Gestaltningsstrategin, pressutgåva december 2013 (PDF)

2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Nya Karolinska Solna
Gestaltningsstrategi
Exteriör och landskap
Interiör
Gestaltningsstrategin är framtagen av White Tengbom Team i
samarbete med Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare.
Bilder av White Tengbom Team där ej annat anges.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
0.1Syfte
5
1.EXTERIÖR
7
.0Övergripande
.1Gestaltningskoncept
8
10
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.1
Fasad mot söder - Hagaplan
.2
Dubbelglasfasad och boxar
.3
Fasad mot norr - Akademiska stråket
.4
Fasad mot väster - Solnavägen
.5
Fasad mot öster - Anna Steckséns gata
.6
Fasad mot Gävlegatan
.7Förbindelsegångar
.8
Inre gårdar
.9
Tak och helikopterplatta
12
12
14
16
18
19
20
21
22
23
1.2
U2:2-3 Forskningsbyggnad
.1Fasader
24
24
1.3
U2:9 Behandlingsbyggnad
.1Fasader
26
26
1.4
U3/U6 Teknik- och parkeringsbyggnad
.1Fasader
28
28
1.5Landskap
.1Övergripande
.2Huvudentrén
.3
Akademiska stråket
.4Gårdar
.5Växter
.6
Hårdgjorda ytor
.7Markkompletteringar
.8
Lekterapins gård
30
30
31
32
34
36
37
38
40
2.INTERIÖR
41
.0Övergripande
.1Gestaltningskoncept
.2
Kulör- och materialteman
42
43
44
2.1
Publika miljöer
.1Entréhall
.2
Gångstråk, plan 4
.3Entréer
.4
Receptioner vid entrélägen
.5
Väntlounger och hisshallar
.6Trappor
.7Restauranger
.8Infotek
.9
Kommersiella miljöer
.10
Garageentréer, plan 2
.11
Publika WC
46
46
47
48
49
50
51
52
53
53
54
55
2.2
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.1
Kulör- och materialkoncept i kärnor
.2Vårdrumsenhet
.3Intensivvårdsenhet
.4
Mottagning och dagvård
.5
Tunga behandlingsrum
(operation, bild och funktion, stålning)
.6Akutmottagning
.7Väntrum
.8
Receptioner och infodiskar
56
56
58
59
60
61
62
63
63
2.3Personalmiljöer
64
.1
Administration (kontor, expedition, samtalsrum) 64
.2
Personalrum och pausrum med pentry
65
.3Omklädningsrum
65
2.4Utbildningsmiljöer
.1Konferenscenter
.2
Aula, föreläsningssalar och konferensrum
.3Lab
.4
Informella mötesplatser
66
66
67
68
69
2.5
Enskilda miljöer
.1Andaktsrum
.2Visningsrum
70
70
70
2.6
.1
71
71
Teknikbyggnad (U3) och Parkeringhus (U6)
Kulörer och material
2.7Detaljer
.1
Dörrar och glaspartier
.2
Kontrastmarkeringar och insynsskydd
.3Påkörningsskydd
.4Akustik
72
72
73
74
75
4.BELYSNING
76
5.
78
KONSTNÄRLIG GESTALTNING
6.SKYLTNING
Nya Karolinska Solna
80
3
GESTALTNINGSSTRATEGI
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
0.1Syfte
Nya Karolinska Solna (NKS) är projektnamnet på det nya sjukhuset som är under
uppbyggnad vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Det blir ett nytt och toppmodernt sjukhus som kommer att bedriva
högspecialiserad sjukvård samt forskning
och utbildning av högsta kvalitet. Det nya
sjukhuset planeras öppna för den första
patienten under 2016 och vara helt klart
2017.
Gestaltningsstrategin har genomförts i
samverkan med SLL med utgångspunkt
från de dokument som låg till grund för
upphandlingen (2010-04-23). De olika
koncepten har utvecklats utifrån kontraktets ramar i Bilaga 5B.
Syftet med Gestaltningsstrategin är att
säker­ställa en miljö som utifrån ett helhetsperspektiv beaktar alla de kliniska, funktionella och arkitektoniska krav som ställs
på ett toppmodernt sjukhus.
NKS PROJEKTMÅL 2
“Projektet ska skapa attraktiva
och mänskliga miljöer med höga
arkitektoniska värden både inom
och i anslutning till sjukhuset”
ORIENTERING
ATAN
VISIONSG
U3
TEKNIK- OCH
FÖRSÖRJNINGSBYGGNAD
Gestaltningsstrategin utgör ett stöd i projekteringen såväl som guideline för framtida förändringar. Den täcker beskriv­ningar
av exteriör, landskap och interiör. Belysnings-, konst- och skyltprogrammet beskrivs översiktligt.
LAB-KVARTER
U6
PARKERINGSBYGGNAD
SJUKHUSPARKEN
Samtliga bilder, illustrationer och referenser har tagits fram under processen som
stöd för beskrivningen av miljöerna och
underlag för beslut. Dessa överensstämmer inte alltid med slutgiltig utformning.
N
EGSGATA
FRAMST
ANNA
NUVARANDE
THORAX
U2:3
FORSKNINGSBYGGNAD
Samtliga koncept har tagits fram med stöd
från sakkunniga inom såväl tillgänglighetsfrågor som miljöfrågor.
U2:9
BEHANDLINGSBYGGNAD
AKADEMISKA PARKEN
U1:2
U1:3
AKADEMISKA STRÅKET
HUVUDBYGGNAD VÅRD
U1:4
U4:2
GEN
AVÄ
GÄVLEGATAN
U4:1
SOLN
Gestaltningsstrategin tar avstamp i NKS
projektmål som strävar efter att skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga
arkitektoniska värden såväl inom vård och
forskning som miljöer i den omgivande
stadsmiljön.
AKADEMISKA
TORGET
NS GATA
STECKSÉ
U2:2
U1:5
U1:6
HUVUDBYGGNAD VÅRD
EUGENIAVÄGEN
(U7 GARAGE)
HAGAPLAN
Norr
Nya Karolinska Solna
Större entréer
5
GESTALTNINGSSTRATEGI
1.EXTERIÖR
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Exteriör
och landskap
Vårdbyggnadens söderfasad med huvudentré
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1EXTERIÖR
.0Övergripande
KVARTERSSTRUKTUR
”Sjukhuset och dess verksamheter skall
ges en prioriterad och tydlig roll i staden”
En uttalad intention bakom sjukhusets
grundstruktur är anpassning till den omgivande stadens kvarters- och gatustruktur. Anläggningen skall på ett så naturligt
sätt som möjligt inpassas i staden utan att
skapa barriäreffekter. Det normala stadslivet skall inte upphöra inom sjukhusområdet för att ersättas av slutna husvolymer.
Tvärtom skall ett öppet kommunikativt
förhållande eftersträvas mellan sjukhuset
och den omgivande staden.
U3
U6
AN
U2:3
EXPANSION
KSÉNS G
U2:2
STEC
ANNA
EGSGAT
FRAMST
U1:3
U1:4
U1:5
U1:6
N
ÄGE
NAV
SOL
GÄVLEGATAN
U1:2
ATA
U2:9
Den nu planerade bebyggelsen utgör en
första utbyggnadsfas för NKS. Den antagna detaljplanen medger framtida utbyggnad för vård, forskning och teknik. För
framtida behov finns således expansionsutrymmen öster om Gävlegatan och Anna
Steckséns gata. Dessa byggrätter är planerade som en naturlig utvidgning av NKS,
inom ramen för stadsdelens övergripande
kvartersstruktur.
EUGENIAVÄGEN
Situationsplan
Kvarter
8
Expansion
Nya Karolinska Solna
Gatustruktur
Grönt stråk
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Fotomontage med det framtida sjukhuset i Hagastaden.
Nya Karolinska Solna
9
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.0Övergripande
.1Gestaltningskoncept
NKS:s 6 projektmål har varit vägledande för anläggningens gestaltningskoncept.
•
Integration av vård, forskning och utbildning
•
Sjukhuset skall ges en prioriterad roll i staden
•
Attraktiva och mänskliga miljöer
•
Effektiva vårdprocesser med patienten i fokus
•
Generalitet och flexibilitet
•
Hållbarhet
Vägledande principer vid materialval och detaljutformning har varit att skapa en modern,
tidlös arkitektur i en ”ljus” skandinavisk tradition präglad av:
•
Enkelhet, pragmatism
•
Autenticitet, äkthet
•
Beständighet – material som åldras med bibehållen värdighet
•
Skärpa – tydlighet i detaljutformning och materialmöten
Vård- och forskningsbyggnaderna består av fyra konceptuella element ­­– sockel, mantel,
kärnor och länkar. Indelningen är huvudsakligen funktionellt betingad men är också en
viktig aspekt ur stadsbyggnadsperspektiv. Elementen bryter ner den stora anläggningen i
avläsbara delar vilket underlättar förståelsen för byggnadernas funktion och orienteringen
i stadsrummet.
KÄRNOR
Kärnor benämns de husvolymer som
växer upp över manteln. Kärnorna tillför
en egen skaldimension till anläggningen
som mäter sig med exempelvis Hötorgs­
skraporna. Kärnorna är indragna 6-7 meter
från mantel­
fasaden vilket gör att deras
närvaro i gaturummet främst kommer att
ge avtryck på större betraktelseavstånd.
Kärnorna innehåller i huvudsak vård och
forskning.
Mot den omgivande staden bekläds kärnorna med ljusa glaserade klinkerskivor som
ger ett distinkt, blankt ytskikt. Den skimrande ytan speglar i vissa vinklar himmels­
reflexer till omgivande torg och gator och
ger på avstånd sjukhuset en fräsch, modern
och tidlös identitet. Mot anläggningens
inner­gårdar bekläds kärnorna med vitpigmenterade betongelement gjutna i en matrisform.
U2:2
U2:3
U2:9
U4:1
U1:2
U1:3
U4:2
U1:4
U1:5
Utblick
10
Nya Karolinska Solna
U1:6
Inre gård
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
MANTEL
Manteln – en transparent glasstruktur i fyra
våningar – är ett centralt element i anläggningens övergripande gestaltning. Genom
ett utkragande fasadliv mot Eugeniavägen/
Hagaplan och Solnavägen definierar manteln byggnadshöjd och proportioner som
ansluter till den omgivande bebyggel­sens
skala. Förskjutningar och indragna partier
i manteln skapar därtill en rytm i fasaderna
mot Eugeniavägen och Akademiska stråket vilket tydliggör anläggningens inpassning till stadens kvartersstruktur.
U2:2
U2:3
U2:9
U4:1
U1:2
U1:3
U4:2
U1:4
U1:5
U1:6
LÄNKAR
Länkarna är centrala komponenter i hela
anläggningens kommunikationssystem. De
sammanbinder vårdkärnorna i horisontalplanet och sörjer samtidigt för vårdblockets vertikala transportsystem med tillhörande hisshallar. Länkarnas fasader görs
så transparenta som energikraven til�låter, vilket gör att hisshallarna erbjuder
värdefulla utblickar mot den omgivande
staden och understödjer orienterbarheten
i anläggningen. På motsvarande sätt tydliggörs – omvänt, från staden sett – hela
anläggningens publika transportsystem.
Ambitionen är också att länkarna skall
berika de inre gårdarna mellan kärnorna
med dagsljus och utblickar.
Indraget fasadparti
U2:2
U2:3
U2:9
SOCKEL
Vård- och forskningsbyggnaderna bärs
visuellt upp av en sockel i en till två våningar. Sockeln utgör byggnadernas möte
med mark och utförs i största möjliga mån
uppglasad för ge ett öppet, kommunikativt
förhållande till omgivande torg och gator.
Socklarna är beklädda med svart tegel, natursten eller betong.
U4:1
U1:2
U1:3
Nya Karolinska Solna
U4:2
U1:4
U1:5
U1:6
11
1.1 U1/U4 Vårdbyggnad
.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Fasad mot söder - Hagaplan
Från Hagaplan är sjukhusets gestaltnings­
koncept med sockel, mantel, kärnor och
länkar väl artikulerat. Det huvudsakliga
transportsystemet tydliggörs med uppglasade hisstorn mellan vårdblockens
vita kärnor. Ovanför de viktigare entréerna öppnas manteln i tre våningar höga,
sammanhängande urbana ”fönster” med
lounger utanför hisshallarna på respektive
våningsplan. Redan här läggs en grund för
en intuitiv förståelse för sjukhusets flödesstruktur.
NKS unika läge i en framväxande innerstad skapar speciella förutsättningar. Å ena
sidan blir sjukhuset mycket tillgängligt
– på sikt med möjlighet till egen tunnelbanestation. Närheten till innerstaden med
hela dess kultur- och serviceutbud kommer
sannolikt också att vara en mycket stark
konkurrensfördel i rekrytering av personal
och specialistkompetens. Samtidigt tvingar innerstadsläget med sina fysiska begränsningar fram ett optimalt markutnyttjande, för NKS del innebärande en mycket
kompakt struktur. Sjukhuset tillsammans
med den omgivande Hagastaden kommer
att tillföra en ny skala till den traditionella
stenstaden.
Från torget uppträder de två nedersta våningarna som ett samlat sockelmotiv. Manteln vilar på inskjutna ”boxar” som ges en
särskild tyngd och materialitet med väggar
av svart tegel. Boxarna vänder sig med publika funktioner (service och handel) mot
Hagaplan och integ­rerar därmed sjukhusets entréplan i den omgivande stadsväven. Manteln tillsammans med sockelvåningarna utgör ett mot torget framskjutet
fondmotiv. Mantelns takfot ansluter till
den traditionella stenstadens skala.
Fasaden mot Hagaplan är anläggningens
huvudfasad. Med torget i söder uppstår en
öppen plats från vilken hela sjukhuset kan
upplevas på lite större distans. Det sydvästra hörnet med huvudentrén mot Solnavägen kan sannolikt även komma att upplevas på ännu större avstånd som fond i
Torsgatans gaturum.
Ovanför och indraget från torgfasaden
reser sig vårdblockens kärnor i en egen
skala. Kärnorna bekläds med ljusa klinker­
plattor och gavlarna lättas visuellt upp
med ett balkongmotiv i soligt sydvästläge.
Klinkerplattorna är glaserade vilket ger en
speglande effekt som skall ge de hög­resta
volymerna ett skimrande uttryck. Balkongerna bekläds invändigt med en kompositskiva med ett koppartonat ytskikt av lackerad aluminium, vilket tillsammans med
mantelns solskyddsgardiner skall ge en
varm kontrast till de övriga, mer kliniskt­
rena materialen (stål, glas och klinker).
