Minnesanteckningar från hälsoskyddsträff Den 25 november 2014, Sölvesborg Deltagare: Anneli Elf, Alvesta kommun Annika Sandberg, Älmhults kommun Caroline Nilsson, Miljöförbundet Blekinge Väst Dragana Vojsson, Växjö kommun Emilia Hansen, Uppvidinge kommun Fredrik Martinsson, Tingsryds kommun Heléne Gårdebrink, Växjö kommun Jennie Saleskog, Karlskrona kommun Josef Larsson, Ljungby kommun Malin Augustsson, samordnare Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Maria Malmros, Miljöförbundet Blekinge Väst Maria Osgyani, Ronneby kommun Marie Karlsson, Karlskrona kommun Ylva Zimmerbäck, Markaryds kommun Nätverksträffen inleddes med en presentationsrunda och Malin Augustsson berättade vad som är på gång inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge inom hälsoskyddsområdet. Förslag inför verksamhetsplanen är ett informationsprojekt om radon, bullerutbildning, utbildning om tillsyn av bostäder, utbildning om migrationsboende/tillfälliga boenden. Malin har varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som förmodligen har möjlighet att närvara på en utbildning eller nätverksträff. Inom andra regionala miljösamverkan i Sverige är migrationsboende, inomhusmiljö och idrottshallar/gym aktuella ämnen inom hälsoskyddsområdet, antingen som utbildning eller projekt under 2014 eller 2015. Under eftermiddagen delades nätverksgruppen in i tre mindre grupper för att diskutera behov av utbildning och projekt. Eftersom det eventuellt kommer att tas fram riktlinjer eller förslag på hur nätverksträffarna kan utformas för att uppnå syftet, fick grupperna även diskutera behov och syfte samt önskemål kring nätverksträffarna. Malin delade ut information om en webbsänd bullerutbildning som anordnas av Miljösamverkan Västerbotten, programmet för Miljösamverkan Skånes senaste hälsoskyddsdag och en sammanställning av Folkhälsomyndighetens och regionala miljösamverkans projekt inom hälsoskyddsområdet under 2014-2015. Gruppdiskussioner Sammanställning av anteckningar från gruppdiskussioner. Utbildning Bullerutbildning: Förslaget är bullerutbildning kring industri, vibrationer och hälsoskydd – vad vill ni?. Miljösamverkan Västerbotten anordnar en bullerkurs som även spelas in – kan de komplettera varandra? Gruppernas behov: Hur fungerar akustiken? Vad påverkar buller? Hur rör sig ljud? Hur mäter och bedömer man buller? Lite olika på vilken nivå man kan och gör indikerande mätningar idag – vad är en rimlig nivå att kunna/mäta? Tillräckligt med fortsatt diskussion från det webbsända? Inrikta på hälsoskydd: inomhusbuller, bullermätning praktisk inriktning. Hur gör man? T.ex. vilken typ av bullermätare? Vad göra om det är höga bullernivåer? Jobba förebyggande. Bullerkonsult/erfaren inspektör. Jurist? Stockholm/Göteborg. Handläggning: komplettera kurs med praktiskt arbete. Ordningslagen. Vidareutveckling av den webbsända bullerkursen – kompletterande. Ta med trafikbuller, värmepumpar. Utbildning om bostadstillsyn: Inriktning? Gruppernas behov: Ex. Malmös bostadstillsyn. Ventilation, lukter, mögel/fukt, tvångsförvaltning. Tillsyn av fastighetsägare, lukter, ventilation, legionella Lite mer tankar på att man inte bara ska kolla egenkontroll utan mer förebyggande tillsyn på eget initiativ, görs olika i olika kommuner. Allmänna utrymmen. Samköra flera innemiljöaspekter/tillsyn när man pratar radon? Ev. önskemål fokus ventilation som påverkar många innemiljöproblem. Regional hälsoskyddsdag: har kommit upp som ett önskemål. Hur skulle den i så fall se ut? Gruppernas önskemål: Bra att ha en hälsoskyddsdag. Skånes program har varit väldigt bra. Hälsoskyddsträff med inbjuden kompetens. Jämför med Skånes hälsoskyddsdag. Gärna samordning med nätverksträff för att inte ha flera tillfällen. Upplägget i Skåne var bra men för lite utrymme för diskussion/frågor på passen och att föreläsare håller tid. Gärna inskickade frågor/diskussion på de olika passen. Rent spontant känns det jättespännande, kan t.ex. vara en halvdag med nätverksträff (typ frågor) halva dagen. Tillsynsvägledning: Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen är inbjudna 2015 – hur utnyttjar vi det bäst? Gruppernas synpunkter: Folkhälsomyndigheten – badtunnor