablerade institutionerna som innovationerna och utvecklingen sker.
Vid en work-shop år 2000, Friibergh Workshop on Sustainability Science, fastställdes ett behov av en
multi- och trans-disciplinär forskning för att förstå och komma till rätta med problemet med dagens
icke hållbara utveckling.7 Denna nya disciplin beskrivs av bl.a. Kemp och Martens (Kemp & Martens,
2007) som beskriver hur nya krav från omvärlden gör att man måste bryta med många av de
etablerade strukturerna inom forskning och betonar behovet av helhetsperspektiv i forskningen till
skillnad från de fokus på enskilda delar som hittills varit företrädande.
Aktörsperspektiv
Som komplement till den information i ämnet som finns i rapporter och vetenskapliga artiklar, hölls,
inom ramen för projektet Vår Värld 2034, inbjöd Svenskt Näringsliv till en work-shop, vid vilken tre av
projektets ämnesområden diskuterades: Politik och styrmedel, Företags- och Innovationsklimat samt
Teknik, innovationer och FoU. På work-shopen deltog representanter för både företag,
7
http://ksgnotes1.harvard.edu/BCSIA/sust.nsf/pubs/pub3/$File/FW_statement.pdf
20
branschorganisationer och myndigheter. Diskussionerna skedde ganska fritt kring några huvudfrågor
som valts ut av projektledarna för varje delområde.
Beträffande området Teknik, innovationer och FoU stämde deltagarnas uppfattning om nuläget och
vilka åtgärder om behövs för att stimulera hållbara innovationer mycket väl med vad som återfinns i
litteraturen. Det är tydligt att frågan om hållbar utveckling inte är entydigt definierad och många
lägger olika innebörd i begreppet. I nedanstående stycken sammanfattas de synpunkter och åsikter
som framkom i diskussionerna.
Förutsättningar inom företagen
Det betonades att en absolut förutsättning för att hållbar utveckling ska drivas seriöst och ges
utrymme för, måste frågan vara helhjärtat förankrad i företagsledningen och finnas med som en
naturlig del på alla plan i företagets strategier.
Det är tydligt att de företag som varit de mest miljöbelastande eller av annan anledning hamnat i
blickfånget varit de första att arbeta med miljöhänsyn och därmed nu ligger i framkant vad gäller
arbetet med hållbar utveckling. Det finns en hel del att lära av dem.
Företag måste idag agera snabbare och snabbt kunna göra omställningar mot hållbarhet och för det
krävs nya affärsmodeller. Det blev en diskussion om var forskning om sådant sker, men frågan
förblev obesvarad. Dock framhölls vikten av att forskningen måste ha goda kontakter med
näringslivet och förståelse för dess behov av modeller som är anpassade efter de krav som kommer
av en strategi mot hållbarhet.
Utbildning, kunskap och know-how
Kompetens och utbildning är avgörande. Den måste vara på hög nivå och med rätt innehåll.
Utbildningar måste anpassas efter tidens behov och inte efter respektive institutioners hjärtefrågor.
Helhetsperspektivet måste in i utbildningen redan tidigt. Samtidigt får inte ”basen”, på vilka nya
kunskaper kan byggas, tappas bort. Alla parter på workshopen ansåg att tvärvetenskapliga
samarbeten blir allt viktigare för framgångsrik innovation.
Idag behöver även tekniktunga företag andra kompetenser utöver ingenjörer! Företag behöver
bättre kunna matcha kunder med sina produkter och tjänster genom att agera mer i/med samhället
och för det krävs ett brett spektrum av kompetenser.
Ett teknikföretag anser att det idag är svårt att hitta folk i Sverige med rätt kompetens och några
företag rekryterar allt mer från Kina och Indien.
Att arbeta med universitetskontakter och t.ex. finansiera industridoktorander är ett bra sätt att knyta
rätt kompetens till företaget.
Det är svårt att undvika att produktion flyttar till länder där det är billigare. Än så länge levererar
Sverige kunskap inom t.ex. bilbranschen (Volvo) till Kina, men snart kan de själva det hela mycket
bättre! Oroväckande mycket svensk innovation hamnar idag utomlands.
