Intressentanalys - Kulturkraft Syd

RAPPORT 13:19
Intressentanalys
KulturKraft Syd
RAPPORT 13:19 – OKTOBER 2013
Intressentanalys: KulturKraft Syd
Joakim Sternö och Tobias Nielsén
Volante är ett kunskapsföretag som vill bidra till en klokare och roligare värld genom att
utveckla och sprida kunskap.
Joakim Sternö är etnograf och analytiker på Volante
Tobias Nielsén är kulturekonom och vd för Volante
ADRESS
Volante
Stora Nygatan 7
111 27
Stockholm
TELEFON
08-702 15 16
E-POST
[email protected]
WEBB
www.volanteresearch.com
www.kulturekonomi.se
2
Innehåll
Inledning ................................................................................................ 4 Projektets betydelse ............................................................................. 5 Utbud av kompetensutveckling utan KulturKraft ................................. 5 Nyttan av projektet ............................................................................... 5 Problem och utvecklingsmöjligheter .................................................... 8 Nyckelfaktorer i styrningen av KulturKraft Syd .................................... 9 En varaktig plattform?........................................................................ 11 Samarbetsorganisationer................................................................... 11 Projektägarna .................................................................................... 12 Avslutande diskussion....................................................................... 16 3
Inledning
Det här är en rapportering i den lärande utvärderingen av projektet
KulturKraft Syd. Huvudman för projektet är trygghetsrådet TRS som
bland annat omfattar Svensk Scenkonst, Teaterförbundet och SYMF,
vilka sitter med i projektets ägargrupp. Volante Research har uppdraget
att genomföra den lärande utvärderingen och följeforskningen av
projektet. Volante är även följeforskare till systerprojektet KulturKraft
Stockholm.
Denna rapport utgörs av en intressentanalys med särskilt fokus på
projektmålet ”att skapa en varaktig plattform för kompetensutveckling
inom kultursektorn”. Med intressenter menar vi organisationer som på
olika sätt berörts av eller deltagit i projektet. Bland dessa aktörer har vi,
tillsammans med KulturKraft Syds verksamhetsledare, valt ut ett antal
särskilt viktiga som har intervjuats under hösten 2013. I denna grupp
ingår bland andra representanterna i projektets ägargrupp. Totalt
handlar det om elva personer som i huvudsak befinner sig på
ledningsnivå i de organisationer de representerar.
Även om rapportens huvudfokus är på KulturKraft Syd är detta frågor
som även berör projektet i Stockholm, särskilt när det gäller en framtida
organisering av en plattform för kompetensutveckling.
Rapporten består av tre huvudsakliga delar.
1.
Den första delen fokuserar på innehållet i projektetet och hur
intressenterna upplever projektets betydelse och
framgångsfaktorer.
2. Den andra delen fokuserar på hur intressenterna ser på en
framtida organisering av en varaktig plattform för
kompetensutveckling. Delen är uppdelad efter intressenternas
roll. Det första avsnittet tar fasta på de intressenter som utgör
representanter för samarbetsorganisationer till projektet och det
andra avsnittet fokuserar på projektägarnas syn på frågan.
3. Den tredje och avslutande delen utgörs av en avslutande
diskussion.
4
Projektets betydelse
I denna del diskuterar vi hur intressenterna upplever vad som utgör
projektets framgångsfaktorer och nytta men också de problem
intressenterna stött på i projektet eller i dess konstruktion. Ett kortare
avsnitt tar även upp synen på styrningen av projektet.
Utbud av kompetensutveckling utan KulturKraft
KulturKraft har kommit till utifrån de förändringar som har skett på
arbetsmarknaden under de senaste decennierna. Det vill säga där en
högre andel av arbetskraften är projekt- eller visstidsanställd och där allt
fler kulturverksamma driver egna företag, vilket ställer nya krav på
kunskap i exempelvis administration. Det har inneburit att för en stor del
av de verksamma på kulturarbetsmarknaden finns det inte någon med ett
uppenbart ansvar för fortbildning och kompetensutveckling.
Det har också blivit mer vanligt att enskilda personer arbetar inom flera
olika kulturområden. Arbetsmarknaden har på så sätt även blivit
betydligt mer gränsöverskridande.
Kortfattat kan intressenternas uppfattning sammanfattas som att utbudet
av kompetensutveckling, innan och utanför KulturKraft, är varierande.
