1. No category

nr 3 2011
Linerbladet
E N T I D N I N G F Ö R A N S T Ä L L D A V I D S M U R F I T K A P PA K R A F T L I N E R P I T E Å
GPS
styr
massaveden
Ser fram
mot driftstarten
– Sidorna 6-7 –
– Sid 8-9 –
a
Facken har
utmanat oss i
ledningsgruppen
och utmaningen är
antagen. – Sid 2 –
”MÅNADSLÖN, KVÄLLEN SKÖN”
– sidan 15 –
L I N E R B L A D E T
Sommar, semester, storstopp
och jubileumsdags
I Dirks frånvaro inför pressläggningen
av Linerbladets sommarnummer har jag
fått äran och uppdraget att skriva några
rader till sidan två istället för Dirks sedvanliga ”editorial lines”. Jag skriver om
vad som känns mest närliggande och
angeläget och det är vad som står i
rubriken: sommar, semester, storstopp
och jubileumsdags.
Ständiga förbättringar och utveckling är
något som alltid måste finnas med i vårt
vardagsarbete.
Och till alla pensionärer som läser detta: utan era insatser hade fabriken givetvis inte varit vad den är idag och vi hoppas att vi har möjlighet att ses i samband
med Öppet Bruk som planeras under
2012.
Efter den stora organisationsförändringen som är genomförd och till stor
del i hamn, så kan vi alla behöva ladda
våra batterier och hur gör man det bäst
om inte under våra korta sommarveckor
där vackert väder förhoppningsvis
sammanfaller med semesterdagarna.
För många i vår organisation kommer
tankarna under sommaren och semestern ofta att gå till det kommande storstoppet och för många har även tidpunkten och längden av semestern
styrts av stoppets datum.
Manuel Knight kommer att tala till alla
anställda på fredag den 12:e augusti, ta
chansen att lyssna på honom! Jag har
hört honom ”live” för några år sedan
och han lämnar ingen oberörd.
Sedan jag hörde honom har han gjort
ett sommarprogram i radion och varit
med i sommarpratarna på TV. Hans speciella bakgrund och levnadsöde gör att
man lyssnar och tar till sig hans budskap.
Han kommer säkert att beröra sånt som
har koppling till ansvar, engagemang,
respekt och omtanke, saker som vi
diskuterat inom ramen för AERO och
som också blir ”stommen” i vår värdegrund. Arbetet med AERO kommer att
fortsätta under de närmaste åren.
Jag har lyssnat på genomgångar om
pannjobbet och jag har börjat förstå hur
komplicerat jobbet är och hur viktigt det
kommer att vara med ett säkert arbetssätt för att klara ett olycksfritt stopp.
Även om huvuddelen av pannjobbet
utförs av entreprenörer så är det lika viktigt att säkerheten alltid sätts i främsta
rummet. Stanna till, tänka efter en stund
och sen göra jobbet verkar vara ett alldeles utmärkt förhållningssätt. Stop Think - Go. Ett olycksfritt stopp som
går efter tidplan och en uppstart utan
komplikationer är vad vi alla hoppas på.
Att vi mitt i stoppet, i stort sett alla tillsammans, ges tillfälle att fira en jubileumsfest för fabrikens första femtio år,
(även om det egentligen bara är fyrtionio), känns jättespännande. Det är ju
inte bara en fest för att fira ett antal år,
det är ju faktiskt läge att tänka till om
2
ANN-HELEN THYNI, PERSONALCHEF
a Jag har hört
honom ”live” för
några år sedan och
han lämnar ingen
oberörd.
fabriken som fortfarande ”står pall” och
som intar en tätposition i sin klass.
Att vi är störst i Europa på kraftliner,
och att vi hittills lyckats behålla den positionen, är ingen slump: det är resultatet
av ett mångårigt och medvetet arbete.
De som inte känner till vår verksamhet
kan tro att vår verksamhet är statisk och
ser lika ut år efter år. Inget kan vara mer
felaktigt, om inte ständiga förändringar
och anpassningar till en föränderlig omvärld gjorts under årens lopp hade förmodligen ingen femtioårig fabrik funnits
att fira.
På lördag den 13:e augusti lär det visst
bli tävling mellan fack och företagsledning i Badhusparken; facken har utmanat oss i ledningsgruppen och utmaningen är antagen. Åtminstone några i
Ledningsgruppen kommer att lägga sig i
hårdträning inför vad som komma skall.
Med ovanstående i tankarna önskar jag
Er alla en riktigt skön sommar.
Ann-Helen
L I N E R B L A D E T
– Hittills verkar
livet som
holländare bra
Dags för nya utmaningar! Min karriär i södra England blev precis ett
år lång. Egentligen var det inget jag
helt och hållet planerat, utan det
bara föll sig så. En möjlighet att
avancera till en mer utmanande och
inom gruppen ska besökas. Än
så länge spenderar jag min tid
främst på kontoret för att se
och lära så mycket som möjligt. Det är nästan som att vara
tillbaka i skolbänken igen när
allt som finns att veta om kartong ska pluggas in.
teknisk roll inom gruppen dök upp
och jag funderade inte länge innan
jag tackade ja.
Denna nya möjlighet har tagit mig vidare ut i Europa och nu befinner jag mig i
Nederländerna. Paper Division har bytts
ut mot Corrugated Division och Maidstone har bytts mot Groningen.
