Fördjupning Futurum Vänern

Lärarhandledning
i) Futurum Vänern (en trappa upp)
Obs. delar av utställningen kommer att göras om under hösten 2010.
Kort sammanfattning om innehållet i rummet:
Den röda tråden i Futurum Vänern är att visa på samspelet mellan
människan, naturen och klimatet. Hur vår kultur utvecklas i relation
till klimatförändringar och miljöpåverkan. Futurum Vänern inkluderar
fyra delar; Bakgrunden till klimatproblemet, Att förstå vår
miljöhistoria, Det globala hotet, Vänerns framtid.
840 Trappan - Den sköra balansen
I trappan hänger det flera vepor med bild och text om jordens
tillblivelse.
Beskrivning och fakta
Att det finns liv på jorden beror på flera märkliga tillfälligheter samt
en unik och skör balans mellan solen, månen, jupiter och en utdöd
tvillingplanet. Jordens födelse sker då två tvilling-planeter krockar.
1
Den ena planeten tar över och inordnar delar av sin tvilling. Den nya
planeten - Jorden - blir större än någon av de ursprungliga. Den
större massan gör att Jordens atmosfär kan hållas kvar med hjälp av
gravitationen. Atmosfären håller kvar värmen och styr klimatet på
jorden, samtidigt som den med tiden kommer att innehålla både kol
och syre, grundstenar för liv. Atmosfären utgör även ett skydd mot
infallande meteoriter, något man själv kan uppleva när du njuter av
”stjärnfallen” på himmelen.
Genom kollisionen får jorden en flytande kärna av smält järn, som
bidrar till att vi runt jorden har ett magnetfält, som skyddar oss från
solens elektriska strålning. Jordens heta järnkärna bidrar dessutom till
att kontinenterna ”flyter” och flyttar sig. När dessa krockar
utsöndras koldioxid som förr hade en avgörande betydelse för livet
på jorden. Jordens måne, som är ovanligt stor, håller jorden i balans.
Den förhindrar jordaxeln från att ”tippa”. Om axeln ”tippar” skulle
detta innebära att jorden skulle utsättas för väldigt stora
klimatvariationer. Månen gav och ger fortfarande vårt klimat långsiktig
stabilitet och med det livet en möjlighet att utvecklas.
Avståndet mellan jorden och solen är den allra viktigaste
förutsättningen för utvecklingen av liv på jorden. Om jorden bara
hade befunnits sig ”en aning” närmare solen hade jordens vatten
kokat bort. Hade jorden varit längre bort hade vattnet frusit till is.
Förutom månen och solen spelar även avståndet och storleken till
planeten jupiter en viktig roll. Jupiters massiva storlek fungerar som
en sköld för jorden. Genom jupiters gravitation suger den till sig
många av de meteoriter som är på väg mot jorden.
Alla meteoriter stoppas inte, vilket vi fick bevittna så sent som 1994.
Men det var inte första gången. För 65 miljoner år träffades jorden av
en meteorit som var 15 km i diameter. Kollisionen blev så kraftig att
atmosfären värmdes upp flera hundra grader och nästan allt liv ovan
jord utplånades, däribland dinosaurierna. Däggdjur, som levde under
marken och i haven, klarade sig. Dessa djurgrupper kom att bli de
som dominerar jorden härefter ända fram tills den tidsperiod vi nu
lever i.
Nu står människan – ”Skapelsens Krona” – inför en helt annorlunda
katastrof. Genom människans omättliga begär på allt, inklusive
ofattbara mängder fossila bränslen, håller den sköra balans som
länkar samman allt levande på jorden på att förändras, förstöras och
kanske utplånas. Jorden har en otrolig förmåga att läka sina sår, även
de som människan utsätter den för. Det kanske bara tar jorden en
miljon år att återhämta sig ifrån en drastisk klimatförändring, som vi
är på väg mot i hög fart. Nej, det är inte Jorden som är i fara, som är
hotad. Det är människan, och alla de djur och växter som vi under
2
årtusenden har utvecklats tillsammans med. Vi kommer att påverkas.
Klimatproblemen handlar inte om jordklotets överlevnad - det
handlar om människans överlevnad!
850 Introduktion + film
Beskrivning och fakta
Filmen från Naturvårdsverket ger en bra introduktion till
klimatproblemet.
Att solen spelar en central roll gällande klimatproblemet insåg man
tidigt. Atmosfären håller nämligen kvar mer av solvärmen på jorden
än den släpper ut av jordens egen värme. Det förstod den franske
fysikern Joseph Fourier år 1824. Snart insåg man också att det är
vattenångan och koldioxiden i atmosfären som suger åt sig värmen
och håller kvar den kring jorden. Under slutet av 1800-talet kom så
klimatforskningens stora genombrott.
