1. No category

..
',w
ttll-Ftt
;
el
e;
:
vaFvet
CDGh rri
I
{--
otrrslaget
"Bonny" för Re95.000-ionnoren
d e ri A B S ollyi M or ie h o mnv ö l ver sig hö9 och möktigöver siösöttningsgöster
och musikkårm,inuternoföre sfope'lovlöpningen.
(Fofo:RuneNilsson)
Den no ti dni ng ör ov s edd för i nter n i nfor m ol i on.
Efter l r y c k el l er r efer ot ov ti dni ngens i nnehål l ör ti l l åtel
endos l efl er m edgi v onde.fr ån r edok fi onen.
Nöslo nummer ov tidningen utkommer
fredogen den 28 mors 1969,
YaFYet
OCh vi
Uddevollovorvetspersonoltidning
Nn 4. 1968. Ån9ån9
ro
An sv or igut giv or e:
J oh o n Sc h re i l
R e d ok t ör :
Nils-GuslovOlsson
Redoktionskommitt6:
Korl Alf
Arne Berver
ThorvoldGierdrum
Coy Persson
BengtThordn
(Skondioverken)
uF lrrnehålletr
4 Frånförefogsnömnderno
6 Produktionsstotisfik
B Siösöttningor
9 Luciofi'ron'det
'l0 Orgonisotionsplon
'12Engelskvorvsrond
l4 Overskottsmoieriel
rolionolisering
I 5 Administrotiv
16 Frönkorpen
I8 Personoliq
På en skolavslutning gick en av mammorna fram till prästen
och sa: "VilI inte pastorn vara så snäll och säga några ord till
barnen? Pastorn som inte behöver tänka!"
På den här spalten brukar vi också försöka "säga några ord"
men det är inte alltid så lätt att komma på något med vett och
mening i. Det är nog en allmänt utbredd missuppfattning, att
prästmän och skribenter fått talets respektive skrivandets gåva
till skänks, och att orden bara forsar fram ur en aldrig sinande
källa av inspiration. Ingenting kan vara mera felaktigt. Vad gör
man då när inspirationen tryter? Det finns flera utvägar - en
är att "knycka" en historia och spinna vidare på.
Som exempelvis den här om den franske nykterhetsmannen,
som stegadein på en bistro i Paris och fick se en man sitta med
en stor konjak framför sig. Han gick fram till mannen och sade
strängt: "Nlonsieur, ni vet väl att alkoholen dödar en miljon
fransmän om året?" - Mannen lyfte ögonbrynet och svarade:
"Det rör mig inte i ryggen, för jag är belgare."
Man kan naturligtvis göra invändningar mor logiken i belgarens resonemang, men allvarligt talat - gör vi oss inte ofta
själva skyldiga till samma logiska kullerbyttor, när vi försöker
försvara vårt ställningstagande - eller brist på ställningstagande
- i känsliga och kontroversiella'frågor?
Om nirgra dagar går vi att fira jul och nyår, som här i Sverige
tack vare lyckliga omständigheter kan ske under hävdvunna former. Dit hör bland annat ett ganska utpräglat frosseri i mat och
dryck och ett julklappsköpande som ibland går till överdrift dock kanske inte lika mycket numera som tidigare.Det har på
senare tid protesterats - ofta ganska onyanserat och överdrivet
- mot detta julfirande under hänvisning till den nöd och det
lidande, som vi vet existerar runt omkring oss på många håll i
världen och även inom våra egna gränser. Inte skall vi missunna
oss ett julfirande under vettiga former eller känna dåligt samvete för det. Men vi får inte heller blunda för umbärandena i
världen och säga, att det angår inte oss svenskar. Såsom redovisas på annat håll i tidningen, har varvets anställda nyligen gjort
en behjärtansvärd insats för att hjälpa våra sämre lottade medmänniskor. Men skulle vi inte kunna göra litet till - visserligen
kanske mot att vi avstår en smula av vårt överflöd. Vore det inte
värt det?
Gör vi det, har vi inte bara gjort en god gärning, utan vi kan
också med bättre samvete önska varandra en God Jul och ett
Gott Nytt Är.
Red.
'
-l i
lnlön
ån 1969
Från Uddevallavarvet har under 1968 levererats sju fartyg om sammanlagt253.140 tclw
mot sju fartyg på 278.050tdw under 1967. tsland årets leveranser är färjan "Drorrningen",
som endast har 940 tons dödvikt, men som Srbetsmässigt motsvarar ett relativt srort
fartyg. Sju fartyg om sammanlagt ca. 345.600 tdw har sjösarts, vilket är den högsra tonnagesiffran hittills. r order och under byggnad har vi, medio december 1968, 14 Iartyg
om sammanlagt ca. 1.232.800tdw rirot 12 fartyg om ca. 617.000 tdw vid morsvarande tici
förra året. lVlarknaden har, särskilt under andra halvåret 1968, varit relativt Lvlig.
Under året har vi tillförts nio nya kontrakt om sammanlagr ca. 862.000 tdw. Vår rnneliggande orderstock ger full $ysselsättningunder 1969 och 1970 samr för en <Iel även
under 1971.
Skandiaverken har under året erhållit beställning på bl. a. 56 hjälpmotorer. Bland
bestäIlarna återfinnes flera av de större svenska varven. Skandiaverkens orderingäng
har varit relativt god, om dock ej av samma omfattning som för varvet i övrigt. Vi har
under året kunnat upprätthålla sysselsåttningen i full omfattning med sedvanliga produkter. Skandiaverken, som normalt arbetar med kortare orderbeläggning, beräknas ha
full sysselsättningtill juli 1969.
Unrler året har vi, som omtalades i nr 2168 av denna tidning, koncentrerat fartygsproduktionen till två bäddar, en av bäddarna på det s. k. gamla varvet samr den srora
oädden på Sörvik. Redan nu kan konstateras, att resultaten härav samt vissa andra åtgärder i samband härmed har varit goda. Den förra året beslutade komplerteringen
och ombyggnaden av vissa delar av Sörviksvarvet har genomlörts helt planenligt. Aibetena påbörjades i november 1967 och var i stort sett avslurade under seprember 1968.
I dessa arbeten har bl. a. ingått anskaffning av en 100 tons bäddkran, en 100 tons rravers till svetshallen, en 150 tons trailer, brännmaskiner samt annan verkstadsutrustning.
iiosfat-områdets berg har delvis sprängts bort och betydande yror - ca. 43.000 m, - har
erhållits 1ör mellanlagring genom plansprängning och ut{yllnad, bl. a. i Blåsoppeviken.
Det omfattande rationaliseringsarbetet har fbrtsart, och vi kan nu skönja ieiultaten
av det.ta. Produktionen har förbättrats, vilket tager sig urrryck i mindre äntal arbetstimmar per fartyg och vissa förkortningar i leveransprogrammer. Störningarna på bädd
IV under ombyggnadsarberena har bemästrats, och det uppgjorda fartygsprogrammet för
clenna bädd har planenligt genomförts.
Bland beslutade och pågående rationaliseringsåtgärder bör särskilt nämnas nedläggningen under första halvåret 1969 av snickeriverksamheten i Flicksäter och av verkstaden
på Badö-kajen samt koncentration av den kvarvarande träverksamheten till en enda
plats inom varvsområdet mot förut fem olika platser inom och utom varvet.