21
Energi och resurser
Alla var eniga om att resurseffektiviteten måste öka och att vi måste göra rätt saker av dem. Det är
dock svårt att gå emot trender och allmänt rådande åsikter eftersom man som företag i branschen
anses vara partisk och inte arbetar för hållbarhet på ett genuint sätt.
Vi måste ha tekniker för att säkerställa tillgången på vatten, mat etc. till vilket det behövs nya
samhälls-funktioner.
Resurs-användning och –fördelning anses som lika viktiga förutsättningar för att vi verkligen ska
kunna nå visionen om hållbarhet. Det betonades att de s.k. förnyelsebara råvarorna faktiskt är
ändliga om de används i högre takt än de förnyas. Vad gäller flera resurser handlar det inte bara om
hur mycket som används utan också på vilket sätt. Värdet på råvaror kommer ligga inte bara i själva
materialet utan i uniciteten av varan och som en komponent i en paketlösning med exempelvis
produkt och tjänst.
Lagring av energi i form av, framför allt el, är en knäckfråga, med vars hjälp vi skulle ta ett språng mot
hållbarhet på i alla fall energisidan.
Interaktion mellan aktörer
Det ansågs bland deltagarna inte så troligt att det fram till 2034 kommer uppstå nya branscher, men
däremot kommer det bli många nya kopplingar mellan branscher och företag. Dessa kopplingar
kommer vara jordmån för innovativa idéer och bör underlättas genom skapandet av många
mötesplatser för olika aktörer längs hela kedjan av FoU.
Dialoger med myndigheter uppfattas bland workshop-deltagarna generellt som god, men
beslutsprocesserna borde vara mer transparenta. Man efterfrågar en bättre dialog inför utformning
av stödsystem som idag ibland dels utformas och dels tolkas alltför rigit så att syftet med dem
åsidosätts och därmed hämmar utvecklingen av nya tekniker.
Deltagarna på work-shopen bekräftade det som sägs på många håll att stöden till
demonstrationsanläggningar och marknadsetablering av tekniker och små företag är alltför
bristfälliga. Ett förslag var att det i offentlig upphandling skulle finnas möjlighet att stödja en ny
teknik trots att sådan ofta är dyrare än väl etablerade och traditionella. Detta skulle vara ett utmärkt
sätt för SME och mikroföretag att få ut sin teknik på marknad.
På väg mot konkurrenskraftig hållbarhet
Sustainable development har gått från att vara en fråga som givits endast litet utrymme till att bli ett
helt eget forskningsområde innefattande många discipliner och samverkan dem emellan. De företag,
som har sin verksamhet närmast de mest akuta problemen ligger idag längre fram i
hållbarhetsarbetet än de företag som mer nyligen ställts inför utmaningarna.
Smith beskriver (Smith, 2003) hur forskning om hållbara tekniker hittills huvudsakligen skett med
angrepps-sättet ”Hur ska vi göra den här miljöbelastande tekniken mer hållbar” men att en annan
approach kan vara bättre: ”Låt oss betrakta den här andra, hållbara, teknik-nischen och lära oss av
den och införa tillämpliga delar till vår smutsiga teknik”. Man får då inspel till inte bara tekniken, utan
också om hur nätverk kan byggas och vilka stöd som behövs och/eller är tillgängliga. Så även om
22
nischen är smal och i sig inte så betydelsefull i de stora sammanhangen, så finns vinningar att göra.
Ett exempel är arbetet för ett totalt noll-utsläpp för helt organisk mat, som är mycket svår att
realisera, men som kan inspirera och lära till att minska mattransporter och därmed göra dem
mindre miljöbelastande med allt vad det innebär i logistik-kedjor, samarbete mellan olika instanser,
få konsumenter att efterfråga mat som går att producera lokalt m.m. S.k. passiv-hus, solceller och
vindkraft är exempel på andra nisch-marknader, som faktiskt fått eller är på väg att få genombrott
trots att de etablerade instanserna i respektive bransch dröjt med aktivitet i fälten.
Det behövs, som nämnts tidigare, stimulans till multi- och tvär-disciplinära forsknings-samarbeten.