Svensken Arvid Högbom var först om att visa att eldandet av stenkol
ökar atmosfärens koldioxidhalt. Året efter fann kemisten Svante
Arrhenius att en fördubblad koldioxidhalt skulle leda till ett i
genomsnitt 5-6 grader varmare klimat. Hans tankar fick dock
genomslag först på 1960-talet. Då hade man utvecklat metoder och
tekniker för noggranna mätningar av atmosfärens olika gashalter. På
1970-talet
utvecklades
mer
realistiska
modeller
för
klimatförändringen. FN:s bildar den första klimatpanelen (IPCC) år
1988. Två år senare, 1990, publicerade de sin första av hittills fyra
rapporter.
Rapporterna berör de frågor som Al Gore tar upp i sin
dokumentärfilm ”En obehaglig sanning”. Denna film som kom att
både beröra och göra allmänheten medveten klimatförändringen.
IPCCs fjärde rapport kom år 2007. I rapporten slår världens forskare
fast, att det är mycket sannolikt att människan via sin förbränning av
fossila bränslen har skapat den globala uppvärmning vi nu kan mäta.
2009 var året då lagar stiftas för att med alla tänkbara medel styra
våra utsläpp av växthusgaser. Regeringar och stater börjar ta sitt
ansvar.
Observera och diskutera: Diskutera vilken bild
ni själva har av klimatproblematiken.
3
860 Framtidens Vänern
På väggen finns en karta över Vänerns tillrinningsområde.
Beskrivning och fakta
Modeller beskriver Vänerns tillrinningsområde och visar tydligt hur
smältvatten och regn rinner från Norges fjäll, i bäckar, älvar och åar
ner till Vänern. Vänern har en tillrinningsyta som är en tiondel av hela
Sveriges yta. I framtiden har forskare beräknat att Sverige får en ökad
nederbörd med 25%.
Observera och diskutera: Vad händer när för
mycket vatten rinner in i Vänern? Var tar vattnet
vägen sen?
870 Vänern stiger
Modell över de högsta vattenstånden från 1807 fram till idag.
Beskrivning och fakta
Efter att Vänern reglerades pågrund av kraftverksbygget under 1930
talet har Vänerns vattennivå varit kontrollerbart och legat mer eller
mindre konstant på 44,3 m.ö.h. Trots regleringen steg vattennivån
vintern 2000/2001 till rekordnivå 45,67 m.ö.h. Stora skador
orsakades framför allt i Värmland men hela kusten hotades av mycket
större översvämning än vad som blev fallet. Som en följd av detta har
myndigheterna beslutat om en sänkning av vattennivån med 15 cm
när omständigheterna så kräver. Vår förändrade klimat med höjd
medeltemperatur och ökad nederbörd gör nu att fler åtgärder måste
göras. En statlig utredning har gjorts för att utreda vilka åtgärder som
är möjliga både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Alternativ som diskuteras är; tunnelbygge som släpper ut sötvattnet i
havet utanför Ljungskile, kanalbygge från Vänersborg till Uddevalla,
större fördämning i vattenmagasin norr om Vänern, ändrad
vattendom så att mer vatten släpps ut genom Göta älv, säkra
älvbankarna i Göta älv och temporärt valla städerna runt Vänern vid
hotande översvämningar.
Observera och diskutera: Vilka effekter kan
det få om ett samhälle blir översvämmat? El,
dricksvatten, transporter, värmeverk, jordbruk
och skogsbruk, källare med mera? Finns det andra
4
sätt att förhindra översvämningarna på än de som
utredningen har gett förslag på?
880 Saxade klipp
Anslagstavlan uppdateras ständigt med
tidningsartiklar som behandlar klimatfrågan.
nya
rapporter
och
Observera och diskutera: Inspireras gärna till
att nyhetsbevaka i skolan. Diskutera i klassen om
medias roll i klimatfrågan.
890 Åtta goda sätt att förstöra Vänern
Vepa med text + modell av Vänern samt film med inslag om det
planerade kärnkraftverket i Götene.
Beskrivning och fakta
Modellen av Vänern illustrerar de olika sätt som vi människor har
förstört sjön på eller planerat att göra.
