Utländsk släkt- och vänturism – en dold kommersiell möjlighet?
Utländsk släktoch vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Rapport över pilotstudie gjord av TillVäxt Biskopsgården i samarbete med Turismens Utredningsinstitut November 2010 Susanne Lotzke Ali Noori 2 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 SAMMANFATTNING 4 2 INLEDNING OCH BAKGRUND 5 2.1 TillVäxt Biskopsgården – ett EU projekt 5 3 MÅLET MED UNDERSÖKNINGEN 6 4 HUR HAR VI GÅTT TILLVÄGA? 6 4.1 Metoder för inventeringen och intervjuarbetet 6 4.2 Målgrupp och avgränsningar 6 4.3 Grundläggande inventering 7 4.3.1 Statistik över utrikes födda 7 4.3.2 Kommunikationer 7 4.3.3 Visum 8 4.3.4 Övrig research 8 4.4 Urval 9 5 RESULTAT 5.1 Hur vanligt är det med besök? 10 5.2 Vad var syftet med besöket i Göteborg? 12 5.3 Hur många kommer och hur länge stannar gästen? 12 5.4 Populära månader för besök i Sverige 13 5.5 Släktingar/vänner är utspridda över hela världen 13 5.6 Transportmedel till Sverige 14 5.7 Gästerna bor hemma hos sina släktingar/vänner 16 5.8 Konsumtion gäster och värd 17 5.9 Besökarnas aktiviteter 19 5.9.1 Aktiviteter i Göteborg med omnejd 19 5.9.2 Resor till andra delar av Sverige 20 5.10 Vad efterfrågas vid besök av gäst och värd 20 5.11 Vad tycker gästerna om Sverige som turistland? 22 6 ANALYS OCH SLUTDISKUSSION 6.1 Finns det några dolda kommersiella möjligheter? 23 6.2 Turistinformation, utflyktspaket mm 23 6.3 Typiskt göteborgskt och internationell matkultur 24 6.4 Finns det en potential i kommersiellt boende? 24 6.5 Föreningslivet som ambassadör 25 7 BAKGRUNDSVARIABLER – RESPONDENTERNA 7.1 Kön och ålder 26 7.2 Var respondenterna bor och boendeform 26 7.3 Hur många som bor i hushållet 8 BILAGOR Bilaga 1. Kvantitativ intervju - enkät Bilaga 2. Kvalitativ intervju - frågeunderlag koordinator tillväxt biskopsgården: 10 23 26 26 27 I II Rosie Rothstein, 031-366 60 19, [email protected] Karin Olsson och Åsa Widmark, TUI, 031-759 50 00 studie och rapport: Susanne Lotzke, [email protected], 0707-38 69 84, Ali Noori, 0707-78 33 53, [email protected] www.tillvaxtbiskopsgarden.se projektledare utländsk släkt- och vänturism: Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? förord Utländsk släkt- och vänturism – en del i turismen Det finns flera berättelser och anekdoter om utländsk släkt- och vänturism, både lokalt i Biskopsgården, i Göteborg och på andra ställen i Sverige. Stora familjefester som t ex bröllop samlar flera hundra gäster från när och fjärran. Systrar, kusiner, föräldrar och vänner kommer och hälsar på sina nära och kära. Många av dem bor runt om i världen som Tyskland, Kanada, många bor kvar i ursprungsländerna, som t ex Bosnien eller Turkiet. Många har kanske aldrig tidigare varit i Göteborg – eller i Sverige överhuvudtaget. För många är Sverige och Göteborg – och inte minst västkusten – spännande och exotiskt. Om denna besöksgrupp, eller rättare sagt turistgrupp, har det tidigare inte funnits någon som helst kunskap. Vad gör de, hur länge stannar de, vad är de intresserade av – och hur mycket pengar spenderar de – och hur mycket spenderar deras värdfamiljer? I tillväxtprogrammet för Sverige, ses besöksnäringen som en viktig tillväxtpotential. Så skriver Tillväxtverket i sin rapport att: Besöksnäringen spelar en allt större roll för den svenska ekonomin. Det visar nya Turismens årsbokslut från Tillväxtverket. Exportvärdet ökade under 2009 med nästan 13 procent till 93,6 miljarder, vilket är mer än exporten av personbilar, järn och stål tillsammans. Mer än exporten av personbilar, järn och stål…känn på den meningen…. TillVäxt Biskopsgården är ett EU-projekt inom området Hållbar Stadsutveckling. En viktig del är att utveckla entreprenörskapet och stödja personer, som vill starta företag. En möjlighet är att se entreprenörskapet inom turismbranschen. Vår pilotundersökning är ett steg på vägen. Vi hoppas att det kommer flera steg. Varför inte t ex en guidad tur på persiska eller turkiska i Göteborg med en utflykt till det kända akvarellmuseet på Tjörn, följt av hummerfiske uppe i Lysekil och en övernattning på något spännande ställe i Västra Götalandsregionen? Rosie Rothstein Koordinator TillVäxt Biskopsgården 3 4 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 1 SAMMANFATTNING I Sverige finns drygt 1,3 miljoner personer bosatta som är födda utrikes. Många får besök från sina släktingar och vänner som är utspridda över hela världen. Finns det en dold kommersiell möjlighet i utländsk- släkt och vänturism var den övergripande frågan i denna studie. Det har genomförts 448 kvantitativa intervjuer samt 133 kvalitativa intervjuer bland personer främst med sitt ursprung utanför Europa och Norden. När det gäller denna turistgrupp finns det mycket lite kunskap. I snitt får respondenterna (värdfamiljen) 3,65 av släkt och vänner från utlandet över en femårsperiod. Den grupp som fick flest besök är personer med sitt ursprung i Turkiet. Varje besök består i snitt av två personer. Varje besökare övernattar i cirka 20 nätter per besök. Detta kan tyckas vara en hög siffra men det är inte ovanligt att nära släktingar stannar under lång tid. Det är något mer vanligt att få besök av släktingar och vänner som bor i andra länder än i sina forna hemländer. De länder som besökarna främst är bosatta i (förutom hemlandet) är Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien och Holland. När det gäller konsumtion vid besök har det tagits hänsyn till att både besökaren och värdfamiljen spenderar pengar. Totalt spenderar värdfamiljen och gästen tillsammans ca 430 kronor/dag/besökare exklusive boendet. Värden lägger främst pengar på mat och dryck och besökaren främst på shopping. När det gäller boende uppger 95% att gästen bor hemma hos värdfamiljen. I de kvalitativa intervjuer ställdes frågan om vad för service och utbud som efterfrågas i samband med besök. Nedan är några punkter: • Bättre turistinformation om sevärdheter, historiska platser, sightseeing-paket, stadsvandringar är några exempel som nämns. Även resor med guide på olika språk är önskvärda bland respondenterna. Dessa respondenter härstammar i princip från alla områden som studien omfattar. Gruppresor och i synnerhet shoppingresor är mycket populära. Här nämns även andra resor som skidresor, resor till närliggande länder och temaresor med kulturell-/nöjesinriktning som andra exempel. • Det bör skyltas bättre och tydligare i Göteborg avseende sevärdheter, statyer, närområdets historia. Andra europeiska länder uppfattas som bättre. • Lättillgängligt kommersiellt boende efterfrågas vid besök av stora sällskap. • Bättre information om kollektivtrafiken i Göteborg efterfrågas av respondenter främst från forna Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina, Iran och Irak. • Bättre konkurrens inom flyget från vissa destinationer uppges som eftertraktad. Detta uppges främst av respondenter från Sydamerika och Iran. Som goda ambassadörer föreslog ca 20% av respondenterna att föreningslivet skulle kunna ta en mer aktiv roll i marknadsföreningen av Sverige som attraktivt turistland. En respondent sa ”Det är ju vi invandrare som marknadsför Sverige bland våra släktingar och vänner som bor utomlands”. Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 2 INLEDNING OCH BAKGRUND I Sverige bor idag drygt 1,3 miljoner människor som är födda utrikes (SCB 2009). Många av dessa personer har släktingar och vänner utspridda i stora delar av världen, i sina forna hemländer och även i Sverige. I stadsdelen Biskopsgården i Göteborg är ca 38% av befolkningen född utrikes. Det har länge varit en del av stadsbilden att många av invånarna får besök av sina släktingar och vänner som bor utanför Sverige. Man började då fråga sig vad känner turistbranschen i stort till om utländsk släkt- och vänturism? Är detta ett besökssegment som branschen har undersökt? Hur skulle turistnäringen kunna expandera med tanke på denna kundgrupp? Finns det statistik på antalet besökande osv. Enligt Turismens Utredningsinstitut, (TUI) så är detta område tämligen outforskat. Framför allt om man tittar på besök till de personer som nu är bosatta i Sverige och som är födda utanför Europa och Norden. Släktingar och vänner är också en turistgrupp som för det mesta inte fångas in i undersökningar som vänder sig till kommersiella boende såsom, hotell, vandrarhem, campingplatser av den enkla anledningen att många bor hemma hos sina släktingar och vänner. Men är detta något som är på väg att förändras med yngre generationer? Det har länge funnits antaganden om denna turistgrupp men inte så mycket fakta. Hur är det egentligen? I denna studie vill vi få svar så vi kan gå från ”anekdot till fakta.” 2.1 TillVäxt Biskopsgården – ett EU projekt Denna pilotstudie är ett delprojekt i EU projektet ”TillVäxt Biskopsgården” som pågår mellan 2009 och 2011 och som är ett stadsutvecklingsprojekt. Projektet som helhet består av, förutom denna studie, ytterligare följande fem delprojekt: upprustning av Friskväderstorget, öppnande av Biskopsgårdens Företagsrådgivning, start av en ny busslinje, ett nytt aktivitetshus som byggs i Norra Biskopsgården och framtagande av en varumärkesstrategi för stadsdelen. TillVäxt Biskopsgården är ett resultat av ett flerårigt samarbete, där näringslivet, offentlig och ideell sektor samt Biskopsgårdens invånare är inblandade. Projektet delfinansieras via regionala strukturfondsprogrammet för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning. Turismens Utredningsinstitut är en viktig partner i TillVäxt Biskopsgården och är projektledare för denna pilotstudie, ”Utländsk släkt- och vänturism – en dold kommersiell möjlighet?” 5 6 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 3 MÅLET MED UNDERSÖKNINGEN Målet med denna studie är att få en första inblick i hur just släkt och vänner från andra delar av världen spenderar sina besök i Göteborg. Finns det en dold och outforskad kommersiell potential i detta besökssegment? Skulle vi kunna hitta embryon till nya affärsidéer som kan undersökas och utvecklas vidare? Övergripande frågeställningar i studien är: • Hur ser besöket ut? • Hur mycket spenderar gästerna och värdfamiljen under besöket? • Vad gör besökarna och värdfamiljen under sina besök? • Vad skulle kunna förbättras ur ett turistperspektiv? 4 HUR HAR VI GÅTT TILLVÄGA? 4.1 Metoder för inventeringen och intervjuarbetet Både sekundärdata och primärdata har samlats in inom ramen för denna studie. Intervjuarbetet föranleddes av en förstudie/grundläggande inventering som pågick under perioden april-juni 2009. Projektgruppen intervjuade då ca 15 personer med kunskap i ämnet. Dessa personer var både privatpersoner (t.ex. guider) och representanter från företag/organisationer bl.a. Landvetter flygplats och Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS). Förstudien inkluderade även en genomgång av sekundärdata i form av statistik och rapporter från t.ex. Migrationsverket, SCB, m.fl. Intervjuarbetet som pågick mellan september 2009 till juni 2010 bestod av både kvalitativa och kvantitativa intervjuer. Platsen för intervjuerna varierade, men vanligast förekommande var föreningslokaler och övriga offentliga mötesplatser. Totalt genomfördes 448 kvantitativa intervjuer, där frågorna ställdes enligt ett fast frågeformulär. Intervjuerna skedde antingen i grupp eller enskilt. Projektmedarbetare fanns på plats för att instruera respondenterna och svara på eventuella frågor. Huvudsyftet för dessa intervjuer var att kunna kvantifiera antalet släkt- och vänbesök, konsumtion under besöken osv. Vid analys av resultaten har statistikbearbetningsprogrammet SPSS använts. 133 kvalitativa/personliga intervjuer genomfördes. Dessa tog ca en timma och hade som syfte att få en djupare kunskap om utländsk släkt- och vänturism. 4.2 Målgrupp och avgränsningar Syftet med denna studie har varit att kartlägga de utländska släkt- och vänbesöken. Vi valde att intervjua representanter från värdfamiljen och inte besökarna av det enkla skälet att det inte hade varit hanterbart utifrån begränsade resurser i projektet gällande både ekonomi och tid att träffa tillräckligt stor antal släktingar och vänner på besök. Målgruppen för intervjuerna var utrikes födda personer nu boende i Sverige och samtliga respondenter var över 18 år. Med utgångspunkt i, dels statistik från SCB över antal utrikes födda personer som är Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? bosatta i Sverige samt ur perspektivet om vilka turistgrupper det främst saknas kunskap om valdes åtta länder/områden ut. Dessa är Bosnien och Hercegovina, Iran, Irak, Turkiet, Afrika, Mellanöstern/Nordafrika (arabiskspråkiga länder), forna Jugoslavien samt Sydamerika. Därmed inte sagt att även besök av personer från andra länder är intressanta att undersöka, men på grund av de ekonomiska resurserna i detta projekt behövdes denna avgränsning göras. Förhoppningsvis kan fler turistgrupper komma att ingå i framtida studier. 4.3 Grundläggande inventering Det fanns inför projektets start många tankar om detta besöksegment. Inte minst har projektgruppen en hel del erfarenhet av ämnet, men för att bygga en något stabilare plattform inleddes studien med att övergripande undersöka relevanta aspekter med hjälp av statistik och genom intervjuer med personer i branschen. Inom ramen för den grundläggande inventeringen ingick bl.a. en genomgång av Migrationsverkets statistik över visumansökningar, statistik över flygpassagerare till och från Landvetter, m.m. Det konstaterades efter denna grundläggande kartläggning att det inte fanns någon heltäckande statistik över besökssegmentet utländsk släkt- och vänturism som kan ge information om hur stort det är. I nedanstående stycken redogörs kortfattat vad som framkom i den grundläggande inventeringen/förstudien. 4.3.1 Statistik över utrikes födda Totalt sett bor det 1,3 miljoner personer i Sverige som är utrikes födda (SCB 2009). Respondenterna i denna studie har sitt ursprung i över 30 länder, vilka tillsammans står för ca 535 000 (ca 40 %) av de utrikes födda i Sverige idag. I denna studie är Irak den största gruppen följt av forna Jugoslavien, Iran, Bosnien och Hercegovina samt Turkiet. 4.3.2 Kommunikationer En enklare kartläggning gjordes för att ta reda på vilka kommunikations-möjligheter som fanns tillgängliga för målgrupperna i denna studie. Kartläggningen genomfördes med hjälp av intervjuer med resebyråer och LFV, samt en undersökning av flygrutter till och från Göteborg. När det gäller resestatistik för buss, flyg, tåg och bil, har inga siffror eller undersökningar hittats som visar på hur många personer som kommer hit och hälsar på sina släktingar och vänner. Flyglinjer till och från de länder som omfattas av studien som flyger direkt till Landvetter är följande: Turkish Airlines Istanbul Iran Air Teheran Jat Airways Sarajevo, Belgrad SAS Split BH Airlines Sarajevo Croatia Airlines Zagreb Bosna Air Sarajevo (källa : Landvetter flygplats 2009/ 2010) 7 8 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Utöver ovan nämnda flygbolag finns det även enskilt chartrade flygplan där privata resebyråer anordnar resor till olika destinationer under kortare perioder, exempel på dessa är resor till Erbil och Sulaymaniyah i Irak (Olympic Air). Det bör dock tilläggas att denna typ av resor inte alltid varit problemfria då det ibland har varit ekonomiska bekymmer med konkurser som resultat och en del strandsatta passagerare som har flugit tillbaka till Sverige via andra flygbolag. 