Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:18 s. 201-212. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Vad skapar motivation till lärande? David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors* Ribbaskolans utbildningsenhet Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Inledning Resultaten i svensk skola har under senare tid varit ett hett debattämne. Enligt PISA 2009 så presterar svenska eleverna allt sämre studieresultat (Skolverket 2010). Rapporten visar att de svenska resultaten har blivit sämre i jämförelse med andra länder. Den visar även att de svenska resultaten i absoluta mått gått nedåt, vilket innebär att våra egna resultat i Sverige sjunkit jämfört med tidigare år. Det finns givetvis olika orsaker till detta. I OECD-rapporten Understanding the brain (2002) skrivs att; lärande misslyckas på grund av en eller flera av följande fyra faktorer hos eleven: 1) brist på självförtroende och självuppskattning, 2) dålig motivation (man vill inte riktigt lära sig), 3) verklig eller upplevd otillräcklighet (jag klarar inte av det, det är för svårt) och 4)brist på lärtillfällen (Gärdenfors 2010, s 69). Som verksamma lärare inom skolan upplever vi att elever är olika motiverade att lära sig. Vi har valt att koncentrera oss på vad som motiverar elever till lärande då det är ett av de grundläggande uppdragen i svensk skola enligt Lgr 11: Kapitel 1. Skolans värdegrund och uppdrag (2011). Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (s 7). Det finns en mängd olika teorier och synvinklar på vad som skapar motivation, men det vi är intresserade av är vad eleverna själva anser gör dem motiverade till lärande. Tanken är att vi i framtiden kan för* Korrespondensadress: [email protected] Vad skapar motivation till lärande? stärka det som skapar intresse och hitta undervisningsstrategier vilka i förlängningen ska resultera i bättre studieresultat. Syfte och frågeställning Studien syftar till att utveckla kunskap om vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 7-9 till lärande i skolan. Vår frågeställning: • Vilka faktorer uppfattar eleverna gör dem motiverade till lärande? Forskningsöversikt I följande avsnitt kommer en definition av begreppet motivation samt en genomgång av aktuell forskning inom området att beskrivas. En allmän definition av motivationsbegreppet enligt nationalencyklopedin är: De faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. (NE 2011-08-14. Kl. 16.14). Att definiera motivationsbegreppet inklusive motivationen att lära i skolan är svårt då det är komplext och kan betraktas ur många olika perspektiv. Detta har lett till att olika forskare definierar begreppet olika. Inom motivationsforskningen finns idag en konflikt mellan den tidigare dominerande motivationsforskningen där elevers motivation undersöks utifrån ett dualistiskt perspektiv och drivs av en typ av mål i taget. Nyare forskning utgår från ett flerdimensionellt perspektiv där det framhålls att elever kan drivas av flera mål samtidigt. Denna nyare forskning har vunnit mark på senare tid (Giota, 2002). Perspektiv som forskare har berört är bland annat drift, behov, intresse, inre och yttre motivation, lärande- och prestationsmål, multipla mål, förväntningar, värden och attityder (Giota, 2006). I vår undersökning har vi har valt att koncentrera oss på att undersöka motivation ur ett flerdimensionellt perspektiv och på det motivationsforskningen kallar inre och yttre motivation. Vi har även här valt att ansluta oss till Giotas (2002) definition av inre och yttre motivation. Inre motivation: Lärandemål förutsätter att eleverna är inriktade på att lära sig i skolan enligt självuppsatta kriterier eller egna premisser, utveckla nya färdigheter, förbättra sina kompetenser, åstadkomma något utmanande och erhålla förståelse och insikter. Yttre motivation: Prestationsmål förutsätter å andra sidan att elever i skolan huvudsakligen lär för att uppfylla andras, såsom lärares eller föräldrars, krav och förväntningar för att inte hamna i svårigheter, (Giota 2002, s 291). 202 David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors Tre aktuella forskare inom svensk kognitions- och motivationsforskning är Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Joanna Giota docent vid Göteborg universitet samt Ferens Marton professor emeritus i pedagogik. Enligt Gärdenfors (2010) är drivkraften för lärande känslor och motivation. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi oss utanför skolan. Under sin uppväxt lär sig barnen oerhört mycket utan att behöva undervisas, de lär sig gå, de lär sig tala och de lär sig det sociala samspelet med vuxna och andra barn. Inom många områden är förmågan att lära en del av den mänskliga naturen. Ofta märker vi inte ens att vi har lärt oss något. Barn behöver inte heller belöningar, utan motivationen att lära kommer inifrån (Gärdenfors 2010 s.16). Gärdenfors menar att ett glatt humör skapar kreativitet vilket ökar människors uppmärksamhet och leder till att människan minns mer komplexa saker. Detta leder i sin tur till att de ser fler samband. Han nämner också att berättandet är en viktig faktor för att lättare skapa sammanhang och förståelse. Detta har tyvärr nedvärderats och kommit i skymundan i modern tid. Gärdenfors (2010) framhåller också vikten av förståelse för fortsatt lärande. Utan förståelse förloras den inre motivationen och eleverna tappar lusten att lära. Då hjälper inte yttre motivationspåtryckningar som exempelvis betyg. Giota (2002) pekar på en rad motivationsskapande faktorer. Hon framhåller vikten av att läraren tar hänsyn till elevernas egna erfarenheter, samt att det är viktigt att läraren försöker hitta en balans mellan skolans lärandemål och elevernas egna tankar om vad de tycker är viktigt att lära sig. Samma sak uttrycker Marton (1995) då han säger att om vi vill ta till vara människors inre motivation så måste vi utgå från deras egna intressen i undervisningen. Giota nämner också att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna spelar stor roll för motivationen. Det är viktigt att ha en helhetssyn på eleverna där hänsyn tas till hela deras livssituation. Hon menar att förutom skolans och lärarens krav är det även föräldrars och kompisars krav som påverkar. Det är också viktigt att lärarnas krav stämmer överens med elevernas verklighet för att motivationen inte ska försvinna. Därför är det viktigt att skoluppgifter och aktiviteter är varierande och att uppgifternas svårhetsgrad stämmer överens med den nivå som eleven befinner sig på (Giota, 2002). I artikeln Lust att lära i Pedagogiska magasinet lyfter Monika Ringborg fram vikten av att ha en mer tillåtande skola där skolans och lärarens krav är anpassade till elevernas förutsättningar (Thors, 2010) En skola som börjar där varje elev befinner sig, där det inte har någon betydelse när man blir klar eller att alla gör samma saker under samma tid. Om 203 Vad skapar motivation till lärande? ett prov misslyckas – gör om det! Man kan ha haft en dålig dag eller förstår kanske inte förrän en månad senare (Ringborg, 2010). Giota (2002) betonar att en viktig motivationsskapande faktor är en positiv självbild. Hon menar att en god självbild gör att eleven blir motiverad medan en dålig självbild i förlängningen leder till ett självdestruktivt beteende som skydd för att inte misslyckas, som till exempel att inte läsa på inför prov. Eleven kan då skylla sitt misslyckande på att den inte hade läst på istället för att riskera att misslyckas och få bekräftat att han/hon inte duger. Ytterligare faktorer som påverkar elevernas motivation positivt är att de har tydliga målkriterier att arbeta mot samt får återkoppling på det de gör. Detta för att eleverna ska få information hur de klarar olika uppgifter så de vet om de är på rätt väg eller om ytterligare ansträngningar behövs. Återkopplingsprincipen är något som är viktigt och som återkommer inom alla motivationsteorier. Det framkommer också att motivationsmålen ofta är flerdimensionella och att de inte behöver stå i motsatsförhållande till varandra. Forskning visar att elever strävar efter både sociala och kognitiva mål. När det gäller de kognitiva målen så anser Giota (2002) att eleverna strävar efter både inre och yttre prestationsmål på en och samma gång och inte efter det ena eller andra. Teori och Metod Undersökningen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som avser att beskriva människors skilda uppfattningar och inte hur många som tycker det ena eller det andra. Det beskriver inte hur något är utan hur något framstår för den enskilda individen (Larsson, 1986). Teorins metod bygger på djupintervjuer med öppna frågor där intervjuarens uppgift är att få fram uppfattningar om hur den intervjuade föreställer sig något i sin omvärld (Kroksmark, 2007). Det är även den enskilda situationen som avgör svaret. Ställs frågan en gång till senare så har redan ett frö såtts och tankar satts i rullning vilket kan generera andra svar. För att få svar på frågeställningen så har fenomenografiska studier gjorts där tio elever från Ribbaskolan i Gränna årskurs 7-9 har intervjuats. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som eleverna uppfattar gör dem motiverade till att lära sig saker i skolan. De som intervjuades var två flickor och två pojkar i årskurs 7, två flickor och en pojke i årskurs åtta och en flicka och två pojkar i årskurs nio. Eleverna som deltog i intervjuerna var medvetna om att vi som intervjuade dem var 204 David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors so-lärare på skolan. Detta kan ha påverkat dem till att ge olika exempel från so-undervisningen i sina svar. Samtliga intervjuer genomfördes under en period av två veckor med undantag av en intervju som gjordes senare. Orsaken till detta var att skapa en jämnare fördelning mellan årskurserna. Alla elever informerades om att intervjuerna skulle spelas in samt ligga till grund för en C-uppsats som en del i modellskolans forskningsarbete. För att få svar på frågeställningen så utgick intervjuerna från den öppna huvudfrågan: ”Vad motiverar dig till att lära dig saker i skolan?”. Utifrån de svar som gavs så ställdes sedan följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med målet att urskilja olika kategorier av uppfattningar om vad som motiverar eleverna till lärande. Resultat Resultatet är en redovisning av de uppfattningar som framkommit i intervjuerna. Elevernas svar redovisas utifrån fyra kategorier vilka är intresse, kreativitet, nytta och relationer. Intresse Kategorin intresse omfattar den inneboende motivationen för lärande. Här ingår att få förståelse, att se samband, den egna tillfredställelsen av att lyckas och att ämnet är spännande och roligt. Flertalet av eleverna nämnde spännande och roligt som en viktig drivkraft till lärande. De menade att de lär sig lättare om de har roligt på lektionerna samt att de får höra spännande berättelser, gärna med historiska inslag. Eleverna anser också att berättelserna ger en möjlighet att leva sig in i andra människors livssituation. Jag tycker det är kul att höra om hur folk hade det förr och hur det såg ut, och t.ex. jag tycker det är kul med Grekland, Egypten, Romarriket och så. Det är intressant. (Charlie). Kan tänka sig tillbaka dit, hur det var och hur det såg ut. Det är dem här t.ex. gravarna i Egypten är kul att läsa om och Farao, men det ska gärna vara lite påhittat bredvid det liksom, så att det fortfarande är en berättelse men det fortfarande har historiska inslag. Det tycker jag är kul (Charlie). Man lär sig mycket och tycker det är spännande att kunna historia. Alla roliga berättelser är spännande, jag bara gillar det (Gustaf). Man lär sig lättare om man har roligt på lektionen. Vissa lärare lyckas bättre än andra på det, ämnet kan också ha betydelse. Det är viktigt att läraren lyckas hålla humöret uppe (Jonas). 205 Vad skapar motivation till lärande? Ytterligare en drivkraft till motivation som eleverna nämnde var att de såg samband mellan tidigare kunskap och ny kunskap vilket ökade förståelsen och intresset för ämnesområdet. Det kan vara att lektionen handlar om något man har hört talas om innan. Då väcks ett intresse. Exempelvis handlade en lektion om bengaliska eldar då blev jag intresserad (Jonas). Genetik är intressant för då får man reda på varför man t.ex. har fått blå ögon, konkret fakta som man vill veta. (Jonas). Det har varit att man har sett såhär, filmer och böcker och så tänker man liksom, ja dem där gudarna verkar vara häftiga, så läser man mer om dom och så liksom tycker man det är kul på något sätt. (Charlie). Då vet man ju vad som har hänt innan. För det dom gjorde det gör vi fortfarande, tack vare förr i tiden gör vi som vi gör nu och så har vi utvecklats (Frida). Ett par elever angav även den egna inre tillfredsställelsen av att lyckas och lära sig nya saker som motivationsdrivande faktor. Lära sig för egen del (Hilda). Jag tycker det är kul… och tycker det är spännande att lära mig nya saker (Ivar). Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att lära mig saker sedan jag var liten. (Jonas). Kreativitet Kategorin kreativitet visar på vikten av att det finns utrymme för variation och eget skapande i undervisningen i både praktiska och teoretiska ämnen. De nämner lekar och spännande experiment som exempel på inslag i en varierad undervisning. Mattelekar… närmast tusen eller burr. (Anna) Det är intressant med experiment. Det är ju lite spännande. Det tror jag alla tycker (Charlie). Det är viktigt med variation, annars kan lätt en uttröttningseffekt ske. Kemi är ett ämne där det är roligt att labba. (Jonas) Många elever uppskattade de praktiska ämnenas möjlighet till kreativt skapande och rörelse. Flera elever betonade vikten av att få röra på sig 206 David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors och vara fysiskt aktiv och någon nämnde det positiva med att se ett direkt resultat på det egna arbetet. Hemkunskap. Då lagar man ju mat och bakar. Det är kul att få laga mat och att få äta den sen. Idrott gillar jag. Det är kul att pröva olika grejer. Jag gillar träslöjd. Det är kul att såga i grejer. Bild är kul. Man får vara kreativ och göra vad man vill (Anna). En elev tog också upp vikten av meningsfulla rastaktiviteter för att känna sig motiverad på lektionerna. Jag har spelat mycket på rasterna inför storsamlingen och det gjorde att jag fick upp motivationen för skolarbetet innan påsk. Att spela gör mig på bättre humör och jag blir mer motiverad till skolarbetet (Jonas). Nytta I kategorin nytta redovisas drivkrafter som är viktiga för elevernas framtid som bra betyg, utbildning och ett bra jobb. Här berörs även nyttan av det som de lärt sig som i språk, matematik och so. Betyg hade stor betydelse för många elever. I första hand ansåg många att betygen var en inkörsport till en bra gymnasieutbildning och i förlängningen ett stimulerande och intressant yrke. De ansåg att ett bra betyg ökar deras valfrihet inför framtiden. Det jag inte är intresserad av överhuvudtaget är matte… man måste ha minst G för att komma in på något gymnasium över huvud taget (Anna). Att jag vill kunna välja ganska fritt vilket gymnasium jag ska gå på. Så att jag kan jobba med det jag vill jobba med (Emma). Så att jag kommer in på en skola, så att jag får bra jobb. (Frida) Det är mer spännande att lära sig saker i åk nio. Nu ska slutbetygen sättas. I åk sju hade man inga betyg (Ivar). När eleverna ser att skolkunskaperna kan omsättas till praktisk nytta i vardagslivet så skapas motivation till lärande. Man vet ju att det alltid är kul att åka utomlands och kunna språket (Charlie). När man åker till något land där de pratar engelska. Då måste man ju kunna prata engelska annars kan man inte prata med nån, då blir det jobbigt. Matte och sånt kan vara bra att kunna, för att handla och sånt (Frida). Att kunna lära sig om hur man ska rösta och om hur partierna och politiken fungerar i Sverige också, så man vet om det och är informerad (Gustaf). 207 Vad skapar motivation till lärande? Relationer I kategorin relationer behandlas kompisarnas betydelse för att skapa motivation. Här framhålls också föräldrarnas och lärarnas betydelse för motivation till lärande. Flera elever nämner att kompisarna har stor betydelse för deras motivation ur flera aspekter. De tycker att det är positivt att samarbeta och gemensamt lösa uppgifter. De anser att de lär sig mer genom att hjälpas åt. Det den ena inte kan kanske någon annan kan. De nämner också vikten av att peppa varandra och göra varandra på gott humör. Det är vännerna som gör att jag trivs i skolan. De gör mig glad och vi uppmuntrar varandra… Oftast blir jag på bra humör och detta gör att jag blir motiverad till skolarbetet… De pratar om positiva saker så jag blir på bra humör. Det är det som gör att det går bra för mig i skolan (Beata). Det är kul att vara med dem (kompisarna) och arbeta tillsammans och komma fram till något. Det är roligare att få fram svaren typ, och för ens kompisar och så där typ. Det blir lättare att arbeta och om man inte själv kan det så kanske kompisen kan det (Daniel). Jag tycke det är rätt kul att jobba i grupper och så. Jobbar man själv är det inte lika kul. Då är det lätt att man håller på med annat (Frida). Vuxna är viktiga för motviationsskapandet. Här nämner eleverna både föräldrar och lärare. Föräldrarna vill man gärna göra glada