1. No category

Dagens mening: Bibeln |
Socialt ansvar | Familjen |
Hela
serien
|
Församlingen | Mellan­
östern | Livets gränser |
Ekumenik | Andra religioner
| Vård och omsorg | Rättvisa
| Integration och rasism |
M
­ ission och
evangelisation
Dagens ledarredaktion har satt ner foten i tolv
viktiga frågor. Nu är det ­läsarnas tur att se till att
diskussionen fortsätter.
L e da r s e r i e n Dag e n s m e n i n g har
publicerats varje fredag sedan års­
skiftet. Med utgångspunkt i olika
bibel­ställen har vi klargjort Dagens
principiella hållning i allt från synen
på Bibeln till frågor kring invandring
och integration.
En röd tråd är den kristna upp­
fattningen att varje människa har ett
okränkbart värde eftersom han eller
hon är skapad av Gud.
E t t av p r oj e k t e t s syften är att tyd­
liggöra var Dagen står. Men lika vik­
tigt är att sätta igång samtalet bland
våra läsare, både enskilt och i större
grupper. Därför har varje ledare kom­
pletterats med två frågor där svaren
inte är givna.
D e to lv l e da r a r t i k l a r n a finns nu
tillgängliga på Dagen.se i form av pdffiler som är lätta att skriva ut och ko­
piera. Det vill vi uppmuntra till.
Det kan vara ett särskilt tema som
är aktuellt i församlingen där Dagens
ledare i ämnet kan utgöra startskottet
till ett samtal.
Alla tolv artiklarna kan utnyttjas
som utgångspunkt för en serie samtal
i bönegruppen. Eller kanske du som
enskild läsare vill förmedla Dagens
hållning till någon person som inte
läser vår tidning? Vi hoppas att våra
linje­ledare kommer till användning på
många olika sätt. Hör gärna av dig och
berätta!
Elisabeth Sandlund,
Daniel Grahn, Hasse Boström
2
opinion
DAGEN fredag 28 december 2012
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Dagen tar ställning
i avgörande frågor
Under 2013 sammanfattar vi tidningens ståndpunkter i viktiga ämnen för kristenheten
N yå r e t ä r n åg r a dagar av tillbakablick och reflektion. Så nödvändigt i en tid som rör sig fort, i
en värld som blir allt mer global, och för en mänsklighet som är allt mer utmanad. Varje nyhetsredaktion gör sina årskrönikor, med de viktigaste
händelserna, de bästa aktierna, de största idrottsframgångarna. Alla är vi betjänta av en summering,
en utvärdering.
Vi utvärderar även på ett personligt plan. Vad blev
egentligen gjort av alla våra goda föresatser? Flyttades projekten framåt, eller slösade vi mest tid? Vad
kan vi lära av dagarna som rusade förbi? Kan vi förbättra det vi gjorde bra, begränsa de sämre prestationerna? Kan detta års erfarenheter bli nästa års
goda vanor? Klassiska bra frågor att reflektera över.
För de allra flesta innebär nyåret ett nytt avstamp.
Även om tiden är linjär, får vi energi av att byta ett
årtal mot ett annat. Vi är nu på väg in i år 2013. ”Efter Kristus”, tillägger vi gärna. Vår tideräkning utgår från julens storslagna mirakel, då Gud blev
människa. På Dagen, en tidning på kristen grund, är
vi förväntansfulla. Det senaste decenniet har aktualiserat religion på ett nytt sätt. Världen har förvisso
blivit mer polariserad och konfliktfylld, det är inte
bra. Men samtidigt märker vi en andlig nyfikenhet,
och en kristenhet som på många håll visar tecken
på ny vitalitet. Vi tror på ett spännande 2013.
För att ge extra fart in i nya året kommer Dagens ledarredaktion de närmaste veckorna att jobba med
”Dagens mening”. Vi ska försöka sammanfatta våra
ståndpunkter i ett antal frågor som är viktiga för kristenheten.
Det finns inga ambitioner att vara heltäckande,
inte heller att kunna samla hela kristenheten. Vårt
syfte är att tydliggöra ett antal brännande områden, och förklara hur vi resonerar utifrån en kristen hållning. Troligen inte den enda hållningen,
men den som vår ledarsida står för, med den kunskap vi har idag. Vi vill sedan utmana er läsare att
jobba vidare med frågeställningarna.
Som alltid på Dagens ledarsida ser vi världen genom tre raster:
1 ) F ö r d e t f ö r sta studerar vi Bibeln. Att göra
en tidning på kristen grund innebär att vi söker
Guds tanke, så nära Jesu liv och exempel som möjligt. Vi söker se det som Jesus såg, de små, de fattiga, de utanför. Även om vi inte särskilt ofta citerar Bibeln i ledarna är den grunden för våra åsikter.
Det kommer att märkas tydligare nu.
2 ) D e t a nd r a r a st r e t utgår från den idétradition som format vår del av kristenheten. Vi bejakar arvet från urkyrkan och framåt, och inser även
bristfälligheten i människors handlande. Naturligtvis har även vi brister, vilket stämmer oss till ödmjukhet och respekt inför varandra.
Liknande hållning finner vi i Lausannedokumenten, ett antal ideologiska grundsatser, som format
en stor del av protestantisk kristenhet. I Sverige är
dessa texter välkända bland kristna ledare. De hjälper oss till tydlighet.
är vår omvärldsuppfattning
och analys av vår samtid. Tidningens åsikter färgas
3 ) T r e dj e r a st r e t
av ledarskribenternas personliga preferenser, kunskap och erfarenhet. Även vi påverkas av tidsandan
och samhällets dagordning som ständigt revideras.
1940-talets ”dansbaneelände” har kommit i skymundan av nya aktuella frågor.
Ledarna som presenteras under vinjetten ”Dagens mening” kommer att vara osignerade, för att
markera att det inte är en enskild skribents synpunkter utan är hållningen för tidningen som sådan.
Följande ämnen vill vi bearbeta, med start nästa fredag: Bibeln, Socialt ansvar, Familjen, Församlingen, Mellanöstern, Livets gränser, Ekumenik, Andra religioner, Vård och omsorg, Rättvisa,
Integration och rasism, Mission och evangelisation.
Vår målsättning är att ge dig som enskild läsare
en utmaning, men också ett underlag till samtal i
kyrkans gemenskapsgrupp. Som församlingsledare
och pastor har du kanske redan en klar bild, då får
du anledning att aktualisera din undervisning.
Vi har som ambition att vara tydliga för att du
ska få ett ”fast” tankegods att ta spjärn emot. Vi vill
även vara ärliga och ibland redovisa olika uppfattningar.
Obunden på
kristen grund
Tydlighet, ödmjukhet och respekt är bra egenskaper
i samtal om ideologi. Det enda vi vet är att Gud är
större än våra tankar, liksom hans nåd och omsorg.
Med det som utgångspunkt är vi redo för ett
spännande 2013. Ett gott nytt år!
Daniel Grahn
G r u nd f ö r s a m ta l . Syftet med serien ”Dagens mening” är att tydliggöra ett antal brännande områden, och förklara hur vi resonerar utifrån en kristen hållning. Vi vill sedan utmana er läsare att jobba
vidare med frågeställningarna.
Foto: jonatan sverker
I korthet
Citatet
Orden som sammanfattade 2012
■ ”Eurobävning”, ”grexit”, ”mjuk betalvägg” och ”henifiera”. Årets nyordslista från
Språkrådet säger en del om vad som kännetecknat 2012, både ute i världen och på
hemma­plan. Vissa av de utvalda nya orden är träffsäkra och fyller ett behov. De
kommer att tas i allmänt bruk och bli en
integrerad del av språket. Andra, som
exempelvis ”brony” (för ”vuxen man
som älskar leksakshästarna My little
pony”), förefaller däremot vara av kortlivad dagsländekaraktär. Men nöjsam
mellandagsläsning är i alla fall listan.
My little pony.
Elisabeth Sandlund
Ingen annan patientgrupp än
de som har ett narkotikamissbruk utsätts för repressalier
som en del av behandlingen.
Tobias Linder och Markus Boman, läkare som
ifrågasätter principerna för behandling av
narkotikamissbrukare, på SvD Brännpunkt
2
opinion
DAGEN fredag 4 januari 2013
Ledare
Redigering: Jakob Ihfongård
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta
när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar
till ett rättfärdigt liv.
