1. No category

Den goda planeringsprocessen
Rapport
31 januari 2011
1
Eva Gidlund, Tommy EK
Bild på framsidan ”Sustain model” av Steve Johnson.
2
Med allt mer komplexa planeringsuppgifter finns risk att avståndet mellan
brukare/kund och planeringsmyndighet ökar. Detta kan leda till motsättningar
som ibland grundas i missförstånd och otillräcklig kunskap. För att vi skall
kunna bygga ett hållbart samhälle som även är robust och uthålligt krävs
delaktighet, förankring och attraktiva lösningar. Bra planeringsmetodik är en
förutsättning för att detta skall kunna uppnås.
Falun 2011-01-31
Tommy Ek
Eva Gidlund
3
Innehåll
Inledning
Byggdialog Dalarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Planeringsgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
En process för en bättre dialog
– Eva Gidlund och Tommy Ek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Seminarium Borlänge 2009-02-11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
De goda viljornas tyranni – Göran Åberg Sveriges Stadsarkitektförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Den goda staden – Jönköpings kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Det goda samtalet – Kalmar kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Exempel från kommuner i dalarna
Vackert Rättvik
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Byautvecklingsarbete enligt Rättviksmodellen – Rättviks kommun
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Utvecklingsarbete kring utemiljöer i Hedemora kommun – Hedemora kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Stadsutvecklande åtgärder i Mora avseende kommunikationer och transporter – Mora kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Erfarenheter från arbete med charetter i Tällberg – Leksands kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Planeringsmodeller för tidiga skeden – Borlänge kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Verktyg i dialogarbetet
Lättåtkomliga informations- och mötesplatser
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Tillvaratagande av invånarnas egna idéer och tankar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
4
Inledning
Byggdialog Dalarna
Planeringsgruppen
Byggdialog Dalarna är ett samverkansprojekt, som syftar till att fördjupa dialogen och samspelet mellan de som deltar i olika beslutsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn. Projektet startade 2005
och syftar till att skapa förutsättningar för och möjligheter till en utveckling av länets byggande mot ökad kvalitet, effektivitet och lägre
kostnader baserat på en hållbar samhällsutveckling.
Byggdialog Dalarnas Planeringsgrupp, bestående av representanter
från olika kommuner, Trafikverket, konsultföretag samt Länsstyrelsen
initierade 2006 ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen.
Projektet administreras via kansliresurser på Länsstyrelsen och finansieras som ett EU projekt.
Tre olika dialoggrupper har bildats:
En förvaltningsgrupp, en byggrupp och en planeringsgrupp.
Dessa arbetar fram handlingsplaner och söker medel för aktiviteter.
Denna rapport, Den Goda Planeringsprocessen, är en sådan aktivitet
som arbetats fram som ett delprojekt i Planeringsgruppen.
En arbetsgrupp bildades och en handlingsplan togs fram. Handlingsplanen inkluderade framtagandet av en rapport samt anordnande av
seminarier. Seminarier hölls i Borlänge under 2008 och 2009.
Ansvariga för projektet har varit Tommy Ek och Eva Gidlund.
Rapporten behandlar frågeställningar kring utveckling av arbetsmetodik inom fysisk planering.
Syftet är att planeringsprocessen skall leda till ett hållbarare samhälle.
Hur kan ”verktygen” utvecklas för en effektivare planprocess?
Utgångspunkten är att inte bara ta hänsyn till fysisk miljö och ekologisk hållbarhet utan även att ta in frågan om attraktiva lösningar
och delaktighet. Genom detta uppnår vi robusta lösningar och en
planering som är förankrad, och därigenom accepterad, utifrån ökad
kunskap om planeringsfrågorna.
Rapporten skall diskutera planeringsfrågor samt ge exempel på bra
arbetsmetodik såväl inom som utanför länet samt reflektera över
resultat och arbetsmetodik.
En ”verktygslåda” för bättre dialogarbete redovisas i slutet av rapporten.