Det gäller både för hur det ser ut i olika delar av landet och mellan olika
institutioner. Det upplevs också vara ett varierande utbud för olika
yrkesgrupper. En generell åsikt är att det finns sämre utbud för särskilda
spetsutbildningar och ett större utbud av kompetensutveckling för
administrativ personal. Intressenterna upplever att situationen för
frilansare svårare och att utbudet för denna grupp är relativt skralt och
att de deltar i mindre utsträckning än fast personal.
Nyttan av projektet
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är genomgående en mycket
positiv bild av KulturKraft Syd som intressenterna ger. De upplever att
aktiviteterna haft hög kvalitet och fångat existerande behov. Projektets
nytta kan sammanfattas i de olika områden som beskrivs nedan.
Gratis
Vad samtliga intressenter framhåller som grundläggande för projektets
framgång och att det nått ut i så pass stor utsträckning är att det varit
kostnadsfritt för deltagarna att delta. De flesta framhåller denna aspekt
som en förutsättning för att överhuvudtaget kunna delta och några att det
snabbat på den planerade kompetensutvecklingen med flera år.
5
Kunskap om behov
En annan aspekt som intressenterna lyfter fram är att det med projektet
byggts upp en stor kunskap om behoven i branschen. Det handlar framför
allt om att de upplever att aktiviteterna bottnar i en reell efterfrågan. Och
en kompetens om hur man ska lyssna till branschens behov.
Detta ses som en förutsättning för att kunna skräddarsy utbildningar och
se till att de möter nivån på deltagarna. Framför allt gäller det ett behov
av kortare utbildningar. På så sätt har projektet kunnat överbrygga det
ansvar för utbildning som finns mellan högskolorna och
arbetsmarknaden.
Bredd av utbildningar
Samordningen mellan olika verksamheter och kulturområden har
bidragit till att skapa ett brett utbud av kurser. Ett utbud som flera av
respondenterna menar inte skulle existera utan denna samverkan i
projektet. Det vill säga att verksamheterna inte skulle ha kunnat ta del av
aktiviteterna oavsett om de hade haft råd och velat betala för dem.
Framför allt rör detta den mängd av utbildningar som har en väldigt smal
nisch.
Bredd av yrkesroller och anställningsformer
En bredd av utbildningar hänger också ihop med att projektet inte bara är
sektors- och genreneutralt utan även att det riktar sig till alla olika typer
av personer som arbetar inom kultur- och mediabranscherna. Det ses av
respondenterna som mycket positivt att projektet inte begränsat sig till
den konstnärliga personalen, utan även administrativ och framför allt
teknisk personal haft möjlighet att delta.
Det ses också som mycket positivt att frilansare och visstidsanställda
kunnat delta. Både för dem som individer men också för att säkra behov
från institutioner som anställer allt fler frilansare.
Hög kvalitet på kurser
En genomgående kommentar från respondenterna är att kurserna hållit
en hög kvalitet. Såväl utifrån vad de sett utifrån egen erfarenhet som från
hur de uppfattat från andra. Detta har varit en förutsättning för att vilja
delta och fortsätta delta i projektet.
Synliggör utbud
Samordningen av kompetensutveckling bidrar till att synliggöra ett utbud
av kurser. Det vill säga att projektet inspirerar kulturverksamma och
kulturverksamheter att gå kurser de tidigare inte tänkt på att de behöver.
Detta förenklar beslutet om att gå en kurs.
6
Andra framhåller betydelsen av en minskad börda för att själva leta fram
ett relevant utbud för den egna organisationen, vilket annars tar mycket
tid. Samordningen bidrar också till att det är lättare att få tag på rätt
personer med frågor om utbildningar.
Regional bas
Två aspekter lyfts fram rörande att projektet finns i närregionen. För det
första framhåller samtliga av respondenterna som är verksamma i Skåne
betydelsen av att ha nära till utbildningar. Det gör att de inte behöver
lägga tid på resor och eventuella övernattningskostnader. På så sätt
minskas alternativkostnader för att gå en kurs och vidareutbilda sig eller
sin personal.
För det andra att den regionala basen gör att de regionala behoven
uppmärksammas. Behoven och strukturen kan se olika ut i olika regioner
och genom att vara närmre de som ska gå utbildningarna säkerställer
man i högre utsträckning att det är rätt behov som tillgodoses.
Lyfter frågan om kompetensutveckling
Några av respondenterna menar att projektet har bidragit till att lyfta
frågan om kompetensutveckling hos kulturverksamheter högre upp på
agendan. Det vill säga att projektets existens gjort att
kompetensutveckling diskuteras mer inom den egna organisationen än
tidigare.