I detta nunrmer av tidningen visas den nu gällande organisationsplanen, varav fram_
går de förändringar som vidtagits under året.
De resultat, som uppnåtts under året, har krävt mycket stora ansträngningar. En viss
reduktion av personalstyrkan har varit nödvändig inom vissa sektioner. Totala antalet
anställda var sålunda i december 1968 2.975 rlriot3.278 i december 1962. Trors en sålunda
minskad personalstyrka har produktionen kunnat ökas.
Diskussioner och utredningar om de svenska varyens verksamhet prigår alttjämt mellan
representanter för statsmakten och de privata varven.
Många goda insatser har gjorts på alla händer under det gångna året, och detta konstaterar vi med stor tacksamhet. Vi kan även med tillfredsställelse notera, att det omfattande rationaliseringsarbetet givit uppmuntrande resultat. Det kommer a1 sporra
oss
t ill ytterligare ansträngilingar.
Även om framtiden i det långa perspekrivet kan te sig dunkel, är det min övertygelse
att, om vi fortsätter på den inslagna vägen, vi kommer att kunna bemästra de problem,
som vi har att möta. I denna förvissning ber jag att få framföra ett varmt tack
för allt
arbete under det gångna årer samr att tillönska alla en God
Jul och ett Gott Nytt År.
t
-'1.'
F RÅ N
FöRETAGSNÄlulNDERNA
UDDEVALLAl'ARl'ET
Företagsnämnden vid Uddevallavarvet höIl sitt fjärde och sista ordinarie sammanträde för året tisdagen
den I0 december med direktör Johan
Schreil som ordförande.
Orderläge och sysselsöllning
Direktör Gunnar Westerlund lämnade en produktionsöversikt och
nämnde därvid bl. a. att man sedan
föregående nämndsammanträde fått
ytterligare en beställning på ett
230.000 tons tankfartyg, det tredje i
orclningen. I order och under byggnad fanns den l0 december tretton
fartyg på tillsammans ca l,l milj.
tons dödvikt. Sysselsättningenär därmed tryggad för 1969 och 1970 och
till en del även 1971. Maskinverkstaden har sex motorer i order, vilket ger full sysselsättning fram till
mars 1969.
Som komplettering till översikten
meddelade direktör Schreil, art der
sj<isattatonnaget under 1968 är det
stiirsta hittills i varvets historia. Han Bedömningsnömndens
rqpporl
redogjorde även för de erfarenheter
På förslag av bedömningsnämnden
man hittills fått av tvåbäddssystemer. beslöts att penningbelöning skulle
Under det år som gått har produk- utgå till följande förslagsställare:
tionsresultaten varit uppmuntrande,
Blästrare John Kjerrström, kr.
sade direktör Schreil vidare. Ratio- 50: -. Smörjanordning för torkbanaliseringsåtgärderna har visat resul- norna. Genom montering av en oljetat, och vi har kunnat leverera flera behållare samt uppsättning av rör
fartyg före utsatt leveransdag. Om- kan kedjor och rullar smörjas under
byggnaden av bädd IV har gått pro- drift.
gramenligt.
Snickare Harry Andersson, kr.
På personalsidan är läget relativt 250 -. Konstruktionsändring av tätgynnsamt. Vi har färre antal anställ- ningar mot karmar i klädda stålskott.
da nu än motsvarande tid förra året Förslaget innebär en förenkling av
men har ändå kunnat öka produk- trösklar som placeras i klädda ståltionen. Fortfarande behöver vi dock skott i inredningen.
svetsareoch i viss mån även grovFörman Åhe Eldh, kr. 150:-.
plåtslagare. Vi diskuterar med Cen- I{egnskydd för svetsskarvar. Förslatrala Verkstadsskolan om att den ev. get innebär att ett plastskynke lägskall övertaga utbildningen av yngre ges ut vid sidan av svetsskarven. I
svetsare.
detta skynke lägges en sträng av
I samband med att man diskutera- sand, varefter kanterna på plastskynde nyrekryteringen av kvalificerad ket vikes upp. Härigenom hindras
arbetskraft till konstruktionsavdel- vatten att rinna ner i svetsfogen.
ningen lovade direktör Schreil, att Förslaget har provats och visat sig
man från företagsledningens sida i fungera bra.
görligaste mån skulle försöka tillmöFilarrra NiIs Hansson och Lennart
tesgå önskemålen om bättre möjlig- Sharin, vardera kr. 150: -. Ställningsheter till vidareutbildning av de an- konsoler ftir huvudmotor. I(onsoler,
s t ällda oc h int er n r e k r y t e r i n g .
llzr underl:lttar strillningsbyggeriet
::::
rs:,
ic:
:e:
Någna
bet önade
L.q!
fönslagsslällaFe
Från vänster Åke Eldh, Göron Johonsson,
U n o H e d b l o m o ch Jo h n K i er r str öm , som fligo
v i d U d d evo l l q vo rve t.
4
$x!
Dril
;\
$.
åjtPr
d*e)
i6\\liXE
I
vid montering av huvudmotor i maskinverkstaden. Konsolerna fastsättes i redan befintliga fästanordningar på motorn.
Verkmästare Göran Johansson, kr.
Reparation av hydraulisk
300: -.
press. En reparation av hydraulen
var nödvändig. Genom förslaget kunde reparationskostnaden minskas avsevärt.
Reparatör Uno Hedblonz. Skarvning,av högtrycksslangar. Förslaget
har ej kunnat göras klart för slutgiltig bedömning, varför belöning tillsvidare utgår med kr. 500: -. För
fem godkända förslag utgår dessutom en extrabelöning på kr. 200: samt en bok.
För ett förslag, som ej kunde penningbelönas, tillerkändes plåtslagare
Uwe Nienhardt en uppmuntringspremie i form av ett par skyddsskor.
Förelogshälsovörd
Från Verkstadsklubben hade inlämnats en skrivelse om företagshälsovården. I denna framfördes bland
annat önskemål om en heltidsanställd läkare, bättre lokaler för sjukstugan och längre öppethållande av
sjukstugan på Sörvik. Varvets läkare,
dr Arthur Gisreus, som var särskilt
till
nämndsammanträdet,
kallad
framförde sina synpunkter på dessa
frågor och kommenterade den överenskommelse som träffats mellan
SAF och LO angående företagens
hälsovård.
Företagsnämnden beslöt, att skyddskommittdns arbetsutskott utökat med
dr Giseus och direktör Evert Hellersjö skulle utreda ärendet och snarast
komma med förslag.
Diverse frågor
Direktör Schreil informerade nämnclen om den Al{-verksamhet (administratir, rationalisering) som igångsatts vicl varvet. (Se artikel på sid.
I 5).
Ingenjör Carl-Åke Äkerström, som
med detta sammanträde lämnade företagsniimnden, avtackades för sina
insatser i n;imndarbetet.
Uldelning ov förtlänsttecken
Efter sammanträdet deltog nämnden tillsammans med skyddskommir
tdn och trivselkommittön vid en utdelning av förtjänsttecken från Föreni.ngen för Arbetarskydd till elva av
varvets anställda för gagnande och
förtjänstfull verksamhet på arbetarskyddets område.