4.3.3 Visum Inom ramen för den grundläggande inventeringen har även visumstatistik studerats. Av de åtta länder/områden som denna studie fokuserats på har majoriteten behövt visering till Sverige. Chile i den spansktalande gruppen, samt Kroatien är dock befriade från visumkravet. Från och med 1 januari 2010 är även medborgare från Serbien, Monte Negro och Makedonien visumbefriade och gällande Bosnien och Hercegovina kommer kravet på visum till Sverige att borttas from dec 2010 enligt ett beslut i Europaparlamentet. Gällande medborgare från Somalia kan visumstatistiken vara något missvisande på grund av att Sverige saknar utlandsmyndighet i landet och att många av medborgarna saknar handlingar för att på officiell väg kunna ansöka om visering till Sverige. Detta har medfört att många somalier tvingas att ta sig till grannländerna för att kunna ansöka om visering. Den officiella siffran över antalet visumansökningar under 2008 för somalier är enbart 182 st. (Migrationsverket). Det bör dock tilläggas att somalier precis som alla andra i de sju målgrupperna har haft en stor migrationsfrekvens till västvärlden sedan 70-talet och reser ofta numera till Sverige med pass utfärdade i andra länder än i sitt eget födelselands pass. Schengensamarbetet har inneburit att släktingar/vänner, som via andra utlandsmyndigheter än svenska, fått sitt visum utfärdade till Schengenområdet blir svårt att kartlägga vid inresa till Sverige. Ovan nämnda faktorer innebär svårigheter att utifrån visumstatistiken få en heltäckande bild av besökssegmentet utländsk släkt- och vänturism. 4.3.4 Övrig research I inventeringen har även representanter från resebyråer intervjuats. Det var resebyråer som fokuserar på etniska resor, dvs. har kunder som dels bor i Sverige och som besöker sina forna hemländer, men även utländska släktingar som kommer på besök till Sverige. För att få information om konsumtionsmönstret i målgruppen intervjuades även representanter från olika växlingskontor i Göteborg. Trots att några exakta siffror angående konsumtionen var svåra att utläsa vid dessa intervjuer styrktes ändå uppfattningen om att konsumtionen/köpkraften i segmentet är tillräckligt intressant att undersöka vidare. Projektgruppen har sedan många år tillbaka ett etablerat nätverk bestående av personer från föreningar inom olika etniska grupper som även intervjuades för att få en bredare bild av ämnet. 2002 gjordes en studie, IBIS 2002 Internationella besökare i Sverige, där man intervjuade utländska turister vid olika gränsövergångar som flygplatser m.m. då de är på väg att resa från Sverige. I denna studie utgör dock utländsk släkt- och vänbesök endast en liten del. 9 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 4.4 Urval Då Sverige inte registrerar personer med namn, adress och telefonnummer utifrån etnicitet har det varit något komplicerat att få tag i personer att intervjua för studien. Därför fanns det inga möjligheter att göra ett slumpmässigt urval inom målgruppen. Intervjupersoner hittades istället via Idrott och föreningsförvaltningens register över föreningar, studieförbund som driver olika verksamheter där många personer med utländsk bakgrund är representerade, vuxenutbildningen, föreningsregister i olika stadsdelar samt projektgruppens egna upparbetade nätverk och kontakter som i sin tur rekommenderat andra kontakter. I urvalsprocessen eftersträvades en spridning av respondenternas kön, ålder samt var i Göteborg man är bosatt. Respondenterna i studien har sitt ursprung i följande länder/områden: Tabell: Fördelning av respondenterna och födelseland samt antal kvantitativa och kvalitativa intervjuer Länder/ Respondenter från Kvantitativa Kvalitativa områden följande länder intervjuer intervjuer Bosnien & Hercegovina Bosnien & Hercegovina 54 15 Iran Iran 67 26 Irak Irak 65 16 Turkiet Turkiet 72 17 Afrika Främst Somalia, Eritrea, Nigeria men även Elfen benskusten, Ghana, Tanzania, Zambia 48 15 Mellanöstern samt länder i Nordafrika som är arabisk-talande* Främst Libanon, Syrien, Marocko, Jordanien men även Tunisien, Algeriet, Egypten, Libyen, Palestina, Yemen 45 16 Forna Jugoslavien Främst Serbien, Kroatien men även Kosovo, Makedonien, Monte Negro 48 13 Sydamerika Främst Chile, Colombia men även Bolivia, Peru, Uruguay 49 15 448 st 133 st Totalt antal 10 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Anledningen till att Bosnien och Hercegovina skiljts från övriga forna Jugoslavien är att många av dem kommit till Sverige av ett annat skäl och vid annan tidpunkt än personer från forna Jugoslavien. Majoriteten bland personer från forna Jugoslavien kom till Sverige som arbetskraft under 60- och 70 talet. Bland de personer som har sitt ursprung i Bosnien och Hercegovina kom dock övervägande delen i början av 90-talet i samband med kriget. Vad gäller Sydamerika är respondenterna främst från Chile vilken också representerar den största grupp av utrikes födda i Sverige bland sydamerikaner. Bland utrikes födda i Sverige som har sitt ursprung i Afrika är Somalia den största gruppen och därav också flest respondenter i studien. En grupp bestående av flera länder i mellanöstern samt Nordafrika som har det arabiska språket gemensamt togs också med i studien. 5 RESULTAT 5.1 Hur vanligt är det med besök? Respondenterna fick svara på hur många besök av släkt och vänner från utlandet de har haft de senaste fem åren. Personer med sitt ursprung i Turkiet fick flest besök. I snitt ca 4,5 besök på fem år. Snittet för samtliga respondenter är 3,65 besök på fem år. Diagram 1: Antal besök per respondent i snitt under 5 år Turkiet 4,47 Bosnien och Hercegovina 4,36 Afrika 4,05 Sydamerika 3,92 Irak 3,62 Iran 3,09 Forna Jugoslavien 2,84 Arabisktalande 2,38 Genomsnitt 3,65 0 besök 1 2 3 4 5 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Bland respondenterna (448 st.) så svarade ca 15% att de inte haft något besök under de senaste fem åren. Se tabell nedan. Tabell: Andel respondenter som inte haft besök de senaste 5 åren Landkategori Andel i % Forna Jugoslavien 21% Bosnien och Hercegovina 19% Sydamerika 18% Iran 16% Irak 15% Arabisktalande 13% Afrika 12% Turkiet Totalt alla länder 7% 15% Bland personer som har sitt ursprung i forna Jugoslavien har lite drygt 20% svarat att de inte haft besök från släkt och vänner från utlandet de senaste fem åren. Det finns flera skäl till detta men några anledningar som nämnts i de kvalitativa intervjuerna har bland annat varit att det var många år sedan man kom till Sverige. Det innebär att t.ex. föräldrarna också bor eller har bott i Sverige, barnen är födda och uppvuxna i Sverige. Många uppger att det var mer besök förr. Flera av de personer som har sitt ursprung i Serbien uppgav också att processen som krävs för att söka visum hindrar antalet besök, vilket också gäller gruppen Bosnien och Hercegovina. Det är tidskrävande och dyrt om man inte bor i huvudstaden. När visumkravet för personer från Serbien togs bort, 1 januari 2010, trodde många att besöken till Sverige skulle komma att öka. Ett stort antal bland respondenterna uppger också att de själva åker minst en gång om året till sina forna hemländer och träffar då sina släktingar och vänner där. Även de släktingar som är bosatta i andra delar av världen kommer samtidigt dit och släkten samlas. När det gäller Sydamerika så uppger man bland annat att det är en lång och dyr resa. Bland de som har sitt ursprung i Somalia, vilket är den största gruppen av respondenter i Afrika, är det endast en person som fick besök från en vän som idag är bosatt i Somalia. Denna person är politiker och av den anledningen fått visum. I övrigt har ingen haft besök från Somalia men däremot från släktingar som bor i andra delar av världen, främst besök från Storbritannien. 11 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 12 5.2 Vad var syftet med besöket i Göteborg? När frågan vad syftet med besöket till Göteborg ställdes så var det möjligt för respondenterna att ge multipla svar. Av de respondenter som har haft besök de senaste fem åren kryssade 91% i att de var här för att hälsa på släkt och vänner, 19% uppgav att det var i samband med en högtid såsom t ex jul, nyår, ramadan, giftermål som var främsta andledningen till besöket. 31 % uppgav att de även var här för att besöka Göteborg. Endast 3% kryssade i att det var här för arbete. 