Projektplan
Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter
Projektets organisation
Styrgrupp
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX
Dnr
Uppdrag och mål
Organisation
Deltagare
2
Inledning
Många kommuner känner att de inte har så bra kunskap om vilka verksamheter som
finns inom kommunens vattenskyddsområden eller i närheten av kommunala
dricksvattentäkter och om verksamheterna kan påverka dricksvattenkvalitén. De
verksamheter som är kända för miljökontoren är främst verksamheter som omfattas av
anmälnings- och tillståndsplikt och där regelbunden tillsyn sker. Det kan därutöver
finnas ett flertal verksamheter som varken är anmälnings- eller tillståndspliktiga, men
som hanterar kemikalier, farligt avfall eller andra ämnen som kan innebära en risk för
människors hälsa om de hamnar i dricksvattnet.
Det är inte alltid kommunen utan länsstyrelsen som har tillsynen över tillståndspliktiga
verksamheter enligt miljöbalken eller enligt vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter.
Detta kan påverka kommunens kunskap om riskerna för dricksvattentäkten och göra
det svårare att väga olika risker mot varandra för en effektivare prioritering av tillsynen.
En kartläggning av miljöfarliga verksamheter kan ha genomförts i samband med att
vattenskyddsområdena bildades, men det kan vara många år sedan och nya
verksamheter kan ha tillkommit. Det är inte heller ovanligt att det område kring
dricksvattenuttaget som omfattas av skydd med föreskrifter är betydligt mindre än det
faktiska området inom vilket miljöfarliga verksamheter kan påverka dricksvattnet. Det
finns dessutom kommunala dricksvattentäkter som saknar särskilt skyddsområde och
föreskrifter helt och hållet.
Ett exempel där dricksvatten förorenats på ett sätt som har gett stora konsekvenser är
dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun, som förorenats av PFAS
(per- och polyfluorerade alkylsyror) från brandskum som använts på en
brandövningsplats. Mer information om PFAS och hur vattenförsörjningen påverkats
finns på Ronneby kommuns hemsida, www.ronneby.se.
Frågeställningar som ligger till grund för projektet:
-
-
Vilka möjliga risker för råvattnet till kommunal dricksvattenproduktion kan
förekomma?
Vilka miljöfarliga verksamheter inom vattenskyddsområdet eller området nära
dricksvattentäkter känner vi till?
Finns det fler verksamheter som kan hantera ämnen med risk för råvattnet till
kommunal dricksvattenproduktion?
Har vi tillräcklig tillsyn med avseende på risker för råvattnet till kommunal
dricksvattenproduktion?
Kan kommunen bli bättre på att informera om vilka områden som omfattas av
skyddsföreskrifter och hur allmänhet och verksamheter kan minska risken för
förorening av dricksvattnet?
Har kommunens olika avdelningar själva tillräcklig kunskap om skyddsområdena
och dricksvattentäkterna för att bedriva verksamhet inom områdena på ett
säkert sätt?
2
Syfte
Syftet med projektet är att stärka skyddet av kommunala dricksvattentäkter inom
Kronobergs och Blekinge län, genom att öka kunskapen och tillsynen av miljöfarliga
verksamheter inom vattenskyddsområden och områden där råvattnet till kommunal
dricksvattenproduktion kan påverkas. Genom en ökad kunskap om vilka verksamheter
som bedrivs i närheten av dricksvattentäkten och vilka risker som verksamheterna
innebär, kan information och tillsyn minska risken för förorening av dricksvattnet.
Tillsynsmyndigheter behöver ökad kunskap om hur verksamhetsutövare hanterar eller
inte hanterar de risker som finns.
Ett gemensamt tillsynsprojekt kan bidra till att kompetensen höjs inom miljökontoren
genom erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Det skapas även förutsättningar för en
likvärdig prioritering och tolkning av lagstiftningen över kommun- och länsgränser.
Projektets mål är att:






ta fram en projektplan med förslag på metoder för att nå syftet,
sprida information till allmänheten om projektet och dess syfte,
sprida information till miljösamverkans medlemmar om de vägledningar
och annat material som kan vara till hjälp vid tillsyn inom
vattenskyddsområden och som redan finns framtaget av miljösamverkans
medlemmar eller andra myndigheter och organisationer,
anordna en träff för medlemmar med syfte att informera om hur projektet
går framåt samt tillsynsvägledning gällande skyddet av råvatten till
kommunal dricksvattenproduktion och möjlighet till erfarenhetsutbyte,
följa projektet genom enkäter, och att
utvärdera projektet samt ta fram en rapport med slutsatser.
