Lärarhandledning i) Futurum Vänern (en trappa upp) Obs. delar av utställningen kommer att göras om under hösten 2010. Kort sammanfattning om innehållet i rummet: Den röda tråden i Futurum Vänern är att visa på samspelet mellan människan, naturen och klimatet. Hur vår kultur utvecklas i relation till klimatförändringar och miljöpåverkan. Futurum Vänern inkluderar fyra delar; Bakgrunden till klimatproblemet, Att förstå vår miljöhistoria, Det globala hotet, Vänerns framtid. 840 Trappan - Den sköra balansen I trappan hänger det flera vepor med bild och text om jordens tillblivelse. Beskrivning och fakta Att det finns liv på jorden beror på flera märkliga tillfälligheter samt en unik och skör balans mellan solen, månen, jupiter och en utdöd tvillingplanet. Jordens födelse sker då två tvilling-planeter krockar. 1 Den ena planeten tar över och inordnar delar av sin tvilling. Den nya planeten - Jorden - blir större än någon av de ursprungliga. Den större massan gör att Jordens atmosfär kan hållas kvar med hjälp av gravitationen. Atmosfären håller kvar värmen och styr klimatet på jorden, samtidigt som den med tiden kommer att innehålla både kol och syre, grundstenar för liv. Atmosfären utgör även ett skydd mot infallande meteoriter, något man själv kan uppleva när du njuter av ”stjärnfallen” på himmelen. Genom kollisionen får jorden en flytande kärna av smält järn, som bidrar till att vi runt jorden har ett magnetfält, som skyddar oss från solens elektriska strålning. Jordens heta järnkärna bidrar dessutom till att kontinenterna ”flyter” och flyttar sig. När dessa krockar utsöndras koldioxid som förr hade en avgörande betydelse för livet på jorden. Jordens måne, som är ovanligt stor, håller jorden i balans. Den förhindrar jordaxeln från att ”tippa”. Om axeln ”tippar” skulle detta innebära att jorden skulle utsättas för väldigt stora klimatvariationer. Månen gav och ger fortfarande vårt klimat långsiktig stabilitet och med det livet en möjlighet att utvecklas. Avståndet mellan jorden och solen är den allra viktigaste förutsättningen för utvecklingen av liv på jorden. Om jorden bara hade befunnits sig ”en aning” närmare solen hade jordens vatten kokat bort. Hade jorden varit längre bort hade vattnet frusit till is. Förutom månen och solen spelar även avståndet och storleken till planeten jupiter en viktig roll. Jupiters massiva storlek fungerar som en sköld för jorden. Genom jupiters gravitation suger den till sig många av de meteoriter som är på väg mot jorden. Alla meteoriter stoppas inte, vilket vi fick bevittna så sent som 1994. Men det var inte första gången. För 65 miljoner år träffades jorden av en meteorit som var 15 km i diameter. Kollisionen blev så kraftig att atmosfären värmdes upp flera hundra grader och nästan allt liv ovan jord utplånades, däribland dinosaurierna. Däggdjur, som levde under marken och i haven, klarade sig. Dessa djurgrupper kom att bli de som dominerar jorden härefter ända fram tills den tidsperiod vi nu lever i. Nu står människan – ”Skapelsens Krona” – inför en helt annorlunda katastrof. Genom människans omättliga begär på allt, inklusive ofattbara mängder fossila bränslen, håller den sköra balans som länkar samman allt levande på jorden på att förändras, förstöras och kanske utplånas. Jorden har en otrolig förmåga att läka sina sår, även de som människan utsätter den för. Det kanske bara tar jorden en miljon år att återhämta sig ifrån en drastisk klimatförändring, som vi är på väg mot i hög fart. Nej, det är inte Jorden som är i fara, som är hotad. Det är människan, och alla de djur och växter som vi under 2 årtusenden har utvecklats tillsammans med. Vi kommer att påverkas. Klimatproblemen handlar inte om jordklotets överlevnad - det handlar om människans överlevnad! 