5.3 Hur många kommer och hur länge stannar gästen? Vid varje besök är det i snitt 2 personer som kommer och hälsar på och i snitt så stannar en släkting/vän i cirka 20 nätter. När det gäller vistelselängden så varierar det en hel del. Är det nära släktingar som föräldrar, syskon m.fl. så kan vistelsetiden vara lång. Det är inte ovanligt att föräldrar stannar i 3 månader eller mer. Tabell: Antal övernattningar per person i Göteborg Landkategori Övernattningar per person Arabisktalande 32 Sydamerika 23 Afrika 22 Turkiet 21 Bosnien och Hercegovina 20 Iran 18 Irak 17 Forna Jugoslavien 14 Totalt 20 nätter i snitt Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 5.4 Populära månader för besök i Sverige De vanligaste månaderna är främst sommarmånaderna juni, juli och augusti men det är även vanligt att besökarna kommer under ledighet över jul och nyår samt påskhelgen. Anledning till att dessa månader är de vanligaste är att värdfamiljen i större utsträckning kan vara ledig samt att även besökarna i stor grad har samma lovperioder som Sverige. Kommer man från andra delar av världen där inte de traditionellt kristna helgerna är lediga är det ändå vanligt att komma vid dessa tider just för att då har värdfamiljen mer tid. Diagram 2: Populära månader för besök till Göteborg 50 % 40 30 20 10 20 5 6 9 7 41 43 23 7 5 6 20 Ja n Fe uar br i ua r M i ar s Ap ril M aj Ju ni J A u Se ug li pt us em ti O be k r N tob ov e r e D mb ec e em r be r 0 5.5 Släktingar/vänner är utspridda över hela världen I studien ser vi att det är något mer förekommande att få besök från släktingar/vänner som är bosatta i andra delar av världen än i sina forna hemländer. Detta gäller alla över lag förutom de som har sitt ursprung i Bosnien och Hercegovina, där lite drygt hälften av besöken kommer från hemlandet. Bland samtliga respondenter är lite drygt 40% av besökarna bosatta i sina hemländer vad gäller det senaste besöket. När det gäller Afrika och framför allt de som har sitt ursprung i Somalia är det endast ett fåtal besökare som är bosatta i hemlandet. Skälen till detta, som nämnts tidigare, är främst att det är mycket svårt för personer från Somalia att få visum till Sverige. Även respondenter från Irak uppger att visum är ett problem när de vill besöka sina släktingar/vänner i Sverige. De länder som besökarna främst är bosatta i (förutom i hemländerna) är följande: Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien, USA, och Holland. 13 14 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Även Spanien, Dubai, Belgien och Frankrike är det flera som uppger. Totalt sett uppger respondenterna i enkäten att deras släktingar och vänner som hälsade på senast bor i 44 olika länder. Vid våra kvalitativa intervjuer framkommer det också att många även har släkt i Göteborg och övriga Sverige. I vissa fall kan det röra sig om att i stort sett hela familjen dvs syskon, syskonbarn, mostrar, fastrar m fl bor i Sverige. Besök från släktingar i Sverige till respondenterna i Göteborg är inte kartlagt i denna studie men är naturligtvis vanligt förekommande. 5.6 Transportmedel till Sverige Det är intressant att titta lite närmre på hur besökarna kommer till Sverige. I de kvantitativa intervjuerna ställdes frågan om på vilket sätt besökarna reste till Sverige. Vad vi kan se i svaren är att direktflyg är det vanligaste då drygt hälften flyger direkt (gällande det senaste besöket). Diagram 3: Transportmedel till Sverige DirektflygtillSverige 51 Flygmedmellanlandning 27 Bil 18 Buss 7 Tåg 5 Annat 2 0 % 10 20 30 40 50 Viktigt att notera i diagrammet är att flera transportmedel kan ha använts i samma resa alternativt att besökarna kan ha kommit från flera olika länder. Vid besök från hemländerna och gällande busstransporter medför avståndet till destinationen en självklar begränsning då respondenterna i denna studie i majoritet består av personer med utomeuropeisk bakgrund. Detta gäller dock inte besökare från Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Serbien där en mindre del av deltagarna i studien har haft gäster på besök som använt sig av marktransporter (personbil, buss). Det bör påpekas att många av gästerna besöker Sverige från andra länderna än hem landet. En fråga som ställdes under de kvalitativa intervjuer löd: Hur bedömer du kommunikationen från och till hemlandet? Då dessa grupper har olika förutsättningar gällande kommunikationer till och från hemlandet är svaren självfallet olika. Här nedan presenteras en sammanfattning av dessa svar: Bosnien och forna Jugoslavien – Här upplever man att bussförbindelserna är ganska bra och utbudet är stort men alldeles för tidskrävande och därför inte lika intressant som dirketflyg. För dem som har tillräckligt med tid, som exempelvis gruppen Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? pensionärer och äldre, är det prismässigt fördelaktigt. Flyget upplevs som ganska bekvämt och framkomsten av nya lågprisflyg har förenklat resandet och bidragit till att man inte behöver planera sin resa lång tid i förväg. Angående förbindelser med andra länder än sitt eget hemland uttrycker de flesta att man är relativt nöjd med utbudet. Irak – Bland gruppen irakier är man relativ nöjd med direktlinjer till Erbil och Sulaymaniyah. Här har man dock synpunkter att behovet är större än utbudet och det kan ibland bli svårt att hitta biljetter. Det finns några synpunkter av folk som tycker sig ha blivit dåligt behandlade vid svenska flygplatser där man ofta blir utfrågad och ifrågasatt. Här upplever man att resor till och från andra delar av världen fungerar relativt bekymmersfria. Iran – Denna grupp är allmänt nöjd med möjligheten att kunna flyga direkt till sitt hemland. Samtidigt efterlyser en del respondenter bättre konkurrens från andra flygbolag i syfte att påverka pris och kvalitet. Med Turkish Airlines kan man numera flyga från Iran via Istanbul till Landvetter. Detta alternativ är många nöjda med då bolaget ofta erbjuder bättre priser och service men sämre framkomlighet tidsmässigt. Resor till resten av världen upplevs av de flesta som ganska bekväma med många alternativ att välja bland. Arabisktalande – Något utmärkande för denna grupp är att några respondenter med ursprung i Libanon uppger att man har kört bil till Beirut och upplevt det som ganska bekvämt. Under 2009 anordnades direktflygresor till Beirut som stötte på vissa problem under 2010. Andra länders respondenter t.ex. syrianer är i allmänhet inte lika nöjda med utbudet som finns och säger oftast att det blir ganska kostsamt att köpa flygbiljetter till sina respektive hemländer. Respondenterna är i allmänhet mycket nöjda med lågprisflygen som finns i Sverige och menar att möjligheterna är stora om de vill komma till europeiska länder. Afrika/Somalia – Gruppen somalier får mycket sällan besök från hemlandet. Representanter från resten av den afrikanska gruppen som har deltagit i studien har inte heller många besök från sina forna hemländer. Detta kompenseras av att man får många besök av sina vänner/släkt som är bosatta utanför sina hemländer. Ett stort antal av somalier får besök från släkt/vänner i Storbritannien och man är mycket nöjd med kommunikationer till och från Sverige. Vad man däremot anmärker på är den dåliga servicen som lågprislinjer som t.ex. Ryanair erbjuder. Sydamerika – Här klagar man ofta på saknaden av direktflyg från Sverige till Sydamerika. Det finns många alternativ att välja men alla resor enligt respondenterna sker med mellanlandning. En stor andel av respondenterna kommer från Chile och Colombia. Turkiet – Den turkiska gruppen är i allmänhet mycket nöjd med förbindelserna och i synnerhet efter att Turkish Airlines startade sin verksamhet på Landvetter. Här efterlyses samtidigt direktflyg från vissa delar av Turkiet som inte finns idag t.ex. till Konya. Att behöva ta sig till Ankara för att sedan komma till Konya upplevs som besvärligt. Många i den turkiska gruppen som är bosatta i Göteborg har sina rötter i Konya. Dessa respondenter anser att det skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt att starta en direktlinje året om, men främst under sommarmånaderna. 