Materialnyckel
1
Glaserad keramik/klinker
2Fasadtegel
4
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt
5
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt
6
Glaslister av stål, lackerade stålprofiler
7
Paneler av perforerad aluminiumplåt (solavskärmning)
9Klarglas
10Fasadglas
12
Rostfritt stål
15
Fasadelement med ytskikt av plåt
10
4
16Betongelement
15
10
1
9
9
10
5
4
4
SOLNAVÄGEN
9
4
1
7
2
12
9
10
HUVUDENTRÉ
6
12
Nya Karolinska Solna
16
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
ANNA STECKSÉNS GATA
GÄVLEGATAN
Söderfasaden sedd från torget
ÖSTRA ENTRÉN
Nya Karolinska Solna
13
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.2
Dubbelglasfasad och boxar
DUBBELGLASFASAD
Mantelbyggnaden som omsveper vårdblocket består i söder och väster av en
dubbel­glasfasad. I dessa lägen är den infallande solstrålningens effekt som störst
vilket medför krav på effektiv, automatisk
solavskärmning. Solavskärmningen skall
för att hindra oönskade värmelaster ske utanför klimatskärmen. Samtidigt måste utvändig solavskärm­ning skyddas mot snö-,
regn- och vindlaster. För att säkerställa
driftstrygghet har här således skapats ett
extra glasskikt, utanför den egent­liga klimatskärmen. Manteln får därmed ett dis-
Fasad mot söder och väster
tinkt yttre glasskikt med vånings­höga element endast åtskilda av horisont­ella band
av naturanodiserad aluminiumplåt. Plåtbanden tjänar symboliskt som bjälklagsmarkeringar vilket förtydligar byggnadens
skala. Mantelns tunna yttre glasskikt ger
byggnaden en distinkt elegans och ökar
skenbart byggnadens efter­strävade transparens mot Hagaplan och Solnavägen. Den
mellanliggande solav­skärmningen utförs i
en kopparskimrande plastväv som i sitt viloläge täcker av de täta delarna i den inre
fasadväggen. Solskyddsgardinen medver-
Dubbelglasfasad
14
kar till att ge mantelfasaden en varm kontrast till glas- och stålkonstruktionerna.
Mantelfasaden mot söder rytmiseras med
indrag ovanför de tre viktiga entréerna. De
bakomliggande hisshallarna sammanbinds
här till ett sammanhängande rum i tre våningar. Rumsligt skall detta sammanhang
förstärkas ytterligare mot torget med väl
samordnade val av inre tak- och väggbeklädnader samt konstnärlig­gestalt­ning och
belysning.
Fasadsnitt
Princip sektion
Nya Karolinska Solna
Sektion
700
Plansnitt genom box
1 800
Elevation
2 500
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Plan 7
42,64
Plan 6
37,73
2 500
700
2 500
3 200
700
Glaserat tegel
3 200
700
Plan 8
47,55
2 100
2 500
Plan 5
32,82
2 100
3 200
2 300
Plan 4
27,91
900
Boxarna bekläds utvändigt med svart
tegel som ger en behaglig och vänlig yta i
marknära sammanhang – en varm vägg för
väntande att luta sig mot i vårsolen. Invändigt förordas en ljus träpanel i väggar och
tak. Boxarna förses med solavskärmning i
form av skjutbara paneler i korrugerad och
perforerad aluminium i kopparton.
3 200
För att ge anläggningen ett tydligt och
kommunikativt förhållande till Eugeniavägen och Hagaplan rytmiseras sockelvåningarnas glasfasader med inskjutna
”tegelboxar”. Boxarna är avsedda att inrymma lokaler med service och handel
som hör sjukhuset, torget och staden till.
Boxarnas placering inramar och förtydligar de tre viktiga entréerna mot gatan och
torget – huvudentrén i väster, restaurangentrén i mitten och östra entrén.
Sektionssnitt bredvid box
700
Elevation box
400
BOXAR
Fasadsnitt genom mantel
Söderfasaden med boxar mot torget
Nya Karolinska Solna
15
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.3
Fasad mot norr ­‑ Akademiska stråket
15
10
4
1
GÄVLEGATAN
10
9
9
ANNA STECKSÉNS GATA
5
4
9
9
4
10a
10a
4
4
4
2
10c ENTRÉ
FÖRLOSSNING
14
Vårdbyggnadens fasader mot norr följer i
huvudsak samma övergripande materialoch gestaltningsprinciper som mot söder.
Norrläget gör dock de fysiska förutsättningarna beträffande värmelaster från solstrålning väsentligt annorlunda. Mantelfasaderna mot norr behöver ingen utvändig
solavskärmning och fasaden utförs därför
som en traditionell curtain-wall-fasad. De
stora våningshöjderna medför, trots höga
fönsterpartier, stora täta delar i fasaden.
För att balansera den långsträckta mantelns storskalighet skapas en omväxlande
rytm av skiftande bröstningshöjder. Täta
bröstningar bekläds växelvis med naturanodiserad aluminiumplåt och screen­
tryckta fasadglas. Norrfasadens entrévåning an­sluter i hela sin sträckning till
Akademiska stråket. Entrévåningens glaspartier, som här är en våning höga, ligger
indragna från mantelbyggandens fasadliv.
En utvändig pelar­
arkad uppstår härigenom parallellt med hela vårdblockets norra
inre fördelningsstråk. Avsikten är att skapa
ett spännande rumsligt samspel mellan
fördel­
ningsstråket och landskapsrummet
utanför. Kärnornas långsidor får i sockelvåningens arkad en symbolisk förläng­
ning i murskivor beklädda med svart tegel.
I arkaderna ligger entréerna från stråket
inskjutna som skimrande boxar, beklädda­
med screentryckt glas.
16
Materialnyckel
1
Glaserad keramik/klinker
2Fasadtegel
4
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt
5
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt
9Klarglas
10Fasadglas
10a
Fasadglas med ljusgrått bandraster i påtryck
10c
Fasadglas med ljust påtryck (punktraster)
14
Lackerad plåt
15
Fasadelement med ytskikt av plåt
Entré från Akademiska stråket
Nya Karolinska Solna
SOLNAVÄGEN
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Perforering
Exteriör väggar U4:1, U4:2
AKADEMISKA
STRÅKET
Perforerade
aluminiumplattor
Fibercementskiva
lackerad i grön nyans
Trästomme
Sektion
Elevation, sockel med spaljé
AKADEMISKA STRÅKETS
UNDERBYGGNAD U4
Akademiska stråket förbinder i ett sammanhängande plan den befintliga sjukhusparken med KI:s campusområde väster om
Solnavägen. Mellan forskningsbyggnaden
och behandlingsbyggnaden uppträder stråket från marknivån vid nuvarande thoraxbyggnaden (N-huset) som en underbyggd
terrass.
Med syfte att rumsligt knyta ihop det övre
anlagda parkrummet med den nedre naturmarken utförs en spaljékonstruktion utanför U4:s klimatskärm. Den inre egentliga fasaden beklädes med infärgat gröna
fibercementskivor. Utanför denna fasad
ställs en lutande spaljékonstruktion med
stomme av träreglar och beklädnad av
lackerade plåtkassetter av varierande perforeringsgrad. Plåtkassetterna tjänstgör i
givna lägen som klätterstöd för växtlig­het,
i andra lägen som insynsskydd eller bländskydd. Spaljén avslutas uppåt som en inklädd barriär mot stråket.
Norrfasaden och sockelvåningen sedd från parkeringen
Nya Karolinska Solna
17
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.4
Fasad mot väster - Solnavägen
1
9
10
9
4
1
2
Fasaden mot Solnavägen följer i huvudsak
samma gestaltningsprinciper som fasaden
mot Hagaplan. En tydlig skillnad är dock
att kärnan visar sin långsida mot gatan.
Den översta mantelvåningen är här också
indragen till en terrass mot vårdkärnan.
Terrassen accentueras i gaturummet med
en skarp utskjutande takskärm vars undersida av aluminiumplåt är avsedd att under
kvällstid belysas underifrån.
9
1
10
6
EUGENIAVÄGEN
AKADEMISKA STRÅKET
4
16
2
Materialnyckel
1
Glaserad keramik/klinker
2Fasadtegel
4
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt
9Klarglas
10Fasadglas
16Betongelement
Den indragna sockelvåningen (manteln
kragar ut över tomtgräns) glasas in i två våningar. I entréplanet förbereds för butiks­
entréer mot Solnavägen. Boxen i fasadens
sydvästra hörn är reserverad för en framtida tunnelbanestation. Dess västra gavel är
en tät tegelskiva lämplig för skyltning exempelvis med sjukhusets emblem/logotyp.
I fasadens norra ände ansluter en gångbro
över Solnavägen. Gångbron blir en samfällighet mellan NKS och KI. KI har uppdraget och gestaltning är på en översiktlig
nivå samordnad med NKS:s projektering.
Brofästet övergår på NKS-sidan i Akademiska stråket och utgör likaså takkonstruktion till NKS:s aula.
18
Fasad mot Solnavägen
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.5
Fasad mot öster - Anna Steckséns gata
För framtiden redovisar detaljplanen
bygg­rätter för en expansion av vårdkvarteren österut mot Hälsingegatan. Situationen
vid Anna Steckséns gata kommer då att bli
analog med Gävlegatans inneslutna rum.
Tillsvidare gäller dock att hela vårdkvarteret här ”gör halt” och östfasaden bildar fond
mot sjukhusparken. I gatuplanet­ ligger en
av anläggningens viktigaste­entréer­– akutmottagningen. Akutens särskilda betydelse för anläggningen accen­tueras i fasadgestaltningen med ett sammanhängande
skärmtak och en sammanhållande röd signalfärg på alla byggkomponenter ner till
gatunivå. Glaset mot akuten ges en konstnärlig gestaltning.
Materialnyckel
Östra fasaden med akutens entréer
1
4
Glaserad keramik/klinker
Kompositskiva med ytskikt av
lackerad aluminiumplåt
9
Klarglas (* konstnärlig gestaltnig)
10Fasadglas
10a
Fasadglas med ljusgrått bandraster i påtryck
10bFasadglas
15
Fasadelement med ytskikt av plåt
4
15
1
9
4
EUGENIAVÄGEN
9
AKADEMISKA STRÅKET
10
10a
10
9
4
4
9*
AMBULANS
10b
Nya Karolinska Solna
AKUTENTRÉ
AKUTENTRÉ BARN
19
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.6
Fasad mot Gävlegatan
Materialnyckel
1
1a
1b
1c
2
4
Glaserad keramik/klinker
Glaserad keramik/klinker
Glaserad keramik/klinker
Glaserad keramik/klinker
Fasadtegel, glaserat
Kompositskiva med ytskikt av
lackerad aluminiumplåt
9Klarglas
14
Lackerad plåt
15
Fasadelement med ytskikt av plåt
16Betongelement
15
4
1
1a
4
4
1b
4
14
1c
9
4
4
2
EUGENIAVÄGEN
AKADEMISKA STRÅKET
9
16
Gävlegatans genombrott i vårdbyggnaden utgör en gestaltningsmässig utmaning. Gatan är en betydelsefull länk i
anläggningens anpassning till den omgivande stadens kvartersstruktur och gatunät. Vårdblockets­infrastruktur för patientflöden måste samtidigt hållas intakt
vilket medför att gatan i kvarterets norra
och södra ände blir överbyggd av förbindelsegångar från plan 4 och uppåt. Härigenom uppstår ett inne­slutet gaturum med
begränsad visuell kontakt med såväl Hagaplan som Akademiska stråket. Mellan
förbindelsegångarna växer vårdkärnorna
obrutet till sin fulla höjd. En förtoning av
fasadernas klinkerplattor föreslås därför i
olika gröna nyanser med syfte att addera
en konstfull dimension till denna dramatiska vertikalitet. Förbindelse­
gångarnas
fasader görs så transparenta som energikraven tillåter. Gångarnas under­sidor beklädes med sandwichelement med ytskikt av
natur­anodiserad aluminium.
Gävlegatan sedd norrut, mellan U1:4 och U1:5
20
Nya Karolinska Solna
1.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
U1/U4 Vårdbyggnad
.7Förbindelsegångar
En av de viktigaste uppgifterna för NKS är
att tillvarata det unika läget och skapa en
höggradig integration mellan vård, forsk­
ning och utbildning. En effektiv integration understöds bland annat av goda kommunikationer, närhet och orienterbarhet.
Där förutsättningarna så kräver kommer
därför ett antal förbindelsegångar att
byggas mellan verksamheterna inom anläggningen.
Den övergripande ambitionen är att ge förbindelsegångarna en så lätt, luftig, transparent och spänstig gestaltning som möjligt.
Förutsättningarna varierar dock beroende
på om förbindelsen är av klinisk funktion
eller mer publik.
Mellan forskningskvarteren och vårdkvarteren på ömse sidor av Akademiska stråket
kommer ett antal förbindelsegångar att anläggas med publika funktions­krav. Gångarna kan då utföras mer transparenta­vilket
är av stor betydelse för stråkets vistelse­
kvalitéer. Gångarna kommer också indirekt att bidra till att förtydliga gestaltningsprinciperna för Akademiska stråket
med indelning i landskapsrum av olika
karaktär och tempi. Behandlingsbyggnaden kommer att knytas samman med vårdbyggnaden via två förbindelsegångar över
östra delen av Akademiska stråket.
Förbindelsegång över Akademiska stråket mellan U1 och U2.
Inom vårdkvarteren ges förutsättningar för
ett antal förbindelsegångar som säkerställer effektiva patientflöden mellan verksamheter i olika kärnor. Dessa förbindelser
utgör en del av den kliniska verksamheten
och måste behandlas härefter. Önskemål
om luftighet och transparens får här delvis
ge vika för insynskydd/patientintegritet.
Undersida av gångbroar inom vårdkvarteret utförs med lackerad stålplåt.
Forskningsbyggnaden förbereds vidare
för en framtida förbindelse (utanför SHP:s
uppdrag) över Solnavägen med KI:s nya
Biomedicinska kvarter.
Förbindelsegång över inre gård mellan U1:3 och U1:4
Nya Karolinska Solna
21
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.8
Inre gårdar
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
En stor del av vårdkvarterets fasader
vänder sig mot inre, kringbyggda gårdar.
Merparten av vårdrummen har fönster mot
dessa innergårdar. Från patientens perspektiv utgör gårdarna ett väsentligt blickfång och utformningen av dessa gårdsmiljöer är därför av särskild betydelse.
Beroende av de omgivande kärnornas
vånings­antal liksom gårdsbjälklagets nivå
får de tre gårdarna inom vårdkvarteren
olika ljus- och gestaltningsförutsättningar.
För att skapa optimala ljusförhållanden bekläds gårdsfasaderna med ljusa vitpigmenterade betongelement. Ele­menten gjuts i
form mot en gummimatris som ger en distinkt, slät yta i veckad form. Veckningen
ger ytan ett berikande skugg- och ljusspel
och de utvinklade fjällen fungerar lite som
ljusfångare. Elementen utförs som bärande
sandwichelement utan horisontella skarvar. Elementens längder är avpassade efter
stommodulen.