850 Introduktion + film Beskrivning och fakta Filmen från Naturvårdsverket ger en bra introduktion till klimatproblemet. Att solen spelar en central roll gällande klimatproblemet insåg man tidigt. Atmosfären håller nämligen kvar mer av solvärmen på jorden än den släpper ut av jordens egen värme. Det förstod den franske fysikern Joseph Fourier år 1824. Snart insåg man också att det är vattenångan och koldioxiden i atmosfären som suger åt sig värmen och håller kvar den kring jorden. Under slutet av 1800-talet kom så klimatforskningens stora genombrott. Svensken Arvid Högbom var först om att visa att eldandet av stenkol ökar atmosfärens koldioxidhalt. Året efter fann kemisten Svante Arrhenius att en fördubblad koldioxidhalt skulle leda till ett i genomsnitt 5-6 grader varmare klimat. Hans tankar fick dock genomslag först på 1960-talet. Då hade man utvecklat metoder och tekniker för noggranna mätningar av atmosfärens olika gashalter. På 1970-talet utvecklades mer realistiska modeller för klimatförändringen. FN:s bildar den första klimatpanelen (IPCC) år 1988. Två år senare, 1990, publicerade de sin första av hittills fyra rapporter. Rapporterna berör de frågor som Al Gore tar upp i sin dokumentärfilm ”En obehaglig sanning”. Denna film som kom att både beröra och göra allmänheten medveten klimatförändringen. IPCCs fjärde rapport kom år 2007. I rapporten slår världens forskare fast, att det är mycket sannolikt att människan via sin förbränning av fossila bränslen har skapat den globala uppvärmning vi nu kan mäta. 2009 var året då lagar stiftas för att med alla tänkbara medel styra våra utsläpp av växthusgaser. Regeringar och stater börjar ta sitt ansvar. Observera och diskutera: Diskutera vilken bild ni själva har av klimatproblematiken. 3 860 Framtidens Vänern På väggen finns en karta över Vänerns tillrinningsområde. Beskrivning och fakta Modeller beskriver Vänerns tillrinningsområde och visar tydligt hur smältvatten och regn rinner från Norges fjäll, i bäckar, älvar och åar ner till Vänern. Vänern har en tillrinningsyta som är en tiondel av hela Sveriges yta. I framtiden har forskare beräknat att Sverige får en ökad nederbörd med 25%. Observera och diskutera: Vad händer när för mycket vatten rinner in i Vänern? Var tar vattnet vägen sen? 870 Vänern stiger Modell över de högsta vattenstånden från 1807 fram till idag. Beskrivning och fakta Efter att Vänern reglerades pågrund av kraftverksbygget under 1930 talet har Vänerns vattennivå varit kontrollerbart och legat mer eller mindre konstant på 44,3 m.ö.h. Trots regleringen steg vattennivån vintern 2000/2001 till rekordnivå 45,67 m.ö.h. Stora skador orsakades framför allt i Värmland men hela kusten hotades av mycket större översvämning än vad som blev fallet. Som en följd av detta har myndigheterna beslutat om en sänkning av vattennivån med 15 cm när omständigheterna så kräver. Vår förändrade klimat med höjd medeltemperatur och ökad nederbörd gör nu att fler åtgärder måste göras. En statlig utredning har gjorts för att utreda vilka åtgärder som är möjliga både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Alternativ som diskuteras är; tunnelbygge som släpper ut sötvattnet i havet utanför Ljungskile, kanalbygge från Vänersborg till Uddevalla, större fördämning i vattenmagasin norr om Vänern, ändrad vattendom så att mer vatten släpps ut genom Göta älv, säkra älvbankarna i Göta älv och temporärt valla städerna runt Vänern vid hotande översvämningar. Observera och diskutera: Vilka effekter kan det få om ett samhälle blir översvämmat? El, dricksvatten, transporter, värmeverk, jordbruk och skogsbruk, källare med mera? Finns det andra 4 sätt att förhindra översvämningarna på än de som utredningen har gett förslag på? 880 Saxade klipp Anslagstavlan uppdateras ständigt med tidningsartiklar som behandlar klimatfrågan. nya rapporter och Observera och diskutera: Inspireras gärna till att nyhetsbevaka i skolan. Diskutera i klassen om medias roll i klimatfrågan. 