2 T i m 3:1 6
Guds ord till alla
människor i alla tider
Bibelsynen får konsekvenser för samhällsanalysen
D e t ä r i n g e n slump att den första artikeln i sening. Vi vet att vi har läsare vars bibelsyn avviker
vandrares skull utföra även de mest triviala syssrien Dagens mening handlar om Bibeln. Vad skulle
från den som tidningen står för. Vår egen tydlighet
lorna.) Och att Bibeln ses som ofelbar hindrar inte
vi annars börja med? Bibeln är det fundament som
måste förenas med en respekt för den som tänker
ett avståndstagande från det mänskliga missbruk
inte bara kyrkan och varje enskild kristens liv viannorlunda utan att det gör vår egen hållning urav Guds ord som leder till förtryck, inte till befrilar på. Den är också den naturliga och självklara
vattnad.
else.
utgångspunkten för den kristna tidningen Dagens
Förhållningssättet leder till att Bibelns ord är
S o m t i d n i n g b e h öv e r Dagen nödvändigtvis inte
existens och verksamhet. Så har det varit från stardet tolkningsraster genom vilket vi betraktar de
ta ställning till om Jona är en historisk person eller
ten och så kommer det att förbli.
samhällsfenomen som vi behandlar på ledarplats.
om berättelsen om hans öden och äventyr ska ses
För Dagen är Bibeln Guds ord till alla människor
­Ibland, kanske alltför sällan, är det naturligt att dii alla tider över hela jorden. Det är inte en samling
rekt anknyta till relevanta bibelställen, vid anskrifter som återger människors nog så tänkvärdra tillfällen finns bibelordet i bakgrunda ord om Gud, inte heller en bok som förvisso
den. Lausannedeklarationens ord om
innehåller Guds ord men också en hel del anBibeln som det enda ofelbara rätte|
nat som utan problem kan och bör föras åt sisnöret inte bara för tron – att Jesus
­Socialt ansvar | Familjen | Församlingen
dan som obegripligt eller föråldrat.
Kristus är Frälsare och Herre – utan
| Mellan­östern | Livets gränser | Ekumeockså för livet – trons konsekvenser
nik | Andra religioner | Vård och omsorg
Vå r b i b e l sy n s tä m m e r väl överens med Daför individ och samhälle – har oför| Rättvisa | Integration och rasism |
gens av ägarna fastslagna ideologiska grundändrad giltighet.
val, den evangelikala kristenhetens grunddo­Mission och evangelisation
T r o u ta n g ä r n i n ga r är död, skriver Jakument Lausannedeklarationen, där det heter:
kob i sitt brev (Jak 2:17). Detsamma gäller biVi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testasom en liknelse. Eller i vad mån Paulus själv forbelsyn utan bibelbruk. Den generella principen
mentets gudomliga inspiration, sanning och aukmulerat varje ord i de brev som tillskrivs honom.
är ju mer desto bättre, oavsett om det handlar om
toritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord,
Det är intressanta frågeställningar som vi med
kyrkornas gudstjänster, smågruppssamlingar elutan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara
varm hand lämnar till teologerna och bibelforskarler det egna kristna livet. Det finns många bevis på
rättesnöret för tro och liv.
na. Vårt primära ansvar är att berätta för läsarna
att förtrogenheten med och kunskapen om Bibeln
Fyrkantigt, förenklat och endimensionellt? Nej,
hur diskussionens vågor svallar och, i bästa fall, ge
minskar i samhället i stort men också i den svenska
en formulering som öppnar för samtal och diskusunderlag för ett eget ställningstagande.
kristenheten.
sion om hur Bibelns ord ska tolkas och välkomnar
I den mån vi kan vill Dagen medverka till att öka
nya rön inom bibelforskningen. LausannedeklaraAt t b i b e l sy n e n ä r en vattendelare för svensk
den törst efter Guds tilltal som bara läsningen av
tionens fader, den anglikanske teologen John Stott,
kristenhet, både mellan och inom samfunden, får
Bibeln kan släcka – och väcka. Vi vet att många av
talade exempelvis ofta om nödvändigheten att kulinte leda till att vi skyggar för att lyfta fram skiljevåra läsare följde uppmaningen i förra fredagens
turtransponera bibelordet, att utan förvrängning
linjerna och belysa vilka konsekvenserna blir när
tidning att klippa ut och spara bibelläsningsplanen
ge det en ny tonart som samtiden kan förstå och ta
Bibeln tolkas och hanteras på olika sätt. Det är syfför 2013. Att ta till sig ett bibelord om dagen, komtill sig. (På 2000-talet är rengöring av toalettstolen
tet med det dokument som publiceras i dagens tidbinerat med en rejäl portion bön om att Gud ska
en mer relevant bild än den fottvagning som Jesus
göra det levande, kan vara viktigare och mer omägnade sig åt om moderna människor ska förstå
välvande än varje annat nyårslöfte.
vad det innebär att vara beredd att för sina med-
Dagens mening: Bibeln
Vad tycker du?
Vad tycker du?
? Är ditt/ert
bibelbruk till­
räckligt stort?
Finns det an­
ledning till en
ökning och i så
fall på vilket vis?
? Är det viktigt
med en gemen­
sam bibelsyn i
en familj, en
smågrupp, en
församling, ett
samfund? Hur
olika kan vi
­tänka utan att
det blir proble­
matiskt?
Frågorna är
avsedda som
inspiration för
enskild reflektion
och gemensamma
samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är
tolv ledare i
tolv viktiga
frågor. De
publiceras
varje fredag
från januari
till mars.
Läs
mer på
10–13:
Därför bråkar vi om
hur Bibeln
ska läsas
2
opinion
DAGEN fredag 11 januari 2013
Ledare
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta
som är mina bröder, det har ni gjort för mig.
M at t 2 5:4 0
Utan socialt arbete
förtvinar kristen tro
Jesus uppmanar oss att hjälpa varje enskild, men också slå larm om orättvisor
I c e n t r a l a S to c k h o l m delar ett gäng frivilliga
viktig egenskap som måste känneteckna allt soci­
de som själva har befunnit sig i rännstenen men
och anställda ut mat till människorna i den ring­
alt arbete med kristna förtecken. Det handlar om
kommit på fötter.
lande kön. Runt om i landet kämpar engagerade
att se varje enskild människas specifika behov och
Varför är det så? Först och främst därför att de
människor för att traumatiserade flyktingar ska få
möta dem, inte med färdiga patentlösningar utan
med trovärdighet kan peka på att det finns något
en fristad i Sverige. På kristna behandlingshem ges
med just de insatser som är rätt i varje fall. Det är
som är viktigare än att få de materiella behoven
missbrukaren som fått återfall ännu en ny chans
en aspekt som är viktig att beakta i en tid när fyr­
fyllda, att det finns en, och endast en, väg till upp­
till ett liv utan droger. Till den ensamma åldringen
kantigheten i samhällets bedömningar av exempel­
rättelse och nytt liv och att den går genom honom
som inte längre kan ta sig ut kommer diakonen på
vis vem som är sjuk och vem som är frisk nog att
som vågar påstå att han är vägen, sanningen och li­
besök med nybakad vetelängd och tid för samtal.
arbeta brer ut sig.
vet. Allt kristet socialt arbete behöver ha fokus på
På stödboendet får ungdomar med sociala problem
Kristet socialt arbete har sin utgångspunkt i
Jesus Kristus. När den lekamliga svälten har hävts
den hjälp de behöver för att bli flygfärdiga.
måste också den andliga hungern mättas.
Det skulle vara enkelt att fylla hela ledarsidan
Hungriga, trasiga, tilltufsade männi­
Bibeln |
med exempel på hur kristna samfund, för­
skor behöver omsorg och tröst. Men
samlingar och enskilda kristna tar sitt soci­
det får inte förväxlas med en mjäkig
|
ala ansvar, här och nu, i Sverige år 2013. Det
snällism av ett slag som är väsenskilt
Familjen | Församlingen | Mellan­östern
sker med självklarhet men också med stort
från vad Jesus står för.
allvar och inte sällan med betydande per­
Ibland kan den bästa hjälpen vara
| Livets gränser | Ekumenik | Andra
sonliga uppoffringar.
att
ställa krav, inte sådana som trycker
religioner | Vård och omsorg | Rättvisa
Kristen tro och socialt ansvar är så nära
ner
och tynger utan sådana som helar
| Integration och rasism | M
­ ission
förknippade att det första inte kan tänkas
och upprättar.
och evangelisation
utan det andra. Om det sociala arbetet skulle
Och det sociala ansvaret, som har sin
sättas på undantag finns risken att församlingen
grund i att se varje individ, måste samtidigt lyf­
och det enskilda kristna livet förtvinar. Där sociala
uppfattningen att alla människor är olika men har
tas till en högre nivå. Bakom nöd och elände finns
insatser tillåts stå i centrum finns förutsättningar
ett gemensamt, det av Gud givna okränkbara män­
strukturella orsaker som behöver blottläggas. Den
för växt och blomstring.
niskovärdet. När Jesus talar om dessa minsta som
profetiska diakonin som tar fasta på att slå larm om
Det finns Jesusord i Bibeln som behöver uttolk­
sina bröder ställer han sig och oss inte över utan i
missförhållanden och arbeta för förändringar med
ning för att bli begripliga. Men det gäller inte Jesu
jämbredd med tiggaren, missbrukaren och brotts­
alla de medel som står till buds har en stor uppgift
uppmaning till sociala insatser. Den är lika glas­
lingen. Att omsätta kristet socialt ansvar i prakti­
att fylla.
klar i vår tid som den var för lärjungarna som lyss­
ken handlar inte om att utöva välgörenhet för att
Romen från Östeuropa, som sträcker fram sin
nade till honom på Olivberget två dagar före påsk
få självbilden som oförvitlig och präktig samhälls­
tallrik i det gathörn i Stockholm som han fått sig
och som den varit genom hela den kristna histori­
medborgare bekräftad.
tilldelat, behöver förvisso mat för dagen. Men han
en. Hungriga ska mättas, törstiga få törsten släckt,
Det bör vara en tankeställare att det finns få som
behöver ännu mer människor som är beredda att
hemlösa tak över huvudet, nakna bli klädda, sjuka
lyckas nå ut till dem som behöver hjälp bättre än
slåss för att han ska få uppleva att han och hans
vårdas och fängslade besökas – som om var och en
folkgrupp accepteras som fullvärdiga medborgare
av dem vore Jesus själv.
i ett Europa där medeltidens mörker ännu inte har
Den detaljerade uppräkningen pekar mot en
gett vika.