m.m., legionella/vattensystem/kylsystem, asylboende, inomhusmiljö. Socialstyrelsen – stickande och skärande. Ställ frågorna innan och få svar på plats. Samordna Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen (vid nätverk eller utbildning) – gärna! Ex. diskussion kring tidigare inskickade frågor. Ev. välja visst tema att fråga kring. Ex. ”andra behandlingstyper”: laserborttagning av tatuering, gränsdragning hygien/vård. Information om nya NTP (behov av diskussion kring bad/bassäng/badtunna). Övrig kompetensutveckling: Behov? Gruppernas förslag: Ev. diskussion kring tillsynsmetodik, hur för man fram budskapet, info till verksamheter? Allergier i skolan och hemmet. Projekt Informationsprojekt radon: är ett förslag inför 2015. Hur skulle det kunna utformas? Gruppernas synpunkter: Information till hushållen, gärna en trevlig broschyr. Det är lite olika hur man jobbar med radon idag, olika om man har samarbete med laboratorier eller inte. Ofta ges information om åtgärd vid förhöjd halt, men någon kommun betalar även första provet. Det är även olika hur mycket kunskap man har och hur väl sammanställd bilden är. Det är viktigt att man i så fall har samma hantering efter informationen i så fall (när den som fått informationen kontaktar kommunen). Skolor/flerbostadshus borde kunna ”tvingas” eller föreläggas direkt. Vem äger frågan? (villaägare), miljöstrateg, Folkhälsomyndigheten – ingår i fastighetstillsyn. Tillsynsprojekt: Intresse och resurser? Går det att samordna tillsynen på annat sätt än projekt? Gruppernas synpunkter: Gym/idrottshallar? Hjälpas åt att fixa inspektionen, t.ex. målgrupp. Behov/resurser, gemensam tillsynsplan? Samordna i god tid med utökning/fördjupning i NTP kan vara en idé, men det är svårt att vara i fas och förbereda/samordna tillsyn på samma sak i alla kommuner samtidigt. Förslag: kosmetiska produkter, med info från läkemedelsverket på förmiddagen och diskussion/samsyn på eftermiddagen på en nätverksträff. Sedan kunna använda nätverket för diskussioner, svårigheter. Förslag: Solarier, det är lite olika hur många och hur stora man har. Samsyn/projekt eller utbildning? Motsvarande upplägg som kosmetiska produkter. Behöver bestämmas i god tid så att tillsynen kan planeras in i ordinarie tillsynsarbete. Se behovet av tillsyn tidigt för att samordna och komma i fas för egen/respektive tillsyn på viss bransch för att kunna diskutera/dra nytta av att flera är ute samtidigt (ex. flera miljösamverkan har haft idrott/gym och Växjö ska ut på tillsyn 2015, fler ser behovet och hade vi pratat om det hade fler kunnat planerat för att vara ute samtidigt). Nätverksträffar Utgå från nätverksträffen på handläggarträffen i Ronneby. Finns det fler syften med träffarna? Hur uppnår vi syftet? Vad vill vi få ut av träffarna och hur ska de utformas? Räcker det med minnesanteckningar som ”resultat”? Gruppernas synpunkter: Det är skönt att få prata med andra som förstår, att träffa kollegor i andra kommuner och byta erfarenheter. Minnesanteckningar räcker. Fastställd och förankrad dagordning, utse sekreterare, projektplats för domar, info, mallar m.m. Syften: lära känna varandra, få ansikten på maillistan, veta vad som är aktuellt i de olika kommunerna, bra att diskutera konkreta frågor och exempel, mailgrupp där man ställer frågor/lyfter diskussion till alla för att öka kunskapen, kunna följa och få info även om man inte själv är direkt berörd just då. Diskutera prioriteringsordning – vilka ärenden behöver inte utredas/är inte en olägenhet? Gör vi lika? Hur mycket ska enklare ärenden utredas? Eventuellt utbildning/info/seminariepass i samband med nätverksträff, t.ex. en ren diskussionsträff och en mer seminariedag per år. Önskemål: en träff per halvår. Frågor Kan tillväxt av Pseudomonas Aeruginosa provtas ske i samtliga bassänger eller bara i varmvatten? Ronneby kommun ställde frågan om det är rimligt att kräva provtagning i samtliga bassänger, vilket alla var överens om att det är. Oftast ingår Pseudomonas A i provtagningspaketet hos laboratoriet. I Växjö och Alvesta har det skett tillväxt i den ”vanliga” bassängen respektive vid ca 30 grader. Vilka krav ställs på utredning och mätning av operativ temperatur vid klagomål på kyla? Älmhults kommun ställde frågan om utredning och