1. No category

Lärarhandledning
d) Maktspelet
Kort sammanfattning om innehållet: Maktspelet innehåller flera
montrar som beskriver brons-, järnålder och medeltidens människors
maktyttringar och skapade förändringar i Vänerlandskapet
220 Introduktion till Maktspelet
Beskrivning och fakta
Bilden visar ”döden spelar schack”, av Albertus Pictor – kyrkomålare
från 1400- talet. Bilden kommer från Täby kyrka i Uppland.
Makt och symboler var återkommande företeelser under förhistorien
och medeltiden (liksom idag). Men hur makten visades såg olika ut
och naturligtvis också hur symbolerna utformades och användes.
Gemensamt för tidsperioderna (brons-, järnålder och medeltid) är att
de består av hierarkiskt uppbyggda samhällen där över- och
underordning fanns. I samhällena fanns också behov av att lägga under
1
sig makt och oroligheter var återkommande. Runt Vänerland
utvecklas symboler i form av hällristningar, gravläggningar och senare
även borgar och kyrkor.
Observera och diskutera: Har någon av
eleverna sett hällristningar? Vad finns det för
likheter idag? Graffiti? Vad för symboler använder
vi oss utav idag för att manifestera att man innehar
makt? Vad finns det för skrytbyggen idag?
230 Brons, klimat och sol
På väggen sitter kopior av bronssköldar (keramik och plast).
I monitorn visas ett reportage om de 17 bronssköldar som 1985
upptäcktes av en lantbrukare på Kållandsö. De är för Sverige ett
unikt fynd. Varför de har blivit nedlagda och av vem går endast att
spekulera runt, men en tolkning är, eftersom att de är för tunna för
att ha använts i krig, att de har använts i ett religiöst sammanhang där
dåtidens präster offrade sköldarna till gudarna.
Se dioramat och berättelsen intill om bronsåldern. Kanske lades
sköldarna i viken som offer för gynnsammare väder? (Se även 240
Golvmonter 1)
Beskrivning och fakta
Bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr) är en period då klimatet förändras.
Pollenanalyser visar att klimatet är några grader varmare under
bronsåldern. Detta påverkar levnadssättet och näringarna. Bronset
var en prestigevara som användes för att visa makt och i religiösa
sammanhang. Det är också då som människor i större utsträckning
börjar bosätta sig vid Vänern, främst vid Vänerns norra och västra
vattenområden, men också längst ut på Värmlandsnäs, på Kålland och
Kållandsö. Med sina båtar som nu blivit betydligt större och mer
stabila vågar de sig också allt längre ut på Vänerns vatten. I Värmland
på Värmlandsnäs har ett stort fynd gjorts av bronssvärd, armringar
m.m. av brons. Föremålen är alla nedlagda på en plats som anses ha
varit våtmark under bronsåldern.
Brons är en legering av 90% koppar och 10% tenn - ingen av dessa
metaller bröts vid denna tid i Sverige. Brons importerades av Europas
dåtida elit med vilken man måste ha haft täta kontakter. Vid Vänern
finns flera tydliga exempel på dessa kontakter: hällristningar vid
Flyhov visar skepp vilket tyder på handel. (Bronsålderns hällristningar
2
föreställer ofta skepp av medelhavstyp och mycket tyder på ett livligt
utbyte med etrusker, folk i det som idag heter Italien).
Under bronsåldern utvecklas ett symbolspråk som är gemensamt för
stora delar av Europa. Symboler i form av solhjul, skepp och
människofigurer är återkommande. Förmodligen var närheten till
vatten; både hav och sjöar mycket viktig. De kommunikativt belägna
hällristningsområdena kan ha fungerat som viktiga maritima portar,
transitzoner och hållpunkter för vägarna till havs och fungerat som
säsongsvisa samlingsplatser för olika slags sociala, rituella och
praktiska handlingar.
Bronsålderns människor har haft solen som en av sina stora
symboler, avbildad i alla tänkbara sammanhang, på hällristningar och
kultföremål av brons, på vapen och smycken – men även på vanliga
bruksföremål.