Dagens mening:
Socialt ansvar
Vad tycker du?
? Finns det
gränser för vilka
sociala uppgifter
kyrkorna och
enskilda kristna
bör ta på sig?
Vad tycker du?
? På vilka sätt
kan kunskap om
nöden omsättas
i arbete för förändring av
strukturerna?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är
tolv ledare i
tolv viktiga
frågor. De
publiceras
varje fredag
från januari
till mars.
2
opinion
DAGEN fredag 18 januari 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Ni barn, lyd era föräldrar i allt, ty så bör det vara bland
kristna. Ni fäder, reta inte upp era barn, då tappar de
modet. Ko l 3:2 1 – 2 2
Allt måste utgå
från barnens bästa
Starka familjer bra för individer och samhället
O m va r j e m ä n n i s k a är en sten i det ständigt påkvinna som kompletterar varandra och som tillSverige har i motsats till många andra länder
gående samhällsbygget så ugör familjen ett bäransammans avlat sin avkomma. Det är grundmönstinte förvandlat FN:s barnkonvention till svensk lag
de bjälklag, en stomme utan vilken hela konstrukret för mänskligt liv som bejakas såväl i Gamla
utan valt en svagare väg, att anpassa den nationella
tionen riskerar att falla samman.
testamentet som av Jesus när han citerar skapelselagstiftningen efter dess innehåll. I barnkonventioI en väl fungerande familj skapar kontinuitet och
berättelsen: Har ni inte läst att Skaparen från börnen heter det i sjunde artikeln att alla barn har rätt
stabilitet trygghet. Den goda familjen är inte en
jan gjorde dem till man och kvinna. (Matt 19:4).
att så långt möjligt få veta vilka deras föräldrar är
sluten, instängd enhet utan öppen för vidare geBarnperspektivet har varit utgångspunkten när
och att bli omvårdat av dem.
menskap. Den är en bas att växa från, en träningsaDagen tagit ställning mot samkönade äktenskap
Det är ett ideal att sträva efter, men orden så
rena för livet. Den strävan efter ömsesidighet
och rätten för homopar att adoptera.
långt möjligt står för en realitet. Alla barn har inte
mellan barn och föräldrar som Paulus uttrycker i
Det är nämligen ingen mänsklig rättighet att till
förmånen att växa upp med både mamma och papbibelcitatet ovan blir en vaccination mot förtryck
varje pris bli förälder, även om längtan efter barn
och kränkningar. Det gäller även om i ärlighetens
är en djupt allmänmänsklig egenskap som
namn få barn, kristna eller inte, är beredda att ­
måste respekteras. Etiska aspekter beBibeln |
lyda sina föräldrar i allt och även om fäder (och
höver alltid beaktas när ingrepp i den
Socialt ansvar |
|
mödrar) understundom retar upp sin avkomma.
naturliga familjebildningen görs. Ju
Om familjens stora betydelse för både indimer avvikande tillvägagångssätt, deFörsamlingen | Mellan­östern | Livets
vider och samhälle erkänns blir det naturligt
sto viktigare att ledstjärnan inte blir
gränser | Ekumenik | Andra religioner |
att sträva efter att dess status höjs. Utgångsatt allt som är tekniskt möjligt ockVård
och
omsorg
|
Rättvisa
|
Integration
punkten bör vara att köksbordet och inte
så ska göras. Allt från konstgjord beoch rasism | ­Mission och evangelisation fruktning med donerad sperma eller
riksdagens kammare eller kommunfullmäktiges plenisal är rätt plats för de allra flesta
ägg, surrogatmödraskap och homoadopbeslut som gäller familjens ve och väl. De offenttioner till en eventuell framtida mänsklig klopa, inte ens den majoritet vars liv startar i en fullliga instansernas uppgift är att dra upp riktlinjerna
ning aktualiserar en etisk debatt med barnets bästa
ständig familj. Även om antalet skilsmässor minsmen inte att detaljstyra hur familjelivet levs.
för ögonen.
kat något de senaste åren drabbas närmare 50 000
A l l a fa m i l j e r ä r i n t e väl fungerande. Nästan
I a l lt s o m rör mänskliga relationer gäller det att
svenska barn årligen av chockbeskedet att föräldalla drabbas av tillfälliga svackor som går att beskilja på att diskutera vilka normer samhället ska
rarna beslutat sig för att gå skilda vägar. Såväl det
mästra. I andra familjer är kristillståndet permabejaka och att uttrycka kritiska åsikter om enskilcivila samhället som kyrkorna – där den negativa
nent. Inte sällan är det förorsakat och ständigt påda människors livsval. Att hålla fast vid en idealhållningen till skilsmässor på relativt kort tid bytts
spätt av föräldrars missbruk.
bild om vad familjen bör vara får aldrig innebära
i acceptans och bejakande – har all anledning att
Om barnperspektivet, som politiker gärna talar
att människor som medvetet väljer eller som oförarbeta aktivt för att hindra separationer. Om de
om, ska tas på allvar krävs betydligt större insatser
skyllt hamnar i andra livssituationer diskrimineinte går att undvika måste målet vara att göra allt
i dag för att hindra att barn och unga far illa. Det är
ras eller behandlas med förakt. Allt sådant strider
för att motverka deras negativa följder för barnen.
viktigt för dem som individer men också för sammot Jesu vilja, han som förde ett av sina viktigaste
B a r n h a r r ät t till sina föräldrar. Och rent biolohället, eftersom risken är stor att sociala problem
samtal med den utstötta promiskuösa kvinnan vid
giskt handlar det nu som alltid om en man och en
annars fortplantas från generation till generation.
Sykars brunn och återupprättade äktenskapsbryOch det som bör vara första linjens hjälpinsats är
terskan som skulle stenas. I vår tid finns det anatt stärka föräldrarna i deras roll som ansvarskänledning att konstatera att Jesus älskar alla barnen,
Dagen
också de som har två pappor.
nande vuxna.
Dagens mening:
Familjen
Vad tycker du?
? Hur har familjens ställning
förändrats under
din livstid?
Vad tycker du?
? Kan ditt
kristna sammanhang göra
mer för att hävda barnens rätt
och stärka familjernas sammanhållning?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är
tolv ledare i
tolv viktiga
frågor. De
publiceras
varje fredag
från januari
till mars.
2
opinion
DAGEN fredag 25 januari 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till
en och samma kropp. … Ni utgör Kristi kropp och är var
för sig delar av den.
1 Ko r 1 2:1 3 o c h 1 2:27
Omöjligt vara kristen
utan en församling
Nödvändig gemenskap utmanar vår tids individualism och egoism
D e t f i n n s s a k e r här i livet som är omöjliga att
göra på egen hand. Man kan inte gifta sig själv och
man kan inte heller vara kristen på egen hand, i
alla fall inte i det långa loppet. Alla kristna behöver
avsätta egentid med Gud, vare sig det handlar om
retreatdagar i tysthet eller regelbundna bönestunder i hemmets lugna vrå. Men få av oss är ämnade
att bli eremiter och dra oss undan inte bara världen utan också våra kristna medsyskon. Grundtanken är att vi är skapade till gemenskap inte bara
med Honom utan också med varandra. Det är tillsammans med andra kristna, genom att stötas och
blötas med dem i arbetet med att utbreda Guds
rike som vi själva har chansen att växa i tron
och mogna som lärjungar.
till vara fullt ut och kan blomma upp i samspel med
de andra lemmarna i Kristi kropp. Människor blir
sedda som dem de är. De blir tagna i bruk, använda men inte utnyttjade i bygget av Guds rike. Målsättningen är densamma nu som under den första
kristna tiden.
Parallellen till den goda familjen, som vi behandlade förra veckan på denna plats, är tydlig. Den
goda församlingen är inte sluten och introvert utan
öppen och välkomnande. Syskonkärleken mellan
de kristna utövar en attraktionskraft på människor
som ännu inte funnit en kristen gemenskap.
Levande församlingar kräver engagerade människor som är villiga att offra tid, kraft och bekvämlighet för gemenskapens bästa och i gengäld
få del av församlingslivets välsignelser. Många
kristna gemenskaper kan vittna om att det blir allt
tyngre att hitta de personer som är villiga att ta ansvar, inte bara för kortare projekt utan för ett långsiktigt engagemang. Allt färre (och inte sällan allt
äldre) får göra allt mer och blir allt tröttare.