Direktör Johan Schreil lämnade
därefter en redogörelse för läget vid
Uddevallavarvet som helhet. Skandiaverken har bl. a. levererat ett 80tal B & W hjälpmotorer, som nu är
i drift i olika fartyg. Försäljningen
av ytterligare motorer underlättas av
att vi nu kan hänvisa till de goda
erfarenheter man fått av dessamotorer.
Diverse frågor
På en fråga bekräftade direktör
på "PräFöretagsnämnden vid Skandiaver- Schreil att tillverkningen
ken höll sitt fjärde och sista ordina- rien" kommer att upprätthållas i viss
rie sammanträde för året onsdagen omfattning. Om det planerade oljeden I I december med direktör Johan raffinaderiet förlägges till Lysekil, är
vi självklart intresserade av att få utSchreil som ordförande.
föra arbeten för detta.
Beträf f ande plåtslageriarbetena som
Produklionsöversikl
överingenjör Birger Söderberg med- helhet undersöker vi för närvarande
delade i sin produktionsöversikt lämplig omfattning och lämplig art
bland annat, att Skandiaverken för av dessa arbeten för Skandiaverkens
närvarande har 56 hjälpmotorer i del.
order, varav 44 Iör leverans under
år 1969. Flera av de större svenska Mqrtin Johnson ovlockqd
Kamrer Martin Jahnson, som sluvarven har beställt motorer vid Skantar in anställning vid Skandiaverken
diaverken.
Från den I februari 1969 har an- i februari 1969, tackades för det arställts en säljledare, försäljningsing- bete han nedlagt i företagsnämnden
enjör Ingvar Peterson. Avsikten är och erhöll en bok som minnesgåva.
att aktivera Skandiaverkens försäljning av främst de produkter, som vi Förtiänsttecken till Bror Forsberg
nu tillverkar, men eventuellt också
Ett förtjänsttecken från Föreningatt undersöka nya objekt.
en för Arbetarskydd överlämnades av
av vridhydrauler
Tillverkningen
direktör
Schreil till handformare
är av relativt liten omfattning för Bror Forsberg för mångårigt aktivt
närvarande.
arbete inom skyddsverksamheten.
Gjuteriet har 1.000 ton i order,
medan plåt- och svetsavdelningarna
har sysselsättningför ca två månader
allt
Yissle
I||askinen
solrr
framåt. När vi får bättre möjligheEn indion från etl nofurreservqt i Ameter att bearbeta plåt, kommer vi att
riko vor inne i New York för försto
gången och possode på tillföllet ott befå en jämnare sysselsättning.Vi har
söko Woldorf Astorio under ledning cv
s ok k unni o oui de. I ei t ov hofel l r um m en
slutit ett avtal med AGA. Det gäller
fick indiäne-n syn på en lelefon, och fråav
komtillverkning
hand
gode gui den v od'def v or för 's l ogs opi första
porot.
pressorer för acetylen, luftgaser och
Det ör en lelefon, svorode guiden
oc h om m on s öger ti l l den v od m on
lustgas.
önskor. så får mon del.
Ifråga om legoarbeten finns för
- D å v i l l i og ho el t por s k or , s o i ndi o"
nen, och lyfte på luren. Efler någro senärvarande sysselsättningför ca. ett
k under s tel node hons onl ets dr og, hon
halvt år. Vi kommer att speciellt insönkle soklo luren och so:
M i g önnu i nte hov o s ogl l i l l m c s k i rikta oss på vissa typer av legoarbenen vod ioo önska. och hon öndå velo
Vi l k el num m er öns .
det. H qn'fr ågo: ten i avsikt att koncentrera oss på de
I;impligasteprodukterna.
S K A NDTA I'E RK E N
5
L
Pnoduk f
i o n s s ta ti s ti k
Uddevallavarvet levererade under
år 1968 sju fartyg på tillsammans
253.140 tons dödvikt.
De nybyggen som under 1968 Iämnade Uddevallavarvet var i tur och
ordning följande:
17. 610dwt
1612 Athe lkn igh t
940 dwt
25/4 Drottningen
1515 Havmöy
72.600 dwt
72.650 dwt
2616 Björgfjett
17.630dwt
4/7 Athelduke
17.610 dwt
2619 Athelduchess
29 lll SpyrosA. Lemos 54.100 dwt
Antalet levererade nybyggen alltsedan l94B uppgår därrned Lill 144
fartyg med en sammanlagd dödvikt
av 3.381.840ton. Fördelat med hänsyn till registreringsland blir resultatet föliande:
ff
f\|l
r10.000
60.m
6
aren
i4-f:.?::F-
E---
Antal
c,
Av nedonstående diogrom kon mon bl. o. utläsq det levererode lonnogels fördelning på
lorrlosl-, bulklost- och lonkfortyg. Våro kombinerode oiUbulk/ore corriers hor i diogrommet
liksom i lobellen p å s i d.7 r edov i s ots s om bul k l os tfor ty g oc h för i on " D r oftni ngen" s om
forrlostforlyg.
1948-1968
f]
----
DWT
under de gångna åren finns en sifferspäckad tabell på sid. 7, som i deNorge
64
r.812.815talj redogör för detta.
Om man jämLiberia
490.840 för
9
totala antalet sjösatta och leveEngland
16
378.440 rerade fartyg, finner man 144 leveSverige
Jt
314.765ranser men endast 143 sjösättningar.
Hollancl
153.830Då dessutom två fartyg
3
- Bonny
Panama
+
102.800
oc}:' Gerualla - ligger under utArgentin:r
3
39.960 rustning, och vi vidare byggde ett
Danmark
3
36.030 skrov (nr. 216) för Eriksbergs räkBrasilien
32.620 ning år 1965,kan detta te sig förbryl15.740
Sovjet
6
larrde. Det beror emellertid helt en144
Sammanlagt
3.381.840 kelt på att skroven till fyra fartyg
För den som mera ingående vill byggts vid andra varv och sedan bogstudera sjösättningar och leveranser serats till Uddevalla för utrustning.
LeYeFeFatlonnage
U
26.m -
Land
,
E;qi
torrlcstfortyr
ror.io,*o
-lr,
T
{-
Siösatt
och
levenenat
tonnage
Si ö s o tt
Torrloslfortyg
Antql
1947
1948
1949
't950
1951
1952
1*'3
1954
't955
1956
1957
1958
1959
1960
1961
1962
1963
196/
1965
1966
1967
1968
'|
a
,l
'I
^
'l
I
I
9
6
3
3
2
4
2
4
J
'I
4
2
TDW
1.132
2.383
2.350
2.320
1.940
2.6ffi
7.250
7.250
43..r15
57.400
37.520
38.',I70
25.040
45.490
20.2t0
45.930
30.350
r 5.120
39.760
'r3.840
tonnoge
Anlol
1948
1949
1950
195]
1952
1953
1954
4
r
3.515
2.350
3
J
'|
'I
1956
957
958
959
960
961
962
963
964
965
966
967
968
ö
4
4
3
2
2
2
3
3
2
I
4
I
3.290
3.620
7.250
7.250
29.610
70.n5
31.870
41.310
sl.910
24.890
20.600
20.210
45.330
18.430
27.670
2.060
s0.600
940
Totolt
59
'r955
449.610
Antol
1
J
J
5
4
17.060
I
4
o
3
2
2
2
4
2
2
4
4
5
54.160
36.4n
61.710
38.530
r 1 1 .8 60
79.790
145.350
215.350
4
4
I
2
?
