1. No category

Komvux Malmö Södervärn
Bladet Årgång 5, Nr 31, December 2011
Redaktör: Susan Englund
Ansvarig utgivare: Torbjörn Hanö
Elever på rätt spår
I DET HÄR NUMRET:
Va Med!
2
Insändare
3
Human Scanning
4
Konversatörsträff
5
Politikerbesök
5
Länkar
6
Ny webbplats med
inspiration
7
Svenska med sång
7
SO-rummet.se
8
Öppet hus på JobbNu
8
Exigo
9
Stafettpinnen:
Ellen Nilsson
10
Jordens snällaste apa
12
Ute är Inne - konferens
13
TT
14
Stipendier för
utveckling av
undervisning
14
Massmedier och
yttrandefrihet
15
Kontaktpersonsverksamhet
15
Dyslexiförbundet
16
Arbetslagens hemsidor
16
Rundabordssamtal om
unga och
arbetsmarknad
17
Möte arbetsmarknad
och Sfi
19
Besök från Kina
20
On the Right Track, är ett
EU-projekt där deltagare
från Sverige, Danmark,
Belgien, Polen, Spanien
och Turkiet deltar. De möttes i Odense i Danmark i
september.
Projektet handlar om vägledning, hur man ska få
studerande att nå sina mål
på snabbast sätt.
Manal, Arshi,och Betty, som alla tre studerat på Komvux Malmö Södervärn, var
med på mötet, där både lärare och studerande deltog.
Arshi har bott i Sverige i tre år och har
studerat Sfi och grundläggande kurser
på Södervärn. Nu studerar hon Restaurang och Livsmedel på Lernia och jobbar extra med catering. Arshi, som kommer från Mumbai i Indien, har en utbildning från universitetet i ekonomi.
- Jag anmälde mig själv till detta projekt
för jag är nyfiken på andra länders system och traditioner. Och jag tycker om
att prata med andra människor. Vi var
cirka 20 studerande som diskuterade i
grupp. Vi pratade om skolor i våra olika
länder, vilka likheter och skillnader som
finns. Vi jämförde också våra olika länder hur det fungerar med lagar och regler.
Manal kom till Sverige från Sudan för
tre år sedan och har också studerat Sfi
och grundläggande kurser på Södervärn. Nu studerar hon Omvårdnadsprogrammet på Lernia. I Sudan studerade
Manal datakunskap på universitetet.
Hon har också praktiserat som datalärare på Södervärn.
- Jag vill gärna utveckla mig i Datorvetenskap och är intresserad av studievägledning, så jag ställde frågor om detta.
Hur man söker, rutiner kring kurser
och finansiering av studierna.
Betty kom till Sverige från Ecuador för
nio månader sedan. Hon är gymnasielärare i hemlandet och studerar nu Sfi på
Södervärn. Hon har tidigare studerat i
Tyskland.
- Det var kul att träffa människor från alla
dessa länder. Vi pratade om studier,
språk och kulturer. Vi fick bra kontakt och
är nu vänner på facebook. I Odense besökte vi bland annat H C Andersens hus
och andra intressanta platser.
Arshi, Manal och Betty vill gärna fortsätta
i projektet.
- Vi har fått kompisar från många länder,
säger de.
Projektet har nästa möte i Turkiet i april
och sista mötet sker i Bryssel nästa år.
Bladet december 2011 Sida 2
Va med!
Va Med är ett EU-projekt finansierat av
flyktingfonden.
Projektets mål är att utarbeta ett Sfi-material i
samhällsorientering.
Störst intryck gjorde Khazar Fatemi med sin
känsloladdade film Där mitt hjärta slår. Den handlar
om när hon återvänder till Afghanistan där hon bodde
som barn.
Materialet innehåller text, bild och film. Det som skiljer
materialet från annat SO-material är att det bygger på
dialog och diskussion.
En annan intressant föreläsare var Mozhgan
Zachrison, som är kommunikationskonsult och
forskare på Malmö Högskola. Margareta har bokat
henne till en föreläsning hos oss.
Komvux Malmö Södervärn har deltagit i projektet genom
att lärare och elever har fått utvärdera materialet och
bidragit med synpunkter.
Vi var 20 Sfi-lärare, Margareta och en modersmålslärare
från Komvux Malmö Södervärn som åkte till
slutkonferensen av Va Med projektet. Det var många
intressanta föreläsare. Vi övernattade alla på hotell och
tyckte att det var givande och ett trevligt avbrott i vår
strävsamma vardag:)
Britt-Marie Goddard
Mary Eilenberg
Läs mer här:
www.vamed.se
I november informerade Britt-Marie och Mary Sfi-lärarna
om Va med-materialet, som så småningom kommer att
ligga på nätet.
De visade också film om projektet och materialet som Europeiska flyktingfonden gjort, där många lärare och elever från
Södervärn medverkade.
Bladet december 2011 Sida 3
En långsiktig hållbar skola är Sveriges nyckel
till kunskap, hälsa och välfärd!
Sverige har en kompetent och engagerad
lärarkår med bland annat flera aktiva forskare
och specialpedagoger som tar ansvar för skolan
och eleverna. De har med andra ord den
kunskap och de färdigheter som motsvarar
skolans behov.
Men de begränsade kopplingarna mellan lärarnas
yrkesutveckling, lärarutbildning och skolans behov
är ett hinder och måste samordnas bättre. Det ska
således till gemensamma riktlinjer, strategier,
handlingsplaner och resurser för att utveckla och
förbättra den svenska skolan. Lärarutbildningen har
dock fått en tydligare struktur och högre kvalitet på
många områden.
”Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s
utbildningsberedning menar att det, vid sidan av en
vassare lärarutbildning, behövs
kompetensutveckling som ligger närmare klassrum
och att arbetsgivaren har ett ansvar för att ge
lärarna tid att planera och förbereda tillsammans.
Maria Stockhaus lyfter också fram behovet av att
stärka rektorernas coachande roll (…) Om den
svenska skolan ska förbättras måste vi börja med
det som händer i klassrummet, i det avgörande
mötet mellan elev och lärare.” (”Elever i fokus för
skola i världsklass”, www.skl.se)
En långsiktig hållbar skola är Sveriges nyckel till
kunskap, hälsa och välfärd. Det handlar således om
att skapa olika dimensioner av hållbar utveckling i
skolan såsom det är i ekojordbruket,
kommunikations- och fabriksvärlden samt bredare i
samhället. Utbildningsministrarna i Östersjöområdet
har dessutom kommit överens om ett Agenda 21handlingsprogram om utbildning vars mål är hållbar
utveckling i regionen. Men det kräver ett kraftfullt
och enigt ledarskap både på det lokala och globala
planet.