I viss mån handlar det om att församlingarna
måste anpassa sig till de korta puckarnas och flyktighetens verklighet.
också ett ansvar att gå
emot tidsandan. Man måste våga hålla fast
vid att ett församlingsengagemang – oavSocialt ansvar | Familjen |
I vå r t i d, när begrepp som individuaom det handlar om att sitta i styrel| Mellan­ sett
lism och självförverkligande satts i högsen, fungera som gudstjänstvärd, hjälpa till
östern | Livets gränser | Ekumenik |
sätet, är detta en mer revolutionerande
i söndagsskolan eller sälja gamla prylar i
Andra
religioner | Vård och omsorg |
tanke än tidigare under kyrkans hissecondhandbutiken – visserligen kan innetoria. För de första kristna var det en
bära svett och möda och mindre tid för priRättvisa | Integration och rasism |
självklarhet att sluta sig samman och
vata angelägenheter men att det också tillför
­Mission och evangelisation
förena sig i de troendes gemenskap med
­dimensioner i livet som inte står att finna på anen långt driven kollektiv, närmast socialisnat sätt.
M e n k ä r l e k ä r inte detsamma som mjäkighet. I
tisk, livsstil där nyckelordet var glädje, till och med
Dag e n v i l l va r a församlingarnas tidning. Vi vill i
en sund församling är det högt i tak. Skilda åsik­jublande, uppriktig glädje (Ap 2:46).
nyhetsartiklar och reportage skildra svårigheterna
ter får framföras och brytas mot varandra utan att
Den totala egendomsgemenskapen bland kristmen framför allt lyfta fram de goda exemplen på
den grundläggande gemenskapen hotas. En tydna förvandlades snabbt till ett sidospår. Men förhur församlingsliv på 2000-talet kan gestalta sig.
lighet i frågor som rör så skilda ting som teologi,
samlingens roller som mötesplats, inspirationskälDe allra flesta av våra medarbetare är själva engalivsstil och ordning utesluter inte en öppenhet och
la och växthus har hållits levande. Det är i första
gerade i sina respektive lokala församlingar och
respekt för andra synsätt. Möjligheten till omprövhand till församlingarna, inte till individerna, som
har därmed en förståelse grundad på egna erfarenning av det som i dagsläget tycks givet och självPaulus vänder sig när han i sina brev mejslar fram
heter för problem och möjligheter.
klart måste alltid hållas levande, liksom tanken att
de teologiska grunderna för kristendomen.
hålla fast vid grundläggande värderingar även när
I församlingen är varje individ viktig, inte som
trycket från omvärlden och ropen på ankopia av någon annan utan som unik mänDagen
passning skallar.
niska med unika gåvor, som bara tas
Dagens mening: Bibeln |
Men kristna har
Församlingen
Vad tycker du?
? Vilka är de
tre största
­glädjeämnena
i din kristna
­gemenskap
just nu?
Vad tycker du?
Vilka är de
tre största problemen som din
församling måste ta itu med och
hur kan du
­bidra?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är
tolv ledare i
tolv viktiga
frågor. De
publiceras
varje fredag
från januari
till mars.
◆ Tidigare
artiklar:
Bibeln (4/1),
Socialt ansvar (11/1),
Familjen
(18/1).
◆ För innehållet svarar
Dagens ledarredaktion,
Daniel Grahn,
Elisabeth
Sandlund och
Hasse Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 1 februari 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Åt mitt folk Israel skall jag ge ett land där jag gör dem rotfasta
och där de skall få stanna. De skall inte mera oroas och inte
längre förtryckas av onda människor som tidigare.
2 S a m 2:1 0
Israels rätt till
säkerhet självklar
Båda parter måste kritiseras för politik som motverkar fred
S i t uat i o n e n i M e l l a n ö st e r n i allmänhet och förDagens grundläggande Israelvänliga hållning
bör också utomstående kunna delta på samma sätt
hållandet mellan Israel och palestinierna i synnerinnebär inte att vi inte ser det lidande som det pasom när det gäller andra stater. Ingen beskyller
het ägnas stort utrymme i Dagens spalter. Det är
lestinska folket, inte minst den grupp kristna som
den som gör tummen ner för en åtgärd som presivarken en nyhet eller en tillfällighet. Så har det sett
är klämd mellan sköldarna, får utstå. Det är en hudent Obama föreslår för att vara USA-fientlig. Då
ut sedan Dagens tillkomst, ett par år innan staten Ismanitär tragedi när murar byggs mellan människan heller inte exempelvis ett ifrågasättande av om
rael utropades i maj 1948. Det som sker i det område
kor, när varor och tjänster inte fritt kan flöda meldet är klokt att i ett känsligt läge lansera en aggresdär den kristna tron föddes är i sig av stort intresse.
lan grannländer, när civila – palestinier likaväl som
siv bosättningspolitik ses som en fientlig handling
Och den politiska utvecklingen i regionen har betyisraeler - blir offer för våldshandlingar.
mot Israel och det judiska folket.
delse långt utanför dess geografiska gränser.
Världssamfundet, som stod bakom staten Israels
Bibeln är utgångspunkten men dessutom tillDagens grundhållning är att Israel har rätt till
grundande, kan inte friskriva sig från ansvaret att
en existens som självständig nation inom säkförsöka få en lösning till stånd som leder
ra gränser och med ett fredligt förhållande
till en uthållig fred. Ansträngningarna
Bibeln | Socialt
till sina grannar. För detta finns starka arhar hittills inte burit varaktig frukt. Det
ansvar | Familjen | Församlingen |
gument. En utgångspunkt är de löften Gud
innebär inte att de ska upphöra utan
ger i Bibeln, exempelvis i citatet ovan. Det
att de tvärtom bör intensifieras. En
| Livets
judiska folket har en tydlig utfästelse om
framgång skulle gynna inte bara de digränser | Ekumenik | Andra religioner |
att få bli rotfasta i sitt land och slippa förrekt inblandade parterna och hela regiVård och omsorg | Rättvisa | Integration
trycket av onda människor. På Gamla tesonen utan även världsfreden i stort.
och
rasism | ­Mission och evangelisation
tamentets tid handlade det om fiender som
S a m ta l f ö r u t s ät t e r g o d vilja från båda
filistéer och araméer, i våra dagar leds tanparter. De grupper som ensidigt vill se Israel
karna till det bestialiska folkmord som stavas
som förövare och palestinierna som offer måste
Förintelsen.
kommer en rad historiska omständigheter. Inte
fråga sig hur den goda viljan från de senares sida
bara Gud utan också britterna, som styrde över
M e n äv e n o m bibelställen av detta slag är en startkan förenas med politiska uttalanden om att det
området från och med första världskriget, utfärdapunkt kan de inte användas som argument vare sig
slutgiltiga målet är att Israel ska utplånas och det
de löften till det judiska folket. Att infria dem fick
för att relationen israeler-palestinier i grunden är
judiska folket ännu en gång drivas ut i förskingrinförstärkt aktualitet efter det lidande som det fick
problemfri eftersom Gud har sagt sitt eller för att
gen.
utstå under 1930- och 1940-talen.
försvara allt det staten Israel gör. Guds löften har
I alla fredsansträngningar är Jerusalems ställD e t ä r v i k t i gt att ha historien klar för sig. Den
ingen tidsangivelse även om vi litar på att de före
ning en knäckfråga. Det handlar om en stad som
kan inte Dagen återge varje gång vi skildrar det
tidens slut kommer att infrias. Om den politik som
är helig för tre religioner, med en stark dragningssom sker i regionen. Men den måste finnas som en
Israel bedriver bedöms kunna bidra till stabilitet
kraft på utövarna, vare sig de är judar, kristna eller
bakgrund och en förklaring. Det är därför vi ägnar
och fred ska den berömmas. Förefaller den motarmuslimer. Ur ett kristet perspektiv är det värt att
stort utrymme på nyhetssidorna i dagens tidning
beta detta syfte måste den kunna kritiseras. Detreflektera över vad som skulle hända om Jerusatill att försöka reda ut begreppen.
samma gäller den palestinska motparten.
lem hamnade i palestinska händer, inte minst mot
I motsats till de omgivande länderna är Israel en
bakgrund av tendenserna i andra länder i regionen
demokrati med en livlig inhemsk debatt, inte minst
där den demokratiska vårvärmen tycks få ge vika
i de valtider som just passerat. I den diskussionen
för en islamistisk vinterkyla.
Dagens mening:
Mellan­östern
Vad tycker du?
? Fråga 1: Anser du att medierna ger en rättvisande bild av
förhållandena i
Mellanöstern?
Vad tycker du?
? Fråga 2: Hur
skulle en väg till
en varaktig fred
kunna se ut?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt ­ansvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
Läs mer
på sid
10–14:
Stödet för
­Israel svalnar
bland kristna
2
opinion
DAGEN fredag 8 februari 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan
skrivna, de dagar som hade formats innan någon av
dem hade grytt.
