1. No category

FAKTA
2011-09-26
Barn och olyckor
med leksaker
Varje år skadas ungefär 4.500 barn mellan noll år och 17 år på
och av leksaker. Det är något fler pojkar än flickor som skadas i
dessa sammanhang. Av diagrammet nedan framgår att ett till
fyraåringar är de som skadas oftast.
Kontakt
9
Jan Schyllander
Telefon: 010-240 5666
070 6161970
Andel i procent
8
[email protected]
Pojkar
7
Flickor
6
5
Källa
4
Denna genomgång bygger på
3
uppgifter som lämnats från
2
ett antal akutsjukhus till
1
Injury Data Base, IDB-
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Ålder
17
Andel skadade av och på leksaker efter ålder och kön.
registret under perioden
2000 - 2007. Totalt har 1.970
händelser där leksaker varit
involverade rapporterats
under perioden. Dessa
Den vanligaste mekanismen bakom skadan är fall, 47 procent. Barnen
ramlar på och från leksaker. De snubblar över leksaker, halkar på leksaker
mm. Den näst vanligaste mekanismen är att barnen stoppar leksaker eller
delar av leksaker i näsa, mun eller öron 22 procent. Lika vanligt är att
barnen kastar leksaker på varandra, tappar leksaker på sig eller drar ner
leksaker över sig, 21 procent. Den fjärde vanligaste mekanismen är att
barn klämmer sig, skär sig eller sticker sig på leksaker.
58 procent av dessa olyckor sker i bostaden eller bostadsområdet. Desto
yngre barn desto vanligare är bostaden som skadeplats. Den näst
vanligaste platsen är daghem, förskola och skola, 22 procent.
De flesta barnen blir undersökta, behandlade på akutmottagningen och
hemskickade. Sex procent av barnen blir dock inlagda på sjukhus för
MSB-89.5
fortsatt vård.
händelser har sedan skattats
till nationella tal.
I det följande redovisas några leksakskategorier som syns lite extra tydligt i
skadestatistiken. Det finns en mängd olika leksaker som barnen åker på.
Hit hör trehjulingar, lådbilar, trampbilar, lådbilar, bobby cars med mera.
Cyklar och så kallade lära gå stolar räknas inte som leksaker utan redovisas
på annat sätt.
Trehjuling
Uppskattningsvis inträffar varje år knappt 400 olyckor med trehjulingar
som leder till akutsjukvård. Knappt två tredjedelar av dessa drabbar
pojkar. De flesta olyckorna drabbar barn i åldern ett till fem år. Nästan nio
av tio olyckshändelser med trehjulingar äger rum utomhus och den
vanligaste platsen är lekplatser vid daghem och förskolor följt av den egna
bostaden.
Övre extremiteter
19%
Huvudskador
49%
Nedre extremiteter
23%
Buk, nedre delen av
rygg
9%
Andel skadade efter olyckor med trehjulingar efter skadad kroppsdel.
Som framgår av figuren ovan drabbar hälften av skadorna huvudet.
Knappt en fjärdedel drabbar de nedre extremiteterna såsom fötter,
fotleder, underben och knän. Och en femtedel de övre extremiteterna
såsom fingrar, handleder, underarmar och armbågar. En tredjedel av
skadorna ger kontusioner och lika många ger sårskador. Frakturer
uppträder i 15 procent av olyckshändelserna och hjärnskakning i sju
procent. Nio av tio blir undersökta, behandlade och hemskickade vid
besöket på akutmottagningen. En av tio behöver dock läggas in på sjukhus
för fortsatt vård.
Några typiska olyckor med trehjulingar:
•
Ramlade på trehjuling och slog munnen mot cykel/asfalt.
•
Cyklade med trehjuling ned för en liten altantrappa, landade i gräset.
•
Rullat med cykel utför trappa i hemmet, fick cykeln över sig, slog huvud i
grindstolpe.
•
Ramlade baklänges ner för trappan med trehjuling.
•
Åkte trehjuling på gångplattorna, åkte på en kant, trillade av och
landade på huvudet och hakan.