Man måste se på undervisningsyrket i dess stora
helhet och försöka förbättra dess kvalitet samt höja
statusen och konkurrenskraften på
arbetsmarknaden. Det gäller även att se till att
förbättra lärarnas personliga och individuella utveckling
och skolans psykosociala arbetsmiljöer, att ha en
målinriktad skola med fokus på att locka till sig samt hålla
kvar lärare och pedagoger – och inte som idag att
nedgradera lärarnas status och sålla bort dem.
Vem tar då ansvar för lärarna? Lärare upplever problem
med hög arbetsbelastning, stress och undermålig
arbetsmiljö, där man inte kan uppnå effektiv undervisning
och arbetstillfredsställelse. Arbetsgivarna har ett ansvar
och en skyldighet att garantera en tillfredsställande
arbetsmiljö, samt att lugn och trygghet ska råda i skolan.
Arbetsgivare gör alltför ofta förhastade beslut och ger inte
skolledarna en chans att hinna hålla meningsfulla
utvecklings- och lönesamtal med lärarna. Lönesamtalen
förs oftast i en monologisk atmosfär och upplevs mer som
ett besked än ett samtal.
”Svensk skola brottas med stora problem. Det är dock helt
fel att skuldbelägga lärarna för detta.”, anser Metta
Fjelkner som är ordförande i Lärarnas Riksförbund (LR).
”Lärare har ett av Sveriges viktigaste yrken, men alldeles
för dåligt betalt. Det är fel!” (Lärarförbundet, LF)
Ljubomir T. Devic
Bladet december 2011 Sida 4
Human Scanning
Adina Ståhle har arbetat som mänsklig avläsare i 25
år. Hon är också skådespelare, psykolog,
företagsutvecklare och organisationsutvecklare.
I september besökte hon Södervärn för att föreläsa
om Human scanning.
Adina läser människor och gör ett avtryck av det
hon ser. Hon beskriver det som lager på lager av
information i mötet .
- Första lagret av information är kroppsspråket, den
överrock vi har på oss. Det är den första informationen
vi kan hämta hos en människa för kroppen ljuger aldrig!
Kroppsspråket signalerar saker.
- Nästa lager är personligheten, relationen med mig
själv. Kläderna vi har under överrocken. Varför är jag
som jag är? Hur relaterar jag till andra och min
yttervärld? Varför har du blivit präglad så?
- Sista lagret är essens, ett varande snarare än
görande. Där finns ett djupare perspektiv, känslor och
reaktioner, tillstånd av varande. Här finns
värdegrunderna: kärlek, balans och frid. Vissa kallar det
själ, gud eller kärna
- Dessa tre informationslager utgör human scanning.
Jag tittar på hur de samspelar, hur de dansar
tillsammans. Får man balans i dessa lager har man flow
i sig själv. Allt är bara precis som det ska vara. Allt flyter
på. Men man kan ha en propp i något av lagren, där det
inte fungerar.
Att vi uppfattar personer olika när vi scannar av
dem, beror på förkunskaper, värderingar, fördomar,
referenspunkter, miljö och kultur, dagsform, ålder
och kön.
- Det kallas perception, vi ser olika saker. Första
intrycket av en människa sker inom 3-5 sekunder. Då
handlar det om utseende och utstrålning. Sedan börjar
man etablera en relation och börjar läsa av personen.
Verbal kommunikation är 10 procent, medan kroppens
kommunikation utgör 80 procent.
- Ett aktivt kroppsspråk är de kommunikativa signaler
som jag skickar med kroppen, de som betyder något.
När man lyssnar har man ett passivt kroppsspråk – det
betyder ingenting, där finns inget man kan läsa.
Det finns fyra huvudtyper av personer med olika
aktiva kroppsspråk.
1. Ögonpersoner
Står för intresse. Ögonperson visar allt med ögonen, vill
ha överblick. Vilka reaktioner väcker ögonkontakt hos
andra; aggression, maktspel, statustransaktioner? Eller
näring; folk öppnar sig och berättar allt? Eller inviter?
2. Mimikpersoner
Står för relation. Är relationsbyggare; bekräftar, aktiv
lyssnare, skapar dialog, pratar och ger plats.
Mimiker är sårbara, har inget pokerface.
3. Gestpersoner
Står för talare. Gesten kommer före ordet. Lärare,
retorik, kreativa. Ofta ambivalenta – två personer. Kan
inte sitta still, känner sig då låst. Behöver stå eller röra
på sig. Gester – pratar sig bort från relationen, ”tappar”
publik, kan förlora sig i sitt eget prat.
4. Helkroppspersoner
Står för ledare. Signalerar pondus, fokus, lojalitet och
riktning med hela kroppen. Står still i olika positioner.
Skapar mycket trygghet. En strukturerad person och
given ledare. Helkroppen blir stående där de står, kan
försöka vara lite mer rörliga
Bladet december 2011 Sida 5
- Våra signaler kan krocka med personligheten.
Helkroppen kan till exempel vara blyg och inte vilja ta
plats. Och när man pratar ett annat språk än sitt
modersmål byter man ibland signalsystem. Man
förstärker ofta med ögonen för att göra sig övertygad
om att man förstått.
- Håll er till det signalsystem ni är bra på, även om man
vill vara en annan. Man kan inte byta eller vara en
kombination. Kroppsspråket är man präglad till. Vid 7-8
års ålder präglas vi, det sätter sig då, säger Adina
Ståhle.
Läs mer här:
http://adinastahle.se/
Adina Ståhle är professionell coach och utbildare
med många års erfarenhet som terapeut och
nonverbal avläsare. Hon arbetar med att
medvetandegöra personliga resurser och
utvecklar chefer och personal med Human
Scanning.
Konversatörsträff
Det kom 35 konversatörer varav en del var alldeles
nya och några hade varit med tidigare. Frågorna var
många och konversatörerna visade stort intresse för
hur Sfi är upplagt.
Margareta informerade om vem som är berättigade att
läsa Sfi, studievägarna och svårigheter att lära sig ett
språk.
Vi berättade om hur konversationen går till rent praktiskt.
Konversatörerna tyckte att det var en trevlig och informativ träff.
Britt-Marie Goddard
Mary Eilenberg
Mary, Britt-Marie och Margareta informerar konversatörerna.
Politiker besökte Södervärn
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd med ansvar för skola,
välfärd och trygghet (S), besökte Södervärn i höstas. Hon ville
veta mer om vår skolas verksamhet.
- Sedan jag tillträdde som kommunalråd med ansvar för skolan för ett
år sedan så har vi påbörjat ett intensivt förbättrings- och
utvecklingsarbete. Jag kan konstatera att vi har flera verksamheter
som håller hög kvalitet och vi har flera verksamheter som behöver
förändras för att möta elevernas varierande behov, sa Katrin
Stjernfeldt Jammeh i samband med Skolinspektionens rapport.