Vinnova och Mistra har flera program för miljöinnovationer och tvärvetenskaplig samverkan.8
Vinnova har, förutom tekniska utlysningar, haft program för nya affärsmodeller, som t.ex. ”Flexibla
affärsmodeller för hållbar konkurrenskraft – svenska industriföretags förflyttning mot
tjänsteorientering” och Mistra är världsunikt i sina program där det krävs samarbete mellan företag
och forskning i flera discipliner och flera led (forskning, tillverkning, användare).
En svår fråga är hur vi ska kunna välja de mest kostnadseffektiva innovationerna (Persson, 2009). Vi
behöver, till att börja med, bättre incitament att faktiskt plocka de lågt hängande frukterna. Den
frågan hör egentligen inte hemma i den här rapporten, men om detta görs och man kan peka på
tydliga förbättringar på t.ex. resurs- eller energi-effektivisering, kan det bli en språngbräda för vidare
satsningar. För de mer riskfyllda (både finansiellt och tekniskt) och nytänkande innovationerna
behövs noggranna analyser för att utröna om vilka åtgärder som faktiskt är effektiva ur ett
hållbarhetsperspektiv och för detta behövs expertis från flera discipliner så att så många aspekter
som möjligt tas med i bedömningen.
Jansen beskriver tre olika ”nivåer” av teknikutveckling och alla tre behövs eftersom de kompletterar
varandra (Jansen, 2003):
-
-
-
8
Optimering av befintliga system genom kvalitetsarbete, underhåll, effektiviseringsprogram
etc. Sådan utveckling har en framförhållning på upp till fem år och en förväntad ekoeffektivitet (ett mått på hur mycket en produkt utnyttjar resurser, energi m.m.) på upp till
1,5.
Systemförbättringar som behåller grundläggande strukturer och teknologier men som
förbättrar genom omorganisation, re-design och revision av befintliga system. Den typen av
förändringar görs i ett perspektiv på 5 till 20 år och med en förväntad förbättring av
ekoeffektiviteten med 1,5 – 5.
Språngvis utveckling som är resultat av lång tids forskning. Den medför radikala förändringar
av struktur, teknologi och kanske affärsmodell och – idé. Sådana förnyelser av hela system
görs med en tidshorisont på över 20 år och med en förväntad ekoeffektivitet på 5 till 50 med
ett mål på minst 20. WBCSD betonar vikten av den här typen av utvecklingssprång som är
svåra men nödvändiga. Om visionen om en hållbar värld 2050 skall vara verklig, måste vi
redan idag se mer av den här typen av tekniksprång och år 2034 måste ekoeffektiviteten i
snitt öka mellan 4- och 10-falt för att nå målet 2050!
www.vinnova.se och www.mistra.org
23
För att en sådan utveckling ska kunna ske, måste alla intressenter samarbeta: Kultur, struktur och
teknologi måste samverka för att fylla ett behov. Förutsättningarna för att en systemförändring skall
komma till stånd är, enligt Jansen (2003):
-
Erkännande från alla parter (offentliga o privata) att behovet av systemskifte föreligger.
Gemensamma ansträngningar att underlätta systemskiftet med ett tidsperspektiv på lång
sikt och på alla nivåer av styrning genom engagemang från alla parter.
Relevanta myndigheter försöker hitta de områden på vilka fokus bör vara och visa hur BAU
skulle få förödande konsekvenser.
Ta fram verktyg och system för samarbete mellan näringsliv, R&D, och politiker så att ”rätt”
utveckling kan ske.
Ta fram instrument för att täcka privata ekonomiska risker och säkra privata intressenters
engagemang på lång sikt.
Denna lista skrevs 2003 och vi ser att sådana samarbeten är fler nu än för tio år sedan, men det
behövs fler insatser för att nå visionen.
Barriärer för hållbar utveckling
Trots alla goda intentioner från både politiker, näringsliv och allmänhet, finns ett antal hinder för
utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Nedanstående punkter utgör några av dessa, som måste
övervinnas om vi till 2034 ska vara redo att nå målen 2050:
-
-
-
Trots informations-spridning, har insikten om vikten av utveckling mot ett hållbart samhälle
inte nått alla.
Oenighet om vad som faktiskt menas med hållbar utveckling utgör ett hinder för dess
fortsatta framsteg. Definitionen av vad begreppet innebär är inte entydig och flera
definitioner används (Kates, Parris, & Leiserowitz, 2005).