15 16 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 5.7 Gästerna bor hemma hos sina släktingar/vänner I stort sett har alla respondenter kryssat i att deras gäster bor hos dem eller hos någon annan familj. Endast knappt 5% uppger att deras gäster bodde på någon form av kommersiellt boende under det senaste besöket. Flera personer har kryssat i flera alternativ, vilket dels kan bero på att ett och samma besök kan ha bott på flera olika ställen under vistelsen men också att det kommer flera olika sällskap på samma gång som har bott på olika ställen. Det är också vanligt att t.ex. föräldrar som stannar en tämligen lång period i Sverige turas om att bo hos sina barn. Tabell: Var bor gästerna under sina besök? Hemma hos dig och din familj 95% Hemma hos annan familj 18% Gästrum/lägenhet via hyresvärd Hotell/pensionat/vandrarhem 1,6% 4% Campingplats 0,8% Annat 1,1% Flera alternativ har kryssats i därav överstiger summan 100%. I de kvalitativa intervjuerna ställdes också frågan: ”Om det hade funnits ett enklare boendealternativ som tex vandrarhem i närområdet hade det då varit ett intressant boendealternativ för dina släktingar och vänner?” I stora drag, som vi nämnt tidigare uppger 95% att gästerna/släktingarna bor hemma hos värdfamiljen. Vad som är intressant att se att när ovan nämnda fråga ställs i djupintervjuerna så säger ändå ca 25% ja till att det skulle kunna vara ett alternativ med ett enklare boende i närheten, t ex ett vandrarhem. Det är dock viktigt att påpeka att det gäller för det mesta inte riktigt nära släkt och vänner och inte heller om det bara är ett fåtal besökare som kommer vid ett och samma tillfälle. De som säger att t.ex. ett vandrarhem skulle vara ett alternativ uppger också att det gäller främst de släktingar och vänner som idag är bosatta i Europa. Där skulle det kanske inte uppfattas som oartigt. En förutsättning för att det skulle vara aktuellt är att boendet ligger i nära anslutning till där man bor. Det skall fortfarande vara smidigt att umgås, då gästen i princip bara sover på annan plats än hos värdfamiljen. Priset på boendet är också avgörande för om det skulle utnyttjas eller inte. När frågan ställs om vem som skulle betala för boendet, om det är gästen eller värdfamiljen som står för kostnaden för ett kommersiellt boende, så uppger majoriteten att det är värdfamiljen som skulle stå för detta. Av de personer som vi intervjuat är det knappt 25% som säger både ”ja och nej” eller ”Ja men…” Denna grupp uttrycker ofta att för sina egna släktingar och vänner är det Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? inte aktuellt för att boendet löses för det mesta tillsammans med sina vänner även vid stora familjehögtider som dop och bröllop men för andra skulle det kanske vara bra. Behovet en del av de respondenter som svarar både ”ja och nej” ser gäller vid tillfällen då det t.ex. arrangeras fester, konserter där exempelvis artister från sina forna hemländer uppträder eller att författare/experter föreläser. Vid dessa tillfällen används redan idag kommersiella boenden. Ett förslag som ett flertal respondenter lyfter är att det skulle vara bra med en kombinerad festlokal och boende. Flera personer som är aktiva i föreningslivet påpekar också att vid idrottsevenemang och utbyte mellan olika föreningar i världen skulle det kunna vara intressant med kommersiellt boende. Cirka 50% säger blankt nej till att de skulle vara aktuellt med ett annat boende oavsett hur många som kommer på besök. Man löser det tillsammans men släktingar och vänner som bor i Göteborg även då och det skulle vara extremt oartigt att ens föreslå det för sina släktingar/vänner. Några berättar t.ex. att släktingar själva har föreslagit att de kan bo på hotell för de inte vill vara till besvär. Detta upplever värdfamiljen som mycket förolämpande och insisterar på att de bor hos dem. 5.8 Konsumtion gäster och värd Konsumtionen under vistelsen i Sverige delas upp i två olika delar. Första delen är en uppskattning av gästens konsumtion och andra delen är en uppskattning av vad värdfamiljen behövt lägga ut i form av extra pengar på gästerna under vistelsen. Detta görs i syfte att skapa en bättre bild av den totala konsumtionen i samband med besöket. Då det är representanter från värdfamiljen som intervjuats och inte besökarna personligen finns viss osäkerhet kring svaren. Det finns risk för att värdfamiljen har begränsad kunskap om, och därför har svårt att uppskatta, sina gästers konsumtion under vistelsen i Göteborg. Det finns naturligtvis också en risk för att man glömmer vad man gjorde och hur mycket pengar man spenderade när släkten eller vännerna var på besök då intervjuerna i vissa fall genomförts en tid efter att besökarna rest hem. En viss ovana bland respondenterna noterades kring att fundera över dessa frågor då vissa hade svårt att se sina släktingar och vänner som turister även om de agerat som turister under besöket. De kan också vara av betydelse att känna till att när en del av respondenterna i värdfamiljen ska uppskatta sina extra utgifter är det inte alltid något de riktigt vill räkna på. Det går lite stick i stäv mot den gästfrihet man vill visa. I djupintervjuerna är det också ett flertal som nämnt att för att verkligen kunna vara generös och ta väl hand om gästen sparar man pengar inför ett besök eller i vissa fall lånar man pengar. Vi har tidigare konstaterat att genomsnittsvistelsen för varje gäst ligger på ca 20 dagar (se punkt 5.3) vilket är en relativt lång vistelse för en turist i Sverige. I de kvantitativa enkäter framgår det att varje turist i genomsnitt spenderar ca 5500 kr under sitt besök vilket i sin tur innebär att under dessa 20 dagar spenderas ca 270 kr/dag exklusive värdfamiljens utlägg. Lägger man till värdfamiljens utlägg hamnar man på drygt 430 kr/ dag/besökare. Det som allmänt kan utläsas av studien (kvantitativ och kvalitativ) är att alla respondenter har en merkostnad i samband med besöket, vissa mer andra mindre. 17 18 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Tabell: Konsumtion gäst och värd i snitt (SEK) Gästens konsumtion kr/dag/person Värdfamiljens utgifter kr/dag/gäst Totalt 160 kr/dag 430 kr/dag Gästernas konsumtion vid ett besök* Värdfamiljens utgifter utöver ordinarie vid ett besök* Totalt 11 000 kr/besök 6 500 kr/besök 17 500 kr/besök 270 kr/dag * Ett besök består i snitt av två personer Det som är utmärkande i denna del är att vissa grupper lagt ut mer än genomsnittet på gästen. Detta gäller främst värdfamiljer med sitt ursprung i Turkiet, Iran och den arabisktalande gruppen. Det finns skillnader i hur och vad man spenderar sina pengar på under vistelsen, både gällande gästen och värdfamiljen, men en majoritet av besökarna lägger en större del av reskassan på att handla. I diagram 4 ser vi att ca 40 % av gästens konsumtion används till shopping, främst till att handla presenter (kläder, skor, elektronik, leksaker, konfekt och sötsaker m.m.) till nära och kära som bor i hemlandet eller i andra länder. Diagram 4: Fördelning av gästens konsumtion under vistelsen Transport 8 % Direktflyg till Sverige * Landkategori 193 Flyg med mellanlandning * Landkategori 101 Bil * Landkategori 68 17,9% Aktiviteter 16 % Tåg * Landkategori 20 5,3% Buss * Landkategori 27 7,1% Annat * Landkategori 7 1,8% 50,9% 26,6% Shopping 39 % Annat 17 % Restaurang/nöjen 20 % Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 19 Diagram 5 visar värdfamiljens utläggsposter i samband med besöket, vilket visar att nästan alla värdfamiljer (91%) har haft kostnader för mat och dryck. Värdfamiljen har i vissa fall även hjälpt till med köp av presenter och souvenirer, men det som i detta fall bör beaktas är gästens och värdens relation/släktskap. Ju närmare relationen/släktskapet är desto mer benägen är värden att hjälpa till med kostnaderna. Diagram 5: Konsumtionskategorier som värdfamiljerna har haft extra kostnader för i samband med besöken Mat och dryck 91 Transport 51 Utflykter/Sightseeing 29 Souvenirer 21 Annat 13 % 0 20 40 60 80 100 Andel värdfamiljer i % som kryssat i respektive kategori. 