Under bronsåldern byggs också monument i form av stora rösen ensamliggande, ofta vattennära på krön. De fungerade som
riktmärken i landskapet. Ett sådant röse är Skalunda högen som är
Västergötlands största hög med sina 7 m, 65 m runt om. På
Värmlandsnäs i Värmland finns en rad långrösen som också ingår i
samma symbolspråk; stora monument som är synliga i landskapet.
Observera och diskutera: Fundera kring vad
vi har för gemensamma symboler idag. Har
kompisgänget gemensamma symboler? Har
landet man bor i gemensamma symboler? Finns
det internationella symboler?
240 Golvmonter 1 – Bronssköldarnas historia
Monter i golvet: innehåller lerblocket som sköldarna grävdes fram ur.
Beskrivning och fakta
Man tror att sköldarna kan ha använts i kult varvid de offrades i den
grunda viken till gudarna. Motsvarighet finns närmast i Mellaneuropa,
Österrike. Man har också hittat liknande sköldar i assyriska palats
vilket antyder om att människorna var i kontakt med omvärlden.
Undersökningar gjorda i samband med fyndet av sköldarna visar att
Kållands landskap under bronsåldern präglades av kärr, sund och
vikar, öppna fuktiga ängsmarker, sumpskogar, vattensjuka odlingsytor
och skuggiga lövskogar. Stora delar av nuvarande Västergötland var
3
täckta av ädellövskog. 600 f Kr förändras klimatet och temperaturen
sjunker.
Kylan tvingade folket att bygga stallar för djuren att vistas i vintertid.
På så vis blir det också enklare att samla gödsel och jordbruket
ändrar karaktär och rationaliseras. Klimatförändringen drev folk att
söka sig till nya områden vilket också påverkade naturen.
Befolkningen i Sverige var vid denna tid ännu liten, enligt uppskattning
rör det sig om långt under hundra tusen. Det blev också viktigare att
hävda rätten till marken och jorden och att kontrollera handelsutbyte
och kommunikationer. Närheten till vattnet vara av stor betydelse
för vardagsekonomin såväl som för det sociala och politiska
maktspelet i samhällets topp.
Observera och diskutera: På vilket sätt kan
man se det politiska spelet i samhället idag? Kan
man se en förändring på grund av
klimatproblematiken vi står inför idag? Vad finns
det för sociala spel, vilka äger vad och hur ser det
ut?
225 Järnet och drakguldet
Monter: Glaspärlor, del av kniv, del av kam, nitar, spikar – funna i
gravar i Sunnerby. Fynden är från slutet av järnåldern.
Bildspel i golvet: av utgrävning av medeltida grav i Sankta Katharinas
kapell, Sunnerby
Diorama över en gravfästelse likt den i Sunnerby
Beskrivning och fakta:
Järnåldern brukar man säga varade från 500 f.kr till 1050 e.kr.
Järnåldern delas upp i äldre och yngre järnålder. Till äldre järnålder
hör förromersk och romersk järnålder och till yngre järnålder hör
vendeltid och vikingatid. Under järnåldern sker stora och
omvälvande samhällsförändringar, befolkningen växte och det var
ibland orostider där folkvandringar skedde samt att omfattande
krigsbyten offrades i mossarna till gudarna.
Vi har ännu inga säkert daterade fynd av Vänerskepp från denna tid,
men helt säkert fanns de här. Under järnåldern fanns en begynnande
järnexport men också handel med fjärran länder. På Kållandsö,
Sunnerby, har man hittat en gård från vendel/vikingatid (600-1050
e.kr) och i lerjorden har man grävt fram bronsspännen, pärlor och
tidiga handelsvaror från Bysans och Samarkand. Befolkningen ökade
och satte allt fler avtryck i landskapet, såväl på land som under
4
vattnet. Odaterade fasta fiskeredskap och möjliga hamnanläggningar
har hittats från denna långsträckta period. Ovan jord utgör runstenar
och gravhögar minnesmärken.
Skvaltkvarnen tas i bruk, liksom årdern av järn som var en lättare
föregångare till plogen. Till skillnad från en plog vänder årdern inte
jorden. Istället ristas marken kors och tvärs för att jorden ska bli
lucker och bra att odla i. Detta resulterade i ytterligare
effektiviseringar av jordbruket. Man odlade framför allt råg, vete och
korn, men även havre, lin, kål, bondbönor och ärtor.
