Kyrkfack 4/2010 - Kyrkans Akademikerförbund
Kyrkfack Nr 4 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND DIAKON ledare & förebild FÖRSAMLINGSPEDAGOG kompis - ledare? GODHET LÖNAR SIG gynnar såväl ledarskap som medarbetarskap TEMA Verksamhetsansvar - det andliga & världsliga ledarskapet TEMA NR 4/10 VERKSAMHETSANSVAR Intresseradavledarskapsfrågor? Intresseradavledarskapsfrågor? SommedlemiKyrkAhardusomärchefochkyrkoherdetillgång tillettlätti llgängligtmaterialpåvårwebb.Duhittarblavägled‐ ning,checklistor,rådochstödinomområdenaarbetsrätt och arbetsmiljö. ##) Snartpresenterarviett nyttområde:ledarskap.Dettaområde berörfl eravikti gaochintressantafrågorsomhurducoachar ' ! ( dinamedarbetare,vägledninginförsvårasamtalochhurge feedback.Vipresentarocksåteorierinomledarskapochgerdig " ) #" ti psomduvillpraktiserademidinvardag.Dusomärmedlem "# !( kommeratt fåeninbjudanattgåinpådessaexklusivasidor. " #' ' #"( Välkommenatt utveckladittledarskapmedKyrkA! Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 [email protected] Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 [email protected] 2 Kyrkfack 4/10 Redaktionsråd Bror Holm Magnus Gissler Lars Gunnar Selinder Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth. På bilden: Olle Carlsson och Kristina Högdahl Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders Falköping, 2010 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 5 - 29 oktober Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- LEDAREN Ansvar måste löna sig ”Ditt ansvar måste också återspeglas i dina anställningsoch lönevillkor. I kommande löneavtal är det därför viktigt att arbetsgivaren uppmärksammar detta med ett positivt gensvar.” Att ha ansvar är en utmaning och förutsätter ansvarskänsla, takt och ton hos den som bär ansvaret. Med ansvaret följer också kravet att inge förtroende, att personen är att lita på även när det blir tungt att bära. Ansvar är inte en arbetsuppgift, utan något som man går in under eller åläggs genom en funktion, ett uppdrag eller en befattning. Ansvaret kan också vara olika långtgående och omfattande, men kräver alltid utbildning, kunskap och kompetens. Nästan alla medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund har i sina befattningar ett ansvar. Det kan vara ett chefsansvar, men ännu oftare ett verksamhetsansvar. I detta nummer av Kyrkfack vill vi lyfta fram det ansvar som våra medlemmar bär i Svenska kyrkan och som blivit en naturlig del av medlemmarnas arbete och liv. Inom olika områden får vi möta några av förbundets medlemmar som berättar om sitt arbete och sitt verksamhetsansvar. I våra befattningar inom Svenska kyrkan har vi ofta ett ansvar som knyter an till människor och deras liv. Ett sådant ansvar ställer särskilda krav på befattningshavaren och kan vara tungt att axla. Det är alltid viktigt att veta vad man gör, men synnerligen viktigt när det har med människor att göra. Det är viktigt att vi har tänkt igenom vad det innebär att ha ett teologiskt och pastoralt ansvar, ett diakonalt eller pedagogiskt ansvar eller att ha ett ekonomiskt och administrativt sådant. Dina verksamhetsbeslut påverkar människor och Svenska kyrkan i flera led. Enskilda arbetsuppgifter är i sig betungande att utföra, men vi kan ändå vila ifrån dem. Ansvaret i befattningen bär vi däremot alltid med oss. Vi vet att ledarskap är en faktor som påverkar att människor trivs och gör ett bra arbete. Positivt ledarskap är idag ett växande forskningsfält, Positive Organizational Science utgår från det som fungerar väl. Här undersöks det friska istället för det sjuka. I Kyrkfack får du möta Birgitta Södergren som är forskare och docent vid Uppsala universitet. Hon har studerat faktorer som skapar förutsättningar för människor att prestera väl i en organisation. Verksamhetsansvar är utmanande och ställer krav på kunskap och engagemang. Det är därför viktigt att ditt ansvar uppmärksammas och får stöd och uppbackning. Akademisk utbildning och en god och fördjupande fortbildning är viktiga förutsättningar för ny energi och uthålligt engagemang hos den som har verksamhetsansvar. Naturligtvis måste ditt ansvar också återspeglas i dina anställnings- och lönevillkor. Bror Holm Förbundsordförande I kommande löneavtal är det därför viktigt att även arbetsgivaren uppmärksammar detta med ett positivt gensvar och visar det i konkret handling. Utbildning måste löna sig och få en positiv uppbackning och respons. För KyrkA är detta självklart. Vi kan kyrkan och vet vad ansvarstagande innebär och kräver. Vi är övertygade om att även arbetsgivarna i Svenska kyrkan vet vad det innebär. Vi kommer göra vårt yttersta för att driva de här frågorna och för att arbetsgivaren ska ta sitt ansvar! Kyrkfack 4/10 3 Du behöver Sokrates vishet, Jobs tålamod, en flodhästs tjocka hud, en skådespelares charm och industrichefens organisationsförmåga. ” Hans Ulfvebrand har varit kyrkoherde i Sofia församling i 18 år och är mycket engagerad i ledarfrågor. Det andliga och Vad ligger i det världsliga ledarskapet och vad kännetecknar det andliga? Bildar de polariseringar till varandra eller är det just föreningen som skapar det optimala ledarskapet? Kyrkfack samlade två kyrkoherdar och en personalsekreterare från Södermalm i Stockholm för att reda ut begreppen och prata ansvar och ledarskap. Det står ett hjärta av glas på Olle Carlssons arbetsrum. I sin röda strålglans blir det ett signum och en ledstjärna för det goda ledarskapet. Att hjärtat får vara med som en rådgivare också i kärvare ekonomiska tider. Förnuft tillika känsla är också vad Olle Carlsson och Kristina Högdahl förmedlar. Både tillsammans, och var och en för sig, under samtalet om ledarskap en sensommardag i augusti. De har jobbat tillsammans förut, under gulddagarna på 90-talet, när Svenska kyrkan var ur - både en världslig och andlig aspekt - en rik kyrka. Då var han prästen som inspirerade konfirmanderna och hon diakonen som mötte församlingsbor i Vantör och i deras samarbete utvecklades ett i ordens rätta bemärkelse – gott samarbete. Så när Olle Carlsson fick tjänsten som kyrkoherde i Katarina församling