260.300
Torrlosifortyg
TDW
Tgnkfortyg
TDW
Lev er er ot
Antol
Ucldevallavanvet
Bulklostfortyg
439.220
t ot ot l
vid
65
TDW
r3.320
42.840
32.620
48.575
89.6r
0
78.660
38.130
19.020
90.980
I20.800
275.150
179.520
197700
112.630
235.895
237.230
137.250
93.520
99710
130.240
2.323.4ffi
Totolt
Antol
TDW
1
3
2
4
6
4
6
5
11
8
7
]0
8
8
B
6
r0
9
7
7
6
7
1.132
2.383
15.670
45.160
34.560
5"t.225
96.860
85.910
81.245
93.480
128.500
n8.970
300.t90
225.010
251.860
169.330
343.535
306.]10
264.230
213.070
258.900
U5.5?0
143
tonnoge
Bulklostfortyg
Ant ol
Totol t
TDW
z
I
5
?
17.060
z
2
2
I
4
^
2
J
21
36.050
36.270
49.250
30.790
88.640
141.540
'145.350
199.350
744.W
3.522.920
'I
4
6
6
4
6
?
4
I
l
3
u
29.520
42.9n
48.7s0
86.485
46.590
70.360
19.r00
7s.790
143.780
225.560
129.650
155.960
263.860
189.170
233.925
198.010
93.520
82.r00
52.850
2.187.930
Antol
TDW
4
I
2
6
6
3.5t5
2.350
29.520
46.240
52.370
93.735
53.840
99.970
90.005
124.720
r8s.090
263.470
154.5&
212.610
320.340
283.145
283.750
314.320
237.120
278.050
253.140
I
4
"t0
9
9
't0
I
5
8
l0
8
8
9
6
7
a
144
3.381.840
7
-'a ,
t|/S
G ERVAL L A
Den 24 oktober siösoltes vorvets nybyggnod
224, eft bulklostforlyg på co l6.fi[ lons dödvikf tör A/S Gerrords Rederi i Kristionsond.
På bilden till höger glider fortyget iusl ov
stopeln, och nedon ses direktör Johon Schreil
tillsommons med gudmor, fru Astrid Gerrord.
mokq till skeppsredore Johon Gerrord ir.
Fortyget fick nomnel "Gervollo" - en liten
hedersbevisning genfemol Uddevollq och vorvef, efersom den försto siovelsen är hämtod
från rederiels nomn och de två sisfo från
Uddevollo !
MN
B( 'NNY
Den I november siösolies Uddevqllovorvels
nybyggnod 225, tonkmolorforlyget "Bonny"
på co 95.000 tons dödvikl för Rederi AB
Solly i Moriehomn. Det ör det försld dv lvå
forlyg ov denno typ. som Uddevqllovorvel
b y g g e r f ör so mmo b e sl ö l l o re. "Bonny" blir
det störsto fortyget i Finlonds hondelsflotto.
Bi l d e n t i l l h ö g e r ö r to g e n minuter nd för e
s t o p e l o v l ö p n i n g e n o ch vi so r dir ektör Johon
Sc h r e i l t il l so mmo n s me d g udm or , fr u Agdo
Johonsson, och hennes moke, skeppsredoren
och kommerserådet Algol Johonsson, Moriehomn.
Omedelbort efter siösälin;ngen ov "Bonny"
slräcktes kölen till A/S Thor Dchls 210.ffi0tonnore ett dubbelevenemong som uppmörksommodes ov press, rodio och TV.
a
a
Lucialirandet
vid
UddevallavaFvet
...
rl
L u c i o f i r o de s ä ve n i å r u n d e r tr odilionsenligo for m er vid Uddevollo v or v et. R edan k l oc k on
s e x p å L u ci o d o g e n s mo rg o n , nör m ör kr et ännu låg tött, bör iode lu c i o oc h hennes tör nor
sin rundvondring till morkelenlerier. porlvokler, siuksfugo och kontor.
På morketenlerierno blöd förelogei som vonligl sino morgonpiggo onstölldo på lussekoffe
m e d d q p p . P å b i l d e n ti l l h ö ger ses Lucio siölv, Rose- Mor y Loneby , oc h på bi l den ner ti l l
ör hon omgiven ov sino törnor, fr. v. Rose-Morie Wortsledl, Britto Johonsson, Gunillo
Motlsson, lris Kielldohl, Rose-Morie Johonsson och Leno Andreosson.
s o n m o k vö l l h ö l l s d e n se d v onligo luciofeslen för de onstölldo i Kongr es s hol l en, F ol k ets
Pork, där drygq tusentolel onslölldo och fruor till desso mött upp. Direktör Evert Hellersiö
krönle högtidtigen Lucio och överlömnode smycken lill henne och hennes förnor, medon
göslerno lät sig völ smoko ov lussekoffel. Så fölide dons till lonerno ov populäre Rolph
Lennorts orkesler lill en holv limme efter midnoll med ovbrotl endost för den trodifionello
notlskoffningen bestående ov smörgåsor och lösk.
lj,',- I
J,,",,"' t.
:t'::;
;{iji,i;
ffi
...
( O( Dh
Skandiaverken
P,äi:
,'ffi.
På Skondioverken böriode mon luciofirondet
redon lördogen den 7 december, då personolklubbben hode sin årligen ålerkommonde
iulfest. Ett hundrolol onställdo med fruor
hode möll upp på Hotell Lysekil. där mon åi
iulbord och donsode. Personolklubbens ordföronde Sune Johonsson bidrog till underhållni ngen m ed en m onol og.
På bilden till vönster ses Lucio och hennes
lörnor, fr. v. Ann Corlsson, Ingelo lorsson.
Ann-Morie Jonsson, Elisobeth Lqrsson och
Birgitto Olousson. De spred öven lius och
slämning vid en rundvondring på föreiogel
luciodogens morgon. då de onslölldo som
vonligl biöds på tuciokoffe.
9
Förenqde vqrvsqrbelqreförbundet i
Englond sfod nyligen som vörd för
en svensk sludiedelegolion, som besökle ell qnlql vorv i Englond, Skottlond och Nordirlond. Delegolionen
leddes qv Hons Hognell, president i
lnfernotionellq Melqllorbelqrefederolionens vqrvsseklion, och bestod i
övrigl ov Korl Alf, John-Eric Olsson
och Reinhold Stolt, klubbordförqnde
vid Uddevqllovorvef, Kockurns resp.
Erikqberg,sqml ov Wiking Höök från
lidninge n Me lqllo rbe lor en. Kqr l
A I f beröttor här något om sino personligo inlryck från resqn.
.t
Det vorv som imponerode mesl på den svensko delegolionen vor Horlond & Wolff i Belfost.
Flygb,ilden ovon visor vorvsonlöggningorno med den nyo lorrdockon för fortyg på upp till
215.000 dwt löngsi upp fi l l v öns ter . I m i fl en s es ufgr öv ni ngor no för den ny o tor r doc k on
toTiu,åH,""",'"'.,1;
åt
o1?Tt3rT""å",1,'""T,*f
t;" J:ftfl"ff"To.ål:lrål"t?ilx';"oi'l,x?,
byggef i den.