Gårdsfönstren uppträder som sammanhållna fönsterband. Stränga krav på reduktion av helikopterbuller medför en speciell
ljudfälla i form av en glasvitrin framför de
ordinarie fönstren. De egentliga fönstren
blir härigenom skyddade från nederbörd
och vind och kan därför utföras med ytskikt av sibirisk lärk, lika insida. Fönster­
banden får en rytmisk indelning genom
den bakomliggande stommen som accentueras med en indragen avtäckningsskiva
lackerad i kopparmetallisk ton.
Fönsterband mot vårdrum sett från innergård
Gårdarna avgränsas i norr och söder av
sammanbindande förbindelsegångar och
hisshallar – s.k. länkar. Länkarna utförs
optimalt transparenta, dels för att i största möjliga mån tillföra dagsljus men också
för att erbjuda värdefulla utblickar. Hiss­
schakten utförs i ”structural glazing” med
en slät utsida utan glaslister. Den bakomliggande stålstommen målas kulört för att
ge gårdsrummet ett visuellt blickfång. Täta
bjälklagsavtäckningar i glasfasaden utförs
med målade fasadglas. Hissmaskinrum bekläds med släta sandwichelement av natur­
anodiserad aluminium.
Fasadsnitt genom sandwichvägg av betong med
matrisgjutet fasadelement
22
Foto från
testgjutningen av
fasadelement
Nya Karolinska Solna
Gård mellan U1:2 och U1:3
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.1
U1/U4 Vårdbyggnad
.9
Tak och helikopterplatta
Mantelbyggnadens tak utgör ett påtagligt
blickfång från stora delar av vård­blockets
övre våningar. Dessa takytor beläggs me­d­
hänsyn till detta med ”gröna tak” bestående av sedumväxter. Sedumväxterna­utgör
även fördröjningsmagasin för avrinning av
regnvatten.
Vårdkärnornas översta våningar består av
en indragen teknikvåning för bland annat
ventilation. Teknikvåningens fasader bekläds med fasadelement med ytskikt av
plåt. Takytor runt teknik­utrymmen grusas.
Genom teknikvåningarna ”skär” ett ljus­
schakt vars syfte är att föra ner dagsljus
till vårdavdelningarnas kärnzon. Schakten
kröns av glastak. Forsk­
ningsbyggnadens
kärntak bekläds med en grafitgrå takduk.
Den högsta vårdkärnan, U1:5, har en helikopterplatta av betong. Plattan har i kärnans fasadliv en bärande stomme av lackerade stålramar. Utkragningen mellan
teknikvåningens fasadplan och kärnans
fasadplan utgörs av ett skyddsnät av wire.
Taköversikt U1 och U2 med sedumbelagda, takduksbeklädda och grusade takytor
Helikopterplattan på hus U1:5
Nya Karolinska Solna
23
1.2 U2:2-3 Forskningsbyggnad
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Fasader
En av de starkaste drivkrafterna bakom
NKS-projektet är integrationspotentialen
mellan forskning, vård och utbildning.
Integrationskonceptet är därför en viktig
aspekt i den yttre gestaltningen. Mot Solna­
vägen bildar forsknings- och vårdbygg­
naderna en ensemble som flankerar Akademiska stråket och dess förlängning över
Solnavägen. Byggnadernas gestaltnings­
principer är snarlika men inte identiska.
Släktskapet och samhörigheten är uppenbar men forskningsbyggnaden särskiljer
sig likväl markant. Materialmässigt följer
de samma koncept men forskningsbyggnaden har en större öppenhet och transparens
vilket gör dess verksamheter med sina interiörer till mer verksamma komponenter i
uttryc­ket mot Solnavägen. Så är exempelvis utbildningen med sin foajé i entréplanet fullt exponerad med stora glaspartier
från golv till tak mot Solnavägen. Solnavägen faller vidare undan en dryg meter
varför bygg­naden får en växande sockel
norrut. Sockeln ligger indragen bakom en
hög pelar­arkad och som en naturlig fortsättning på studentfoajéernas mörka stengolv bekläds ­so­c­ke­ln­­ utvändigt med ett
svart tegel. Längst norrut avslutas sockelfasaden med en tät vägg beklädd med svart
tegel. Denna vägg­skiva utgör en pendang
till en mot­
svarande avslutning av vårdbyggnaden mot söder. Dessa mörka skivor
ramar in hela ensemb­len mot Solnavägen.
Forskningsbyggnadens nordvästra sida sedd från Solnavägen
2
1
BEF. THORAX
1
Till skillnad från vårdbyggnaden innehål­
ler manteln i forskningsbyggnaden verksamheter som kan orienteras friare mot
fasad, vilket gör det möjligt att öka dubbelfasadens transparens med sänkta bröstningar mot Solnavägen. Detta gäller särskilt i plan 5 (mantelns nedre våning) där
en framtida gångförbindelse över Solnavägen till KI:s forskningskvarter förbereds.
Dubbel­glasfasaden förses med guldtonade
solskyddsgardiner, lika de i vårdbyggnaden. Två ljusgårdar med glastak ökar dagsljustillgången för mantelns arbetsplatser.
FASAD MOT ÖSTER
1
9
9
4
4
9
10
FRAMSTEGSGATAN
9
4
9
10
9
2
24
Nya Karolinska Solna
9
FASAD MOT VÄSTER - SOLNAVÄGEN
2
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Forskningsbyggnadens kärnor ligger mer
tillbakadragna från fasadliv än motsvarande i vårdblocket. Härmed kommer manteln med sin takaltan och dess kraftfulla
takskärm att tydligt definiera skalan i övergången mot den kvarliggande bostadsbebyggelse norr om Framstegsgatan.
Vid forskningsbyggnadens hörn mot Solna­
vägen uppstår en av anläggningens viktigaste och vitalaste punkter. Akademiska
stråket sträcker sig å ena sidan med en broförbindelse över Solnavägen och skapar en
naturlig länk till Karolinska Institutet. På
den andra sidan – närmast forskningsbyggnaden – länkas Akademiska stråket med en
spatiös trappförbindelse till Solnavägen.
Inskjuten i denna trappa ligger entrén till
ett konferenscentrum i plan 3. Forskningsbyggnadens huvud­entré med foajé ligger
på plan 4 mot Aka­demiska torget.
Forskningsbyggnadens södra fasad och huvudentré sedd från Akademiska torget
1
10
9
4
4
9
9
4
10
9
2
FASAD MOT SÖDER - AKADEMISKA TORGET
Materialnyckel
4
1
10
10
9
9
4
4
10
SOLNAVÄGEN
BEF. THORAX
1
Glaserad keramik/klinker
2Fasadtegel
4
Kompositskiva med ytskikt av
lackerad aluminiumplåt
9Klarglas
10Fasadglas
16Betongelement
9
10
4
10
9
16
Nya Karolinska Solna
2
FASAD MOT NORR
25
1.3 U2:9 Behandlingsbyggnad
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Fasader
Behandlingsbyggnaden har ett strategiskt
betydelsefullt läge vid Akademiska stråkets övergång till Sjukhusparken. Stråkets
identitet och funktion stärks väsentligt av
det spänningsfält som skapas mellan entrétorgen i respektive ände – Sjukhusparken
och Solnavägen.
Den sju våningar höga byggnaden ligger i
ett sluttande markplan där nivåskillnaden
tas upp av Akademiska stråkets terrass.
Basen utgör en förlängning av underbyggnaden U:4 och hålls visuellt samman med
en lutande spaljéfasad (se sid 17), vilken
skapar ett rumsligt samband mellan Akademiska stråkets två nivåer. I detta underplan är behandlingsbyggnaden invändigt
sammanlänkad med huvudbyggnadens
plan 3 (U1). Två förbindelsegångar över
Akademiska stråket kopplar samman vårdoch behandlingsbyggnaderna högre upp.
I behandlingsbyggnaden finns verksamheter för strålningsbehanding med acceleratorer och brachy-terapi samt en HBOenhet (tryckkammare). Högst upp ligger
fyra våningsplan med ca 80 vårdplatser
för slutenvård. Byggnaden har två huvudsakliga entréer; en separat entré från norr
för strålningsverksamheten och en entré
från Akademiska stråket i söder för husets
övriga vårdverksamhet. I entréplanet från
Akademiska stråket finns mottagning och
dagvård, provtagningsenhet samt ett café.
Ett utanpåliggande uppglasat trapphus tydliggör den södra entrén och ger god orienterbarhet med utblickar längs Akademiska
stråket.
Det exteriöra uttrycket följer i stort sjukhusets övergripande gestaltningskoncept
med återkommande material, såsom vit
glaserad klinker, kompositpaneler med
ytskikt av lackerad aluminium och fasadglas. Byggnaden är dock en solitär i
en annan skala än det stora vårdblocket,
vilket medför intressanta variationer i fasadgestaltningen. Långsidorna mot norr
och söder utgörs, i likhet med den motstående huvudbyggnadens mantel, av fönsterbandsfasader med bjälklagsmarkeringar av
aluminiumkassetter, men här med inramade fönsterband av glaserad klinker. Takterasser och en pergola framför de indragna
fläktrummen ger en lätthet åt byggnaden
och en möjlighet att på ett elegant sätt integrera funktionen för fasadtvätt .
Behandlingsbyggnaden sedd från Akademiska stråket, väster
5
5
5
3
8
6
7
7
6
10
6
9
FASAD MOT SÖDER
FASAD MOT NORR
5
1
8
6
3
4
26
1
3
Nya Karolinska Solna
6
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
5
6
FASAD MOT ÖSTER
3
3
6
1
6
2
3
7
Materialnyckel
1
Glaserad keramik/klinker (skivor)
2
Glaserad keramik/klinker/aluminium (stavar) el. motsv.
3
Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminium
4
Lackerad perforerad plåt
1
5
Fasadelement med ytskikt av lackerad plåt
6Klarglas
7Fasadglas
8
Fasadglas med screentryck
9
Sockel av natursten
10
Lackerat stål
9
FASAD MOT VÄSTER
5
6
3
2
6
3
6
3
4
Gavlarna utgör viktiga blickfång som fond
i Akademiska stråket från väster och mot
Sjukhusparken sedd från öster. Fasaderna
bryts här upp av varmt koppartonade aluminiumkassetter och stora glaspartier som
exponerar de innanförvarande trapphalarna. Ett transparent raster av klinkerstavar
(eller motsvarande) framför glaspartierna tillför vacker ljusföring och tjänstgör
som bländskydd mot starkt solljus. Nattetid silas ljus från trapphallarna ut genom
rastret och ger ett välkomnande intryck.
5
Nattvy mot behandlingsbyggnaden från nordväst
Nya Karolinska Solna
27
1.4 U3/U6 Teknik- och parkeringsbyggnad
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Fasader
Teknikbyggnaden U3, utgör tillsammans
med parkeringsbyggnaden U6, ett eget
kvarter med egna förutsättningar i områdets norra del. Teknikbyggnaden svarar
för anläggningens tekniska försörjning
av kraft, reservkraft, värme, media etc.
Parkerings­
byggnaden svarar utöver parkering för godshantering och miljöcentral. Sammantaget innehåller teknikkvarteret verksamheter som är helt väsensskilda
från vård och forskning. Det rumsliga sammanhanget för teknikkvarteret är också
helt annorlunda­. Till större delen omges
kvarteret av befintlig bebygg­else präglad
av puts och tegel. Samman­taget ger detta
starka argument för ett mer rustikt arkitektoniskt koncept.
Teknikbyggnaden med sitt övervägande tekniska innehåll har, för att i möjligaste mån bidra till gatans stadsmässighet, organiserats så att arbetsplatser och
andra ”befolkade” utrymmen orienteras
mot Gävlegatan. Den högresta volymen
har i övrigt mest slutna ytor och helhetsintrycket är närmast monolitsikt. Detta har
också varit utgångspunkt för det övergripande gestaltningskonceptet­där materialverkan blir avgörande för helheten. Teknikbyggnaden och dess yttre komponenter
är därför beklädda eller utförda i rosttrögt
stål (Corten). Stålet har speciella, mycket
karaktärsskapande oxidationsegenskaper
vilka efter hand ger materialet en skyddande roströd hinna. Oxidationen är en
naturlig process som gör att varje enskild
plåtkassett får sin egen valör, vilket ger
helheten vackra schatteringar – att jämföra handslaget tegel med maskintegel. Det
roströda stålet är tänkt att samspela med
den omgivande befintliga tegelbebyggelsens materialitet och bilda en vacker fond
mot resterna av oljebergets vegetation.
Mot lastgården i norr har teknikbyggnaden
en svartmålad sockel av betongelement.
Parkeringsbyggnaden består av öppna parkeringsdäck ovanpå en tät sockel bakom
vilken anläggningens miljöcentral döljer
sig.
Parkeringsdäcken är en prefab­
konstruktion i betong. Betongen målas vit
på insidan och är obehandlad på utsidan.
Betongelementen bekläds på utsidan med
våningshöga stående lameller av härdat
formgjutet råglas. Glaset har en grönskimrande ton som effektfull skall kontrastera
mot teknikbyggnadens roströda ton. Glas­
lamellerna varvas med luftspalter för ventilation. I det förkortningsperspektiv som
gatan medför kommer dock fasaden att
upplevas som en grön hinna. Glasfasaden
kommer också att bidra till att himmelsljus
reflekteras ner till den i detta avsnitt trånga
gatusektionen. För att berika gaturummet­
och fotgängarmiljön har miljöstationens
täta­sockel mot Gävlegatan respektive
Fram­
stegs­
gatan ”öronmärkts” för konstnärlig utsmyckning i form av kakelmosaik.
Mot den befintliga bostadsbebyggelsen i
väster möter parkeringsbyggnaden naturmark. Dessa gynnsamma förutsättningar tillvaratas med en naturlig växtvägg.
Framför betongfasaden spänns ett metallnät mellan stålprofiler som stöd för städsegröna klätterväxter.
13
8a
16
FASAD MOT NORR - VISIONSGATAN
16
13
11
11
8a
16
FASAD MOT SÖDER - FRAMSTEGSGATAN
28
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Materialnyckel
3
Målad fasadskiva
8a
Sträckmetall, galvaniserad
8b
Metallnät, galvaniserat
11Lamellglas
13
Rosttrögt stål
16
Betongelement (målat)
3
3
11
13
16
FASAD MOT ÖSTER - GÄVLEGATAN
16
3
8b
13
11
8a
FASAD MOT VÄSTER
Nya Karolinska Solna
29
1.5Landskap
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Övergripande
Gestaltningen av den yttre miljö ska er­
bjuda rika upplevelsevärden. Dagsljus och
grönska har en läkande och helande effekt
och stor omsorg läggs på utformning, material och färg i sjukhusområdets hela exteriör. Målet är en sund, säker och vacker
miljö där vegetation är ett viktigt inslag.