Tramp- och lådbilar
Tramp- och lådbilar är inblandade i cirka 150 olyckor varje år som kräver
akutsjukvård. Det är tre gånger så många pojkar som flickor som skadas i
olyckor med tramp- och lådbilar. Den här typen av leksaker verkar vara
populära högt upp i åldrarna. Flest olyckor drabbar tvååringarna men
olyckorna fortsätter ända upp till 15 års ålder. Liksom vid andra åkleksaker
dominerar fallskadorna följt av slag och stöt genom kollisioner och
klämskador. Flest skador drabbar de övre extremiteterna, främst fingrar
följt av huvudskador. Sårskador dominerar följt av frakturer och
kontusioner. Sex procent av skadorna kräver fortsatt vård på sjukhus.
Några typiska olyckor med tramp- och lådbilar:
•
När jag skulle hoppa på en lådbil i bak ramlade jag och fick ont i axeln.
•
Ramlade från lådbil, fick hand under bilen.
•
Ramlade på trampbilen när jag spelade fotboll.
•
Åkt lådbil och fått in fingret under bilen och klämt sig.
•
Trampade snett när hon skulle putta på en lådbil.
Andra åkleksaker
Förutom trehjulingar och låbilar finns ett antal andra åkleksaker som är
involverade i barns skador. Hit hör till exempel bobbycars, skrindor,
tramptraktorer med flera. Knapp 300 barn skadas varje år på och av
sådana åkleksaker. Det är dubbelt så många pojkar som flickor och de
flesta är i åldrarna ett till tre år. Fall är även här den vanligaste
skademekanismen och drygt hälften av skadorna är huvudskador. Därefter
följer skador på de övre extremiteterna, framförallt fingrar.
Några typiska olyckor med åkleksaker:
•
Körde bobbycar ner för tre trappsteg. Voltade, slog i stentrappan.
•
Välte med en leksakstraktor slog i armbågen.
•
Ramlade från sparkbil med kärra slog i ansiktet i klinkergolv.
•
Ramlade av sin leksaksbil i hallen med ansiktet ner i golvet. Slog i hakan
och kinden.
•
Sladdat med trampmoped i trädgården. Blodutgjutning skalle.
Leksaksvapen
Till den här kategorin hör pilbågar, slangbellor, soft guns, leksakssvärd
med flera. Totalt skadar sig ungefär 200 barn på och av den här typen av
leksaker. Fyra av fem är pojkar och de flesta är mellan fyra och tolv år. Den
vanligaste skademekanismen är att man blivit slagen av leksaksvapnet följt
av att man träffats i ögat. De flesta skadorna drabbar
ögonen följt av fingrar. Sårskador följt av kontusioner är de vanligaste
skadetyperna.
Några typiska olyckor med leksaksvapen:
•
Sköt ärtor på varandra en ärta kom i hennes öga.
•
Under lek fått ett slag av ett träsvärd mot näsan.
•
Träffad av ett svärd i pannan då han fäktades med lillebror.
•
Sköt med en Soft Air Gun mot en burk och plastkulan studsade tillbaka
mot ögat.
•
Sköt med en pilbåge med en kompis fick en gummipil i ögat.
Leksaker med smådelar
Till den här kategorin hör sten- och glaskulor, pärlor, byggklossar,
legobitar med flera. Drygt 1.000 barn skadas varje år på och av leksaker
med smådelar. Som framgår av diagrammet nedan domineras skadebilden
av pärlor, 58 procent. Därefter följer andra eller ospecificerade leksaker,
byggklossar/lego samt sten- eller glaskulor. När det gäller pärlor är det fler
flickor än pojkar som skadas på och av sådana medan det när det gäller
byggklossar/lego är tvärt om.
Barn i två till fyra års ålder är särskilt utsatta. De flesta, nästan tre
fjärdedelar, av dessa olyckshändelser sker i hemmet och övriga på dagis,
fritidshem etcetera. Den helt dominerande skademekanismen, 85 procent,
är att barnen stoppat leksakerna eller delar av dem i näsan, munnen eller
örat. Av dessa olyckor står saker i näsan för två tredjedelar av händelserna
och saker i munnen och örat för vardera 17 procent. Övriga mekanismer är
fall fem procent, barnen ramlar eller halkar, snubblar på leksaker, och att
barnen kastar sakerna på varandra eller att de trampar på dem, sju
procent. Tre procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Andra småleksaker
eller smådelar
10%
Kulor
13%
Lego, byggklossar
15%
Pärlor
62%
Andel skador efter olika typer av små leksaker
Efter hopprep och
Några typiska olyckor med leksaker med smådelar:
•
Lekte med klossar och ramlade och slog i armen.