Läs mer här:
”Vi måste ha höga förväntningar på alla skolor” – Kommunalrådet
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kommenterar Skolinspektionens rapport.
www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/425356/vi-masteha-hoga/68521817-7C29-6F14-963B-46D95CA1DAF1
Bladet november 2011 Sida 6
Länkar
På Internet kan man hitta många olika hemsidor, som
man kan använda när man vill lära sig svenska.
Här kommer några exempel från IT-pedagog Ulf:
Hemsidor som har länkar till andra hemsidor:
Kreativ pedagogik
www.kreativpedagogik.se
Digitala spåret
www.digitalasparet.se
Tidningar:
Metro
www.metro.se
Grammatik:
8 Sidor
www.8sidor.se
Safir (Blandade övningar)
sfi.halmstad.se/safir/
Sveriges Television
www.svt.se
Testa din svenska
www.testadinsvenska.se
(Olika grammatikövningar)
TV 4
www.tv4.se
Ordkunskap:
Sveriges Radio
www.sverigesradio.se
Lexin Bildteman (Bildordlista)
lexin.nada.kth.se/lang/bildteman/
TV och radio:
Olika läromedel:
Framåt A 1Kurs A
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/24.html
A 2 Kurs A
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/40.html
A 3 Kurs A
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/41.html
Framåt B Kurs B
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/12.html
Framåt C Kurs C
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/35.html
Lexin Animationsteman
lexin.nada.kth.se/lang/lexinanim/
(Korta filmklipp som visar olika ord.)
Lexin Lexikon
lexin2.nada.kth.se/lexin/
(Lexikon på 15 olika språk)
Lyssna:
Utbildningsradion
www.ur.se/sagorivarlden
(Sagor i världen, lyssna på folksagor på lätt
svenska.)
Svenska med sång
svenskamedsang.weebly.com
(Evas sånger.)
Mål 1 Kurs B + C
www.malett.se/laromedel/sprakverktyg/2.html
Yrkessvenska:
Mål 2 Kurs C + D
www.maltva.se/laromedel/sprakverktyg/11.html
Safir Handel
sfi.halmstad.se/handel/
Rivstart A1 + A2 Kurs C
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/13.html
Safir Omvårdnad
sfi.halmstad.se/omvardnad/
Rivstart B1 + B2 Kurs D
www2.nok.se/laromedel/sprakverktyg/36.html
Safir Restaurang
sfi.halmstad.se/restaurang/
Safir Transport
Bladet november 2011 Sida 7
Ny webbplats med inspiration
Nu har en ny webbplats med inspiration öppnat för
dig som är pedagog i Malmö! Webbplatsen innehåller
pedagogisk inspiration av pedagoger för pedagoger i
Malmö.
”Pedagog Malmö är en ny webbplats i Malmö som vill
synliggöra goda pedagogiska exempel och engagerade
lärare i Malmö. Pedagog Malmö är en publik webbplats
som är till för all pedagogisk personal i Malmö, från
förskola till vuxenutbildning, i kommunala och fristående
skolor, där pedagogerna själva kan bidra med innehåll.
Det har visat sig att det inte alltid är så lätt att få
pedagoger att själva berätta eller skriva om vad de gör.
Pedagog Malmö vill ändra på detta och initiera en ny
kultur där det är självklart att dela med sig och nätverka
för att utbyta tankar och idéer kring det pedagogiska
arbetet.
Pedagog Malmö består till viss del av redaktionella
reportage där redaktionen uppsöker pedagoger ute på
skolorna och belyser deras arbete i form av artiklar och
videoreportage på Pedagog Malmö.
En annan del består av bloggar där Malmös pedagoger
ges möjlighet att själva blogga om sin skolvardag, sina
pedagogiska tankar och intresseområden, om lyckat och
misslyckat, om glädje och sorg.
Pedagog Malmö är pedagogernas webbplats, men det
redaktionella arbetet sköts av en redaktion som tillhör
Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI), Malmö stads
centrala resurs för pedagogisk inspiration och
utveckling”, står det att läsa på Pedagog Malmös
hemsida.
På webbplatsen finns också ett kalendarium för att
underlätta för Malmös pedagoger att finna kurser,
seminarier och föreläsningar i Malmöregionen från flera
olika arrangörer på ett och samma ställe.
Läs mer här:
www.malmo.se/pedagogmalmo
www.svenskamedsang.weebly.com
Alla som har Svenska med sång kan gå in på
www.svenskamedsang.weebly.com och läsa och
lyssna på de sånger Eva lagt in. Fler kommer!
Bladet december 2011 Sida 8
SO-rummet.se
SO-rummet.se är en ny pedagogisk resurs för dig
som är intresserad av historia, religionskunskap,
geografi och samhällskunskap.
Webbsidan fungerar både som ett läromedel och en stor
länkportal med tusentals granskade och utvalda svenska
länkar med anknytning till SO-ämnena. Allt material är
indelat i över 700 ämneskategorier där du också hittar
SO-rummets egna faktatexter om olika ämnen.
Webbsidan riktar sig i första hand till elever och lärare på
högstadiet, gymnasiet, komvux och högskolan.
Är du duktig på att skriva och har goda kunskaper inom
något av ämnena historia, religionskunskap, geografi
eller samhällskunskap? I så fall är du varmt välkommen
att medverka som textförfattare på SO-rummet.
Läs mer här:
www.so-rummet.se
Öppet hus på JobbNu
JobbNu vill utveckla individanpassade yrkesutbildningar för
särvux-elevers inträde på arbetsmarknaden. Den 1 december
höll de öppet hus på Föreningsgatan 22.
Mikaela berättade om deras besök på minidrejkurs på
Wallåkra Stenkärlsfabrik och prova-på glasblåsning på
Incendi glashytta i Höör.
Gun berättade om sitt praktikarbete som fruktkorgspackare.
Gästerna bjöds på god mat, kaffe och hembakta kakor.
Bladet december 2011 Sida 9
Exigo
Exigo är ett samverkansprojekt mellan Malmö
Stad, Arbetsförmedlingen och Region Skåne,
som riktar sig till arbetssökande malmöbor
(18-45 år) med posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD) orsakat av krigsupplevelser.
På Exigo, som har lokaler på Ledebursgatan
sedan augusti 2010, arbetar processledare,
kurator, arbetsmarknadssekreterare och
praktiksamordnare från JobbMalmö, pedagoger
från Komvux Södervärn, samt personal från AF
och Region Skåne.
Åsa Perrett och Anna Rosendahl med deltagare på Exigo.
Vägen till arbete ser olika ut för alla, men
gemensamt för Exigos deltagare är behovet av extra
stöd på vägen mot arbetsmarknaden.
Kompetensutvecklingen består av
svenskundervisning, samhällsorientering,
arbetsträning, praktik och AF-stöd.
Friskvården innebär hälsosamtal, rådgivning kring
sömn, stress, kost och motion, fysisk aktivitet på
recept (FAR), body balance och avslappningsträning.