5
En process för en bättre dialog
Eva Gidlund och Tommy Ek
Samhällsutvecklingen blir mer och mer komplex. Ett ökat behov av
byggande av bostäder och infrastruktur gör att mark, som tidigare inte
var intressant för byggande, tas i anspråk. Utbyggnad av bostäder i
strandnära lägen, nya vägar, nya järnvägar, vindkraft och ny struktur
för krafttrafik, datatrafik, fjärrvärme och telefoni ställer stora krav på
planeringsförmågan hos kommuner och statliga verk.
Samtidigt finns en tidspress och stora förväntningar på snabba genomföranden. Till detta skall läggas ökad kunskap och ökat engagemang hos brukare och allmänhet. För att lyckas med planeringsuppgiften, behöver verktygslådan för planering utökas och utvecklas.
En annan viktig parameter, vad gäller möjligheterna till att lyckas, är hur
vi hanterar vårt fötroendekapital hos allmänheten och att planeringsmyndigheten upplevs som tillgänglig och omsorgsfull i sitt arbete.
Samtidigt finns krav på handlingskraft och kortare processtider. Krav
som kan bli kontraproduktiva. Till detta skall läggas att planeringsresurserna är begränsade, vilket ökar kraven på planeraren. Planeringsapparaten kan få utmattningsproblem. Planeringssystemet kan ses
som ett filter, som kan tätna och sättas igen och till slut upphöra att
fungera.
Ett sätt att förbättra situationen är, att tillföra mer resurser. Detta har
tex gjorts genom nya möjligheter till att få bidrag till översiktsplanearbete för vindkraft. Detta har troligtvis påskyndat processen och
möjliggjort översiktsplanearbete i en utökad omfattning.
Men det räcker inte med mer resurser, utan hur resurserna används,
behöver också utvecklas. Ett samhälle som vårt, där informationsflödet hela tiden ökar och för vissa grupper blir mer och mer tillgängligt,
ställer större krav på öppen information och förbättrad dialog.
En pedagogisk uppgift i planeringsarbetet är att förstå makroperspektivet. Att koppla den enskilda åtgärden i det lilla perspektivet till en
helhet i ett större sammanhang och därigenom möjliggöra det goda
samhällsbyggandet. En upplevd negativ åtgärd i det lilla kan accepteras, om förståelse finns för effekterna i ett större sammanhang. Det är
även viktigt med bra kompensationsåtgärder, så att inte den enskilde
individen får ta ett orimligt stort ansvar för samhällsutvecklingen. Detta
kan annars äventyra planerarens förtroendekapital, något som man i
så fall tar med sig in i nästa planeringsuppgift.
Avgörande för hur detta pedagogiska arbete skall lyckas är bra metoder i dialogarbetet.
6
Seminarium Borlänge 2009-02-11
ByggDialog Dalarna anordnade i februari 2009 ett heldagsseminarium
kallat ”Den goda planeringsprocessen”, vilket i första hand riktade sig
till kommuner, konsulter och statliga verk i Dalarna med omnejd.
Seminariet syftade till, att vara ett led i utvecklingsarbetet runt metoder för den goda planeringsprocessen. Dagen innehöll redovisningar
och diskussioner kring arbetsmetoder, för att utveckla dialogen i
planeringsprocessen. En god dialog är ofta en förutsättning för, att
planeringen skall vara framgångsrik. Redan tidigt, och kanske till och
med i övertidiga skeden, finns behov av att nyttja metoder, som skapar den goda dialogen.
De inbjudna föredragshållarna berättade om erfarenheter av olika
dialogmetoder, för att nå en god planeringsprocess.
Göran Åberg, Sveriges stadsarkitektförening, talade om behovet av
”Det goda samtalet” för att bygga ett hållbart och attraktivt samhälle,
vilket kräver medborgarnas deltagande i processen.
Josephine Nellerup, Jönköpings kommun, redovisade framgångsfaktorer i arbetet med Stadsbyggnadsvision 2,0 i centrala Jönköping
samt berättade om erfarenheter från arbetet med centrumutvecklingen och hur detta har kunnat växlas ned till arbete med landsbygdsutveckling.
Nedan följer utförligare redogörelse för innehållet i föredragningarna
om Kalmar kommun och Jönköpings kommun.
Vid seminariet gavs också tre kortare inlägg med exempel från Dalarna.