Nätverksbyggande effekter
En del av de aspekter som respondenterna lyfter fram ska snarare
betraktas som sidoeffekter än direkt avsiktliga effekter. Exempelvis
sådant som händer i pauserna under en aktivitet.
Den tydligaste av denna typ av aspekter som flera av respondenterna
lyfter fram är de nätverksskapande effekterna projektet bidrar med. Detta
handlar om att projektet fungerar som en neutral mötesplats som flera
upplevt saknas inom kultursektorn. Med en neutral mötesplats avses att
KulturKraft Syd inte har någon annan bakomliggande agenda än
samordning av kompetensutveckling.
Framför allt är det de sektoröverskridande mötena som respondenterna
betonar som viktiga. En del framhåller denna aspekt på en mer
övergripande nivå om erfarenhetsutbyten mellan verksamheter och
kulturområden. Detta är alltså mer på ett intellektuellt plan om att dra
nytta av lärdomar från varandra. Andra lyfter fram positiva effekter på ett
mer individuellt plan. Där möten mellan olika människor i vissa fall
bidragit till att skapa projekt och arbetstillfällen.
7
Utnyttjat föreläsare inom kulturlivet
En annan typ av sidoeffekt som en del av respondenterna lyfter fram är
betydelsen av projektet som beställarfunktion. Det handlar om att
projektet utnyttjat och anlitat föreläsare inom kulturområdet, och på så
sätt bidragit till att skapa jobb.
Stärkt organisationens varumärke
En ytterligare sidoeffekt är betydelsen av KulturKraft för andra
organisationer. Några respondenter menar att projektet bidragit till att
stärka den egna organisationens varumärke då de kan ge mer till sina
medlemmar än vad de skulle klara själva. På så sätt bidrar KulturKraft att
stärka organisationernas varumärke och relevans.
Problem och utvecklingsmöjligheter
Även om det överlag är ett mycket positivt intryck av KulturKraft Syd som
respondenterna ger är det några saker de upplever som problem med
projektet. En del av dessa problem är ”baksidan” av saker de listat som
positiva aspekter av projektet.
Gratis – inte hållbart i längden
Även om de flesta av respondenterna tycker att det varit ”fantastiskt” att
kurserna varit gratis är det flera som lyfter fram gratisaspekten också som
ett problem, framför allt på lite längre sikt. Några menar att de har passat
på och skickat iväg personal på kompetensutveckling i större utsträckning
än vad de egentligen haft tid för. Det vill säga att de tagit tid från den
ordinarie verksamheten i större utsträckning än vad deras organisation
egentligen klarar just för att det funnits ett tidsbegränsat fönster att billigt
kompetensutveckla sin personal.
Några uttrycker även viss oro över att gratisaspekten skapar orimliga
förväntningar på hur en eventuell framtida plattform för
kompetensutveckling kan komma att se ut.
En ytterligare fråga som kommit upp är hur korrelationen ser ut mellan
det stora utbudet av kurser och den flexibilitet som många uppskattat
inom projektet. Det vill säga att om gratis-aspekten är en förutsättning
för det stora utbudet av kurser och det stora kursutbudet är en
förutsättning för att organisationen ska vara flexibel och snabbt kunna
anpassas till olika behov. En oro har lyfts kring att flexibiliteten i
organisationen kommer minska om utbudet av kurser i en framtida
plattform kommer bli färre.
8
Ingen djupgående analys av vems behov som tillgodoses
Någon påpekar att det inte funnits tid att göra en ordentlig behovsanalys
innan projektet dragit igång. Den inventeringsfas som inledde projektet
kan dock ses som en behovsanalys. Påpekandet om avsaknaden av en
djupgående behovsanalys handlar om att inventeringen i sig inte behövde
analyseras då det varit möjligt att realisera önskemålen i så pass stor
utsträckning. En möjlighet som antagligen inte kommer finnas i lika stor
utsträckning vid en eventuell fortsättning.
Svårigheter med frilansare
Ett problem som lyfts bland några intressenter är möjligheten för
frilansare, utan eget företag och stark koppling till en institution, att delta
i KulturKraft. En av lösningarna har varit att ta fram så kallade
deltagaranställningar med finansiering genom partsmedel från TRS.