våren 2009, var det naturligt att ringa Kristina eller Kikki som hon kallas. Han behövde en kollega som kunde hjälpa honom med de administrativa frågorna och Kristina antog utmaningen. Hon flyttade ner till Stockholm från en tjänst på kommunen i Umeå för att jobba med förändrings- och ledarskapsfrågor i egenskap av personaloch kyrkoherdesekreterare. Lite senare kommer Hans Ulfvebrand in i samtalet, direkt från ett personalmöte. Han har varit kyrkoherde i Sofia församling i 18 år och när han var ny i rollen fick han följande råd av sin mentor; ”Nu behöver du Sokrates vishet, Jobs tålamod, en flodhästs tjocka hud, en skådespelares charm och industrichefens organisationsförmåga. Mer kommer de inte att begära av dig…” Hur definierar ni ett världsligt och ett andligt ledarskap? HANS: Det är två sidor av samma sak. Det är väldigt viktigt att hålla ihop dessa Foto Thomas Klockseth 4 Kyrkfack 4/10 aspekter. Mammon är väldigt bra att ha med sig - om vi själva har kommandot Det andliga ledarskapet behöver inte vara kopplat till religion utan förmedlar snarare en människosyn. ” Kristina Högdahl började hösten 2009 som personal- och kyrkoherdesekreterare i Katarina församling och är medlem i KyrkA. världsliga ledarskapet över Mammon så underlättar det vårt ärende att förmedla evangelium. Samspelet mellan kykorådets ordförande och kyrkoherden när det gäller att styra och leda är enormt viktigt att hålla levande. Det är ju min styrelse och jag behöver ta vara på deras kompetens. I ett andligt ledarskap ingår också att vara en medveten bedjare. Att arbeta med verksamhetsfrågorna i egen bön och med andra. Du behöver också en egen disciplin, på engelska betyder lärjungaskap discipel – bevara ordningen så ska ordningen bevara dig. OLLE: I rollen som kyrkoherde finns det andliga ledarskapet väldigt tydligt betonat; det handlar ju om att återupprätta människor, vara förkunnare och förmedla det kristna budskapet. Som kyrkoherde ansvarar man för att leda diakoni, mission, undervisning och gudstjänst och samtidigt fungerar du som en vd, verksamheten måste fungera. Ett problem inom kyrkan är att ordet snäll många gånger blandas ihop med att vara överslätande. Men kyrkan är en arbetsplats som behöver en fungerande struktur, med tider att följa och varje tjänst omfattar både rättigheter och skyldigheter. Det finns fortfarande en ganska stor omedvetenhet kring de här frågorna. KIKKI: Ibland måste man vara lite krass också, och hänvisa till de lagar som reglerar arbetstider och arbetsförhållanden. Där kompletterar Olle och jag varandra, jag belyser vad som gäller och är trygg med strukturfrågorna som berör det världsliga ledarskapet. Men det andliga ledarskapet behöver inte vara kopplat till religion utan förmedlar snarare en människosyn. Under min tid inom kommunen fanns det flera kollegor som uttryckte kristen tro i handling genom att vara goda medmänniskor och se sin nästa. Kan det bli en konflikt mellan inre övertygelse och verksamhetsmål? OLLE: Många av de val du gör medför också negativa konsekvenser. Det är en utmaning att i alla lägen våga var uppriktig, följa dina egna värderingar och att vara sann i det. Jag har en tendens att vara för försiktig i stället för att med kraft uttala det jag behöver göra. Den otydligheten kan skada mer än att ”ta bladet från munnen”. KIKKI: Jag är trygg med att hänvisa till arbetsrätt, lagar och regelverk. Det finns ingen konflikt mellan dem och min inre övertygelse. Min kompetens kompletterar Olles, jag står mycket för tydlighet och struktur. Men det jag gör, sker också på uppdrag av Olle. Även om vi har en levande diskussion så ligger det slutgiltiga mandatet hos honom. HANS: Jag har fem ledord som alltid finns med mig. Att verka i prestigelöshet och öppenhet, sprida delaktighet, noggrannhet Kyrkfack 4/10 5 TEMA VERKSAMHETSANSVAR och beslutsamhet. De är viktiga ord som utgör en värdegrund att ta avstamp ifrån och jag återkommer till dem oavsett om jag möter personal, kyrkorådet eller volontärer. Inom församlingen arbetar vi under ledorden vardagstrygg, reflekterande och Kristusinspirerad. De är ledstjärnor som medarbetarna, utifrån 100 ord, landade i. Det är möjligt att det blir kompromisser längs med vägen, med orden hjälper mig att hålla riktningen. När ska man som ledare vara lyhörd och när ska man bestämma? HANS: Där har jag återigen hjälp av mina fem ledord. När jag drivs av en inre övertygelse – att detta tror jag är viktigt för församlingens liv, för Svenska kyrkan där jag är satt att verka, så kompromissar jag inte. I Sofia har vi internationell profil och har samarbetet med föreningen Vox Pacis, fredens röst, som lyfter fram kulturens roll som konfliktlösare. Vi har bjudit hit dansare och musiker från världens alla religioner. Det har mött visst motstånd, men jag gör inte avkall på det jag verkligen tror på. Men jag har också prestigelösheten att se när jag gör en felaktig bedömning, Jag har en biträdande kyrkoherde, Anette Westergren Järnkrantz, som har andra sidor än vad jag har. Hon är en mer strukturerad person än vad jag är – vi kompletterar varandra bra! OLLE: En bra ledare får med sig arbetslaget, utan deras förtroende går det inte att genomföra några omfattande förändringar. Nya förslag och nya rutiner väcker ofta ett visst motstånd, förändringar utmanar ju det trygga och invanda. Men med en god förankring i kyrkoråd, personalsamlingar och ledningsgrupp får medarbetarna också möjlighet att fundera och komma med frågor. Som ledare är man både lagspelare och lagledare. Ibland har man idéer som inte går att genomföra och andra gånger får man ge saker tid. Jag kan vara impulsiv och ivrig, men jag är å andra sidan uthållig. I Katarina har vi gjort en enkel modifiering av högmässan till en söndagsgudstjänst. Jag har prästkollegerna med mig och flera av kyrkvärdarna. Om jag hade fått bestämma själv hade processen gått betydligt snabbare, nu har vi fått mötas i en kompromiss. KIKKI: Ibland måste du sätta ner foten och inte vara rädd för att göra det heller. Jag kommer tillbaka till regelverket, som fungerar som ett stöd i bland annat det läget. Hur