mätning av operativ temperatur bör ske om termometern visar godtagbar temperatur, men lägenheten känns kall, som om kalluft strålar från alla håll (många ytterväggar). Ingen av deltagarna har varit med om att ställa krav på mätning av operativ temperatur. Enligt Folkhälsomyndigheten är det svårt att mäta och de funderar på att ändra formuleringen i sina allmänna råd. Till dess används begreppet och situationen som beskrivs kan enligt deltagarna vara en sådan då operativ temperatur bör mätas. Hänsyn bör tas till extra känsliga personer. Andra alternativ som kan vara lämpligt i vissa fall är loggmätning av temperaturen eller mätning av temperatur på väggarna. Det bör inte heller vara för stor temperaturskillnad mellan 10, 60 respektive 110 cm från golvet. Det ansågs vara lämpligt att mäta temperaturen när det är ca 0 grader ute. Fastighetsägaren bör redogöra för varför hen inte får upp temperaturen, om fastighetsägaren har några förslag på åtgärder. Fastighetsägaren har bevisbördan. Eventuell mätning bör ske av en oberoende. Hänsyn bör även tas till övriga lägenheter – har de rimlig temperatur? Höjs temperaturen hos den klagande, kanske övriga boende får för varmt. Ett extra element är i så fall ett alternativ. Är det någon som begär in protokoll från radonmätning för flerfamiljshus? Miljöförbundet Blekinge Väst har årlig tillsyn av flerbostadshus och har då begärt in radonmätning. Karlskrona har inte begärt in från alla, men där de haft tillsyn. Flera kommuner på olika sätt försökt ta reda på vilka flerbostadshus som finns i kommunen, och det bedöms vara detta som tar mest tid. Ibland har kartavdelningen eller lantmäteriet kunnat hjälpa till. Någon kommun har tagit reda på flerbostadshus via OVK-register. Andra saker som flera upplever som problematiskt är att få fastighetsägarna att förstå varför radonmätning görs och att få mätningen korrekt utförd. Det händer att mätning görs på för få platser för att få en representativ bild av hela huset. Det kan även bli ohanterligt om alla skickar in radonrapporter och någon kommun har därför begärt rapporter endast när de överskrider riktvärden. Någon kommun poängterade att det ibland skickas in sammanställning in i t.ex. excel, vilket inte är tillräckligt. Mätrapporter behövs. Samtliga var inte överens om vad som gäller för sekretess av mätrapporter. Växjö och Alvesta kommun har båda rådfrågat jurister/sakkunniga men har fått två olika svar om när sekretessen bryts. I Växjö lämnas resultatet ut om det finns risk för olägenhet för t.ex. fastighetsägare eller spekulant, men grupper av mätningar lämnas in ut och i Alvesta görs tvärtom. De flesta övriga kommuner var osäkra på vad som gäller. Det finns åtminstone ett företag som ringer till kunder och hävdar att kommunerna kräver mätningar av radon och på så vis lurar kunden. Det diskuterades därför vilka företag som var aktiva i kommunerna och vilka som har upphandlat för rabatterade priser. Strålskyddsmyndigheten har som mål att alla kommuner har en plan för mätning av radon till 2020. Vilka erfarenheter finns kring asylboende? I Älmhult håller man på att utreda i vilken utsträckning kommunen måste tillgodose vattenbehovet när området är detaljplanerat för verksamhet. Frågan gällde även vilka krav man kan ställa till verksamhetsutövaren vid tillfälliga boenden, när det gäller tvätthantering och städning, vad som sköts av de boende själva och vad verksamhetsutövaren har skyldighet att göra. I vissa kommuner finns inga asylboenden, men boenden med något längre vistelsetid. I Växjö har man sett ett ökat slitage på boenden och begärt skriftlig redovisning av rutiner för att höja städnivån vid bristfällig städning eller om rutinerna inte kan beskrivas muntligt. Alla var överens om att förebyggande skadedjursavtal kan krävas. Var går gränsen för anmälningsplikt för stickande och skärande verksamheter Frågan gällde om barberare är anmälningspliktiga. Tidigare har Socialstyrelsen ansett att rakning och liknande inte är anmälningspliktigt eftersom syftet inte är att tränga igenom huden, men vid Ronnebys senaste kontakt med Socialstyrelsen så meddelade de att rakning är anmälningspliktigt eftersom det finns en risk för blodvite med den typen av verktyg. Deltagarna