Akademiska torget, delar av Akademiska
stråket, lekterapins gård, gård 1-4 samt
östra entrén är föremål för konstnärlig gestaltning i samspel med landskapsgestaltningen.
AN
TA
ÉNS GA
GÅRD 5
STECKS
GÅRD 4
ANNA
EGSGAT
FRAMST
AKADEMISKA STRÅKET
GÅRD 3
GÄVLEGATAN
GÅRD 2
GÅRD 1
GEN
AVÄ
SOLN
EUGENIAVÄGEN
Planutsnitt
Planöversikt med grönska
30
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
.2Huvudentrén
Huvudentrén ligger intill torget som binder
samman Karolinska med Hagastaden.
Platsen utgör ett nav för kollektivtrafiken
i området. Vid huvudentrén finns angöring
för taxi. Besöksparkering sker i garaget
under torget. Mellan torget och huvudentrén finns ett generöst signalreglerat övergångsställe.
Huvudentrén accentueras med markbeläggning av natursten. Längs gatan planteras träd som ger skön skugga varma sommardagar. Sittplatser ordnas vid entréer. På
torget planeras väderskyddade cykelparkeringar.
Trädplantering vid huvudentrén
Planutsnitt vid huvudentrén
Nya Karolinska Solna
31
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
Akademiska stråket
ANNA STECKSÉNS GATA
GÄVLEGATAN
.3
ENTRÉ FÖRLOSSNING
Akademiska stråket är universitets­
sjuk­
husets gröna lunga. Det öst-västliga stråket förbinder sjukhusparken med KI:s
campusområde via en bred bro över Solnavägen. Med utgångspunkt från fasadens
indel­ning skapas olika karaktärer där hårdgjorda ytor växlas med planteringar av
olika karaktär.
Västra delen av Akademiska stråket utgörs
av Akademiska torget, en mötesplats för
människor som kommer från KI-sidan,
sjukhuset, forskningsbyggnaden och från
Solnavägen. Torget utformas med en lekfull och livlig karaktär som stödjer rörelser och möten. Sittplatser föreslås dels i
de goda sollägena, dels under den centralt
placerade trädgruppen.
Den lutande fasaden framför sockelbygg­
naden U4 övergår i överkant till att bli balustrad mot Akademiska stråket. Längs balustraden ordnas sittplatser omväxlande
med planteringar.
Fotgängare och cyklister som rör sig längs
stråket skiljs från varandra med markering
i marken.
Akademiska stråket avslutas i öster med
en platsbildning utanför entrén till förlossningen. Den centrala ytan utformas som
en grön yta med plats för utluftstorn från
under­
liggande verksamheter. Cykelstråket från Akademiska stråket övergår här i
blandtrafik.
32
Vy mot Akademiska stråket
Nya Karolinska Solna
SOLNAVÄGEN
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Sektion mot söder genom Akademiska stråket
Planvy Akademiska stråket, västra delen
Planvy Akademiska stråket, östra delen
(ej uppdaterad med vriden U2:9)
Nya Karolinska Solna
33
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
.4Gårdar
GÅRD 1
Allmänt utformas innergårdarna så att
de ska vara möjliga för vistelse. Därmed
finns en flexibilitet där man efter framtida behov kan avgöra om en gård ska vara
publik eller bara tittgård. Träd och perenner väljs med utgångspunkt från att de ska
vara skugg- och torktåliga.
Gård 1 ligger på plan 6 mellan byggnad
U1:2 och U1:3. Längs fasaderna ligger
lanterniner som ger ljus ner i entréhallen.
Planteringsytan samlas centralt på gården
för att ge vegetationen största möjliga
jordvolym. Ett trädskikt föreslås för att
skapa lä på marken under träden. Ett vari­
erat skikt av perenner och marktäckare
täcker ytan under träden.
Genom planteringen föreslås ett trädäck
med ett par sittplatser. Gången genom
planteringen och sittplatserna inbjuder i
tanken till vistelse. På övriga gångytor
före­slås betongplattor.
Gård 1
Planvy gård 1
Skira gräs föreslås i
soliga lägen
GÅRD 2
Gård 2, mellan U1:3 och U1:4, är delad i
två delar. Den nedre delen ligger på plan 3
och den övre på plan 5. Den nedre delen
ligger utanför restaurangen och utformas
som en utesevering med en planteringsyta.
På gårdsgolvet föreslås ett trädäck. I planteringen föreslås mindre träd och marktäckare. Denna del av gården är mycket
skuggig.
Den övre delen liknar gård 1 med lanterniner längs fasaden. Gården får en liknande
utformning med en centralt placerad planteringsyta. Planteringen föreslås utformas
med träd och underplantering av perenner
och marktäckare. På gångytorna föreslås
betongplattor.
Skuggtålig
undervegetation
Planvy gård 2
Exempel på uteservering och
vegetation i upphöjda lådor
34
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
5
4
GÅRD 3
1
Gård 3 ligger mellan U1:5 och U1:6 på
plan 5. Tre träd i en centralt placerad och
något upphöjd grus­yta föreslås. Ett ljust
grusmaterial föreslås för att gården ska
upplevas som ljus. På övrig mark föreslås
betongplattor. Gångytan kring den upphöjda planteringen är tillgänglig för rullator
och rullstol om det skulle bli aktuellt att
göra gården publik.
2
3
Exempel på träd i hårdgjord yta
GÅRD 4
Gård 4 ligger i forskningsbygganden
mellan del U2:2 och U2:3. Under gården
ligger en cyklotron vars tak trycker upp
bjälklaget så att gården delas i två delar.
Den övre delen ligger på plan 3 medan den
nedre ligger i nivå med plan 2. Höjdskillnaden tas upp i två slänter med mellanligg­
ande plan yta, samt två trapplopp. Centralt
­på gården ligger ett utluftstorn. På gården
föreslås planteringar med skugg­
tålig
under­vegetation.
Planvy gård 3
Skuggtålig
undervegetation
Planvy gård 4
GÅRD 5
Gård 5 ligger mellan forskningsbygg­naden
och nuvarande thoraxbyggnaden och är
öppen mot Framstegsgatan. Gården är den
enda som ligger på mark och inte på bjälklag. På gården föreslås strikta, lite upphöjda plan­teringar som ger gården karaktären
av parktorg. I den mest soliga delen vid
Framstegsgatan finns möjlighet att sitta.
På gården står en mindre byggnad som är
utrymningsväg från forskningsbygg­naden.
Upphöjda
planteringsytor
kan variera i
höjd och form
Planvy gård 5
Nya Karolinska Solna
35
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
.5Växter
Större delen av planteringarna ligger på
bjälklag vilket innebär en begräns­
ning
i jordvolymen. Dessutom är många av
lägena skuggiga. Växterna som före­
slås
måste vara robusta och tåliga sam­
tidigt
som det ska finnas en variation i form och
färg över hela året. Vinteraspekten kan
uppnås genom att välja växter med intres­
sant bark, till färg eller struktur, eller med
fina kvarvarande blomställningar och blad.
Växterna ska inte vara allergiframkallande
eller starkt doftande.
Vegetationen väljs så att något intressant
finns alla delar av året.
Vinterståndare
Gatuträd i vacker höstfärg
Exempel på träd med färgstark bark
Perenner under trädskikt
36
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.6Landskap
.6
Hårdgjorda ytor
Generell utformning av hårdgjorda ytor är
asfalt på körytor och parkeringar, kantsten
av granit och grå betongplattor på trotto­
arer. På Akademiska torget och framför
huvud­entrén läggs natursten. Akademiska
stråket och övriga gångytor som inte är
trottoarer beläggs med betongmarksten. På
gårdar kan även grus och trä före­komma.
Kör- och gångytor utformas så de är tillgängliga för alla samtidigt som de kan
skötas på ett rationellt sätt, är attraktiva för
ögat och åldras med behag.
Markmaterial väljs med färgkontrast för
att underlätta för personer med nedsatt
syn. Ledstråk med taktila plattor läggs ut
så att synskadade kan orientera sig från
t.ex. busshållplatser till entréer eller längs
Akade­
miska stråket. Alla markmaterial
väljs med hänsyn till framkomlighet med
andra funktionshinder, t.ex. rullstolsburna.
Taktila plattor i granit
Exempel på blandning av form, färg
och struktur för att skilja olika ytor åt
TRAPPOR OCH MURAR
Trappor utformas generellt som naturstens­
trappor. Betongtrappor förekommer i mer
undanskymda lägen.
De flesta murarna är stödmurar i betong.
En stående randig matris föreslås för att ge
murarna ökad detaljeringsgrad. På platser
där många människor rör sig höjs kvalitetsnivån på murarna till naturstensmurar.
Stentrappa
Nya Karolinska Solna
Blockstensmur
37
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
.7Markkompletteringar
PERGOLA OCH SPALJÉER
På Akademiska stråket föreslås en överstor
pergola av limträ. Pergolan står på en del
av bjälklaget där det endast finns små planteringsdjup, men tillräckliga för klätter­
växter.
Spaljéer av träribbor föreslås på bullerskärm och mur vid nuvarande thoraxbyggnaden.
RÄCKEN OCH STAKET
Exempel pergola
Spaljé
Lackat räcke
Papperskorgar
(Finbin City, Plastic Omium)
Cykelpollare (Urban, Vetstre)
Cykelställ (Delta, Cyklos)
Räcken och staket föreslås generellt med
rörprofil som lackas. Utanför lekterapin
och vid östra entrén förslås unika staket
som stärker platsernas identitet.
PAPPERSKORGAR
Både större och mindre papperskorgar föreslås. De bör hämtas ur samma produkt­
familj för att hålla ihop intrycket.
CYKELSTÄLL
Generellt föreslås cykelpollare. På platser­
där cyklar måste snedparkeras föreslås­­
sneda cykelställ med fastlåsnings­
möjlighet.
38
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
STAMSKYDD, MARKGALLER OCH
PLANTERINGSSKÄRL
Markgaller och stamskydd föreslås där
träd står i gatumiljö. Där vegetation måste
kunna flyttas föreslås planteringar i kärl.
Stamskydd (Trädskydd, JOM)
Planteringskärl
(Kungsan Krukken, GH FORM)
Parasoll (Inumbrina, Extremis)
Utemöbler (Parco, Nola)
BÄNKAR OCH BORD
De möbler som föreslås ska vara vara
robusta­och tåliga samtidigt som de ska
uttrycka­kvalitet med väl genomarbetade
detaljer. Generellt lackas ståldetaljer.
Ett basprogram med soffor, bänkar, bord
och stolar föreslås (bildexempel). Basprogrammet kompletteras med mer uttrycksfulla och iden­
titetsskapande möbler på
vissa platser som Akademiska torget och
längs balustraden­på Akademiska stråket.
På uteserveringarna föreslås lösa möbler
kompletterade med parasoll. Särskilt på
den nedre delen av gård 2 är det angeläget
att skapa ett ”tak” som ger ett mer intimt
rum.
Exempel på föreslagna utemöbler
(Parkfåtölj Courage och sittbänk Galleri, City Miljö Möbler)
Nya Karolinska Solna
39
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
1.5Landskap
.8
Lekterapins gård
Lekterapins gård har direktaccess genom
en dörr till verksamhetens lokaler i U1
samt från en grind i Akademiska stråket.
”Golvet” utgörs av ett trädäck med en
möblering av sittbänkar, vattenlek, sandade ytor, sittmöbler, lekbänkar med växtlådor och trädplanteringar. Redskapsförrådet
ges en karaktär som samspelar med miljön.
Den allmänna belysningen utgörs av två
högre stolpar.
Lekredskap
(Richter Spielgeräte, Stiliom AB)
Sittmöbler i PVC-fritt kompositmaterial.
(Loop, Out-sider)
Lekterapins gård utformas som en motorik­bana med olika spännande lekredskap i samspel med konstnärlig gestalning.
40
Nya Karolinska Solna
GESTALTNINGSSTRATEGI
2.INTERIÖR
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Interiör
Vårdrum slutenvård
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2INTERIÖR
.0Övergripande
FÄRGTEMA NATUR - inspirationsbilder. Den inre miljöns kulörer skall upplevas som välkommande,
omhändertagande, ibland upp­friskande och uppmuntrande, ibland mera ned­tonade och lugnande.
INRE MILJÖ
Den inre miljön är tänkt att förstärka den
yttre gestaltningens konceptbärande idéer
om ett humant sjukhus som utstrålar en
bärare av kunskap, forskning och utbild­
ning i framkant. Den inre miljön skall upp­
levas som välkommande och trygg med
ett professionellt omhändertagande och
patienten i fokus. Material och kulörer på
fasta inredningsdelar och ytskikt som tex
golv, väggar, undertak och glaspartier är
valda utifrån ett kvalitetsmässigt hållbarhetsperspektiv och med ett anslag av ljus
modern skandinavisk design. Detaljer, materialmöten och anslutningar skall vara väl
studerade och omsorgsfullt utförda. God
orienterbarhet och tillgänglighet för alla
som vistas inom anläggningen beaktas vid
gestaltning av miljön. Disponering av ytor,
val av material, färgsättning, skyltning
och belysning stödjer detta. Den invändiga gestaltningen är tänkt att tillföra struktur, textur och värme i form av bearbetade
ytor till den utvändigt strama, svala arkitekturen. Exempel på bearbetade ytor är
träpaneler i ljus ask, stengolv, frostad folie
i mönster på glaspartier samt målade ytor
enligt kulörtema. Den konstnärliga gestaltningen kompletterar kulör- och materialkonceptet, gärna med inspiration från naturteman och årstidsväxlingen.
BYGGNADSSTRUKTUR
Den övergripande strukturen bygger på ett
enkelt koncept av byggdelar som kopplas
till varandra – kärnor, mantel och länkar.
Dessa delar har i huvudsak olika funktioner och kan definieras med övergripande
gestaltningskoncept.
Kärnor
Kärnorna utgör de höga byggnadsvolymerna som inrymmer “kärnverksamheter” i form av behandlings-, laboratorie-,
­forsk­nings/utbildnings- och teknikfaciliteter. Miljöerna präglas av omsorg utifrån
ett besöks- och brukarperspektiv. Materialen är ­robusta, tåliga och funktionella med
extra fokus på tillgänglighet, hygien och
andra kliniska krav såsom akustik, ljus,
fukt och strålning. Varje kärna identifieras interiört med egen kulörkod i syfte att
stärka de enskilda byggnadernas identitet.