Stöden för demonstrationsanläggningar, etableringar m.m är inte tillräckliga. Små bolag
kommer många gånger inte ut på marknaden trots att deras produkt/tjänst är hållbar och väl
fungerande!
Tillväxt-mål sätts med för kort tidshorisont vilket gör att det är svårt för företag att åsidosätta
korta vinstmål till förmån för mer långsiktiga, som kanske kräver investeringar som minskar
den kortsiktiga vinsten och samtidigt innebär stora risker.
Vad ska vi göra för att stimulera hållbar och konkurrenskraftig utveckling?
Följande stycke är förslag på åtgärder som kan införas som stimulans till hållbar utveckling.
Åtgärderna är hämtade från litteraturen och från representanter för näringsliv och
branschorganisationer i Sverige.
-
-
Det allra viktigaste för att ett företag ska inkludera hållbar utveckling i sin centrala,
långsiktiga, strategi är att det finns en genuin tro på en sådan inom företagsledningen. Sådan
förankring är svår att stimulera till utifrån, men med hjälp av en ökad medvetenhet och
kunskap om hållbarhet sprids ambitionen och insikten om vikten av ett sådant arbete.
Tillgång till mötesplatser där representanter från olika delar av samhället och olika
kompetenser kan mötas. Exempel på sådana mötesplatser är alumni-verksamheter,
konferenser med tema som lockar flera branscher och discipliner.
24
-
-
-
-
Hög – och rätt! - kompetens är viktig! Utbildningen måste anpassas efter omvärldens nya
behov. Det är tydligt att många av de banbrytande innovationerna görs i multi- och
tvärdisciplinära samarbeten, varför behovet av människor som är kompetenta inom flera
områden är stort.
Stöd till demonstrationsanläggningar! Det går inte att locka investerare om man inte kan visa
att tekniken fungerar. En hög flexibilitet i demoanläggningar ger möjlighet att pröva flera
olika tekniker, vilket kan uppnås genom att bygga modulvis.
Det måste bli lättare att etablera en hemmamarknad. Utan sådan går det inte att attrahera
utländska marknader.
Kunskaps-spridning på alla nivåer inklusive allmänhet måste bli bättre och mer tillförlitlig. Det
stora antalet larmrapporter och semi-seriösa rapporter om framgångsrika nya tekniker gör
att trovärdigheten hos allmänheten för information om hållbarhet i vissa fall verkar låg.
Ekonomiskt utrymme att ”misslyckas”.
Konkreta exempel
Det finns många exempel på utveckling och innovation som utgör steg mot en hållbar värld, och
nedan följer några exempel på sådana, av varierande karaktär.
-
-
-
Ulcos är ett samarbetsprojekt inom ståltillverkning som bildades 2004. Fyra olika tekniker
med god potential att drastiskt reducera CO2-utsläpp har identifierats. Planen är att
teknikerna ska implementeras någon gång mellan 2030-2035. Konsortiet drivs på EU-nivå av
flera olika stålföretag och forskningsenheter. För att få till stånd ett utvecklingsarbete av den
omfattning som Ulcos utgör behövs centrala satsningar och stöd eftersom det ekonomiska
åtagande som krävs är för stort för enskilda företag i branschen.
Utvecklingen inom bilindustrin med bränslesnålare bilar och ett brett utbud av drivmedel har
gått snabbt. Drivkraften för detta har huvudsakligen varit införandet av miljöbilspremie.
Varje bilföretag arbetar huvudsakligen enskilt och stor konkurrens råder. Det finns ännu
ingen tydlig vinnare bland de alternativa bränslena, varför större satsningar på någon av
teknikerna dröjer. Än så länge är det bränsleförbrukningen, snarare än bränsletypen, som har
betydelse för miljön.
Ytbehandlingsbranschen är stora konsumenter av hälsofarliga kemikalier med både akuta
och kroniskt toxiska effekter, t.ex. Cr6+, cyanider och nonylfenol. Nu pågår stora satsningar
inom bl.a. EU och även i mindre projekt för att utveckla metoder som ersätter dessa
kemikalier. Påtryckarna i utvecklingen, som går snabbt, är huvudsakligen
ytbehandlingsföretagens kunder och myndigheter.