P s a lta r e n 1 39:1 6
Förändrad attityd till
livets gränser behövs
Nollvision för aborter är ett rimligt politiskt mål
D e t o f ö dda b a r n e t förbereds i sin mammas
allra flesta med om. Och även när det gäller mar­
att bli en möjlighet, en sista utväg när alla andra är
mage för ett liv på egen hand. Den gamla männi­
schen in i utsorteringssamhället, där barn som
prövade.
skan ligger på sitt yttersta, likt Abraham och an­
skulle födas med handikapp aldrig får se dagens
Ett sådant förhållningssätt kräver en attitydför­
dra bibliska gestalter ”mätt på år” och redo att gå
ljus, finns en oro för vart vi är på väg när allt fler
ändring men också ett nytt regelverk, exempelvis
in i evigheten. Livets gränser dras inte av mänsklig
defekter av allvarlig eller lindrig art kan upptäckas
obligatoriska rådgivningssamtal. Det skulle mins­
hand utan av Gud själv. När vi manipulerar dem för
tidigt under graviditeten. Tanken att abort i en snar
ka bruket av abort som ett slentrianmässigt tillgri­
att anpassa dem efter vad vi själva uppfattar som
framtid skulle gå från att ha varit en möjlighet över
pet alternativ till avhållsamhet och preventivme­
rätt och riktigt ifrågasätter vi Hans plan för livet.
att ha blivit en rättighet till att, för vissa blivande
del. Därmed skulle det förskräckande höga antalet
Det är en kristen utgångspunkt för att reflektera
föräldrar, bli en plikt är skrämmande nog inte orea­
medvetet avbrutna graviditeter i Sverige, ett land
kring två svåra frågor. Å ena sidan handlar det om
listisk.
abort, att medvetet avsluta ett liv innan det
Också de generösa abortgränserna, som
på allvar har fått ta sin början. Å den an­
riskerar att leda till abortturism från län­
Bibeln | Socialt an­
dra om dödshjälp, att lika medvetet av­
der med striktare krav, får numera dis­
svar | Familjen | Församlingen | Mellan­
sluta ett liv som inte längre anses värt att
kuteras, särskilt med utgångspunkten att
östern |
| definitionen av vem som är livsduglig har
leva. Båda ämnena måste närmas med
Ekumenik | Andra religioner | Vård och
stor varsamhet och ödmjukhet. Bägge
förändrats. Även här behövs ett initiativ
omsorg | Rättvisa | Integration och
kräver att etiska överväganden får fung­
från politikerna.
era som en motkraft när den tekniska ut­
Att förehålla sig till jordelivets bortre
rasism | ­Mission och evangelisation
vecklingen går fram med stormsteg.
gräns är enklare. Dagens uppfattning är att ak­
tiv dödshjälp även fortsättningsvis bör vara förbju­
Fö r Dag e n, l i k s o m för stora delar av svenska fol­
där ingen brist råder vare sig på sexualundervis­
den i Sverige. Tillåts den öppnas en farlig väg för
ket, var det länge en självklarhet med ett tydligt mot­
ning eller på preventivmedel, kunna reduceras.
svårt sjuka människor, deras anhöriga och vård­
stånd mot fri abort. Att i vår tid tänka sig att klockan
personalen att frestas att leka Gud genom att av­
H ä r ä r u p p f ö r s b ac k e n brant, även om tecken
skulle kunna vridas tillbaka till det läge som rådde
korta ett liv som upplevs som meningslöst. På sikt
kan skönjas på att även förespråkare av fria abor­
före riksdagens beslut 1974 är knappast realistiskt.
kan det kanske räcka med att det anses alltför kost­
ter törs medge att de kan leda till psykiska och fy­
Det hindrar inte att den principiella inställningen är
nadskrävande.
siska besvär för de kvinnor som trodde att de valde
densamma. För trafikdöd har en nollvision vunnit
Å a n d r a s i da n finns det flera sätt att leka Gud. Att
en lätt väg. Efter sex år vid regeringsmakten borde
allmän acceptans trots att alla vet att den är omöjlig
upprätthålla en utsiktslös och plågsam behandling
Kristdemokraterna våga angripa sin gamla hjärte­
att uppnå hur säkra bilar och vägar som än konstru­
av en döende person är också det en aktiv handling
fråga på nytt sätt genom att på allvar utreda hur det
eras. På samma vis skulle allmänhet och politiker
som överskrider människans befogenheter. Varje
kan komma sig att Sverige ligger så högt i statisti­
kunna arbeta för en nollvision för aborter.
individ bör ha rätt till att sluta sin livsvandring på
ken och vilka åtgärder som skulle kunna sättas in.
I samma ögonblick som ett barn blir till finns
jorden med värdighet och så långt möjligt smärt­
Mindre påfrestande är uppförsbacken när det
tre individer att ta hänsyn till – den blivande mo­
frihet. Ska den visionen kunna förverkligas krävs
gäller selektiva aborter. Att det är fel att välja bort
dern, den blivande fadern och ett foster som redan
en kraftfull satsning på palliativ vård av god kvali­
foster av ett visst kön – vanligen flickor – håller de
från början har en egen identitet, som är sett av
tet över hela landet. Den som får hjälp att leva till
Gud och ”sammanvävt” av Honom. Med start där
sitt sista andetag har inget behov av och efterfrågar
tar synen på abort steget från att vara en rättighet
inte hjälp att dö.
för kvinnan att bestämma över sin egen kropp till
Dagens mening:
Livets gränser
Vad tycker du?
? Hur kan ditt
kristna sammanhang stötta
kvinnor (och
män) som funderar på eller
har gått igenom
en abort?
Vad tycker du?
Finns det
s­ ituationer där
det är befogat att
sätta in medicinska åtgärder, till
exempel smärtlindring, även
om risken är stor
att de leder till
döden?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 15 februari 2013
Ledare
Redigering: Klaus Franken
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader
är i mig och jag i dag, också de skall vara i oss. Då skall
världen tro på att du har sänt mig.
J o h a n n e s 17:2 1
God ekumenik
respekterar olikhet
Syftet är inte att utplåna olika kristna sammanhangs egenart
I s i n f ö r b ö n för sina lärjungar och för varje kristen i alla tidsåldrar (alla som genom deras ord tror
på mig) är Jesus tydlig med både att enhet är viktig och varför den är av avgörande betydelse. Att
kristna blir ett är en förutsättning för att världen
ska kunna tro. Så var det för 2000 år sedan och så
är det i dag. När kyrkornas folk ägnar sin energi åt
interna strider eller till att förtala varandra tappar
den kristna tron sin attraktionskraft på de människor som, vare sig de erkänner det eller inte, längtar
efter ett möte med den levande Guden.
Vetskapen om detta måste vara en stark
drivkraft för kristen enhet. Men god ekumenik innebär inte att kristna alltid måste vara eniga om allt eller att vi behöver få
för oss att meningsutbyten är olämpliga eller till och med förbjudna. Att sopa åsiktsskillnader under mattan i rädsla för att utmana enheten är en dålig väg framåt. En fri
och öppen diskussion, där man inte sällan
får nöja sig med att enas om att inte vara överens, är tvärtom något som befordrar kristen enhet
på ett djupare plan.
land ren förföljelse. Innan den första stenen kastas
finns anledning till självrannsakan och eftertanke.
En förutsättning för att Jesu önskan om enhet ska
kunna uppfyllas i vår tid är att vi, hans lärjungar, är
villiga att leva i en anda av förlåtelse och försoning
och inte vandrar vidare på gamla upptrampade stigar, där fördomar och förutfattade meningar froG o d e ku m e n i k ä r inte navelskådande och inåtdas. Att exempelvis visa respekt för den romerskvänd. Den riktar sig utåt, mot de människor som
katolska synen på Marias särställning innebär inte
att man behöver omfatta de dogmer som är förknippade med Jesu moder, lika litet som
den som omfattar den lutherska dopsyBibeln | Socialt
nen måste vare sig dela eller se ner på
ansvar | Familjen | Församlingen |
den baptistiska traditionen.
samlingar och samfund. Sådana administrativa
processer kan i vissa fall vara både nödvändiga och
praktiska men är också tidsödande och resurskrävande. Att vara ett i Kristus är något helt annorlunda och mycket större än att finnas med i samma
medlemsmatrikel.
Dagens mening:
Mellan­östern | Livets gränser |
Ekumenik
| Andra religioner
| Vård och omsorg | Rättvisa |
G o d e ku m e n i k h a n d l a r inte om likriktning. Den
går inte ut på att utplåna olika kristna sammanhangs egenart. Olikheter i uppfattning och uttryckssätt ska inte uppfattas som hot utan som tillgångar. Den som har en trygg förankring i sin egen
kristna miljö kan se med nyfikenhet och generositet på dem som tänker annorlunda. Enighet i stort,
frihet i smått, kärlek i allt, den devis som ibland
tillskrivs Augustinus, är en utmärkt utgångspunkt
för alla former av ekumenik.
Av detta följer att det ekumeniska projektet inte
nödvändigtvis går ut på sammanslagningar av för-
Vad tycker du?
? Behöver
ekumeniken
på ditt lokalplan
utvecklas och
i så fall hur?
Dag e n ä r d e f i n i t i o n s m ä s s igt en
ekumenisk tidning. Också under den
långa period i tidningens historia när
Integration och rasism | ­Mission
den var fast knuten till Pingströrelsen
och evangelisation
gav Dagen uttryck för ett stort intresse för
andra delar av svensk och internationell krisännu inte är en del av den världsvida kyrkan. Den
tenhet. 1999, när ägarkretsen vidgades, blev det
trivs sämre vid sammanträdesborden än i den
allkristna perspektivet på kyrka och samhälle en
praktiska verkligheten, där arbetsuppgifter som
självklar ledstjärna.
diakoni och evangelisation med fördel utförs av
En kristenhet som ser Bibeln som Guds ord även
kristna från olika håll tillsammans. Det ger effektii vår tid, bekänner Jesus Kristus som frälsare och
vitetsvinster men bidrar framför allt till att svetsa
herre och låter den helige Andes vind vara det som
dem samman och ge ökat fokus på det som är väblåser samman kristna från olika miljöer och baksentligt.
grund har framtiden för sig. Den kan räta på rygUnder århundradenas lopp har kristna i Sverige
gen och gemensamt presentera en kristen tro som
och ute i världen vid otaliga tillfällen gjort varanhar trovärdighet och dragningskraft på 2000-tadra illa med hätskhet och sårande omdömen, iblets människor. Och den får styrka att vara en verksam kraft i samhällsutvecklingen där budskapet
om varje människas okränkbara värde leder till genomtänkta och välgrundade ställningstaganden i
vår tids stora frågor.