Detta har lyfts fram som en bra lösning för att klara mixen av personer
med olika anställningsformer under projekttiden. Denna synpunkt, och
lösningen med deltagaranställningar, är något som i synnerhet berört
KulturKraft Stockholm. För KulturKraft Syd har det inte varit några
större problem med att få in frilansare som deltagare i projektet och
därför har deltagaranställningar enbart förekommit i mindre
utsträckning.
Svårigheter fånga morgondagens behov
Några påpekar att man inom projektet varit mycket duktig på att hitta en
metod för att fånga upp dagens behov. Men att man behöver utveckla en
metod för att mer systematiskt kunna förstå vilka som är morgondagens
behov. Vilket anses viktigt för att göra kompetensutvecklingen ska vara
än mer proaktiv och relevant.
Svårighet med långsiktighet
Några av respondenterna påpekar risker med att det finns en inbyggd
kortsiktighet generellt i EU-projekts konstruktion. Där de stora pengarna
gör att fokus riktas åt ett håll under en begränsad tid för att sedan riktas
åt ett annat håll när ett nytt projekt inleds. Detta är något man är väl
medveten om inom projektet och försöker motverka genom att arbeta för
att skapa en varaktig plattform, vilket vi diskuterar i nästa del.
Nyckelfaktorer i styrningen av KulturKraft Syd
Denna intressentanalys har inte haft styrningen av projektet som
huvudsakligt fokus. Intressenterna har dock fått svara generellt på hur de
upplever att projektet har genomförts och vad som fungerat mer eller
mindre bra.
9
Vi har valt att lyfta fram vad vi anser är några nyckelfaktorer för att
Kulturkraft Syd har varit framgångsrikt.
Flexibilitet och tillgänglighet
En nyckelfaktor till projektets framgång anser flera av respondenterna
har varit en hög grad av flexibilitet. Det vill säga att det kunnat
genomföras ändringar med kort varsel och att det har varit mycket enkelt
att få tag på projektledningen. Grundläggande för detta har varit en bra
dialog mellan projektet och samarbetsorganisationer.
Tydlig kommunikation
De allra flesta tycker att kommunikationen av utbud av kurser och hur
kommunikationen har sett ut har varit mycket tydlig och bra. Exempelvis
vad gäller hemsidan och nyhetsbrev.
Hög kunskapsnivån
Respondenterna upplever att det byggts upp en hög kunskap om
kultursektorn bland de som har arbetat med KulturKraft Syd. Vilket är
viktigt för att kunna se och förstå de behov som finns inom sektorn.
10
En varaktig plattform?
I detta avsnitt vänder vi blicken mot hur intressenterna ser på
organiseringen av en framtida varaktig plattform för
kompetensutveckling. Vi har valt att dela upp diskussionen i två delar där
vi först diskuterar ur samarbetsorganisationernas perspektiv för att sedan
diskutera projektägarnas perspektiv. Samarbetsorganisationer utgörs
bland annat av institutioner och organisationer som på olika sätt samlar
och arbetar för att stärka kulturverksamma på olika sätt. Projektägarna är
representanter från Teaterförbundet, Svensk Scenkonst, Symf och
Trygghetsrådet TRS.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är en ganska vag och
avvaktande inställning till hur en plattform skulle kunna se ut som
intressenterna ger. Det gäller både för samarbetsorganisationerna och
projektägarna.
Samarbetsorganisationer
I denna första del går vi in på hur representanterna för
samarbetsorganisationer ser på en framtida plattform.
Behövs en fortsättning?
Bland samarbetsorganisationerna vill samtliga gärna se någon form av
fortsättning. Det finns också en medvetenhet om att det inte kommer
kunna fortsätta på samma sätt som nu efter att projektpengarna är slut.
Det är ungefär hälften av samarbetsorganisationer som känner till att det
finns ett projektmål om att skapa en varaktig plattform.
Regional eller nationell plattform
Representanterna för samarbetsorganisationerna är tydliga med att de
vill se en regional plattform vid en eventuell fortsättning. Det finns en
rädsla över att en eventuell nationell plattform i realiteteten skulle bli en
Stockholmsplattform. Vilket de menar skulle innebära svårigheter och
ökade kostnader för organisationer och individer baserade i andra delar
av landet att delta. Den fördel de ser med en nationell samordning är
dock att uppmärksamheten för plattformen troligtvis skulle bli större
vilket skulle underlätta för kännedomen och eventuell offentlig
finansiering.