5.9 Besökarnas aktiviteter 5.9.1 Aktiviteter i Göteborg med omnejd En intressant frågeställning som har diskuterats tillsammans med respondenterna är hur besökarnas ”självbild” är. Vad som åsyftas är om man ser sig själv som en turist eller ej oavsett om besökarna gör de saker som en turist vanligtvis gör. I de kvalitativa intervjuerna svarade ett stort antal att gästen är ”både och”, dvs. dels kommer de för att umgås med sina släktingar och vänner men också för att se Göteborg och Sverige. Diagram 6: Besökarnas aktiviteter under sina besök i Göteborg Shopping 78 Sightseeing i Göteborg 76 UtflykteriGöteborgsomnejd 34 Solochbad 31 Annat 26 Museibesök 22 Jobb/arbete 3 0 % 20 40 60 80 100 Som synes i diagram 6 har närmre 80% uppgett att de ägnar sig åt shopping. I djupintervjuerna uppger respondenterna att de åker till centrum och shoppar men även att man åker till Backaplan, Freeport, Ullared och Borås för att handla. Förutom kläder, skor, elektronik m.m. som nämnts tidigare så köper besökarna även souvenirer och presenter för att ta med hem till sina släktingar. Ett flertal efterfrågade souvenirer som var typiska för Göteborg. 20 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Vad man gör under sin vistelse i Göteborg styrs naturligtvis av vilka som kommer på besök och vad de har för intressen men genomgående kan vi se att värdfamiljen visar upp Göteborg. 76% uppger att Sightseeing i Göteborg är något de har gjort under sitt besök. Paddan var det många som kände till och hade åkt tillsammans med sina gäster. Platser som är mycket vanliga att besöka är centrala stan, Avenyn, Liseberg, Slottsskogen, Botaniska trädgården. Även Ramberget, öarna/skärgården och Marstrand, Kungälvs fästning nämns av ett flertal. Äventyrsbad i Lerum är också ett attraktivt turistmål. Sol och bad uppger 31% och de vanligaste platserna är Askimsbadet och Delsjön. Lite drygt 20% går på museum och de mest frekventerade som framkom i djupintervjuerna var Universum, Världskulturmuseet även Ostindiefararen, Sjöfartsmuseet, Stadsmuseet, Naturhistoriska och Röhsska nämndes. 5.9.2 Resor till andra delar av Sverige I de kvalitativa intervjuerna tillfrågades respondenterna om gästerna även reste till andra delar av Sverige och ca 70% uppgav att gästerna själva, eller att de tillsammans med värdfamiljen, reste till andra delar av Sverige. I närheten av Göteborg reste man framför allt till Borås djurpark men i övrigt är Malmö och Stockholm vanliga besöksmål. I den kvantitativa enkäten uppgav cirka 30% att de semestrade eller gjorde en gemensam resa till övriga Sverige. 30% av respondenterna kryssade i att de hälsade på andra släktingar som bor i övriga landet. Detta ger 60% vilket avser det senaste besöket vilket kan förklara skillnaden till den kvalitativa intervjun. 5.10 Vad efterfrågas vid besök av gäst och värd I den kvalitativa delen av studien ställdes frågan: ”Vad efterfrågar du för service och utbud i Göteborg/stadsdel i samband med dina besök och vänbesök”. En relativ stor andel (45%) uppger att man är nöjd/ganska nöjd med det som redan erbjuds och känner att besöket i stort fungerar bra. Det finns dock många synpunkter som kommer fram i denna del. Ett flertal respondenter (25%) svarar att bättre turistinformation skulle förenkla besöket avsevärt. Här påpekar man främst behovet av information om Göteborg med omnejd, vilka historiska sevärdheter som ligger i närheten av Göteborg, behovet av att kunna se en enklare informationssamling om olika former av underhållning för hela familjen, information om stadsvandringar, sightseeingpaket och annat liknande. Några respondenter (5 personer) nämner rundturer med Paddan som ett exempel. Ungefär 10% av respondenterna har uppgett att de gärna hade sett att sådan information utdelas redan på flygplatserna och flygplanet. En del av de svarande (20%) uppger att sightseeingresor med guider på olika språk är intressanta. De största grupperna som uppger att information/resor med guide på olika språk är intressanta är forna Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina, den arabisktalande gruppen, den Iranska gruppen, personer från Irak och den sydamerikanska gruppen. Detta förklarar många med att man som värd inte alltid har möjlighet att underhålla gästerna. Guidade resor skulle därför kunna vara ett bra alternativ. Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? En del av respondenterna (30%) tycker att man saknar bra skyltning i Göteborg. Detta gäller vilka sevärdheter som finns i staden, statyer, närområdets historia etc. Här menar man att andra europeiska länder är betydligt bättre ur detta perspektiv. En annan aktivitet som nämns ganska ofta är gruppresor (20%). Här nämner man resor till typiska shoppingstäder som Ullared, Borås, Freeport och andra liknande platser där gästen på egen hand har möjlighet att välja i ett större utbud. Andra exempel som nämns är skidresor och resor till andra städer i Sverige. Båtresor till Danmark och Norge nämns också i en del fall (5%). Här påpekas ofta att dessa resor bör anordnas till ett överkomligt pris då värden oftast står för kostnaderna. Bland respondenterna är det ett flertal (20%) som anser att föreningar och föreningslivet bör få ett större mandat i syfte att på ett bättre sätt marknadsföra Sverige. Ett antal av värdfamiljerna (15%) vill gärna kunna visa upp det som är typiskt svenska/ göteborgsk men saknar möjligheten (15%), man menar att man borde via olika organisationer/myndigheter/föreningar visa upp det som betraktas som svensk kultur och marknadsföra Sverige på ett bättre sätt, det påpekas återigen att andra länder hanterar detta bättre än Sverige. Exempel som nämns i detta fall är alltifrån matkulturen till klädesplagg och annat. Värt att nämna är att köpa typiska göteborgska souvenirer upplevs som något problematisk av en del respondenter (10%). Här efterlyser man ett större utbud. Även i denna fråga nämner en del respondenter att ett kommersiellt boende som t.ex. vandrarhem skulle vara intressant för perioder då man får många gäster (se punkt 5.7). I denna del uppger även cirka 15% av respondenter att man gärna vill ha tillgång till större festlokaler i sina stadsdelar som exempelvis Biskopsgården och Angered. Kollektivtrafiken och en kortare information om hur den fungerar på enklare språk men även på andra språk nämns hos några av respondenterna (15%). Här tycker man att kollektivtrafiken i stort fungerar ganska bra men information på andra språk skulle möjliggöra för gästen att på egen hand resa runt i staden. De respondenter som efterlyser detta är främst respondenter från forna Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina och respondenter från Iran och Irak. Några respondenter (15%) efterlyser bättre flygtransport från en del destinationer då konkurrensen och framkomligheten till dessa destinationer oftast inte är tillfredsställande. Den iranska och spansktalande gruppen är främst de som anser att man bör se över kommunikationerna till och från dessa länder. Cirka 10 procent av respondenter nämner den svåra processen som krävs då man ansöker om visum till Sverige, man menar att visumprocessen är en alltför komplicerad process och efterlyser enklare rutiner med exempelvis större närvaro på platser än bara huvudstäder. Värt att påpekas är att efter beslut från europaparlamentet kommer visumkrav för Bosnier att borttas inom en snar framtid. Sedan ett år tillbaka är visumkravet för personer från Serbien, Makedonien och Monte Negro borttaget. Teaterbesök och kulturella aktiviteter är dyra. Detta uppges av ca 10 % av de svarande. Här menar man att om det hade funnits paketpriser som exempelvis erbjuds via föreningar för kulturella aktiviteter hade intresset varit mycket större. Bland respondenter i denna studie är det ca 25% som är bosatta i stadsdelen Biskopsgården, bland dessa personer (5%) nämns Ramberget som ett område med potential, här saknar man någon form av samlingsplats eller kafé och restaurang. 