42
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.0Övergripande
.1Gestaltningskoncept
Mantel
Kärnorna omsluts av transparenta
byggnadsvolymer, mantlar, som knyter
­
samman de olika byggnadsdelarna funktionsmässigt och visuellt. Mant­
larna inrymmer i huvudsak administrativa miljöer,
med undantag av förekommande inlag av
lättare behandling som dagvård- och mottagningsverksamhet. Interiören i den norra
manteln tar avstamp i en grön färgskala
som fångar parkkaraktären i närmiljön.
Den södra ­manteln mot torget kodas med
ett varmt kulörspektra i olika nyanser av
gult. Forsk­ningsbyggnadens mantel har sin
egen karaktär där ljusa golv står i kontrast
mot de mörka labkärnornas väggar.
Länkar
Länkarna är i huvudsak publika miljöer
som kopplar ihop kärnorna och utgörs av
öppna rum i anslutning till hisshallar och
kommunikationer. Dessa publika miljöer präglas av samma karaktär som entréoch restaurangmiljöerna, liksom delar av
utbildnings- och konferensmil­
jöerna på
plan 3. Materialen är tidlösa och neutrala med inslag av ljusa träslag, naturstensgolv och glaspartier i mörklackerat stål.
I forskningsbyggnaden gestaltas länkarna
som färgstarka nav vilket av­speglas i golv,
trappa och undertak.
Kärna
Mantel
TEKNIKBYGGNAD
(U3)
Länkar
P-HUS (U6)
FORSKININGSBYGGNAD
(U2)
BEHANDLINGSBYGGNAD
(U2:9)
AKADEMISKA STRÅKET (U4)
HUVUDBYGGNAD VÅRD (U1)
GARAGE
(U7)
KULÖR- OCH MATERIALKONCEPT
BYGGNADSSTRUKTUR. Nya Karolinska ­­­Solna­
omfattar 330 000 m² nybyggnad fördelat på­­­­­fem
kvarter;­­
1. Huvudbyggnad vård (U1),
2. Forsk­nings­bygg­nad (U2)
3. Behandlings­byggnad (U2:9)
4. Akademiska stråket (U4)
5. Teknik- och p-husbyggnad (U3/U6)
6. Garage (U7)
KULÖRKONCEPT. De verksamhetsspecifika
miljöerna kodas med ett kulörkoncept som
särskiljer de olika byggnaderna sinsemellan.
Konceptet får sitt tydligaste genomslag i golven
- en yta som är mest befriad från tekniska
installationer.
De publika miljöerna i entréhallar, fördelningsstråk samt hisshallar präglas av hög
arkitektonisk kvalitet med beständiga naturmaterial som förmedlar visionen för
projektet, dvs högklassig skandinavisk arkitektur. Karaktären är tidlös och inordnar
sig i en skandinavisk tradition. De dominerande materialen är stål, glas och natursten.
Kvarteren särskiljs interiört genom olika
kulörkoncept. Kulören utgör tillsammans med material, skyltning, ljussättning och konstnärlig utsmyckning ett viktigt verktyg för att stärka orienterbarheten
i det stora byggnads­komplexet. Kulören
får sitt tydligaste genomslag i golven, en
yta med minst installationer. Forsknings­
byggnadens kulörkoncept ges en mer färgstark och innovativ karaktär.
DAGSLJUS OCH UTBLICKAR. Den kompakta
strukturen ställer extra höga krav på att
inbyggda kvaliteter som utblickar och siktlinjer
säkerställs.
Nya Karolinska Solna
43
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.0Övergripande
.2
Kulör- och materialteman
Gestaltningsprogrammet för interiören
beskrivs via ”panåer” där material för golv
och väggar redovisas i relation till de olika
naturteman som utgjort inspiration för materialval och kulörsättning.
PUBLIKA MILJÖER
De publika miljöerna präglas av tidlösa
naturmaterial som sten, trä, glas, stål och
betong.
Entréhallen
VÅRDMILJÖER
Då väggarna i vårdmiljöer ofta fylls av apparatur och utrustning hålls de vita och
neutrala. Golvmattan blir den huvudsakliga kulörkällan i korridorerna. Nischer
in till vårdrum ges en avvikande kulör
vilken återkommer i en svagare ton inne på
vårdrummets fondvägg. Mindre nischer i
korridorer såsom arbetsstationer, väntplatser och Just-in-time-nischer markeras med
accentfärg.
Korridormiljö i vårdbyggnaden
FORSKNINGSBYGGNADEN
Den interiöra gestaltningen i forskningsbyggnaden skiljer sig från det mer jordnära
kulörspektrat i U1. Dess gestaltning utgår
ifrån ett antal ledord som “välkomnande intryck, främjande av socialt utbyte, kreativ­
karaktär, ungdomligt/livligt, visuell­öppenhet/synlighet, slitstarkt, varierat, kulör­
starkt, sunda och vackra material, flexibi­
litet i byggnad och installationer”.
44
Kontorsmiljö i forskningsbyggnaden
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
målad betong
perforerad träpanel
ljudabsorbenter
UNDERTAK
betongelement med relief
panel
träpanel
glaserat tegel
cementmosaik
INSPIRATIONSBILDER
natursten
GOLV
koppar
rostfritt stål
glas
VÄGG
kakel
RWC
vårdrum
vårdrum
karm
dörr
accent
korridor
nisch
GOLV - plastmatta (PVC-fri)
INSPIRATIONSBILDER
VÄGG
accent
accent
plastmatta
plastmatta
målad betong
betongelement med relief
cementmosaik
plastmatta
INSPIRATIONSBILDER
GOLV
Nya Karolinska Solna
panel
dörr
VÄGG
45
2.1 Publika miljöer
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Entréhall
Entréhallen är sjukhusets mest publika och
centrala rum. Hallen är en naturlig förlängning av torget utanför och leder besökaren
vidare upp till Akademiska Stråket samt
upp till fördelningsstråken på plan 4. Den
tre våningar höga hallen är välkomnande,
representativ och överblickbar. Dagsljus
släpps in via taklanterniner från ovanliggande gård.
Entréhallens väggar är en förläng­ning av
de omgivande kärnornas gårdsfasader och
har likadana ljusa betongelement. Vertikala och fristående trälameller monterade på
långsidornas bjälklagskanter ger ett omhändertaget och varmt intryck.
Golvet är belagt med grå natursten i fallande längder. Trappans glasräcken förstärks med en kopparlist i överkant och
hand­ledare i massivt ljust trä. Gallerigångarnas räcken har en överkant i koppar som
kan fungera som ledstång. Väggar som angränsar till entréhallen har beklädnader av
ljudabsorberande paneler i trä eller kulör.
Huvudnumret i entréhallen utgörs av den
centrala trappan – en viktig informell mötesplats. Trappan byggs upp kring ett luftschakt som är föremål för konstnärlig gestaltning.
Entréhallen i U1
Sektion genom entréhallen, mot öster
MATERIAL
Golv: Grå natursten i fallande längder
Sockel: Sten lika golv
Väggar: Ljusa fiberbetongelement
Träfanerade perforerade paneler i angränsande miljöer G S
Tak:
Nedpendlade ljudbafflar samt kompletterande
vita absorbenter
Övrigt: Räcken av glas med kopparlist
Trälameller i tre träslag
Rostfria påkörningsskydd på pelare
Schaktvägg för uteluftsintag förbereds för konstnärlig gestaltning
46
Nya Karolinska Solna
V
T
Ö
V
V
Ö
Ö
2.1
Publika miljöer
.2
Gångstråk, plan 4
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Huvudstråken på fördelningsplanet (plan
4) ligger i mantlarna. Dessa aktiva korridorer kommer vara fulla av liv och rörelse
med besökare som söker sig vidare i byggnaden. Korridorerna erbjuder ett spännande mötesmiljö med varierade utblickar mot
innergårdar och torg. I de transparenta passagerna mellan huskropparna mot söder
ligger även bekväma lounger som erbjuder
en lugn och avslappnad miljö. Golven är
belagda med sten lika entréplan. Väggar
målas vita och utgör underlag för konstnärlig gestaltning. De vita undertaken
utgörs av absorbenter med infälld belysning i både gångstråk och hisslounger.
Publikt stråk i södra manteln
Sektion genom entréhallen, mot väster. Norra och Södra fördelningsstråken inringade
MATERIAL
G:
S:
V:
T:
Grå natursten i fallande längder
Sten lika golv
Målad gips/betong - plats för konstnärlig gestaltning
Vägg mot box svart tegel lika fasad
Insida box träfanerad perforerad panel
Vita linjära fällbara absorbenter
Undertak box träfanerad perforerad panel
Nya Karolinska Solna
G S
V T
V
V
47
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.3Entréer
De publika entréerna annonserar sig tyd­
ligt från gatan. Indragna höga glaspartier
tillsammans med skyltning och god belysning skapar en välkomnande miljö. Väl
utvecklade och säkra karuselldörrar i de
mest besöksfrekventa lägena sörjer för ett
gott inomhusklimat och lägre energiförbrukning. Entrémattor är infällda i golvet.
Östra entrén ges extra omsorg avseende
konstnärlig gestaltning.
5
4
3
2
1
2
3
4
Entré konferenscenter (U4)
4
Huvudentré Forskningsbyggnad (U2)
4
3
3
5
2
3
5
2
3
2
2
1
1
Entré från Akademiska stråket (U1)
Entré förlossning (U1)
Entré akuten (U1:6)
1
2
1
1
2
4
Huvudentré (U1)
2
1
3
3
3
4
4
Entré restaurang (U1)
GOLVMATERIAL
1:
Grå natursten
2:Absorptionsmatta
3:Torkmatta
4:Skrapgaller
5:Cementmosaik
3
Orienteringsfigur
48
Nya Karolinska Solna
Entré östra (U1:6)
1
2
4
5
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.1
Publika miljöer
.4
Receptioner vid entrélägen
Receptionernas gestaltning är välkomnande, lättidentifierad och funktionell. Den
präglas både av omsorg kring god arbetsmiljö för personalen och utgör en mötesplats mellan patient/besökare och personal. Diskarna är öppet utformade och
glasas endast vid kassor för säkerhet vid
kontanthantering. De olika höjderna anpassas till behov för såväl stående som sittande besökare.
De publika diskarna är i komposit­material
vilket säkrar en hållbar, hygienisk och
este­t­­iskt miljö. Inslaget av trä i under­
tak och fondvägg ger en varm karaktär.
Akustiken är anpassad för samtal av mer
privat karaktär. Golvmaterialet (natursten/­
cementmosaik/plastmatta) dras upp på diskens sockel för att skapa en harmonisk
enhet. Nyanser i samma material säkerställer kontrastkraven.
Huvudreceptionen har en strategisk placering i entréhallen
Reception vid entré till U2
MATERIAL
G:
Grå natursten /ljus cementmosaik/
plastmatta, beroende på läge
S:
Mörk diabas/cementmosaik/
G
plastmatta.
V:
Träfanerad panel
Panel i kulör i U2
T:
Träfanerad perforerad panel
Perforerad panel i kulör i U2
Ö:
Informationsdisk i ljust komposit- G
material.
Entré U2 disk i kulört kompositmaterial.
Receptionsdisk i behandlingsbyggnaden
S
V
S
G
Nya Karolinska Solna
Receptionsdisk i akutmottagningen
S
T V
T
V Ö
Ö
49
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.1
Publika miljöer
.5
Väntlounger och hisshallar
I södra manteln på plan 5-8 fungerar hisshallarna som väntlonger inför besök på
mottagnings- och undersökningsavdelningar. De ljusa och generösa rummen
erbjuder utsikt över staden. Miljön är
ombonad med väggar klädda med ljudabsorberande ljusa träpaneler. Golven är belagda med natursten lika entréplan.
Hisslounge i södra manteln (U1)
PERSONHISS U1
HISSKORGAR exempel
PERSONHISS U2
SÄNGHISS U1
Asklaminat på vägg
Dörrparti i rostfritt
Högtryckslaminat på vägg
Naturstensgolv
Tak av vitlackerad plåt
Cementmosaik
MATERIAL hisshallar
G:
Grå natursten i fallande längder
S:
Sten lika golv
V:
Träfanerade perforerade paneler
Träfanérade paneler i vinterträdgård
T:
Vita linjära fällbara absorbenter
Ö:
Räcke av glas med rostfri list
Hissfronter i rostfritt stål med kontrastmarkering
av natursten
50
G S
Nya Karolinska Solna
Gummimatta
Högtryckslaminat på vägg
V
T
V
V
Ö
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.6Trappor
De fyra huvudtrapporna i de publika entréhallarna ges extra stor omsorg, då de
utgör såväl fokuspunkter för informella
möten som arkitektoniskt viktiga rumsliga element. Trapporna är i ljus cementmosaik. Glasräcken förses med en täcklist av
koppar (U1) alt rostfritt stål (U2).
De allmänna kommunikationstrapporna i
kärnändarna utgör viktiga interna nav för
både personal och besökare, samt fungerar som utrymningstrappor. Trapp­husen är
uppglasade mot korridorerna och ges en
konstnärlig gestaltning på de höga fondväggarna med tillhörande miljöbelysning
– allt för att göra miljöerna attrak­tiva och
uppmuntra till användning.
Interntrapporna är placerade där det finns
ett extra stort behov av effektiva kopplingar mellan olika verksamheter och ges följaktligen en funktionell och mer pragmatisk utformning.
Utrymningstrapporna, sekundära trappor­
för i huvudsak brandutrymning, har stan­
dard­­utformning.
Luftschakt vid huvudtrappan i entréhallen ges en konstnärlig gestaltning.
Alla trappor har konsekvent av tillgänglighetsskäl trapplopp där första och sista
plan­
steget markeras med kontrasterande
färg i hela dess bredd.
Allmän kommunikationstrappa i U1.
Den allmänna kommunikationstrappan i U2
bekläds på insidan med plastmatta.
MATERIAL
Huvudtrappor: Ljus cementmosaik med mörk kontrast
Glasräcke med kopparlist, handledare i trä
Allm k-trappor: Ljus cementmosaik med mörk kontrast (U3/U6 tvärtom)
Gummi/plastmatta i U2 spiraltrappa
Lackerat stålräcke, handledare i rostfritt
Interntrappor: Stål/ ljus cementmosaik
Räcke och handledare i rostfritt/ lackerat/
varmförzinkat stål
Utrymn trappor: Betong
Räcke och handledare i målat stål
Trapphusen synliggörs från korridorer.
Trapplopp
Räcken och handledare
i trappa
Nya Karolinska Solna
51
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.7Restauranger
Restaurangen är en del av den publika
miljön på entréplanet. Det två våningar
höga rummet med sidoljus kopplar till innergården. Det akustiskt dämpande undertaket består av vita nedpendlade mjuka
absorbenter i stort format. Armaturer placeras mellan plattorna. Det är möjligt att
gå ut och äta på gården.
Restaurangmiljöer plan 3. Möbler visas endast som exempel, de ingår ej strategin och kan komma att ha annan utformning.