och stolta genom att få goda skolresultat. Att föräldrarna ställer krav och hjälper eleverna hålla fokus anses positivt. Eleverna nämner också att relationen med läraren är viktigt samt att läraren har ett bra förhållningssätt gentemot eleverna. Mina föräldrar blir väldigt glada om jag får bra betyg, och det är kul att göra dem glada (Gustaf). Jag vill… även visa mig duktig hemma (Hilda). Pappa och mamma är allmänbildade och det vill jag också bli i framtiden (Ivar). … föräldrarna pressar på. De säger att jag ska jobba hårt och att skolan går före (Daniel). Att man får stöd av lärarna (Frida). Läraren har också betydelse. Vissa lärare pratar med eleverna som de pratar med vuxna i deras egen ålder. Det tycker inte jag är bra, då får man ingen bra kontakt. Andra lärare vill ta tag i vår situation och lära oss saker Vissa lärare känner man sig trygg med 208 David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors och man får bra hjälp av. Det är viktigt eftersom man träffar lärarna varje dag (Jonas). Diskussion Studien visar att eleverna motiveras av flera olika faktorer. Här nämns den inre drivkraften som en faktor där egna intresset och den inre tillfredställelsen driver eleverna till lärande. Här ges inte någon form av yttre belöning, utan belöningen består av den egna tillfredställelsen av att lära. Det framkommer också att eleverna är intresserade av att lära sig mer av sådant de redan känner till, vilket skapar ett sug efter att lära sig mer. Detta överensstämmer med det som forskningen säger om att det är viktigt att utgå från elevernas förförståelse. En annan faktor som motiverar är berättelser av olika slag vilket eleverna tycker gör undervisningen mer kul och spännande. De anser också att berättandet hjälper dem att leva sig in i och förstå hur folk levde förr. Detta stämmer väl överens med vad Gärdenfors (2010) skriver om hur viktig berättelsen och känslorna är för motivation till lärande. Vi har i vår undersökning kommit fram till att berättandet är ett viktigt inslag i undervisningen. Därför tycker vi det är angeläget att försöka använda spännande berättelser för att fånga elevernas intresse och skapa motivation till att lära mer. Att eleverna lever sig in i berättelserna och får förståelse för andra människors verklighet anser vi ger en djupare kunskap i form av både fakta- och känslomässig förståelse. Under senare år har berättandet och lärarens roll kommit i skymundan för andra former av undervisningssätt som exempelvis PBL. Olika arbetsätt behöver inte utesluta varandra men vår undersökning visar att berättelsen har en viktig funktion att fylla för elevernas lärande. Enighet var stor bland eleverna om att betyg, utbildning, jobb och att få den kunskap som behövs för att vara rustad inför framtiden är drivande motivationsfaktorer. De nämner också nyttan av att kunna språk då de befinner sig utomlands. Vi anser att denna fokusering på betyg och framtid hos eleverna även kan bero på att dessa yttre motivationsfaktorer ofta lyfts fram av skolledning, lärare, föräldrar och i den allmänna debatten. En intressant iakttagelse som gjordes i undersökningen var att betygen var en stor drivande faktor till motivation bland eleverna i årskurserna åtta och nio medan eleverna i årskurs sju inte nämner betygen i lika stor utsträckning. Orsaken till detta kan vara att eleverna i årskurs åtta och nio får betyg. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning om några år då eleverna får betyg redan från årskurs sex, och se om eleverna i årskurs sju skulle ta upp betygen i större utsträckning. Studien visar också att eleverna i stor utsträckning motiveras av sina kamrater. De motiveras både av samarbete i klassrummet och av 209 Vad skapar motivation till lärande? att ha kompisar som stöttar och uppmuntrar. Eleverna anser att de lär sig mer genom att hjälpas åt, det den ena inte kan kanske någon annan kan. I studien framkom också att vuxna spelar en viktig roll för elevernas motivation. Det är viktigt att läraren och eleverna har en bra relation som gör att eleverna känner trygghet och känner att de får det stöd de behöver för att lyckas. Att ha föräldrar som peppar och stöttar nämner eleverna som viktigt. Det nämndes också att genom att få ett bra betyg så gjorde de sina föräldrar glada. Detta kan kopplas till forskning som visar att