Min nya arbetsplats ligger ungefär
40 minuter fran Groningen, nämligen i
Hoogeveen och Smurfit Kappa Development Centre. Där ingår jag i det team
som arbetar med att ge teknisk support
till SKG:s största kundkonton i Europa.
Vi arbetar tillsammans med Pan European Sales (som sitter vid huvudkontoret i Paris) där vår huvudsakliga uppgift är att ge support i tekniska områden som sträcker sig från allt emellan
utveckling av förpackningsdesign till
optimisering av försörjningskedjan.
Klara besked
Under första intervjun med min nya
chef gjordes det klart för mig att detta
inte är ett jobb för en person som värdesätter att exempelvis alltid vara hemma klockan fem, laga middag och sticka
på den heliga fotbollsträningen klockan sju - för olika flygplatser och tåg
kommer främst att vara lokaliseringen
av mitt kontor i framtiden. Detta då
både kunder och tillverkande enheter
Imponerande anläggning
Själva anläggningen är i mina
ögon väldigt imponerande.
Här finns testutrustning och
personal för att kunna stödja
alla enheter och kunder runt
om i Europa inom utveckling,
design och försäljning. Här kan man
exempelvis testa hur en pall med
kartonger beter sig när lastbilschaffisen
bestämmer sig för en skarp höger, undersöka hur en ny design ser ut i affärens
hylla eller om den förpackade tv:n håller
om den råkar falla i golvet etc. Mina kollegor visar stolt runt och berättar med
stort engagemang om arbetet som pågår.
Atmosfären påminner faktiskt många gånger om vad jag är van vid från fabriken i
Piteå.
Välorganiserade
Inte bara atmosfären här på kontoret påminner mig om hemma, utan väldigt
mycket annat. En holländare känns inte
alls långt ifrån en svensk. Men väldigt
långt ifrån en britt. Här är man väldigt
välorganiserade och effektiva. Inom loppet av 15 minuter av min första arbetsdag hade jag dator, tillgång till alla datasystem, mobiltelefon och bil på plats.
Lägg till det också att allt fungerade.
Imponerande. Vet inte ens om jag hade
allt det den dagen jag lämnade kontoret i
England.
Jennie Kaarle i sin nya miljö.
Flyttrutin
Om jag tänker tillbaka på ankomsten till
England ett år tidigare så hade jag det
lite omständigt. Jag tog nog något typ
av rekord i hur mycket otur en och samma person kan ha. Tack och lov har jag
inte alls gått igenom samma pärs vid
ankomsten till Nederländerna. Bankkonto var öppnat inom en vecka och
inflyttad i lägenhet efter tre veckor.
Funderar lite på om det hela beror på att
jag nu har rutin på att flytta till ett nytt
land eller att det helt enkelt bara beror
på landet i sig?
På med träskorna
Hittills verkar livet som holländare bra.
Har ni vägarna förbi Groningen så står
dörren till ”Hotell Kaarle” alltid öppen.
Några tips på vägen: På med träskorna,
upp på cykeln, väj för vindkvarnarna
och njut av tulpanerna!
Behövs ytterligare holländska tips
finns mer att läsa på jeajkeaj.blogg.se
JENNIE KAARLE
3
L I N E R B L A D E T
40 km ny svetsfog i den
renoverade sodapannan
Torsdag den 4 augusti kl.20.00
släcks sodapannan vid Smurfit
Kappa Kraftliner och då inleds det
längsta stoppet i pannans historia,
ett stopp som varar hela augusti
månad och en bit in i september.
Under stoppet ska pannan genomgå
en renovering som bl a innebär 40
km ny svetsfog som ska hålla ihop
de 1 000 ton nytt stål som ska in i
pannan.
– Det är viktigt att nedkörningen och
stoppet av fabriken görs efter den detaljerade plan som finns för att man inte
ska skapa sig problem vid uppstarten.
Har vi lyckats med den delen av stoppet
är förutsättningarna för en bra uppstart
så mycket större. Även tiden efter att
pannan stannats till dess vi överlämnar
den till entreprenören YIT är dyrbar tid;
där vi måste hjälpa YIT att hålla tidplanen med en god samordning av alla
jobb och klara rutiner för avspärrningar,
städning, sophantering och förråd, säger
Urban Lundmark, projektchef.
Tungt jobb
Redan lördag den 6 augusti, två dygn
efter att pannan stoppats, så görs det
tyngsta lyftet under hela stoppet då den
nya ångdomen lyfts på plats.
– Det är möjligt eftersom förstärkning
av pannstativet påbörjas redan under
juni månad med pannan i drift och att vi
har dränerat ut allt pannvatten från tuberna. Den nya ångdomen kommer att
placeras på en ny plats under taket i
pannbyggnaden en våning högre upp
än tidigare. Ångdomen väger 70 ton, är
14 meter lång och har en diameter på
närmare två meter. Materialtjockleken är
imponerande 63mm. Den är större än
den gamla men utgående ånga kommer
4
Urban Lundmark
a Ångdomen väger 70 ton, är 14 meter lång
och har en diameter på närmare två meter.
URBAN LUNDMARK, projektchef, om det tyngsta lyftet under stoppet
fortfarande att ha trycket 58 bar, berättar
Urban Lundmark.
Fem kranar i drift
För att kunna minska stopptiden på fabriken kommer taket på byggnaden att
öppnas före stoppet och under månaden före stoppet rivs det mesta av isoleringen runt pannan bort. Kranarna etableras på området och monteras ihop under de sista två veckorna före stoppet.