Entréhall
Kafé
Foodcourt
Matsal
Tvärsektion genom entré- och restauranghall
MATERIAL
G:
Grå natursten i fallande längder
Trägolv i gästmatsalar
S:
Lika golv
V:
Träfanerade/kulörta perforerade paneler
T:
Vita demonterbara mjuka absorbenter i restaurang
Mörka absorbenter i kafé, grill och foodcourt
Ö:
Rostfria påkörningsskydd på pelare
G S
Nya Karolinska Solna
T
V
G S
52
V
Ö
T
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.8Infotek
Infoteket är tänkt att användas av studenter, patienter, besökare och personal. Det
ska vara en dämpad, trivsam miljö för studier och avkoppling. Infoteket ska vara utformat för informationssökning i datorer,
men det ska också finnas plats för bekväm
läsning av böcker och tidskrifter. När Infoteket är öppet finns en bibliotekarie i den
egna informationsdisken.
Infoteket står i ett öppet, nära förhållande
till entréhallen och ska kännas välkomnande. En stor bildskärm på väggen, som
syns från entréhallen, informerar och välkomnar. Även efter stängningsdags ska en
helglasad skjutvägg göra rummets funktion synlig.
Infoteket ligger i anslutning till entréhallen
MATERIAL Infotek
G:
S:
V:
T:
Grå natursten i fallande längder
Sten lika golv
Målade i neutral kulör
Mörka absorbenter
.9
Kommersiella miljöer
G S
V
T
De kommersiella lokalerna fyller en viktig
funktion i att uppfylla målen om “sjukhuset i staden” och “attrak­tiva miljöer.” Miljöernas kvalitet, såväl arkitektoniska som
funktionella, är viktiga i ambitionen att
representera ett utåtriktat förhållningssätt
till närmiljön. Transparens och öppenhet
är ledord i strävan att skapa en social mötesplats som förmedlar såväl trygghet som
aktivitet.
Gestaltningen föreslås inordnas i en strategi som samordnas med konceptet för de
publika miljöerna. Ytorna definieras idag
som kommersiella ytor/råytor och förbereds för den kommande hyresgästanpassningen.
INFOTEK
Plan 3
Viktiga kommersiella lägen mot torg och entrémiljöer
Nya Karolinska Solna
53
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.10 Garageentréer, plan 2
Garage under mark, plan 2
Garageentré
Bilburna patienter, besökare och personal
angör sjukhuset från garaget under torget.
Härifrån tar man sig med hiss eller trappor vidare upp i huset. En stark gul kulör
markerar arkaden längsmed fasadstråket i
vilken de uppglasade entréerna är belägna.
Garage under mark, plan 2
MATERIAL entréer / hisshallar
G:
V:
T:
54
Infärgat massagolv
Ljus cementmosaik i passage till trapphus
G S
Skrapmatta, torkmatta
Betongväggar och pelare målade
Gula fasadelement/plåtkasetter längsmed fasadstråk
Vita linjära fällbara absorbenter
Träullsplattor i kulör
V
T
V T
T
G
G
G
V
Nya Karolinska Solna
2.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Publika miljöer
.11 Publika WC
Publika WC helkaklas från golv till
tak. Kontrastverkan uppnås med kakel­
kulören som står i kontrast mot det vita
sanitetsporslinet. Golven beläggs med
natursten i U1/U2/U2:9, samt klinker
i U3/U6 och akuten. Publika WC i kliniska miljöer beläggs med plastmatta
(exempelvis WC i korridorer).
Lägen för publika WC i U1 och U2 plan 3
Kulörta mattor och kakel i U1 på plan 4-12
Principläge i U1 plan 4-12
Natursten och grått kakel i U1 och U2 på plan 3
MATERIAL
G:
S:
V:
T:
Grå natursten på plan 3 i U1 och U2
Mörkgrå klinker i U3/U6
Ljus cementmosaik i akuten och U2 plan 4-5
Övriga plan plastmatta i kulör
Lika golv
Kakel i två kulörer
Vitt fast gipstak
Spegel infälld i en kakelrad
G S V
G S
G V
V
T
G S V
G S V
G S V
G S V
WC i korridorer plan 4-12 har golv enligt husets kulörtema
Nya Karolinska Solna
55
2.2 Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Kulör- och materialkoncept i kärnor
BEHANDLINGSMILJÖER
Principen för kulörsättning och material i
behand­lingsmiljöerna är uppbyggt på ett
koncept med olika nyanser i respektive
kärna. Koncepten är inspirerade utifrån
naturteman och årstidsväxlingar. Miljön
är i det stora hela ljus med vita väggar
och undertak. Korridorer ges en rytmisk
upplevelse med sina förrumsnischer på
rad, vilka betonas ytterligare med en avvikande kulör. Specifika fondväggar och
förvarings­nischer ges en starkare accentkulör.
korridor
hisshall
vårdavdelning
Rummen som vetter mot fasad ges en ljusare golvkulör för att stärka dagsljuset,
liksom golven i södra och norra manteln.
VÅRDAVDELNING BARN OCH
UNGDOMAR
Behandlingsmiljöer, inklusive vårdrummet, för barn och ungdomar ges en specifik karaktär genom konst­närlig gestaltning
och lös inredning som kan uppskattas av
flera åldersgrupper.
vårdavdelning
hisshall
korridor
KORRIDORER
Korridorerna i norra och södra manteln
kopplar samman kärnorna. I dessa stråk
går AGV-trafik (automatiserade truckar)
och golven beläggs därför med tåligt massagolv i kulör enligt kärnans kulörkoncept.
Utsnitt vårdavdelning plan 5-12 i byggnad 150/160
Vårdrumsnisch betonas med avvikande kulör
Korridormiljö med färgstark golvkulör
KULÖRKONCEPT
kärnbyggnaderna i U1:
1:
2:
3:
4:
5:
56
Hus 120
Hus 130
Hus 140
Hus 150
Hus 160
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Utsnitt slutensvårdsavdelning
Korridor i lekterapin
MATERIAL behandlingsmiljöer
Glaspartier i trä mot ljusschakt i mittkärna
G:
Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept
Massagolv i AGV-trafikerade korridorer och nischer
infärgat lika omgivande golvkulör
S:
Uppvikt plastmatta/massa lika golv
V:Vitmålade
Nischer mot vårdrum i kulör enligt kulörkoncept
Små nischer och fondväggar målade i accentkulör
T:
Vita fällbara absorbenter i korridorer
Perforerade gipsplattor i vårdrumsnischer
Ö:
Frostad folie i mönster som insynsskydd på glas
Påkörningsskydd i skivmaterial i kulör lika vägg
Dörrar till vårdrum i askmönstrat högtryckslaminat
G S
V Ö
Accentkulör på fondvägg i arbetsstation
Ö
Ö
Kulörtema hus U150
V Ö
Nya Karolinska Solna
T
T
57
2.2
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.2Vårdrumsenhet
ENPATIENTRUMMET
Vårdrummen har en luftig karaktär med
en enkel och modern utformning. Gestaltningen förmedlar omtanke kring vårdmiljön för både patienten, anhöriga och personal. Belysningen är varierad med olika
ljuskällor och ljudmiljön väl omhändertagen. Ytskikt och material ska vara lätta att
hålla rena.
Den eftersträvade skandinaviska karaktären förmedlas genom inslaget av ljusa
träslag i fasadens generösa glaspartier, gavelväggens fond samt dörrbladen mot korridor och hygienrum.
Väggar och tak går i vitt med avbrott för
en ljus nyans på fondväggen enligt husets
kulörtema. Utrustningen kring tvätt­
stället monteras på ett stänkskydd av skiv­
material, vars kulör harmoniserar med
fondväggen.
Den inbyggda gavelväggen integrerar
både tekniska och kliniska funktioner som
vårdpanel, belysning, skåp för patienttillhörigheter och förbrukningsmaterial. Med
denna lösning får patientsängen en naturlig
placering i en nisch vilket skapar en rumslighet samt en tekniskt nedtonad miljö.
Patientrummet i ljusa kulörer och inslag av ask
HYGIENRUM
Hygienrummet har helkaklade väggar i
en kulör som skapar kontrast mellan sanitetsporslin och vägg. Kulören återkopplar
till husets temakulör på golv. Undertaken
utgörs av vitmålade fasta gipstak med infälld belysning. Sakvaror är vita och hyllplan i rostfritt stål. Samma kulörer och
material gäller för övriga WC och RWC i
kliniska miljöer.
Kulör på fondvägg och stänkskydd
Hygienrum med kulört kakel
MATERIAL RWC/dusch och hygienrum
G:
S:
V:
T:
Ö:
58
Ljus halkfri plastmatta
Uppvikt plastmatta
Kakel i två kulörer
Vitt fast gipstak
Fast inredning, sanitetsporslin och produkter vita
Duschvägg i glas med frostad del
Spegel infälld i en kakelrad över handfat
Rostfria hyllor
Dörrblad med askmönstrat laminat
Nya Karolinska Solna
G S
V
Ö
Hygienrum hus 160
V T
Ö
2.2
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.3Intensivvårdsenhet
INTENSIVVÅRSRUMMET
Samtliga intensivvårdsrum är enpatient­
rum. Övervakningen sker i själva patient­
rummet. Den intilliggande arbetsstationen
utgör administrativ arbetsmiljö för samtal,
dokumentation och informella möten.
Förråds­nischer, genomräckningsskåp och
annan förvaring kopplas till stationen.
Nischen med arbetsstationerna målas i en
avvikande kulör för att ytterligare förstärka rums­känslan i relation till de vita korridorerna. Kulören följer de enskilda kärnornas koncept från lavendel till himmelsblått
och lindblomsgrönt. Denna kulör återkommer som tema i vårdrummet, i ytterligare en ljusare nyans, exempelvis på väggar
och stänkskivan vid tvättställ.
Hygienrummet utformas lika slutenvårdens RWC. Här finns även ett genomräckningsskåp för smutstvätt och avfall.
Utsnitt IVA-enhet med arbetsstation
Fondväggen beklädes med skivmaterial enligt kulörkoncept.
Arbetsstationen målas i en avvikande kulör mot korridorens vita väggar
MATERIAL vårdrum
G:
Ljus plastmatta
S:
Uppvikt plastmatta
V:Vitmålade
Fondvägg motstående säng i kulör enligt kulörkoncept
T:
Vita demonterbara absorbenter
Ö:
Påkörningsskydd vid säng i askmönstrat högtryckslaminat (ej IVA)
Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial
Fönstersnickerier i ljust trä
Eventuella accenter i kulör enligt kulörkoncept
Dörrblad med askmönstrat laminat/uppglasade
Nya Karolinska Solna
G S
V
Ö
Vårdrum hus U160
V T
Ö
Ö
59
AR
2.2
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.4
Mottagning och dagvård
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Mottagningar och dagvårdsavdelningar
ligger i huvudsak i kärnan mot Solnavägen, i södra manteln samt i behandlingsbyggnaden. Miljöerna inordnar sig i respektive byggnads gestaltningskoncept
avseende kulör och material, med ljusa
golv längs med fasadstråk och mättade
färger i kärnan.
6_P004_2A
Dagvårdsenhet i hus U1:2
AXIONOMETRI
TYPRUM 1:50 (651C)
Dagvårdsplatser, södra manteln plan 7
MÅLAD HÖGBLANK YTA
(VÅTRUMSMÅLNING)
Mellanväggar i dagvårdsavdelning
C-C
Mottagningsrum med fönster mot innergård
UTSNITT 1:200
MATERIAL
G:
Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept
Ljus plastmatta i mottagningsrum mot fasad
S:
Uppvikt plastmatta
G S
V:Vitmålade
Fondväggar, mellanväggar och nischer målade enligt kulörkoncept
T
Vita fällbara absorbenter i korridorer
Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager
Ö:
Påkörningsskydd i skivmaterial i kulör lika vägg
Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial
G S
Dörrar till mottagningsrum i askmönstrat högtryckslaminat
Frostad folie som insynsskydd där så krävs
60
Nya Karolinska Solna
V Ö
V
Ö
V T Ö
V
Ö
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.2
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.5
Tunga behandlingsrum (operation, bild och funktion, stålning)
Tunga behandlingsrum som exempelvis
operation, bild- och funktion samt strålningsmiljöer utformas med fokus på patient- och arbetsmiljöperspektivet. Gestaltningen ska stödja såväl patientens
välbefinnande som den kliniska funktionen. Strålningsmiljöerna gestaltas med ett
kulör- och materialkoncept som samspelar
med konstnärlig gestaltning.
P
7_G005_1A
6_P004_1A
Illustration strålbehandlingsrum med möjlig placering av konstnärlig gestaltning
OP
6_P004_2A
6_P002_1A
6_P004_1A
Sängplatser i pre-/post-op barn,
norra manteln plan 6
TYPRUM 1:50 (212A-3)
MÅLAD YTA
(VÅTRUMSMÅLNING)
PRE/POST_OP
DAGVÅRD
C-C (FASAD)
Sektion,
sängplats i pre-/post-op
Operationssal och uppdukningsrum
MATERIAL
G:
Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept
S:
Uppvikt plastmatta
V:Vitmålade
G S
Träfanerade paneler i strålningsrum
T:
Vita fällbara absorbenter i korridorer
Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager
Ö:
Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial
Dörrar med laminat enl kulörkoncept (OP)
U-TAKSHÖJD
I KÄRNAN
MÅLAD YTA
(VÅTRUMSMÅLNING)
C-C (KÄRNA)
10 INTERIÖR
VIK-/SKÄRMVÄGGAR
Nya Karolinska Solna
G
V T
Ö
V
V Ö
V Ö
12-06-20
61
2.2
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.6Akutmottagning
Akutens väntrum för barn
Akutmottagningen har separata väntrum
för vuxna och barn. Den gemen­
samma
receptionen ligger väl synligt. Rummet
gestaltas med ett kulör- och material­
koncept som samspelar med en konstnärlig
­gestaltning, liksom den lösa inredningen.
Receptionsdisken gestaltas enligt det
publika­konceptet, dvs diskens material­
utförs i kompositmaterial, fondväggar
och ­undertak av akustikpanel i ask. Golv­
mattan dras upp på diskens front.
Akutens reception
MATERIAL
G:
Plastmatta i kulör
Ljus cementmosaik i entrézon
S:
Uppvikt plastmatta/ cementmosaik lika golv
V:Vitmålade
Fondväggar och nischer målade i accentkulörer
T:
Vita linjära fällbara absorbenter i entrézon
Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager
62
Nya Karolinska Solna
G S
T
V
G S
V
V
2.2
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer
.7Väntrum
Väntrummens utformning inordnas i
grundkonceptet avseende material och
kulör. Lös inredning och konstnärlig gestaltning föreslås ge rummen olika karaktär, vilket är viktigt även för orienterbar­
heten. Väntrum för barn föreslås en
specifik barn- och ung­domsprofil.