Leif Kratz, Rättviks kommun, berättade om byautvecklingsarbetet
enligt Rättviksmodellen, Barbro Sterner, Hedemora kommun, berättade om utvecklingsarbete i olika delar av Hedemora kommun och
Lotta Fritz, Ramböll, berättade om stadsutvecklande åtgärder i Mora.
Dessa tre exempel redovisas längre ned under rubriken ”Exempel från
kommuner i Dalarna”.
Erik Mejer och Jonas Olsson, Kalmar kommun, berättade om Designdialogen, med inriktning mot ombyggnad av offentliga miljöer och om
Övertidiga samråd där tidsaspekten – att ge tid – är viktig.
Eva Gidlund och Tommy Ek under seminariet i Borlänge
7
De goda viljornas tyranni
Göran Åberg, Sveriges Stadsarkitektförening
Göran Åberg, fd ordförande i Bygga Bo Dialogens arbetsgrupp ”Planering för hållbart byggande”, redovisade hur arbetet med ”Det goda
samtalet” utvecklats sedan 2003. Göran Åberg resonerade kring
ämnet ”De goda viljornas tyranni”.
Den ökade komplexiteten i planeringsprocessen diskuteras. Det
blir fler specialister, fler regler och ökad sektorsbevakning, som ger
en suboptimering. Arbetssättet blir fragmentiserat vilket leder till att
helheten går förlorad då planeringsprocessen fokuserar på delarnas
(=sektorernas) frågor och tappar sitt fokus på sambanden och interaktionen mellan delarna. Det filter som planeringsprocessen utgör blir
med tiden och den ökande komplexiteten allt tätare och processen
slammar igen. Stelheten i det befintliga ökar. Tiden går. Initiativtagarna
flyr eller ger upp.
Det går inte längre att bara arbeta med en sak i taget, filtreringsverktyget behöver förändras.
Skall filtret göras grövre eller mer intelligent? Om det görs mer grovmaskigt kan det innebära, att viktiga kontrollfunktioner tas bort. Processens hastighet ökar då initialt, men riskerar samtidigt ett totalstopp
i slutskedet. Troligtvis behövs förändrade metoder för planering och
kontroll, filtret behöver bli snabbare, mer intelligent och också ta hänsyn till sambanden mellan delarna. Detta kräver ödmjukhet, klokhet,
mod och integritet, för att gemensamma helhetsmål skall uppnås.
Förankring och delaktighet kan innebära en ökad förståelse, vilket
smörjer processen, men hjälper det ända fram? En viktig planeringsaspekt är attraktivitet. ”För att ett samhälle ska vara hållbart måste det
också vara attraktivt för medborgarna” enligt ByggaBoDialogen.
För att uppnå attraktivitet krävs förståelse för brukarnas önskemål
och behov. Det krävs delaktighet och förankring samt möjlighet till, att
delta och påverka i dialogen kring planeringsfrågorna. Det måste även
finnas möjlighet, att förstå och ta del av resonemangen kring helhetsperspektivet i planeringen.
Kan planeringen styras genom tillit?
Tillit kan skapas genom delaktighet och ömsesidig respekt istället för
makt och positionering. Det som uppnås, är en ökad förståelse för
svåra planeringsfrågor. Detta i sin tur skapar ett ömsesidigt förtroende
som, om det förvaltas väl, bildar grund för varaktigt goda planeringsförutsättningar.
8
1 Kundfokus
10,0
9,0
Medborgare
Näringsliv
Hållbar
Attraktiv
Helhet
6 Ständig förbättring
Forskning
Utveckling
7,0
7 Faktabaserade beslut
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
8 Intressentrelationer
Stat
Kommun
8,0
0,0
3 Medarbetarengagemang
4 Processinriktning
5 Systemangreppssätt för ledning
2 Ledarskap
A) Hur viktigt är det?
B) Hur långt har vi kommit?
Göran Åberg avser fortsätta sitt arbete med dialogprocessen i det
”Tillitsutskott” som bildats i Stadsarkitektföreningen.
GAP-analys = En analys för att tydliggöra gapet mellan en befintlig
och en önskad situation.