890 Åtta goda sätt att förstöra Vänern Vepa med text + modell av Vänern samt film med inslag om det planerade kärnkraftverket i Götene. Beskrivning och fakta Modellen av Vänern illustrerar de olika sätt som vi människor har förstört sjön på eller planerat att göra. Till stor del kommer våra näringsämnen från luft och nederbörd men även från gödsling av till exempel skogs- eller åkermarker. Det skall dock sägas att näringsämnen läcker även naturligt från dessa områden. Förr i tiden fångades näringsämnen som fosfor och kväve upp av de många våtmarker som fanns runt Skaraborg eller i skogarna runt norra änden av Vänern. Dessa områden har de senaste 150 åren dränerats för att ge plats för nya odlingsområden på bekostnad av ett ökat läckage till de omkringliggande vattendragen. Om näringsämnen som kväve och fosfor rinner ut i Vänern kan det leda till igenväxning av vikar och bidra till övergödningen i Västerhavet. Växter och alger trivs bäst då nivåerna av fosfor och kväve är lika höga. I sjöar bestämmer mängden fosfor tillväxten av alger och i havet kvävet. I grunda vikar i Vänern kan dock fosforhalten vara så hög att vattnet tillförs mer kväve. Då växer vikarna igen och vi får algblomning. Förhållandet i dessa vikar är alltså detsamma som vid kusterna. Idag restaureras många våtmarker, inte bara för att de är ett trevligt inslag i landskapet, utan för att minska näringsläckaget från 5 odlingsytor. En positiv effekt av detta är ett levande landskap med ökat antal fåglar, växter och insekter. En annan påverkan som människan gör är dämmen och regleringen av Vänern. Det började med kvarnarna. Kvarnar i alla dess former är väl kända i Sverige sen 1200-talet. Enbart runt Vänern har det säkerligen funnits hundratals kvarnar och till dem hörande dämmen. I området söder om Vänern fanns lika många väderkvarnar som på Öland. Det är enkelt att inse att området vid kvarnen spelade en viktig roll i utvecklingen av bygden genom att utgöra tidiga handelsplatser. I kvarnkommissionens räkning år 1698 angavs att minst varannan gård hade en egen kvarn. Det fanns också stora kvarnar, såsom den i Frändefors vilken hade 26 andelsägare på en tredjedelskvarn. Med hänsyn till vattenföringen kunde det ta upp till 4 – 6 månader om året att mala 360 – 450 tunnor spannmål (utsäde). Dock insåg man tidigt den miljöpåverkan som kvarnarna hade på framförallt fisken i vattendragen. För att värna vandringsmöjligheterna för lax och öring infördes kungsådran redan år 1442. Kungsådran har troligen sitt ursprung i de regler som omnämnts under medeltiden, att en tredjedel av vattendragen tillhörde kronan. Kungsådran skulle hållas öppen tre veckor på våren och hösten för att underlätta för fisken att nå sina lekområden. Vänern reglerades för kraftproduktion under åren 1935-1937. Genom regleringen tilläts inte vattennivån i sjön att stiga lika högt som tidigare. Den största vattendomen hittills i Sverige är regleringen av Vänern. Denna åtgärd gynnar människan på flera sätt, dels blir variationen i vattenståndet mindre och dels har risken för översvämning minskat. Olidans kraftverk i Trollhättefallen är landets första storskaliga kraftverk (1910) och är idag kompletterat av ytterligare kraftverk i både Trollhättan (Hojum, 1941) och Vargön (1934). De båda verken i Trollhättan levererar i årsmedeltal 1,26 TWh (1 260 miljarder Watt-timmar), som kan jämföras med Ringshals årsmedelproduktion på 25,5 TWh. Men denna reglering påverkar även den biologiska mångfalden i form av mindre djur och växter. Under mycket lång tid har sjöfarten varit av stor betydelse för näringslivet, särskilt industrin runt Vänern. Det gäller inte bara i det närmaste Vänerområdet utan hela Västsverige, Värmland, och delar av Närke, Västmanland och Dalarna. Återkommande lågvatten innebar minskade transportvolymer, bl.a. genom att hamnar blev otillgängliga. Att vattennivån växlat bör inte ha vållat Vänersjöfararna några större problem. Det har varit en naturlig faktor i sjöfarten som 6 man tacklat genom att använda mer permanenta riktmärken på land framför sjökort. För de sjömän som tillfälligt besökt Vänern har det varit nödvändigt med lotsning. De klagomål som kan märkas efter regleringen gäller de perioder då vattennivån sänks så att fartygen inte kan gå fullastade. Observera och diskutera: Läs texten på vepan och diskutera de 8 olika sätten att förstöra Vänern. Finns det något som är värre en det andra? 