Gravar av monumental karaktär har genom historien använts som en
symbol för makt. Att bygga en storhög krävde att den som lät
uppföra högen kunde samla människor under sig som ställde upp med
manskraft i själva byggnationen. Under järnåldern utövades makt på
det personliga planet och genom allianser på olika samhällsnivåer. Det
räckte inte att den som skulle begravas i storhögen haft hög social
status och en ledande position i samhället, även den som lät uppföra
gravhögen var tvungen att ha förmågan att överta den ledande
samhällsställningen. Själva gravbyggandet är därför också en
maktdemonstration.
I Vänerbygden finns endast ett fåtal storhögar från järnåldern och
tydligt är att det var få förunnat att få ett stort gravmonument rest
över sig. Detta tillsammans med de rika gravgåvor som man finner i
storhögar gör att forskare menar att det var den ledande eliten, så
som kungar, drottningar och hövdingar, som blev begravda i denna
typ av gravar.
De monumentala gravarnas placering i landskapet vittnar därför om
var den ledande eliten bodde och var verksam. Gravar av detta slag
tillsammans med stora gravfält och runstenar är de fornlämningar
synliga ovan mark som för oss idag kan berätta om maktens landskap
drygt 1000 år efter det att de uppfördes.
(Se Dioramat och läs berättelsen om händelsen.)
Utgrävning
av
Kungshögen
i
Sunnerby.
Arkeologer från Vänermuseet arbetar med att gräva ut en
monumental storhög från 600-talet e Kr kallad Kungshögen.
Kungshögen är ca 20 meter i diameter och ligger på ett gravfält invid
Ullersund i Sunnerby på Kållandsö i Vänern.
Endast en mycket liten del av högen har ännu undersökts, men
graven visar redan på ett mycket komplext och intressant innehåll.
Stora gravhögar av det slag som Kungshögen utgör är normalt inte
föremål för arkeologiska utgrävningar i dagens Sverige. 100 år av
5
grävlingaktivitet i högen avgjorde dock saken och det var nödvändigt
att företa en undersökning av den nu innan grävlingarna grävt sönder
hela graven. Utgrävningarna av Kungshögen erbjuder därför en unik
möjlighet att idag med egna ögon få se hur en sådan grav ser ut inuti!
I Kungshögen har de kremerade resterna efter en vuxen individ
påträffats i centralgraven. Med sig har denna person fått bland annat
en exklusiv importerad glasbägare samt massiva djuroffer av hästar,
hundar, kor, gris och får. Gravmonumentet i sig tillsammans med de
offer och gåvor den döde fått vid begravningen tyder på att det är en
mycket högt uppsatt person, kanske till och med en kung som
gravens namn indikerar, som fått denna monumentala hög rest över
sig. I högens jordmantel har lämningar efter flera begravningar
påträffats. Det rör sig då om brända människoben, djuroffer och
gravgåvor så som glaspärlor och en spelpjäs. Det är ännu oklart när
dessa människor begravdes i högen. Troligen blev vissa detta redan
då högen byggdes medan andra möjligen blev begravda i den långt
efter
det
att
högen
var
färdigbyggd.
Inledningsvis misstänkte arkeologerna att den döde begravts på ett
skepp, då hundratals nitliknande föremål påträffades i centralgraven.
Det har nu emellertid framkommit nya fakta kring dessa föremål som
gör att dessa måste analyseras vidare innan det går att säga något
säkert kring förekomsten av ett skepp i graven. Kungshögen erbjuder
dock, med eller utan skepp, fantastiska möjligheter att studera hur
det övre samhällsskiktet i Vänerområdet under 600-talet var en del i
den vendeltida kultursfären, en kultursfär som fram tills nu främst
förknippats med Uppland och Mälardalen. Detta var en kultursfär
som sträckte sig utanför nuvarande Sveriges gränser och vi har
genom Kungshögen möjlighet att studera de internationella kontakter
och utbyten människorna i Vänerområdet hade för 1400 år sedan.