Till stor del kommer våra näringsämnen från luft och nederbörd
men även från gödsling av till exempel skogs- eller åkermarker. Det
skall dock sägas att näringsämnen läcker även naturligt från dessa
områden. Förr i tiden fångades näringsämnen som fosfor och kväve
upp av de många våtmarker som fanns runt Skaraborg eller i skogarna
runt norra änden av Vänern. Dessa områden har de senaste 150 åren
dränerats för att ge plats för nya odlingsområden på bekostnad av ett
ökat läckage till de omkringliggande vattendragen. Om näringsämnen
som kväve och fosfor rinner ut i Vänern kan det leda till igenväxning
av vikar och bidra till övergödningen i Västerhavet. Växter och alger
trivs bäst då nivåerna av fosfor och kväve är lika höga. I sjöar
bestämmer mängden fosfor tillväxten av alger och i havet kvävet. I
grunda vikar i Vänern kan dock fosforhalten vara så hög att vattnet
tillförs mer kväve. Då växer vikarna igen och vi får algblomning.
Förhållandet i dessa vikar är alltså detsamma som vid kusterna.
Idag restaureras många våtmarker, inte bara för att de är ett trevligt
inslag i landskapet, utan för att minska näringsläckaget från
5
odlingsytor. En positiv effekt av detta är ett levande landskap med
ökat antal fåglar, växter och insekter.
En annan påverkan som människan gör är dämmen och regleringen
av Vänern. Det började med kvarnarna. Kvarnar i alla dess former är
väl kända i Sverige sen 1200-talet. Enbart runt Vänern har det
säkerligen funnits hundratals kvarnar och till dem hörande dämmen. I
området söder om Vänern fanns lika många väderkvarnar som på
Öland. Det är enkelt att inse att området vid kvarnen spelade en
viktig roll i utvecklingen av bygden genom att utgöra tidiga
handelsplatser. I kvarnkommissionens räkning år 1698 angavs att
minst varannan gård hade en egen kvarn. Det fanns också stora
kvarnar, såsom den i Frändefors vilken hade 26 andelsägare på en
tredjedelskvarn. Med hänsyn till vattenföringen kunde det ta upp till 4
– 6 månader om året att mala 360 – 450 tunnor spannmål (utsäde).
Dock insåg man tidigt den miljöpåverkan som kvarnarna hade på
framförallt fisken i vattendragen. För att värna vandringsmöjligheterna
för lax och öring infördes kungsådran redan år 1442. Kungsådran har
troligen sitt ursprung i de regler som omnämnts under medeltiden,
att en tredjedel av vattendragen tillhörde kronan. Kungsådran skulle
hållas öppen tre veckor på våren och hösten för att underlätta för
fisken att nå sina lekområden.
Vänern reglerades för kraftproduktion under åren 1935-1937.
Genom regleringen tilläts inte vattennivån i sjön att stiga lika högt
som tidigare. Den största vattendomen hittills i Sverige är regleringen
av Vänern. Denna åtgärd gynnar människan på flera sätt, dels blir
variationen i vattenståndet mindre och dels har risken för
översvämning minskat. Olidans kraftverk i Trollhättefallen är landets
första storskaliga kraftverk (1910) och är idag kompletterat av
ytterligare kraftverk i både Trollhättan (Hojum, 1941) och Vargön
(1934). De båda verken i Trollhättan levererar i årsmedeltal 1,26
TWh (1 260 miljarder Watt-timmar), som kan jämföras med
Ringshals årsmedelproduktion på 25,5 TWh. Men denna reglering
påverkar även den biologiska mångfalden i form av mindre djur och
växter.
Under mycket lång tid har sjöfarten varit av stor betydelse för
näringslivet, särskilt industrin runt Vänern. Det gäller inte bara i det
närmaste Vänerområdet utan hela Västsverige, Värmland, och delar
av Närke, Västmanland och Dalarna. Återkommande lågvatten
innebar minskade transportvolymer, bl.a. genom att hamnar blev
otillgängliga. Att vattennivån växlat bör inte ha vållat Vänersjöfararna
några större problem. Det har varit en naturlig faktor i sjöfarten som
6
man tacklat genom att använda mer permanenta riktmärken på land
framför sjökort. För de sjömän som tillfälligt besökt Vänern har det
varit nödvändigt med lotsning. De klagomål som kan märkas efter
regleringen gäller de perioder då vattennivån sänks så att fartygen
inte kan gå fullastade.
Observera och diskutera: Läs texten på vepan
och diskutera de 8 olika sätten att förstöra
Vänern. Finns det något som är värre en det
andra?
900 Kampen om en ren sjö
Monter: flera vattenprover tagna av Hugo Hassel samt analysredskap.