Exigo har behandlingsplatser på Röda Korset, Teamet
för Krigs- och Tortyrskadade, samt erbjuder
kuratorsstöd individuellt och i grupp. Målet är att minst
40% av deltagarna skall ha arbete eller reguljära
studier efter avslut samt att 100% upplever ett
förbättrat mående. För närvarande uppnår ca 35%
arbete och ca 80% upplever en bättre hälsa.
Anna Rosendahl och Åsa Perrett är pedagoger på
Exigo.
- Varje dag här är en utmaning med glädje, positiv
feedback och uppskattning, säger Åsa. Deltagarna är
tacksamma för den hjälp vi erbjuder. Men det är också
en extrem pedagogisk utmaning. Det är snabba
beslut, flexibilitet och att kunna vända situationer som
gäller här.
- Deltagarna är vuxna människor som vill något, som
ska något och har stora förväntningar. Mitt jobb är att
se till att de når sina mål, säger Åsa.
Det har varit en tuff höst för deltagarna, då de har haft
föreläsningar med Teamet för krigs- och
tortyrskadade.
- Allt kommer upp till ytan igen, som deltagarna måste
bearbeta. Men det har stor verkan och de mår bättre.
Exigo har också haft samarbete med Malmö högskola
under våren.
- Våra deltagare klarar sig bra muntligen, eftersom de varit
i Sverige i många år, men skriver och i vissa fall läser
sämre. Hur kan vi effektivt utveckla skriftspråket och
läsförmågan? Genom samarbetet med högskolan har vi
fått förslag på metoder för att förbättra skrivförmågan,
säger Åsa.
- Det finns ljusa dagar och mindre ljusa dagar, säger
Anna. Vi kan prata om ganska avancerade saker och
deltagarna kan ta upp allvarliga ämnen som de vill
diskutera. De känner en trygghet här, det är som en frizon.
Kontakten mellan män och kvinnor fungerar också bra här.
De umgås på ett neutralt sätt, det är ofta skratt vid
fikabordet.
- Det är över all förväntan att arbeta här och ett livligt
utbyte kollegor emellan som är öppna för att prova olika
möjligheter. Det känns väldigt stimulerande. Men det är
tålamod och vänlighet som gäller när jag är här. Man
måste tänka på vem man har framför sig, och inte visa
otålighet i klassrummet, säger Anna.
- Kollegorna är bollplank, och det finns en stor styrka i vårt
lilla team här. Vi använder varandra som stöd. Atmosfären
här är lugn, lugnet sitter i väggarna. För många av våra
deltagare är det oerhört värdefullt att komma hit. Många
har ju levt i ensamhet och isolation väldigt länge. Exigo blir
ett stående inslag i deras liv som påverkar hela familjen,
säger Anna och Åsa.
Bladet november 2011 Sida 10
Stafettpinnnen: Ellen Nilsson:
”Om jorden går under, är jag övertygad om att det fortfarande
kommer att finnas böcker – då är jag räddad!”
Ellen Nilsson, 25 år, undervisar i Sfi på Komvux
Malmö Södervärn sedan januari i år. Då hade hon
fått ett förbryllande samtal från en man som hette
Bertil.
- Kan du vicka? undrade han, och jag förstod
ingenting. Det var en kompis som hade tipsat Bertil om
mig. Hon skulle egentligen själv ha vickat på skolan,
men annat kom emellan. Så det är tack vare henne
jag fick jobbet. Jag var inte riktigt färdig med min
utbildning, så en vecka efter att jag börjat jobba gick
jag upp med mitt examensarbete.
Ellen började på Pildamm och vikarierade där i en
vecka.
- Jag trivdes jättebra och arbetslaget MFF föreslog att
jag skulle skicka en ansökan till Yerk om fortsatt jobb.
Och sedan har det rullat på.
Hon säger att hon valt rätt yrke.
- Det är jag helt säker på! Men jag hade aldrig trott jag
skulle jobba med Sfi. Det var aldrig något jag tänkt på.
Jag har utbildat mig till gymnasielärare i svenska och
religion och trodde det var det jag skulle jobba som.
Men första tjänsten som lärare blev alltså i Sfi.
- Jag hade aldrig undervisat i Sfi tidigare, men det
kändes helt naturligt. Jag fick en 1B-grupp och det
gick bra. Eleverna var härliga och skojfriska. ”Vad
tycker du om invandrare?” var det en som frågade mig
första lektionen. ”Vad är detta?” tänkte jag och försökte
komma på ett bra svar. Men sedan gapskrattade hela
klassen, de förstod att jag var ny och försökte sätta dit
mig. Men kärleksfullt och med humor.
Just nu har Ellen inga tankar på att jobba på
gymnasiet. Men studierna i religion har hon stor
nytta av på Sfi.
- Mina kunskaper om olika religioner har hjälpt mig
mycket inom Sfi. Jag kan begreppen och har ett
genuint intresse för religion. Det ger en väldig respekt
från eleverna att jag har läst om deras religioner, att
jag är bekant med koranen, till exempel.
Hon har däremot aldrig haft en lektion i ämnet
religion.
- Det är absurt egentligen. Men jag har stor nytta av
det i undervisningen, särskilt när vi diskuterar olika
religioner i Sverige.
Sin lärarpraktik gjorde Ellen på högstadiet på
Vårboskolan i Arlöv.
- Det är jag glad för. Jag är själv uppvuxen i Limhamn
och har aldrig gått i en skola med den typen av
problem. Det var tufft, men där lärde jag mig mycket.
Bladet december 2011 Sida 11
Ellen bodde i Limhamn fram till studenten. När hon
var 18 år flyttade hon hemifrån, till Sorgenfri.
- Det var ett tufft område med knarklangare och
prostituerade. Jag var rädd ibland, men har alltid velat
vara självständig, så det gick bra.
Direkt efter gymnasiet började hon plugga på
Malmö högskola.
- Jag pluggade och jobbade extra på Espresso House
på helger och lov. Jag jobbade också inom äldrevården
på ett privat boende under hela studietiden.
Som barn ville Ellen bli brandman, polis,
bibliotekarie eller socionom, i nämnd ordning.
- Men jag lekte alltid lärare med min gosedjur. Jag var
en ganska pedantisk lärare och det är jag fortfarande.
Jag uppskattar struktur, ordning och reda. Det ger mig
trygghet.
I gymnasiet hade Ellen ett avgörande samtal med
läraren i samhällskunskap.
- Jag tyckte mycket om henne. ”Du ska bli lärare!” sa
hon. Och det väckte något hos mig, det blev mer som
en realitet.
Svenska var en självklarhet när hon skulle välja
ämnen.