Totalt kommer fem kranar att vara i
drift, de två största ska lyfta in och ut
material till pannan genom öppningen i
taket, de tre andra ska lyfta material
inom området.
– YIT har krävt 8 000 m2 i anslutning
till pannan för uppläggning av material,
säger Urban och fortsätter:
– Överblivet material fraktas undan
och läggs upp inne på fabriksområdet
vid virkesinfarten där det kan sönderdelas och transporteras ut. Första veckan går åt till att skrota ut material som
ska bort, sen färdigställs skalet runt
pannan och sist tas det nya materialet in.
Riskfyllt
Inom arbetsområdet krävs ett särskilt
tillträdestillstånd som utfärdas av säkerhetschef Peder Eriksson efter genomgång av en speciellt anpassad utbildning.
– Det är stora risker förknippat med
L I N E R B L A D E T
de tunga och många lyften och det planeras för en speciell typ av varningar i
form av ljudsignaler som ska ha skilda
ljud för de två stora kranarna, säger
Urban.
– Tyngsta lyftet är ångdomen som
väger 70 ton, men nog så besvärliga är
lyften av tubpaket där de största är 21
meter långa och vindkänsliga och de
ska lyftas med precision till trånga utrymmen.
Finsk arbetskraft
YIT som är huvudentreprenör gör hela
sitt jobb med finsk arbetskraft. YIT anlitar i sin tur Bergnäsets Ställningsmontage för ställningsbygge och Isotec för
isoleringsjobbet.
– Bergnäsets Ställningsmontage kommer att ha fyra skiftlag för att klara ställningsjobb dygnet runt under hela stoppet, förklarar Urban.
– Dock kommer inte pannan att se
helt klar ut när den körs igång. Jobbet är
köpt så att allt inte kommer att vara färdigisolerat innan vi tänder och börjar
elda lut i pannan. Isotec kommer att hinna första varvet, sen görs resten under
en treveckorsperiod. YIT kommer att ha
gjort 40 km ny svetsfog innan jobbet är
klart; det allra mesta av detta är dock
gjort före stoppet under prefabricering
av delar. Tre skiftlag har jobbat med
detta i YIT:s verkstad sedan årsskiftet,
berättar Urban Lundmark.
Snabbt jobb ger bonus
I upphandlingen som är gjord mot YIT
finns både bonus och vite vilket innebär
att man kan få mer betalt för jobbet om
man blir klar tidigare.
– Därför måste hela fabriken vara klar
och förberedd på uppstart som om YIT
klarar att genomföra det mekaniska jobbet med full bonus, poängterar Urban
och tillägger:
– Vad som kan påverka när YIT är klara är exempelvis logistik, väder och vind.
Lyften av de 21 m långa tubpaketen måste göras vid mycket låga vindhastigheter.
Ledord
– Vi kommer ”med glädje” att betala ut
bonus till YIT om vi kommer igång tidigare än vad som står i grundtidplanen.
Vad som återstår när YIT har gjort sitt
jobb är utcheckningen av styrsystemet.
Det är 1270 kretsar, funktioner som skall
testas och kontrolleras. Det jobbet får
inte underskattas.
Layout över området. Infärgat med rött ”kräver särskilt tillträdestillstånd”
a Låt StopThink-Go vara
ledord i alla lägen
under dessa intensiva sensommarveckor.
URBAN LUNDMARK, projektchef
– Att ha en god ordning och en bra
planering av det jobbet är grunden till
att vi kommer att starta upp på ett säkert
och bra sätt, säger Urban Lundmark
avslutningsvis, samtidigt som han
framhåller vikten av att detta blir ett
säkert stopp i alla avseenden.
– Låt Stop-Think-Go vara ledord i alla
lägen under dessa intensiva sensommarveckor. En enda olycka påverkar oss
alla.
ANDERS LINDBERG
Infärgat är nya värmeytor och
ny askutmatning.
5
L I N E R B L A D E T
GPS styr hanteringen
på vedplan
Modern teknik gör nu sitt intåg på vedplan där
man med hjälp av positionering via GPS och
terminaler i truckarna kan hålla kontroll på
virkeslagret. Rocs heter systemet som togs i
drift i maj och med vars hjälp både kvalitetssäkring och kostnadsuppföljning kommer att kunna göras på ett bättre sätt.
Varje dygn behövs 150 lastbilar med
massaved för att upprätthålla produktionen vid Smurfit Kappa Kraftliner, massaved som lossas från lastbilar och läggs
upp på vedplan innan den tas in till vedhanteringen för barkning och huggning
till flis. Stora volymer av olika sortiment
ligger på vedplan och att ha kontroll på
lagret är ytterst viktigt för att kunna
säkerställa kvalitet och rätt mix i den flis
som levereras till kokeriet i massabruket.
Gps-position
Uppföljningen utgår från en inventering
där varje virkestraves hörn sätts till en
waypoint, en gps-position, och sedan
mäter Virkesmätningens personal höjd
och beräknar volymen i virket. Kopplat
till vilket sortiment som finns i traven så
skapas en bild av vedplanen i systemet
som beskriver var sortimentet ligger och
hur stor volymen är. Från den utgångspunkten så uppdateras systemet vid
varje lossning av lastbil och vid varje
lyft av virke in på inmatningsborden till
vedhanteringen.
–I varje truck finns en terminal som är
ansluten via ett heltäckande trådlöst
nätverk, säger Per Pettersson, projektledare på IT-avdelningen. Via den terminalen hanterar operatören, d.v.s truckföraren, kontakten mellan vedplan och
system för varje lastbil som lossas och
varje pålastning till inmatningsbord.
lastbilen som är på väg in på området
som en rad i truckförarens terminal,
säger Per.