Vänermuseets arkeologer förväntar sig också att Kungshögen och
dess innehåll ska sprida ljus över bakgrunden till den politiska och
ekonomiska betydelse Västergötland som en av flera aktörer hade
fram genom vikingatid och tidig medeltid i en tid då Sverige som rike
blev
till.
Fakta om Sunnerby
För ca 1400 år sedan etablerades en boplats på Kållandsö vid
Ullersunds norra strand i Vänern. Platsen lämpade sig för fiske och
jordbruk och här fanns resurser för bland annat järnproduktion. Ett
överflöd kunde omsättas i prestigevaror och med tiden blev
boplatsen en storgård och så småningom växte även en by fram,
6
Sunnerby. Sunnerby blev under yngre järnålder en centralplats med
lokal och regional betydelse som baserades på hantverk och
produktion, handel och distribution. Förutom resurstillgångar var de
goda kommunikationsmöjligheterna som Ullersunds och Vänerns
vatten gav av stor vikt för centralplatsens existens. Mot slutet av
yngre järnålder övergavs det hedniska gravfältet invid boplatsen och
så småningom uppfördes en kyrka i sten med en kristen
begravningsplats. Denna bild av Sunnerby har vuxit fram under de sex
år som Sunnerbyprojektet bedrivit forskning i området.
Efterhand som forskningen i Sunnerby framskridit har frågorna väckts
om hur järnåldersbebyggelsen utvecklats till den medeltida byn och
hur och när kristendomen avlöste den gamla hedniska religionen.
Mellan 2004-2007 pågick en arkeologisk utgrävning av Sunnerbys
medeltida kyrka med tillhörande kyrkogård. Kyrkan revs i början av
1700-talet och är idag inte synlig ovan mark. Under förra årets
utgrävning lokaliserades kyrkan och dess storlek fastställdes. Flera
gravar har påträffats både inne i kyrkan och strax utanför
kyrkoväggarna
Människorna som levde i Sunnerby var bönder, fiskare och jägare.
Förutom fynd från det vardagliga hushållet har också exklusivare
föremål påträffats som delar av en spännbuckla, guldfolie- och
glaspärlor, arabiska silvermynt m.m. Flera av fynden är mycket
ovanliga. Tillsammans förmedlar de en bild av en rik boplats, en
storgård.
Båten till dödsriket
Många forskare menar idag att järnåldersmänniskorna trodde att de
döda behövde båt för att ta sig till dödsriket, att de seglade dit. Detta
är en föreställning som går tillbaka till åtminstone tidig bronsålder,
det vill säga 1500-talet f. Kr.
Då en människa gravlades i en storhög var detta troligen en händelse
som krävde lång förberedelse och som samlade många människor.
När en ledare dog finns en risk för att oroligheter kunde bryta ut.
Flera människor kanske var intresserade av att bli efterträdare till den
döde. Den som låter uppföra en storhög visade därför att han eller
hon är den som har folket med sig. Själva begravningstillfället är också
en social händelse där troligen alla i ledande position både när och
fjärran deltog för att befästa gamla eller skapa nya allianser.
Storhögar finns spridda runt om i Norden, men skeppsbegravningar
känner vi endast till i ett fåtal fall. Under järnålder var de ritualer som
ägde rum vid begravningarna till för att säkerställa den dödes resa till
dödsriket. Det var också viktigt, om inte viktigare, att belysa livet och
7
evigheten, den sociala och den ideologiska ordningen i livet. Hur
samhället var ordnat och de levandes trosföreställningar bekräftades
genom ritualerna. I gravarnas berättelser finner man genomgående
den långa historien som människan bara ett kort ögonblick är en del
av i själva livet. Den döde reste till evigheten i dödsriket, men genom
att begravas med sina förfäder i beständiga traditionsbundna
monument såsom en gravhög och genom de levandes handlingar vid
begravningen möts dåtid, nutid och framtid i en manifestation för
livet.
Observera och diskutera: Dioraman och
berättelsen handlar om den tänkbara begravningen
i Sunnerby. Fundera kring hur en begravning gick
till, varför gravgåvor? Varför kremering? Varför
begravdes djur som tillsammans med den
döde/döda, vilka var mer på begravningen? Hur
går en begravning till idag? Vilka är
likheterna/skillnaderna.
