Torsdagen den 23 juni 2011
VÄRMLÄNDSKA BRUK
Tipsa Länstidningen Värmlandsbygden om det som händer nära dig. E-posta till adress: [email protected]
Slottsbrons sulfitfabrik 1899-1974
75-årig fabriksera skapade ett helt samhälle
ED (VB)
Ur ett gammalt protokollsutdrag av år 1897
framgår, att intresserade personer med disponent G T Lindstedt
vid Billeruds AB i Säffle i spetsen, beslöt att
anlägga en sulfitfabrik
på Strands egendom i
Eds socken i södra
Värmland.
Med hjälp av Stall
Blåtomtens travkunskaper bjuder
Värmlandsbygden
på ett systemtips
inför helgens V75tävlingar. Häng med
oss…
V75 11-06-26
Stall Kalmartravet
Blåtomten
Stall Blåtomtens tips
inför söndagens V75 på
Kalmarravet
Lindstedt tyckte att fabriken skulle få namnet Slottsbrons sulfitfabrik, men tätorten Slottsbron låg ju på den
tiden på andra sidan Slottsbrosundet – på Grumssidan
och där regerade patron Esping. Därför fick Lindstedt
till patron Carl Esping anhålla om tillstånd att kalla anläggningen för Slottsbrons
sulfitfabrik.
Eftersom det inte förelåg
någon konkurrenssituation
med patrons företag Slottsbrons Ångsåg, gav han sin
tillåtelse.
V75-1: 4
Kommentar: Nr. 4 Sanity
vann på ett fint sätt från
ledningen sist och blir spik
i den första avdelningen.
V75-2: 1, 9
Kommentar: Nr. 1Mucle
Spirit kommer förhoppningsvis till ledningen från
sitt innerspår men riskerar
att få lite tryck från utvändiga hästar. Tar även med
Nr. 9 Dollar Access som
får smygloppet.
V75-3: 1, 9
Byggnationen
Arbetet med fabriken påbörjades i november 1897
och framskred med stor hastighet. Den 17 februari 1899
kördes fabriken igång. Ingenjör Oskar Lindstedt blev fabrikens första driftchef och
hans far G T Lindstedt blev
disponent för det nybildade
bolaget Slottsbrons Sulfit AB.
En del svårigheter uppstod
i början. Bl a visade det sig att
en del maskiner inte fungerade utan måste bytas ut.
Dessutom var personalen
otränad för fabriksarbete.
Det var mest ungdomar i åldern 20-30 år som sökte sig
dit. Belysande är att en av
maskinförarna kallades för
”gubben i pappsalen” – han
var 40 år. Ändå tillverkades
första året 4 700 ton massa.
Något större anspråk på massakvalitén fanns inte, utan
massan kunde lätt säljas. Den
förädlades sedan av kunderna
till tidningspapper, omslagspapper och påsar.
Expansionen
År 1904 övertog Billeruds
AB hela aktiestocken i Slottsbrons Sulfit AB och 1907
blev bruket en del av Billerud
AB. Detta skedde samma år
som Christian Storjohann
blev disponent i Billeruds
AB.
Den riksbekanta spritfabriken byggdes upp på bruket
1918-1919. Vid tillverkning
av sulfitmassa bryts cellulosan delvis ned till socker.
Genom att neutralisera den
Slottsbrons sulfitfabrik 1957 med Gruvöns bruk i bakgrunden. Vid hamnen ligger en båt och lossar eller lastar. För att båtar
ska kunna komma ut eller in måste både järnvägsbron och landsvägsbron öppnas. Sedan bruket lagts ned är broarna inte
längre öppningsbara.
sura luten kan detta socker
jäsas till etylalkohol. Den årliga volymen var ca 5 miljoner liter 95% sprit och den
sändes sedan till Reimersholm med tankvagnar för att
raffineras till dricksprit. Denna sprit kunde ibland vara till
stor glädje för många slottsbrogubbar, men också till
sorg för många fruar. Det
ryktas om att en del termosflaskor fylldes med sprit
under nattskiften, efter att
kaffet var urdrucket.
Ständig förändring
Sulfitfabrikens journaler
och verksamhetsberättelser
visar åren igenom fabrikens
ständiga förändring. I början
på 1920-talet företogs en
genomgripande modernisering av fabriken som blev
mycket omfattande.