Exempel väntrum
Exempel väntrum
MATERIAL
G:
Plastmatta i kulör alt. ljus plastmatta
beroende på läge
S:
Uppvikt plastmatta
V:Vitmålade
Fondväggar målade enligt kulörkoncept
T:
Vita demonterbara absorbenter
.8
G S
G S
V T
V
Receptioner och infodiskar
Miljön präglas av högt personalflöde med
arbetsuppgifter som bl a omfattar information för patienter. Infodiskarna kan utgöra
fast arbetsplats för personal. Gestaltningen tillgodoser tillgänglighetskrav för olika
funktionshindrade. Del av disk är anpassad
för sittande.
Receptionsdiskar utförs i kompositmaterial. Golvmattan dras upp på diskens fronter
för att skapa en rumsligt sammanhängande
helhet med intilliggande korridorer. Fondväggen utgörs av askfanerad panel.
Reception dagvård
Infodisk vårdavdelning
MATERIAL
G:
Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept
S:
Uppvikt plastmatta
V:Vitmålade
Träfanerad panel på fondvägg
T:
Vita perforerade gipsplattor
Ö:
Diskens sockel i mörk plastmatta
Informationsdisk i kompositmaterial
G S
Nya Karolinska Solna
G S
V
T
Ö
V
Ö
63
2.3Personalmiljöer
.1 Administration (kontor, expedition, samtalsrum)
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
De administrativa miljöerna i mantlarna
inordnas i kulör- och materialkonceptet.
Till skillnad från kärnbyggnaderna utgörs
golvmaterialet av ljus plastmatta, för att
stärka den ljusa och transparenta karaktären. Väggarna målas i mer färgstarka
kulörer; gröna toner i norra manteln mot
Akademiska Stråket och gula nyanser mot
Hagaplan i den södra manteln. Forskningsbyggnadens ljusa golv står i kontrast mot
de mörka väggarna.
Mantelmiljö i U2
Norra manteln U1 med gröna accentkulörer
Södra manteln U1 med gula accentkulörer
MATERIAL kontor/administration/expedition
G:
S:
V:
T:
Ö:
64
Ljus plastmatta
Uppvikt plastmatta alt träsockel
Målade i kulör enligt kulörtema
Vita demonterbara absorbenter
Dörrar i ljust trä
Glaspartier med aluminiumlister
Dörrar i svart trä i U2 manteln
Frostad folie som insynsskydd på glas
Eventuella accenter i kulör enligt kulörkoncept
G S
V
Ö
Ö
T
V
Ö
Ö
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.3Personalmiljöer
.2
Personalrum och pausrum med pentry
Stora generösa personalrum är placerade i
de norra mantlarna (både U1 och U2) med
utblickar mot parkmiljöer. Här möts forskare, kliniker och studenter i gemensamma
pausytor. Pentryenheterna skall vara både
estetiska och funktionella med ljusa skåp
och vitvaror. Golvmattor i mantlarna är
ljusa. Kulörkonceptets accentfärger implementeras på bänksskivor och stänkskydd i
laminat. Skåpen har lutande tak alternativt
påbyggnad upp till undertak. Mindre pausrum med tillhörande pentry ligger verksamhetsnära och bygger på samma kulöroch materialkoncept.
Exempel kulörer och material i pentryn
MATERIAL personalrum / pentry
G:
Ljus plastmatta
S:
Uppvikt plastmatta
V:Vitmålade
Fondväggar målas enligt kulörkoncept
T:
Vita demonterbara absorbenter
Ö:
Pentry med vita skåpsluckor
Bänkskivor av högtryckslaminat
Diskbänk i rostfritt
Stänkskydd bakom diskbänk i kulör enligt koncept
G S
V T Ö
V Ö
Ö
V Ö
G S
.3Omklädningsrum
Att möta omklädningen tidigt på morgonen eller sent på kvällen skall kännas
fräscht och välkomnande, överblickbart
och tryggt. Det gula golvet i korridorerna förmedlar en varm känsla som också
komp­letteras med konstnärlig gestaltning.
Ett färgstarkt sänkt tak annonserar omklädningsrummens entré­er, vilka i U1 förses
med s.k. “speedgates” för god säkerhet.
Kläder upphämtas dagligen i intilliggande
klädhanteringsrum, som även hanterar förbrukade textilier.
Golv i omklädningsrum är i klinker och
väggarna vitmålade. Klinker utgör även
stänksskydd mot väggen vid de rostfria
tvätt­ställen. Akustiken är dämpad genom
mjuka absorbenter i tak.
Den sobra färgsättningen utgör en neutral
plattform för lös inredning som i huvudsak
består av klädskåp och sittbänkar i ett förslagsvis färg­rikt kulörspektra.
Omklädningsrum
Entréer till omklädningen annonseras med
färgstarka undertak.
MATERIAL omklädningsrum
G:Klinker
S:Klinker
V:Vitmålade
Helkaklade duschutrymmen
Klinker vid tvättställ
T:
Vita demonterbara absorbenter
Undertak av perforerad gips i stark kulör vid entré i korridor
Nya Karolinska Solna
G S V
V T
Ö
65
2.4Utbildningsmiljöer
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Konferenscenter
Översikt golvmaterial i konferenscenter, plan 3
Föreläsning
Case study
Konferens
Konferens
Case study
Konferens
Konferens
KONFERENSENTRÉ
Aula
Föreläsning
Konferens
ENTRÉHALL HUVUDENTRÈ
66
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.4Utbildningsmiljöer
.2
Aula, föreläsningssalar och konferensrum
Konferenscentret ligger centralt och i
anslutning till entréhallen, samt med
en egen separat entré från Solnavägen.
Huvudentréns­stengolv fortsätter även in
här. Väggar och gradänger har ytskikt av
trä. Fondvägg och draperi är föremål för
konstnärlig gestaltning.
Aulan med sina gradänger i trä
MATERIAL aula/case-study/
föreläsningssalar/konferensrum
G:
Ljust trägolv
Grå natursten kring aulan
S:
Trä/sten lika golv
V:Vitmålade
Släta och perforerade paneler med träfanér/kulör
T:
Perforerade paneler med
träfanér/kulör
Vita linjära fällbara absorbenter
Vita demonterbara absorbenter
Ö:
Gradänger i trä
Handledare av trä
Glasat räcke med kopparlist (aula)
Kontrastmarkering på glasparti mot aulan
Case study-sal (inredning endast exempel)
MATERIAL konferensrum i kärnan
U2
GMatta
S
Träsockel /målad
V
Målade enligt kulörkoncept
Perforerade paneler (trä/lackerade) för akustisk dämpning
T
Vita demonterbara absorbenter
G S
G S V Ö
T V
Ö
G S
T V
V
V
Nya Karolinska Solna
67
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.4Utbildningsmiljöer
.3Lab
FORSKNINGSBYGGNADEN
Forskningsbyggnaden (U2) ges en egen
identitet inom anläggningen genom en
tydlig nyansering av såväl interiör som exteriör, samtidigt som behovet av en sammanhållen helhet beaktas. Forskningsbyggnaden har generellt en mer färgstark
miljö än behandlingsmiljöerna. Byggnaden ska vara välkomnande till sin karaktär
och präglas av kreativitet och visuell öppenhet. För att främja det sociala utbytet
ska tillgången på informella mötesplatser
vara god och rörelsemönstret kännas naturligt. Forskningsbyggnaden ska upplevas som den självklara länken mellan
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Den som rör sig genom byggnaden bjuds
på en varierad upplevelse som är stimulerande men som även syftar till att underlätta orienterbarheten. Den mångkulturella forsknings- och studentmiljön ges
en tydlig skandinavisk inramning, med
sunda, slitstarka och vackra material.
Forskningsbyggnadens olika delar (laboratorier, skrivplatser, mötesplatser mm)
utformas med tydliga skillnader inom ett
sammanhållande koncept.
Uppglasad labmiljö med mattor i varierande kulörer.
Laboratorier utformas med god överblickbarhet i form av glasade väggar och inredning som inte skymmer. Material och kulörer på byggnads- och ­inredningsdelar görs
ljusa med accenter på valda ställen.
Närhet mellan skrivplats och labmiljö
Exempel på vita dörr- och glaspartier i kärnan
MATERIAL labmiljö
G:Plastmatta
S:
Uppvikt plastmatta
V:
Målade enligt kulörkoncept
T:
Vita demonterbara absorbenter
Ö:
Vita dörrarpartier / glaspartier med aluminiumlist
68
Nya Karolinska Solna
G S V
G S V
V T Ö
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.4Utbildningsmiljöer
.4
Informella mötesplatser
En viktig framgångsfaktor för innovativa utvecklingsmiljöer är dess utbud
av informella mötesplatser. Forskningsbyggnaden erbjuder ett flertal sådana
platser. Miljön ska uppmuntra till samtal
och upplevas inbjudande och tillåtande.
Kulör, material och belysning varieras
för att åstadkomma detta.
Informell mötesplats i konferenscenter (plan 3, U2)
Entrémiljö i forskningsbyggnaden, plan 4
(bild ej uppdaterad med nytt entréläge)
MATERIAL
G:
Grå natursten på plan 3
Ljus cementmosaik plan 4 och 5
S:
Lika golv
V:Vitmålade
Fondväggar i kulör enligt kulörkoncept
Svarta perforerade paneler T:
Vita linjära absorbenter
Ö:
Dörrar med asklaminerade dörrblad
G S
G S
Nya Karolinska Solna
V
V
V T
Ö
69
2.5 Enskilda miljöer
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
.1Andaktsrum
ANDAKTSRUM
En enhet för stillhet och kontemplation.
Miljön är neutral och uppbyggd av ett
antal olika rum – andaktsrum, bönerum
och ett förrum till dessa. Den arkitektoniska utformningen sker i samspel med konstnärlig gestaltning. Materialen är naturliga
med stengolv och väggar med akustiskt
dämpande träpaneler i ask.
Andaktsrummet är värdigt utformat och
kan anpassas för mindre sällskap och samlingar upp mot 20 personer. Bönerummet
är tillgängligt för alla trosinriktningar och
ges en mer intim karaktär för enskild begrundan. Tvagningsrummet med fotbad
utformas i samspel med konstnärlig
­gestaltning.
4
1. Väntrum i anslutning till andaktsrum
3
5
1
2
Skiss till gestaltning. 1. Entrérum/väntrum, 2. Tvagningsrum, 3. Bönerum, 4. Andaktsrum
MATERIAL andaktsrum
G:
S:
V:
T:
Ljus cementmosaik
Cementmosaik lika golv
Perforerade träpaneler
Vitmålas/förbereds för konstnärlig gestaltning
Perforerade träpaneler
G S
V T
V
.2Visningsrum
VISNINGSRUM
Materialen är naturliga med ljus cementmosaik på golvet. Väggar och tak kläs med
akustiskt dämpande ribbor av ljus ask.
Konstnärlig gestaltning föreslås på såväl
väggar som glaspartier. Lös inredning inordnas i detta gestaltningskoncept. Viss lös
inredning kommer att vara konstverk.
MATERIAL visningssrum
G:
Ljus cementmosaik
S:
Cementmosaik lika golv
V:Träribbor
Vitmålas/förbereds för konstnärlig gestaltning
T:
Träribbor med ovanliggande Förslag till gestaltning med väggpartier för konstnärlig gestaltning
absorbent för akustisk dämpning
G S
70
Nya Karolinska Solna
V T
V
2.6 Teknikbyggnad (U3) och Parkeringhus (U6)
.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Kulörer och material
TEKNIKBYGGNADEN (U3)
Den industriella och rustika karaktären
återspeglas i interiören. Materialen är
pragmatiska och funktionella i syfte att
stödja såväl den tunga verksamheten som
personalens välbefinnande. Den rosttröga
stålplåten, betong, natursten, glas och stål
präglar de publika miljöerna. Kulör- och
materialkonceptet inspireras från naturens
nyanser. Dörr- och glaspartier i mörkgrått
och mattor i en blågrå nyans. I de mörka
och tuffa miljöerna i omlastningscentralen
föreslås en varmgul ton på massagolvet för
att ge en sammanhållen rumslig karaktär i
en tuff logistikmiljö.
PARKERINGSHUSET (U6)
Parkeringshusets interiör vitmålas för att
på bästa sätt ta vara på ljuset från glasfasaden, allt för att skapa en trygg miljö med
enkelt underhåll. Även den konstnärliga
gestaltningen av sockelvåningen bidrar till
detta exteriört. Hisstornen färgsätts enligt
kulörkoncept med ljusblå, vita och svarta
väggskivor.
Entrémiljö teknikbyggnaden
massagolv
väggskivor
betong
plastmatta
asfalt
målad betong
rosttrögt stål
trä
cementmosaik
natursten
GOLV
rostfritt stål
VÄGG
Moodboards, kulörer och material
Containerhall, U6.
Nya Karolinska Solna
Omlastningscentral för AGV, U6.
71
2.7Detaljer
.1
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Dörrar och glaspartier
För att tillgodose behovet av dagsljus ställs
höga krav på placering och utformning av
invändiga glas- och dörrpartier. Mått och
detaljer är uppbyggda kring ett standardiseringstänk. Materialen är tåliga och ändamålsenliga.
PUBLIKA MILJÖER exempel
PUBLIKA MILJÖER
I publika miljöer och korridorer är glaspartier och dörrar i mörklackerat stål. De
stora uppställda branddörrarna till hiss­
hallar (U1) är trälaminerade. Övriga dörrar
till supportrum som miljörum, teknikrum
etc har vita dörrblad och karmar i samma
kulör som vägg.
Dörr till lounge
Branddörr i korridor / hisshall
BEHANDLINGSMILJÖER
I vårdmiljöer är dörrkarmar och glaspartier mörklackerade för att tillgodose kontrastkrav för patienter med nedsatt syn.
Glaspartierna utgår från ett modulsystem
med ett 700 mm brett standardparti. För
att främja orienterbarheten och åtskillnad mellan professionella och patientrelaterade funktioner varierar materialen i
dörrbladen. I patientrum, såsom vårdrum
och mottagningsrum, har dörrarna ett
högtrycks­
laminat i ask. Dörrar till rum
med tekniska och kliniska supportfunktioner, såsom förråd, har dörrblad klädda med
vitt högtryckslaminat. Dörrbladen i tunga
behandlingsmiljöer, såsom operation, anpassas efter det aktuella husets kulörkoncept.
Dörr till kärna/avdelning Entré till administration/ Glasparti mot trapphus
norra manteln
BEHANDLINGSMILJÖER exempel
Mottagningsrum
Vårdrum
RWC,
hygienrum
Support- och Arbetsstation
teknikrum
PROFESSIONELLA MILJÖER
Sjukhusbyggnadens administrativa mantelmiljöer har dörrpartier i ask och glaspartier med aluminiumlister. Miljöerna är
mer öppna och uppglasade med kontors­
karaktär i förhållande till med de kliniska
miljöerna i kärnan.
