Vildsvin – Några ”sanningar”
• De föder 2-3 kullar/år
• Varje sugga föder minst 8 kultingar
• Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler
• Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först
• De äter potatis precis före skörden
• De går inte att hålla borta från jordbruksmark
• De går bra att ha överallt
• Alltid skygga
Kan det bli problem med vildsvin?
Ja!
Finns det lösningar?
Målstyrd Vildsvinsförvaltning
• Gemensamma mål
• Markbedömning
• Aktivt arbete
• Skydda känslig mark
• Antalskontroll
Vildsvin
Lokal förekomst?
Vildsvin
Ska vi ha vildsvin överallt?
Beror på:
• Terrängtyp
• Ägosplittring
• Markanvändning
• Samarbetsvilja
• Arbetsvilja
I öppen terräng är det svårt!
?
Vildsvin
”Kortkurs – Vildsvin”
• Vuxen sugga 80-150 kg
• Stor galt upp till 200 kg.
• 85% föder februari- maj.
• Könsmogna vid ca sju månaders ålder,
•1,5- åringar parar sig, d.v.s. andra hösten.
• Dräktiga 3 mån, 3 v, 3 d
• Kultingarnas ränder försvinner vid 4- 6 månaders ålder.
De blir då röda och lite ”bulligare”
• När kultingarna är randiga och diar har de svårt att klara sig utan suggan.
Vildsvin
• Hög reproduktion.
• Fördubblas år från år.
• Dödlighet: 94 procent skjuts, trafikolyckor 4 %, sjukdom eller drunkning 2%.
• 60 % av vildsvinen når 1 år, 20 % når 2 år, < 10 % blir 4 år.
• Litet åldersspann står för reproduktionen.
• Galtar utvandrar 1- 2 mil men kan göra långskubb
• Suggorna utvandrar 0,5 mil
Vildsvin
Uppträdande
• Nattdjur
• Ett hemområde 200-2000 hektar i mellansverige.
• Förflyttar sig ca 7 km under en natt.
• Bästa miljön en blandning av skogs- och jordbruksmark.
• Trivs i granplanteringar, lövskog, vassar och kärr
• Suggor lever i släktgrupper, brunstar ofta samtidigt.
• Suggor, fjolårssvin och kultingar går oftast i grupp ledda av en äldre sugga.
• Normalt störningskänsliga. Intensiv jakt eller skrämselåtgärder
brukar tömma markerna helt på vildsvin.
Vildsvin
Föda
• Allätare. 85 % växtdelar och svamp och 15 % av animalier.
• Havre, höstvete, slåttervall, ärter korn och potatis är mest skadeutsatta
• När spannmål börjar mjölkmogna blir vildsvinen intresserade
• Nysatt potatis är attraktiv
• Grödor omgivna av skyddande vegetation mer skadedrabbade.
• Elstängsel skyddar effektivt attraktiva grödor.
Vildsvin
Samarbete är nyckeln till framgång
Vildsvinsgruppens rekommendationer för vildsvinsförvaltning
Start av samverkan inom område.
Hur agera?
• Kolla om det finns vildsvin.
• När enstaka grisar syns, starta samarbetet mellan jägare, markägare och
ev. jordbruksarrendatorer.
• Områdets bör vara ca 2 000 ha.
• Samtliga berörda deltar aktivt.
Vildsvin
Markförhållanden
• Hur ser området ut?
• Vad odlas?
• Vilka äger resp. arrenderar jakt och jordbruk?
Analysera
• Är marken lämplig för en rätt förvaltad vildsvinsstam?
• Vilka delområden är känsliga?
• Vilka delområden behöver särskilt skydd?
• Var kan vi ha svinen?
Diskutera intresset för att skapa en välskött vildsvinsstam.
Vildsvin
Bestäm gemensamma mål
• Hur stor stam?
• För konstant vildsvinsstam, skjut ungefär 90 % av föryngringen.
• Acceptabel skadenivå?
Vildsvin
Bestäm praktisk markanvändning.
• Se över ägo- och jaktlagsgränser.
• Platser för stödutfodring.
• Var ska de jagas?
• Åtelplatser där avskjutning ska ske.
• Lugna områden där ingen jakt ska ske.
• Områden där det inte ska vara åtlar.
Vildsvin
Jakt
• Vilken avskjutningspolicy ska gälla?
• Rekommenderas att främst skjuta unga djur.
• Skjut gammelsugga och skaffa dig riktiga problem!
•Hur ska jakten ske?
• Drevjakt. Jaga inte mer än 4-5 gånger per år om Du vill ha en fast stam.
• Vakjakt. Jaktplatser - Fredade zoner.
• Sälja jakter? Både vaktjakt och drevjakt kan ge inkomster.
Vildsvin
Ska jordbruksarrendator ha rätt att bedriva skyddsjakt?
• Kriterier för att starta sådan?
• Hur många djur får fällas?
• Vem får bytet?
Vildsvin
Grödor med skyddsbehov
• Vad behöver skyddas?
• Potatis skyddas 0,5 – 1 månad efter sättning.
• Vete och havre i samband med mjölkmognad.
• Vallar där ensilage tas.
• Hur skydda?
• Elstängsel - enkla eller permanent.
• Alternativa foderplatser. Utfodra någon vecka innan känslig period.
• Viltåkrar kan vara alternativ.
• Vem gör det?
• Material.
• Kostnader. Kanske fördela både jaktglädje och kostnader?
• Tillsyn.
Vildsvin
Foderplatser
• Ingen jakt där.
• Utfodra lite på varje plats men ha flera.
• Potatis och sockerbetor är lämpligt
• Bestäm när utfodring ska ske under året.
• Vem ordnar utfodring?
• Kostnadsfördelning.
Vildsvin
Allmänt
• Skriv ner vad som beslutas. Lätt att senare minnas fel eller ”glömma”.
• Följ upp resultat och att åtgärder genomförs.
• Utvärdera regelbundet både mål och metoder.
Vildsvin
Viltförvaltningsområdet kan ställa upp med
• hundpatruller för att skrämma undan svin
• skyttar för vakjakt.