- Jag älskar litteratur! Egentligen ville jag ha
samhällskunskap som sidoämne men insåg att
svenska och samhällskunskap är två alltför tunga
ämnen. Så jag tänkte efter: ”Vad i samhällskunskap är
det jag tycker om?” Jo, diskussionerna, men de kan
man också ha i religion. Och det etiska perspektivet
intresserar mig också mycket.
Ellen växte upp i ett akademiskt hem.
- Mina föräldrar hade gjort en klassresa och jag och
min syster hade aldrig något val, det var så självklart
att vi skulle studera vidare. Det var inga diskussioner
om det och det är jag glad för nu.
Det blev också många resor med familjen.
- Det är en annan sak som mina föräldrar har gett mig!
Vi reste mycket och jag fick se många länder under
min uppväxt. Vi tågluffade och gjorde resor till Kanada,
USA, Indien … Många som slutar gymnasiet har ett
behov av att se världen innan de studerar vidare. Men
inte jag – det hade jag redan gjort.
Men Ellen älskar fortfarande att resa.
- Min sambo och jag har en dröm – att flytta till Tokyo.
Han utbildar sig till tv-spels- designer, så Japan lockar.
Jag är medveten om att vi nog måste lämna Sverige så
småningom på grund av hans större möjligheter att få
jobb i andra länder. Men det tycker jag ska bli
spännande.
Deras stora gemensamma intresse är tv-spel, serier
och teknik.
- Min absoluta favorit är den postapokalyptisk genren,
både när det gäller spel, film, tv-serier och böcker. Jag
tycker om den psykologiska aspekten. Hur skapar man
ett nytt samhälle? Vilka sidor hos människan visar sig
när man inte har kvar tryggheten?
Litteratur är annars Ellens andningsluft. Hon sitter
alltid med en bok hemma.
- Vad som än händer i livet så läser jag hela tiden, ofta
flera böcker samtidigt. Min sambo och jag säger att vi
”umgås separat”. Vi sitter i samma rum, han med tv-spel
och jag med böcker. Det är tur att vi båda har varsitt
brinnande intresse, det gör att vi respekterar varandras
behov av egen tid.
Det är antingen skräck eller klassiker, Ellen dras till
båda genrerna.
- - Min favoritförfattare är John Steinbeck. Hans böcker
har jag läst om många gånger. Ofta när jag läser
klassiker så handlar det om efterkrigslitteratur och det
har ju samma tema som postapokalyptiska böcker,
nämligen människans överlevnad i en förstörd värld.
Hon har många böcker och drömmer om ett eget
bibliotek.
- Jag tycker om att gå på antikvariat. Älskar doften av
gamla böcker. Och ljudet, det knakar lite när man
öppnar dem. Att hitta en riktigt bra bok för 5 kr – det är
lycka. Och om jorden går under, är jag övertygad om att
det fortfarande kommer att finnas böcker – då är jag
räddad!
Ellen skrev dikter när hon var yngre och har alltid
tyckt om att skriva och leka med språket.
- Jag har alltid fått mycket positiv respons på det jag
skrivit. Det kommer från läsningen, insikten i hur språket
fungerar och hur man kan laborera med det.
Hon är fortfarande glad för jobbet och särskilt över
glädjen med eleverna.
- Jag har sett och lärt mig att det finns så stora problem.
Forts nästa sida
Bladet december 2011 Sida 12
Det är tufft att veta att det sitter människor i mitt
klassrum som mår väldigt dåligt. De har gått igenom så
mycket, men kan ändå skoja och skämta. Jag kan
finnas för dem, vara ett stöd för dem. Skolan innebär
många gånger en paus från alla problem, och mitt
motto är att vi ska skratta minst en gång varje lektion.
Då vet jag att de i alla fall har fått en liten paus från
sina problem. Dessutom ska det ju vara roligt att
studera!
Fakta
spenderade många kvällar framför skivspelaren, och
han lärde mig uppskatta The Beatles och Rolling
Stones.
Favoritresmål: Berlin
Drömjobb: Skriva läroböcker i svenska. När jag blir
äldre – att utbilda lärare på lärarhögskolan.
Det visste ni inte om mig: Har blått bälte i karate. Kan
tänka mig att ta upp karate igen och satsa på svart.
Ellen skickar stafettpinnen vidare till:
Favoritfärg: Lila
Favoritmat: Pasta
Favoritdryck: Pepsi Max
Favoritband/artist: The Kinks. Jag är uppväxt med 60-
- Ljubomir Devic. Ljubomir är en man med många
bollar i luften, men han är också ganska hemlighetsfull.
Vilket av alla hans projekt skulle han vilja jobba med på
heltid?
talsmusik och gillar det fortfarande. Pappa och jag
Vad vill du läsa om i Bladet?
Redaktionen tar tacksamt emot tips till innehåll i
Bladet! Det är enormt kul när kollegor kontaktar mig
och säger:
- Har du lust att träffa våra deltagare i On the Right
Track och göra en intervju med dem?
Denna fråga fick jag av Karin Södergren och Maria
Cwenar härförleden och det resulterade i artikeln på
första sidan.
Britt-Marie och Mary har skrivit texter om Va Med! och
Konversatörsträffen, Annika tipsade om Kina-besöket i
hennes klassrum, Ljubomir skrev en insändare och
Ester informerade mig om Mötet arbetsmarknad och Sfi.
Strålande!
Vad vill DU läsa om i Bladet?
Hilsen Red.
Jordens snällaste apa?
Är människan god eller ond? Samarbetsvillig eller
inriktad på konkurrens? Ny forskning utmanar den
etablerade bilden av människans medfödda natur.
Se filmen ”Jordens snällaste apa – en dokumentär om
människans natur”
Vi får följa författaren Lasse Bergs resor för att ta reda på
hur människan blev människa. I filmen presenteras tesen
om att det kanske inte är konkurrens och kampen för
överlevnaden som format människan, utan samarbete och
solidaritet.
Filmen rör sig mellan vårt liv idag och ursprunget i Afrika och forskningen visar att det inte är den starka som drivit
utvecklingen framåt, utan den smarta. Lasse Berg söker
förklaringen till sådant som vi fyller våra liv med - mode,
musik, religion och sex - och hittar svaren hundratusentals
år tillbaka i tiden.
Nu, när människosläktet står inför sina största
utmaningar någonsin, presentera filmen ett
optimistiskt budskap.
Baserad på Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari.
Regi: Martin Widman / dokumentär / Sverige / 2009 /
tal på svenska och engelska, svensk text / 58 min /
Grundskola 7-9, Gymnasieskola, Vuxen
Strömmande media / VS2826
http://selma.pedc.se/record=b1220910~S20*swe
Bladet december 2011 Sida 13
Ute är Inne - konferens i Malmö
Susanne Hansson
och Joakim Dahlin,
lärare på
IntroRehab, hade
tipsrunda för
besökare på Ute är
Inne-konferensen.