– Varje trave på lastbilen illustreras
med en ruta på raden och i rutan står
vilket sortiment som finns i traven. När
trucken går fram för att lossa första
traven på en lastbil meddelar föraren
Mätkvitto
– När en lastbil passerar mätstation
skapas ett mätkvitto som matas in i
Virkes-mätningens system, informationen går vidare till Skogsindustrins
Datacentral i Sundsvall och sedan tar vi
den tillbaka till Rocs och presenterar
6
B-G Sandberg är en av truckförarna som också är operatör
i Rocs-systemet
Per Pettersson, projektledare
IT, på sitt kontor med full
överblick över Rocssystemets presentation av
råvarulagret. Skärmen
längst t h visar samma bild
som på truckterminalen;
varje rad i överkant av bilden motsvarar en lastbil och
varje liten ruta är en trave
på bilen.
detta till systemet som via en sensor i
trucken känner när traven är lyft från
bilen. Truckens position är hela tiden
känd via GPS och när föraren släpper
virket på virkestraven känner systemet
av det och räknar upp volymen på rätt
virkestrave.
– Omvänt blir förhållandet när virke
lastas in på inmatningsborden, med
ledning av truckens position i förhållande till vedtravarna och aktiverat av
sensorn i aggregatet räknas rätt volym
av från rätt trave med rätt sortiment.
Upp till tre truckar (normalt en) kan
samtidigt lossa lastbilar samt lasta till
inmatningsbord.
– Truckförarna har i terminalen även
tillgång till webkameror placerade på
ii
L I N E R B L A D E T
Lastbilar i kö för att lossas är
en vanlig syn på vedplan.
ii inmatningsborden så att de oavsett var
de befinner sig på vedplan ser när det är
dags att lasta på mer virke till vedhanteringen.
Ger många fördelar
Det nya systemet kommer att innebära
flera fördelar förutom bättre styrning av
flödet vilket påverkar kvalitet på flis och
i slutändan på den färdiga produkten,
kraftliner. Tidigare har vedplan inventerats varje månad, det kommer att ske
med längre och längre intervaller i takt
med att systemet blir inkört. Man ser
även på ett mycket överskådligt sätt hur
länge virke har legat på vedplan och
systemet kommer även att ge information direkt till SAP-systemets inköpsmodul MM (Material Management) där
inköpen av råvaror hanteras.
Per Pettersson utför service på en Rocs-terminal monterad i en
vedgårdstruck
Utbildning
Systemet Rocs används sedan tidigare
på returfiberplan och för hanteringen av
vitmassa-/returfiberbalar och det kommer framledes även att omfatta flistraktorn som hanterar externflis från
sågverken.
Nästa steg blir att hantera alla in/uttransporter som biobränslen, kemikalier,
tallolja, avfall etc.
– Nu håller vi på med utbildning för
vedplan; det är totalt ett 50-tal personer
som ska lära sig systemet, konstaterar
Per Pettersson avslutningvis.
ANDERS LINDBERG
De fyra huvudsortimenten är klen tall, gran, inhemsk björk och
importbjörk. som syns som olikfärgade travar i den bild som
systemet skapar och håller uppdaterad.
7
L I N E R B L A D E T
Urban Nilsson
Roger Öberg
Karina Westlund
Roger Lundmark
Linda Eriksson
PROJEKTGRUPPEN OCH DERAS ROLLER
Linda Eriksson projektledare & key user FICO (80%),
Karina Westlund key user MM (60%), Roger Lundmark
IT-samordning & key user FICO (50%), Roger Öberg
key user FICO och MM (100%).
Siffrorna inom parentes visar hur mycket av sin arbetstid de ägnat projektet.
Kent Lidman saknas på bilden, han sitter med i
styrgruppen och hjälper till i projektet.
SAPprojektet
närmar sig driftstart
Stående Urban Nilsson projektledare från Cap Gemini.
Från Cap Gemini finns förutom Urban även Håkan
Wigren, Erwan Kervennic och Marco op den Kamp.
Ekonomi och inköpsmodulerna tas i bruk vid Smurfit Kappa Kraftliner
TEXT OCH FOTO:
ANDERS LINDBERG
När man pratar affärssystem och säger SAP menar man världens fjärde
största mjukvarutillverkare med 53 000 anställda enligt Wikipedia. Förkortningen betyder ”System Applications and Products in data Processing” och
SAP är idag ett marknadsledande affärssystem bland stora företag och
koncerner.
8
ii
L I N E R B L A D E T
a Det är viktigt att påpeka att alla inköp vid
fabriken inte kommer att hanteras i SAP
LINDA ERIKSSON, projektledare & key user
ii
Smurfit Kappa Group använder SAP och
i slutet av 2010 togs beslutet att även
kraftlinerfabriken i Piteå skulle nyttja
systemet för ekonomi och till viss del
för inköp.
– I december 2010 gick projektet igång
efter koncernbeslutet, säger Linda Eriksson, projektledare vid Smurfit Kappa
Kraftliner, och fortsätter:
– Vi fick en väldigt kort startsträcka
och till skillnad från den inställda insatsen för några år sedan var projektet
nu begränsat till ekonomi och inköpsmodul, d.v.s det som kallas FICO och
MM på SAP-språket.
kan realiseras i det nya och identifiera
glappen däremellan.