Vad tycker du?
Var går din
gräns (om det
finns någon) för
ekumenik? Finns
det sammanhang som benämner sig kristna som enligt din
mening inte kan
omfattas?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Foto: Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 22 februari 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
5 M o s e b o k 5:7
Tydlighet och respekt
ledord för dialog
Att skilja mellan sak och person är en nödvändighet i religionsmöten
D e t f ö r s ta b u d o r d e t, förmedlat av Gud via Moatt fullfölja det uppdrag vi har fått av Jesus själv,
som tror annorlunda är vi inne på ett sluttande
ses till Israels folk, har fortsatt giltighet för alla
att sprida det kristna budskapet och göra alla folk
plan som riskerar att sluta i religionsblandning.
kristna. Det är något att ta spjärn emot när olika
till lärjungar. Om vi kräver religionsfrihet för egen
M u s l i m e n , b u dd h i st e n , j u d e n eller hindun är
livsåskådningar och religioner möter varandra i
del måste vi också med självklarhet acceptera att
vår nästa, likaväl som grannen som tillhör en anallt från fredliga diskussioner över en kopp kaffe
den gäller andra religionsutövare, även om ocknan kristen gemenskap eller som inte tror alls. De
till blodiga konflikter där människor dödas därså de hävdar att de är de enda som sitter inne med
är våra medmänniskor och i den egenskapen lär
för att de har fel tro. Så har det sett ut i alla epoker,
hela sanningen.
oss Jesus att visa dem kärlek och omsorg. I detta
från Gamla testamentets tid över den första kristna
Kombinationen av tydlighet och respekt är den
ligger också att undvika att kränka andra religiotiden och fram till våra dagar.
enda som möjliggör en fruktbar dialog mellan reliners symboler och uttryckssätt även om vi tycker
Kristen tro gör anspråk på att ensam sitta inne
gioner, där vi kan konstatera allt från överraskande
att de är obegripliga eller rent av löjeväckanmed sanningen. Det finns bara en Gud och ende. Som kristna får vi räkna med att
dast en väg till honom, den som går genom
utstå angrepp på det som är heligt
Jesus Kristus. I andra religioner kan skärBibeln | Socialt ansvar
för oss. Att vända andra kinden till
vor av sanningen finnas. Deras etiska förär ett betydligt bättre och Jesuslikt
hållningssätt och de levnadsregler de
| Familjen | Församlingen | Mellan­östern |
förhållningssätt än att frestas att ge
står för motsvarar inte sällan mer eller
Livets gränser | Ekumenik |
igen med samma mynt.
mindre den kristna trons. Även den vars
| Vård och omsorg |
En kritisk granskning av deras
livsåskådning går ut på att förneka alla
Rättvisa | Integration och rasism | ­Mission respektive
livsåskådnings lärosatformer av religion kan vara en bra mänoch evangelisation
ser och konsekvenser är något helt anniska som gör mycket gott för andra. Men i
nat och i högsta grad både möjligt och önskgrunden har alla fel som förnekar den monovärt. Den goda regeln att hålla isär sak och person
polställning på livsåskådningsmarknaden som den
likheter till avgrundsär sällan mer aktuell än just i förhållningssättet till
treenige Guden vid tidens slut kommer att uppnå.
lika skillnader. Den
andra religioner och deras utövare.
dag vi som kristJ u s t s å k a x i gt har vi med stöd i Bibeln rätt att utna tonar ner
N ä r r e l i g i o n e n k i d n a p pa s av personer som vill
tala oss, med en tydlighet som tangerar eller till
vårt eget
utnyttja den i politiska syften för att tillskansa sig
och med överskrider smärtgränsen, särskilt i ett
budskap,
makt finns all anledning till kraftfull kritik, liksom
samhälle där uppfattningen att det finns en allstoppar kornär religionen används för att rättfärdiga ett betemängiltig sanning som gäller för alla människor
set under
ende inom eller utom familjen som är oförenligt
i alla tider anses föråldrad. Men ju större tydligtröjan eller
med ett demokratiskt samhälle.
heten är, desto viktigare är det att den balanseras
tar av oss
Att se med kärlek på den enskilde muslimen och
med en respekt för den som har en annan religion
prästkralåta nyfikenhet och intresse vara ledstjärnor i sameller är generell gudsförnekare.
gen för
talet om hur lika eller olika man tror innebär allt
Religionsfriheten, som innebär att varje männisatt inte
annat än ett bejakande av kvinnoförtryck eller mika har rätt att utöva sin religion, byta religion eller
utmana
litant islamism som utövar våld i religionens namn.
avstå från religion, är en grundbult för varje deden
Sådant behöver avslöjas, kritiseras och förmokratisk nation. Som kristna har vi all anleddömas – i vetskap om att den övervägande
ning att värna dess existens i vårt eget land och
delen av världens muslimer inte har nåatt arbeta för dess utbredning till de delar av
gon annan önskan än att få leva i fred.
världen där den är satt på undantag.
Det är religionsfriheten som gör det möjligt
Dagens mening:
religioner
Vad tycker du?
? Var går
gränsen mellan
religionsdialog
och religionsblandning?
Andra
Vad tycker du?
Behöver du
själv och ditt
kristna sammanhang öka
kontakterna
med företrädare
för andra
religioner?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 1 mars 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Ge de svaga och faderlösa deras rätt, låt de hjälplösa
och fattiga få rättvisa, rädda de arma och svaga.
P s a lta r e n 82:3 - 4
Kristet ansvar
att vara visslare
Slå larm om missförhållanden inom vård och omsorg
At t h a o m s o r g om de svaga i samhället ligger i
pletteras med frivilliga insatser med en genomsätt där den som blir sjuk förses med en imaginär
den kristna trons natur. Det kan handla om späda
tänkt värdegrund. Därutöver är det en viktig uppprislapp om halsen riskerar att snedvrida användbarn, personer i aktiv ålder som drabbas av sjukgift att arbeta för att de gemensamma resurserna
ningen av sjukvårdens resurser. I värsta fall är det
dom eller människor på ålderns höst. Budskapet
är tillräckligt stora och att de inte slösas bort utan
slumpen som avgör vem som får en chans att överär tydligt i såväl Gamla som Nya testamentet. Den
används på ett klokt sätt så att de kommer till nytleva och vem som bedöms som ett hopplöst, eller
som är svag ska inte lämnas åt sitt öde utan har rätt
ta för dem som har verkliga behov. Som kristna i
snarare olönsamt, fall. Det senare belyser journatill ett så bra liv som möjligt. Ansvaret åvilar dem
2000-talets Sverige är vi kallade att ha tummen i
listen Maciej Zaremba just nu i en omskakande arsom för tillfället är lyckligare lottade. För att det
ögat på såväl de politiker vi valt för att lägga fast
tikelserie i Dagens Nyheter.
förblir så finns inga garantier. Också den som uppramarna som de tjänstemän som har att verkställa
D e t f i n n s e n g e n o m g å e n d e förklaring till åtlever sig som stark och oövervinnlig kan i nästa
besluten.
skilliga av missförhållandena. När männisstund hamna i en situation där behovet av hjälp
kor inte ses som individer, var och en
är påtagligt. Det är inte bara den sjuka,
med sina särskilda förutsättninghandikappade eller åldrige som har särBibeln | Socialt ansvar
ar och behov, utan som statistiska
skilda behov. Det har vi alla, förr eller se| Familjen | Församlingen | Mellan­östern |
enheter är risken stor att det går
nare och i varierande grad.
snett. Om patienten som person
Livets gränser | Ekumenik | Andra religioSy n s ät t e t at t i n t e f ö r ak ta svagheinte står i centrum utan hamnar i
ner |
|
ten utan att se det som Guds vilja att,
skuggan
av doktorns behov att fylla
Rättvisa | Integration och rasism | ­Mission
som psalmisten uttrycker det, ”arma och
den dagliga besökskvoten är det av
och evangelisation
svaga” ska ha sin rätt, har sin grund i uppmindre vikt att den vård som ges ligfattningen att alla människor är skapade till
ger i den medicinska framkanten. Ett tydligt
Hans avbild och därmed har ett okränkbart mänoch begripligt regelverk som garanterar en god lägExemplen är många på att allt inte står rätt till
niskovärde.
stanivå på samhällets insatser måste kompletteoch att det behövs visslare som slår larm. FörsäkDet ansvar som tidigare i stor utsträckning låg
ras med det sunda förnuft som även beslutsfattare
ringskassan begär att cancersjuka unga männispå individen har under århundradenas gång sucinom vård- och omsorgsområdet har fått som gåva
kor för att få sjukersättning ska uppge ett sannolikt
cessivt förskjutits till kollektivet, till samhället. Tiav Gud.