behåller ni visionärsandan i tuffa ekonomiska tider? KIKKI: Så länge du inte låter oron ta över, kan just kärvheten ge en kick. Det ökar kreativiteten och öppnar upp för nya förhållanden. Verksamheter som bara rullat på och var utmärkta för tjugo år sedan, kanske inte har någon funktion idag med andra levnadsförhållanden. På Södermalm samverkar vi med de andra församlingarna kring några områden och det finns en önskan och ambition att göra det i ännu högre grad. OLLE: Vi som har ett ledaransvar måste våga förekomma. Det krävs mod att se sanningen i vitögat, och att den ekonomiska bilden kommer att förändras. Med det modet har vi möjlighet att göra en skillnad och att bli en relevant kyrka som människor känner sig hemma i. Det är lätt att bli hemmablind, att bara se till den interna gruppen och upprätthålla en kyrka för de redan invigda. Men vi behöver höja blicken och släppa in ett bredare perspektiv. Med min erfarenhet från Allhelgonakyrkan, där vi på ganska kort tid blev en andlig mötesplats för så många sökare i alla åldrar, vet jag att det går att bedriva en fullskalig församlingsverksamhet med en förhållandevis begränsad budget. VÄRLDSLIGT OCH ANDLIGT LEDARSKAP FÖR ENKELHETENS SKULL likställer vi i detta resonemang andligt ledarskap med en inre övertygelse om vad som är rätt. Om denna övertygelse står i strid med till exempel organisationens krav på effektivitet ställs lojaliteten gentemot arbetsgivaren eller organisationen gentemot den personliga integriteten. Att som ledare välja att följa den inre övertygelsen kan få positiva effekter genom att det inger en känsla av att du är sann mot dig själv och det du tror på, vilket är tillfredsställande. Detta val kan dock innebära att individen kan få betala ett pris genom att det kan medföra negativa konsekvenser i arbetssituationen för den enskilde ledaren personligen. FAKTORER SOM KAN PÅVERKA DEN ENSKILDA LEDARENS STÄLLNINGSTAGANDE SKULLE KUNNA VARA FÖLJANDE: • Hur stark den inre övertygelsen är • Hur kraftigt den avviker från det ”världsliga” alternativet • Hur ofta denna avvikelse uppstår 6 Kyrkfack 4/10 • Vilka konsekvenser de olika alternativen har för - organisationen - ledaren samt - för det värde ledaren vill värna. • Eventuella konsekvenser för tredje man. Om ledaren har en stark övertygelse om vad som är rätt ur ett andligt perspektiv och det världsliga ledarskapets principer står i motsats till detta kan denna inre konflikt bli kännbar i ledarens vardag. Situationen kan upplevas som extra tung om ett beslut som strider mot den inre övertygelsen skulle skada ett värde som ledaren vill värna. Ett annat moraliskt dilemma som kan uppstå är om en ledare riskerar att förlora sitt arbete för att han eller hon följer sin övertygelse. Vibeke Hammarström, ombudsman KyrkA ”Som ledare är man både lagspelare och lagledare. Ibland har man idéer som inte går att genomföra och andra gånger får man ge saker tid. Jag kan vara impulsiv och ivrig, men jag är å andra sidan uthållig.” Olle Carlsson HANS: Vi arbetar mycket medvetet med de ekonomiska förutsättningarna. I ett nära samarbete mellan mig och kyrkorådet diskuterar vi finansiella frågor och placeringar, det är en stående punkt. Sofia har alltid varit en prövande församling som har vågat bryta ny mark och det vill vi fortsätta att vara. Vi började med Sofiamässor på 90talet, firade regnbågsmässor och visade utställningen Ecco Homo när den kom. Parallellt med sjunkande medlemssiffror finns det också ett ökat intresse i samhället för livsfrågor och religion – hur kan Svenska kyrkan möta det? OLLE: Det är en utmaning att ta emot den hand som är utsträckt av så många människor. Vi har å ena sidan invandringen som har skapat ett intresse för vår religion och å andra sidan reser människor i högre utsträckning och tar intryck av andra länder och religioner. Människor går på yoga, mindfulness, går i terapi och är andligt sökande. På Söder råder det en hög medvetenhet, där människor gör medvetna val när de stannar kvar i kyrkan. Men det är en utmaning att vara en kyrka som är relevant för människor. Det finns också röster som höjs i den här debatten om att skapa en polarisering mot en högkyrklig profil, men jag tror att vi kan vässa vår organisation utan att gå i den fällan. KIKKI: Vi är fortfarande i hög grad en väldigt producerande kyrka som levererar mycket av andlighet. Man skulle också kunna vända på det och fråga vem är Olle Carlsson är kyrkoherde i Katarina församling sedan april 2009 och medlem i KyrkA. du som kommer och öppna upp för en dialog och interaktion. Jag tror att det finns en stor längtan att få tillföra och bidra. Under min tid i Umeå så anordnade vi ideellt, bl a i samarbete med Svenska kyrkan, en VIP-gala där behållningen gick till utsatta barn och vuxna i vår egen stad. Vi öppnade en kanal för människors önskan att ge. Under en vecka så strömmade det till människor som bakade bullar, stod på scen eller hjälpte till med praktiska saker. HANS: Det finns ett väldigt bra uttryck av författaren Vibeke Olsson, som hon förmedlade när jag var ny som kyrkoherde. Hur når vi längre in till dem som vi redan når ut till? På Södermalm kompletterar vi varandra och har olika profiler, i Sofia har vi en levande religionsdialog eftersom vi lever i en multireligiös stadsdel. Det skärper våra egna konturer och får konsekvenser för sättet att organisera oss som arbetsplats. Jag sitter med i strukturutredningen och prognosen visar att vi år 2020 har förlorat ytterligare 860 000 medlemmar. Hur ska vi organisera oss för att behålla vitaliteten? Kyrkfack 4/10 7 TEMA VERKSAMHETSANSVAR Godhet lönar sig på a Goda relationer är en av faktorerna som bidrar till att vi presterar bättre på jobbet och de kännetecknas bl a av en ömsesidighet. – Att det finns ett intresse som går i båda riktningarna och att jag är lika bra på att sända som att lyssna, säger Birgitta Södergren, docent och forskningsledare på IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling i Uppsala. Det finns en definition av begreppen himmel och helvete, som snarare handlar om tillstånd än platser. Om man tänker sig