Det naturvetenskapliga ämnesspråket

2011‐06‐01
Det naturvetenskapliga
ämnesspråket
Åsa af Geijerstam
[email protected]
Uppsala universitet
1. …i sig självt
• Hur
H ser det
d ut??
• När finns det?
• Varför finns det?
3. …
och praktiken
• metoder för att arbeta med ämnesspråk
• Textförlopp
• I styrdokumenten
2. …och
eleven
•Faktorer som påverkar förståelsen
•Textrörlighet
4. Forskarskola i Ämnesspråk i
matematiska occh naturvetenskapliiga
praktiker
Presentationens innehåll
Det naturvetenskapliga språket…
1
2011‐06‐01
Hur ser det naturvetenskapliga
språket ut?
…karakteriseras ofta som (1)
( )
informationstätt (2) tekniskt och (3)
objektivt.
Stort fokus på nominalfraser i studier av
det naturvetenskapliga språket
◦ Nominalfrasen
N i lf
ett kä
känsligt
li index
i d för
fö
register (Quirk et al 1985)
Utbyggda nominalfraser
Energin som behövdes kom från
g vid åskväder,,
elektriska urladdningar
värme från vulkanutbrott och strålning
från solen.
y En saltkristall innehåller lika många
positiva som negativa jonladdningar.
y
(Andréasson m.fl. 2002. Kemi för
grundskolans senare del. Ur Magnusson,
2008)
2
2011‐06‐01
Nominaliseringar
Två lika stora zinkbleck får reagera med
saltsyra […] Reaktionen sker snabbast i den
koncentrerade saltsyran.
y Etanol framställs genom att kolhydrater jäser
[…] Jäsningen åstadkoms av jästsvampar som
omvandlar sockret till koldioxid och alkohol.
y
Halliday och Martin, 1993
…the elaborated register of scientific
knowledge reconstrues [reality] as an
edifice of things. It holds reality still, to be
kept under observation and experiment
with; and in so doing, interprets it not as
changing with time (as the grammar of
clauses
l
i
interprets
iit)) but
b as persisting
i i – or
rather, persistence – through time, which
is the mode of being a noun.
3
2011‐06‐01
Teknikalitet och abstraktion
y
y
Ord med annan betydelse än den vardagliga
((volym,
y blandning,
g förening)
g)
Ord med enbart ämnesspecifik betydelse (ekolv, pH, jon)
Databasen Ord I Läromedel (OrdIL) Inger
J
Kokkinakis.
Lindbergg och Sofie Johansson
y allmänspråkliga, snedfördelade ord
förknippade med ämnet (äng, kyrka, karta)
(Lindberg, 2006)
af Geijerstam 2006 Att skriva i
naturorienterande ämnen i skolan
Observation vid 16 olika skrivförlopp, år 5 och år 8,
97 elevtexter samt intervjuer runt dessa
Analyser av:
y Texten (genre, abstraktion & teknikalitet, täthet,
expansioner)
y Texten och praktiken - Skrivförlopp och
g
dialogicitet
y Eleven och texten - Textrörlighet
4
2011‐06‐01
Teknikalitet och generalisering
(abstraktion) i elevtexter
Specifik
Vardaglig
Teknisk
Jag tror att den korta
tråden har mest resistans
Jag tyckte att
laborationen var rolig och
att det gick bra.
(pojke, åk 8)
(Flicka, åk 8)
Generaliserad
Näring: gräs och örter, löv Jag tror att den korta
och blad
tråden har mest resistans
(pojke, åk 5)
(Flicka, åk 8)
Abstraktion och teknikalitet ökade märkbart från åk 5 till
åk 8. Samma tendens i läromedel.
Täthet i elevtexter
(af Geijerstam, 2006)
Täthet undersöktes genom andelen
nominala referenter per verb.
En märkbar ökning från år 5 (ca 2 nominala
referenter / verb)) till år 8 ((ca 5 nominala
referenter per verb)
5
2011‐06‐01
Ett objektivt och auktoritärt språk
Frånvaro av ”jag”, frånvaro av
individer i texten. T ex genom
att använda passiva verb
”Resistensen måste jämföras
utifrån trådar av samma längd
och tjocklek.”
y
Nominaliseringar
o a se ga (ofta
(o ta med
e
specialiserad betydelse)
”You can’t argue with a noun”
(Halliday, muntlig källa)
y
Expansioner
Hur elevtexterna binds samman undersöktes i af
Geijerstam 2006 genom expansioner
Expansionerna uttrycker semantiska relationer
mellan olika händelser genom satser som
specificerar (sen, för att, på så sätt),
definierar (dvs, det betyder, alltså) eller
bygger ut (och, men, förutom, fast) den inledande
satsen.
Andelen expansioner är låg i elevernas texter,
och minskar från åk 5 till åk 8.
6
2011‐06‐01
Domäner för språkanvändning och genrer i det
naturvetenskapliga språket, efter Veel,
Veel, 1997.