RundtuF
på lrniltiska
Hela resan genomfördes på sju dagar, varav vi ägnade fem dagar åt
studiebesök vid lika många varv.
Med ett så komprimerat program
staplas ju gärna intryck och fakta på
hög, men jag skall försöka redovisa
något av mina personliga intryck
från de områden som intresserade
oss kanske mest, nämligen de fackliga förhållandena, lönerna och arbetarskyddet.
Komplicerod focklig orgonisolion
Den komplicerade fackliga organisationen vid de engelska varven med
H o n s H og n e l l o ch K o rl A l f ufonför högkvor t6rel i Newcostle för någro ov de störsfo nu
s o m m o n sl o g n o fo ckfö rb u n d en inom vor vsb r o n s c h en .
l2
vanv
dess många förbund och därmed följande demarkationsproblem, är ju en
välkänd företeelse, som måste verka
produktionshämmande. Här på Uddevallavarvet har vi ju 20 grupper
under en central klubbstyrelse, men
redan på det första varvet vi besökte
hade man inte mindre än 72 klubbar. Så jag fick problem att fördela
de fem små minnesgåvor jag tagit
med mig och tänkt lämna till klubbordförandena vid de fem varv vi
skulle besöka! Där arbetar man emelIertid på en sammanslagning efter
svenskt mönster, som resulterat i en
reducering av de ursprungligen 30
förbunden till nuvarande knappa
häIften, och målet är fem förbund.
Arbelslider och löner
Den lagstad$ade arbetstiden är 40
timmar per vecka, men det existerar
bara på papperet. I praktiken arbelar m an s t adig t 5 2 - 5 6 t i m m a r p e r
vecka och i vissa fall ända upp till
62 timmar. En svetsare tjänar ca 2l
pund ( l pund:k r .
12:35) på a0
timmar, men med ordinarie övertid
kommer han upp tiil 36-38 pund,
alltså nästan det dubbla.
L<inerna ligger sålunda betydligt
under de svenska varvsarbetarnas,
men så är också levnadskostnaderna
avsevärt lägre. Enligt uppgift kostade
det litet över 2.000 kronor per år att
hyra ett hus av normal standard.
Som jämförelse kan nämnas att en
busschaufför tjänar ca 14 pund per
vecka.
Mycket av arbetet vid de brittiska
varven utförs på fasta tidlöner. På
John Browns varv i Glasgow,som vi
besökte, hade man inga som helst ackordsarbeten pä Queen Elizabeth II,
utan det var tidlöner över hela linj.r.
Arbetstakten var efter vad jag kunde förstå mycket behaglig och kan
på intet sätt jämföras med våra
svenska förhållanden. Enligt uppgift
använde man nästan dubbelt så
många arbetstimmar per fartyg som
vi här i Uddevalla.
Arbetorskyddet
Jag fick vidare det intrycket, att
arbetarskyddet vid de brittiska var\ren var mycket eftersatt och bristfälligt. Hjälmar bars endast av ett
fåtal arbetare, skyddsskoroch skyddsglasrigon var praktiskt taget okända
företeelser.
Som en följd härav var ögonskadorna frapperande många. Under en
{:
normal vecka på ett av de större varven förekom 70 ögonskador, varav
över hälften var så allvarliga art lasarettsbesökvar nödvändiga.
överdragskläder förekom praktiskt
taget inte alls, utan man arbetade
vanligen i en avlagd vardagskostym,
ofta med en tjock överrock utanpå.
Omklädningsrum,
tvättrum
och
matsalar saknadeshelt eller delvis rlå
cle flesta varv vi besökte.
ungdomar under 17 år, som man satsade hårt på. Utbildningsriden var
fyra är, och man hade en bestämmelse som sade, att man på fem yrkesi
arbetare fick ta in en hjälpare.
Omskolning av arbetskraft var däremot praktiskt taget ,okänt. Man
kunde helt enkelt inte tänka sig art
övergå från ett yrke till etr annar.
I valet mellan att flyttas om och sluta tog man det senare alternativet.
Från fackligt håll sade man, atr desAoen positiuo intryck
sa problem minskat något på senare
Det kan tyckas som om vi fick år, men som jag såg det var systemet
övervägande negativa intryck, men vi tungrott och problemen fruktansvärt
gjorde även en hel del positiva er- stora.
farenheter. Dit hörde bland annat
Produktionsanläggningarna var på
utbildninsen till varvsarbetare av vissa håll ålderdomliga och nedslitna,
Rekonddeltagande
vid vaFvers
Ett sjuttiotal av Uddevallavarvers
nuvarande l0B pensionärer samlades
fredagen den 22 november till den
årligen återkommande pensionärsräffen. Deltagandet var i år rekordstorr.
Efter den inledande korta rundvandringen på varvet tog de flesta
tillfället i akt och uppsökre sina tidigare arbetsplatser för att träffa
gamla kamrater. Det gick inte att ta
miste på att återseendetsglädje var
',
men på många håll satsade man
friskt på nya, moderna anläggningar,
särskilt vid Harland & Wolff i Belfast. Rent allmänt fick jag det intycket, att de brittiska varvsledningarna trots alla besvärligheter såg betydligt ljusare på framtiden än vad
man gör här i Sverige. De hade en
positiv framtidssyn, som jag tror i
sig själv gynnar utvecklingen. Kan
man bara komma till rätta med demarkationsfrågan och andra besvärliga problem, kan nog England bibehålla sin ställning som en av världens ledande skeppsbyggarnarioner.
Man måste tro på framtiden om
det skall bli något resultat!
pensionänslnäff
stor på ömse sidor.
Evert Hellersjö överlämnade en liten
Företaget bjöd därefter på lunch i gåva till äldste närvarande pensionätjänstemannamatsalen på Sörvik, där ren, Teodor Hilmersson, och till den
direktör Ingvar Trogen hälsade väl- med de flesta tjänsteåren, Sten Ankommen och redogjorde för vad som dersson, som varit anställd vid varvet
hänt på varvet under det gångna i ndra 22 är.
året. verkstadsklubbens ordförande
Gästernas tack framfördes av ArKarl Alf framförde en speciellt för thur Olsson, som betonade hur myctillfället skriven visa, brännare Alvar ket denna årligen återkommande
Jonasson spelade dragspel och sjöng, kontakt med företaget betydde för
och även några av pensionärerna bi- pensionärerna.
drog till underhållningen. Direktör
vtt!&:;)::.$l
.€ffi'u,
'@,
"nl
r3
r
&
{
'?!
CDvenskotlsrtrateniel
till salu
VIRKE
Co 3.000 m beg. stöllningsplonki
löngd'erd 2,5-4,5 m, 2112"x8" och
f'x8". Pr"is'l :7Sllö'pmeter.
MASKINER
OCH VERKTYG
1 it vognskiuto'rePULSO +yp 602,
bensindriven,12 hk motor, l-cyl.
625 kbcm,4-vöxlod,oulomotiskifrihiul. Hostishe+2112--6112kmftin.
Vikt c:o 190 kg.