270 Kristendomen, Skara stift och de första kyrkorna
Monter: Vikingatida mynt från Lurö, Värmland. Funna på boplats från
vikingatiden intill kyrkoruin från medeltid. Textilplomb från 1500talet. Funnet intill kyrkoruinen.
Montrer: Madonna skulptur från Traneberg, förmodligen medeltida.
Bilder i golvet: Medeltida väggmålningar från Södra råda kyrka (nu
nedbrunnen), Gullspång
Diorama: Beskriver miljön utanför en medeltida kyrka. Dioraman
tillsammans med berättelsen intill handlar om en kyrkomiljö under
medeltiden där predikan, färger i kyrkan, skulpturer, latinet, lukter,
sociala skiktningarna, stimmet och miljön på kyrkbacken finns med.
Beskrivning och fakta
Medeltiden och kyrkorna (1050-1523)
Kristendomen kom troligtvis till området runt Vänern väster ifrån
och anses ha skett runt 900-1000-talet. Forskare har länge pratat om
kvinnornas roll i att vara de som först såg fördelarna med
religionsskiftet. Den nya religionen gav kvinnan möjlighet att som
individ ta större plats men även en bättre möjlighet för barnen att
överleva. I början av kristendomen anses samhället ha varit mer
individinriktat medan det under årens lopp utvecklades ett mer
kollektivt synsätt, där familjen som grupp blev allt mer viktig. De
8
första kyrkorna byggdes förmodligen av inflytelserika släkter som
gårdskyrkor medan under medeltiden förändrades detta till
byggandet av gemensamma kyrkor för en bygd. Kyrkorna blev
monument för makt, ekonomi och sociala skiktningar. I kyrkorna
användes olika symboler där madonnaskulpturerna får en
framträdande plats. Mariakulten anses vara kopplad till kvinnor och
där det långt fram i historisk tid finns formler och magier på ett
vardagligt sätt integrerat med Mariakulten.
Runt Vänern finns ett antal medeltida kyrkor. Flera av dagens kyrkor
har kvar delar av en medeltida kyrka eller står på rester av medeltida
kyrkor. En av de mest kända kyrkorna i Vänerland var Södra Råda
kyrka som brann ner 2001. Södra Råda kyrka innehöll en rad
väggmålningar som visar tro, symbolspråk samt berättelser om
medeltida uppfattningar. Även Hammarö kyrka på Hammarö i
Värmland innehåller medeltida målningar. En av de mest kända
kyrkorna i Vänerlandet är Husaby kyrka. Här finns berättelsen om
hur Olof Skötkonung lät döpa sig. Genom att bygga biskopsborgen så
nära kyrkan visades också kyrkans betydelse under medeltid. Lurö
kyrka är en annan kyrka med traditioner runt sig. Ute på ön Lurö i
Vänern fanns under medeltid en kyrka. Här har undersökningar visat
på en medeltida kyrka men platsen har en historik som går ännu
längre tillbaka i tiden men som också fortsatte fram i historien. Här
har hittats vikingatida mynt samt en textilplomb från 1500-talet som
båda visar på långväga kontakter med nuvarande Europa och att
platsen de hittades på varit mycket betydelsefull.
Observera och diskutera: Diskutera vilka
fördelar resp. nackdelar det fanns med
kristendomens intåg till Sverige? Vilka anammade
kristendomen först? Varför hade man så många
väggmålningar i kyrkorna förr? Hur har
kristendomen präglat det Svenska samhället?
Kan man idag se rester av medeltida lämningar?
Vart?
Vad berättar de Vikingatida mynten från Lurö,
eller Textilplomben från 1500-talet?
9
280 Golvmonter 2 – Kvinnan
Golvmonter: Skelett av kvinna.
Beskrivning och fakta
Skelettet av kvinnan är utgrävd från prästgårdens trädgård intill
Husaby kyrka. Skelettet är daterat från 1000-talet och därför samtida
med Olof Skötkonung. Man vet inte varför hon dog vid 25 år ålder,
men det kan ha varit i barnsäng eller av någon annan farsot som
härjade.
Observera och diskutera: Titta på skelettet av
kvinnan från Husaby. Längd, tänder, höfter, säger
det något om livet hon levde? Vem kan hon ha
varit?
290 Borgar, härskare och strategier
Monter: Kniv från Husaby – troligen medeltid
Runt
Vänerområdet
sker
Kuber
med
serieteckning:
Engelbrektsupproret under 1400-talet. Engelbrektsupproret börjar i
Dalarna och breder ut sig över landet. Slutligen omkring år 1434
brinner borgarna runt Vänern och idag finns endast ruinerna kvar. I
utställningen finns berättelsen om Engelbrektsfejden och
människornas uppror mot makten. Serieteckning av Gunna Grähs
föreställande Engelbrektsfejden och hur Dalaborg brändes.
Beskrivning och fakta
I hela Sverige byggs under medeltiden borgar. De byggs av
stormän/kvinnor och användes sedan som borgar för att kontrollera
land och men också för att ta in skatter. Detta skedde också runt
Vänern. Borgarna, precis som kyrkorna var en del i de politiska spel
som skedde under medeltiden. Spelet handlar om makt, prestige,
ekonomi och sociala strukturer. Flera av borgarna var starkt
kopplade till vapenmakt och kontroll över områden. Borgarnas
sociala struktur var också olika i sin uppbyggnad och avgjorde vilka
som befann sig på borgen. Borgarna kring Vänern är Amneholm vid
Gullspång, Saxholmen vid Kristinehamn, Edsholm vid Grums,
Dalaborg i Melleruds kommun, Husaby borgen vid Götene. De två
borgarna Saxholmen i Kristinehamn och biskopsborgen Husaby
skiljer sig. Saxholmen var en privatborg som byggdes på 1100-1200talet och beboddes av ett helt hushåll. Det finns vardagsföremål funna
men också några vapen. Husabyborgen uppfördes troligtvis på 1480talet av biskop Brynolf Gerlachsson i Skara. Borgen byggdes som en
10
försvarsanläggning och föremålen som är funna där visar på krigiska
aktiviteter.
300 Golvmonter 3 – Medeltida spår
Monter i golvet: Sländtrissor, bryne och skopa av täljsten från borgen
Saxholmen utanför Kristinehamn. Från 1100-1200 – talen. Förgyllt
beslag, ring av brons, ringnål, spelpjäser och textilplomb funna på
borgen Saxholmen utanför Kristinehamn. Från 1100-1200-talen.
Beskrivning och fakta
Borgen Saxholmen är belägen på en liten ö utanför Kummelön i
Kristinehamnsområdet och undersöktes av arkeologer på 1990-talet.
Det visade sig då att borgen var byggd på 1100-1200-talet. På borgen
har ett helt hushåll bott bestående av kvinnor, män, barn, tjänare och
förmodligen har man också haft djur på ön. Borgen består av flera
byggnader, murar och ett torn som kallas kastal. På borgen har olika
verksamheter skett så som sömnad, matlagning, fiske m.m. med andra
ord ett vanligt hushåll under medeltiden, men av någon anledning har
man valt en plats med skydd från omvärlden. I borgen har det hittats
släkten Brobergs vapensköld på ett litet beslag. Släkten Broberg var
en av de rika och inflytelserika släkterna i Sverige under tidig
medeltid och en tolkning är att det är denna släkt som har byggt och
använt sig av Saxholmen.
310 Vapen
Säkerhetsmontern: Bronskam från Husaby från medeltid. Armborst
från Västergötland från 1500-tal. Tegel från Husaby med vapenmärke
på från medeltid. Del av ringbrynja av järn från medeltid. Yxa av järn
från Husaby borgen.
Beskrivning och fakta
Vapen av olika slag var viktiga under medeltiden. Det var tider då det
skedde förändringar av kungamakten men också då Sverige blev till
ett enat rike. Danskar, norrmän och svenskar slogs om makten och
olika kungar hade olika allianser. Kungamaktens försök att stärka sin
makt kan ses i byggandet av borgarna men det behövdes också ett
försvar i form av vapen och rustningar.
Observera och diskutera: Fundera kring varför
borgarna byggdes, i vilket sammanhang och av
vem? Hur användes de och vilka levde på borgen?
Varför brändes borgarna ned?
11
320 Spela ett parti schack om Vänerlands tillgångar
Schackspel. Pjäserna är formade som borgar, kyrkor m.m. från
Vänerområdet. Sitt gärna och spela ett parti. Kartan visar Vänern
med dess omnejd.
Beskrivning och fakta
Runt Vänern med tyngdvikt vid de nordliga skogsområdena upp mot
Bergslagen påverkas landskapet alltmer av den ökande
järnframställningen. Till järnframställning fodras träkol - vilket med
tiden leder till omfattande skogsavverkningar. Mängder av järn, men
också timmer och tjära flottades och fraktades ut på de många
vattendragen i norr. Samhällets specialisering tilltog, och i utbyte mot
timmer och ved skeppas säd från slättlandskapen i söder.
Man har länge trott att Vänern var väldigt lite trafikerad före 1600talets stora uppsving av järn- och timmerexport, men
marinarkeologisk forskning bedriven vid Vänermuseet har visat att
det är fel. En viktig tidigare handelsvara som bevisligen har
transporterats på Vänern är också kalk och sandsten. Under
medeltiden som även är kallad kristnandets tid, blev Skara stiftsstad
för både Västergötland, Dalsland och Värmland. Kyrkor uppfördes, i
stort antal i Västergötland men naturligtvis också på andra sidan sjön,
och till dessa användes oftast just kalk och sandsten. Man har fastställt
att kyrkor i Dalsland är byggda av sandsten från Kinnekulle, och bl.a. i
Blombergs hamn nedanför Kinnekulle ligger på 10 meters djup
medeltida skepp använda för kalktransport.
Även kyrkobesökarna antog den farofyllda färden över Vänern
(Dalbosjön) för att besöka kyrkor på Kålland för vigsel, dop och
begravningar, innan Dalslands kyrkor byggdes. Kalkbränningen på
Kinnekulle har avsatt sina tydliga spår i landskapet: alunskifferbrott,
kalkstensbrott och kalkugnar ända från tidig medeltid fram till
intensifieringen under 1800-talet.
Att Vänern sågs som en viktig transportled kan vi också förstå av
Gustav Vasas tidiga visioner om att knyta samman Mälaren,
Hjälmaren och Vättern med Vänern för att på så vis skapa en
vattenväg tvärs över riket. (Svea kanal) Man ska ha i minne att Göta
älv under långa tider varit Sveriges enda utpost mot Västerhavet, och
som sådan betydelsefull under danskarnas periodvis stränga tullkrav
för utskeppning via Öresund. Vasas visioner förverkligades bara delvis
och det var först på 1800-talet som slussarna och kanalerna för Göta
kanal byggdes färdigt. Gustav Vasa uppdrog emellertid åt
kanslisekreterare Rasmus Ludvigsson att genomföra en ordentlig
12
utredning gällande Vänerns naturliga hamnar och andra
förutsättningar för sjöfart. Tack vare denna utredning har vi idag
tillgång till en samlad information om såväl hamnar som
fiskerättigheter.
Att Vänerfisket tidigt hade ett högt värde, förstår vi inte bara av att
Olaus Magnus på tidigt 1500-tal nämner fisket som en av Vänerns
viktigaste näringar, och då i synnerhet laxfisket, utan också av de
historiska dokument som berör handel med fiskerättigheter. Dessa
var ofta knutna till stormännen och kyrkan. Som exempel bytte
Varnhems kloster 1496 ut en del av sina fiskerättigheter på Lurö, ön i
Vänerns mitt, till biskopen i Skara. I Västgötalagen regleras fisket
mellan parterna, strandägarna, och diverse straffsatser påbjuds vid
förseelser. Men man får anta att tjuvfiske ändå förekom när hungern
satte in. För Vänerbygdens bondebefolkning och för jordlösa har
fisket alltid varit en nödlina i tider av torka och svält. Jordeböckerna
från 1540-talet är en annan källa till kunskap om fiskets stora
betydelse som näringsgren. Den fiskande befolkningen fick vid den
här tiden bl.a. betala sin skatt i saltad sil - dvs. siklöja.
Observera och diskutera: Fundera kring hur
vattenvägarna används idag? Vad är det för typ av
transporter som går på Vänern, har det skett
någon förändring? Vilka varor är värdefulla idag?
13