Utmana
vetenskapen
p
Förklara
vetenskap
Dokumentera
vetenskap
• Sekventiell förklaring
• Orsaksförklaring
• Beskrivande rapport
• Taxonomisk rapport
Utföra vetenskap
• Procedur
• Redogörelse för
procedur
Genrerna hämtade
från elevtexter i åk
5 och 8
Exempel, Utföra vetenskap, flicka åk 5,
5, Genre: Redogörelse
för procedur
7
2011‐06‐01
Exempel, Dokumentera naturvetenskap, pojke åk 8. Genre:
Taxonomisk rapport.
Andel texter inom olika domäner, mindre starka
elever, af Geijerstam 2006
Domän
År 5, N=31
År 8, N=37
Utföra
vetenskap
65%
24%
Förklara
vetenskap
4%
5%
Dokumentera
vetenskap
31%
71%
8
2011‐06‐01
http://www
w.uvc.uu.se/professorvatteen/
af Geijerstam, Uppsala universitet
Tekniska uttryck
Expansioner
Inga individer i texten, opersonligt
Nominalisering
POJKE, 7 ÅR
Förklaring om
Förklaring, om‐
(så)
Opersonligt”man”
Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet
9
2011‐06‐01
1. …i sig självt
• Hur
H ser det
d ut??
• När finns det?
• Varför finns det?
3. …
och praktiken
• metoder för att arbeta med ämnesspråk
• Textförlopp
e t ö opp
• I styrdokumenten
2. …och
eleven
•Faktorer som påverkar förståelsen
•Textrörlighet
4. Forskarskolaa i Ämnesspråk i
matematiska och naturvetenskaplliga
praktiker
Presentationens innehåll
Det naturvetenskapliga språket…
… i relation till eleven
For many pupils the
greatest obstacle in
learning science –
and also the most
important
achievement – is to
learn its language”
(Wellington och
Osborne 2001)
10
2011‐06‐01
Undersöks genom textrörlighet (utvecklat av
Liberg, Folkeryd, Edling, af Geijerstam). Tre typer av
textrörlighet:
Textbaserad rörlighet – kommenterar
textens innehåll och struktur på en ytlig
eller djupare nivå.
ƒ Textrörlighet utåt –associerar ut från
texten till tidigare erfarenheter. Står med
ena benet i texten och det andra i den
egna erfarenhetsvärlden.
ƒ Interaktiv rörlighet –diskuterar
diskuterar textens
mottagare och sammanhang. Distanserar
sig från texten och funderar över sådant
som varför man arbetar med en viss
textuppgift och textens funktion.
ƒ
Textrörlighet i läromedel i
naturorienterande ämnen
Edling 2006 visar att den textbaserade
rörligheten är lägre i läromedel i
naturorienterande ämnen än i
samhällsorienterande ämnen och i
svenska.
y För de mindre starka eleverna minskar
också textrörligheten i NO-läromedel
från åk 5 till åk 8. Denna tendens syns inte
för de starka eleverna.
y
11
2011‐06‐01
Exempel på textbaserad rörlighet
En pojke i åk 8 har skrivit svar på
instuderingsfrågor, och svarar på frågan om vad
hans text handlar om.
om
P98 atomer som e joner, plus minusladdade.
positiv.
ÅG vad är en jon?
P98 de står här (skrattar och pekar i boken)
ÅG kan du säga det med egna ord?
P98 (skakar på huvudet och gör nekande
klickljud)
Exempel textbaserad rörlighet
Intervjuaren ber P97 titta på det han skrivit och
plocka ut stödord.
P97 ja väteatomen ä den enklaste atomen, och
de hur den e gjord eller varför den är den allra
enklaste atomen. sen de där va han kom på
Arthur med fodret såhär att han gjorde de surt
skulle jjagg ta med. sen de här koksalt skulle jjagg
ba ta med allting de e inte så mycket. sen
buffertlösning de skulle jag också ta med.
12
2011‐06‐01
Textrörlighet i egna texter
af Geijerstam, 2006 visar att 2 av 3 mindre
starka elever uppvisar en låg textrörlighet
i relation till texter de själva skrivit i
naturorienterande ämnen.
y De elever som skrivit texter med relativt
många expansioner uppvisar också en
högre textrörlighet i dessa texter.
y
Varför finns det naturvetenskapliga
språket?
”…the simple fact is that no scientist could do his or
her jjob without technical discourse. [[…]] It
constructs the world in a different way. Science
could not be science without deploying technical
discourse as a fundamental tool.” (Halliday
1993:172)
Nominaliseringar
g som inte enkelt går
g att ”packa
p
upp”
pp
utan att betydelsen förändras, t ex Solförmörkelse
”Ett svart hål är varken svart eller hål”
13
2011‐06‐01
1. …i sig självt
• Hur
H ser det
d ut??
• När finns det?
• Varför finns det?