KASSERAD
STÄLLNINGSPLANK Luflgummidrivhiu,l.
Pr"is
c'o
6.000'
-.
sölies i mån ov tillgång fö'r kr
50:-/kbm. Intresserode
'bör ontecknosig på vönte'listohos förI si kosserodbolo,nskopsåg
med
rödsförvollore
T. Olssonbro el-mofor 7,5 hk, 1450 rlm,
380 v, fobr. Högglunds.Ploc.
KONTORSARTIKTAR
Flicksöter.
I st VERIFAXBANTAM våtkopieI st stoplingstronsportör
fobrikqt
ringsopporotför hondl,ingo'r
upp till
Amiverken.Ploc.Flicksöter.
A4-fior.mot.Endosi kr 175 -.
I st THERMO-FAX iorrkopieringsopporoti mycketgott skick
Ger utmörkio kop,ior till lågl
pris.
Priskr 700:-.
1 st klyvsåg,Jonsered,p'loc.UV.
i plåf.
2 sl rilningsskåp
med dörror, sto,rlek
2 st und.e,rskåp
czo 94 cm högo, 65 cm diupo och
'180-200cm långo. Pr.is100:-/si.
2 st rodioopporoierConcerion,
beg.
V. g. kontoklo komre'r Mortin
30 för nörJohnson,1e1.05231117
m'ore,upplysning.
Försöliningsvillkor:
Kontont vid ovhömfning,en.
{För onsfölldovid U'ddevollovorvefA,Bmeddotierbologöven
genom löneovdrog).
tillkom'merpö ollo priVARUSKATT
ser.
Inlresserodeombedesrin,go till hr
John Efiosson,
+el.0522114360
onkn.
2 1 1 2 " -7 1 l 2" 150-trödiw
g i re i ol i ko 229(lokolfel.245)för yfierligore upplöngder.Be'gogn.ode
kron4inori oliko lysnin'gor.
Tröffos sökrostkl. 1'l-12
dim. Söliesendosti h'elolöng,derö och 16-16.45.
'l :-/m.
.OVRIGT
2 st Kordex-skåp,brondsökro,låsenklo skåp för kort- Rosiskyd,dsfö,rg
"Biiuflux" söliesi ob,oro,'12-sl'iders
formof 5"X8". Lömpligoför förvo- delodefot om 200 kg.
ring ,ovvördepopperm. m.
Pris300:-/st.
(trö).
2 st "Götebo,rgspråmor"
'l st kom'ero"Lumoprint"med slotiv,
skörmoch tillbe,hör.
FRÅNSKANDIAVERKEN
3 st fotostoloppor.oter"Lumo
Print".
HalIå,
alla blåsane!
Vi vet ott det på Uddevollovorvef
finns ett cnlol
eller
I si fristöen,d'ekylskåp Electrolux, målt co 600x600mm, höid
900 mm. Volym co '100-liter.
Snyggioch i bro skick.
Pris250:- kr.
något
onnot
spelemön, som i etl
sommonhong
del
vcrc trevligl ott i sin enscmhei blåso
en siillo serenod på sin lrumpet, men
vore del inte öndå lrevligcre, om vi
kunde lröffos och spelo lillsommons?
Hor Du egef inslrumenl är det bro,
men kon Du bcro
Cq 5000lpm flötot nöi höid 700 mm,
,mmm,oskor,1,4 mm golv. fråd i
I st B0rk voktkoniro'llurmed iolv 30
rullor
om 25 och 50 meler,
nycklo'r.
Pnis:1 : -fm.
trqkteror
blåsinstrumenl. Vissf kon
blåso, så hor vi
också visso möiligheter att ordnc så
olt Du får något ott bl&so i.
Vod vi i förslo hond vill ör oll undersökc möiligheternc
olt
bildo
en
egen blåsorkesler på vowef. Ar du in-
OBS! Beg. skriv- och röknemoskinerfinnsei till so,lu,då de i
regel byfes ut vid nyinköp.
l4
2 st nyo 'bodkors-,|ångfronte,r
RSK
212%.
2 st nyo bodkors-kortfronfer
nr 3015.
tresserod, tog då konlokt med John
Nordquisl
på
driftsbokföringen,
onkn. riks 2'13, lokol I7l.
tel.
ARI
adrninistnaliy
nalionalisening
"En organisationsgrupp bestående
av fem personer har utsetts att samordna deo administrativa rationaliseringen vid företaget."
Så börjar ett cirkulär, som för en
tid sedan sändes ut vid Uddevallavarvet och Skandiaverken, och som
bildar upptakten till en srrävan arr
effektivisera och förbättra administrationen och allt annat som har anknytning till administrarionen.
Först produktionen nu öven qdministrolionen
Varför satsar man nu så helhjärtat
på administrativ rationalisering eller
kort och gott AR som man vanligen
säger?De flesta företag inom industrin har på tillverkningssidan sedan
länge bedrivit olika former av rationaliseringsarbete, medan det inom
den administrativa sektorn först på
senare år påbörjats en liknande verksamhet. Det är betydelsefullt att sådana strävanden intensifieras även
på detta område, eftersom personalutvecklingen kännetecknas av en
fortsatt ökning av antalet tjänstemän
i relation till antalet arbetare. Denna tillväxt av tjänstemannakåren är
till stor del följden av ökade krav
inom områden som produktutveckling och marknadsföring samt utnyrtjande av en mer avancerad teknik.
l{ed nära anknytning till dessa
förhållanden har en starkt ökad personalinsats gjorts för rationalisering
av produktionen, inte minst genom
bättre planering, beredning och kontroll. Förhållandevis stora personalökningar kan också noteras för andra administrerande uppgi{ter.
AR - ett orbele på lång sikl
^{R leder ofta tankarna till kostnadssänkningar
och
personalin-
skränkningar. I stor utsträckning gäl- nal på Uddevallavarver och Skandialer emellertid AR-arbetet en inrikt- verken bedriva aktivt organisationsning på att förbämra lönsamhetsn, och rationaliseringsarbete. Den skall
vilket inte alltid är detsamma som verka samordnande mellan olika rakostnadsreduktion. Hård konkurrens,
tionaliseringsprojekt, lämna hjälp åt
ökade kostnader och srändig anpass- linjechefer i form av utredningar, arning till ändrade marknadsförhållanbetsmätning m. m.
den gör att ett förerag, som vill skaAR-arbetet kommer att bedrivas
pa arbetstrygghet och vara lönsamt, efter två linjer:
måste drivas så rationellt som möja) systematisk rationalisering
av
ligt. Begreppet AR innebär, am man
den administrativa sektorn och
skapar förbättrade
administrativa
b) avdelningsrationalisering metoder, och det ligger närmast u/punktinsatser.
uechling i ordet. Man utvecklar nya
system eller verksamhetsforrner, som "Träno med AR"
bättre svarar mot ökade krav.