Målgruppen för projektet är främst tillsynspersonal på kommunernas miljökontor, men
även länsstyrelserna har möjlighet att delta genom tillsyn eller tillsynsvägledning. Även
VA-huvudmän, allmänhet och verksamhetsutövare som vidtar åtgärder eller bedriver
verksamhet i närheten av kommunala dricksvattentäkter berörs av projektet. Indirekt
berörs även de personer och företag som dricker eller på annat sätt använder det
kommunala dricksvattnet och är beroende av att vattnet är rent.
Avgränsningar
Projektet är avgränsat i tid oavsett om kommunerna väljer att fortsätta arbetet med att
stärka skyddet av kommunala dricksvattentäkter. Projektet omfattar inte det arbete som
görs i samband med att nya vattenskyddsområden och föreskrifter ska tas fram eller
uppdateras. För vägledning vid fastställande av vattenskyddsområden och föreskrifter
finns bland annat Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och
Miljösamverkan Västra Götalands vägledning Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn
(senast uppdaterad 2011).
3
Projektorganisation
Projektet består av en arbetsgrupp som tar fram projektplanen och slutrapporten.
Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges styrgrupp godkänner dokumenten innan de
publiceras. Projektet har även en referensgrupp som bistår med kunskap och synpunkter
vid behov.
Styrgrupp:
Styrgruppen består av de personer som ingår i Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges
styrgrupp och anges på bloggen www.mskb.se.
Arbetsgrupp:
Malin Augustsson, samordnare för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge
Susanne Johansson, Miljöförbundet Blekinge Väst
Jeanette Nilsson, Miljöförbundet Blekinge Väst
Marie Sandström, Älmhults kommun
David Lindsjö, Älmhults kommun
Referensgrupp:
Susanne Johansson, Alvesta kommun
Karin Holst, Uppvidinge kommun
Jan Metsjö, Tingsryd
Metod
Projektet delas in i olika block med metoder för att nå syftet med projektet. Varje
deltagande kommun väljer själv de metoder inom ett eller flera block som ger bäst
förutsättningar för att skydda dricksvattentäkterna i kommunen, utifrån tillgängliga
resurser och befintlig kunskap om de verksamheter som bedrivs inom
vattenskyddsområdena eller inom ett område där miljöfarliga verksamheter kan påverka
dricksvattentäkten.
De flesta kommuner har inte haft möjlighet att planera för projektet i
verksamhetsplanen och budgeten och har därför inga extra resurser till förfogande.
Varje kommun sätter därför egna mål, prioriteringar och avgränsningar för
genomförandet. Även om miljösamverkans projekt är avgränsat i tid, kan kommunerna
sätta mer långsiktiga mål.
4
Metodblock 1: Information till allmänhet
och/eller verksamhetsutövare
Metodblock 2: Kartläggning av verksamheter
och identifiering av risker
Det är inte ovanligt att allmänheten och
verksamhetsutövare har dålig kunskap om
vattenskyddsföreskrifter och hur deras handlingar
och verksamheter kan innebära en risk för
dricksvattentäkten, t.ex. när det gäller tvätt av fordon,
användning av bekämpningsmedel, spridning av
gödning och salt eller hantering av oljor och andra
kemikalier.
Det är inte alltid att VA-huvudmännen eller
tillsynsmyndigheter känner till alla de verksamheter
som bedrivs inom vattenskydds- och
influensområden för dricksvattentäkter och vilken
risk de innebär för dricksvattentäkten.
Allmänhet och verksamhetsutövare kan upplysas om
detta genom exempelvis information på kommunens
hemsida, nyhetsbrev, information vid nyinflyttning,
informationsträffar samt tillfälliga eller regelbundna
informationsutskick till berörda. Det är inte självklart
att miljökontoren själva ska sprida informationen,
utan kan ske genom samarbete eller av andra
avdelningar inom kommunen.
Metodblock 3: Tillsyn
Det är inte säkert att skyddet av kommunala
dricksvattentäkter har prioriterats vid miljötillsyn. Det
kan därför finnas åtgärder som kan vidtas för att
minska risken för påverkan på råvattnet för
kommunal dricksvattenproduktion.
För att stärka skyddet av råvattnet för kommunal
dricksvattenproduktion kan den planerade tillsynen
fokusera på risker för råvattnet, t.ex. genom att få
verksamhetsutövare att undersöka sina risker och
vidta åtgärder samt följa upp resultaten av åtgärderna.