Göran Åberg genomförde även en GAP - analys på seminariets deltagare. Syftet var, att få svar på några frågor i ämnet. Resultatet visade,
att deltagarnas/organisationernas starka sidor var; kundfokus, faktabaserade beslut, processinriktning och tillsammansarbete. Svaga
sidor var förbättringsarbete och intressentrelationer.
9
Den goda staden
Josephine Nellerup, samhällsbyggnadsstrateg, Jönköpings kommun
Josephine Nellerup, samhällsbyggnadsstrateg i Jönköpings kommun, redovisade
arbetet med Stadsbyggnadsvision 2.0 i centrala Jönköping samt berättade om,
hur arbetet med centrumutveckling har kunnat användas i arbetet med landsbygdsutveckling. Arbetsprocessen är densamma vid centrum- och landsbygdsutveckling,
men med den skillnaden att processen växlas upp eller ned beroende på storleken
på projektet eller samhället. Arbetssättet och arbetsprocessen är också densamma, oberoende av hur kommunens organisation ser ut.
10
Tillsammans kan vi genomföra Stadsbyggnadsvison 2.0– och gå ”från
tanke till handling” och skapa den goda staden – Staden och sjöarna!
11
Stadsbyggnadsvision 2,0 innebär ett sammanhållet arbete, som
med helhetsperspektiv behandlar en rad olika aspekter av Jönköpings
fortsatta stadsutveckling. Visionen berör de centrala delarna av
staden, omfattande hela området runt Munksjön mellan Vättern och
E4:an och skall forma utvecklingen under kommande årtionden. Visionen handlar inte bara om den fysiska miljön, med nya bostäder och
arbetsplatser, utan även om dess skötsel och tillgänglighet samt om
stadens liv och innehåll. Många aktörer är berörda och blir viktiga
samarbetspartners i det fortsatta arbetet med, att främja en gynnsam
utveckling för Jönköping. Stadsbyggnadsvisionen antogs av
Kommunfullmäktige i oktober 2008.
200 miljoner kronor har anslagits, för att under en 6-årsperiod
genomföra bl.a. gatuombyggnader och ett brobygge över Munksjön,
för att frigöra byggbar, attraktiv och centralt belägen mark.
Framgångsfaktorer för centrumutvecklingen har varit:
• Gemensam och tydlig visions- och målbild mellan olika
berörda förvaltningar
• Närhet till politiker och kommunledning
• Drivande och orädda processledare
• Projekt- och processinriktat arbetssätt, vilket kräver bra ledare
som får alla inblandade att dra åt samma håll
• Tydlig prioritetsnivå
• Små steg i rätt riktning
• Träffa invånarna där de finns
• Ha roligt
När regementet A6 i utkanten av staden lades ned och blev ett stort
handelscentrum, avmattades såväl handel som folkliv i Jönköpings
centrum. Med kreativitet och nya idéer skall man sätta fart på tillväxten
och utveckla staden. Fokus läggs därför på, att skapa attraktivitet
för människor. Genom att skapa utrymmen för möten i staden, samt
erbjuda kultur och andra upplevelser, får man en stad, som lever
större delen av dygnet. En sådan stad med variationer upplevs mer
attraktiv och trygg än en stad med enbart liv och rörelse under affärernas öppethållande. Den signalerar öppenhet och tolerans och tilltalar
kreativa personer med nya idéer, som kan tas tillvara.
12
Ett stadsutvecklingsprojekt kan bara komma igång, om flera intressenter och verksamhetsutövare deltar, för att lösa problem och för att
genomföra förbättringar. Intressenterna, som skall representera politiker, företag, kulturliv, föreningar, fastighetsägare m.fl., behöver ha ett
väl förankrat nätverk inom sina respektive grupper, att återkoppla till.
Om fastighetsägarna inte är med och deltar i projekten blir resultatet
enbart gatuombyggnader och inga utvecklingsprojekt. De som deltar i
dialogen betalar 50 000 kr/år, vilket ger delaktighet. Stadsutveckling
blir aldrig klar, utan skall pågå jämt!