AR måste emellertid bedrivas inom
Införandet av nya system måste varje organisatorisk enhet. Cheferna
dock alltid baseras på en noggrann och deras medarbetare kan genom
ekonomisk värdering. En arbetsrutin egna insatser själva svara för ratioskall givetvis inte ändras, om man nalisering av den administration och
inte uppnår någon ekonomisk vinst det kontorsarbete, som ingår i deras
eller annan fördel med det. Man bör verksamhet. SAF har satsat på denna
dock ständigt fråga sig, om det ar- lorm av rationalisering genom sitt
bete man utför är nödvändigt, om informationspaket "AR genom chedet kan göras på annat och bättre fer", som kommer att introduceras
sätt, och om det ger ett resultat som vid Uddevallavarvet och Skandiaverstår i proportion rill kostnaden för ken. Man vet nämligen av erfarenarbetets utförande.
het, att betydande resultar kan uppDen administrativa rationaliseringnås med en förhållandevis enkel raen vid vårt företag är ett arbete som tionaliseringsteknik.
Grundtanken
kommer att bedrivas på lång sikr. med paketet, som består av tre skrifTill grund för detta arbete skall lig- ter och två stillfilmer med ljudband,
ga en plan, som ger en helhetsbild av är att rationalisering kan läras av de
företagetsbehov av AR-insatser.
flesta, och att man gör det bäst genom egna, aktiva insatser i rationaFemmonnogruppbistår
liseringsarbetet. Varje medarbetare
För att samordna och leda de olika kan bli effektivare genom att systeprojekten i denna plan har alltså matiskt "träna med AR", och han
den inledningsvis nämnda femman- har själv stora möjligheter att bidra
nagruppen tillkommit. Den består av till att göra sitt företag mer ratioLars Westlund, Rune Lenestam, nellt och konkurrenskraftigt.
Lars-Åke Olofsson, Arne Ohlsson och
Detta gör han lämpligen genom
Bo Edvinson.
att ställa frågorna: Vad - varför?
Organisationsgruppen har till upp- Var - varför? När - varför? och Hur
gift att tillsammans med linjeperso- - varför?
oo
t5
\
{
ffiffimKeRPBar
Bordlennis
Sedan en tid tillbaka håller våra
bordtennisspelare på för fullt med
seriespelandet. Sammanlagt deltager
UVIK med sex lag med varierande
framgång. Nämnas skall att fyra av
dd sex lagen spelar i grupp l.
Närmast på programmet står vårt
eget varvsmästerskap, men tidpunkten för detsamma är ännu inte fastställd. Vi har även vår stora Nationella Korpbordtennistävling, som vi
arrangerar för fjortonde gången i
följd. Denna tävling går av stapeln
i mitten av januari i Idrottshallen.
Det brukar då komma ett stort antal spelare från när och fjärran. De
som är intresserade av bordtennis
kan få närmare information hos förman Ragnar Dahlqvist.
UVIK:s bordtennisspelare var också representeradevid årets Västsvenska Varvsmästerskap i Göteborg. Resultaten var mycket goda och vi vill
hiir passa på tillfället att framföra
våra gratulationer för förnämliga insatser. Singelmäsiare blev Tage Johansson från UVIK, och han blev
även dubbelmästare tillsammans med
Egert Larsson. Även våra övriga deltagare skötte sig med den äran.
Tock för i år!
UVIK:s styrelse vill härmed framföra sitt tack för err stort intresse
och för ett utomordentligt fint arbete för korpidrotten och till klubbens
fromma. Det är många medlemmar i
de olika sektionerna, som nedlagt
massor av arbete "bakom kulisserna".
Men det finns säkert fler som vill
vara med, aktivt eller på ledarsidan.
Du som är inftesserad, kontakta någon i sektionerna eller huvudstyrelsen. Det behövs alltid folk i vilken
gren det än må vara. Nya idder skapar nytt intresse, och vi hälsar Dig
redan väIkommen i vår skara.
Hqndboll
Till sist önskar vi alla medlemmar
Korphandbollen har också spelat
sina första matcher i säsongens
serier, en God Jul och ett Gott Nytt Är.
Hockey-bockey
Vinteridrotten utomhus för tillfället är hockey-bockey, som det fortfarande finns stort intresse för. Vi
har som vanligt ett par lag med i
seriedansen. Vad slutresultaten blir,
rir det ännu för tidigt a[[ sia om,
men samtliga av de våra gör dock
väl ifrån sig, varför vi hoppas på det
bästa.
Troligen blir det cupspel även
denna säsong, varför vi uppmanar
alla intresserade att kontakta Olle
Svensson på optiska ritkontoret.
Gennand
.fohan
in
i U\ f I K
hedeFsled arn ot
Skeppsredore
JohonGerrordi:r, Krislionsond,
blev vid sitt besök i Uddevollo i sombond
med siösätfningen ov m/s "Gervollo" förslo
o c h hi l ti l l s e n d q h e d e rsl edqm ot i Uddevollo.
vorvefs ldrottsklubb. Anledningen till utmörkelsen vor en sporlslig prestofion qv mero
o v o n l i g t sl o g . T i l l so mmons med lvå ondr o
ungo norrmön företog hon nämligen i somros en färd på 750 km lvörs över Grönlonds
m ö k t i g o i n l o n d si s. D e hcde kolkyler ot med
oll förden från Angmogsolik fill Strömflorden
skulle lo fyrlio dogor och hode togii med
sig provionl för femtio. De vor ulrusfode
n e d h u n d sp o n n o ch se x lon dr oghundor . Nu
lyckodes non kloro förden på 25 dogor, vorv i d d e n l ö n g sto d o g se i oppen uppgick ill 56
km. De fölide i slort setl sommq route som
Fridtiof Nonsen på sin tid fördodes. Alh
förlöpte ufon missöden, och nör det vor som
k o l l o s t vi so d e l e rmo me l e r n minus fiugo gr cder.
P å b i ld e n ti l l h ö g e r ö ve rlämnor UVIK:s or dföronde Henry Andersson klubbens stondor
med inskription lill skeppsredore Johon Gerr o r d i :r.
t6
där våra två lag hittills nått goda resultat.
Vi deltog med ett lag i årets VSVM
i Göteborg och hamnade på tredje
plats totalt efter Eriksberg och Götaverken, ett resultat som vi skall vara
nöjda med. För första gången i
VSVM:s historia spelades tävlingen
som serie, vilket gjort att intresset
blivit större hos alla deltasande
varvskorporationer.
{-
Biafna-hiälp
vaFvsanställda
fnån
rt
I tt Vebes
I i nya lokalen
Det är en andelsförenine och i
dubbel bemärkelse "en soJ affär,,
för dess I.500 medlemmai som för_
Varvsarbetarnas affär, som numera
utom låga priser kommer i åtnjutan_
kort och gotr heter Vebes, Ilyttade
de av 12 /o återbäring. Desiutom
De ansrällda vid Uddevalluuu*",1 den I okrober
in i nya, rymliga loka_
har under hösren lämnat aktnings_l ler på
O""rto"trerna särskilda förmåca 200 m2 i =Konsums f. d.
::1.
värda bidrag till Biafra-hjälpen. få.1 livsmedelshall
på Strömstadsvägen.
Andelarna fu pä 2b0 kronor, som
någon månad sedan överlämnadel Därigenom har
man fått battre Åc;j_
i. allmänhet erläggs genom återbäverkstadsklubbens medlemmar vial ligheter arr visa
det breddade sorti- rlngen.
Föreningens medlemmar.