21 22 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 5.11 Vad tycker gästerna om Sverige som turistland? De kvalitativa intervjuerna avslutades med frågan ”Vad tror du att dina släktingar och vänner tycker är bäst respektive mindre bra med Sverige som turistland?” Tabell: Sammanställning över respondenternas svar gällande vad deras gäster tycker är bäst respektive mindre bra med Sverige som turistland. Bäst med Sverige – andel respondenter som svarat respektive alternativ (i %). • Naturen – (vackert, grönt, ren luft, havet, grönt i stan, parker) 74 • Rent och snyggt 59 • Organiserat/punktlighet (bra kollektivtrafiken, bra skyltat mm) 38 • Levnadsstandarden är bra 33 • Lugnt, inte så mycket folk, stora ytor 29 • Bra service, utbud 23 • Människor är trevliga, snälla, artiga 14 • Liseberg 13 • Sommaren/solsken 11 • Tryggt 10 • Gillar svensk kultur • Yttrandefrihet 7 7 Mindre bra med Sverige – andel respondenter som svarat respektive alternativ (i %). • Vädret - kallt, regnigt, mörkt 50 • Människor är kalla och reserverade 26 • Dyrt 25 • Inte mycket folkliv ute (öde, för lugnt) 17 • Lite svårt att hitta i kollektivtrafiken 8 • Dålig service på caféer, restauranger, och i butik 5 • Boendesegregation 4 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 6 ANALYS OCH SLUTDISKUSSION 6.1 Finns det några dolda kommersiella möjligheter? Ett av delmålen med denna studie var att undersöka eventuella kommersiella möjligheter inom segmentet. Som det framgår tidigare är denna del av turismen en ganska outforskad del av den totala turistbranschen. Under 2008 spenderade turister 252 miljarder kronor i Sverige på varor, boende, restauranger och transporter. Turismen är därmed en av Sveriges snabbast växande näringar. Allt fler arbetar med att ge service till våra besökare. Antalet sysselsatta i besöksnäringen var ca 160 000 år 2008 vilket motsvarade en ökning på ca 30% sedan år 2000 (Fakta om svensk turism 2009). I studien framgår det tydligt att möjligheterna är många. Många av de personer bosatta i Sverige med en annan etnisk bakgrund skulle kunna ansvara för framgångsrik kommunikation med utvalda grupper i andra länder än de länder vi vanligtvis får besök ifrån. Under punkt 5.10 presenterades ett antal önskemål som respondenterna saknat, finns det möjligheter inom ramen av dessa önskemål att skapa nya innovativa tjänsteföretag? Kan kommunen Göteborg eller andra städer i Sverige dra större nytta av den konsumtion som segmentet har? Exempel på eventuella tjänsteföretag skulle kunna vara turistresor/shoppingresor med låga kostnader som är ganska uppskattade bland respondenterna i denna studie. 6.2 Turistinformation, utflyktspaket mm Bland respondenter var det ett flertal som gärna hade sett bättre och tydligare turistinformation i form av enklare infohäfte på olika språk. Dessa respondenter är främst från före detta Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina, Irak, Iran, arabisktalande gruppen och den sydamerikanska gruppen. En del respondenter menar att informationen skulle kunna distribueras redan på direktflyget eller vid flygplatser. Som det framgår under punkt 5.10 är eventuella utflyktspaket ganska intressanta, dessa kan erbjuda möjligheter att se historiska sevärdheter, stränder under sommarmånaderna, sightseeing i städer eller rentav shoppingresor till närliggande städer. Respondenter menar att under besöket är man ganska upptagen med sitt ordinarie liv och inte alltid har möjligheter att underhålla gästerna och är därför intresserad av paketresor där gästen omhändertas. Här nämns specifikt behovet av guider med förmågan av att kunna tala olika språk. Bättre skyltning av sevärdheter i och utanför staden är mycket önskvärt, man vill exempelvis kunna läsa en utförligare beskrivning av historiska platser, typiska turistmål men även den svenska moderna historia, ”Sveriges väg från ett fattigt land till dagens moderna och rika Sverige” är ett citat från en respondent. Några få respondenter menar att deras gäster gärna vill åka skidor men tycker att möjligheterna i Sverige är begränsade. Att resa till länder i Norden upplevs som intressant och därför uppger några att man gärna åker båt till dessa länder med sina gäster. Sightseeing/utflykter inom Göteborg är en annan del som nämns ofta. Paddan är ett intressant exempel på dessa resor . Det framgår tidigare i rapporten (se punkt 5.8) gästens konsumtion består till 40% av shopping under besöket, därför upplevs potentialen som stor gällande utveckling av shoppingresor. Man menar att under resan lägger man gärna mycket pengar på varor/presenter och intrycket är att man är beredd att betala för kvalitet. 23 24 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 6.3 Typiskt göteborgskt och internationell matkultur ”Varför finns det inga typiska Göteborgs-souvenirer förutom tallrikar med något motiv på? Dalahästen vad har den med Göteborg att göra?” Ungefär en tiondel av de som svarade i de kvalitativa intervjuerna efterlyste det som är typiskt Göteborgskt och även specifikt svenskt. De saker som respondenterna ansågs kunde förbättras var främst att gästerna ville ta del av svensk kultur och mat som t.ex. en restaurang med svenskt tema och att utbudet med souvenirer som är typiska för Göteborg förbättras. Förutom efterfrågan på det som är typiskt Göteborgskt och svenskt var det några som efterfrågade en bra halalrestaurang med somalisk matkultur, vilket inte finns i Göteborg idag men däremot i Norge enligt en respondent. Även restaurang med spansk/ sydamerikansk prägel efterfrågades av några respondenter. 6.4 Finns det en potential i kommersiellt boende? Drygt en fjärdedel av respondenterna i de kvalitativa intervjuerna sa att det kunde vara ett alternativ med ett enklare kommersiellt boende i närheten. Ytterligare en fjärdedel ansåg att ett kommersiellt boende skulle vara intressant då det arrangeras konserter, föreläsningar, utbyte mellan föreningar i idrotts-sammanhang mm. Redan idag används kommersiella boenden vid dessa tillfällen. Om vi skulle laborera med de resultat i denna studie kommer vi fram till att släktingar och vänner till utrikes födda från de åtta länderna/områdena spenderar ca 4,4 miljoner gästnätter per år i Sverige. Detta är en uppskattning baserad på bl.a. uppgifter om antalet utrikes födda från de länder/områden som ingår i studien, genomsnittligt antal besök samt vistelselängd för besökarna. Det finns dock en stor osäkerhet i siffrorna, då denna studie endast genomförts bland värdfamiljer i Göteborg med omnejd och utan slumpmässigt urval. Hushållsstorleken som används som en nyckel i beräkningarna är även osäker eftersom hushållen till viss del även kan bestå av personer som är födda i Sverige. I denna mycket experimentella beräkning har följande siffror använts: • 535 00 utrikes födda totalt från de länder som ingår i studien som är bosatta i Sverige (SCB) • 85 % uppger att de haft besök från släkt och vänner från utlandet de senaste fem åren • 0,73 besök per år (3,65 besök i snitt på 5 år) • 2 personer i snitt per besök • 3 personer i varje hushåll i snitt i denna studie (SCB statistik är för Sverige i helhet är 1,97) • 20 gästnätter i snitt per person Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? Dessa 4,4 miljoner gästnätter spenderas inte på hotell eller andra kommersiella boenden. Då så få som 5% av respondenterna uppgav att besökarna vid något tillfälle bott på hotell, pensionat, vandrarhem eller campingplats. Dessa 5% behöver dock inte motsvara 5% av nätterna för det kan vara delar av tiden som gästerna bott på kommersiellt boende eller vid ett kort besök som vid t ex bröllop då många personer kommer samtidigt. I Tillväxtverkets rapport ”Fakta om svensk turism 2009” uppges antalet gästnätter från utlandet i Sverige vara totalt 12 872 513 vara av 1 405 907 gästnätter är från länder utanför Europa.. Finns det en outforskad kommersiell potential i denna bransch? 