dödsdatum. Mångmiljonbluffar med assistansondet, som på Jesu tid till stor del användes till det
ersättning avslöjas samtidigt som svårt handikapH ä r ä r f ö r b ät t r i n g s p ot e n t i a l e n s to r . Och
vi i dag skulle kalla socialhjälp, har omvandlats till
pade utsätts för förnedrande tidsstudier av sina
här behövs ett kristet engagemang. Detsamma gälobligatoriska skatter (långt över tioprocentsnivån)
toalettbesök för att få behålla den hjälp till ett liv
ler de så kallade mjuka värdena inom vård- och
som förvaltas av politiska beslutsfattare och mynsom andra som lagen ger dem rätt till. Ideella orgaomsorgssektorn, som riskerar att sättas på undigheter.
nisationer som Röda korset upphör med äldreomdantag när ekonomiska överväganden får domisorg när besparingskraven från kommunernas sida
D e t i n n e b ä r i n t e at t den enskilde kristne kan
nera diskussionen. Välstädade rum, regelbunden
blir så stora att verksamheten inte längre
slå sig till ro med armarna i kors i förvissning om
kroppsvård och näringsriktig mat på äldreboendet
kan bedrivas på ett anständigt sätt.
att det är andra som ser till att vården och omsori all ära – kanske är det ett inkännande och stillEtt fyrkantigt
gen bedrivs som den bör. Samhällets åtgärder på
samt samtal i existentiella frågor som är det allra
ekonomistiskt
vård- och omsorgsområdet behöver komviktigaste för den som närmar sig jordelivets slut.
betraktelse-
Dagens mening:
Vård och omsorg
Vad tycker du?
? Har du eller
dina närmaste
egna erfarenheter av vård och
omsorg som bekräftar eller
motsäger ledarens innehåll?
Vad tycker du?
? Stämmer det
att vi som kristna har ett särskilt ansvar på
vård- och omsorgsområdet
och hur kan vi i
så fall utöva det?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
Andra religioner
22/2
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 8 mars 2013
Ledare
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Du skall inte ha dubbla vikter i påsen, större och mindre. Du
skall inte ha dubbla mått i huset, större och mindre. Rätta och
riktiga vikter skall du ha, liksom rätta och riktiga mått. Då får
du leva länge i det land som Herren, din Gud, vill ge dig. Herren, din Gud, avskyr var och en som gör orätt i sådana ting.
5 M o s 2 5:1 3 – 1 5
Rättvisa är både enskilt
och gemensamt ansvar
Vi är kallade att lindra världens vånda i väntan på den nya skapelsen
R ätt v i s a ä r e n bristvara i världen. Det är ingen
på fakta som att trots de framsteg som gjorts fortskapet. I medeltidens kloster vårdades de sjuka
nyhet. Så var det även när Moses mottog instrukfarande 1,4 miljarder människor lever i extrem fatsom ingen annan ville röra vid. För senare seklers
tionerna för hur Israels folk skulle leva från Gud
tigdom är ett sätt. Att arbeta politiskt för att rika
missionärer var det en självklarhet att bygga sjuksjälv med konkreta exempel på rättvisa i vardagsländer som Sverige inte drar ner på biståndsmedhus och skolor samtidigt som de ledde männislivet. Och så såg det ut när Jesus vandrade på jorlen eller använder dem till andra ändamål än för
kor till frälsning. I vår tid spelar kristen biståndsden. I den gyllene regeln, att göra mot andra som
vilka de är avsedda ett annat. Kristna nationella
verksamhet en avgörande roll för att ge människor
man önskar att de skulle göra mot en själv, ligger
och internationella organisationer har en nyckhopp om en bättre framtid, inte minst tack vare det
en tydlig uppmaning. Ingen vill bli orättvist beelroll att spela – men det har också varje enskild
finfördelade kontaktnät i mottagarländerna som
handlad. Då är vi också som hans lärjungar kallade
kristen i de sammanhang han eller hon rör sig.
byggts upp under tidens lopp. Den problematiska
att var och en agera rättvist mot våra medmännissituationen i pingströrelsen i Rwanda som vi i dag
H ä l f t e n av u n d e r n ä r i n g e n i världen
kor men också till att som kristet kollektiv
har
enligt FN-organet UNDP klimatrearbeta för att rättvisan tar över där orättviBibeln | Socialt
laterade orsaker. Den globala rättvisesa råder.
ansvar | Familjen | Församlingen |
frågan har därmed en direkt koppling
Det gäller i stort och smått, i vårt eget
Mellan­
östern | Livets gränser | Ekumetill den miljöförstöring som hotar alnära sammanhang, i det svenska samhälnik | Andra religioner | Vård och omsorg
las vår tillvaro och som först och allra
let och i världen. Barn som upplever att
mest påtagligt drabbar dem som redan
de blir orättvist behandlade i relation till
|
| Integration och
befinner sig i en svag position. Om den
sina syskon växer inte sällan upp till olyckrasism | ­Mission och evangelisation
globala uppvärmningen inte går att stopliga vuxna som har svårt att hitta fotfäste i
pa är det den fattiga befolkningen vid Indiska
tillvaron. Den senaste tidens diskussion om
oceanens stränder som får ta första stöten när konhur fattigdom i Sverige ska definieras får inte leda
sekvenserna av den rika världens överkonsumtion
skildrar på nyhetsplats blir i det perspektivet extra
till att vi förringar det faktum att klyftorna växer,
blir tydliga. Till de människor som av politiska skäl
smärtsam läsning.
något som riskerar att leda till ett destruktivt uttvingas lämna sina hemländer kommer en ström av
anförskap för stora grupper. Just i dag, på den inO c k s å på e tt övergripande plan har kristnas enklimatflyktingar att adderas.
ternationella kvinnodagen, finns anledning att regagemang stor betydelse för att ge världens fattiga
flektera över den bristande jämlikheten mellan
O c k s å i m i l j ö f r åg a n har kristenheten ett tudelat
befolkning en drägligare tillvaro. Att aldrig förtrötmän och kvinnor som ger upphov till orättvisor baansvar. Det handlar om opinionsbildning och aktas i opinionsbildningen genom att oförtrutet peka
serade på kön.
tioner på ett övergripande plan men också om perD e r i k t i gt s to r a orättvisorna finner vi på det insonlig reflektion, som resulterar i medvetna åtgärternationella planet. Vår värld, Guds skapelse som
der. Området är överväldigande stort och behoven
vi är satta att förvalta för hans räkning, lider och
av förändring outtömliga. Experterna är sinsemelvåndas. I förtröstansfull väntan på att Han skalan oense om nuläge och prognoser. Det gör att den
par ”en ny jord och en ny himmel där ingen
egna handlingen, vare sig det rör sig om att inte
sorg och ingen klagan och ingen smärta skall
slarva med sopsorteringen eller att klimatkompenfinnas mer” (Upp 21:4) är vår uppgift att
sera för den årliga charterresan, kan förefalla futtig
så gott vi förmår lindra lidandet. Det har
och meningslös. När den tanken slår till hjälper
kristna i alla tider sett som ett lika naturdet kanske att gnola på Lina Sandells välkända
ligt inslag i ansträngningarna att leva ut
söndagsskolesång: ”Gör det lilla du kan, gör det
sin tro som att sprida det kristna budvilligt och glatt. Snart de dyrbara tillfällen fly!”
Dagens mening:
Rättvisa
Vad tycker du?
? Behöver ditt
kristna sammanhang och
du själv som
kristen fokusera
mer på rättvisefrågorna?
Vad tycker du?
Har kyrkan
och kristenheten en roll att
spela för att ge
hopp när klimatutvecklingen
gör människor
oroliga och
­ångestfyllda?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
Andra religioner
22/2
Vård & ­omsorg 1/3
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 15 mars 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en
infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju
själva invandrare i Egypten.
3 M o s 1 9:3 4
Bemöt främlingen som
du själv vill bli bemött
Insikt om integrationsproblem kan förenas med positiv attityd till invandrare
F r ä m l i n g s f i e n t l i g h e t o c h k r i st e n tro är omöjavstånd från sin religion och sin kultur även när yttsom tillhör myterna förpassas till papperskorgen.
liga att förena. Påbudet från Gud är glasklart. Vi är
ringarna är väl förenliga med svensk lag är där­emot
Det tillhör den mänskliga naturen att känna rädsålagda att behandla invandraren som en av oss själlika absurt som om svensk-amerikanerna skulle ha
la för det okända. Ett reflekterat förhållningssätt
va och med kärlek. För de israeler som vandrade
förbjudits att samlas i evangelisk-lutherska kyrkor
innebär att vi försöker ta oss förbi den spontana
med Moses i öknen var kopplingen omedelbar – de
med svenska som gudstjänstspråk eller att resa midifrågasättande reaktionen, skaffar oss så säker kunhade ju själva, alldeles nyligen, varit invandrare i ett
sommarstång. Det är dessutom sedan ett par år tillskap som möjligt och ser till att väga in de positiva
främmande land med en främmande kultur och bar
baka förbjudet i svensk grundlag.
effekterna av invandringen.
på en konkret erfarenhet av förakt och förföljelse.