himmelriket som ett tillstånd där du är i total kontakt med dig själv och din omgivning och det råder ett ömsesidigt givande och tagande så är helvetet det motsatta. Ett tillstånd där kontakten är avskuren till både dig själv och omvärlden. Den definitionen har en slags korrespondens till den positiva organisationsforskningen, som är ett växande tvärvetenskapligt fält, och som utgår från det som fungerar. Här belyser man det friska snarare än det sjuka, eftersom det vi fokuserar på har en tendens att växa. – Goda relationer på arbetsplatsen är gynnsamma för våra prestationer och vårt lärande, visar forskning från det här fältet, säger Birgitta. – Vi är varandras arbetsmiljö och alla har ett ansvar för att främja goda relationer och hjälpa varandra att utföra ett gott jobb. Det kan vara den faktorn som bidrar till att du hanterar ett förändringsskede och vågar pröva nya roller. En avsaknad av goda relationer kan resultera i att vi är rädda för att bli kritiserade, en rädsla som blockerar och hämmar oss inför att gå in i nya sammanhang. Vad kännetecknar en god relation? – Den handlar om tre saker; ömsesidighet, goda avsikter och energi. Ömsesidigheten visar sig i att det finns ett intresse och engagemang som går i båda riktningarna och de goda avsikterna bildar en slags grundtillit. Att jag utgår ifrån att du har goda intentioner när du ställer en fråga eller bidrar med ett inlägg på ett sammanträde. Den tredje faktorn är att relationen genererar energi som gör att vi blir mer produktiva, hittar nya lösningar och orkar ge det där lilla extra. I forskningen finns det studier om vilka organisationer som varit särskilt bra på att gå stärkta genom kriser och återhämta sig efter svåra perioder. På engelska benämns förmågan att överleva med ”resilience”, ett ord som på svenska kan översättas med elasticitet. Begreppet har sneglat mot naturens förmåga att t ex återhämta sig efter en svår brand och Personligen tror jag att de emotionella resurserna är viktigare än vad vi fullt ut förstår, särskilt för människor med akademiska yrken, där våra redskap främst utgörs av vår hjärna och vårt hjärta. 8 Kyrkfack 4/10 ” Vinnande koncept. När det inom en orgsanisation eller ett strukturella resurser. hur floran och vegetationen i en skog börjar leva på nytt. – Även resilience betonar värdet av de emotionella resurserna liksom de strukturella resurserna. Det behöver inte nödvändigtvis handla om vilken budget jag sitter med, utan snarare att jag har en klar plattform att verka utifrån, mandat att agera och att organisationen är tydlig och begriplig. Den tredje faktorn handlar om kognitiva resurser, alltså att jag har tillång till min egen och andras kunskap och den fjärde faktorn inbegri- alla plan Illustration Anna Gunneström förbund finns både relationella, kognitiva, emotionella, och per relationella resurser. Att jag har ett fungerande nätverk och vet vem jag ska vända mig till vid kriser. De här faktorerna hänger naturligtvis ihop, om jag arbetar i en organisation som genomgår en stor förändringsprocess kan de tre andra komponenterna – om de fungerar - hjälpa mig att övervintra. – Personligen tror jag att de emotionella resurserna är viktigare än vad vi fullt ut förstår, särskilt för människor med akademiska yrken, där våra redskap främst utgörs av vår hjärna och vårt hjärta. Om jag motarbetas på min arbetsplats blir det som att cykla i motvind, vilket blir förminskande och påverkar min prestation negativt. De finns amerikanska studier som har tittat på begreppet dygder och påvisat att kvalitéer som humanism, rättvisa, mod och integritet är gynnsamma för organisationer, något förenklat har man konstaterat att godhet lönar sig. – Likaväl som vi pratar om de sju dödssynderna borde vi benämna de sju dygderna. En amerikansk forskare uttryckte det så här: ”Så tack vare all forskning som har bedrivits inom organisationer vet vi nu att ”good is better than bad”. – Det finns en enorm kraft i ett positivt angreppsätt, en stor outnyttjad potential. Vi har lättare att förändra vårt beteende genom att lära av det vi gör väl. Vårt beteende utvecklas av en positiv återkoppling; ”vilken bra predikan du höll” eller ”jag tycker du möter ungdomarna i konfirmandgruppen med stor närvaro”. Om vi lever med en organisationsbild som är enbart negativ så fokuserar vi på problemsidan, vi ska naturligtvis inte blunda för dem, men parallellt kan man också vända på frågeställningen. Var fungerar det bra, inom vilka områden har vi en hög kvalitet? Egentligen borde vi då genast ta reda på vad det är vi gör rätt, vad det är som bidrar till den höga kvalitéen. Varför får vi främst negativ återkoppling på det vi gör i arbetet? – Ja, varför är vi så förtjusta i det negativa? Två danska filosofer menar att det är lättare att vara kritisk än positiv, och det ligger mycket i det. När någon för- slår en reform, eller en omfattande idé så kan den skickliga kritikern fälla hela bygget genom att sätta in stöten mot den svaga punkten. ”Det här kommer aldrig facket att gå med på ” ”eller Det här kommer aldrig mellancheferna att acceptera”. Den personen vinner nästan alltid respekt. Det är mer komplext att bejaka ett förslag som rymmer fasetterade aspekter och nivåer – ”Det här kommer att bli jobbigt för mellancheferna, men vi hittar ett sätt att hantera det.” Inom den positiva organisationsforskningen pratar man om autentiskt ledarskap som betonar vikten av att en ledare är sig själv med både styrkor och svagheter. Till skillnad från klassiska ledarbilder som målar upp karismatiska hjälteroller av omnipotenta personer som hanterar alltifrån affärer och budget till personal och arbetsmiljö, ligger styrkan i det autentiska ledarskapet att en ledare är just ickeperfekt. Birgitta får ofta frågan om hur viktig ledarens roll är för den goda arbetsmiljön och hon menar att den är viktig, men inte så central som vi många gånger tror. – Ledaren har givetvis en möjlighet att påverka miljön mer än andra, eftersom de leder och fördelar arbetet, men samtliga medarbetare påverkar arbetsmiljön. En fantastisk ledare kan inte bryta ett destruktivt