Men den allra viktigaste
händelsen inträffade 1925 då
tillverkningen lades om från
pappersmassa till blekt massa
för konstsilketillverkning
(dissolvingmassa). Enligt välgrundade källor producerades under 1930-1950- talet
världens finaste konstsilkemassa vid Slottsbrons och det
närbelägna Kyrkebyns sulfitfabriker.
1967 upphörde fabrikens
eget renseri, den avdelning
där veden tas emot, barkas
och huggs till flis. Vedförsörj-
ningen sköttes istället från
det närbelägna Gruvöns
Bruks nybyggda centralrenseri. Flisen blåstes därifrån i en
1 640 meter lång rörledning
till kokeriet i Slottsbron. Det
fanns en viss skepsis mot detta. En historia i detta
sammanhang handlar om en
”gubbe” i Slottsbron, som
fick höra talas om att flisen,
som blåstes iväg, aldrig stötte
rörväggarna. Hans reflektion
var då:
”Men varför byggde di
denne långe rörledninga, när
dä ändå inte stötte röre. Di
kunne väl blåse flisa direkt utta rör”.
21 juni 1974 sattes punkt
för en 75-årig fabriksera i
Slottsbron. Årsproduktionen
av dissolvingmassa var då
60 000 ton. Som mest hade
fabriken haft 348 anställda,
varav ett tiotal var kvinnor.
Skälet till att bruket lades ned
berodde främst på två saker:
Fabriken saknade anläggning
för kemikalieåtervinning och
var därmed en av Vänerns
största förorenare. Dessutom
kunde svensk silkemassa som
tillverkades av ved, inte konkurrera ute på världsmarknaden med syntetiska fibrer baserade på andra råvaror.
Samhällslivet
Slottsbrons samhälle uppkom först i samband med att
Kommentar: Nr. 1Lavec
Kronos och Nr. 9 I Won’t
Dance är två fina hästar
som bör ha god chans att
ta hem Kalmarsundpokalen för högsta klassen.
V75-4: 1, 2, 3, 6, 9, 11
Kommentar: Som vanligt
svårt i lägsta klassen. Provar att strecka på lite
grann. Men alla värmlänningar bär ta med Nr. 1
Wicklow Boko som tränas
i Ransäter.
V75-5: 3, 4
Sven-ingvars i Grums Folkets Hus 3 oktoer 1961 vid Gruvöns bruks 30-årsjubileum. Fr v Sven Svärd, Rune Bergman,
Sven-Erik Magnusson och Ingvar Karlsson. Som kuriosa
kan nämnas att de två sistnämnda fortfarande är tjänstlediga från Slottsbrons sulfitfabrik.
sulfitfabriken uppfördes.
Själva fabriken byggdes på
hemmanets Strands ägor. I
och med detta steg befolkningens antal i den lilla byn
kraftigt. 75 personer 1895,
675 st 1915 och 875 personer år 1945.
Idrotten och musiken har
gått som en röd tråd genom
Slottsbrons historia under alla år. Få idrottsframgångar
har engagerat och fascinerat
oss värmlänningar som
Slottsbrons IF s framgångar i
bandy på 1930-1950-talet.
”Blåtomtarna” som laget kallades, figurerade då i sex SMfinaler och hemförde fyra
svenska mästerskap.
År 1903 bildades Slottsbrons Hornmusikkår och
musikkåren är fortfarande
(2011) verksam. Många orkestrar har passerat revy i
samhällets historiebok. Den
mest kända av dessa är SvenIngvars, vilken bildades 1956
och som har blivit en institution i svenskt musikliv.
Text:
HASSE OLSSON
Referenser: ”Papper och
Massa i Värmland” av Lennart Stolpe, Carl Håkansson,
Lennart Källén, Hasse Olsson, Alf Svensson.
www.varmhist .se
Kommentar: Lärlingslopp
och lite mindre kända
kusknamn. Nr. 4 Global
Midnight är en fin men
orutinerad häst med bara
tre starter. Tar även med
Nr.3 Muscles Girl och Nr.
7 La Noire La Dame.
V75-6: 2
Kommentar: Spikar Nr. 2
Staro Divine som tidigt
sitter i ledning och sedan
är detta lopp avgjort.
V75-7: 9, 11, 13, 14
Kommentar: Långlopp
där vi tar med den bästa
från varje volt samt Nr. 13
Nino Coger.
Systemet är på 288 rader
och kostar 144 kronor.
Lycka till!