3. …
och praktiken
• metoder för att arbeta med ämnesspråk
• Textförlopp
e t ö opp
• I styrdokumenten
2. …och
eleven
•Faktorer som påverkar förståelsen
•Textrörlighet
4. Forskarskolaa i Ämnesspråk i
matematiska och naturvetenskaplliga
praktiker
Presentationens innehåll
Det naturvetenskapliga språket…
… i relation till praktiken
Explicita modeller för att arbeta med det
naturvetenskapliga
t
t k li språket.
åk t
x Genrepedagogik, Cirkelmodellen (J. Martin,
D. Rose, P. Gibbons)
x Functional Linguistic Analysis, FLA (Fang &
Schleppegrell, 2010) (Content Area Reading)
Generella lässtrategier (inferenser, förutsäga
innehållet, sammanfatta etc) räcker inte för
ämnesspecifika texter.
14
2011‐06‐01
Aktuellt projekt: Kemitexter som redskap för
naturvetenskapligt lärande: en komparativ
studie av undervisningspraktiker i svenska
ochh finlandssvenska
fi l d
k klassrum
kl
y Läromedlets innehåll och
undervisningens innehåll knyter inte an
till varandra. Eleverna lämnas ensamma
med läromedlet,
läromedlet och det utnyttjas
därmed inte till inskolning i
naturvetenskapligt skriftbruk (Ekvall &
Berg 2010)
stödet för läsande av läromedelstexter är
svagt Monologisk och reproducerande
svagt.
inramning av texterna i klassrummet.
(Edling, 2006)
y stöd för skrivande finns framför allt
gällande innehållet, mer sällan finns stöd
till själva texten eller någon uppföljning av
texten. Monologiskt snarare än dialogiskt
(af Geijerstam, 2006)
y
15
2011‐06‐01
Ämnesspråket har hittat till
styrdokumenten.
I såväl svenska som norska styrdokument
finns diskussionen om språk och text
närvarande i olika ämnen i skolans
styrdokument.
y
Kolstø 2009, analys av norska läroplaner i
Naturfag.
Övergripande mål och riktlinjer:
2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
Samhällskunskap
Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Biologi
Dokumentation av undersökningar med
tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter. (åk 7-9)
Slöjd
Kemi
Tolkning och granskning av
information med koppling
till kemi, till exempel i
faktatexter och
tidningsartiklar. (åk 4-6)
Fysik
Använda fysikens
begrepp, modeller och
teorier för att beskriva
och förklara fysikaliska
Matematik
samband i naturen och
Använda matematikens uttrycksformer
samhället.
för att samtala
om,(syfte)
argumentera och
redogöra för frågeställningar,
frågeställningar
beräkningar och slutsatser
Idrott och hälsa
Ord och begrepp för och
Analysera och värdera
samtal om upplevelser av lek,
arbetsprocesser och resultat med hälsa, natur och utevistelser
hjälp av slöjdspecifika begrepp
16
2011‐06‐01
1. …i sig självt
• Hur ser det ut?
• När finns det?
• Varför finns det?
3. …
och praktiken
• metoder för att arbeta med ämnesspråk
• Textförlopp
• I styrdokumenten
2. …och
eleven
•Faktorer som påverkar förståelsen
•Textrörlighet
4. Forskarskolaa i Ämnesspråk i
matematiska och naturvetenskaplliga
praktiker
Presentationens innehåll
Det naturvetenskapliga språket…
Nationell forskarskola i ämnesspråk i
matematiska och naturvetenskapliga
praktiker
y
y
y
y
Startade 1 september
p
2010. Vetenskaplig
p g
ledare: Caroline Liberg.
Samarbete mellan Göteborg, Stockholm,
Umeå, Gävle och Uppsala
5 doktorander
Fokus ppå ämnesspråk
p
i matematik och
naturvetenskap, undersökningar med
utgångspunkt i stora databaser (t ex TIMSS,
PISA, Nationella Prov)
17
2011‐06‐01
Korpuslingvistiska metoder under
doktorandernas första år
Carola Ribeck - Lexikala knippen i fysik- och
historieläromedel (= sekvenser av tre eller fler
historieläromedel.
ord som uppvisar en statistisk tendens att
samförekomma, Biber et al1999)
Vanligaste knippena i fysik: med hjälp av, på
grund av, en del av, på så sätt, det beror på
att
Vanligaste knippena i historia: den industriella
revolutionen, en del av, i början av, i slutet
av, men det var
Tomas Persson - ordförråd i nationella prov
i NO åk 9, i TIMSS och i PISA.
Skillnad mellan NO-ämnen, såväl i
nationella provet som i läromedel –
biologi mest ordrikt
y PISA innehåller fler ovanliga ord än TIMSS
y I jämförelse med en lättläst korpus
(LäSBart) kan man se t ex att endast ca
40% av orden i Nationella provet återfinns
bland de 2000 vanligaste orden i denna
korpus.
y
18
2011‐06‐01
Intressant för framtida forskning
Det naturvetenskapliga språket är inte bara
ett utan flera språk.
Framtida undersökningar – utnyttja stora
databaser och metoder som finns för att
bearbeta dessa.
Följa upp effekten av det förändrade
landskapet av bedömning och
styrdokument.
19