Öppenhet och tydlighet har varit basen för all kommunal information till
invånarna, för att de skall känna sig delaktiga och engagerade. Invånarnas synpunkter, inte minst de från barn och ungdomar, är viktiga att
lyssna på. Det har skett bl.a. genom öppna möten, enkäter
bland befolkningen och genom riktade skolenkäter. Under tre helkvällar
på gymnasiet arbetade man med grupparbeten kring temat ”Hur
vill vi se vår stad?”. Kommunalråden har haft återkommande lunchmöten för allmänheten ute på stan.
Trygghetsvandringar
Ett viktigt mål i Stadsbyggnadsvisionen är, att stadskärnan skall vara
en självklar mötesplats och att den måste upplevas som trygg och
säker att vistas i under dygnets alla timmar. Trygghetsvandringar har
därför ordnats på kvällstid. Vandringarna har varit riktade mot
ungdomar och vuxna, såväl män som kvinnor, samt mot pensionärer
och funktionshindrade. Som stöd för sina iakttagelser utrustas
deltagarna med en karta, att göra anteckningar på, samt en checklista inför vandringarna.
Karta: Stadsbyggnadskontoret.
Den blå slingan visar var trygghetsvandringarna genomfördes i Jönköpings stadskärna.
Checklista
Deltagarna går två och två och antecknar sina iakttagelse på en karta.
Upplevs platsen trygg eller otrygg? Vad är det man ser?
• Dagtid och kvällstid
• Torg, öppna platser
• Grönska, buskar, träd
• Gator, biltrafik
• Markbeläggning, gatusten, asfalt m.m.
• Människor: Var finns de?
• Belysning, lampor
Hur upplevs de?
• Skötsel, skadegörelse
• Skylter m.m.
• Platser att gå på, övergångsställen m.m.
• Annat?
• Cykelvägar, mopeder
• Överfarter, tunnlar m.m.
• Vinter, sommar
• Dörrar, entréer till bostäder, lokaler m.m.
• Hållplatser
• P-platser, P-hus, garage
13
2009 är ett intensivt år med utredningar, som skall utmynna i genomföranden. Det handlar om, att ta vara på det förtroendekapital, man
fått av invånarna. För fortsatt engagemang från deras sida måste
därför saker hända med de idéer och önskemål, som kommit fram.
Snabbare genomförande krävs vid arbete med barn och ungdomar
än med äldre.
att skapa trivsammare centrum och mötesplatser med stadsmässiga
torg- och gaturum, utbyggnad av cykelvägar, förbättring av kollektivtrafiken och samordning i frågor som berör turism, marknadsföring
och skötsel. Totalt har ca 14 lokala utvecklingsgrupper, som kan
liknas vid ett uppväxlat byalag och som skall representera organisationer, föreningar och andra organ, bildats över hela kommunen.
Frågor, som skall utredas under året, rör bl.a. stadens liv och innehåll,
förnyelse i stadskärnan, förnyelse kring Munksjön och stadens
hållbara kommunikationer.
Privatpersoner ingår inte i dessa grupper. Utvecklingsgrupperna
permanentas i treårsperioder, för att arbetet skall kunna fortskrida.
Det är viktigt, att man tidigt i processen gemensamt bestämmer den
geografiska avgränsningen för utvecklingsområdets utbredning, för
att arbetet skall kunna ge ett uppnåbart resultat, inte minst med tanke
på den budget man har att tillgå. 1 miljon kronor/1000 invånare är
budgeterade för genomförande av stadsbyggnadsutvecklande åtgärder. Summan är inte statisk och kan minskas, om målsättningen inte
är så hög. Kommunala medel beviljas i mån av tillgång, men bygger
på, att grupperna kan ordna medfinansiering, som helt eller delvis
kan bestå av ideellt arbete.
Ekonomin måste finnas med – Är politikerna beredda att betala?
– annars kan idéer och visioner sågas direkt!
Hur centrumutveckling kan växlas ned till landsbygdsutveckling:
Arbete har även bedrivits i olika kommundelscentra, för att stärka kommundelens identitet och framtidstro och för att där nå gemensamma
mål. Målen kan handla om fysiska åtgärder i orternas centrum, för att
kunna behålla och utveckla det befintliga utbudet, exempelvis genom
14
Insamling av synpunkter från enskilda sker via enkäter, förslagslådor,
skolprojekt, evenemangsdagar, öppna möten med bl.a. grupparbeten, media och internet. Svarsfrekvensen är hög på enkäterna. Vid de
öppna mötena deltar även kommunalråden. Arbetet synliggörs genom
media med artiklar och annonser.