Beskrivning och fakta
För över 50 år sedan, ombedd av ingen och utan några formella
kunskaper börjar Hugo Hassel, en ung man i Karlstad göra sina egna
undersökningar för att få reda vad som är fel med Vänern. Han hade
observerat oroande förändringar i Kattfjorden runt Skoghallsverken,
och var övertygad om att ”boven i dramat” är Uddeholms stora
sulfitfabrik. Fabriken hade under två decennier låtit allt sitt orenade
avloppsvatten rinna rakt ut i sjön. Kemikalier och spillfibrer från
fabriken hade förvandlat vattnet i Vänerviken till en tjock, äcklig,
illaluktande sörja. Det värsta var att Skoghallsverken inte var ensam
om att förorena Vänern. Runt sjön fanns många andra industrier och
många kommuner saknade avloppsreningsverk.
Hugo Hassel tog mängder av vattenprover, samlade in fisk med
misstänkt sjukliga förändringar och bekostade ur egen ficka analyser
av alla prover. Han genomförde dykningar för att kunna undersöka
sjöns bottnar närmast den stora fabriken. Han flög över sjön, iakttog
och fotograferade allt av intresse och förfäras ju mer han ser.
Med en dåres envishet kämpade Hugo Hassel under många år för att
väcka och hålla liv i en folkopinion mot, vad han uppfattade, ett
pågående giftmord av sjön. Samtidigt som det i Sverige sker en insikt
och förändring mot en mer modern miljösyn, som i sin tur leder till
att man under 60-talet inför miljöskyddslagen. Skoghallsverken blev
en skräcksymbol i miljökampen, och försökte, men misslyckades, att
misskreditera Hassel.
7
Slutligen prövas Skoghallsverken i Koncessionsnämnden för
Miljöskydd och tvingas steg för steg att införa nya och förbättrade
metoder för rening av utsläppen. Vänern kom nu i fokus och
Länsstyrelser och Naturvårdsverket genomför en av många
efterlängtad kartläggning av Vänerns hälsotillstånd. Även
kommunerna fick upp farten och har byggt reningsverk runt sjön.
Idag, 30 år senare, är de dåliga lukterna och luten sedan länge borta
ur vattnet. Miljöarbetet står högt på prioriteringslistan och fabriken
producerar för fullt. Skoghallsverken, idag Stora Enso Skoghalls Bruk,
lever vidare i högönsklig välmåga och så även Vänern.
Observera och diskutera: Har ni själva gjort
några observationer ute i naturen som påverkar
miljön negativt?
910 Från sten och trä till plast och…
Montern: Snusdosor, skrivmaskin, lap-top, engångsartiklar, tvättmedel
m.m.
Beskrivning och fakta
Många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av
allehanda mer eller mindre nödvändiga produkter. I dagens
produktion används energi och resurser betydligt effektivare än
tidigare, men eftersom den totala konsumtionen i samhället ökar hela
tiden försvinner miljöförbättringarna i det stora hela. Sammantaget
leder utvecklingen, trots goda intentioner, till att den totala
miljöbelastningen ökar. För att åstadkomma hållbar utveckling får den
totala miljöbelastningen från vår produktion och konsumtion inte
överstiga jordens ekologiska kapacitet. Om världens samtliga länder
konsumerade i samma takt som västvärlden gör idag, skulle vi behöva
flera jordklot!
Exempel på allvarliga miljöproblem som är intimt förknippade med
konsumtionen av varor och tjänster är:
Klimatpåverkan-klimatfrågan är ett globalt miljöproblem. Världens
energiförsörjning baseras till mer än 75 % på fossila bränslen. När
dessa förbränns bildas växthusgaser. Den dominerande växthusgasen
är koldioxid. Den kommer framförallt från förbränningen av fossila
bränslen
inom
transportsektorn,
energisektorn
och
tillverkningsindustrin.
8
Ökad resursanvändning - Idag används betydligt mer energi och olika
material än tidigare. Det sliter på våra naturresurser och ger stor
påverkan på miljön, t.ex. genom utsläpp av tungmetaller och andra
farliga ämnen. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka
med 35 %. Råvaruanvändningen ökar med mellan 20 till 40 % till år
2030 om inget görs. Miljöbelastning uppstår även när den stora
mängd avfall som konsumtionen ger upphov till hanteras.
Avfallsmängden ökar i takt med konsumtionen.
Observera och diskutera: Titta på föremålen
och diskutera vad för material som har tagit över.
Diskutera även vad för konsekvenser det får. Vad
har du för kläder på dig. Vart kommer de ifrån
och vilket material är de gjorda av? Hur gamla är
de? Tips: Gå till faktastationen och kolla in olika
sidor om klimat och konsumtion.