Innovationer och utveckling där förbättringen varit multifunktionell har visat sig vara bland de mest
framgångsrika (Jochem & Madlener, 2003). Jochem och Madlener har flera konkreta exempel på
dylika miljöeffekter, som ofta ”glöms bort” eftersom det inte varit den primära ambitionen med
innovationen (Jochem & Madlener, 2003). Exempel på detta är Toyotas sprutmålning av bakpartierna
på lastbilar, där man med hjälp av ny styrteknik kunde reducera defektfrekvensen från 3 till 0,1%,
vilket var värt mycket pengar både i fråga om varor, men också för nöjd kund-perspektivet. Som bieffekt kunde fabrikens elförbrukning för målningen 1996 jämfört med 1991 minska från 2,5 till 1,7
GWh/år trots en fördubblad produktion under samma period.
25
Motsatsen finns också, dvs att miljöförbättrande tekniker ger en positiv bi-effekt på annat, som t.ex.
att isolerglas inte bara sänker värmekostnader för ett hus utan också gör att ljudmiljön inomhus
förbättras. Dessa multifunktionaliteter ökar naturligtvis attraktionskraften hos nya tekniker. Det
största hindret för potentialen i dessa multifunktionella innovationer är okunskap och brist på
kommunikation mellan parterna i innovation-till-marknad-kedjan.
På samma sätt kan miljöpolicys driva teknologisk (och annan) forskning o utveckling framåt, med
reducerade kostnader för tekniken i fråga som följd. Exempel på det är värmepumpar, pannor och
turbiner. Detta bör belysas mer eftersom det är positiva bieffekter av strävan mot en uthållig värld.
Tysklands beslut om att lägga ner kärnkraften är ett aktuellt exempel på hur staten genom beslut
påverkar teknikutvecklingen. Idag står kärnkraft för 23 % av Tysklands energiförsörjning och deras
beslut om att avveckla den till år 2022 kommer att få mycket stora konsekvenser för
teknikutvecklingen inom energi. Hur utvecklingen faktiskt kommer bli är det ännu ingen som vet,
men faktum är att Tysklands system med feed in-tariffer för olika alternativa energiformer gjort att
några tekniker, som t.ex. fotovoltaisk solenergiteknik, utvecklats till att inom en snar framtid vara
konkurrenskraftiga på affärsmässiga villkor och därför finns realistiska alternativ till att enbart förlita
sig på kol när kärnkraften ska avvecklas.
Exempel på när Sverige lett utvecklingen
Det finns goda exempel på områden där Sverige tagit en ledande roll i utvecklingen. Nedastående
exempel är tagna från olika branscher för att ge en fingervisning om Sveriges traditionellt starka
områden.
Sverige var först med klorfri blekning av pappersmassa. På ca 10 år från det att man bevisat
klorgasens skadliga effekt på miljön försvann denna blekmetod helt i Sverige. Sverige är också
världsledande vad gäller miljöpåverkan och energieffektivitet inom massa- och pappers-produktion.
Utvecklingen har drivits på tack vare skogsindustrins starka fäste i Sverige och påtryckning från
konsumenterna.
Sveriges miljöteknik-export domineras av avfallshantering och återvinning, energi och klimat,
byggande och boende, vattenrening och miljökonsult-tjänster. Delegationer från hela världen
kommer för att studera t.ex. Hammarby sjöstad, träbygge-projekten i Växjö och Västra Hamnen i
Malmö. Ovanstående teknikområden är också de, som regeringen vill satsa på, enligt den nyligen
presenterade innovationsstrategin(Tillväxtverket, 2011).
Idag är det dock svårt att avgöra vad som är svensk teknik och svenska framgångar eftersom många,
traditionellt svenska, företag nu har verksamhet i flera länder.
Exempel på när Sverige inte klarat att leda utvecklingen
Vindkraften har haft en snabb tillväxt under 2000-talet och 2009 ökade den globalt med 31 %. I
Sverige startade utvecklingen på 1970-talet och Sverige bidrog med tekniklösningar men klarade inte
att ta dem till marknad och har därmed halkat efter. Idag är de största vindkraftverk-leverantörerna
danska och tyska och Kina har världens mest utbyggda vindkraft. ABB och SKF tillverkar många
centrala delar till vindkraftverk, men det är inte Sverige som tagit ledningen i utvecklingen av
branschen. Orsakerna till det är inte helt klarlagda, men de stödsystem i form av elcertifikat i stället
för feed-in-system, som Sverige valt, kan ha spelat roll.