beslutade att en enskild handläggares ståndpunkt inte kan ligga till grund för att kräva anmälan av samtliga, i stort sett alla frisörer, som använder rakblad. Till dess att det anges i vägledning att rakning är anmälningspliktigt bör en anmälan inte krävas i normalfallet. Miljösamverkan bör skicka en gemensam skrivelse till Socialstyrelsen för att utreda frågan. Att sticka nålar genom skinnet bedömdes däremot av deltagarna vara anmälningspliktigt. I Markaryd har nya maskiner installerats på skönhetssalonger, där rening sker med UV-ljus i en behållare. Verksamhetsutövaren lyckas inte hitta någon som kan göra sporprov, men det kan utföras på t.ex. sjukhus. I Växjö finns en dom från MÖD om att det är verksamhetsutövaren som ska visa att instrumenten är tillräckligt rena, där sporprov inte är tillräckligt för ihåliga instrument. För detta finns andra metoder. UV-ljus är en desinfektion på höggradig nivå snarare än steril nivå, men oftast krävs endast höggradig nivå för t.ex. fotvårdare. Ofta steriliseras instrument i ugn, men packas ej sterilt och då räknas det som höggradig nivå. Vilka krav bör ställas på verksamhet med fiskspa Enligt Socialstyrelsen och Hälsomyndigheten i England är det låg smittrisk om man inte har nedsatt immunförsvar och det är inte anmälningspliktigt. Enligt leverantör av fisken ska fötterna vara rena och friska och man ska inte nyligen ha vaxat/rakat benen. Det finns olika sorters fisk och någon sort kan bitas. Hur sker förebyggande arbete mot råttor i kommunerna? Finns det risk för att man skrämmer upp folk om man informerar och uppmanar allmänheten att vidta åtgärder för att förebygga problem? Få kommuner informerar allmänheten. Problemen brukar lösa sig genom att kommunen vidtar åtgärder av avfallshantering och betesstationer, och att de större fastighetsbolagen och restaurangerna ser över sin avfallshantering. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta och skadedjurssäkra sina fastigheter, alltså även kommunen, det är därför sällan eller aldrig som det går så långt att miljökontoren behöver bedriva tillsyn. Finns det hälsorisker med asbest i kakelfogar? De flesta deltagarna var överens om att den största risken med asbest är när man river materialet. Så länge fogarna är hela bör det vara lämpligast att de sitter kvar tills det är dags för renovering eller underhåll. Det kan däremot vara lämpligt att prov tas, för att ta reda på om det är asbest eller inte. På så vis vet man i förväg hur det ska hanteras när det är dags för rivning. Då kan man även göra en skälighetsbedömning. Vilka krav kan ställas vid diffusa dofter? Ett tips är att lukta mellan golv och vägg. Om det inte misstänks vara mögel är det relativt vanligt med lukt från linoleumgolv. I Växjö åker man två inspektörer om det rör sig om otydliga dofter. Kan de inte själva känna lukt eller vilken typ av lukt får fastighetsägaren först och främst undersöka om det finns dubbla mattor limmade på varande, eftersom det är en relativt vanlig orsak. Miljöförbundet Blekinge Väst har erfarenhet av yrsel och illamående från klagomål med linoleumgolv från 60-talet. Lukten beskrivs som halvdålig frukt-doft. När är lampor och ljus en olägenhet? Det bedöms vara en olägenhet om bl.a. ljuset riktas rakt in i sovrummet och inte går att skärma av med persienner. Krävs flödesmätning av luften på skolor? Skolan måste ha koll på hur många som får vara i lokalerna och kontrollera med OVK om ventilationen fungerar som det var tänkt. OVK görs dock inte i alla utrymmen, utan som stickprov. Vissa kommuner har krävt stickprovsmätning av luftomsättningen för specifika klassrum, t.ex. där lärare upplever störst problem. Det är ofta rengöringen av ventilationskanaler är bristfällig. Likaså kan städrutiner för textilier saknas. Äldre textilmöbler kan leda till täppta näsor m.m. hos barn. Ingen av kommunerna har erfarenhet av vägglöss och hur lätt de sprider sig från hem till skola. Vid årsmötet för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge utses en kommun som ansvarar för nätverket nästa år och som ansvarar för att bjuda in till träffen. Datum är bestämt till den 25 mars. Minnesanteckningar förda av Malin Augustsson, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge