1. No category

skogsbruk
Förnuft och känsla
avgör i bokskogen
Spårlös gallring
Historien om vildsvinet
SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 3-2014
Sydved köper virke samt erbjuder skoglig full-
service till skogsägare i södra Sverige. Bolaget
har omkring 150 anställda och omsätter varje
år cirka 3 miljarder kronor. Årligen anska≠ar
Sydved cirka 6 miljoner kubikmeter virke.
Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö.
Ansvarig utgivare:
Daniel Fellenius, Sydved ab
Redaktör:
Annsofie Öhman, Jönköping
Redaktionsråd:
Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm
Tomas Granberg, distrikt Jönköping
Lars Mårtensson, distrikt Hylte
Gustav Cagner, distrikt Vänersborg
Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar
Anders Ehrenström, skogsbruk
Daniel Fellenius, Lars Johansson,
och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping
Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi
Form & produktion:
Lindqwist Kommunikationsbyrå ab
Omslagsfoto:
Helena Inkeri
Tryck/upplaga: Elanders/nrs, 29 000 exemplar.
Post till redaktionen skickas till:
Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626,
551 18 Jönköping
E-post: [email protected]
Telefon: 01046-38000
Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges.
Foto: Kerstin Jonsson
Rönn (Sorbus aucuparia)
Foto:
Foto:
Folio
Serny Pernebjer, Folio
Fast och segt trädslag. Slagrutan av rönn anses ha magiska krafter för att hitta skatter.
De parbladiga bladen brukades förr som foder för boskap. Nåde den som serverar sin höststek
utan rönnbärsgelé. Och enligt folktron kan vi vänta en sträng vinter när träden dignar av bär.
Blick för hantverk
Med korgens rotting trivsamt knarrande och i skenet av blossande elds­
flammor lättar vi i övrigt helt ljudlöst från marken intill skogssjön i det inre av
Småland. Gryningen ligger i startgropen och efter bara någon minut, i mitt livs
första luftballongfärd, känns det hela fullständigt magiskt. Upplevelsen är total på
något märkligt sätt. Och visst, för en skogs- och naturälskare är det inte svårt att
bli fylld av närheten och intrycken, när vi glider parallellt med fiskgjusen över hans
jaktmarker i skogstjärnen, säger god morgon till flertalet älgekipage eller överraskar
hormonvimsiga augustibockar på gryningens första friarstråt.
Ett stycke svensk landsbygd
Men det är något annat som verkligen griper tag i mig. Landsbygden. Ett stycke
svensk landsbygd med skog och natur som förgyllande inramning. De småländska
jord- och skogsfastigheterna presenteras som ett enhetligt konsthantverk med
skiftande karaktärer på gårdar, uthus, åkrar, löv- och barrbestånd.
Fastigheter formade genom aktivt brukande och noggrann omsorg i generationer.
Här lever stolta och ansvarsfulla skog- och jordbrukare med många gånger
fingertoppskänsla för ett genuint brukarhantverk. Brukade jordbruksskiften varvas
med produktiva skogsbestånd och frivilligt avsatta hänsynsytor. Oavsett vilka
sydsvenska skogar ballongfärden hade svept över är jag övertygad om att det hade
gett samma kraftfulla intryck.
«Skogen är en positiv råvara,
både för att det finns gott om skog
i vårt avlånga land, men också
för att den är god ur ett återvinningsperspektiv.»
Skog & industri, sidan 12.
Spår av svunna tider
Skogen gömmer minnen från svunna
tider. Men alla gånger är det inte så
lätt att veta vad det är man egentligen
ser. Vi vägleder dig inför en tidsresa i
din egen skog! [24]
Bruka med ansvarsfull frihet
Sannolikt finns det såväl beslutande politiker som delar av en alltför ensidigt upp­
lyst allmänhet som grundar sin syn på svenskt skogsbruk utifrån osakliga inslag av
propaganda som sägs tala för skogens och naturens bästa.
Självklart begås det fel och misstag i en så omfattande verksamhet som svenskt
skogsbruk ändå innebär. Och det är avgörande att vi tillsammans, med lyhördhet,
arbetar för ett ännu bättre svenskt skogsbruk med fortsatt högt förtroende för den
enskilde skogsägaren att få bruka med ansvarsfull frihet. För sin egen och kommande
generationer. En absolut grundförutsättning för en fortsatt levande landsbygd.
Möt hösten
Känslan av genuint hantverk är svår att definiera. Den liksom bara infinner sig där
när du möter den. I detta nummer får du möta äkta hantverk i form av timrade
småländska timmerhus, men även från absoluta hantverksspecialister i de sydsvenska
bokskogarna, Sydveds manuella skogsarbetare.
Vi tar också klivet in i årstiden med hög och klar luft, fantastiska färgskiftningar
och som inte minst är en högsäsong för jakt och rekreation i skogen. Bjud in din
omgivning, och kanske andra utanför den, till din skog. Berätta med stolthet din
berättelse om hur du ser på din skog och brukandet av den. Förmedla den äkta
känslan som vi har, vi som faktiskt lever av, i och alltid nära våra skogar.
Härliga äppeltider
Ta vara på äppelskörden i höst! Torka
äppelskivor på stång, gör egen juice
eller överraska vännerna med en
oemotståndlig äppelnötdröm. [40]
Fem kärlekar
Möt entreprenören Göran Nordander
som berättar om sina fem kärlekar:
Olivia, Cathrin, skogen, jakten och
potatischipsen. [4]
Vi ses i skogen!
Daniel Fellenius,
informationschef Sydved
Drömmen om ett timrat hus
Rustik byggteknik kombinerat med
modern inredning och komfort. Nu har
timmertraditionen i Sverige vaknat till
liv igen! [32]
aktivt skogsbruk · 3
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Fem kärlekar
i Torups-Hylte
{ tex t: Amelie Bergman. foto : Örjan Henriksson }
Det finns fem kärlekar i entreprenören Göran Nordanders liv.
Olivia, Cathrin, skogen, jakten och potatischipsen. Och allt
tar sin början i granskogen i Bosared. «Pappa växte upp här.
Skogen var min vaggvisa varje kväll. Jag somnade till pappas
historier. Så fort jag och brorsan fick chansen, så köpte vi
tillbaka gården.»
Göran Nordander är en synnerligen aktiv skogsägare. Allt görs
i tid – från föryngringsavverkning till röjning och gallring.
Plantmaterialet väljs med omsorg med hänsyn till ståndorten.
«Man kan inte bråka med naturen. Vill den inte, så går det
inte och då har man bara kastat pengarna i sjön».
aktivt skogsbruk · 4
aktivt skogsbruk · 5
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Göran är skogsägaren som blev chipsfabrikör. I Torekows Lilla Chipsfabrik producerar han Bjärechips
– grytfriterade chips på närodlad potatis från Bjärehalvön. På påsen? Moder Jord, förstås!
Det sägs att turen kommer till den som är förberedd. Göran
Nordander är rustad till tänderna. Alla kunskaper och erfarenheter
som han har samlat på sig, i yrkeslivet och privat, håller på att falla
på plats i ett till synes perfekt pussel. När möjligheterna dyker upp
är det bara att arrangera om några bitar, eller att lägga till. Och
det spelar ingen roll hur man vrider och vänder på dem – alla hör
ihop med skogen.
Görans pappa Åke växte upp på gården Bosared i Torup utanför
Hyltebruk. Men farfar sålde Bosared och Göran har själv inga min­
nen därifrån. Istället växte han upp i Halmstad där pappan, efter att
ha blivit av med jobbet som byggingenjör, började om från noll och
byggde upp ett fastighetsföretag. Göran själv «tog det rätt lugnt».
Men vid 20, när lumpen var avklarad, insåg han att det var dags för
lite struktur i tillvaron och sökte in till civilekonomutbildningen i
Växjö.
Ekonomidirektören som sadlade om
Sedan följde en lång räcka av jobb i ekonomisvängen. Göran har
bland annat hunnit vara ekonomichef på Länsförsäkringar i Halm­
stad och har varit med på hms Networks resa från en 35-mannalåda
till ett börsnoterat framtidsföretag med 140 medarbetare.
– Det var då jag blev sugen på att bygga upp något själv, säger
Göran som dock verkar undvika att använda ordet entreprenör.
Affärsklyschorna är faktiskt lika sällsynta som r:en i hans skönt
rullande dialekt. Att höra Göran prata om gjytfjitejade chips torde
vara en fröjd för varje språkforskare. Uttalet är lokalt och närpro­
ducerat, precis som hans chips. För det var nämligen chipsfabrikör
som han blev till slut.
aktivt skogsbruk · 6
Under en kort sejour på lrf Konsult i Båstad blev Göran inkallad
som tillfällig vd för Bjäre Hembygd. Företaget, som profilerat sig
som återförsäljare för Bjärehalvöns potatisbönder, hade problem
att avyttra sina varor. Potatisen sålde bra tre månader om året, men
sedan var det stopp. Göran började funderade på hur man skulle
kunna omsätta råvaran i egna produkter, kläckte chipsidén, köpte
loss potatisverksamheten och byggde en alldeles egen chipsfabrik.
«Alla älskar chips»
Torekows Lilla Chipsfabrik, med egna varumärket Bjärechips, har
varit i drift sedan december 2011 och i år hoppas Göran på ett
positivt rörelseresultat.
– På Bjärehalvön odlas Europas kanske bästa potatis. Och alla
älskar chips! Så jag tyckte det var rätt självklart att vi skulle lokal­
producera chips på de bästa råvarorna, friterade i skånsk rapsolja.
Våra chips grytfriteras, det är viktigt och gör hela skillnaden mot
storskalig industriell tillverkning. atl har utsett dem till Sveriges
godaste chips. Då blev jag jätteglad! Smaka!, säger Göran entusi­
astiskt och rycker upp en tjusigt illustrerad påse.
– Ser ni vem det är? Det är Moder Jord!
Chipsfabriken ägs av Göran med familjer samt en kompanjon
till 75 procent. Det är självklart en vågad satsning och Göran är
väldigt öppen med att det aldrig hade blivit aktuellt om familjen
inte hade haft skogen som tillgång. När tillfället kom var han väl
förberedd, både i form av erfarenhet och säkerhet.
Viltvården är ett viktigt kapitel i skogen. Göran har bland annat planterat äpplen till älgarnas stora glädje.
«Ska man lyckas i affärer så måste man ha kunskap
och engagemang. Har man inte kunskapen om och kärleken
till det man gör så blir det inget bra.»
Göran har jagat i hela sitt liv. Han började som tolvåring, till­
sammans med pappa, hemma hos pappas släktingar i Torup. Men
tanken på egen skog dök inte upp förrän i 30-årsåldern. Då blev
skogsfastigheten Torups-Hylte till salu.
– Jag mer eller mindre övertalade pappa att investera i fastigheten
och tillsammans inledde vi vår skogsägarkarriär med en veckas
intensivkurs hos Skogsvårdsstyrelsen. Sedan var vi fast båda två.
Till saken hör att fastigheten var formad som ett u, så när grann­
fastigheten som låg inkilad i vår blev till salu, så slog vi till. På den
vägen är det. Vi har förvärvat fastigheter som legat lämpligt till
och ofta har det ena gett det andra. I dag förvaltar familjen – jag,
min fru och min bror, tillsammans 1100 hektar i trakterna kring
Hyltebruk.
Kunskap och engagemang!
Det där allra första fastighetsförvärvet skulle visa sig vara särdeles
lyckosamt för Görans del. Granne med Torups-Hylte låg nämligen
Kammarebo, vars ägare ingick i jaktlaget.
– Vi hade rätt kul ihop och han tyckte väl att jag var en trevlig
prick, så jag fick telefonnumret till hans dotter Cathrin.
Göran blev kär som en klockarkatt. Idag har paret tolvåriga dottern
Olivia tillsammans och glädjen över familjen lyser igenom i allt.
När det är dags för fredagsmys i villan hemma i Halmstad kretsar
samtalet mestadels kring chips och skog. Skogen är en passion
som Göran och Cathrin delar, ett livsval som förenar – även om
de ibland kan ha olika åsikter om hur den ska skötas.
– Det är med skogen som med chipsen och allt annat. Ska man
aktivt skogsbruk · 7
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
lyckas i affärer så måste man ha kunskap och engagemang. Har
man inte kunskapen om och kärleken till det man gör så blir det
inget bra. För mig är det viktigt att jobba med likasinnade. Sydveds
entreprenör och skördarförare, Benny, är ett väldigt bra exempel
på vad jag menar. Vi var uppe och tittade till en gallring i slutet
på förra sommaren, Cathrin, Olivia och jag. När Benny fick syn
på oss så stannade han och kom ut och pratade, och förklarade för
Olivia vad det var han gjorde. Sedan tog han med sig Olivia in i
hytten, tog några varv i karusellen och avslutade med att låta henne
ta ner två träd. Vi kom direkt från en fin semester med massor
av äventyr – men för Olivia så toppade Benny och skördaren allt.
Det är det som är kunskap och engagemang! Cathrin och jag blir
självklart väldigt glada, för vi hoppas ju att Olivia ska intressera
sig för skogen och vilja ta över en gång.
Allt har sin tid
Göran är mycket aktiv i sitt skogsägarskap.
– Grundprincipen är «i tid». Jag röjer i tid, jag gallrar i tid och
jag avverkar i tid. Jag förröjer alltid gallringarna två, tre år i förväg
så att skördarföraren har chansen att göra ett bra jobb. Att ge dåliga
förutsättningar och sedan skylla resultatet på entreprenören är
feltänkt. Och om det är något som jag har lärt mig, så är det att
ta ner skogen i tid. Annars blir den rov för stormen eller står och
ruttnar inifrån. Ren kapitalförstöring!
Han är till och med så drastisk att han väljer att ta ner skog som
inte förräntar sig, och börjar om.
– Sammanlagt handlar det nog om 20 hektar dålig skog som jag
har avverkat och planterat om. För mig är det självklart att försöka
optimera affären och skapa god tillväxt.
Plantmaterialet är alltid av bästa kvalitet och noga valt efter
ståndorten.
– Man kan inte bråka med naturen. Det spelar ingen roll hur
mycket man försöker manipulera, om naturen inte tycker att det
passar så har man kastat pengarna i sjön.
Civilekonomen lyser igenom också i skogsägarskapet. Byggnader
som hör till marken styckar han av och säljer för att slippa kostsamt
underhåll och viss jordbruksmark har planterats igen. Men han är
aktivt skogsbruk · 8
noga med att poängtera att det inte handlar om någon klippar­
mentalitet.
– Både skogen och chipsfabriken är långsiktiga investeringar,
tänkta att vårdas i generationer. En familjeafär. Jag tror på skog
som investering, säger Göran och travesterar Mark Twains klassiska
citat:
– Det tillverkas ingen skogsmark i Sverige längre. Städerna växer
och infrastrukturen kräver allt större plats. På lång sikt måste skog
vara en bra investering. Visst finns det en oro i branschen om avsätt­
ning för skogsråvaran, inte minst här i Hylte, men jag tänker att
kineserna väl ska ha toapapper dom också…
Många beslut under jakten
Det är ingen underdrift att säga att Göran jobbar hårt. På entre­
prenörers vis har han sedan länge övergett tidrapporterna och
försöker istället hämta andan och inspirationen när tillfällen ges.
Jaktsäsongen är något han längtar efter varje år, och i kylrummet
hänger nu årets första bock.
– Jakten betyder oerhört mycket för mig, den är min rekreation
och mitt stora fritidsintresse. Det är så mycket runtomkring som
jag uppskattar. Jaktkompisarna, lugnet, viltet. Jag satsar mycket på
viltvården med viltvatten, utfodring och plantering av äppelträd.
Jobbet lönar sig i form av färre viltskador och en livskraftig vilt­
stam. Förra året sköt vi en 19-taggare på våra marker – sånt är ju
rätt roligt…
– Jag har två drevrar och brukar gå som hundförare. Ett väldigt
bra sätt att lära känna sin skog, man går över alltihop under hösten
och vintern. Det blir rätt många samtal till min Sydvedare Anders
Persson under en bra jaktsäsong, myser Göran.
Tiden att själv göra jobbet har han inte. Anders, entreprenörerna
och Sydved står för rådgivning och genomförande. Men besluten
fattar han själv. Att våga fatta beslut är grundläggande för att lyckas
i afärer. Rädslan för att göra fel finns inte.
– Om jag har gjort fel någon gång? Jag har gjort massor av misstag!
Men man får göra fel, det är på det sättet man lär sig. Det viktiga
är att man inte gör samma misstag två gånger. 
Jakten är en viktig avkopplingsbubbla för en hårt arbetande entreprenör och jaktlaget är en fast punkt i tillvaron. Göran värderar
gemenskapen högt och har gjort om en av sina lador till en trivsam och funktionell samlingsplats. Här finns plats för såväl korvgrillning som styckning.
aktivt skogsbruk · 9
SKOG & INDUSTRI |
Lars Gabrielsson, vd Sydved
Transportsektorns miljöpåverkan måste minska.
En beskattning av avstånd, som flera partier
föreslår, skulle slå hårt mot skogsindustrin och i
sin tur påverka sysselsättningen främst utanför
storstäderna. En betydligt klokare väg att gå
är stimulanser för fortsatt effektivisering och
framtagande av fossilfria bränslen.
Skatt på avstånd
fel väg att gå
Transportsektorns miljöpåverkan
måste minska. Det är de flesta inblandade
överens om. Samtidigt är den nuvarande
regeringens vision om en fordonsflotta som
2030 är oberoende av fossila bränslen ambi­
tiös. För hela transportsektorn blir det en
stor utmaning.
Försämrad konkurrenskraft
Det kommer krävas fingertoppskänsla för att
genomföra utsläppsminskningen, utan att
samtidigt försämra konkurrenskraften för
industrin. Flera av riksdagens partier har lagt
fram förslag om att beskatta avstånd med
slitageavgift, lastbils- eller kilometerskatt.
Det är inte rätt väg att gå. Skatten på
avstånd beräknas dra in fyra miljarder till
stats­kassan, men det är en dyr skatt i för­
hållande till utsläppsminskningen. Det är
också en skatt som kraftigt försämrar kon­
kurrenskraften för skogsnäringen, den enda
industrin som i stort faktiskt gör skillnad
på miljöområdet.
Redan 2008 beräknade Skogsindustrierna
branschens kostnader för skatt på avstånd till
700 miljoner kronor per år. Det är kostnader
aktivt skogsbruk · 10
som drabbar hela branschen och kommer
påverka sysselsättningen inte minst utanför
storstäderna.
Minskade utsläpp sedan 2010
Sverige är, till skillnad från en stor del av
Europa, ett glest befolkat land med stora
avstånd, vilket gör att en skatt på avstånd
slår hårt mot skogsnäringen även i södra
Sverige. Det finns inte heller några alterna­
tiv till lastbil för att få ut virket ut skogen.
Sydved transporterar årligen stora voly­
mer virke från Sydvedsleverantörer till ett
stort antal kunder. I vårt arbete har vi alltid
miljön i fokus och jobbar fortlöpande med
att minska belastningen på miljön. Sedan
2010 har vi reducerat våra utsläpp med 12
procent, främst genom modernare lastbilar
och miljövänligare bränslen.
Stimulanser – inte skatter
Istället för att strafbeskatta avstånd bör vi
skapa incitament till minskad bränsleför­
brukning och lägre utsläpp samt arbeta fram
stimulanser för fortsatt effektivisering och
framtagande av fossilfria bränslen.
Beskedet nyligen från Transportstyrelsen
och Trafikverket där en bruttoviktshöj­
ning för lastbilar föreslås på det allmänna
vägnätet är positivt och ett bra exempel på
stimulerande åtgärder för effektivisering och
samtidigt minskad miljöbelastning. Tyngre
lastbilar på våra vägar minskar miljöbelast­
ningen genom minskade utsläpp.
Längre fram i Aktivt Skogsbruk kan du
läsa om den positivare framtidstro som just
nu finns inom skogsindustrin. Speciellt gläd­
jande efter ett antal år där nedläggningar av
produktionskapacitet dominerat nyhets­
flödet.
Med våra förhållandevis långa avstånd
till huvudmarknaderna för industrins slut­
produkter, är det naturligtvis synnerligen
viktigt att kunna bibehålla och stärka kon­
kurrenskraften i hela värdekedjan, från skog
till industri och vidare till slutkunder. 
Lars Gabrielsson, vd sydved
«Istället för att straffbeskatta
avstånd bör vi skapa incitament
till minskad bränsleförbrukning
och lägre utsläpp.»
aktivt skogsbruk · 11
SKOG & INDUSTRI |
Väl rustade
bruk möter framtiden
{ tex t: Annsofie Öhman }
Snabbt förändrade medievanor har gjort att marknaden både för
tidningspapper och finpapper har hårdnat. Men efter några tuffa år
står nu Stora Enso Nymölla och Stora Enso Hylte väl rustade för nya
utmaningar. E≠ektivare produktion och nytänkande är nyckelorden
för framtiden.
Läsplattornas genomslagskraft
har varit enorm. På bara några år har
tidningen kommit att ersättas eller kom­
pletteras med nyheter och information i
mobiltelefonen eller på läsplattan. Och till
följd av det så har efterfrågan på papper
minskat, i en snabbare takt än vad de flesta
kunde förutspå från början.
Skogen positiv råvara
På Stora Enso i Hyltebruk ser kommunika­
tionschef Henrik Axelsson de förändrade
medievanorna som en utmaning för verk­
samheten.
– De senaste årens strukturella nedgång
som har tvingat oss att minska vår kapacitet
har varit tuffa men nödvändiga. Marknaden
har fått oss att blicka mot framtiden i ett
tempo som vi inte varit med om tidigare. Vår
huvudsakliga råvara i dag är skogen och vi ser
den som en nyckel i vår fortsatta produktion.
aktivt skogsbruk · 12
Han menar att skogen är en positiv råvara,
mycket tack vare att det finns gott om skog
i vårt avlånga land, men också för att den
är god ur ett återvinningsperspektiv. Gran­
fibern inom Hylte Bruks upptagningsom­
råde är utmärkt och kan sannolikt användas
till många bra nya produkter i framtiden.
– Det finns ett naturligt kretslopp i skogen
som många andra råvaror saknar. Framöver
kommer vi fortsätta tillverka tidningspap­
per, men vi ser också över vilka alternativa
lösningar skogen och vår infrastruktur kan
erbjuda, summerar Henrik Axelsson.
Kapacitet från Varkaus bruk
Också Stora Enso i Nymölla har drabbats av
de nya medievanorna i form av en minskad
marknad för finpapper.
Michael Lindemann, som är vd på Stora
Enso Nymölla, berättar att de kommer att
gynnas av Stora Ensos beslut att bygga om
Henrik Axelsson,
Hylte Bruk.
Michael Lindemann,
Nymölla.
finpappersmaskinen på Varkaus bruk i Fin­
land till en kartongmaskin.
– Delar av de cirka 250000 ton som idag
producerades på Varkaus bruk kommer för­
delas på Nymölla och ett annat finpappers­
bruk i Finland. Det här beslutet innebär att
vi tryggar vår verksamhet och lönsamhet,
vilket är gynnsamt både för oss och för
skogsägarna.
Han tillägger att Nymölla därigenom
kommer bredda sin kundbas med flera nya
spännande kunder i norra Europa. Speciellt
bokfibern som kommer från södra Götaland
gör att det blir ett bra kopieringspapper som
uppskattas av konsumenterna. Förutom bok
så ingår asp-, tall- och en stor portion gran­
fiber i pappersmixen.
Konverteringsarbetet kommer ske under
2015 och i augusti nästa år slutar Varkaus
bruk producera finpapper. 
foto: Kerstin Jonsson
Marknadskollen
Timmer
Trävarumarknaden fortsätter att
vara stark, med hög efterfrågan och
stabil lönsamhet för sågverken. Den
ekonomiska utvecklingen i Europa
är osäker, men trots det finns positiva signaler för träbyggandet
i Sverige och övriga Europa.
Massaved
Stabil efterfrågan på gran- och
barrmassaved. Temporärt höga
lager av barrfiber i Sydsverige som
följd av vårens stormavverkningar.
Biobränsle
Ökande efterfrågan på biobränsle,
dock inte i samma takt som tidigare. Tuff konkurrens från bland
annat returträ och sopor. En kall
höst och vinter ökar efterfrågan.
SKOGSSKÖTSEL |
SKOGSSKÖTSEL
Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på
skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi
och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något!
Just nu i din skog
Höstsäsong med god efterfrågan
Höstsäsongen i skogen har startat och efterfrågan på skogens råvaror
är god. Hur ser det ut i din skog; finns det bestånd som behöver gallras
eller slutavverkas? Vill du ha någon att rådgöra med kan du kontakta din
Sydvedare.
Beställ plantor
Beställ plantor till vårens föryngringar för att vara säker på att få de
plantor du vill ha. Markbered helst redan i höst så att jorden hinner
sjunka ihop och när det är dags för plantering kan du sätta plantan högt.
Behandla mot viltbetning
Toppar och grenar på nysatta plantor är attraktiva för vilt som älgar och
rådjur, speciellt under den senare delen av hösten och vintern finns risk
för viltbetning.
Minska risken för angrepp genom att behandla plantorna med
vilt­­skyddsmedel, så att plantorna blir oattraktiva för viltet. Fortsätt
gärna behandla tills plantorna nått «betessäker» höjd. För rådjur
omkring 1,5 meter och för älg 2–3 meter.
Efterlängtat skogsliv
Efter en ovanligt varm sommar som lockat till sol och bad, bjuder hösten
på efterlängtat uteliv i skog och mark. Jakt på vilt, bär eller svampar
förgyller höstmånaderna. Passa samtidigt på och se hur din skog växer
och mår.
aktivt skogsbruk · 14
foto: Sara Landstedt
Extra inkomst med delkvistat
Ett relativt nytt biobränslesortiment som allt fler tar ut är delkvistat,
som man tar ut främst vid gallring. Förutom att det ger en inkomst så
blir det lättare att vistas i skogen, då man slipper grova toppar på
marken. Merparten av bränslet används under höst och vinter, så ofta
behöver högarna inte ligga kvar på fastigheten så länge.
Enhetlig mätning av skogsbränsle
{ tex t: Annsofie Öhman }
I mars nästa år börjar den nya virkesmätningslagen gälla.
Då blir det enhetligare metoder för inmätning av skogsbränsle.
Efterfrågan på biobränsle från skogen har stadigt ökat under
de senaste åren. Det har därför funnits ett behov att modernisera
virkesmätningslagen, så att även trädbränslen omfattas.
Säkrare mätning från mars
I somras klubbades en ny virkesmätningslag som gäller från 1 mars
2015. En grundtanke med den nya lagen är att även mätningen av
skogsbränsle ska ske med enhetliga och säkra metoder.
Bland annat ska alla mätande företag ha tydliga rutiner och en
egenkontroll av mätningen. Skogsägaren ska alltid få ett tydligt
mätbesked med samma information, oavsett vem som mäter.
Vikt före volym?
foto: VMF Syd
Lagen kräver inte att mätningen måste ske på ett visst sätt, men det
företag som mäter måste visa att noggrannheten är tillräckligt hög.
Thomas Agrell, virkeschef på Sydved, tror att det kommer bli så
att man istället för volym, som ofta används idag, övergår mer och
mer till att använda vikt och då torrvikt*.
– Det är ett säkrare och mer rättvist mått på skogsbränsle. De
skogsägare som har skogsbränsle med höga energivärden, som
är det industrin efterfrågar, kommer då att kunna få en rättvisare
ersättning för det. Själva «bulk»-hanteringen av skogsbränsle lär
då också minska.
Jämn och hög torrhalt
Stefan Gustavsson, som är försörjningsledare på Stora Enso Bio­
energi, håller med Agrell och konstaterar att värmeverken vill ha
skogsbränsle med hög kvalitet i form av låg föroreningsgrad och
jämn, hög torrhalt.
– Hög torrhalt innebär också att mer energi transporteras i varje
leverans och att produktionskostnaderna, som ofta är i volym eller
råvikt, därmed sjunker per levererad energienhet.
Den nya virkesmätningslagen kommer gälla samtliga sortiment
som köps i första afärsled (skogsägaren säljer virke från egen mark
till någon annan).
Virkesmätningslagen reglerar den mätning som görs
av virke. Mätningen ligger sedan till grund för säljarens
ersättning. Virkesmätningslagen ska bidra till en väl
fungerande virkesmarknad och ger säljare och köpare
en enhet­lig och trovärdig värdering av råvarans kvantitet
och kvalitet.
*Råvikt är bruttovikten för lasten och torrvikt är vikten när man räknat bort fukthalten.
aktivt skogsbruk · 15
SKOGSSKÖTSE L |
aktivt skogsbruk · 16
y
{ tex t & foto : David Söderlind }
Sydveds gallringskedja
trimmas samman
«Köra kan ni! Nu ska vi fokusera på hur vi genom kommunikation
och planering kan utföra avverkningar som kombinerar e≠ektivitet
med god miljövård. Och då med särskilt fokus på skydd av
mark och vatten.» Det säger Henrik Mild, som utbildar Sydveds
entreprenörer och inköpare i «Spårlös gallring», ännu ett steg inom
Gallringsakademin.
Blöta marker till följd av regniga höstar och milda vintrar
kan skapa besvärliga förhållanden när man avverkar. Sydved arbetar
därför aktivt med att minska risken för markskador, både genom
ny teknik, rätt kunskap och som i det här fallet metodutbildning.
Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar
att första steget var utbildningen «Spårlös avverkning» som nästan
alla Sydveds slutavverkningslag har deltagit i. Det främsta syftet är
att minska risken för markskador i samband med slutavverkning.
– Det var sedan naturligt att gå vidare med gallring. Hela gallrings­
utbildningen strävar mot att minska körskadorna vid gallringsin­
satser. Såväl maskinförare som virkesinköpare deltar i utbildningen.
Dra sitt strå till stacken
Henrik Mild, från Företagskompassen, håller i utbildningen och
säger att den ska leda till ett efektivt avverkningsarbete som inte
hamnar i konflikt med andra intressen.
– Jag vill belysa hela flödet. Alla har möjlighet att dra sitt strå
till stacken genom att ha förståelse för nästa länk i kedjan. Det
är viktigt att komma ihåg att på i stort sett alla avverkningar är
det tre huvudsortiment som ska tillredas: timmer, massaved och
biobränsle. Därtill ska kvaliteten på arbetet uppfylla de krav som
branschen ställer; aptering, natur-, kultur- och vattenvård samt en
hög produktionstakt.
Kommunicera mera
Vi befinner oss i småländska Vä, inköparna på distrikt Jönköping
har samlats tillsammans med all personal hos Sydvedsentreprenören
l-g Hultsjös skogsmaskiner. Utbildningen sker både i skolbänken
och ute i fält. Dock utan maskiner – fokus ligger på förarbete och
planering.
– När jag frågar maskinförare hur de inleder arbetet i ett nytt
objekt, hänvisar de ofta till sunt förnuft och att «det faller sig natur­
ligt». Det vill jag reservera mig emot. Jag vill att ni ska planera och
tänka igenom hur det ser ut och därmed påverka resultatet, säger
Henrik Mild.
Förutsättningar som är svåra att påverka vid gallring diskuteras;
till exempel väder, antal stammar, medelstam, grundyta och ljus­
förhållanden.
– Men genom planering kan vi faktiskt börja styra över vissa
«opåverkbara» faktorer ändå. Samarbete och kommunikation är
nyckeln, betonar Henrik Mild.
Som ett exempel får distriktschef Håkan Svensson med ord
beskriva en bild med cirklar och symboler för resten av gänget på

tolv personer som inte får se bilden. aktivt skogsbruk · 17
SKOGSSKÖTSE L |
«Det går inte att förlita sig på vintrar med tjäle längre.
Vi måste utveckla metoder för att avverka
utan körskador även i blöta partier.»
Spårlös gallring
Traditionell metod
Först risar man bas-stråket ordentligt (bruna stråk), för att
minimera risken för körskador. Det gör man även om bärig­
heten är förhållandevis bra. För att kunna komma åt de
känsligare partierna i trakten används så kallade back-stick
och spökstråk (gula stråk), där man minimerar körningen
genom att backa ut alternativt endast köra med skördarna.
Denna trakt är avverkad utan bas-stråk. Sannolikt kommer
större delen av virket skotas ut på en och samma väg. Den
traditionella «rundkörningen» kan göra att en stor del av
virket körs från fasta partier ner mot fuktigare partier
(i blått) med sämre bärighet.
– Intressant och lärorikt att samma ord uppenbarligen kan betyda
tolv olika saker, konstaterade Håkan när han får ta del av försam­
lingens alster.
Driva virket åt rätt håll
Helårsavverkning ställer nya krav
✔ Undvika att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier.
Som en viktig del i kommunikationen inför ett gallringsuppdrag
framhölls kartorna som beskriver avverkningsobjektet. Där passade
Magnus Alexandersson på att visa en stor nyhet.
– Inom kort kommer vi ha tillgång till ett nytt kartunderlag som
tydligt visar vattenflödena i marken. Det gör att ni redan på kartsta­
diet kan planera på ett bättre sätt för att undvika körningen i blöta
partier. Kombinationen av denna karta och en tydlig planering till
fots i beståndet är en väldigt bra start.
För att belysa detta tar vi oss från skolsalen ut i skogen. Respektive
maskinlag får i uppdrag att planera avlägg, basvägar och stickvägs­
system i ett gallringsobjekt med rikliga inslag av fuktiga partier.
– Vi kan inte förlita oss på vintrar med tjäle längre. För att klara
kraven på virkesleveranser hela året måste vi utveckla metoder för
att avverka utan körskador även i blöta partier. Bygga broar, skapa
skonsamma överfarter och planera stickvägarna, säger Magnus
Alexandersson.
aktivt skogsbruk · 18
Ute i den täta granskogen hörs tydligt hur maskinlagen aktivt til�­
lämpar grundtankarna från förmiddagens teoripass:
✔ Helst fri vattenöverfart. Ris och virke som läggs i diken
riskerar att bli kvar.
✔ Arbeta med raka basstråk på fast mark som risas ordentligt.
✔ Skördaren placerar virket så att skotaren kan minimera
körningen.
✔
I kantzoner mot blöt mark testas så kallade spökstråk, där bara den lättare skördaren får passera. Skördaren lyfter med kranen fram virket till närmaste skotarväg på fastare mark dit skotaren når.
✔ Undvika snäva vägkors med många överfarter i blöta partier.
– Planering gör att virket styrs åt rätt håll genom hela avverkningen,
säger Henrik Mild.
Dialogen tydlig
– Det kanske tar lite längre tid för mig med skördaren att lyfta ut
virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir
smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar
på fast mark, resonerar någon och får medhåll.
Dialogen under utbildningen är tydlig. Olika förslag tas upp
och diskuteras ivrigt. Entreprenörerna Johannes Hultsjö och Peter
«Spiggen» Johansson har sin bild av den intensiva dagen klar:
– Det känns värdefullt att vi inom maskingrupperna får diskutera
igenom det här. Man skapar ju ett arbetssätt och en sådan här
utbildning drillar oss att tänka på hur vi samarbetar och planerar,
säger Johannes.
– Bra att inköpare, entreprenörer och maskinförare gemensamt
träffas så här utanför maskinerna. Det trimmar ihop hela kedjan och
skapar förståelse för olika krav och önskemål, säger Peter «Spiggen»
Johansson. 
«Snart har Sydved tillgång till ett nytt kartunderlag som visar
vattenflödena i marken. Det kan man redan på kartstadiet planera
bättre för att undvika körning i blöta partier.»
Gallringskedjan trimmas samman i småländska Vä. Henrik Mild på stora bilden, överst Per Sterner och Mattias Svensson
och på nedersta bilden Peter «Spiggen» Johansson, Per Sterner och Johannes Hultsjö.
aktivt skogsbruk · 19
SKOGSSKÖTSE L |
aktivt skogsbruk · 20
e
{ tex t: Amelie Bergman. foto : Mattias Bokinge }
Förnuft och känsla
Manuell huggning i den sydsvenska bokskogen
Att fälla ett träd är en mäktig handling. Det kräver kunskap och respekt. I de sydsvenska
bokskogarna jobbar en handfull huggare med manuell avverkning. Bakom de lugna, effektiva
rörelserna ligger mångårig träning och med resultatet kan inga maskiner mäta sig.
ljuset silar ner genom bladverket och allt är så där intensivt
grönt. Bokskogen briljerar i all sin försommarprakt. Den här årstiden
lockar den många besökare. Viktor Jonsson, inköpare på Sydved,
är helt införstådd med bokskogens dragningskraft. Stationerad i
Älmhult men verksam i Blekinge och norra Skåne så rör han sig
varje dag i trakterna där barrskogen går över i löv:
– Bokskogen är verkligen förknippad med det sydsvenska land­
skapet, vårt klimat har ju inte tillåtit något annat. I Blekinge, Skåne
och Halland är den vardag. Dessutom finns den i spridda bestånd
ända upp till Vättern och Vänern.
Boken trivs på medelbördiga till bördiga marker, men kan till
nöds också finna sig med lite fattigare jordar. Och så vill den ha
sol och värme, gärna i en sluttning. Som trädslag är det hårt och
starkt men känsligt för röta och insekter. Men väl förädlat, så står
boken pall, något som gjort den till ett klassiskt val för möbler och
inredningar i offentlig miljö. Men de senaste åren har något hänt.
Trendvindarna har blåst i motsatt riktning och i dag är boken satt
på undantag. En del sågverk köper timmer ändå, i väntan på att
den allmänna smaken ska vända.
– På Sydved lägger vi undan cirka 1500 kubikmeter högkvalitativt
boktimmer per år, som levereras till sågverk som vill ha boken i
lager. En del går fortfarande till möbler, annat till plank men också
till whiskykorkar.
Huvuddelen av bokproduktionen går istället direkt till bruket i
Nymölla på andra sidan Skånegränsen. Där blir boken pappersmassa.
Lövmassan, som är en blandning av bok och asp, används som
ytskikt på kopieringspapper för att ge en jämnare struktur.
Ersätter maskinerna
Vi befinner oss i Blekinge, i Gåragöl strax utanför Olofström. Land­
skapet är kuperat. Det är varmt. Det har regnat intensivt i flera veckor
men nu har sommarvärmen gjort sitt intåg och myggen har kläckts
i rikliga mängder i de näringsrika, lövtäckta pölarna som samlats i
svackorna. Det är himmel och helvete på samma gång. Men värmen
aktivt skogsbruk · 21
SKOGSSKÖTSE L |
Sydved är ett av två skogsbolag i södra Sverige som har valt att anställa egna manuellhuggare. Viktor Jonsson (längst till höger)
är inköpare och den som står i daglig kontakt med Oskar Nilsson och Matti Hänninen.
och krypen bekommer inte Matti Hänninen och Oskar Nilsson.
Trots varma skyddskläder rör de sig vant genom terrängen. Skogen
är deras. Och det är för deras skull som vi är här.
Matti och Oskar tillhör en mycket ovanlig yrkesgrupp. De är
manuellhuggare. De avverkar skog för hand, med motorsåg. De är
unika i en bransch där det mesta numera görs med hjälp av maskiner.
Viktor är stolt över sina manuellhuggare:
– I södra Sverige är vi bara två aktörer som har manuella timmer­
huggare anställda. Det är vi och det är Skogssällskapet. På Sydved
har vi 13 manuellhuggare som jobbar i arbetslag om två personer.
Matti Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år nu.
– Jag är född och uppvuxen i finska Lappland och det var väl där
uppe i vildmarken som jag lärde mig att trivas i skogen. Jag har i
alla fall inte lämnat den sedan dess, kons­taterar han.
Han började sin karriär med att hugga gran på den tiden då
maskinerna ännu inte gjort sitt intåg i skogen. Med tiden har det
mest kommit att handla om bok, ek och annat löv men visst hän­
der det fortfarande att han blir inkallad i barr­bestånd när oländig
aktivt skogsbruk · 22
terräng eller andra försvårande omständigheter gör det olönsamt
att köra med maskiner. För så är det. Att bokhuggning fortfarande
sker manuellt handlar inte i första hand om en kulturgärning. Det
är krass ekonomi.
– En duktig manuellhuggare fäller och apterar trädet med optimal
kvalitet. Varje beslut är individuellt och fattas med utgångspunkt i
egenskaperna hos varje enskild stam. Maskinerna, som har utvecklats
för barrträd, följer en viss standard. I viss terräng jobbar dessutom
manuellhuggarna nästan lika fort som maskiner. Så i många fall
blir det faktiskt mer lönsamt att köra manuellt. I dag hugger vi
manuellt på ungefär hälften av bokavverkningarna, säger Viktor. Mer hjärna än muskler
Matti och Oskar både gallrar och föryngringshugger i bokskogen –
säsongen börjar i slutet av augusti och håller på fram till senvåren.
Vid föryngringshuggningen är träden 100–140 år, ibland något
yngre om det är bördiga marker. Pelarsalen som vi går runt i den
här dagen har stammar som är runt 100 år. Rent biologiskt kan en
Matti Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år, Oskar Nilsson i två. Ett jobb som kräver eftertanke, god fysik och ett tjockt pannben.
– Det måste man ha dagar när det regnar småspik – det är ju inte alltid det är försommar, konstaterar Matti som gillar jobbet av många
anledningar. Friheten och närheten till naturen är viktig, men också variationen.
bok bli 400 år men då har den sedan länge förlorat sina kvaliteter
som råvara.
Den största bok som Matti fällt hade ett omfång på 1,40 och
krävde att han gick och hämtade specialmotorsågen med det stora
svärdet.
– Men det behöver inte vara stort för att vara minnesvärt. Charmen
med det här jobbet är att varje träd är individuellt, säger Matti som
sedan några år tillbaka är Oskars läromästare. Oskar är handplockad,
direkt från naturbruksgymnasiet i Osby. Han ler lite generat när
Viktor kallar honom för påläggskalv. Men så är det.
– Det är inte alla som klarar av det här jobbet. För det första så
måste man ha rätt fysik. Sedan måste man ha rätt inställning. Man
måste tycka att det är roligt. Annars orkar man inte med att gå
omkring med motorsågen i ur, skur och snöglopp, åtta timmar om
dagen fem dagar i veckan år ut och år in, säger Matti som tycker att
ergonomin är bättre nuförtiden. Motorsågar och arbetskläder har
blivit lättare och säkerheten – för det är ett farligt jobb – har blivit
bättre.
Ändå handlar det inte om råstyrka. Styrkan ska man egentligen
inte använda alls, förklarar Oskar:
– Att hugga handlar om att planera. Att man tänker ut på förhand
hur man ska lägga träden i förhållande till varandra så att de inte
hakar i varandra och fastnar eller blir svåra att skota ut ur skogen.
När man gör rätt, så behöver man inte ta i överhuvudtaget. Det är
när det går fel som man måste vara stark.
Matti demonstrerar och vi ställer oss på behörigt avstånd när
han lägger riktskäret. Det är över på ett ögonblick. Fällskäret är
igenom och trädet i rörelse. Hundraåringen faller till marken med
ett imponerande brak. Det är som det ska, säger Matti:
– Hade det här trädet fått stå kvar, hade det kvävt alla andra
runtomkring. Nu blir det plats och ljus för de andra bokarna att
leva och utvecklas. 
aktivt skogsbruk · 23
SKOGSSKÖTSE L |
{ tex t: Annsofie Öhman. illustr ationer : Frida Axell }
Odlingsröse
Ett stenröse som har lagts upp i samband med stenröjning av
mark. Förr även kallat hackerör. Tidigare obrukad jord har röjts
upp för odling eller redan brukad jord har anpassats för nya
redskap. I skogsmark är det ibland svårt att upptäcka rösena, då
man bara ser de översta stenarna. Merparten har under åren
sjunkit ner i jorden och täckts med mossa, jord och liknande.
Hitta spår från gamla tider
Odlingsrösen, kolbottnar och hålvägar är spår från gamla tider som kan finnas på din
skogsfastighet. Men det är inte alltid så lätt att hitta skogens forn- och kulturminnen.
Här får du lite vägledning inför en spännande tur i din skog!
I skogsmiljön kan man hitta lämningar som odlingsrösen,
gravar, gamla boplatser, hålvägar, fossil åkermark, röjningsrösen,
kolbottnar och stensträngar.
Om lämningen antas ha tillkommit före 1850 räknas den som en
fornlämning och regleras av kulturmiljölagen (som trädde i kraft
1 januari i år). Det innebär bland annat att man inte får rubba, ta
bort, gräva ut, täcka över eller plantera på en fornlämning eller på
annat sätt ändra eller skada den utan tillstånd från länsstyrelsen.
aktivt skogsbruk · 24
Yngre lämningar räknas som övrig kulturhistorisk lämning och
skyddas av skogsvårdslagen.
När en avverkningsanmälan som berör en fornlämning skickas
till Skogsstyrelsen får länsstyrelsen en kopia. Avverkning kräver
inte särskilt tillstånd men måste ske utan skador.
Vill man till exempel markbereda eller plantera där det finns
fornlämningar krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen. Om tillstånd
ges är detta en dispens från lagen. 
Hålväg
En hålväg består av en fåra i marken där en
forntida väg gått fram. Fåran har bildats av
slitage från hovar, klövar och fötter, vagnshjul samt av förstärkande regnvattenserosion.
Grav
Fornminnen i form av gravar förekommer i ett
flertal skilda typer såsom megalitgrav, hällkista, röse, stensättning, gravhög, skeppssättning, domarring, treudd och rest sten.
Kolbotten
En kolbotten är en lämning efter en kolmila.
Botten kan antingen verka helt steril jämfört
med omgivningen, helt utan växtlighet, eller
ha en avvikande vegetation, som en väldigt
tät klunga med granar på en liten cirkelformad plätt i skogen.
Enklast ser man dock kolbottnen genom att
den avgränsas med ett dike eller gropar placerade runt kolbottnen. Ofta är kolbottnen lätt
höjd över omkringliggande mark. Den är 5–15 i
diameter.
Så vårdar du dina forn- och kulturminnen
Gallring och röjning är utmärkta tillfällen att vårda sina lämningar. Ta bort träd, sly och buskar som står på eller alldeles
intill lämningen. Lämna gärna kulturstubbar, cirka 1,3 meter
höga, kring lämningen, för att göra den tydligare för skogsmaskiner och därmed underlätta för framtida skogsbrukande.
Läs mer
Mer information om kulturmiljölagen hittar du på Skogsstyrelsens och Riksantik­varieämbetets hemsidor (skogstyrelsen.se
samt raa.se).
aktivt skogsbruk · 25
SKOGSLIV |
Vildsvinen
– tillbaka för att stanna
{ tex t: Jenny Ahonen }
Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår
svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen
bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande
hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i
Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.
De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11000 år
sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första
svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner
år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har
hyvlats bort av de senaste två miljoner årens
alla inlandsisar. Det var efter den senaste
nedisningen, när hassel och tall började bilda
små skogspartier i Danmark och Sydsverige,
som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig
hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde
människan. Redan vid de tidigaste mänskliga
boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.
Jagad för fläsk och status
För de nyetablerade människorna var vildsvinen
ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fettoch energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i
många andra regioner och kulturer har varit tabu, har
det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan
kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med
sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.
Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på
vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden
räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt.
aktivt skogsbruk · 26
Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin
storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn
vid ett angrepp. Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft
stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare
visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag
hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än
runt jägarens hals.
Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga
svenskar framförallt av två strategier. Dels en som
riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då
främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt
– där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet –
som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen
jagades framförallt under sommar och höst,
till skillnad från exempelvis kronhjorten som
jagades senare på året.
Grisen blir tam
Under övergången till yngre stenålder blev
människan allt mer bofast och började odla grödor
och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6000 år
sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur,
för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som
tämjdes för att ge mat.
«Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status.
Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med
sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.»
Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en
kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har
kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenål­
dersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och
svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkera­
mikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva
mer eller mindre fritt i relativt stora områden.
Vid boplatserna har man också funnit lämningar efter vilda svin
och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram
i tiden. Med största sannolikhet lät stenåldernsmänniskorna sina
tamsuggor para sig med galtar från det vilda.
Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna
ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska
vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen. I Olaus
Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står
ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar
han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.
De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den
gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland.
Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom
stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på
fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för
cirka 6000 år sedan.
Vildsvinet återvänder
På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades
av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt. Fredrik av Hessen var mycket
förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster
Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät
han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge
innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.
1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att
vildsvinen «såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden
nedtrampa». 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utro­
tas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men
inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt
gods Skeppsta i Södermanland.
De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor
aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från
ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora
skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset
för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde. 1987 upptäcktes
en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år
rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att
vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter
betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.
aktivt skogsbruk · 27
SKOGSLIV
SKOGSLIV ||
«De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig
ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några
rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen.»
Tio år senare levde cirka 1500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick
expansionen fort.
År 2000 huserade de svenska skogarna över 15000 vildsvin. Djuren
hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra
Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland.
De hade därmed passerat «limes norrlandicus», den naturliga,
klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern
från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr. Histo­
riskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen
tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan
svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för
stora rovdjur, såsom varg.
aktivt skogsbruk · 28
Här för att stanna
2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000
vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa sifror klättrat upp
till hela 150000–300000 djur. De negativa efekterna har präglat
nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar,
trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.
Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering.
I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedo­
men på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett
spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvins­
stammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag.
Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta
som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna. 
En svårjagad nattvarelse
Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin.
Vildsvinet är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–
15 april, då endast årskultingar är lovliga), men är ett
svårjagat byte. De är skygga, och främst aktiva på natten.
Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt
med att kunskapen ökar blir drevjakten också allt vanligare.
Svårt begränsa stammen
Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå
har jägarna svårt att hålla vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet
beskrivs situationen ibland som ohanterbar. Framförallt är
det jordbruket, vars vildsvinsrelaterade förluster beräknas
uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.
Klimatsmart kött
Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och
beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött
måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning
innan det kan säljas.
foto: Bosse Lindqwist
Bra för skogen
I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.
Med sitt bökande bidrar de till markberedning och föryngring i de svenska skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i
vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där
de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket
har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön
– som orkideer och ormbunkar.
Vildsvinen bökar allra helst i lövskog och i barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt
som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.
y
Generationsväxla
med enkla och robusta lösningar
Många skogsägare överlåter sin fastighet som gåva. En överlåtelseform som ofta har flera
fördelar för både givare och mottagare. Martin Lindskogs tips är att inte krångla till det med
knepiga gåvovillkor och att noggrant dokumentera hela generationsväxlingen.
De flesta planerade generationsskiften idag genomförs som
gåva, men även köp eller en kombination av båda är alternativ. Här
beskriver vi endast överlåtelseformen gåva.
Finns också nackdelar
Sedan arvs- och gåvoskatten avskafades 2004 finns inte längre
någon gåvoskatt i samband med överlåtelsen.
För fastigheter som överlåts som gåva behöver givaren inte betala
kapitalvinstskatt. Givaren kan också ställa villkor av olika slag i
samband med överlåtelsen.
Skogsägaren som får fastigheten som gåva övertar givarens skat­
temässiga situation och ingångsvärden. Givaren behöver ju inte
betala kapitalvinstskatt, vilket kan bli en nackdel för gåvotagaren
som vanligtvis inte får samma skattemässiga manöverutrymme i
sitt ägande.
Bland annat innebär det att kapitalvinstskatten som inte betalas
i samband med överlåtelsen tas över av gåvotagaren och ska betalas
när fastigheten säljs i framtiden.
Svårare med skogsavdrag
Det uppstår heller inte något nytt utrymme för skogsavdrag. För
till exempel driften av fastigheten är det svårt att få fram oskattade
medel ur näringsverksamheten att använda för att amortera lån.
Generellt sett så är också möjligheten att nyttja positiv räntefördel­
ning sämre och kan också helt utebli. Det kan innebära att gåvo­
tagaren drabbas av en hög marginalskatt, om plötsliga och oväntade
intäkter kommer från skogen.
Risken för en hög marginalskatt kan i viss mån uppvägas av att
gåvotagaren kan överta givarens sparade positiva räntefördelning
och skogskonton. Det ställer dock högre krav på en skattemässig
planering som löper över flera år och i regel är den planeringen
känsligare mot oväntade intäkter.
Tänk igenom gåvovillkor!
I samband med en gåva kan skogsägaren som ger fastigheten som
en gåva ange olika villkor i överlåtelsen. Min erfarenhet är dock
att villkor ska användas med största försiktighet.
aktivt skogsbruk · 30
Martin Lindskog,
Areal
På 70-talet förekom en del kreativa generationsskiftningar fulla
av villkor och inte sällan kombinerade med olika arrendeupplägg.
Ofta var givarens tanke att ge förslag och villkor som skulle täcka
upp för en mängd olika tänkbara scenarier.
Men varför fungerar inte dåtidens upplägg idag? Tiden föränd­
rar såväl oss själva som vår omvärld, vilket bäst illustreras med ett
exempel:
För att underlätta finansieringen av generationsskiftet och för att
gå runt jordförvärvslagen förekom det att fastigheten överläts mellan
syskon med lika ägarandelar, trots att bara ett av syskonen blev kvar
på gården och arrenderade av sina syskon (vilket i sig är fel).
Föränderlig omvärld
Idag, när de ickebrukande syskonen ska lösas ut till marknadsvärde,
i kraft av en hembudsklausul i gåvobrevet reses ett flertal frågor:
Hur ska fastigheten värderas? Ska det brukande syskonet tillgodo­
räknas en del av värdeökningen eller kan en kompensation redan
utgått med ett lågt arrende? Marknadsvärdeökningen slår dessutom
lönsamhetsutvecklingen med hästlängder, vilket inte underlättar
finansieringen för den övertagande.
Även de yttre betingelserna har förändrats. Till exempel så har
Samäganderättslagen och Lag om förvaltning av vissa jordbruksfast­
igheter förändrat de utgångspunkter som tidigare generationsskiften
vilat på och som inte kunde förutsägas vid generationsskiftestillfället.
Praxis har också förändrats över åren och det finns avgöranden i
bodelningsfall då klausuler om enskild egendom inte ansetts giltiga
eftersom gåvotransaktionen i alltför stor utsträckning liknat ett köp.
Enkelt och robust
Med de avslutande skrämselorden följer en förhoppning om att
mina efterträdare om en sisådär 30 år inte säger att 2010-talet var
tokstollarnas årtionde, utan att de hyllar de enkla och robusta lös­
ningar som förespråkas. 
Martin Lindskog, Areal.
Fyra råd om generationsskifte
Börja prata om generationsväxlingen i god tid
Generationsväxla i livet. Det är roligare!
Dokumentera noggrant
För att minimera framtida tvister.
Enkelhet framför allt
Krångla inte till det med knepiga gåvovillkor.
Anlita kompetenta rådgivare
Några juridiska begrepp
Enskild egendom
Ett exempel på gåvovillkor är att man anger att fastigheten
ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. Fastigheten
ingår då inte, till skillnad från giftorättsgods, i bodelningen
vid skilsmässa (eller den ena partens dödsfall). Villkoret kan
upphöra att gälla efter att gåvotagaren nått en viss ålder
eller att gåvotagarens äktenskap varat ett visst antal år.
Inteckningsförbud och överlåtelseförbehåll
Gåvotagaren får inte ta ut inteckningar/belåna pantbrev
eller överlåta fastigheten utan givarens (eller angiven persons) medgivande. De kan på ett mycket påtagligt vis hindra
gåvotagarens möjligheter att utveckla fastigheten om de
som ska godkänna inteckningen eller överlåtelsen inte är
rättskapabla.
Hembudsklausuler
Gåvotagaren får inte överlåta fastigheten utan att först
erbjuda exempelvis andra delägare eller syskon att förvärva
fastigheten (=hembud). Hur priset är tänkt att beräknas och
formerna för transaktion varierar i mycket stor utsträckning.
Hembudsklausuler har mycket kort hållbarhetsdatum
och om de överhuvudtaget ska användas bör deras giltighet
vara tidsmässigt begränsad.
aktivt skogsbruk · 31
SKOGSLIV |
{ tex t & foto : David Söderlind }
Drömmen om
ett timrat hus
Många är vi som drömmer om ett eget timmerhus. Timmertraditionen i Sverige har nu
vaknat till liv ordentligt, mycket tack vare att intresset för ekohus och hållbart byggande
ökar. Aktivt Skogsbruk har besökt en alldeles nyuppförd timrad bostadsvilla mellan
Jönköping och Aneby. En villa som kombinerar rustik byggteknik med modern inredning
och komfort.
Längs en vacker och slingrig byväg öppnar skogen plötsligt
upp sig. Betande djur med ett vackert odlingslandskap ner mot en
sjö. Och mitt i den svenska härligheten står ett nytt hus, byggt i
gediget småländskt timmer.
Det är det småländska företaget Eka Skog som har byggt huset,
som nu är i det närmaste inflyttningsklart. Eka Skogs Mattias Eklund
och Patrik Thure välkomnar mig i farstun och ber mig stiga in.
Kvalitet i virkesurvalet
Ett öppet och livfullt rum som flödar i ljus möter mig. Timmer­
vägarna varvas elegant med vita väggar. Huset som vi står i är 114
kvadratmeter stort och tänkt som bostad för två till fyra personer.
– Formen är som en klassisk Smålandsgård. Genom de kraftiga
timmerkonstruktionerna kan takhöjden gå helt upp i nock med
stora spann, visar Patrik Thure.
Samtliga väggar är av massivt trä. Isoleringen i golv och tak är
gjord av naturliga material, som till exempel cellulosa.
– Det är bara kärnveden* från tall som används. Riktigt kvalitets­
virke som är långtidstorkat. Ändarna på timmerbitarna, som tidigare
tillpassades på plats när man timrade, görs nu klara i fabriken, säger
Mattias Eklund.
aktivt skogsbruk · 32
– Vi har en speciell såg som sågar ut knutarna. Alla bitarna märks
sedan upp så att det bara är att följa märkningen när man är på
plats och ska börja bygga ihop huset. Det är lite byggsats över det
hela, tillägger han.
Patrik och Mattias betonar att man ska var extra noga med grund
och tak. Själva timmerkonstruktionen är tung så bottenplattan måste
klara att bära tyngden. Ett ordentligt tak håller ihop konstruktionen
och i princip är ett otätt tak enda hotet mot husets hållbarhet under
en tid framöver.
Ett års byggtid
Uppförandet av ett så här stort hus kräver tre till fyra personer
under timringsarbetet.
– Det slamrar och slår från yxor, sågar, släggor. En riktigt häftig
process, säger Mattias.
När huset rests, dörrar och fönster monterats och taket är tätt så
måste huset vila. Det är ett levande material och konstruktionen
måste få chans att sätta sig. Minst ett par månader beroende på
väderlek. Därefter kan man gå vidare med invändiga arbeten.
– Det här huset har haft en byggtid på ungefär ett år. Det går
givetvis inte att jämföra med nyckelfärdiga modulhus som mer eller
Till det här nyuppförda huset har det används gediget småländskt timmer. De två timmerbitarna låses fast vid varandra genom
att göra anliggande ytor sneda.
«Det här huset kommer garanterat stå längst i byn!»
mindre lyfts på plats under en dag. Men å andra sidan vågar jag
lova en livslängd på timmerhusen som slår allt annat, säger Patrik.
Inte störa husets andning
Huset värms upp med hjälp av frånluftsvärmepump som återanvän­
der värmen från inomhusluften. Hela nederplan har sedan golvvärme
och i det stora rummet mitt i huset finns en vedeldad kamin.
– Genom att välja kraftiga virkesdimensioner, isolera mer i tak
och golv samt välja bra fönster och dörrar går det att få riktigt bra
värmevärden, intygar Mattias.
Tätning mellan stockarna i väggarna sker i viss mån, men sedan
ska virket göra sitt.
– Att täta skulle förstöra timmerhusets värmebufrande förmåga.
Det liksom magasinerar och fördelar värmen. Förmodligen skulle
det också skapa felaktiga flöden av fukt. De här husen andas så fint
genom virket, säger Patrik.
Träets karaktär
För att förstärka känslan av en Smålandsgård har man i det här
fallet valt att måla huset rött.
– Men man kan låta det vara helt obehandlat och låta naturen, sakta
med säkert, forma husets färg, berättar Mattias.
Vi tar oss några mil bort till sjön Sommen för att få ett exempel
på just ett sådant timmerhus. Ett båthus precis vid vattnet har på
tio år fått fascinerande nyanser av grått genom sol, vatten, vind och
temperaturväxlingar.
– Karaktären i träet fortsätter att leva, säger Patrik.
Lång livslängd
Stockarna i huset ger en rustik och stabil känsla. De är hela tiden
närvarande och bidrar till en hållbarhet och kvalitet som lär komma
väl till pass även i vardagen när det ska hängas upp saker på väggarna.
– Tiotaggaren lär sitta där den sitter om du skruvar i den här
väggen, skrattar Patrik Thure.
Det finns ju timmerhus i Sverige som är flera hundra år gamla.
Kvaliteten är svårslagen. Det här huset kommer garanterat att stå
längst i den här byn! 
* Kärnved är den inre delen av trädstammen, och består av celler vars förmåga att
transportera vatten på olika sätt har hämmats. Den blir mycket motståndskraftig
mot röta.
aktivt skogsbruk · 33
Mattias Eklund och Patrik Thure på Ekaskog levererar idag omkring 20 hus om året. Formen på det här nybyggda
huset är en klassisk Smålandsgård. Genom de kraftiga timmerkonstruktionerna kan takhöjden gå helt upp i nock.
Huset har haft en byggtid på ungefär ett år.
Om Ekaskog
Ekaskog levererar allt från färdiga jaktstugor och båthus till
stugor och villor. Mestadels till personer som vill utveckla
sin fastighet och göra ett miljömässigt bra val. Råvaran till
timmerhusen hämtas ofta lokalt, inte sällan står Sydved för
aktivt skogsbruk · 34
försörjningen. Andra områden inom företaget är skogsvård
och ett eget sågverk. Idag levererar Ekaskog omkring 20 hus
om året och de märker att intresset för just timmerhus ökar
hela tiden.
| KVISTIGT
Får jag sätta
upp en vägbom?
En enkel regel är att finns det fritidshus längs vägen har de boende med största sannolikhet
servitut att nyttja vägen. Enligt Filip Herlitz, jurist på Argum, räcker det då att en person
inte vill ha en bom uppsatt så blir det ingen.
Filip Herlitz,
jurist på Argum
200 m
Vägbom
Vägar kan vara krångliga rent juridiskt, så det gäller att samla
på sig kunskap. Vilken typ av väg du har kan vara avgörande,
även om du har enskild väg kan andra ha rättigheter till den,
säger Filip Herlitz, jurist på Argum.
Vägen till skogen kan vara av olika slag; statlig, kommunal
eller enskild väg. Det kan vara så att även andra har rätt att åka
på «din» enskilda väg och då blir det problem om du av någon
anledning satt upp en vägbom.
– En enkel regel är att om det finns fritidshus längs vägen bör
utgångspunkten vara att de boende med största sannolikhet
har servitut att nyttja vägen. Rättigheten hör alltid samman
med fastigheten och du får inte stycka av en tomt om du inte
säkerställer att det finns en väg. Så länge som alla är överens
uppstår inga problem, men det räcker att en person inte vill ha
en bom uppsatt så blir det ingen.
Rent generellt kan man sätta upp bommar på enskilda vägar,
men om det finns statsbidrag kopplat till ditt vägbygge kan du
mista det om du verkar för att hindra andra att åka där.
?
Vad gäller i vägföreningar?
Ofta tar vägföreningar ut en årlig avgift för nyttjande av vägen.
Här styr andelstalen prislappen och det uppstår inte sällan
meningsskiljaktigheter. Andelstalen beräknas utifrån nyttjande, där man även tar hänsyn till tunga transporter och den
skogliga tillväxten. Även naturvårdsavsättningar ska avräknas.
Tanken är att det ska vara rättvist hur man nyttjar vägen.
Kommer man inte överens vänder man sig till Lantmäteriet för
omprövning.
– Vid allt som rör vägar, ska man ta hjälp. Det finns specialister på vägförrättningar, säger Filip Herlitz.
Har du en fråga om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera?
Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk.
Maila frågan till [email protected] eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, 551 18 Jönköping.
aktivt skogsbruk · 35
Doften av
en god bok
När höstmörkret faller växer längtan efter en god historia i favoritfåtöljen.
Och läsplattor i all ära – men inget slår doften av förväntan, papper och
trycksvärta när man öppnar en alldeles ny bok. Böcker är upplevelser,
inspiration och kunskap men också en härlig inredningsdetalj. Slott eller
koja, bibliotek eller läshörna – alla kan inreda personligt med böcker.
Möbler från Sletvoll. Fåtölj: Haven. Soffa: Dublin. (sletvoll.se)
aktivt skogsbruk · 36
Så skapar du höstens
mysiga läshörna
Ett bra läsljus är ett måste. Golvlampan Ogle, med
energieffektiv led-ljuskälla, från Ateljé Lyktan, har
passande nog formen av ett öga. Cirka 4300 kr.
Carl Malmstens Jättepaddan är en
svensk klassiker. Finns även utan
nackkudde och kan kompletteras med
matchande fotpall. Cirka 27000 kr.
Ullpläd, Bubbles Edge i 100%
lammull från Klippan Yllefabrik.
Cirka 600 kr.
Fototapet Bokhylla finns att beställa per
kvadratmeter på www.happywall.se
380 kr/m2.
John Kandells Pilaster för Källemo är ett utrym­mes­
efektivt alternativ för dig som inte har plats med en
traditionell bokhylla. Pilastern blev stapelvara i svenska
hem under 1990-talet. Cirka 5500 kr.
aktivt skogsbruk · 37
«Ett hus utan böcker är som en kropp utan själ.»
marcus tullius cicero
Från bok – till bok!
1964 bestämde fn-organet unesco vad som kunde klassas som
en bok. Definitionen löd «en icke-periodisk tryckt publikation
bestående av minst 49 sidor, exklusive omslagssidor». Idag är boken
inte nödvändigtvis av papper; e-böckerna och ljudböckerna är här
för att stanna.
Boken som företeelse är tätt förknippad med skogen och träden.
Ordet bok kommer från forngermanskan och dess ord för trädet bok,
bôkiz. Trädslaget användes av romarna som skrivtavlor och senare
som pärmar kring pergamentet. Det finns gott om bokrelaterade
ord som anspelar på skogsråvaran. Codex betyder träkloss på latin
och är namnet på den bokform som vi fortfarande har kvar. Latinets
«liber» betyder trädbast.
Böcker har skrivits på många olika material. I Egypten användes
papyrus som tillverkades av fibrer från säv. Från romarriket och
ända fram till medeltiden användes pergament gjort av djurskinn.
När boktryckarkonsten uppfanns krävdes ett material som var slätt,
ljust och billigt nog att tryckas i stora upplagor. Pappret gjordes av
lump, gammalt tyg upplöst i vatten. Men lumpen räckte inte till
och i mitten av 1800-talet började man göra papper av träfiber i
Tyskland.
Källor: Nationalencyklopedin och Tekniska museets hemsida.
Lästips
Dekorera kreativt & personligt
av Minna Mercke Schmidt
Här får du tips på hur man
binder kransar, buketter och
fixar personliga dukningsdetaljer. Använd med fördel
det som finns i naturen – ängsblommor, vackra löv, kvistar
och kottar.
Sonen av Jo Nesbø
Jo Nesbøs tolfte kriminal­
roman Sonen är på gång.
Än en gång skildras ett Oslo
i de mörkaste toner, där
de mäktiga inom politik,
näringsliv och polis sätter
sig över lagen. Garanterat
spännande läsning!
Hunden som skäms.
Myt eller sanning? av Per Jensen
Hundar har en unik förmåga
att förstå och kommunicera
med oss människor, utvecklad
under årtusenden av nära samliv.
Ta del av de nya rönen kring
hundarnas intelligens och
känsloliv.
Mackor av Jonas Cramby
En kokbok med över 100
recept för dig som verkligen
gillar mackor. Lär dig att
göra en perfekt version av
klassikern club sandwich
eller bekanta dig med mer
exotiska muffuletter.
Så tar du hand om dina böcker
· Böcker ska inte utsättas för solljus eller varma och
fuktiga miljöer.
· Tryck inte ihop böckerna för tätt på hyllorna.
· Undvik att dra i den översta delen av ryggen.
· Öppna tunga böcker på ett bord eller ställ, så håller de bättre och är lättare att läsa.
aktivt skogsbruk · 38
· Använd inte självhäftande lappar som bokmärken.
Klistret missfärgar pappret och drar till sig smuts
och damm.
· Var försiktig när du öppnar boken och se till att händerna är rena. | KLIPPT & GALLRAT
Flis från Sydved värmer Jönköping
Nu har skogsägarna i trakten av Jönköping chansen
att vara med och värma upp hus och hem i Jönköping.
Detta tack vare det fleråriga flisavtal med Jönköping
Energi som nyligen blev klart.
Jönköping fortsätter satsa på fjärrvärme och kommunens
energibolag Jönköping Energi bygger nu ytterligare ännu ett
kraftvärmeverk i Torsvik som planeras vara klart under 2014.
Det nya kraftvärmeverket, som kommer producera både
värme och el, ska eldas med biobränsle som flis, bark, spån,
energiskog och åkerbränslen. Varje år kommer cirka 550000
kubikmeter bränsle tas emot.
– Det innebär att Sydved, främst genom distrikt Jönköping,
kommer förse verket med ungefär en tredjedel av dess behov
av flis, det vill säga cirka 140000 megawattimmar, säger
Martin Hansson, marknads- och försäljningschef på Stora Enso
Bioenergi.
Tryggar avsättningen
Håkan Svensson, distriktschef för Jönköping, tycker det är
mycket positivt med en stor förbrukare centralt i distriktet.
– Speciellt bra är att det är ett flerårigt avtal som både
tryggar avsättningen för skogsägarnas biobränsle och
möjliggör en långsiktig planering i vårt arbete. Det vinner
båda parter på!
En tredjedel av flisen
I september i år tecknade Sydveds samarbetspartner Stora
Enso Bioenergi ett flerårigt flisavtal med verket.
Vad är fjärrvärme?
Fjärrvärme är hett vatten som produceras i en central
anläggning och distribueras i rör i ett lokalt energisystem,
för att värma upp bostäder och andra lokaler.
Det är en energieffektiv uppvärmning med låg miljöpåverkan. I produktionen används exempelvis rester från skogen,
som toppar och grenar, träavfall och annat biobränsle samt
överskottsvärme från industrier.
I Sverige är den vanligaste uppvärmningsformen fjärr­
värme. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms
med fjärrvärme.
Nyfikna nykomlingar
nyfikna nykomlingar var tillsammans med
utforskar omvärlden och prövar sina vingar
de rätta lösningarna i årets sommarkryss.
Först öppnade rätta svar fick vi av Sven Bengtsson från Röke som
vann en sekatör från Fiskars. Kanske passande till till höstens
beskärningar av träd och buskar? Lottlösa blev inte heller Runebert Johansson, Svängsta, Ragnhild Skyrman, Motala, Ingegerd
Ringström, Lidingö samt Jens Törnmarck, Askersund, som vardera
vann ett hopvikbart sittunderlag.
Så många människor jobbar inom skogsnäringen. Drygt 16 000
jobbar inom skogs­bruket och resten finns inom massa- och pappersindustrin, snickeri- och skivindustrin, sågverksindustrin samt
förpacknings- och annan pappersvaruindustri.
aktivt skogsbruk · 39
Äppeldrömmar
foto: Mats Widén
aktivt skogsbruk · 40
| SÖTT & SALT
y
{ recep t: Äppelfabriken }
Härliga äppeltider stundar i höst. Låt familjen smaka på en spröd smulpaj med
hem­lagad vaniljsås eller överraska med en läcker äppelkaka. Här bjuder Äppelfabriken
på en oemotståndlig äppelnötdröm.
Äppelnötdröm
8–10 bitar
fyllning
4 st gravensteiner
2 msk smör
2 msk råsocker
1 msk kanel
Skala, kärna ur och klyfta äpplena. Smält
smöret och tillsätt socker och äppelklyftor.
Låt steka några minuter. Pudra över kanel
och ställ åt sidan.
kaksmet
100 g smör
1 ½ dl mjölk, 3 %
3 ägg
3 dl råsocker
4 dl vetemjöl
1 msk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
150 g mandelmassa, grovriven
1 tsk kardemumma, nystött
200 g blandade nötter och mandlar
Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret
och tillsätt mjölken. Vispa sedan socker
och ägg pösigt. Blanda ner smörmjölken i
äggblandningen.
Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver
i en skål och sikta ner det i smeten. Rör till
en jämn smet. Blanda till sist ner mandel­
massa och kardemumma.
Häll smeten i en rund form med lös­
tagbar kant, cirka 26 cm i diameter. Lägg
äppelklyftorna på smeten, strö över nöt­
terna och sätt sen in kakan i ugnen. Baka
i nedre delen av ugnen 50–60 minuter.
Känn med en sticka. Kakan ska fortfarande
vara något geggig i mitten så att den sjun­
ker ihop lite när den har svalnat.
Så tar du vara på äppelskörden
Redan bakat många smulpajer och äppelkakor? Här tipsar vi
om vad du också kan göra med dina äpplen.
Äppelklyftor i lag. Skala och klyfta äpplen. Koka försiktigt i socker­
lag. Frys in och använd till pajer eller servera klyftorna varma med
glass till.
Lagra äpplena. Välj ett svalt, fuktigt och mörkt ställe (som källare
eller garage). Linda gärn in äpplena i silkes- eller tidningspapper.
Lägg dem sedan i en låda eller kartong.
Torkade äppelskivor. Torka äppelskivor på stång i ett mörkt, torrt
utrymme. Eller torka i ugn på 100 grader, tar cirka 2–4 timmar.
Juice med råsaftcentrifug. Med en råsaftcentrifug kan du snabbt och
enkelt göra egen färskpressad äppeljuice.
Musta frukten. Lämna in äpplena till ett musteri. Vill man bevara
musten mer än en vecka så fryser man ner den eller låter den bli
pastöriserad och får den förpackad på bag-in-box.
äppelfabriken är en inspirerande bok för
dig som tycker om äpplen. Läckra recept på
äppelkakor, chips, äppelmarmelad och annat
äppelgott blandas med fakta om äppelsorter,
mustning, beskärning med mera. Författare
är Katarina Ångström Isacsson och Lars
Ångström från företaget Äppelfabriken.
Mats Widén har fotograferat. Finns för
209 kronor på bokus.com
aktivt skogsbruk · 41
KLIPPT & GALLRAT |
Möt Ulrika Kraft Stenlund
Ny vd på Munksjö Aspa Bruk
Aspa Bruk har en stabil grund att stå på och ljusa
framtidsutsikter, men självklart kommer det inte gratis.
Det säger Ulrika Kraft Stenlund som sedan maj i år är
ny vd på det anrika bruket.
Ulrika Kraft Stenlund kommer närmast från Stora Enso i Hyltebruk, där hon var 16 år inom produktion och utveckling. Från
2008 var hon utvecklingschef och medlem i ledningsgruppen.
Vad fick dig att tacka ja till denna VD-tjänst?
– Jag ville få använda mina kunskaper och min kompetens fullt
ut och var sugen på en förändring. Jag har känt till Aspa Bruk
länge och hade en mycket positiv bild av Munksjökoncernen, så
när denna möjlighet kom fanns det ingen tvekan.
Hur har första tiden varit?
– Innehållsrik, intensiv och mycket inspirerande! Jag har lagt
mycket tid på att lyssna på mina medarbetare på Aspa Bruk
och sätta mig in i vad som har gjort Aspa Bruk till vad det är
idag. Aspa är ett effektivt bruk och jag har uppmärksammat
att det är många som lägger ner stort engagemang för att få
allt att fungera. Nu ska jag se till att vi fortsätter att utveckla
vår fabrik, hitta smarta lösningar och vårda nuvarande såväl
som nya kunder.
Vad tänker du om Aspa Bruk för framtiden?
Aspa har en stabil grund att stå på med ljusa framtidsutsikter,
men självklart kommer det inte gratis. Det kommer krävas hårt
arbete av mig tillsammans med alla andra på Aspa Bruk.
Ulrika Kraft Stenlund, 41 år, bor med man och två
söner i Motala. Fritiden tillbringas helst med storfamiljen, hundar och katter på gården i Småland.
Catwalk med cellulosakläder
Det går att kombinera hög kvalitet, snygg design och hållbar
utveckling, enligt Skogsindustrierna och Teko, Sveriges Textiloch Modeföretag.
På Almdalsveckan i somras visades en mängd innovativa och
lekfulla kreationer på catwalken. Här fanns bland annat en klänning av Wettex-dukar och kläder av pappersgarn.
– Vi vill visa den innovationskraft och potential som finns inom
industrin och som många gånger är driven ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi väljer att göra detta, dels genom ett seminarium och
politisk debatt, dels genom att visa upp material på ett lekfullt
sätt genom en modevisning, säger Elin Lydahl, på Teko. Modevisningen fokuserade på tre områden: smarta textilier
med inbyggda funktioner, material som använder nya råvaror
och miljövänligare processer samt återvunna material.
aktivt skogsbruk · 42
foto: Tori (Vika Im) och Inventia
Vad sägs om en kjol av granbarr, 3d-printade plagg av
cellulosa eller kläder av pappersgarn? På Almedalsveckan
i somras bjöd Skogsindustrierna tillsammans med bland
andra Teko på en uppmärksammad modevisning.
LINGON
| SKOGSLIV
foto: Kerstin Jonsson
[Vaccinium vitis-idaea]
{ tex t: Annsofie Öhman }
Lingon med sina röda klotrunda bär ligger oss svenskar varmt om hjärtat.
Både som uppskattad råvara i hushållen och ekonomiskt som det viktigaste
vilda bäret i Sverige.
ingon, som tillhör familjen ljungväxter, är ett ris med
vintergröna, blanka blad och syrliga röda bär. I vissa
dialekter är lingon även kallat kröser eller kröson.
Bäret växer i nästan hela Sverige, ofta i stora bestånd
på näringsfattig hed- och skogsmark. På marker som
har slutavverkats brukar lingonen trivas.
Blommorna, som är klockformade och går i vitt eller ljusrosa,
kommer i maj–juni. Bären mognar för det mesta i september.
Skogens röda guld
Syrligt och hållbart bär
Ökar aptiten?
Lingonet är ett syrligt bär som innehåller det naturliga konserve­
ringsämnet bensoesyra. Det gör att bland annat saft, sylt och gelé
med lingon håller sig länge utan tillsatser.
Det var särskilt värdefullt förr i tiden när sockret var både dyrt
och svårt att få tag på. Ett enkelt sätt att bevara lingonen var att
lägga bären i en kruka och sedan bara hälla vatten över. Lingonen
åts ofta med mjölk, eller så gjorde man sylt eller saft.
Lingonen har inte bara en lång historia som råvara i hushållen,
utan är också ekonomiskt och kommersiellt det viktigaste vilda
bäret i Sverige.
Förr i tiden var lingonplockning en viktig inkomstkälla för bön­
derna. Ett gott lingonår kunde man få mer pengar från lingonen
än från jordbruket. Idag exporterar vi stora mängder lingon, främst
till Tyskland. Inte för intet har lingon kallats skogens röda guld…
Inom folkmedicinen har lingon använts främst som bakteriedödande
medel. Bladen har också använts till te för att lindra blåskatarr
och andra urinvägsinfektioner. Det sas också att bären kunde öka
aptiten, inte minst hos barn. 
Posttidning B
Ny adress för:
Namn
Adress
Postnummer Postadress
Telefon
Ja tack, jag vill bli kontaktad av min lokala Sydvedare för kostnadsfri rådgivning.
Ja tack, jag är ännu inte Sydvedsleverantör men vill gärna få fyra nummer av Aktivt Skogsbruk kostnadsfritt.
Om du ändrat adress, sänd in hela rutan ovan med såväl den gamla som nya adressen till:
Sydved AB, Adressregistret, Box 626, 55118 Jönköping. Alternativt e-posta till: [email protected]
(eller faxa till 036-19 09 27).
foto: Kalle Berggren
N ATU RFE N OM E N
Tromb
En tromb är en kraftig virvelvind som bildas i intensiva cumulusmoln. Karaktäristiskt för tromben är den molnslang, med
diameter från 10 meter till drygt en kilometer, som hänger ner från molnet.
Vindhastigheten inne i en tromb är enorm och i Nordamerika kommer de kraftigaste tromberna (som där kallas tornador)
upp i hastigheter på 140 meter/sekund. Tromberna kan skapa stor förödelse; som fällda träd, bortslitna hustak och dränkta
stränder.
I Sverige är tromber vanligast under sommaren och varje år bildas ett tiotal tromber. De når som mest vindhastigheter
på 75 meter/sekund och orsakar för det mesta begränsade skador, som några nedblåsta träd och avblåsta takpannor.
I folktron trodde man att det var en häxa eller trollkarl som gömde sig i virveln – och för att skydda sig skulle man kasta
en kniv in i tromben så att den trollkunniga fick ett svårt sår.
Sydved AB · Box 626 · 55118 Jönköping · Tel. 01046-380 00 · www.sydved.se