fungerande team på 10-15 personer, liksom det motsatta förhållandet. Men naturligtvis är chefen ansvarig för att agera när den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar. Likaväl som vi vidtar åtgärder när bullernivåer överskrids, borde vi ha samma förhållningssätt gentemot en dålig kommunikation! avslutar Birgitta. POS – POSITIVE ORGANIZATIONAL SCIENCE Pos handlar om att ta vara på lärdomar om det som fungerar väl i organisationer och utforska vilka förutsättningar som hjälper ledare och medarbetare att känna arbetsglädje och utöva sitt bästa yrkeskunnande. Mer än 90 % av tidigare organisationsforskning har fokuserat på problem, brister och svårigheter i organisationer. Källa www.ipf.se Kyrkfack 4/10 9 TEMA VERKSAMHETSANSVAR Att möta en annan människa där hon eller han befinner sig ser Ing-Marie Gustavsson som en central uppgift. Både i egenskap av diakon och distriktschef. För 23 år sedan vigdes hon till diakon och i början av 2009 blev hon distriktschef i Lundby församling. ”Som diakon är du en förebild” Vilken är den viktigaste uppgiften i ditt jobb? – Att överblicka, samordna och hålla ihop. Som distriktschef är jag ledare för hela arbetslaget och samordnar verksamheten. Som diakon är det enskilda samtalet min främsta uppgift och att möta människor, i alla åldrar, som befinner sig i skiftande faser av livet. Vår församling expanderar och det är många nyinflyttade, allt från äldre människor som precis sålt sitt hus och köpt en lägenhet, till studenter, par utan barn och småbarnsföräldrar. Största drivkraften i ditt arbete? – Det är mötet med andra människor. Som diakon vilar jag i tryggheten att Gud alltid finns med. Människor i enskilda samtal kan vara tydliga med att de inte tror på Gud, men som diakon bär jag övertygelsen att Gud alltid finns närvarande. Möten är också det mest centrala i min roll som distriktschef. Det handlar om att möta människor där de är, inte ha förutfattade meningar om hur någon eller något ska vara, utan att lyssna och låta den andra komma till tals. Hur ser du på ledarrollen? – Det finns en tydlig ledarroll i professionen som diakon. Du leder frivilliga, olika grupper och blir en förebild i egenskap av en offentlig person. Även om ledarrollen är mer specifikt uttalad som distriktschef, där jag leder mot målet, handlar det delvis om samma saker. Som distriktschef behöver jag skapa bra förutsättningar för arbetslaget så att de kan hantera sitt arbete, och som diakon och ledare för de frivilliga behöver jag skapa bra förutsättningar för gruppen. Båda rollerna ställer krav på en överblick och förmåga att hålla ihop helheten. Vilka egenskaper har en bra ledare? – Det grundläggande är att du ska ha en adekvat kompetens med både personliga egenskaper och teoretiska kunskaper. Ibland ställs frågan om en diakon kan vara chef över präster och en sjuksköterska över läkare? Alltså om du måste äga all sakkunskap i din ledarroll. Men som ledare använder du dig av andras sakkunskap och erfarenhet. En bra ledare kan lyssna men vågar också leda mot målet och fatta beslut. Som diakon tar du emot många förtroenden – hur hanterar du det ansvaret på ett gott sätt? Ing-Marie Gustavsson är diakon, distriktschef och medlem i KyrkA. 10 Kyrkfack 4/10 – En förutsättning är att du får handledning, med en grupp som fungerar, och att du får stöd från både din handledare och dina kollegor. Ofta handlar det om att inte fastna på ena sidan av huset, utan att få hjälp med nya infallsvinklar så att du kan gå vidare. I handledningen bli du också påmind om att allting inte bara hänger på dig, vilket är en omöjlig uppgift, och bli fråntagen lite av det oproportionerliga ansvaret. – När du möter en person i kris kan du vara med och dela och göra det du kan, men du kan inte förändra allting. Du ska aldrig gå in och ta över en annan människas liv, den här personen klarade sig innan du kom in i bilden och kommer på något sätt fortsätta att göra det. Om du blir uppäten av en situation, går det ut över ditt eget liv och det nätverk du har omkring dig. Vilket inte är meningen! – I arbetet som diakon behöver man handledning för att hantera de professionella frågeställningarna och ibland kan man behöva själavård eller terapi för att hantera sig själv som människa. Vilka är utmaningarna i ditt arbete? – Som chef - att se till de olika behoven mellan församlingen och distriktet och kombinera dessa med resurserna i arbetslaget, frivilliga medarbetare och övriga resurser. Det är också viktigt att 3 RÅD ING-MARIE VILL SKICKA MED ORDET TILLIT – I TRE DELAR. TILLIT TILL DIG SJÄLV och din kompetens och dina möjligheter till utveckling. TILLIT TILL ANDRA MÄNNISKORS inneboende kraft och förmåga till utveckling. TILLIT TILL GUD, som kan ta hand om det som jag själv inte klarar av. När jag var ny diakon hade jag bilden av att jag bar Gud på mina axlar. Idag vet jag att det är Gud som bär mig, jag behöver inte fixa allt. Det är självklarheter som vi måste träna oss på hela livet! öka vikänslan i arbetslaget, vi jobbar ihop tillsammans med förtroendevalda och frivilliga medarbetare, och att vara klar över att detta vill vi som kyrka tillsammans. – I min yrkesprofession som diakon handlar det om att nå ut till människor så att de vet att vi finns och kan erbjuda enskilda samtal. Det är en fantastisk möjlighet att kunna erbjuda det gratis till människor som har hamnat i en svår livssituation och inte har råd att betala privat psykoterapi . För en del människor räcker det med 3-4 fyra samtal för att de ska få en nyorientering och hitta vidare på egen hand. – Sedan har vi segregationen och fattigdomen som ökar, hur möter vi det? Det är också en strukturfråga och lösningen ligger inte bara i mötet mellan den enskilda människan och diakonen. Vi diakoner behöver lyfta frågorna till ett högre plan och vara med och påverka strukturer i samhället. Vi behöver tänka kreativt kring det, en del väljer kanske att engagera sig politiskt medan andra utvecklar sitt nätverk inom t ex kommunens socialtjänst. Förebilder? – Den främsta förebilden är Greta. Hon var en av de första diakonerna som jag arbetade