Ute är inne är en nordisk konferens om
utomhuspedagogik - Mångfald och lärande i
stadens natur- och kulturmiljö
Den tredje konferensen om utomhuspedagogik
tog plats i Malmö i september. Här sattes stadens
utemiljö i centrum med inspiration från havet,
kulturlandskapet och andra spännande platser i
staden.
Deltagarna fick ta del av både nya och beprövade
verktyg för lärande i lokal skolutveckling - med
närmiljön som lärmiljö – i 183 workshops. IntroRehab
stod för en av dessa workshops och hade tipsrunda
med deltagare från Sverige, Danmark och Norge.
Platsen var IntroRehabs odlingslott i Slottsträdgården.
Utomhuspedagogik i språk med naturen som verktyg är
något som Sfi-lärarna Susanne Hansson och Joakim
Dahlin ägnar sig åt i sin undervisning av nyanlända
flyktingar med krigstrauman. Pedagogerna har
utvecklat arbetssätt utifrån deltagarnas behov och
intressen.
De berättade om verksamheten och ställde frågor om
Malmö och Skåne, samma frågor som deltagarna på
IntroRehab får på sina tipsrundor.
- Tipsrunda är ett bra sätt för våra deltagare att lära
känna sin stad och region. De får träna på att ta sig
runt i Malmö
Utomhuspedagogiken ser naturen som lärobok och
läkande kraft. Utflykter och studiebesök i närmiljö ger
språket mening, innehåll och utgör grunden i
språkundervisningen.
- Vi gör ofta utflykter med våra deltagare. ”Tack för att ni
hjälper oss att komma ut”, får vi ofta höra. Intresset har
ökat enormt och många av våra deltagare är med på
varje utflykt nu. Vårt motivationsarbete har gett resultat.
Vi förklarar alltid varför vi gör saker, då når vi de flesta.
Förklarar varför vi tror på det här. Planerar besök på
ridskola i framtiden. Beröring hjälper till i rehabiliteringen
Hittills har 43 procent av eleverna kommit ut i arbete
efter språkutveckling och rehabilitering på IntroRehab.
- Vi har en stor målgrupp och den ser tyvärr inte ut att
minska. Men vi visar bra resultat och vi har fått mycket
uppmärksamhet, både i Sverige och i Danmark. Vi är
hela tiden öppna för nya idéer och blickar mera framåt
än bakåt med eleverna. Vi vill förmedla ett slags hopp
inför framtiden. Våra deltagare har gått igenom så
mycket men ändå finns så mycket ödmjukhet och
omtanke kvar.
- Vi känner oss mycket priviligierade att arbeta på
IntroRehab, säger Susanne och Joakim.
Läs mer här:
www.utenavet.se
Utenavet är ett nationellt nätverk för främjande av
utomhuspedagogik
Bladet december 2011 Sida 14
1.275.000 ark papper
Det är bra att vi tar upp aktuella frågor i
klassrummet och är mindre bundna vid
läroböcker som någon annan satt ihop
åt oss. Däremot måste vi hitta andra sätt
att arbeta på än att kopiera papper.
Vi ska försöka ha råd med att satsa på en
utbyggnad av kanoner i klassrummen och
IT överhuvud taget. Då kan vi
förhoppningsvis visa en (nästan) icke
miljöpåverkande bild på vita duken i stället
för att kopiera upp samma bild i 25 ex.
Malmö, skruvar på sig. Huset är generat, helt
enkelt!
Om vi la papperen på rad skulle det bli en
sträcka på 38 mil. Då är du 12 mil söder om
Berlin, eller nästan framme i Norrköping om
du åker åt andra hållet.
Och du, skriv inte ut det här på papper, är du
snäll! Vi skymmer utsikten i Torson.
Hur mycket papper gör vi av med, tror du?
Svaret är att vi under 2011 på vår skola gör
av med 1.275.000 ark papper i utskrifter
och kopiering. Det som skulle bli det
papperslösa samhället har blivit det
pappers-slösande samhället i stället. Det är
en 127,5 m hög stapel. Turning Torso är
190 m. På ett och ett halvt år når vi högre
än Turning Torso. Då kan vi också räkna ut
varför byggnaden, den högsta i miljöstaden
Stipendier för utveckling av undervisning
Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse
annonserar stipendier för utdelning under 2012.
I mars 2010 delade stiftelsen ut sju stipendier på
totalt 460 000 kronor. Beloppet beräknas bli högre
2012.
I stiftelsens ändamål ingår att stödja och uppmuntra
utveckling av undervisning och utbildning på alla nivåer
inom det svenska utbildningsväsendet.
Mottagare till stipendierna skall vara lärare eller lärare i
samarbete med studerande vid svenska skolor,
högskolor och universitet samt övriga engagerade i
undervisning eller utbildning.
Se vidare stiftelsens hemsida www.ingemarsson.se där
du också kan hämta ansökningsblankett.
Senast 1 mars 2012 vill de ha din ansökan.
Bladet december 2011 Sida 15
Massmedier och yttrandefrihet

Vad menas med massmedier?

Vad är information?


Vad är sanning? Hur ska en journalist finna
sanningen?
Vad är propaganda?

Vad innehåller en dagstidning?

Hur kan vi påverka innehållet i massmedierna?

Vad tycker ni att er Webbtidning ska innehålla?
Intressanta frågor att diskutera med eleverna, inte
sant?
Jag har under höstterminen besökt klasser - både på
Södervärn och Pildamm - för att diskutera med eleverna
om massmediers roll i samhället och fortsätter gärna med
det under vårterminen.
Prövotid i svenskt medborgarskap
Vad tycker eleverna?
Då får jag också tillfälle att få veta vad eleverna tycker att
webbtidningen ska innehålla! Målet är naturligtvis att få
fler elever att delta i tidningen.
Vi tycker inte att hans förslag är bra, men vi tycker att
det är bra att invandrare som gör allvarliga brott ska
utvisas. Vi tycker också att Reepalu ska tänka på alla
de invandrare som inte gör ett brott. Varför ska alla de
vänta i två år extra på sitt medborgarskap?
Vi är några elever som studerar Sfi i Malmö. Vi har
läst en artikel om Ilmar Reepalus förslag om prövotid i
svenskt medborgarskap.
Det är bara att kontakta mig, så bestämmer vi en tid.
En insändare kommer till
Till höger ses Tuva Jeschko och hennes grupp Sfi1C3,
som jag besökte på Pildamm i höstas. Det blev en bra och
intressant diskussion om massmedier och yttrandefrihet,
som resulterade i denna insändare till webbtidningen.
Red.
Vi tycker att det inte spelar någon roll med prövotid
eftersom en person som vill göra brott kan göra det
oavsett om det är två års prövotid eller mer.
Vi tror istället att om Malmö stad skapar fler jobb och
har fler aktiva poliser, är det en bättre lösning på att
minska Malmös brottslighet.