Forskningsbyggnadens labkärnor (U2) har
en större mängd glaspartier för att skapa visuell och social kontakt mellan olika funktioner, vilket är viktigt i innovativa utvecklingsmiljöer. Glaspartier i kärnan är ljusa
och vitlackerade i kontrast mot mantlarnas
kontorsmiljöer med svarta träpartier.
Uppdukningsrum, op Dörrbladen till operation och DT-rum enligt kulörkoncept
PROFESSIONELLA MILJÖER exempel
Mantel U1 /administration,
konferensrum, personalrum
mötesrum etc, samt U3
72
Kärna U2 /lab, renrum etc
Nya Karolinska Solna
Mantel U2 /kontor, ex
expedition (alt vita)
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.7Detaljer
.2
Kontrastmarkeringar och insynsskydd
I miljöer som kräver kontrastmarkering
eller har krav på insynsskydd förses glasen
med en neutral frostad film eller ett grafiskt
mönster. Markeringen fästs på glasen efter
inbyggnad och dess utbredning och utformning kommer att fastställas med hjälp
av sakkunnig.
Förslag på mönster, publika miljöer
I publika miljöer med stora glaspartier
föreslås ett neutralt mönster av ljusa och
mörka rektanglar som konstrastmarkering.
Aulans glasparti med rutmönster.
Förslag på mönster, U2
I forskningsbyggnaden U2 föreslås en
kontrastmarkering­
/insynsskydd med ett
eget grafisk “post-it” mönster, alternativt
varumärkesanpassat.
Förslag på mönster i U2
Verksamhetsmiljöer och administration U1
I de kliniska och administrativa miljöerna
i U1 utgörs insynsskydd av frostad folie.
Frostad folie i kliniska och administrativa miljöer
Nya Karolinska Solna
73
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.7Detaljer
.3Påkörningsskydd
Vårdens utsatta miljöer kräver extra
omsorg avseende påkörningsskydd. För att
tillgodose både funktionella och estetiska
aspekter föreslås följande koncept:
VÄGGSKYDD KORRIDOR
Skivmaterial i akryl föreslås i korridorer
med sängtransporter. Kulören anpassas till
väggkulör.
Hörnskydden är en del av samma system
avseende material och struktur. Både
väggskivor och hörnskydd direktlimmas
mot vägg.
Skivmaterial i korridorer, kulör enligt färgtema
Vita hörnskydd i akryl (ej uppdaterad illustration)
GAVELVÄGG
Vårdrummets gavelvägg bekläds med
högtryckslaminat med askmönster för att
motverka skador på väggen.
I övriga rum med vårdpanel bekläds
väggen under vårdpanelen med en akrylskiva lika korridor.
Gavelvägg i asklaminat i vårdrum
PELARE
I publika miljöer (entréhall, lounger)
skyddas pelare med ett band av rostfritt
stål monterad på distans.
I mer robusta miljöer som ambulanshall
och garage förslås påkörningsskydd av
enklare/robustare karaktär såsom varmförzinkad stålplåt, Kohlswabalk samt fristående pollare. Även hörnskydd av rostfritt
stål kan förekomma i dessa miljöer.
Rostfria band på pelare i publika miljöer
74
Nya Karolinska Solna
Pollare och hörnskydd i rostfritt, lackerat
alt varmförzinkat stål, Kohlswabalk samt
avbärarlister i polyeten i mer robusta miljöer.
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
2.7Detaljer
.4Akustik
Den akustiska miljön säkerställs genom
rätt val av undertak och väggskikt. Bra
akustik ger en trygg och lugn miljö, vilket
påskyndar patienternas tillfrisknande och
reducerar stress hos personalen. Målet är
att skapa en god och ändamålsenlig ljudmiljö i hela anläggningen. Samtidigt finns i
vård- och labmiljöer hårda hygienkrav där
ytskikten måste tåla exempelvis dammsugning, våtavtorkning, desinficering eller
trycktvätt. I det kliniska miljöerna har man
därför valt olika typer av ljudabsorberande
mjuka undertaksplattor som är damm- och
smutsavvisande, demonterbara och lätta
att hålla rena.
I publika miljöer kring entréer, konferenscentrum och hisshallar föreslås en undertakstyp med bärverk som är synligt i
längsgående riktning. I dessa miljöer (exempelvis receptioner) kompletteras även
väggar och undertak med perforerade paneler (trä eller lackerade).
Linjära absorbenter på dolt bärverk
Perforerade paneler
Demonterbara absorbenter
Hängande ljudbafflar i entréhall
Fällbara absorbenter på dolt bärverk
Perforerade paneler på vägg i U2
Den akustiska miljön i entréhallen säkerställs genom nedpendlade ljudbafflar samt
vinkelställda trälameller på bjälklagskanterna (se sid 46).
I de kliniska miljöerna tillgodoses de akustiska kraven genom mjuka absorptionsplattor med synligt bärverk.
Nya Karolinska Solna
75
4.BELYSNING
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Se även separat dokument, 1.16 Belysningsprogram
LJUSPLANERING MED
MÄNNISKAN I CENTRUM
Belysningens övergripande mål är att erbjuda patienter en funktionell ljusmiljö där
omtanke, trygghet och orienterbarhet är
ledorden.
I vårdrummen där patienter vistas under
flertalet av dygnets timmar, planeras belysningen med extra stor omsorg. I dessa
rum är det av stor vikt att ljusmiljön kan
förändras efter behov och önskemål, både
för patienten och för personal.
I alla delar av projektet prioriteras lösningar som ger lägsta möjliga energianvändning för att minska både miljömässiga
och ekonomiska konsekvenser, av onödig
eller överdriven energianvändning. Detta
uppnås utan avkall på ljuskvaliteten. För
att minska belysningens elanvändning utnyttjas dagsljus i största möjliga grad och
genom tillämpning av dagsljusstyrning där
det är möjligt. Samtliga belysningsarmaturer och ljuskällor skall väljas så att optimal
livslängd, energieffektivitet och minimal
miljöbelastning uppnås.
Huvudentréns reception får en belysning som
är både funktionell och välkomnande för
besökaren.
76
Vårdrummets belysning ska ge ett funktionellt ljus och en trivsam miljö.
Belysningen i vårdkorridorer planeras så
att den inte är bländande för sängliggande
patienter.
Nya Karolinska Solna
Case study-salarna får belysning med
scenarier för olika funktioner, såsom
bildvisning, föreläsning och studier.
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
UTOMHUSMILJÖER
Belysningen utomhus skall vara både
funktionell och karaktärsskapande. Där
flera trafikantsslag möts är det extra viktigt
att se och att synas. Den exteriöra ljussättningen är samordnad med den omgivande
stadens belysning.
Ljussättningen på gårdar och Akademiska stråket syftar till att förstärka karaktärer och skapa attraktiva utblickar inifrån
byggnaderna och goda ljusmiljöer för dem
som vistas utomhus.
Den interiöra belysningen kommer även
i hög grad upplevas utifrån genom den
transparenta fasaden. Entréer, lounger och
hisschakt belyses så att de bidrar till god
orienterbarhet och trygghet för besökarna
då de närmar sig byggnaderna kvällstid.
Illustrerad belysningsplan
(situationsplan ej uppdaterad med vridning av U2:9)
Den interiöra belysningen kommer upplevas utifrån genom den transparenta fasaden.
Nya Karolinska Solna
77
5.
KONSTNÄRLIG GESTALTNING
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
För utförliga specifikationer - se konstfunktionsprogram, KFP.
Ett konstprogram ligger till grund för
den konstnärliga utsmyckningen. SLL
har av tradition lagt stor vikt vid satsning
på konstnärlig utsmyckning i sjukhusmiljö vilket bidrar till hälsa och tillfrisknande enligt forskning. Konsten på NKS
ska bidra till att skapa en visuellt attraktiv miljö som förhöjer byggnadernas inre
och yttre, dagtid såväl som kvällstid. Den
konstnärliga gestaltningen tillför omtanke
och lekfullhet till sjukhusets miljöer, ger
karaktär och underlättar orientering.
Konsten omfattar både fast konst, integrerad i byggnader, och lös konst som är demonterbar och flexibel, såsom målningar,
designobjekt och mindre skulpturer. För
den fasta konsten har ett antal platser definierats och olika konstnärer bjuds in
genom parallella uppdrag.
Konstnärlig gestaltning på fasad U6
Exteriört finns konst exempelvis i olika
lägen längs Akademiska stråket, på innergårdar mellan kärnbyggnader, på lekterapins gård och på parkeringshusets fasad.
Akutens entré förbreds för ett omfattande
glaskonsverk längsmed hela fasaden.
I de publika inomhusmiljöerna tillförs
konst i entré­
hallen, entréer från Akademiska stråket, Norra och Södra stråken,
lounger och konferenscenter. Östra entrén,
som även utgör nattentré, är ett rum i två
plan där golv, väggar och pelare kan utgöra
grund för konstnärlig gestaltning.
I de kliniska miljöerna fokuseras den
konst­
närliga gestaltningen till väntrum
och rum där patienten vistas under längre
tid. Även ljusschakten i vårdkärnorna i U1
får konst, tex i form av ljusprojektioner. De
allmänna kommunikationstrapporna förbereds med fondväggar för konst i samtliga vilplan, för att uppmuntra till användning. Sterilcentralens tillförs konst i kakel,
emalj och laminat.
Glaskonst på akutens entréparti
Konsten i garagearkaden lyfter miljön
Personalens miljöer ges en konstnärlig gestaltning längsmed korridorväggar på plan
2 i U1 samt i ljusschakten i U2. Personalrum och pausrum förses med lös konst.
Andaktsrum och visningsrum gestaltas
konstnärligt med stor omsorg och fokus på
taktila material med en lugn och rogivande
karaktär.
78
Konst lyfter miljön i ljusschakten.
Nya Karolinska Solna
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Konsten ska förstärka entréhallens dignitet
och luftiga karaktär och skapa en att­
raktiv
miljö. Luftschaktet utgör en dominerande
vy och gestaltas konstnärligt med digital
konst, objekt eller ljus. Sittmöbeln i entréns­
centrum integreras med skulp­
turala objekt
som ska fungera som välkomnande och
identitetsskapade element.
I aulan i U1:2 getsaltas det stora draperiet och
den bakomliggande väggen konstnärligt. Det
blir ett tydligt och visuellt övertygande signum
för aulan, synligt såväl inifrån som utifrån
Solnavägen. Draperiet och väggen förstärker
aulans profil som ett ledande centrum för
medicinsk forskning och utveckling.
De putsade betongväggarna i Södra fördelningsstråket på plan 4 gestaltas konstnärligt
exempelvis med laminat, relief, måleri eller
muralteknik.
De putsade betongväggarna som löper längs
med Norra fördelningsstråket, plan 4, kan till
viss del ses utifrån Akademiska stråket och ska
förstärka idén om samspel mellan inne och ute.
I stråkets entrémiljöer finns även lös konst.
Nya Karolinska Solna
79
6.SKYLTNING
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Se även separat dokument 1.17 Skyltprogram
Skyltarna och orienteringssystemet utformas med avsikten att uppnå bästa möjliga orienterbarhet och hållbarhet. Den robusta grundstrukturen sammanbinder alla
entréer och fördelningsstråk. Skyltprogrammet är utvecklat för att klara de förändringar som denna typ av miljö utsätts
för, såsom omlokaliseringar och nya benämningar. Information som ofta ändras,
på exempelvis ­informationstavlor och registerskyltar, uppdateras enkelt då de är
tryckta på utbytbara ark. Taktila skyltar för
personer med nedsatt syn samordnas med
ledstråk.
Profilskylt på fasad
Karo­linska Universitetssjukhusets logotyp.
Profilskylt huvudentré
Huvudentrén och östra entrén skyltas väl
synligt. Innanför huvudentrén finns en bemannad reception dagtid, övrig tid hänvisas till östra entrén (hus 160).
Entréskylt
Entréer där besökare och patienter skall gå
in skyltas med gatunummer och gatunamn.
Informationstavla
Informationstavlor sitter i de punkter utomhus där besökaren/patienten angör området samt utanför entréer. Innanför de
större entréerna och längs kommunikationsstråk finns informationstavlor.
Hänvisningsskylt
Förutom gängse trafik- och gatuskyltning
förekommer hänvisningsskyltning utomhus. Skyltarna har lysande information.
KAROLINSKA
Kommersiell skyltning
bekostas av hyresgästen.
3
Fasadutsnitt med exempel på skylttyper
Information
A
Eugeniavägen 3
Akutmottagning
Huvudentré
Parkering
Hänvisningsskylt
80
HISS
Entréskylt
Nya Karolinska Solna
Informationstavla
2013-12-17
PRESSUTGÅVA
Hänvisningsskylt inomhus
Från entréerna skyltas till alla målpunkter.
I fördelningsstråket på plan 4 i U1 skyltas
till målpunkter, huvud­
entré och utgång.
På plan 4 skyltas även tvärförbindelserna
mellan Södra och Norra stråket.
Södra stråket
Norra stråket
A B C
D E F
D E F
UTGÅNG
Huvudentré
Södra stråket
A
Södra stråket
D E
Norra stråket
Reception
Exempel hänvisningsskyltar
Målpunktsskylt och Registerskylt
Målpunkten skyltas vid de hissar och de
trappor som är första ”målet”. Vid dessa
finns en registerskylt där besökaren kan
läsa på vilket våningsplan verksamheten
finns. Den informationen finns även inuti
hissen.
A
B
PLAN
8
6
PLAN
5
PLAN
4
Södra stråket
PLAN
Målpunktsskylt
PLAN
3
Huvudentré
PLAN
2
Parkering
A PLAN 6
Våningsplansskyltar
Registerskylt
Entrébeteckning och
Verksamhetskylt
Uppe på våningsplanet finns entrébeteckningar utanför de båda ”entréerna” in till
byggnadskropparna. Verksamhetsentréer
skyl­tas vid sin ingång.
Inne i verksamheten kan hänvisningsskyltning till exempelvis väntrum och reception
krävas. Rumsskyltar utanför dörrarna visar
rumsfunktionen. Funktionsskyltar visar
vägen till viktiga servicefunktioner såsom
toaletter, miljöstationer etc.
Medicinmottagning
Medicinmottagning
B63
A3
Hänvisningsskylt verksamhet
Entrébeteckning
byggnad
Verksamhetsskylt
Bild- och funktionsmedicin
A
B
Funktionsskyltar
A6
A5
A4
21
Rumsskyltar
Kulörer för skyltar
Nya Karolinska Solna
81