900 Kampen om en ren sjö Monter: flera vattenprover tagna av Hugo Hassel samt analysredskap. Beskrivning och fakta För över 50 år sedan, ombedd av ingen och utan några formella kunskaper börjar Hugo Hassel, en ung man i Karlstad göra sina egna undersökningar för att få reda vad som är fel med Vänern. Han hade observerat oroande förändringar i Kattfjorden runt Skoghallsverken, och var övertygad om att ”boven i dramat” är Uddeholms stora sulfitfabrik. Fabriken hade under två decennier låtit allt sitt orenade avloppsvatten rinna rakt ut i sjön. Kemikalier och spillfibrer från fabriken hade förvandlat vattnet i Vänerviken till en tjock, äcklig, illaluktande sörja. Det värsta var att Skoghallsverken inte var ensam om att förorena Vänern. Runt sjön fanns många andra industrier och många kommuner saknade avloppsreningsverk. Hugo Hassel tog mängder av vattenprover, samlade in fisk med misstänkt sjukliga förändringar och bekostade ur egen ficka analyser av alla prover. Han genomförde dykningar för att kunna undersöka sjöns bottnar närmast den stora fabriken. Han flög över sjön, iakttog och fotograferade allt av intresse och förfäras ju mer han ser. Med en dåres envishet kämpade Hugo Hassel under många år för att väcka och hålla liv i en folkopinion mot, vad han uppfattade, ett pågående giftmord av sjön. Samtidigt som det i Sverige sker en insikt och förändring mot en mer modern miljösyn, som i sin tur leder till att man under 60-talet inför miljöskyddslagen. Skoghallsverken blev en skräcksymbol i miljökampen, och försökte, men misslyckades, att misskreditera Hassel. 7 Slutligen prövas Skoghallsverken i Koncessionsnämnden för Miljöskydd och tvingas steg för steg att införa nya och förbättrade metoder för rening av utsläppen. Vänern kom nu i fokus och Länsstyrelser och Naturvårdsverket genomför en av många efterlängtad kartläggning av Vänerns hälsotillstånd. Även kommunerna fick upp farten och har byggt reningsverk runt sjön. Idag, 30 år senare, är de dåliga lukterna och luten sedan länge borta ur vattnet. Miljöarbetet står högt på prioriteringslistan och fabriken producerar för fullt. Skoghallsverken, idag Stora Enso Skoghalls Bruk, lever vidare i högönsklig välmåga och så även Vänern. Observera och diskutera: Har ni själva gjort några observationer ute i naturen som påverkar miljön negativt? 910 Från sten och trä till plast och… Montern: Snusdosor, skrivmaskin, lap-top, engångsartiklar, tvättmedel m.m. Beskrivning och fakta Många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av allehanda mer eller mindre nödvändiga produkter. I dagens produktion används energi och resurser betydligt effektivare än tidigare, men eftersom den totala konsumtionen i samhället ökar hela tiden försvinner miljöförbättringarna i det stora hela. Sammantaget leder utvecklingen, trots goda intentioner, till att den totala miljöbelastningen ökar. För att åstadkomma hållbar utveckling får den totala miljöbelastningen från vår produktion och konsumtion inte överstiga jordens ekologiska kapacitet. Om världens samtliga länder konsumerade i samma takt som västvärlden gör idag, skulle vi behöva flera jordklot! Exempel på allvarliga miljöproblem som är intimt förknippade med konsumtionen av varor och tjänster är: Klimatpåverkan-klimatfrågan är ett globalt miljöproblem. Världens energiförsörjning baseras till mer än 75 % på fossila bränslen. När dessa förbränns bildas växthusgaser. Den dominerande växthusgasen är koldioxid. Den kommer framförallt från förbränningen av fossila bränslen inom transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin. 8 Ökad resursanvändning - Idag används betydligt mer energi och olika material än tidigare. Det sliter på våra naturresurser och ger stor påverkan på miljön, t.ex. genom utsläpp av tungmetaller och andra farliga ämnen. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 %. Råvaruanvändningen ökar med mellan 20 till 40 % till år 2030 om inget görs. Miljöbelastning uppstår även när den stora mängd avfall som konsumtionen ger upphov till hanteras. Avfallsmängden ökar i takt med konsumtionen. Observera och diskutera: Titta på föremålen och diskutera vad för material som har tagit över. Diskutera även vad för konsekvenser det får. Vad har du för kläder på dig. Vart kommer de ifrån och vilket material är de gjorda av? Hur gamla är de? Tips: Gå till faktastationen och kolla in olika sidor om klimat och konsumtion. 