26
Teknikutvecklingen för solceller följer ungefär samma mönster som vindkraften. Utvecklingen av
tekniken startade i Sverige ungefär samtidigt som på många andra håll i världen, men stannade av
jämfört med framför allt Kina, Japan och Tyskland, där de ekonomiska stöden till tekniken sett till att
den nu närmat sig marknadsmässighet.
Många menar att en fara med att tillverkning flyttar utomlands från Sverige är att det blir svårt att
behålla kunskap och know-how och utan sådan kan man inte behålla en utvecklingsledande position.
Här presenteras inga lösningsförslag på problemet, och inte heller någon analys av vilka som anser
att detta ör en fara och vilka, som inte gör det, men frågan är viktig och bör belysas.
Slutsatser
År 2034 måste vi veta vilka tekniker som krävs för ett hållbart samhälle. Dessa måste finnas även om
de inte behöver vara implementerade i full skala.
För att nå dit måste forskningen föras in i praktiken i större utsträckning än vad som sker idag.
Eftersom det inte är möjligt att idag göra teknikval inför 2034 måste Sverige skapa ett gott
innovationsklimat. Ett sådant nås genom följande:
-
-
-
Tekniska, humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskaper måste integreras med
varandra. De ”mjuka” vetenskaperna är lika viktiga som de ”hårda” i strävan mot ett hållbart
samhälle och en ömsesidig respekt och samverkan mellan dem är nödvändig.
Trans- och tvär-disciplinär forskning och samverkan måste öka. Dagens meriteringssystem
måste ändras så att industriell och annan praktisk erfarenhet blir meriterande för akademin
och mobiliteten mellan akademi och näringsliv måste öka.
En ökad samverkan mellan vetenskaperna och mellan akademi och näringsliv ger en
nödvändig ökad respekt hos alla aktörer för varandras kompetenser och kunskaper.
Teknikneutrala ramar med stödsystem som främjar en konkurrens mellan tekniker.
De mål, lagar och incitament som sätts upp för att driva teknikutvecklingen i rätt riktning får
inte vara på bekostnad av hållbarheten inom något annat teknikområde, dvs de får inte ha
som effekt att naturresurser tas bort från en hållbar användning och måste ersättas av något
mindre hållbart.
Det krävs mer systemanalys när det gäller teknikutveckling. Om vi skall nå ett hållbart samhälle
måste resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt och för det krävs en bättre konsekvensanalys av olika
tekniker än vad som finns idag. Teknikutvärderingar måste göras, i vilka jämförelser med andra
användningar av samma råvara, energi m.m. beaktas.
Tack
Ett stort tack för engagemang och givande diskussioner riktas till deltagarna i work-shopen den
16/11.
27
Referenser
Alfredsson, E. (Tillväxtanalys), Andersson, L. F. (SWECO), Helmersdotter, A. E. (SWECO), &
Sjöholm, J. (SWECO). (2011). Miljödriven näringlivsutveckling -Analys av förutsättningar
nationellt och regionalt.
Bergkvist, T. (Strategic M. I. (2010). De nya affärsmodellerna - värdeskapande
affärsinnovationer.
Bienkowska, D., Larsen, K., & Sörlin, S. (2010). Public-private innovation : Mediating roles
and ICT niches of industrial research institutes. PracticeInnovation: Management, Policy
& Practice, (12), 206–216.
Branscomb, L. M., & Keller, J. H. (1998). Investing in Innovation: Creating a Research and
Innovation Policy that Works. The MIT Press.
Bråsjö, E., & Axelsson, U. (2007). Potential för svensk miljöteknik.
Cohen, J. E. (2002). World Population in 2050: Assessing the Projections. World.