–Vi tittade på arbetssätt och system
och generellt har det blivit små förändringar i bägge avseendena, säger Urban.
Urban har varit inblandad i ett tiotal
liknande projekt under sina 13 år som
konsult hos Cap Gemini, dock har inget
av projekten gällt massa och pappersindustrin.
Cap Geminis konsulter är inhyrda av
GSCC som står för ”Group SAP Competence Center” och är det koncerngemensamma centret för SAP.
Kontoplanen
Undantag
–Det är viktigt att påpeka att alla inköp
vid fabriken inte kommer att hanteras i
SAP, understryker Linda. Exempelvis är
alla inköp som görs av underhåll och
projektavdelning undantagna, och kommer att hanteras via Idhammar.
– Inköp av ved och returfiber kommer
att hanteras i SAP och för dessa görs
en nyuppläggning av rutiner eftersom
de tidigare hanterats manuellt. Att hantera inköpen av ved och returfiber i SAP
är en fördel med tanke på den direkta
kopplingen till affärssystemet.
Bättre uppföljning
– SAP är helintegrerat mellan modulerna
säger Urban Nilsson, projektledare från
Cap Gemini. Det innebär att transaktioner går ”rakt igenom” vilket ger bättre
och korrekt uppföljning, bättre rapportering och, inte minst viktigt, likadan
rapportering från alla enheter som använder SAP.
Identifiering av glapp
Projektet startades upp med workshops
där man gick in för att jämföra vad som
fanns i befintliga system med det som
– En stor förändring som berör många är
att hela kontoplanen blir ny, säger Roger
Lundmark, IT- samordnare och key user
FICO.
– Från början körs en översättning
mellan gamla och nya kontoplanen och
sen byter vi definitivt. Vi har funnit fördelar med att ta detta i etapper, säger
Roger. All uppföljning kommer inte att
ske i SAP utan även i andra system där
mer detaljerad information finns att
hämta.
både FICO och MM. Under juni månad
ska allt vara klart, sen är augusti månad
avsatt till utbildning av användarna och
förberedelser för lanseringen.
Utbildningen som ska göras berör ett
70-tal personer runt om verksamheten
med olika funktioner och utbildare blir
olika personer i projektgruppen med
specialkunskaper.
– Konsulterna från Cap Gemini kommer att finnas kvar över det första månadsbokslutet d.v.s september/oktober
och någon gång under oktober månad
avslutas projektet och gruppen splittras.
– Vi går tillbaka till våra vanliga roller,
säger Linda. Men som key users finns
vi naturligtvis kvar i större och mindre
utsträckning och vid behov.
Nära målet
En försiktig optimism kan skönjas från
projektgruppen.
– Vi är tillsammans med Cap Geminigänget övertygade om att vi är nära
målet och att det kommer att upplevas
positivt av användarna när systemet väl
rullar igång.
Reviderad tidplan
Innan projektet drogs igång i dec 2010
gjordes en tidplan som indikerade att
systemet skulle lanseras under juni
månad, tidplanen har reviderats och det
beror på att omfattningen ökat och att
den första tidplanen var en tuff tidplan
med minimala förberedelser.
– Det hade ju varit en fördel om projektgruppens deltagare hade kunnat
jobba 100% med projektet allihop; lika
många 100%:are internt som externa
konsulter hade varit det optimala, säger
Urban.
Tidplanen som nu gäller är att i början
av september tas systemet i drift med
9
L I N E R B L A D E T
Två DME-bilar
på gång till Piteå
Äntligen, ett ord som ligger nära till hands när man inser vad som kommer att hända under
sommaren i Piteå när det gäller alternativa drivmedel. Två splitternya Volvo-lastbilar kommer att
tas i drift och bägge körs på DME, ett CO2-neutralt och fossilfritt bränsle framställt till 100% i
Piteå ur biprodukten svartlut som kommer från massabruket vid Smurfit Kappa Kraftliner.
Den ena bilen kommer att köras av
BurLink i transporterna av kraftliner från
fabriken till Haraholmen och den andra
kommer att gå hos åkaren Yngve Holm
för Sveaskogs räkning med importvirke
från hamnen och med massaved från
terminaler.
Bilen på bilden visades vid kungens första spadtag för Chemrecs
DME-anläggning i Piteå.
10
Kjell Lindqvist (bilden), VD vid BurLink,
berättar historien om deras transportåtaganden mot linerbruket.
– Vi har kört kraftliner från fabriken
sedan 1969 och på den tiden gick transporterna mellan fabriken och kajen inne i
stan, ungefär där Coop Forum ligger
idag, lastades linern på båtar. Från 1973
har transporterna gått till Haraholmen
och bilarna har verkligen förändrats
under åren.
– De containrar vi använder idag är
tredje generationen; från början var det
öppna flak med wireräcken, sen blev det
öppna flak med hydrauliska grindar och
sedan 1993 har vi kört med de plåtcon-
ii
L I N E R B L A D E T
ii tainrar som togs i drift samtidigt med
den automatiska utlastningen.
”Tvekade inte en sekund”
Lindqvists Åkeri och Burmans lastmaskiner som i maj bildade det nya företaget
BurLink har båda haft en medveten strävan att minska utsläppen och att hela
tiden hitta de miljövänligaste alternativen inom transportbranschen.
– När vi fick frågan från Volvo för 4-5
år sedan om vi ville delta i DME-projektet med transporterna till Haraholmen så
tvekade vi inte en sekund, säger Kjell.
– Och nu vi har varit till Göteborg och
sett den mörkblå bilen som vi kommer
att leasa på samma sätt som om den vore
en vanlig dieselbil; vad som är annorlunda är att vi kommer att utbilda alla tio
ordinarie chaufförer på den nya bilen,
och att vi är beredda på att den kan behöva lite speciell omtanke. Utbildning
behövs bl a för tankningsproceduren
som sker med skyddskläder för att undvika att stänk ger kylskador som kan
likna brännskador och man måste även
ansluta en jordning för att säkerställa att
ingen gnistbildning uppstår.
Kortare räckvidd
Service på bilarna sker hos Bil och Traktor i Piteå där verkstan förberetts för de
nya bilarna, och där några servicetekniker fått speciell utbildning. De mest
framträdande skillnaderna mot en vanlig
dieselbil är insprutningssystem och
bränsletank. DME är en gas vid atmosfärstryck och därför är bränsletank och
bränslesystem trycksatt. DME-bilarna
har kortare räckvidd än en dieselbil trots
större tankvolym; man räknar med en
räckvidd på 65 mil vilket innebär tankning efter två skift. En speciell DMEmack är uppförd vid virkesinfarten till
fabriksområdet.
DME-bilarna har inget kraftuttag tillgängligt för en hydraulpump för en kran
eller tipp, kraftuttaget som finns används
för DME-bränslepumpen.
– Avgasröret från bilen visar verkligen
att det inte är en vanlig dieselmotor i
bilen, säger Kjell. Röret går rakt ut på
sidan istället för upp över hytten och
man kan knappt förnimma någon lukt ur
röret med motorn igång.
Värdemätare
I augusti 2012 ska bilen ha rullat 18 00020 000 mil och bli en bra värdemätare för
hur motorn och det nya bränslet fungerat.
Den nya macken för Bio-DME är i Piteå placerat vid virkesinfarten till
Smurfit Kappa Kraftliner.
a När vi fick frågan från Volvo för
4-5 år sedan om vi ville delta i DMEprojektet tvekade vi inte en sekund.
KJELL LINDQVIST, VD BurLink
– Vi vill gärna fortsätta efter att projekttiden gått ut och då finns två alternativ
säger Kjell. Antingen fortsätter bilen
som DME-bil eller så återställs den till
dieselbil, men BurLink ser gärna en
fortsättning.
Miljöinriktade
Burlink har 100 anställda, 40 lastbilar
och 25 maskiner och i företagets policy
ligger att hela tiden se på olika lösningar
som gynnar miljö och säkerhet.
– Vi kommer att i några av våra bilar
prova den Evolution Diesel som Preem
tillverkar med 20% inblandning av råtalldiesel från Sunpine.
– Detta trots att vi är Shell-kunder och
har två tankbilar i vår fordonsflotta som
kör bränsle för Shells räkning. Och i alla
våra nya bilar är alkolås standardutrustning.
BurLink arbetar för närvarande med
ISO-certifiering av företaget i samarbete
med John Backeström, tidigare anställd
vid kraftlinerbruket och då delaktig i
brukets första certifieringar.
ANDERS LINDBERG
11
L I N E R B L A D E T
Tema:
LIVSSTIL OCH
HÄLSA
Doktorns
hörna
U L F
N O R D L U N D
f ö r e t a g s l ä k a r e
Minskat stillasittande
ökar välbefinnandet
Mindre stillasittande och mer
fysisk aktivitet är bra för hälsan.
Bevisen för riskerna med fysisk
inaktivitet är starka. Stillasittande
är även det en oberoende riskfaktor. Att uppmuntra individer till en
aktivare livsstil kan främja hälsa
och förebygga och behandla
många folksjukdomar.
a Enkla förändringar i vardagen
påverkar en individs
energiutgifter positivt och därmed
överviktsutveckling.
1.
Riskerna med otillräcklig
fysisk aktivitet.
Otillräcklig fysisk aktivitet beräknas
förklara minst 22% av ischemisk
hjärtsjukdom, d.v.s hjärtinfarkt och
kärlkramp, 11% av strokesjukdomar,
14% av typ 2 diabetes, 16% av tjocktarmscancer och 10% av bröstcancer
i världen.
2. Rekommendationen för
fysisk aktivitet
Den hälsofrämjande rekommendationen för fysisk aktivitet som Svenska
Läkarsällskapet står bakom lyder:
”Alla individer bör helst varje dag
vara fysiskt aktiva i sammanlagt
12
minst 30 minuter. Intensiteten bör vara
åtminstone måttlig till rask promenad.
Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om
man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten.
De 30 minuterna kan sannolikt delas
upp i tre 10 minuters pass och ändå ha
samma hälsoeffekt. I vardagen kan definitionen intensitet som ger upphov till
lätt andfåddhet och svettning eller ”på
en nivå som medger samtal” användas.
Det är alltså måttlig intensitet som man
säger då. Skattningar från WHO anger
att ungefär halva befolkningen i Europa
är otillräckligt aktiv från hälsosynpunkt
och att en av fem personer är mycket
inaktiv.
SAMMANFATTNING
Även om man följer rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet
och minst måttlig intensitet så fördelas de övriga 23,5 timmarna på lågintensiva aktiviteter. Mer än hälften
av den vakna tiden utgörs av stillasittande. Det finns således en stor potential med enkla förändringar i vardagen
att påverka en individs energiutgifter
positivt och därmed överviktsutveckling.
Genom att minska tiden i stillasittande
kan vi öka energikonsumtionen. Detta
kan exempelvis göras genom att man
byter ut delar av stillasittande tid mot
att stå eller att gå, bland annat genom
att gå och prata med kollegan i rummet bredvid istället för att e-posta,
placera skrivaren en bit från datorn,
stå upp när man pratar i telefon, åka
kollektivt eller att ta trappan istället
för hissen.
Stillasittande är en oberoende riskfaktor. Svenska internationella studier
visar att vuxna sitter i snitt 7-8 timmar
per dag. Det är lika viktigt att minska
stillasittandets tid som att öka fysisk
aktivitetnivå för att förhindra övervikt.
L I N E R B L A D E T
Linerbladet
FÖR 10 ÅR SEDAN
Uppskattat besök där
Jävremuseet jämfördes
med Louvren
Andra veckan i juni hade Smurfit
Kappa Kraftliner besök från Pan
Förutom visning av fabrik och lab fick
de även se vår produktutveckling och
besöka en avverkning ute i skogen.
European Sales. Lars Henriksson,
chef för Product Development Paper
Division, stod som värd och han
berättar här från besöket.
Pan European Sales (PES) är den grupp
inom koncernen som säljer wellpappförpackningar till stora kunder som bl a
Unilever, Pepsico, Nestle. De största
kunderna har anläggningar över hela
Europa och wellpappsidan levererar från
flera olika wellpappfabriker. PES säljer ca
20% av Corrugateds volymer, alltså en
rejält stor kund för oss i Pappersdivisionen. PES har sin huvudbas i Paris
men personalen finns utplacerad på ett
antal platser och agerar över hela
Europa.
Besöket i Piteå gjordes med hela avdelningen, 23 personer, och det var en
avdelningsresa där de fick veta mer om
kraftlinertillverkning, skogsskötsel, lära
sig mer om pappersdivisionen och de
hade även egna punkter på programmet.
De var mycket nöjda med besöket och
vad de fått uppleva, Storforsen, där vi
firade en tidigarelagd svensk midsommar, Jävre Fiskecamp med deras museum m.m. En av deltagarna yttrade när
han gick ut ur museet i Jävre: ”Jag har
sett Louvren och ett antal andra museer
men inget som liknade detta... Fantastiskt!”
Vi kan nog förvänta oss fler besök där
de som var här från PES tar med sig sina
kunder som ett resultat av besöket.
Kombinationen att lära sig om kraftlinertillverkning, egna mötespunkter, uppleva den svenska naturen med strålande
sol och en hjärtlig mottagning resulterade i ett mycket lyckat besök.
Nu är integrationsarbetet i Kappa Packaging i full gång. EU:s myndighet mot
konkurrensbegränsningar hade ingenting
att erinra mot Kappas köp av AssiDomän
Containerboard och Corrugated. Därför
kunde damerna i vår telefonväxel fredagen
den 18/5 svara Kappa Kraftliner - dagen
efter ”closing”.
Tore Persson på Ledarsidan
Månaderna mars, april och maj har alla
inneburit produktion över budget och
under april och maj har inte mindre än sex
nya produktionsrekord slagits.
– Vi har haft väldigt bra flyt genom hela
processen, med bra massakvalitéer och
med fina insatser från både drift och
underhåll, säger produktionschef Per
Swärd.
Redan på 1940-talet startade verksamheten
med fritidsstugor för anställda vid dåvarande Piteåverken som sedan blev Wallboardfabriken. På Fårön arrenderades mark
och fem fritidsstugor uppfördes. Idag har
stiftelsen Assi Fritid anläggningar på
Klubben vid havsbadet, i Ammarnäs och
Nalovardo.
Sedan tre år tillbaka finns en krisgrupp
vid Kappa Kraftliner. Den ska sättas in vid
olyckor av skilda slag.
– Vi utför en kamratstödjande verksamhet.
Det handlar helt enkelt om att finnas till
som medmänniska när en olycka inträffar,
förklarar Hans Sandlund och Peter Eriksson, två av medlemmarna i krisgruppen.
207 630 kronor. Så mycket pengar tilldelades Rolf Westerberg och Per-Erik
Lindgren tillsammans vid den årliga
förslagsmiddagen i företagets matsal.
Men flitigaste idékläckare under 2000 var
en kvinna: Anna Rehnström. Hon lämnade
in hela 22 förslag, av vilka fem belönades.
Torsdag den 3 maj gjorde elkonsulten
Donald Jansson sin sista arbetsdag som
konsult anställd vid Sigma Benima AB.
Under 40 år, med endast ett kortare avbrott, har hans arbetsplats varit Kraftlinerbruket och han har kommit att bli en veteran inom fabriken utan att någonsin ha
varit anställd inom bruket.
Eva Eman har från den 15 maj tillträtt en
tjänst som telefonist/receptionist vid vår
reception. Eva har senast arbetat vid
marknadsserviceavdelningen som försäljningsassistent.
13
linerKRYSSET
L I N E R B L A D E T
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 lotter och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen
skickas till Linerbladets redaktion (Personalavdelningen) senast 15 augusti 2011.
Namn...........................................................................................................................
Adress.........................................................................................................................
Vinnare i LINERKRYSSET NR 2/2011
Stefan K Andersson, 3 trisslotter
Kurt Backman, 2 trisslotter
Ann Hedkvist, 1 trisslott.
14
Tel................................................................................................................................
L I N E R B L A D E T
Du och jag...
...och gamle Noaks ark sjunger Svante
Turesson med sin mjuka melodiska röst.
Bara segla bort mot ett annat land.
Stig Sandberg, vår jaktledare i
Kolergänget, seglade före jul in till
sin skogsarbetarhimmel där det alltid är vårvinter med järnskare och
snön har tinat bort runt träden och inga
ackord finns. Dessa kåddoftande, solgassande dagar då vi högg dagens
ackord tidigt på morgonen innan dagsmejan luckrade upp snön.
Stigs bror, Sten Sture, sade på begravningen: ”Jag har haft mer nytta av dig
som storebror än du haft nytta av mig
som lillebror”. Tunga ord av en arbetare
som många ur det så kallade etablissemanget aldrig skulle komma på att vare
sig tänka eller säga.
Vi arbetade hela sjuttiotalet i samma
huggargäng innan jag började på dåvarande Assi. Skogsstrejken 1974 för månadslön var vi hos Stig och tillverkade
plakat inför demonstrationen för månadslönen som skulle äga rum i Piteå.
Min sambo och Ture Dahlkvists fru tillverkade ett plakat där det stod: ”Månadslön kvällen skön”. Med den gick
de och viftade med en sällan skådad
frenesi under demonstrationen. Jag har
faktiskt aldrig vågat fråga om förhoppningen slog in, men månadslön fick vi.
ur kåsörens
synvinkel
ROLF WESTERBERG
Min livssituation som pensionär präglas av lite varjehanda. Försöker röra mig
så mycket det bara går fast den begynnande värken i höfterna plågar mig bitvis. Skogsarbetarlivet gör sig väl påmint; kanske också allt klättrande och
vandrande på det stenhårda golvet i
fabriken. Då är det kul att vara inblandad i olika skrivprojekt, där får man sitta.
När jag gick i skolan älskade jag uppsatsskrivningar; vill inte säga att kärleken
var direkt besvarad av lärarna. Därtill
var stavfelen alltför många. Numer finns
det ett namn för sådana som har det
problemet, men på den tiden blev man
lite idiotförklarad.
Datorn och stora ordboken som vår son
gav mig i födelsedagspresent är dock en
god hjälp. Vi rustar i huset och följaktligen skall en mängd skräp kastas. Pärmar
fulla av gamla och förhoppningsvis be-
talda räkningar, protokoll från älghundklubben, skogsklubben, brev från min
dotter då hon bodde i Norge.
Dem sparar jag. Från det digra materialet då vi skrev boken den stora
fabriken hittar jag ett brev från Axel
Bengtsson, dåvarande kommunordförande för Piteå stad, till Knut O
Norlin om etableringen av pappersfabriken i Piteå. I brevet skrev Axel helt
frankt att Piteå stad inte skulle resa
några hinder inför etableringen.
Hinder försökte det borgerliga etablissemanget resa mot etableringen, men fabriken kom till och nu är det snart femtio
år sedan och i höst skall Den stora fabriken fira sina femtio år. Ett år för tidigt,
men dock.
Vad har gått rätt och vad har gått fel när
man ser i backspegeln? Visst är det så;
jag personligen tycker det: att vi skulle
varit Svenskägt. Men i stort har de flesta beslut varit till gagn för fabriken. Att
räknenissarna i finansvärlden och politiska schatteringar bidragit till att förskingra stora värden i skog och skogsindustri är ju inget att göra åt.
15
MARKNADSTIDNING B
Linerbladet
941 86 PITEÅ
REDAKTION
Anders Lindberg (ansv. utgivare)
Bo Staffan Johansson
REDAKTIONSRÅD
Anders Lindberg, GunBritt Lindberg
Bo Staffan Johansson, Per Swärd,
Per Jonsson och Urban Lundmark.
FOTOGRAF
där inte annat anges:
Anders Lindberg.
Red. förbehåller sig
rätten att redigera
insända manuskript.
Accidenstryckeriet 2011
Stockholm Marathon
lockade fem
Under fina väderleksförhållanden,
femton plusgrader och solen skymd
av moln, genomförde fem friskusar
från Smurfit Kappa Kraftliner årets
upplaga av Stockholm Marathon.
Totalt startade 16 131 löpare och
det blev 15 471 som fullföljde.
Alla kraftliners löpare sprang i
mål på tider mellan 3:39 och 4:09
vilket är mycket bra jobbat på de
42 kilometrarna i Stockholm.
De som sprang var Stefan Askenryd, Sören Lindkvist, Urban Lundmark, Lars Rönnbäck och Bosse
Johansson.
Grabbarna är redan sugna på en
fortsättning och kommer att gå ut
med en förfrågan om det finns fler
inom företaget som vill satsa och
följa med på nästa års Stockholm
Marathon.
Tack
Ett hjärtligt Tack till företag och arbetskamrater för uppvaktningen i samband med att jag nu efter 44 år vid företaget och
fylld av minnen från dessa år blivit pensionär.
Jag önskar er alla Lycka Till i fortsättningen.
Stig Nilsson
Ett hjärtligt Tack till företaget och arbetskamraterna för blommor och presenter i samband med mim pensionering.
Sune Andersson
Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag.
Stefan Holmdahl
Ett stort Tack till arbetskamrater och företag för uppvaktningen i samband med min pensionering. Ett särskilt Tack till
företagshälsovården för ert stöd.
Svante Johansson
till sist...
En maskin kan göra femtio vanliga människors arbete
– men ingen maskin kan göra en ovanlig människas arbete.