Bland komplicerade frågor återfinns sådana som
At t b e h a n d l a i n va n d r a r e n som en av oss inneNutida svenskar får i stället tänka på de släktingar
handlar om bostadssegregation, isolering och utanbär inte en till menlöshet gränsande välvilja. De
som för tre-fyra generationer sedan lämnade Sveförskap. Varje svensk har rätt att själv bestämma var
krav som ställs på infödda svenskar om att följa larige för att söka sig en ny framtid på andra sidan Athan eller hon vill bo, vare sig det är långt ifrån ellanten – eller föreställa oss hur det skulle vara om vi
ler nära den egna släkten. Ska den rätten förmesjälva valde eller av yttre omständigheter tvinganas den som invandrat till landet i syfte
des att emigrera.
att motverka att segregerade områden
Bibeln | Socialt
Det är utgångspunkten. Men det gör inte
växer till? En svensk kvinna har full
ansvar | Familjen | Församlingen |
frågan om integration problemfri. På bara
att, om ekonomin tillåter, välja
Mellan­östern | Livets gränser | Ekumenik frihet
några få decennier har Sveriges befolkning
ett liv som hemmafru. Måste inte sam| Andra religioner | Vård och omsorg |
utökats med ett sjusiffrigt tal människor som
ma möjlighet stå till buds för den som
Rättvisa |
har sitt ursprung i andra länder. Det är en
har sina rötter i en kultur där detta är
självklarhet att det innebär en omställningsdet normala, inte undantag, även om
| ­Mission
process på gott och ont.
det riskerar att leda till isolering? Eller,
och evangelisation
för att ta ett exempel från församlingslivet,
I n t e så få inslag är odelat positiva. Livsmedel
om svenskar i utlandet gläds åt att få fira gudsgar och förordningar och att efter vars och ens försom tidigare i bästa fall kunde inhandlas över disk
tjänst i den lokala Skut-kyrkan, måste inte då ockmåga bidra till samhällsbygget måste ställas även på
i storstädernas saluhallar finns nu lätt tillgängliga
så varje kristen i Sverige kunna få tillbe Gud på sitt
den som har utländskt ursprung. Det kan bara ske
i minsta närköp och berikar vår matkultur. Annat,
eget språk?
om han eller hon får möjlighet och ges tid att hitta
som från svenska normer avvikande klädsel, väcker
Ka n s k e l i g g e r sva r e n i att vissa processer måste
sin plats i samhället genom att tas emot som en kafrågor och inte sällan anstöt. Och vissa företeelser
tillåtas ta tid, att integration inte kommer plötsligt
pabel individ som vill skaffa sig de färdigheter, inte
med kulturell eller religiös bakgrund – könsstymputan är något som växer fram. Då blir det viktiga att
minst när det gäller språket, som är nödvändiga för
ning, barnäktenskap, månggifte – går stick i stäv
det svenska samhället generöst erbjuder alla som leett liv i Sverige.
mot lagstiftning och rättsmedvetande.
ver i vårt land möjligheter utan hänsyn till etniskt,
Att kräva att den som kommit till vårt land ska ta
Att ta avstånd från och motarbeta främlingskulturellt och religiöst ursprung. Och att kyrkorna
fientlighet och rasism innebär inte att problemen
och vi som individer gör sammaledes. Bästa vacciska förnekas. Tvärtom bör de lyftas upp i ljunationen mot främlingsfientlighet är att skapa möset och skärskådas så att fokus
tesplatser och att rent konkret öppna dörren för den
hamnar på det som verkligen är
främling som vi är uppmanade att visa kärlek.
bekymmersamt medan sådant
Dagens mening:
Integration
och rasism
Vad tycker du?
? Hur påverkar
dina egna möten med människor med utländskt
ursprung din
hållning i mer
övergripande
frågor?
Vad tycker du?
Kan ditt
kristna sammanhang göra
mer för att motverka främlingsfientlighet och i
så fall vad?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
illustration: mattias käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
Andra religioner
22/2
Vård & ­omsorg 1/3
Rättvisa 8/3
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
2
opinion
DAGEN fredag 22 mars 2013
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och
Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla bud
jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.
M at t e u s 2 8:1 9 – 2 0
Missionsfältet finns
närmare än vi tror
Det går att möta dagens svenskar med respekt för deras frågor utan att tumma på budskapet
M i s s i o n s b e fa l l n i n g e n , d e s i s ta ord som Jesus
ningen gäller det att vässa verktygen. Det handlar
stora delar av västvärlden – blir dock distinktioenligt Matteus yttrar innan han stiger upp till himom att möta dagens svenskar med respekt för deras
nen mellan mission och evangelisation allt mindre
len, är välkänd för varje bibelläsare. Den har legat
frågor och erfarenheter men utan att tumma på det
meningsfull. För stora delar av svenskarna räcker
till grund för den världsvida kyrkans och varje englasklart tydliga budskapet, där Jesus Kristus predet inte längre att påminna om sådant som de reskild kristens strävan genom alla tider. När den hesenteras som den han är, Vägen, Sanningen och Lidan känner till och peka på behovet av omvändelse
lige Ande gav kraft och mod till Petrus att tala till
vet, inte bara som en av många må-bra-gurus eller
och överlåtelse. Okunnigheten är så monumental
de fromma judarna från ”alla länder under himlen”
vishetslärare. Det gäller att hitta ett språk som inte
att den som vill sprida det kristna budskapet måssom samlats i Jerusalem på den första pingstdaförminskar den kristna trons storhet och egenart
te börja från början, som om det handlade om ett
gen hade orden ännu inte satts på pränt. Men budmen som inte heller reser obegriplighetens murar.
skapet, som väckte gensvar hos åhörarna, var glasD e t ä r i n g e n slump att Dagens evangklart: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu
Bibeln | Socialt
elisationstidning Liv, vars tredje numKristi namn”. Samma sak förmedlade Filipansvar | Familjen | Församlingen |
mer just nu produceras, görs i samarbepos till den etiopiska hovmannen som inte
Mellan­östern | Livets gränser | Ekumete med Alpharörelsen. Alphakonceptets
tvekade inför att bli döpt när han fått undervisning om hur Jesus var den som uppnik | Andra religioner | Vård och omsorg kombination av å ena sidan tydlig och
klar undervisning och å den andra fri
fyllde profeternas förutsägelser.
| Rättvisa | Integration och rasism |
och öppen diskussion, där alla frågor får
O c h s å h a r det fortsatt, år efter år, geställas
och alla tvivel vädras, har visat sig
­
neration efter generation över hela värlframgångsrikt i sekulariserade samhällen
den. Även om varje tid och varje kultur kräöver hela världen. Det har också fått efterver sina metoder och redskap är uppgiften
följare där tonvikten i undervisningen läggs andensamma. Målet att alla folk ska ha nåtts av det
norlunda men där metoden är likartad.
kristna budskapet är fortfarande avlägset. Upponått folk. Det går inte att förutsätta kännedom om
Mission och evangelisation är uppgifter för hela
skattningar gör gällande att det finns runt 6 000
de mest elementära begrepp, om Bibelns grundden världsvida kyrkan och för varje kristen gemenfolkgrupper runt om i världen som ännu inte haft
struktur eller ens om de liknelser som tills för bara
skap. Men de åvilar också varje enskild kristen. Få
chans att lära känna Jesus Kristus. Att nå fram till
några decennier sedan tillhörde ett kulturellt allav oss är kallade att ge oss iväg på farofyllda expedem utgör en klassisk missionärsuppgift som alls
mängods.
ditioner till onådda folk i otillgängliga trakter. För
inte förlorat sin aktualitet. Nu liksom tidigare fullde allra flesta är missionsfältet vår egen omgivning
D e t ta ä r e n stor utmaning men också en enorm
görs den med fördel tätt sammankopplad med fati form av grannar, vänner, arbetskamrater och släkmöjlighet. I takt med kunskapstappet bleknar ocktigdoms- och sjukdomsbekämpande insatser, som
tingar. Förutsättningarna varierar men alla har nåså mycket av fördomarna mot kristen tro. Det man
tydligare än ord demonstrerar sprängkraften hos
got att komma med – den egna, unika historien om
inte vet någonting om kan man närma sig med öpkristna kärleksgärningar.
vårt möte med den levande Gud och om hur detpet sinne och genuin – och inte sällan naiv – nyfita har förvandlat våra liv. Ju mer okunskapen om
E va n g e l i s at i o n h a r av hävd används som bekenhet. För den som vill fullgöra missionsbefallkristen tro breder ut sig, desto viktigare blir den
grepp för att undervisa om kristen tro i länder och
personliga berättelsen som en dörröppnare, en apför människor som i någon mening redan definietitretare som väcker längtan om att höra mer och
ras som kristna. I vår tid och vårt land – liksom i
att erfara vem Jesus Kristus är.
Dagens mening:
Mission och
evangelisation
Vad tycker du?
? När berättade
du senaste om
vad Jesus har
gjort i ditt liv för
någon som inte
delar din tro?
Vad tycker du?
? Behöver ditt
kristna sammanhang satsa
mer på mission/
evangelisation
och i så fall på
vilket sätt?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
illustration: mattias käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt a­ nsvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
Andra religioner
22/2
Vård & ­omsorg 1/3
Rättvisa 8/3
Integration &
rasism 15/3
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.