Cordell, D., Drangert, J.-O., & White, S. (2009). The story of phosphorus: Global food security
and food for thought. Global Environmental Change, 19(2), 292–305.
doi:10.1016/j.gloenvcha.2008.10.009
Cramer, J. (2002). From financial to sustainable profit. Corporate Social Responsibility and
Environmental Management, 9(2), 99–106. doi:10.1002/csr.12
Development, W. B. C. for S. (2008). Sustainable Consumption Facts and Trends From a
business perspective The Business Role Focus Area.
Development, W. B. Co. for S. (2011). A vision for sustainable consumption.
GE innovation barometer. (2010)., (September).
Heiskanen, E., Kasanen, P., & Timonen, P. (2005). Consumer participation in sustainable
technology development. International Journal of Consumer Studies, 29(March), 98–
107.
Holweg, M. (2007). The genealogy of lean production. Journal of Operations Management,
25(2), 420–437.
IVL Svenska Miljöinstitutet. (1988). Vår värld 2010.
Jansen, L. (2003). The challenge of sustainable development. Journal of Cleaner Production,
11, 231–245. doi:10.1021/es2037977
28
Jochem, E., & Madlener, R. (2003). The Forgotten Benefits of Climate Change Mitigation :
Innovation , Technological Leapfrogging , Employment , and Sustainable Development.
Energy Policy.
Kates, R. W., Parris, T. M., & Leiserowitz, A. A. (2005). WHAT IS SUSTAINABLE. Environment:
Science and Policy for Sustainable Development, 47(3), 8–21.
Kemp, R., & Martens, P. (2007). Sustainable development: how to manage something that is
subjective and never can be achieved? Sustainability: Science, Practice & Policy, 3(2).
Klofsten, M. (2010). Generella framgångsfaktorer i kluster: en studie av entreprenörskap och
innovation.
Manzini, E. (2003). A strategic design approach to develop sustainable product service
systems: examples taken from the “environmentally friendly innovation” Italian prize.
Journal of Cleaner Production, 11(8), 851–857. doi:10.1016/S0959-6526(02)00153-1
Milford, B. L., & Dutcher, D. (2008). Climate Technology Innovation Picking winners: Some
thoughts to consider. Director.
Nicholas, T. (2011). What Drives Innovation ? Intellectual Property, 323(1992), 1–18.
Näringsliv, S. (2009). Kartläggning av forskning om tjänster. Innovation.
Olson, E. G. (2006). Not by technology alone : sustaining winning strategies. Journal of
Business Strategy, 27(4), 33–42.
Persson, S. (2009). Miljöteknik på export.
Pettersen, J. (2009). Defining lean production: some conceptual and practical issues. The
TQM Journal, 21(2), 127–142.
Regeringen. (2011). Strategi för utveckling och export av miljöteknik.
SCB. (2002). Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder (pp. 1–5).
Sandgren, P., & Perez, E. (2006). Innovationsinriktad samverkan. Policy.
Science, C. S., & Symposium, E. (2007). Succeeding through Service Innovation Developing a
Service Perspective on Economic Growth and Prosperity. Innovation, (July).
Seyfang, G. (2005). Shopping for Sustainability: Can Sustainable Consumption Promote
Ecological Citizenship? Environmental Politics, 14(2), 290–306.
doi:10.1080/09644010500055209
Shove, El. (2003). Changing the behaviour of human lifestyle. In C. Elgar (Ed.), Consumption Perspectives from ecological economics (pp. 111–132). Lancaster.
29
Smith, A. (2003). Transforming technological regimes for sustainable development: a role for
alternative technology niches? Science and Public Policy, 30(2), 127–135.
Tillväxtverket. (2010). Marknadshinder för miljöinnovationer.
Tillväxtverket. (2011). Innovationsplan Sverige– underlag till en svensk innovationsstrategi.
Innovation.
Tomson, K. (2009). Hur nyttiggörs humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning av
näringslivet ?
UNEP. (2010). ABC OF SCP Clarifying concepts on sustainable consumption and production.
Uiterkamp, A. J. M. S., & Vlek, C. (2007). Practice and Outcomes of Multidisciplinary Research
for Environmental Sustainability. English, 63(1), 175–197.
Vision 2050. (2010).Group.
Världsnaturfonden. (2011). Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor.
World Wildlife Foundation. (2011). The Energy Report (Vol. 5).
30