Rädda Barnen en gåva pä ti.gbal mentet, som nu
omfattar det mesta som
måste tillhöra verkstadsklubben
kronor. till Biafra, och tidigare harl i kläd- och skoväg
för herrar, under_ eller
vara pensionärer, har förutom
valvets tjänstemän för samma ända_l kläder, sängkläder,
klänningar och kontantbetalning
även möjlighet att
mål skänkt 2.437 kronor.
I damstrumpor.
betala sina inköp genom avårag på
Redan i våras lämnade varvets ar-l
Affären som srarrade i blygsam ska_
avlöningen.
betsledare sitt biafrabidrag direkt tillj la redan 1949
har under årens lopp
Affären har två fast anställda och
Radiohjälpen
vuxit kraftigt och har nu en åriig tre
halvridsanställda expediter. Fö_
I omsättning på 700-800.000
kronor. reståndarinnaär fru M._å.
Bodin.
,I
I
Föntiänsttecken
utdelacle
vid UddevallavaFvet
och SkandiaveFken
Vid den årligen återkommande Lundgren, överingenjör
Taisto Ola_
skyddsombudsrräffen vid Uddevalla- la, Iörrådsarbetare
Gunnar Olsson,
varvet, som i år hölls tisdagen den förman Allan Pettersson,
instruktör
l0 december i anslutning till sam_ Ture Pettersson,
kranförare Flenry
manträdet med företagsnämnden, Revelj och direktör
Johan Schreil.
tilldelades elva av varvets anställda
Förtjänsttecknen utdelaclesav kans_
förtjänsttecken från Föreningen för lichef Erik Thörnberg
vid Arbetar_
Arbetarskydd f<ir gagnande och för- skyddsnämnden i
Stockholm, och han
tjänstfull verksamher på arbetarskycl_ assisteradesav
syster Dagmar Olsson
dets område. De som erhöll för_ vid varvets sjukstuga.
tjänsttecknet var förman Emil Her_
Vid sammanrräder med Skandia_
mansen, verkmästare Sture
Johans_ verkens företagsnämnd dagen därpå
son, filare Algot Karlsson, plåtslaga_ överlämnades
samma förtiänstteckan Direkiör Johon Schreil överlömnor förfiönsh
lecknet iill hqndformore Bror Forsberj vid
re Vilhelm Karlsson, rörläggare Karl till handformare
Bror Forsberg.
Skondioverken.
i!i6)ll @
i(s
ild\j
i,s]Lj;!Fr6$
i@)liild
It
p
e t ea-i
ih)
s*a1i
e.'
Ji
['r a
Motfogqre och urderore ov föriöns'.eck-nen..sqmrode
iit
gruppbild. fr. v. Emir Hermonsen,
:$i!T"å;*'l;ii"li.l."'".i;:i:n"hm+Fr,f*i#äl;
Äiii.,'!!!:-*rTi"å1ff
Olsson och Henry Revdli. -
l7
F-
I
f:
Tack
fön lång
Korl Rågholm
eo Ån
Uddeaallaaaruet
Svarvare Sigfrid Svensson
Svarvare Johannes Czekansky
Plåtslagare Egon Engkvist
o
50
AR
Skandiauerhen
Rörläggare Arne Lind€n
Uddeuallaaaruet
Traversförare Erik Hansson
Ritare Oiva Kantola
Målare Johannes Johansson
Snickare Torvald Johansson
SvetsareKnut Weistedt
Vaktman Gösta Jansson
Förman Arne Berver
Förvaltare Torsten Olsson
Ingenjör Olof Kandell
Snickare Uno Martinsson
7.2
Bertil Sundström
Säliledane
oclr
karnFeF
Till säljledare vid Skandiaverken
har utsetts försäljningsingenjör 1ngl4.l
var Peterson, Finspång. Han är född
10.2 1923 och har genomgått Fönvarets
10.2 Läroverk, sjöingenjörslinjen, Marinens underofficersskola samt Maskintekniska fackskolan, HTL, Göteborg.
26.3
2 q t2
2 .r
I 3 .1
I J.l
l3. l
l8. l
17.2
22.2
lB. 3
9q?
Anglokysst?
Domen resfe sig från sin plols för ott
tockq dooens ordföronde:
Del söäs, sode hon, off den som är
e n g o d l ä l o re h o r ö n g l o r no vid födseln
kysst på munnen. Den som de kyssl på
händeino hcr blivit fromstående förfolqre och så vidore. Jog vel inte var änglorno kvssf doqens vörderode ordföronde
elf utmörkt sötl fylll
men hdn hcr-pä
sin plots i ordförondeslolen.
ta
tnogen
Städare Iuan Granath avgick med
pension den 3 oktober 1968. Han anställdes vid Uddevallavarvet den 26
september 1947.
Snickare KarI Rågholm pensionerades den lB oktober 1968 efter att
ha varit anställd vid Uddevallavarvet
sedan den 8 januari 1947.
Snickare Bertil Sundström avgick
lf- gratulerar
Shandiaaerken
Transportarb. Erik Börjesson
och
Ingvor Pelerson
tiänst
Elof Bromon
med pension den 18 oktober 1968.
Han anställdes vid Uddevallavarvet
den l5 maj 1950.
En av Skandiaverkens verkliga trotjänare, handformare Elof Broman,
avgick med pension den B november
1968. Han anställdes vid Skandiaverken redan den 14 april 1915.
vad
Skandiaverken
Ingvar Peterson är för närvarande
försäljningsingenjör
vid STAL-LAVAL, Marinförsäljningen, Finspång,
och tillträder
sin befattning vid
Skandiaverken den I februari 1969.
Till ny kamrer vid Skandiaverken
efter Martin Jahnson, som i början
av nästa år tillträder en befattning
vid annat företag, har utsetts bankkarnrer Bengt Nicander, Smögen.
Han är född 1934 och har genomgått
Filip Holmquists handelskola samt
bedrivit företagsekonomiska studier.
Bengt Nicander är för närvarande
kamrer vid Skandinaviska Bankens
kontor i Smögen och tillträder sin
befattning vid Skandiaverken i februari/mars 1969.
Bengt Niconder
Enik Sirnonsson
öveningeniör
Civilingenjör Erih Simonsson vid
Uddevallavarvets projektavdelning
har från den 7 november 1968 utnämnts till överingenjör. Han har
varit anställd vid Uddevallavarvet sedan den I september 1949.
Erik
Simonsson
I
HAR
n'gni,,
JAILI,{AVENIIILI$I
.s-l(ÅÅ$t|
Belrqkfo olltid Dig siölv som den huvudqnsvorige för Din säkerhel. Ingen
onnqn kqn skyddo Dig så brc som Du siölv.
Skyddsföreskrifternq hiölper Dig ott skyddo Dig moi ohölsq och olycksfoll.
Sluderq dem - lör ov dem!
Föli skyddsföreskniltenna
så lrlin 1969
ETT GOTT NYTT AR
U D D E l ' A LLA I' A R l ' E T
Skycldsko1r|
rfr:lt6n
Den 4 decembergiordesdel tyngsfosektionslyflethifiills vid
Uddevollqvqrvel
pö 164lon och med di- ell lvörskeppsskolt
mensionerno
18x23 meler till nybyggnod226, AIS Thor Dqhls
230.000-tonnqre.
(F o to:R uneN i l sson)