Klass SFI1C3
Kontaktpersonverksamhet
Vill du träffa en person som nyss flyttat till Malmö från
ett annat land? Vill du som är nyanländ träffa en
svensk? Genom kontaktpersonverksamheten kan ni
mötas!
Kontaktpersonverksamheten är en del av JobbMalmö som
är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser
inom Malmö stad.
Genom kontaktpersonverksamheten träffas svenskar
och nyanlända invandrare. Att vara kontaktperson är
frivilligt och gratis, det är ett ideellt engagemang. Syftet
är att mötas, möta någon man kan få ett utbyte
med, kulturellt, språkligt, utbildnings- eller
yrkesmässigt. Kanske har man samma intresse,
eller samma familjesituation, eller så är man bara
nyfiken på människor!
Man kan bli matchad individ mot individ, men också
familj mot familj. Man väljer själva när, var och hur
ofta man vill träffas.
Läs mer här:
http://www.malmo.se/
kontaktpersonverksamheten
Bladet december 2011 Sida 16
Dyslexiförbundet besökte Södervärn
Lisa och Catharina från FMLS besökte
Södervärn under Dyslexiveckan i höstas, då
över 120 arrangemang genomfördes i landet
för att uppmärksamma situationen för
personer läs- och skrivsvårigheter.
Dyslexiförbundet FMLS är ett handikappförbund
som samlar personer med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi, personer med
matematiksvårigheter/dyskalkyli, deras anhöriga,
föräldrar och andra intresserade.
Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet
och har drygt 6.000 medlemmar organiserade i
cirka 60 föreningar runt om i landet.
Förbundet har en rådgivnings-, och
informationsverksamhet - Skrivknuten - som
vänder sig till allmänhet och skola. Skrivknuten
stöds av utbildningsdepartementet och
Skolverket. De har också en tidning som heter
Läs & Skriv och utkommer 4-6 gånger per år i
17.000 exemplar.
LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill
förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter.
Många elever med läs- och skrivsvårigheter har
en
jobbig skoltid. Trots att de anstränger sig upplever
de ständiga misslyckanden då de inte får
förståelse för sina svårigheter. Men det
finns också exempel på hur olika lärare lyckas stötta och
hjälpa de här eleverna.
LÄSK-Pärmen som finns att ladda ner ger en hel del tips till
undervisningen för de med läs- och skrivsvårigheter.
De organisationer som står bakom LÄSK-pärmen är
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB),
Dyslexiförbundet FMLS och Svenska Dyslexiföreningen.
Läs mer här:
www.dyslexi.org
www.fdb.nu/PageFiles/88/LASKPARMEN.pdf
Arbetslagens egna hemsidor
I olika arbetslag på skolan har man egna hemsidor.
Här är några exempel:
Språkstationen
http://sprakstationen.weebly.com/
Svenska med sång
http://svenskamedsang.weebly.com/
Må bra
http://mabra.weebly.com/
Möten för framtiden
http://studerasvenska.weebly.com/
Några arbetslag har också Wikisar på gång. Här är
ett exempel som är på gång:
Arbetslaget Birgitta, Ulf, Kristina, Tove
http://bukt.wikispaces.com
LIS, Lingua Interaktiv Svenska
www.datalingua.net/sodervarn
är en plattform som kan användas till mycket.
Ta kontakt med Ulf eller Kristina om du vill lära dig
mer om LIS.
Bladet december 2011 Sida 17
Rundabordssamtal om unga och arbetsmarknad
- Detta är första gången jag trivs i skolan. Det var
för mycket press och stress tidigare när jag gick på
gymnasiet. Det har vi inte här. Jag har valt att satsa
på skolan nu, för jag ser konsekvenserna om jag
inte gör det. När man förstår vad ansvar innebär, då
satsar man! berättade en av eleverna i E2C, Second
Chance School, vid ett rundabordssamtal på
Komvux Malmö Södervärn tillsammans med
riksdagsledamöterna Mehmet Kaplan och Esabelle
Dingizian, båda MP.
Mehmet Kaplan och Esabelle Dingizian besökte
Komvux Malmö Södervärn i oktober. Fokus för besöket
var en diskussion om vad vi gör för att motverka att
unga hamnar i arbetslöshet. De fick träffa några av dem
som jobbar med ungdomar och arbetsmarknad i Malmö
vid ett rundabordssamtal med representanter från
Komvux Södervärn, Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen,
SEF Unga samt studievägledare från
Vägledningscentrum. Kommunalrådet Lari PitkäKangas (MP) medverkade också.
De fick också träffa elever från Krafttag Ung och E2C,
Second Chance School, som tillhör Komvux Södervärn.
Lyssna och samla idéer
- Vad kan vi göra för att inte förlora en hel
ungdomsgeneration? Vi är här för att lyssna på er och
samla era tankar och idéer. Ni som jobbar ute på fältet
har ju sett det mesta. Det är därför vi vill lyssna på er.
Om ni inte är med på båten och är med och förändrar,
så spelar de vackra orden ingen roll, sa Mehmet
Kaplan.
- Vi vill verkligen ta tag i ungdomsarbetslösheten. Alla
som arbetar med ungdomar vet att det har inget med
konjunkturer att göra. Vi tror på utbildning i alla dess
former, men skolorna måste bli bättre på att samarbeta
med näringslivet och arbetsmarknaden, sa Esabelle
Dingizian.
Många frågor runt bordet
Lari Pitkä-Kangas ställde många frågor till
representanterna runt bordet.
- Vilket är det största problemet med att koppla
ungdomar till arbetsmarknaden? Hur kan man bättre
samordna Arbetsförmedlingens arbete med Malmö
stad? Är utbildning en nyckelfaktor? Har vi tillräckligt med
alternativ för att ge de unga en andra chans?
- Vi måste lyfta utbildningarna till de så kallade
okvalificerade jobben. Det gäller också att fånga upp
personer som har intresse av företagande och
entreprenörskap och skapa de nätverk som behövs. Vi
måste satsa på alla – inte bara på lågutbildade, sa Kent
Berglund från SEF Unga, som erbjuder
visstidsanställningar på sex månader inom stadsdelar och
förvaltningar i Malmö för ungdomar 18-24 år.
- Det är viktigt att se vad som är problematiken bakom. 49
procent av befolkningen i Malmö är under 35 år.
Arbetslösheten i Malmö ökar totalt sett, liksom
arbetsgivarnas krav. De företag som etablerar sig i
Malmö, exempelvis inom IT, behöver högkvalificerad
arbetskraft, sa Ulrika Scholander, Arbetsförmedlingen.
- Det gäller att samla alla förutsättningar och skapa ett
gott samarbete med olika instanser i Malmö. Vi måste
modernisera vårt synsätt. Malmö stad ska framstå som ett
gott exempel på en arbetsgivare som tar sitt ansvar och
tar emot de med sämst förutsättningar, sa Saida
Sokolovic, verksamhetschef på Jobb Malmö.