med när jag var ny. Hon hade varit den enda diakonen i församlingen i många år och nu blev vi två, med varsitt distrikt. Och hon sa: ”Nu håller jag mig undan tills du blir etablerad och sen när jag blir pensionär kan jag komma tillbaka. Då har de förstått att du är diakonen här.” Det är så lätt hänt att i all välmening bli överdrivet hjälpsam när någon är ny, men hon klarade av att träda tillbaka och ge mig det utrymmet. Storheten i det slog mig först när några år hade gått och de har jag burit med mig sedan dess. Rolf Nordström är församlingsassistent och fackligt förtroendevald i KyrkA. SPEGLAR NÄSTAN Det är god pedagogik att ha höga tankar om andra människor, har skådespelaren Allan Edwall sagt. Den pedagogiken är något som Rolf Nordström vill tillämpa i sitt jobb som församlingsassistent. – Du gör tron i handling och därför vill jag se och försöka lyfta de barn och ungdomar jag möter, säger han. Vilken är den viktigaste uppgiften i ditt jobb? – Att ungdomarna får vägledning i att hitta sig själva och upptäcka vem Gud är och vad kristen tro betyder i praktiken. Vi är skapade och älskade av Gud och det vill jag förmedla till dem. Den acceptansen förgrenar sig i bästa fall. Genom närvaro hjälper jag dem att hitta sig själva. Om barnen och ungdomarna upplever att jag verkligen är där, ser och hör dem, kan de få syn på sitt eget värde. För några år sedan kom en förälder till mig och ville tala om hur mycket miniorgruppen hade betytt för hennes barn. Jag förstod inte först vad som hade varit så speciellt, men vid närmare eftertanke insåg jag att jag alltid hade hälsat på varje barn med deras namn, sökt ögonkontakt och bytt några ord. De kände sig sedda och välkomna. Hur ser du på ledarrollen? – Jag är medveten om vilken makt och vilket ansvar jag har. Med det jag gör och säger kan jag hjälpa barnen och ungdomarna att mogna och växa, men om ansvaret missbrukas kan jag istället krympa dem. Som ledare blir det särskilt viktigt att reflektera över sitt eget beteende och jobba med sig själv. Hur jag är som person och vilka värderingar jag bär med mig kommer till uttryck i ledarskapet, så det gäller att ha funderat över sin värdegrund. Det handlar om människosyn, gudssyn och hur du förmedlar kunskap. En bra ledare är förankrad i sina värderingar och synliggör dem. – I ledarrollen ligger att se och inkludera din omgivning, trots att det alltid komForts nästa sida Kyrkfack 4/10 11 När du har jobbat ett tag finns där en medveten kompetens och när den har integrerats ännu mer blir det en omedveten kompetens som hjälper dig i pressade situationer när du snabbt och intuitivt behöver fatta ett beslut. ” 4 RÅD VAR LYHÖRD OCH LYSSNA det är och o. En bra ledare ger sig tid till det och vid konflikter gäller det att inte ta ställning för snabbt utan att försöka skapa sig en helhetsbild. VAR INTE KOMPIS - det fungerar inte. Ungdomsledarna och ungdomarna förväntar sig en viss pondus från dig som assistent och pedagog och att du är trygg i den rollen. mer att vara så att du går bättre ihop med vissa än med andra. Om någon är taggig och lite stökig försöker jag ha känselspröten ute. Vad är det här för tjej eller kille och hur har de det hemma eller i skolan? De kanske inte är vana vid att få positiv feedback, så jag försöker ge dem komplimanger när det blir tillfälle och jag menar det. Efter några månader brukar den där taggigheten ha mjuknat något. – Ledarskap är inget du får, det är något du förtjänar, Gruppen ger dig mandat när du har vunnit deras respekt och förtroende. Finns det en konflikt mellan att vara ledare kontra att vara ungdomarnas kompis? – Om du blir för mycket kompis är det svårt att äga ledarrollen. Jag har alltid varit väldigt medveten om att jag är ledare, och att det är där jag behöver lägga mitt fokus, även när jag var yngre. När jag började som församlingsassistent, för 20 år sedan, bodde jag inte i församlingen utan hade tre mil till jobbet. Det var nog bra. Annars hade det funnits en risk att det blivit ungdomsgård hemma hos mig… – Det går heller inte att försöka vara ”ung och frän” för att söka ungdomarnas gillande. Om verksamheten ska fungera måste du vara dig själv. Har du någon förebild? – Flera av mina kyrkoherdar har hjälpt mig att mogna i min yrkesroll och tro på min förmåga. Sten, som jag jobbade med i Grundsunda församling, gav mig ofta positiv återkoppling och sa ”Rolf det här gjorde du bra”. Då växer man. Håkan som är präst, och som jag också har jobbat med, tog sig alltid tid när jag UTBILDNING - ger kompetens och stärker ditt självförtroende. ATT VARA LEDARE INNEBÄR OCKSÅ EN VISS DISTANS. Om du blir chef på din nuvarande arbetsplats vid t ex en omorganisation - var beredd på att du blir ensam. Det handlar inte om att du inte är uppskattad som person, utan det ligger i chefsrollen. Anne-Charlott Karlsson, församlingsassistent & vice ordförande i Skara stiftskrets 12 Kyrkfack 4/10 NAMN Rolf Nordström GÖR Församlingsassistent sedan 1988 VAR I Örnsköldsviks församling ÄR SOM LEDARE Kunnig, väl förberedd med en god social kompetens. Jag är bra på att möta många olika människotyper. var ny i jobbet. Jag hade aldrig en känsla av att jag kom och störde. – Att ge barnen och ungdomarna tid och uppmuntra dem, är något som mina förebilder har inspirerat till. Jag hade en kille som var ungdomsledare och oerhört praktisk, men han hade svårt att prata inför folk. Jag gav honom små uppgifter, som att säga psalmnumret när vi hade en gudstjänst, och några år senare fick han VG på ett framförande han gjorde i klassen. Han hade med lite uppmuntran blivit tryggare i den rollen. Vilken är utmaningen i jobbet? – När man har jobbat i många år blir utmaningen att inte stagnera, att hålla motivationen levande. För snart tio år sedan kom jag till en gräns där jag insåg att det gick inte att återskapa barndomens jul längre. Jag kunde inte känna samma förväntan inför ett läger och jag behövde inte lägga ner lika mycket tid på tid förberedelser och planering. Erfarenheten gjorde det åt mig. De blev också ett skifte när jag blev äldre och insåg att jag rent teoretiskt kunde vara pappa till