Parternas roll
Bland samarbetsorganisationerna ser man framför allt att det är
arbetsmarknadens parter, det vill säga företrädare för arbetsgivare
respektive fackförbund, som bör ha ägarrollen i plattformen. Någon vill
11
se en utökad ägargrupp som även involverar fler fackförbund. Flera drar
även en parallell till parternas roll i diskussionen om det kommande
pensionssystemet, vilket innefattar kompetensutveckling
eller ”karriärväxling”.
Några påpekar även att de ser ett behov av en fortsättning med TRS eller
någon annan mer oberoende part utöver företrädare för arbetsgivare och
fackförbund. Någon nämner att de gärna ser regionen och stora
institutioner även som ägare till plattformen för att den ska vara tungt
förankrad.
Institutionernas roll
Det är inte en helt enhetlig bild samarbetsorganisationerna ger när det
gäller hur de ser att institutionernas roll skulle kunna komma att se ut.
Några önskar framför allt att institutionerna skulle förlägga sin
kompetensutveckling via en plattform för öka utbudet av kurser för icke
institutionsanslutna.
Någon av institutionerna kan säga idag att det finns utrymme till att vara
med och finansiera en mindre del, förutsatt att de också har inflytande
över aktiviteterna som genomförs. Någon annan påpekar att man i
dagsläget redan betalar till Svensk Scenkonst och TRS och inte ser hur en
ytterligare finansiering skulle vara möjlig.
Regionens roll
Tjänstemän på Kultur Skåne upplever att det från politiskt håll i dagsläget
är en mycket avvaktande inställning till att gå in med pengar i en
plattform för kompetensutveckling. En orsak som anges är att man från
politiskt håll inte ser det som att det tillhör det kulturpolitiska området.
Orsaken till varför man har den hållningen är inte helt klar då bland
annat den regionala kulturplanen tar upp kompetensutvecklingsfrågan.
Eventuellt ser regionen att de redan gör vad de bör genom
de ”resurscentrum” som regionen stöder.
På tjänstemannanivå har man fått förfrågan från Region Halland om
eventuellt samarbete kring kompetensutvecklingsfrågan. Något fördjupad
diskussion har dock i skrivande stund inte inletts.
Projektägarna
I denna del går vi in på projektägarnas bild av hur en varaktig plattform
kan organiseras. Vi vill understryka att det inte har varit en entydig bild.
Det har inte heller varit en stark bild från något håll om hur plattformen
ska organiseras eller finansieras.
12
Behövs en fortsatt samordning av kompetensutvecklingen?
Det är inte en helt entydig bild projektägarna ger till om det behövs en
fortsatt samordning av kompetensutvecklingen likt KulturKraft. Det
råder generellt från arbetsgivarhållet en mer avvaktande hållning till en
varaktig plattform och hur den skulle organiseras. Det de säger att de är
osäkra på i dagsläget är kring eventuella nackdelar med att ”låsa”
kompetensutvecklingen utanför institutionerna/arbetsgivarna.
Nationell eller regional
Den bild projektägarna ger är att plattformen skulle kunna organiseras
utifrån en nationell ram, men med flera regionala samordningspunkter.
Fördelar som nämns med en nationell samordning är att det möjliggör ett
helikopterperspektiv. Samtidigt motsätter sig alla i projektägargruppen
att det mer praktiska arbetet skulle kunna utgå från en nationell
plattform. I direkt kontakt med aktörer som berörs av aktiviteterna
behöver man vara närmare dem rent geografiskt, både vad gäller att
fånga in hur behoven av kompetensutveckling ser ut och för att
genomföra kurserna.
Hur många regionala plattformar som behövs inom en nationell ram eller
vad som är möjligt praktiskt är fortfarande oklart. Klart är att det
åtminstone skulle behövas regionala noder med utgångspunkt i Skåne,
Stockholm och Västra Götaland. Norrland har inte diskuterats som en
egen nod, istället mer som en del av en Stockholmsnod med vissa nedslag
i Norrland.
Risker med en nationell ram som nämns är att den skulle riskera att bli
för trög. Risker med regionala plattformar är att utbudet antagligen skulle
komma att se olika ut i landet och skapa potentiella motsättningar. Detta
behöver inte vara en risk utan kan också ses som en styrka då behoven
också kan se olika ut i olika delar av landet.