920 Faktastation – klimatet
Vid datorn kan elever besöka olika klimat och miljöinriktade
hemsidor, se korta filmer, läsa artiklar och få boktips.
930 Vem är du?
Flera ”profiler” är placerade i rummet med varsin pratbubbla.
Profilerna är resultatet av en undersökning gjord av
naturskyddsföreningen.
Beskrivning och fakta
De engagerade – 16 % drivs till stor del av oro och dåligt samvete
men är också engagerade i klimatfrågan, har till viss del anpassat sitt
beteende för att vara mer klimatvänliga. De sansade – 24% känner ett
stort ansvar i frågan, har förändrat sitt beteende men upplever frågan
som komplicerad. De nyvakna – 25%, frågan har nyligen blivit aktuell,
de känner oro och att något måste göras, helst av någon annan. De
passiva – 23% upplever ingen möjlighet att påverka situationen och
känner därför ingen större oro eller behov av att agera. Skeptikerna
– 8% anser att klimatförändringen främst är naturlig och en trend
som snart passerar. De drivs av egen nytta och misstror de flesta. Elit
– 4% är en subgrupp som egentligen ryms inom grupperna de
engagerade och se sansade. Elit är till sin storlek liten men de
9
fungerar som ambassadörer i klimatfrågan och har fullt anpassat sin
livsstil till ett klimatvänligt beteende.
Observera och diskutera: Fundera på vilken
grupp ni själva tillhör. Hur resonerar klassen kling
klimatfrågan?
940 Hoppets träd – vi kan om vi vill
Beskrivning och fakta
Vid trädet kan museets besökare själva skriva ner förslag, tankar,
iakttagelser på papper som sedan monteras som löv i trädet.
Observera och diskutera: Ta er en stund och
fundera på vad för miljötips ni skulle vilja ge
övriga besökare.
950 Varifrån kommer maten
Ett bord utformad som en världskarta med två tillhörande bänkar. På
bordet ska man placera olika varor utifrån vart man tror att de
kommer ifrån. När varan är rätt placerad piper bordet.
Beskrivning och fakta
Maten står för en fjärdedel av koldioxidutsläppen. På vägen från
bonden via industrier, transporter och butiker till hemmet slukar
maten energi. Ändrar vi våra matvanor har vi möjlighet att minska
våra utsläpp av koldioxid rejält . Vår attityd till mat och vad vi har
vant oss vid har ändrats radikalt över ett fåtal generationer. Man
fiskade och odlade det mesta av sin mat på torpets mark eller stadens
kålgårdar. Maten togs noga tillvara. Av rester lagades nya rätter. Idag
slänger vi upp till en tredjedel av all mat vi köper!
Förr var vår kännedom om maten stor - idag har inte ens
livsmedelsindustrin någon heltäckande kunskap. E 235, E 122, E 124,
E 129, E 434, E 432, E 1450 gör vår mat hållbar och ger den färg,
smak och konsistens. Palmolja och kemiskt behandlad sojaprotein
finns i mer än hälften av alla förpackade varor. Handelsgödsel och
bekämpningsmedel ökar världens livsmedelskördar på bekostnad av
matens kvalitet och böndernas hälsa i fattiga länder. Men vad betyder
det för oss?
10
Observera och diskutera: Diskutera vad för
mat man själv handlar. Vet vi var den kommer
ifrån? Vad innehåller produkterna?
Tips: Ta med klassen till mataffären och inventera
innehållsförteckningen och ursprungsland på några
av de vanligaste varorna.
960 Från trä och talj till vätgas och sol
Monter: Diverse antika ljusstakar, kakelugnskakel, tändsticksask,
ljusskärm, tärningsspel från 1800-tal, kortspel från 1900-tal, dataspel,
vätgasbil, laddningsstation till vätgasenergi, vattendriven klocka samt
lågenergilampa, led-ficklampa, el-timer och el-kontakt. Bord med
sittplatser samt en luftsolfångare.
Beskrivning och fakta
Föremålen berättar om den stora förvandling som har skett
energimässigt det senaste decenniet.
Observera och diskutera: Känner eleverna till
fler eller kommande produktutvecklingar? När
gjordes de största förvandlingarna historiskt sett?
Vilka produkter har eleverna själva hemma?
930 Det engagerade samhället
Monter: innehållet kommer att variera beroende på vad för olika
engagemang som sker i lokalt i samhället.
Beskrivning och fakta
Montern är till för alla som har något de vill visa och berätta ang.
klimat och miljömässigt engagemang. Kanske har din klass något ni
vill visa upp?
11