ungdomarna. Då fick jag leta efter en annan form av arbetsglädje och landade i att jag fortfarande kan göra ett lika bra jobb, men utifrån lite andra parametrar. Nu tycker jag att det är väldigt roligt att få dela med mig av min kunskap och erfarenhet och möta ungdomarnas glädje inför t ex ett läger. – Med erfarenheten följer en annan plattform. När du har jobbat ett tag finns där en medveten kompetens och när den har integrerats ännu mer blir det en omedveten kompetens som hjälper dig i pressade situationer när du snabbt och intuitivt behöver fatta ett beslut. FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är [email protected] Hur lång är min uppsägningstid? Jag jobbar som församlingspedagog på ett vikariat – ordinarie pedagog är föräldraledig under drygt ett år. Det finns nu en fast anställning ledig i grannförsamlingen som jag tänker söka. Hur lång uppsägningstid har jag från mitt föräldravikariat? Clara En anställnings varaktighet och sättet för dess upphörande berorpå vilken anställningsform som arbetsgivare och arbetstagare har valt. Den vanligaste anställningsformen är tillsvidareanställning (fast anställning) som kännetecknas av att anställningstiden inte har blivit bestämd på förhand. För att en tillsvidareanställning ska upphöra krävs en uppsägning från någon av parterna i anställningsförhåll andet. Motsatsen utgörs av – såsom i din situation – anställningar som har ingåtts för viss tid. Anställningstiden är där på förhand bestämd eller på annat sätt relaterad till utomstående omständigheter. I ditt fall torde vikariatet antingen vara fastställt till viss tidpunkt eller avsett att pågå till dess ordinarie befattningshavare återkommer från sin föräldraledighet. Om du och din församling inte kommit överens om att det ska vara möjligt att avbryta vikariatet i förtid kan det i princip inte bringas att upphöra före anställningstidens utgång. Naturligtvis kan du ta upp en diskussion i frågan med församlingen och förklara hur förhållandena ser ut, men om arbetsgivaren kräver att du arbetar tiden ut så är du alltså enligt huvudregeln bunden av avtalet. Om du ändå lämnar anställningen riskerar du att bli skadeståndsskyldig i förhållande till församlingen. En arbetstagare får hos en och samma arbetsgivare vara anställd som vikarie sammanlagt högst två år under en femårsperiod. Därefter övergår vikariatet automatiskt till en tillsvidareanställning, som du kan säga upp dig från med iakttagande av gällande uppsägningstid. Vid uppsägning från arbetstagarens sida är uppsägningstiden inom Svenska kyrkan tre månader. Vid kortare anställning än ett år är dock uppsägningstiden endast en månad. Kan jag säga upp tjänstebostaden? Sedan mer än tio år är jag anställd som kyrkoherde i en mindre församling. Under hela den tiden har jag också varit bosatt i församlingens prästgård. Med andra ord bor jag i tjänstebostad. För mig och min familj är tjänstebostad nu inte längre en bra lösning på bostadsfrågan. Vi önskar i stället att kunna hantera saken på ett annat sätt – inte minst för att ha ett lämpligt boende när jag för egen räkning går i pension. Kan jag utan vidare säga upp mig från tjänstebostaden? Norrlandsherde Sedan länge har gällt att om präst i samband med anställningen anvisas tjänstebostad av församlingen så har han eller hon också en skyldighet att bo i bostaden. Samtidigt har församlingen naturligtvis att tillhandahålla bostaden i användbart skick. Tjänstebostaden ingår med andra ord som ett villkor i anställningsavtalet. I likhet med andra avtal gäller beträffande anställningsavtal att den ena parten inte ensidigt kan förändra avtalets innehåll utan överenskommelse med motparten. Här bortses från den rätt arbetsgivaren har att förändra arbetsuppgifterna så länge det anvisade arbetet omfattas av arbetstagarens arbetsskyldighet. Det finns ingenting som hindrar att du för egen del tar kontakt med församlingen och lägger fram ett förslag om att bli befriad från plikten att bo i tjänstebostad samtidigt du markerar ditt önskemål om att få fortsätta anställningen i övrigt på oförändrade förhållanden. Om det ändå inte är möjligt för dig att åstadkomma en ändring av anställningsavtalet har du att ta ställning till om du vill avsluta anställningen. I kyrkoordningen finns en regel om att församling – om det finns särskilda skäl – får medge befrielse fån skyldigheten att bo i tjänstebostad. Bestämmelsen har knappast någon självständig civilrättslig betydelse, eftersom en arbetsgivare alltid är oförhindrad att tillmötesgå en prästs önskemål härom. Att sammankoppla anställning och bostadstvång får nog i dag betraktas som en föråldrad ordning. När så sker ökar också utsattheten för prästen. Uppstår konflikt mellan församling och präst på så sätt att prästen inte längre kan kvarstå i sin anställning tvingas han eller hon också att avflytta från bostaden. Vidare kan en präst vars församling inte på ett riktigt sätt förvaltar tjänstebostaden medvetet avstå från att begära renovering och andra åtgärder, allt för att inte hyresförhållandet ska inverka negativt på anställningen. För det fall prästen drabbas av arbetsskada eller annat hälsoproblem som medför att han eller hon inte längre är arbetsför måste också boendet ses över. För den enskilde prästen är det angeläget att han eller hon grundligt överväger situationen innan tillträde sker till anställning med tjänstebostad. Den präst som med viss sannolikhet kan förutse att han eller hon under längre tid ska vara bosatt på orten kan många gånger finna att eget boende är att föredra framför tjänstebostad. Kyrkfack 4/10 13 FÖRBUNDSINFORMATION VARNING OCH ERINRAN i praktiken samma påföljd Tidigare har det varit skillnader mellan en varning och en erinran. Nu bedömer överklagandenämnden, i sitt beslut 10/10, att en erinran som en församling utdelat till sin kyrkoherde hade karaktären av en skriftlig varning och borde ha föregåtts av en befogenhetsprövning. Bakgrunden till beslutet är följande: Ett kyrkoråd utfärdade en erinran till sin kyrkoherde. Denne inkom sedan till domkapitlet med en begäran om beslutsprövning. Domkapitlet konstaterar