Parternas roll
Samsyn råder bland projektägarna om att det är en övergripande lösning
mellan arbetsmarknadens parter som plattformen bör bygga sin grund
utifrån. Exakt vilka parter som bör ingå i ett ägarskap är i dagsläget inte
fastslaget. En av de mer konkreta möjliga förändringarna som nämns
angående detta är att arbetsgivarsidan från film/tv skulle kunna ingå,
vilket de inte gör idag.
En partslösning skulle i så fall kunna bygga på någon form av
kollektivavtalslösning. Ett problem med förhandlingar centralt som tas
upp är hur icke-monetära insatser som tid och tekniska resurser skulle
inkluderas i centrala avtal.
13
En av anledningarna till osäkerheten som nämns angående ägarskapet är
den pågående diskussionen om hur en pensionslösning kommer se ut
inom scenkonstområdet. Det förslag som regeringen nyligen gav besked
om omfattar en karriärväxlingsmodell där det eventuellt kommer finnas
starka beröringspunkter med kompetensutveckling generellt.
Högskolorna nämns också som en part som skulle kunna få en större roll
än vad de har inom KulturKraft-projekten idag. Det finns dock hinder i
högskolarnas finansiering idag för att de ska kunna förlägga utbildningar
genom en plattform i stil med KulturKraft. Detta är man medveten om
inom projektägargruppen.
Finansiering
Hur finansieringen skulle se ut eller vilken omfattning som behövs är i
dagsläget oklart i projektägargruppen. Det som nämns är något slags
kombination av medel direkt från offentligt håll och från
organisationer/institutioner, vilka ofta också finansieras offentligt.
När det gäller hur omfattande finansiering som skulle behövas och hur
fördelningen mellan olika finansieringskällor skulle se ut är i stor
utsträckning oklart. Från arbetstagarhållet nämner man att medel från
organisationer/institutioner skulle ske genom en kollektivavtalslösning.
Denna del av finansieringen menar de, i detta läge, skulle vara avgränsad
till driften av den eventuella plattformens administration, inte själva
kurserna.
Skulle det bli någon form av kollektivavtalslösning bör det vara helt
centralt att det blir tydligt vad det är institutionerna i så fall betalar för
och vad de får ut utav det. Det vill säga att institutionerna upplever att det
är en investering och att de själva kan vara med och styra.
När det gäller offentlig finansiering är det regionala medel som anses vara
mest realistiskt att bygga utifrån. Framför allt att få statliga medel
bedömer intressenterna som mindre troligt, i alla fall på kortare sikt. Då
vi samtal med Kultur Skåne uppger de att de i dagsläget starkt
avvaktande. I samtal med tjänstemän på Region Skåne framgår att de
upplever att man från politiskt håll uttryckt att man inte vill gå in med
pengar.
TRS roll
TRS roll har i dagsläget haft i första hand en instrumentell roll som
huvudman för projektet som bland annat inneburit att man ställt
likviditet till förfogande och tagit de kostnader för projektets uppstart och
genomförande som inte har kunnat täckas av projektmedel från ESF. TRS
har även finansierat de så kallade ”deltagaranställningarna”. Den typen
av funktion med en juridisk person kommer vara nödvändig i
14
fortsättningen. Det krävs bland annat för att ha möjlighet att söka
eventuella projektpengar i framtiden. En egen juridisk person är också
viktig för att säkerställa en eventuell plattforms oberoende.
Alternativen är att fortsätta använda TRS i denna roll eller att starta en ny
organisation. TRS har varit tydliga med att de inte tänker gå in med
finansiering till en varaktig plattfrom för kompetensutveckling. Däremot
är det möjligt att TRS skulle kunna fortsätta att ha samma roll som idag,
det vill säga som huvudman för en plattform. Dock har inte en konkret
förfrågan om detta kommit och en sådan fortsatt roll har därmed inte
förankrats i TRS styrelse.
15
Avslutande diskussion
Det vi inledningsvis kan konstatera är att det överlag är en mycket positiv
bild av KulturKraft Syd som såväl projektägarna som
samarbetsorganisationer ger. Det gäller både de aktiviteter som
genomförs och hur projektet har styrts. Det är en bild som stämmer
överens med vad vi som följeforskare har sett även i andra sammanhang
där vi följt detta projekt.
Vi har i föregående avsnitt gått igenom vad som lyfts fram som
framgångsfaktorer för projektet. Några av dessa framgångsfaktorer
behöver problematiseras något ytterligare. Det handlar dels om punkter
där det funnits motsägande åsikter och dels där faktorer har både positiva
och negativa effekter enligt intressenterna.