6.5 Föreningslivet som ambassadör Bland respondenter i de kvalitativa intervjuerna var ett antal respondenter engagerade i föreningslivet i Göteborg, främst i olika etniska föreningar. Målgruppen i sig i denna studie har inte varit föreningslivet utan privatpersoner men i samband med frågorna om vad som efterfrågas och vad som skulle kunna förbättras med Göteborg som turistmål för släktingar och vänner lyfte drygt 20% av respondenter frågan om att föreningslivet skulle kunna ha en aktivare roll i att marknadsföra Sverige samt agera som ambassadörer och guider för utländsk släkt- och vänturism. Många av respondenterna berättade att föreningarna idag agerar som ambassadörer och guider vid besök och vid olika former främst vid föreningsbesök i samband med diverse aktiviteter såsom, dansuppvisningar, idrottstävlingar, artistbesök mm. Föreningarna arrangerar olika utflykter, visar Göteborg men flertalet ansåg att det finns ett stort utrymme att utveckla detta. Flertalet efterlyste utbildning i Sveriges och Göteborgs historia, intressanta besöksmål dvs. någon form av guideutbildning för föreningarna så de i sin tur kan guida sina besökare. Att undersöka möjligheter för ett mer aktivt samarbete mellan Göteborgsturismens aktörer och föreningarna skulle uppskattas enligt respondenterna. En respondent uttryckte följande ”Det är ju vi invandrare som marknadsför Sverige bland våra släktingar och vänner som bor utomlands” 25 26 Utländsk släkt och vänturism – en dold kommersiell möjlighet? 7 BAKGRUNDSVARIABLER – RESPONDENTERNA Följande bakgrundsfrågor ställdes i de kvantitativa intervjuerna - 448 respondenter. 7.1 Kön och ålder Kön: Män 57% Ålder: 18 – 30 år 31 – 50 år 51 – 70 år 71 – 86 år Kvinnor 43% 23% 52% 25% 25% 7.2 Var respondenterna bor och boendeform Var: Biskopsgården 24,3% Annan stadsdel i Göteborg 69,9% Annan kommun 4,2% Inte svarat 1,6% Boende Hyreslägenhet Bostadsrättslägenhet Villa/radhus Inte svarat 7.3 Hur många som bor i hushållet Antal personer i hushållet 1 2 3 4 5 6 7 10 70,3% 16,7% 10,7% 2,2% Andel som svarat i % 19,6 22,8 19,4 21,2 9,8 5,4 1,3 0,4 8 BILAGOR Bilaga 1 Kvantitativ intervju – enkät Bilaga 2 Kvalitativ intervju – frågeunderlag Var är du född? Algeriet 2 Bosnien-Hercegovina Iran 6 Jordanien Makedonien 10 Marocko Slovenien 14 Sydamerika annat land (vänligen skriv i rutan): På vilket sätt reste de till Sverige? direktflyg till Sverige 2 flyg med mellanlandning tåg 5 buss 3 6 bil annat > 10. Hur övernattade de i samband med sin vistelse i Biskopsgården/Göteborg? 2 hemma hos annan familj 1 hemma hos dig och din familj 4 hotell/pensionat/vandrarhem 3 gästrum/lägenhet via hyresvärd 6 annat (vänligen skriv i rutan): 5 campingplats 9. 1 4 personer Vad var syftet med besöket? (flera alternativ möjliga) hälsa på släkt och vänner 2 högtid (ex. jul, nyår, ramadan, giftermål) besöka Göteborg 4 jobb/arbete annat Hur många var personer var det som besökte dig/er? 7. 8. 1 3 5 I vilket land är släktingen(-arna)/vännen(-erna) bosatt? 6. Fråga 6-15 handlar om ditt senaste släkt- och vänbesök, från annat land, i Göteborg < Kan du markera vilka månader som är populära månader att komma och hälsa på i Sverige. (flera alternativ möjligt) januari 2 februari 3 mars 4 april maj 6 juni 7 juli 8 augusti september 10 oktober 11 november 12 december 5. 1 5 9 Hur många släktingar/vänner (antal personer) som är bosatta utanför Sverige har hälsat på dig under de senaste fem åren? (om inga besök skriv 0) personer 3. Kan du uppskatta hur många nätter dina släktingar/vänner har övernattat hos dig/din familj under de senaste fem åren? nätter Irak Libanon Serbien Turkiet 4. Egypten Kroatien Saudiarabien Syrien Hur många gånger har du fått besök av släktingar/vänner som är bosatta utanför Sverige under de senaste fem åren? (om inga besök skriv 0) gånger 3 7 11 15 + 2. Fråga 2-6 gäller dina släkt- och vänbesök generellt 1. 1 5 9 13 17 101 Skriv text inuti textrutan skriv en siffra i varje ruta Formulärnummer: 1 2 kryssmarkerar valt alternativ 4 8 12 16 Tillväxt Biskopsgården i samarbete med Turismens Utredningsinstitut Var vänlig fyll i formuläret enligt nedanstående instruktion: + Undersökning utländsk släkt- och vänturism sid 1/2 kronor kr kr Transport (taxi, buss, tåg etc.)....... Boende (hotell, vandrarhem etc.).. Annat……………………………… (sightseeing, bio etc) Aktiviteter................................... shopping/souvenirer……….. kvinna > Personer, varav: Hur många bor i hushållet? Hur bor du? 1 hyreslägenhet man 2 Var bor du? 1 Biskopsgården Kön: 1 Tack för din medverkan! barn under 18 år 3 radhus/villa bostadsrättslägenhet 2 3 annan stadsdel i Göteborgs kommun år 2 Ålder: annan kommun < kr kr kr Vet du om din gäst/dina gäster även besökte andra delar av Sverige i anslutning till vistelsen hos dig/er? (flera alternativ möjligt) Ja, besökte även andra släktingar/vänner som bor i Sverige Ja, semestrade även i andra delar av Sverige Ja, vi gjorde gemensam resa till annan plats i Sverige Nej, besökte bara Göteborg Vad gjorde din gäst/dina gäster under sin vistelse i Sverige? (både enskilt och tillsammans med värden/värdarna) (flera alternativ möjligt) sightseeing i Göteborg 2 museibesök shopping 4 utflykter i Göteborgs omnejd sol och bad 6 jobb/arbete annat kronor Hur mycket uppskattar du att du/ni som värd har spenderat extra (utöver era normala omkostnader) i samband med besöket? Bakgrundsfrågor 1 2 3 4 16. 1 3 5 7 15. 14. 13. Vilka kostnader stod du/din familj för i samband med besöket? (flera alternativ möjligt) 2 utflykter/sightseeing 3 transport/resa i egen bil 1 mat och dryck 5 boende 6 annat 4 souvenirer kr Kan du uppskatta hur deras konsumtion fördelades mellan följande branscher (ange i kronor) + Kan du uppskatta hur mycket pengar din gäst/dina gäster spenderat/konsumerat för i Göteborg? (total konsumtion under hela vistelsen i svenska kronor. Om ingen konsumtion fyll i 0 kronor) Restaurang/café/nöjen/uteliv:….. 12. + 11. sid 2/2 Bilaga 1Kvantitativ intervju – enkät I Antal personer Vistelselängd (antal nätter i Göteborg, antal nätter i Sverige) Populära tider för besök (i samband med religiösa helger, högtidsdagar etc.) • • • På kommersiell boendeanläggning ex. hotell, vandrarhem, camping I gästlägenhet/rum via ex. hyresvärd/bostadsrättsförening • • 14. 13. Motivera Handel • Vad tror du att dina släktingar och vänner tycker är mindre bra med Sverige som turistland? Vad tror du att dina släktingar och vänner tycker är bäst med Sverige som turistland? Vilka förbättringar tycker du kan göras i Göteborg och i din stadsdel för att det skall bli ett attraktivare besöksmål för dina släktingar och vänner? Aktiviteter • Språk Information • Exempelvis: Vad efterfrågar du för service och utbud i Göteborg och i din stadsdel i samband med dina släkt‐ och vänbesök? Om nej, varför • Ex. sightseeing, museibesök, shopping, utflykter, sol och bad, arbete etc. Vet du om din gäst/dina gäster även besökte andra delar av Sverige i anslutning till vistelsen hos dig/er? • • Mat och dryck/utflykter/transport/souvenirer/boende/annat Vad gjorde din gäst/dina gäster under sin vistelse i Sverige? (både enskilt och tillsammans med värden/värdarna) • • Hur bedömer ni kommunikationerna till/från Sverige för de länder där era släktingar och vänner bor? sid 2/2 Kan du uppskatta hur deras konsumtion fördelas mellan olika branscher (restaurang/handel/transport/aktiviteter/boende/annat) Vilka kostnader stod du/din familj för i samband med besöket? • Om ja, motivera 12. 11. 10. 9. Kan du uppskatta hur mycket pengar din gäst/dina gäster spenderat/konsumerat för i Göteborg? • Om det hade funnits ett enklare boendealternativ som ex. vandrarhem i närområdet, hade det då varit ett intressant boendealternativ för dina släktingar och vänner? Hemma hos värdfamilj • Var övernattar dina släktingar och vänner när de kommer på besök? Periodicitet mellan besöken/Hur ofta besöker de Sverige • Hur ofta får du besök av släktingar och vänner bosatta utanför Sverige? 6. 5. 4. 3. 8. I vilka länder bor dina släktingar och vänner idag? 2. Vad är ditt modersmål? 7. • Vilket land är du född i? sid 1/2 1. Tillväxt Biskopsgården i samarbete med Turismens Utredningsinstitut Undersökning utländsk släkt‐ och vänturism II Bilaga 2Kvalitativ intervju – frågeunderlag
© Copyright 2025