Tillsynen kan även utökas och omfatta verksamheter
som vanligtvis inte får tillsyn, t.ex. skogs-, jord- och
lantbruk, mindre verkstäder eller förorenad mark.
Informationsmöten kan anordnas innan tillsynen för
en tidig och öppen dialog.
För att ta reda på detta kan verksamheter inventeras
genom företagsregister, kartskikt och andra
databaser. Verksamhetsutövaren eller andra
myndigheter kan behöva kontaktas för en
beskrivning av verksamheten. Därefter kan risker
identifieras och värderas. Verksamheter med störst
risk kan dokumenteras genom kartskikt eller på
annat sätt för att användas vid tillsyn eller vid
yttrande i samband med framtagande av
skyddsföreskrifter, översiktsplaner, detaljplaner samt
bygg- och rivningslov.
Metodblock 4: Planering och samordning
I vissa kommuner kan dialogerna mellan olika
avdelningar behöva förbättras för ökad kompetens
och erfarenhetsutbyte kring befintlig kvalitet av
råvattnet och möjliga risker. Råvattnets kvalitet kan
påverka skäligheten att ställa krav på enskilda och
verksamhetsutövare.
Planering och samordning kan ske genom
regelbundna träffar mellan huvudmannen,
livsmedels- och miljöinspektörer för att utifrån
aktuella analysresultat och förhållanden på platsen
diskutera vad som upplevs som risker och problem.
Kommunens egna (även upphandlade) verksamheter
kan behöva kartläggas och jämföras med andra
miljöfarliga verksamheter, för att möjliggöra en mer
objektiv tillsyn med prioritering av de största
riskerna. Det kan även finnas behov av att uppdatera
eller inrätta nya vattenskyddsområden, om skyddet
inte är tillräckligt. Även samarbetet och rutinerna vid
översikts- och detaljplanering samt bygglov kan
behöva stärkas för att förhindra uppkomst av nya
5
risker.
Kommunikation och tillsynsvägledning
Det material som tas fram eller sammanställs inom projektet, samt övrig information
om projektet sprids via Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges blogg, www.mskb.se och
genom e-post till miljösamverkans kontaktpersoner, som ansvarar för att skicka
informationen vidare till berörda.
Ett av projektets mål är att informera allmänheten om projektet, vilket kan komma att
ske genom gemensamt pressmeddelande och/eller information på respektive kommuns
hemsida.
De kommuner som deltar i projektet planeras bjudas in till en träff. Något
uppstartsmöte kommer inte anordnas på grund av tidsbrist. Träffen kommer istället att
fokusera på de problem och frågor som uppkommit efter att projektet påbörjats, med
möjlighet till erfarenhetsutbyte och eventuellt tillsynsvägledning.
Tidsplan
Projektet startades den 27 februari 2015 med en träff för arbetsgruppen. Projektet
planeras avslutas i oktober 2016. Tidsplanen för projektets mål är följande:
Projektmål
Projektplan
Publicera vägledningar på bloggen
Följa projektet genom enkät
Informera allmänheten om projektet
Informationsträff
Följa projektet genom enkät
Utvärdera projektet genom enkät
Slutrapport
Tidsplan
Mars 2015
Mars 2015
Mars 2015
April 2015
September 2015
September 2015
September 2016
Oktober 2016
Ansvarig
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen (samordnaren)
Arbetsgruppen (samordnaren)
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen (samordnaren)
Arbetsgruppen (samordnaren)
Arbetsgruppen
Resursramar
Tidsåtgången för medverkan i arbetsgruppen bedöms innebära 2-3 veckors arbetsinsats i
form av arbetsgruppsmöten och annat arbete (sammanlagd tid för alla i arbetsgruppen).
Deltagande i arbetsgruppen sker inom ramen för ordinarie anställning. Detsamma gäller
för referensgruppen och styrgruppen. Även kostnader för resor till arbetsgruppsmöten
och andra aktiviteter regleras som kostnader i tjänsten.
Projektet har en budget på 15 000 kronor, som främst ska användas för gemensamt
pressmeddelande, men kan även användas för utgifter i samband med
informationsträffen för samtliga deltagare i projektet.
Deltagandet i projektet i övrigt sker inom respektive kommuns budget.
Utvärdering och slutrapport
Projektet kommer att avslutas genom en enkätutvärdering och slutrapport som
redovisar slutsatser och tips på förbättrad information och tillsyn.
6