920 Faktastation – klimatet Vid datorn kan elever besöka olika klimat och miljöinriktade hemsidor, se korta filmer, läsa artiklar och få boktips. 930 Vem är du? Flera ”profiler” är placerade i rummet med varsin pratbubbla. Profilerna är resultatet av en undersökning gjord av naturskyddsföreningen. Beskrivning och fakta De engagerade – 16 % drivs till stor del av oro och dåligt samvete men är också engagerade i klimatfrågan, har till viss del anpassat sitt beteende för att vara mer klimatvänliga. De sansade – 24% känner ett stort ansvar i frågan, har förändrat sitt beteende men upplever frågan som komplicerad. De nyvakna – 25%, frågan har nyligen blivit aktuell, de känner oro och att något måste göras, helst av någon annan. De passiva – 23% upplever ingen möjlighet att påverka situationen och känner därför ingen större oro eller behov av att agera. Skeptikerna – 8% anser att klimatförändringen främst är naturlig och en trend som snart passerar. De drivs av egen nytta och misstror de flesta. Elit – 4% är en subgrupp som egentligen ryms inom grupperna de engagerade och se sansade. Elit är till sin storlek liten men de 9 fungerar som ambassadörer i klimatfrågan och har fullt anpassat sin livsstil till ett klimatvänligt beteende. Observera och diskutera: Fundera på vilken grupp ni själva tillhör. Hur resonerar klassen kling klimatfrågan? 940 Hoppets träd – vi kan om vi vill Beskrivning och fakta Vid trädet kan museets besökare själva skriva ner förslag, tankar, iakttagelser på papper som sedan monteras som löv i trädet. Observera och diskutera: Ta er en stund och fundera på vad för miljötips ni skulle vilja ge övriga besökare. 950 Varifrån kommer maten Ett bord utformad som en världskarta med två tillhörande bänkar. På bordet ska man placera olika varor utifrån vart man tror att de kommer ifrån. När varan är rätt placerad piper bordet. Beskrivning och fakta Maten står för en fjärdedel av koldioxidutsläppen. På vägen från bonden via industrier, transporter och butiker till hemmet slukar maten energi. Ändrar vi våra matvanor har vi möjlighet att minska våra utsläpp av koldioxid rejält . Vår attityd till mat och vad vi har vant oss vid har ändrats radikalt över ett fåtal generationer. Man fiskade och odlade det mesta av sin mat på torpets mark eller stadens kålgårdar. Maten togs noga tillvara. Av rester lagades nya rätter. Idag slänger vi upp till en tredjedel av all mat vi köper! Förr var vår kännedom om maten stor - idag har inte ens livsmedelsindustrin någon heltäckande kunskap. E 235, E 122, E 124, E 129, E 434, E 432, E 1450 gör vår mat hållbar och ger den färg, smak och konsistens. Palmolja och kemiskt behandlad sojaprotein finns i mer än hälften av alla förpackade varor. Handelsgödsel och bekämpningsmedel ökar världens livsmedelskördar på bekostnad av matens kvalitet och böndernas hälsa i fattiga länder. Men vad betyder det för oss? 10 Observera och diskutera: Diskutera vad för mat man själv handlar. Vet vi var den kommer ifrån? Vad innehåller produkterna? Tips: Ta med klassen till mataffären och inventera innehållsförteckningen och ursprungsland på några av de vanligaste varorna. 960 Från trä och talj till vätgas och sol Monter: Diverse antika ljusstakar, kakelugnskakel, tändsticksask, ljusskärm, tärningsspel från 1800-tal, kortspel från 1900-tal, dataspel, vätgasbil, laddningsstation till vätgasenergi, vattendriven klocka samt lågenergilampa, led-ficklampa, el-timer och el-kontakt. Bord med sittplatser samt en luftsolfångare. Beskrivning och fakta Föremålen berättar om den stora förvandling som har skett energimässigt det senaste decenniet. Observera och diskutera: Känner eleverna till fler eller kommande produktutvecklingar? När gjordes de största förvandlingarna historiskt sett? Vilka produkter har eleverna själva hemma? 930 Det engagerade samhället Monter: innehållet kommer att variera beroende på vad för olika engagemang som sker i lokalt i samhället. Beskrivning och fakta Montern är till för alla som har något de vill visa och berätta ang. klimat och miljömässigt engagemang. Kanske har din klass något ni vill visa upp? 11