det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv på eleverna där även faktorer utanför skolan påverkar elevernas motivation. Eleverna motiveras också av det förekommer variation i undervisningen t.ex. lekar och spel, egna valmöjligheter samt laborativa och praktiska moment. En annan motivationsfaktor är att få röra på sig och slippa sitta still. Dessa faktorer är något som nämns som motivationsskapande i den forskningslitteratur som vi studerat. Därför ser vi det som viktigt att det finns variation i undervisningen med lekfulla och skapande moment både inom den enskilda lektionen och när det gäller olika arbetsområden. Något som har lett till eftertanke var rastens betydelse för skolarbetet. Det framkom att meningsfulla rastaktiviteter gör eleverna på gott humör vilket skapar/ökar motivation till skolarbetet. Detta kan kopplas till Gärdenfors(2010) tankar om hur ett glatt humör leder till ökat lärande. En slutsats som vi drar av detta är att fritidsledare och meningsfulla rastaktiviteter borde vara självklara inslag på en skola. Två motivationsfaktorer som forskningen har tagit fasta på, men som eleverna inte berört under intervjuerna är vikten av återkoppling och en positiv självbild. Detta förvånade oss först men efter att ha bearbetat deras svar tolkar vi deras önskan att få ett bra betyg som en återkoppling och en bekräftelse på att de lyckas, vilket i förlängningen ger en positiv självbild. En utgångspunkt i vår studie var att redovisa motivationsfaktorerna utifrån begreppen inre och yttre motivation. Under arbetets gång har det visat sig vara svårt att särskilja de båda begreppen åt. Vi upplever att dessa är svåra att renodla då de ibland går in i varandra. Ett exempel på detta är när Beata säger: Det är vännerna som gör att jag trivs i skolan. De gör mig glad och vi uppmuntrar varandra. Oftast blir jag på bra humör och detta gör att jag blir motiverad till skolarbetet. Här ser vi exempel på hur yttre faktorer (kompisarna) påverkar den inre faktorn (humöret) vilket skapar motivation. De flesta elever nämner både yttre och inre motivationsfaktorer till lärande i intervju210 David Bjurenfalk, Caroline Råsmar & Carina Tallefors erna. Vår tolkning är att eleverna kan ha flera olika mål samtidigt som motiverar dem, vilket är i linje med vad nyare forskning säger när det gäller multipla mål. De slutsatser vi kan dra av vår studie är att det är viktigt att arbetet på skolan sker utifrån en helhetssyn där vi försöker skapa en bra stämning både under lektioner och på raster. Vår undersökning visar att elever som har bra relationer till både kompisar och lärare mår bra och utvecklar en positiv självbild vilket ökar motivationen som gör det lättare att lära. Som tidigare nämnts tror vi att fritidsledare och bra rastaktiviteter är nödvändigt för att alla ska känna sig inkluderade i gemenskapen. Studien visar också att det är viktigt hur själva undervisningen ser ut. Utifrån vad som sagts av forskarna och elever är det viktigt att vi lärare varierar vår undervisning där samarbete, berättelser, roliga och kreativa inslag förekommer. Andra viktiga bitar är att anpassa undervisningen till elevernas intressen och förutsättningar, att ta vara på deras förförståelse samt att ha tydliga mål och snabba återkopplingar vilket ger eleverna kontroll över sitt eget lärande. Litteraturreferenser Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2, s. 94-115. Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige. 4, s. 279-305. Gärdenfors, P (2010). Lusten att förstå – om lärande på människors villkor. Stockholm: Natur och kultur . Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. I Didaktisk Tidskrift 2-3, Vol 17, s. 1-31. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Marton, F & Säljö, R. (1995). Kognitiv inriktning vid inlärning. Marton, F. Hounsell, D. Entwistle, N (red). Hur vi lär. Kristiansstad: Rabén Prisma. Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolans värdegrund och uppdrag, Kap.1. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010). Serie Rapporter: Sammanfattning av RAPPORT 352 2010. Rustad ätt möta framtiden? PISA 2009 Om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap – Resultaten i koncentrat s. 28. Thors, C. (2010). Lust att lära. Pedagogiska magasinet. www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet /2010/09/16/lust-lara 211