Resursperspektiv i samhällsvård Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete ”transport eller en helig stund, beror på hur man ser det” – Eva Dahlgren 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Levnadsnivåundersökningar • LNU/ULF (1960-/1970-talet):frågar bara vuxna om deras levnadsnivå (barn inga egna undersökningsobjekt, deras situation en avspegling av de vuxnas). • Barn-LNU/ULF (1990-talet): frågar barn direkt när man ändå intervjuar vuxna. • Mycket få barn i samhällsvård med (inte skrivna hos familjehemsföräldrar/institution). 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Levnadsnivå ”Individens förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet mm med vilkas hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor” (Johanson,1970). 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Levnadsnivådimensioner (8 st) • • • • • • • • Hälsa och tillgång till vård Skolmiljö och utbildning Ekonomiska och materiella resurser Familj och sociala relationer Boende och närmiljö Trygghet och säkerhet Rekreation, kultur och fritidsaktiviteter Politiska resurser 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Projektet ”Välfärd i Samhällsvården” • Den första levnadsnivåundersökningen riktad till samhällsvårdade unga • Initierat och lett av prof. Marie Sallnäs • 272 ungdomar i familjehem (125) och HVB/institution (147). • 13-18 år • Jämfört unga placerades svar med svar från unga i samma ålder som bor hemma med sina föräldrar. (Barn-ULF, 2005/2006) 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Skolgång, fritid och kamratrelationer för unga i samhällsvård • Tre områden tätt sammanlänkade, betydelsefulla för en ung människas utveckling. • Skolgången är problematisk. Fritiden, saknat kunskap om och kamratrelationer har stor betydelse för framtida hälsa och utveckling. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Mängd faktorer påverkar om skolgången ska bli bra eller dålig. Några exempel: • erfarenheter från ursprungshemmet • familjehemsföräldrar/personals engagemang i skolarbetet • skolan och socialtjänstens agerande • en bra studiemiljö i hemmet • skolbyten • upplevelse av mobbning och kränkning • stöd med läxor • planering av skolgången 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Hur är skolgången organiserad? 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Resultat, skolrelevanta resurser • Tillgång till internetanslutning för skolarbetet: Familjehem: 90% HVB: 67% • Egen mobil: Familjehem: 97% HVB: 86% • Knappt hälften av HVB-ungdomarna får hjälp med läxor i boendemiljön jämfört med nästan ¾ bland unga i familjehem och unga som bor hemma. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Skolrelevanta resurser, forts. • 17% HVB-ungdomar upplever att de ”inte så ofta eller aldrig” får hjälp av lärare när de behöver det. Hemmaboende: 9 % Familjehem: 7% • Unga i familjehem och HVB ägnar mindre tid åt läxläsning än unga som bor hemma. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Skolrelevanta resurser, forts Hur ofta vårdmiljön har kontakt med ungdomens skola/lärare? 132 HVB-personal och 113 familjehemsföräldrar har svarat Andel i procent. Minst varannan vecka Ungefär en gång per månad Ca 1-2 ggr per halvår Mer sällan HVB 71 15 10 4 Familjehem 21 16 56 7 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Kamratrelationer • HVB ungdomar och familjehemsungdomar har betydligt färre vänner än hemmaboende jämnåriga. • Unga i HVB har också mindre kamratkontakter än jämnåriga • Unga i familjehem har kompisar hemma på besök betydligt mer sällan än hemmaboende unga • Nästan dubbelt så många ungdomar i familjehem och HVB är mobbade minst en gång per månad jämfört med unga som bor hemma. • Ungdomar i familjehem och HVB skolkar mer än unga som bor med sina föräldrar 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Fritid • Inga påtagliga skillnader i vad man gör på sin fritid. • Undantaget: unga placerade i HVB och familjehem idrottar i mindre utsträckning än de som bor hemma och unga i HVB ägnar sig i större utsträckning åt organiserade fritidsaktiviteter. • Ungdomar i HVB utför hushållsarbete i betydligt större utsträckning än unga som bor hemma. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Vi ställde också en öppen fråga…. Familjehemsbarnen om fosterföräldrarna: • ”dom skall kolla allt jag gör” • ”min familjehemsmamma anser att hon ’alltid’ har rätt” • ”jag har haft otroligt svårt att kommunicera med familjehemsmamma”. • ”dom är jättesnälla” • ”ställer upp” • ”min familjehemsmamma litar och tror mig vilket får mig att må bra” 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Om det geografiska läget och bristen på frihet: • ”ligger ute på landet utanför en liten ointressant stad” • ”måste fixa skjuts, kan inte ta mig dit jag vill” • ”ute i ingenstans, inga ’vanliga’ människor i närheten”. • ”nära till sjön” • ”bra läge på landet”. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Om materiella tillgångar: • ”jag tycker det är dåligt att man inte får ha mobil” • ”de stänger ner internet tidigt” • ”mobilförbud om man inte skött sig” • ”jag har mina husdjur, och rider och får det jag behöver” • ”har allt jag kan önska mig ” • ”vi får det mesta vi vill om det saknas, t.ex. gympakläder”. • “vi har tv, dator och tvättmaskin” 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Om kompisar och kamratkontakter: • ”får inte träffa mina kompisar” • ”får inte va med, åka till eller ta med kompisar så ofta” • ”förlorar kontakten med många vänner” Bra saker: • ”att vara med mina vänner” • ”bra kompisar” • ”många ungdomar att tala med” • ”jag har många kompisar” • ”jag har lärt känna många nya människor” 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Sammanfattning • Sett utifrån resurstillgången lyckas Samhället idag inte fullt ut med det ”föräldraansvar” man tagit på sig när man placerar ungdomar i vård. • HVB-ungdomarnas resurser vad gäller skolgången ger mer att önska • Familjehemsungas förhållanden mer lika jämförelsegruppens. Men förbättringar behövs även här. • Behövs ett flertal insatser för att förbättra skolsituationen för placerade barn. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Sammanfattning, forts • Stort behov av speciella satsningar för att motverka placerade ungdomars utsatthet för mobbning och deras skolkande. • Placerade ungas skolgång ett gemensamt ansvar för socialtjänsten, vårdmiljön och skolan. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete ”transport eller en helig stund, beror på hur man ser det” – Eva Dahlgren 94 % av de familjehemsplacerade och 86 % av HVB-placerade tror de kommer få det bra i framtiden. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete Lästips för den som vill veta mer om vårt projekt • Lundström, T & Sallnäs, M (2009) Samhällsvårdade ungdomars kontakter med föräldrar och syskon. Socionomens forskningssupplement, 26, 52-63. • Sallnäs et al (2010) Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner) Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 5-27. • Sallnäs et al (2010) Samhällsvårdade barn, gate-keeping och forskning Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 116-133 • Lundström, T & Sallnäs, M (2011) Sibling contact among fostered Swedish children - Out of home care in a family service system. Children and Youth Services Review, doi:10.1016/j.childyouth.2011.11.008. • Wiklund, S & Sallnäs, M (2011) The Material Side of Foster care. Adoption & Fostering, 34, 27-38. • Lagerlöf, H (2012) Samhällsvård och välfärdsresureser. En studie av skola, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (avh). • Sallnäs, et al (2012) Welfare recourses among children in care. European Journal of Social Work. 2013-09-24 Hélène Lagerlöf/ Inst för socialt arbete