Problematisering av framgångsfaktorer
En framgångsfaktor som nämns är att intressenterna överlag upplever att
det inom KulturKraft Syd finns en stor kunskap om behoven i
branscherna. Att det märkts genom de aktiviteter som genomförts och
den flexibilitet som finns i projektet. Från arbetsgivarsidan i
projektägargruppen upplever man dock att det skulle behövas en mer
djupgående analys av behoven, inte minst när det gäller de framtida.
Huruvida det stämmer att en behovsanalys har gjorts går att diskutera. Å
ena sidan går det att se hela inventeringsfasen där KulturKraft Syd samlat
in önskemål om kurser som en behovsanalys. Ett arbete som pågår
kontinuerligt. På så sätt bygger projektet hela tiden en kunskap om de
behov som finns. Å andra sidan har ESF-pengarna och det faktum att
kurserna generellt varit gratis inneburit att det varit möjligt att önska
kurser och skicka personal på dessa kurser i stor utsträckning.
Gratisaspekten har gjort att det aldrig riktigt ställts på sin spets för
institutionerna om hur de ska prioritera att skicka personal på kurser.
Detta bekräftas av att man i vissa fall säger att man skickat personal på
kurser i större utsträckning än vad man egentligen klarar av tidsmässigt.
Just för att man sett det som ett tillfälligt fönster att billigt vidareutbilda
personalen.
En slutsats av detta är att det antagligen kommer behövas en fördjupad
analysprocess av behoven vid en eventuell fortsättning. Det vittnar även
kommentaren om att man behöver bli bättre på att försöka inrikta sig på
morgondagens behov än dagens. Något som är lättare sagt än gjort då
förändringarna inom kulturområdet generellt är mycket snabba.
När det gäller svårigheter att få in frilansare i projektet och lösningen
med deltagaranställningar är detta något som enbart gällde initialt för
16
KulturKraft Syd. Det har också funnits olika typer av lösningar för att
säkerställa att frilansare har möjlighet att delta. Ur vårt perspektiv ser vi
inte att detta kommer vara något problem i framtiden. Särskilt inte då
detta varit ett problem direkt kopplat till ESF:s kriterier för hur
projektmedel får användas. En framtida plattform är ändå tänkt att
finansieras utan medel från ESF.
En ytterligare framgångsfaktor som intressenterna lyfter fram är att
KulturKraft Syd blivit en mötesplats som har större effekter än enbart för
kompetensutveckling. I vissa fall har mötesplatsen setts nästan som mer
central än kurserna i sig. Viktigt att ha i åtanke är dock att denna
mötesplats som har skapats genom KulturKraft Syd har sin grund i att det
funnits något konkret att mötas kring.
När det gäller diskussionen kring organisering av en varaktig plattform
för kompetensutveckling kan vi först och främst konstatera att det är
svårt att dra några tydliga slutsatser. Vår uppfattning är att det ännu inte
finns en gemensam bild av hur en sådan plattform skulle kunna se ut. Det
är heller inte en helt entydig bild av att en varaktig plattform bör vara ett
slutgiltigt mål.
Från arbetsgivarsidans håll är man i dagsläget mycket avvaktande till hur
en varaktig plattform skulle kunna se ut. Ur vårt, följeforskarens
perspektiv, ser vi att detta beror på att man upplever att man i dagsläget
inte har tillräckligt mandat från sina medlemmar att riktigt ta nästa steg i
diskussionen. Därför låter man många dörrar vara öppna, vilket även
innefattar att inte ta ställning till en fortsättning, liknande KulturKraft,
även om man sett många positiva effekter av projektet.
Beståndsdelarna i en framtida plattform
Fyra grundfaktorer är ändå något mer konkreta i beståndsdelarna i
organiseringen av en framtida varaktig plattform, förutsatt att det finns
en vilja att fortsätta.
Det första är att det är arbetsmarknadens parter som behöver ha en
nyckelroll genom ett ägarskap av plattformen. Om det bör ske några
förändringar mot nuvarande organisering och i så fall exakt vilka
organisationer som bör representera dessa parter och ta ett ägarskap är
inte klart. Intressenterna har nämnt både att fler representanter från
fackförbund och arbetsgivarorganisationer än i dagens KulturKraft skulle
kunna ingå.
Då parterna behöver ha en nyckelroll är det därför viktigt framåt att
arbetsgivarsidan känner att de får ett mandat från sina medlemmar över
vilken hållning de kan ta i frågan. Först då kan en diskussion parterna
emellan börja på allvar och mer konkreta lösningar kan arbetas fram. Vi
17
är medvetna om att de har inlett en djupare diskussion och en
medlemsenkät om detta under hösten.