Samspel mellan utbildning och arbetsmarknad
- Samspel mellan utbildning, näringsliv och
arbetsmarknad är av stor betydelse. Hur jobbar ni med
detta? undrade Lari Pitkä-Kangas.
- Arbetsförmedlingen måste vara med redan i
grundskolan och informera om yrken och arbetsmarknad i
Bladet december 2011 Sida 18
regionen. Mer prao och praktik på högstadiet. Många
har en diffus bild av vad ett jobb innebär, så det är viktigt
att tidigt få se arbetsplatser. Att besöka andra
utbildningsenheter innan man gör sina val är också
önskvärt. På Arbetsförmedlingen ska vi också återinföra
vägledningstjänsten, sa Ulrika Scholander.
- Vi validerar mycket och det gör vi bra i Malmö. Men vi
måste komplettera validering med att exponera de
arbetssökande för andra möjliga branscher i vårt
närområde. Vi satsar också på språkpraktik inom Sfi,
men vill gärna se mer praktikarbete även för våra
komvuxelever inom grundläggande och gymnasiala
kurser, sa Yerk Liveröd, rektor Komvux Malmö
Södervärn.
Allting är politik
- E2C, Second Chance School, är studieförberedande
gymnasieutbildning för ungdomar mellan 20-30 år som
står utanför arbetslivet. Vi kombinerar studierna med
friskvård, studiebesök och praktikutbyte. Många elever
går vidare till folkhögskolor och olika yrkesutbildningar,
en del går ut i arbete. Studierna är inte CSN-berättigade,
utan eleverna har försörjningsstöd. Men det är väl
investerade pengar, projektet fungerar alldeles utmärkt,
sa Per Åkerlind, projektledare E2C.
- Vi inom Krafttag Ung samarbetar med JobbMalmö.
Våra elever är 19-25 år och kommer direkt från IVIK.
De studerar Sfi och lär sig om arbetsmarknaden. Vi har
en arbetsmarknadscoach från AIC och ordnar
praktikplatser för de som önskar. Vi ordnar också
mingel, då vi bjuder in olika arbetsgivare, beroende på
elevernas intressen. Vi besöker mötesplatser och
kulturhus, som t ex Garaget. Det är viktigt att vi visar
att de finns, sa Sara Elovsson, Sfi-lärare på Krafttag
Ung.
- Allting är politik! Engagera er i vardagen. Var
delaktiga och påverka. Protestera. Säg om något är
bra eller dåligt, uppmanade Esabelle Dingizian
eleverna vid bordet.
- Och skicka gärna sms till mig om ni kommer till
Stockholm, så ska jag visa er riksdagen, avslutade
Mehmet Kaplan och delade ut sitt visitkort till eleverna.
Sfi-mässa
Glöm inte Sfi-mässan på
Stadsbiblioteket fredag 16 december
kl 10-12 och 13-15.
Eva Bornemark och Världens kör står
för sången.
Bladet december 2011 Sida 19
Möte arbetsmarknad och Sfi
I höstas var det dags för andra mötet mellan arbetsmarknad och
Sfi denna termin! Även denna gång i regi av Ester Schneider, som
bland annat berättade om arbetet med Meritportfölj och visade
exempel på elevers meritportföljer.
Adisa och Elena berättade om sin väg till
jobb, från Sfi och fram till idag. Adisa är
skolsekreterare och Elena är ekonom.
Båda jobbar på Södervärn!
Här pratar Ester med Angela, som är tillbaka på Södervärn för att
komplettera sina studier inför fortsatta studier på Lunds universitet.
- Man måste tänka på framtiden. Nu har jag också uppmanat min man
att studera och jobba! sa Angela.
Deltagarna fick se en
film om Muthab
Raof, som berättade
om sitt drömjobb busschaufför.
- Det enda yrke jag
inte kan få i mitt
hemland! berättade
Muthab i filmen.
Idag arbetar hon
som busschaufför i
Sverige.
- Det finns alltid lediga jobb - även när det är dåliga
tider. Därför är det alltid lönande att söka jobb. Ni
måste förmedla er kompetens och besöka väldigt
många arbetsgivare.
- Därför är det viktigt att upprätta en meritportfölj
som är väl genomtänkt. Ta alla chanser att träffa en
arbetsgivare! Tänk igenom vad ni ska prata om, visa
vilka ni är och vad ni kan.
- Man blir besviken många gånger innan man hittar
ett arbete. Men sedan är det lättare att hitta ett jobb
när man redan har ett, sa Per Ekdahl från
Arbetsförmedlingen.
Sfi-lärare Marina informerade
om Språkpraktik, som hon är
samordnare för, och
berättade om dess fördelar.
- Det viktigaste är att man
verkligen vill! Du kan få
språkpraktik på förskola,
skola, loppis, inom kök eller
städ, som vaktmästare eller
inom försäljning. Eller på en
arbetsplats som du själv
ordnar. Men det måste vara
en plats där du får praktisera
din svenska, sa Marina.
Bladet december 2011 Sida 20
Besök från Kina
I oktober hade Södervärn vänbesök från Yunnanprovinsen i Kina, som representanter för vår skola
besökt tidigare.
- Då kommer man till mig, svarade Marie, som är
fackombud för Lärarförbundet, och det hördes många
skratt runt bordet.
Den Globala Skolan genomför varje år fyra globala resor
till några av Sveriges samarbetsländer i Asien, Afrika och
Latinamerika. Dessa resor ingår i Den Globala resan –
interkulturellt lärande.
- Har eleverna också en fackförening? undrade en
annan, varpå Torbjörn berättade om Studeranderådet
och dess representanter vid skolans
samverkansmöten.
- Vad diskuterar ni där? Röstar ni om besluten? Gör
eleverna utvärderingar? Hur blev ni rektorer och
fackombud?
Först på dagen var det möte med Torbjörn, Pia, Meit,
Marie och Ronny. Torbjörn berättade om vuxenutbildning
i allmänhet och vår verksamhet i synnerhet och
deltagarna visade stort intresse. De ställde många frågor,
som hur många elever det finns i varje klassrum och var
kommer de ifrån. De undrade också mycket över lärarnas
utbildning, fortbildning, auskultationer, medarbetarsamtal
och lönesamtal.
- Vad gör man om man är missnöjd med sin
löneförhöjning? undrade en av deltagarna.
Ja, frågorna var många. Efter frågestunden fick
deltagarna besöka olika klassrum och fortsätta
diskutera med våra deltagare, bland annat hos Annika
Ekman.
Läs mer om Den Globala resan här:
www.programkontoret.se/sv/Den-globala-skolan/
Den-globala-resan/
Önskar Redaktionen