rockringar följer
•
Svalde en liten visselpipa i plast.
leksaksbilar. Här är det
•
Sniffade in små pärlor till halsband in i näsan.
istället pojkarna i åldern
•
Lekte med pärlor petade in en pärla i vänster näsborre.
ett till tre år som är
•
Stoppat glaskulor i munnen och den har åkt ner och lagt sig över
luftvägarna.
vanligaste
Andra leksaker
I den här gruppen ingår några av de vanligaste leksakerna som inte är
åkleksaker, leksaksvapen eller sådana som är små. Totalt skadas nästan
1.100 barn på och av de här leksakerna.
Leksak
Hopprep, rockring
Leksaksbilar
Dockor och
dockleksaker
Badleksaker
Bollar (inkl. bollhav)
Gunghäst
Leksakshink,
leksaksspade
Ballong
Styltor
Leksaksspel
Kubbspel
Gunga (inomhus)
Annat
Totalt
Procentuell fördelning av
skador
Pojkar Flickor
Totalt
2,9
13,7
16,6
11,8
2,3
14,1
5,6
8,1
13,7
5,6
5,0
3,3
2,9
5,0
3,9
4,6
2,9
10,6
8,9
7,9
5,8
3,3
1,2
1,9
0,8
0,6
4,6
49,5
1,9
1,9
1,0
1,9
1,7
1,9
50,5
5,2
3,1
2,9
2,7
2,3
6,4
100,0
Andel skadade pojkar och flickor efter några leksakstyper
Hopprep och rockringar
Hopprep och rockringar är de leksaker som är involverade i flest skador i
den här gruppen, i synnerhet bland flickorna. Den dominerade skademekanismen är fall genom snubbling, snavning eller knuffning följt av
akut överbelastning genom kraftigt vridvåld. Det är framförallt flickor
mellan fyra och tolv år som skadas när de hoppar rep eller använder
rockring.
Leksaksbilar
överrepresenterade. Den
skademekanismen är fall. Barnen snubblar eller snavar på leksaksbilarna
eller faller över dem. Att barnen kastar bilar på varandra förekommer
också. Flertalet av dessa händelser inträffar i hemmet eller på dagis,
fritidshem.
Den tredje största undergruppen är dockor, teddybjörnar, dockmöbler
och inte minst dockvagnar. Det är fler flickor än pojkar som skadas och
de flesta är i åldrarna ett till fem år. Två tredjedelar av skadorna
uppkommer genom fall. Barnen snubblar, snavar över leksakerna eller
ramlar på dem. Övriga skademekanismer följer av att barnen kastar till
exempel dockmöbler på varandra eller att de trampar på trasiga
dockserviser och skär sig.
Barn skadas också på och av badleksaker. Det är ungefär lika många
pojkar som flickor som skadar sig och det är framförallt barn i nio till
tolvårsåldern som råkar ut för dessa skador. Skadorna uppkommer genom
att barnen snubblar, halkar eller snavar på till exempel luftmadrasser eller
badbollar men också att de hoppar eller knuffas när de leker med sakerna.
De flesta händelserna inträffar i simhallar.
Olyckor med bollar inträffar i första hand på skolgårdar och i hemmet. Det
är oftast slag och stöt genom att barnen kastar bollar på varandra som är
skademekanismen följt av fall. Barnen snubblar och snavar på bollar. Det
är något fler pojkar än flickor som skadas i dessa sammanhang och de som
skadas är i åldern två till tolv år. En fjärdedel av skadorna sker i så kallade
bollhav som framförallt återfinns i större varuhus. Även i den här gruppen
är pojkarna överrepresenterade, men här rör det som om barn mellan två
och fyra år.
Barn mellan ett och fem år skadar sig också på gunghästar. De här
skadorna drabbar i första hand flickor. Skademekanismen domineras helt
av fall. Barnen ramlar helt enkelt av gunghästen. Vanligast är huvudskador
följt av skador på armar och händer. Olyckor med gunghästar inträffar
framförallt i hemmet och på dagis och fritidshem.