Den andra grundfaktorn är att det kommer behövas en egen juridisk
person, utöver parterna, som tar ett huvudmannaskap för plattformen.
Det krävs för att behålla plattformens oberoende och för att kunna söka
eventuella projektmedel i framtiden. TRS skulle eventuellt fortsätta
kunna ha denna roll.
Tredje grundfaktorn är att en plattform behöver bygga på en
finansieringsmodell med flera olika finansieringskällor. Där en del skulle
kunna komma från en kollektivavtalslösning och övrig finansiering från
offentliga aktörer och deltagare i kurserna.
I grunden handlar frågan om vem som har kontroll över utbudet av
kurser. Om institutionerna låter den externa plattformen få uppdraget att
ta fram ett kursutbud öppet för alla att ta del av och därigenom delvis
subventionera frilansare, finns det möjlighet att de skalfördelar om
bredare utbud etcetera kan nås. Samtidigt innebär det att institutionerna
mister den fulla kontrollen över vilka kurser de har möjlighet att ge sin
personal. I dagsläget inom KulturKraft Syd har det inte riktigt varit ett
problem då utbudet har kunnat vara så pass stort. Men det skulle kunna
bli ett problem då resurserna är mindre och ”alla” behov inte kan
tillgodoses.
En slutsats är att det behöver vara mycket tydligt och konkret vad
institutionerna får ut av ett sådant avtal. De kommer dessutom behöva ett
mer direkt inflytande över kursutbudet. Eventuellt genom någon form av
regionala samrådsgrupper.
När det gäller offentlig finansiering är det framför allt regional
finansiering intressenterna avser, åtminstone på kortare sikt. Det hade
möjligtvis varit ett mer positivt utgångsläge om Kultur Skåne varit
mindre avvaktande till finansiering än vad de gett uttryck för.
Förutsättningarna för hela plattformen enligt vår bedömning bygger dock
på ganska radikala förändringar av kompetensutvecklingssystemet och
eventuellt till viss del av dagens offentliga stödsystem. Det förslag Kultur
Skåne kunnat ta del av i dagsläget är ganska vagt. När ett mer konkret
förslag finns över en potentiell organisering innebär det inte bara ett
tydligare, utan troligtvis även annorlunda, förslag mot hur KulturKraft
ser ut idag. Vår uppfattning är därför att regionens inställning idag inte
ska ses som att plattformen är dömd på förhand.
Fjärde grundfaktorn är att plattformen behöver ha en stark regional
förankring. Även om det finns en nationell ram, till exempel via ett
eventuellt kollektivavtal, så behöver det mer praktiska arbetet finnas
regionalt. Det gäller framför allt för var kurserna genomförs. Vår
18
bedömning från intressentintervjuerna är att det krävs en regional
plattform för att både få med sig samarbetsorganisationer i plattformen
och fånga in de behov som finns.
Avslutningsvis kan vi återigen poängtera att formerna för en varaktig
plattform för kompetensutveckling är relativt långt borta. Detta kan dock
förändras snabbt så snart arbetsgivarsidan har kommit längre i
diskussionen med sina medlemmar och kan ta en tydligare position. Först
då kan en diskussion mellan parterna bli mer konkret i alla frågor som
hör plattformen till, inklusive finansiering. Det är därför svårt för oss i
dagsläget att bedöma om projektmålet om att utveckla en varaktig
plattform är rimligt och kommer att nås inom projektperioden.
KulturKraft Syds syskonprojekt i Stockholm pågår även ytterligare några
månader vilket även förlänger diskussionstiden mellan projektägarna.
Vi vill avslutningsvis påpeka att ur ett större perspektiv är inte en
långsiktig och hållbar lösning för kompetensutvecklingsfrågan avhängigt
KulturKraft Syds slutdatum. Är inte en lösning på plats vid projektets slut
kommer frågan fortfarande vara aktuell hos arbetsmarknadens parter och
vår uppfattning är att risken att diskussionen skulle dö ut är mycket liten.
Bland annat på grund av att det finns avtal mellan arbetsmarknadens
parter om att gemensamt försöka komma fram till en ny lösning.
Däremot finns det en risk att kunskap i den organisation som KulturKraft
Syd utgjort och från enskilda personer som arbetat med frågan
försvinner.
19