att en ”erinran är av mindre ingripande natur än en skriftlig varning och arbetsrättsligt brukar uppfattas närmast som en form av tillsägelse” samt att den då inte behöver föregås av befogenhetsprövning. I detta fall bedömde dock domkapitlet utifrån innehållet i erinran att beslutet att utdela denna måste anses utgöra ett beslut om disciplinär åtgärd. Domkapitlet anför som stöd för sitt resonemang att 31 kap. 14 § kyrkoordningen framförallt siktar på inomkyrkliga hänsyn och inte på arbetsrättsliga sådana och att arbetsgivarens rubricering inte är avgörande för bedömningen av om en åtgärd kräver befogenhetsprövning eller inte. Församlingen överklagade men Överklagandenämnden hade samma uppfattning som domkapitlet. Beslutet får som konsekvens att vad som arbetsrättsligt sett är en erinran kan bedömas vara en disciplinåtgärd av ett domkapitel. Det innebär att du som arbetsgivare kan behöva begära befogenhetsprövning även om du avser att ge endast en erinran till en medarbetare. Det medför, på gott och ont, att erinran inte längre är en sak mellan chef och medarbetare. Positivt är att kyrkoordningen inte ska kunna kringgås genom att en arbetsgivare kallar en skriftlig varning för erinran. En nackdel är dock risken för ökad negativ publicitet kring ett relativt vanligt arbetsledningsinstrument. Några facklig förtroendevalda som Kyrkfack har varit i kontakt med känner en oro för att detta ska påverka arbetsmiljön negativt. ”Vi har tidgare försökt omvandla en varning till en erinran, eftersom det får mindre konsekvenser för arbetstagaren och då stannar inom församlingen. Nu i och med denna förändring så är det i praktiken ingen skillnad på en erinran och en varning. På en mindre ort kan det dessutom få ödesdigra konskevenser för en person, om lokaltidningen uppmärksammar det.” Läs mer om varning och erinran på hemsidan www.kyrka.se/kyrkoherde www.kyrka.se/chef SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 5 NOVEMBER 2010 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.” Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2011 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 5 november 2010. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2010. 14 Kyrkfack 4/10 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se Vi arbetar på kansliet JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets 0920-26 48 81 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 LENA FORSBERG STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 MAGNUS GISSLER DANIEL LINDÉN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-556 51 64 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-24 01 76 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 070-270 48 05 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 0554-68 80 82 ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets 040-27 90 18 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72 EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-16 96 96 ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41 THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen 004930-864 95 90 Handläggare medlemsregistret [email protected] Kanslichef [email protected] VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman [email protected] KRISTINA HARRISON GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 070-661 84 36 Ekonomi & IT [email protected] ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret [email protected] ROBERT SVEC Förbundsjurist [email protected] SOFIE TILLGREN är föräldraledig ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till [email protected] eller [email protected] FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Anneth på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: [email protected] 08-441 85 71 [email protected] 08-441 85 70 ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på [email protected] eller vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 4/10 15 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Vilka frågor engagerar medlemmarna i landets kretsar inför Avtalsrörelsen 2011? Kyrkfack bad några av medlemmarna i styrelsen om en direkt kommentar. CHRISTER EDVINSSON, kyrkoherde Skara stiftskrets – Det finns en allmän oro för vad som ska hända med jobben, och hur det kommer att bli i framtiden. Som förbund är det viktigt att uppmärksamma det perspektivet, och att lyfta fram konsekevenserna som följer om man bara stirrar sig blind på pengarna och budgeten. – Bilavtalet är en fråga som engagerar många, det har ju inte direkt blivit billigare att ta bilen. AMI WIKSTRÖM, församlingspedagog Göteborgs stiftskrets – Lägerersättning är en fråga som engagerar min yrkeskategori i allra högsta grad. Hur man räknar timmar på läger enligt arbetstidsavtalet. – Lönen och hur lönebildningen ser ut är så klart en central fråga. generellt ligger samfälligheterna lägre än församlingarna, vilket slår fel. LARS-GUNNAR SELINDER, präst Växjö stiftskrets – Lönefrågan är det som engagerar alla medlemmar. Alla behöver uppmuntran för den tid och det engagemang man lägger ner och lönen är ett direkt kvitto på det. – I tider när det ekonomiska utrymmet krymper är det viktigt att arbeta för att villkoren inte försämras. ANNIKA SVENSSON, diakon Göteborgs stiftskrets AVTAL 2011 ,ćƌŚŝƩĂƌĚƵǀŝŬƟŐĂƵƉƉĚĂƚĞƌŝŶŐĂƌŽĐŚŶLJŚĞƚĞƌƉĊǁĞďďĞŶ ƐŽŵƌƂƌĚŝŐƐŽŵĐŚĞĨƐͲĞůůĞƌŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŵĞĚůĞŵŝ<LJƌŬ͘͘͘ – Lönen och lägerersättningen. Men arbetsmiljöfrågorna berör också många. Både själva arbetstidsregleringen och de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. – Ju tuffare ekonomiskt klimat vi får, desto mer påverkar det arbetsplatsernas miljö. ŚĞĨŽĐŚŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞ ^ŽŵŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŽĐŚŵĞĚůĞŵŝ<LJƌŬĂŶƐŬĂĚĞŵŝŬĞƌĨƂƌďƵŶĚŚĂƌĚƵƟůůŐĊŶŐƟůůĞƩŶćƚǀĞƌŬĂǀŬLJƌŬŽŚĞƌĚĂƌƐŽŵ ƐǀĂƌĂƌƉĊĨƌĊŐŽƌ͕ŐĞƌŐŽĚĂƌĊĚŽĐŚĨƵŶŐĞƌĂƌƐŽŵďŽůůďůĂŶŬ͘ ƵŚŝƩĂƌũƵƐƚĚŝŶŬŽŶƚĂŬƚƉĞƌƐŽŶƉĊǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞͬŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞхĚŝŶĞŐĞŶƐŝƚƵĂƟŽŶ
© Copyright 2024