Handlingsprogram tas fram, som beskriver bl.a. nuläget, målsättning,
åtgärder och det fortsatta arbetet. Åtgärdsförslagen utarbetas av
konsulter, för att invånarna skall känna, att man satsar på dem. När
handlingsprogrammet antagits av kommunstyrelsen och/eller
kommunfullmäktige, kan pengar äskas och åtgärdsförslaget ställas ut.
Det är viktigt att förväntansvärdet, på vad man kan uppnå, inte är
större, än vad man kan klara av. Processledaren måste därför vara
utbildad och kunnig och skall följa arbetet från start till dess stafettpinnen överlämnas vid genomförandet.
Erfarenheter från centrumutvecklingsarbetet:
• Skillnaden mellan att arbeta med centrumutveckling i stadskärnan
eller i olika kommundelscentra är enbart, att processen växlas
upp eller ned
• Viktigt att gå från tanke till handling, för att vinna invånarnas förtroende
• Extra viktigt att tala om, varför vissa saker inte går att genomföra.
Om det beror på ekonomin – kan man då kanske minska
storleken på projektet?
• Ställa politikerna till svars – finns pengarna - annars försvinner
förtroendekapitalet
• Tydlighet och ett öppet arbetssätt är viktigt
• Tidsaspekten är viktig. Vid arbete med barn och ungdomar krävs
snabbare genomförande än vid arbete med äldre, för att behålla
engagemanget
• Extra viktigt med genomförande av barns idéer, för att behålla framtida
förtroende och engagemang
15
Det goda samtalet
Erik Mejer, planarkitekt, och Jonas Olsson, planeringsarkitekt, Kalmar kommun
Erik Mejer och Jonas Olsson från Kalmar kommun redovisade det
arbete, som bedrivits i två olika dialogprojekt kring Det goda samtalet.
Vid arbetet med området Södra Vimpeltorpet prövade man en metod
med Övertidiga samråd och vid arbetet med Norrliden strand
använde man sig av en metod kallad Designdialogen.
Södra Vimpeltorpet
Erik Mejer berättade om arbetet enligt metoden med Övertidiga samråd, som har prövats i samband med detaljplanering av projektet
Södra Vimpeltorpet. Fokus har lagts på mycket tidiga kontakter mellan
förvaltningar och bolag inom kommunen, men även på mycket tidiga
och nära kontakter med utvalda aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Syftet har varit, att skapa ett spetsprojekt inom hållbart
stadsbyggande, där nytänkande kring en hållbar, modern och innovativ
stadsdel får tydliga genomslag, genom att tankar och förslag tidigt är
förankrade inom kommunen och hos de externa aktörerna.
Vid övertidiga samråd är tidsaspekten - att ge tid - viktig. Avsikten
är, att de övertidiga samråden skall bedrivas från scratch med ett
vitt papper. Respekt för åsikter och förslag som förs fram, ska sättas
i fokus.
Vid Södra Vimpeltorpet fanns få sakägare, att samråda med. Samrådskretsen utökades därför och metoden, att arbeta med tidiga
dialoger, valdes.
Före det formella plansamrådet har arbetet bedrivits i fyra faser:
startfasen, formuleringsfasen, fördjupningsfasen och samrådsfasen.
16
Startfasen
Arbetet inleds på plats, förutsättningslöst med kartor och annat
underlagsmaterial. Möten med olika grupper sker i viss ordning.
1. Boende
2. Aktörer
3. Olika förvaltningar
Samrådsfasen
13. Arbete i mindre grupper efter specialkompetens
14. Möten med förvaltningar och aktörer inom bygg- och
fastighetsbranschen
15. Framtagande av samrådsförslag
16. Samråd enligt PBL
Formuleringsfasen
4. Studieresa med utvalda aktörer
5. Möte med olika förvaltningar samt upprättande av referensbibliotek
6. Möte med utvalda aktörer
7. Informationsmöte med boende och verksamma
Sedan fortsätter planprocessen med avtalsskrivning, projektering och
genomförande.
Visionsbilder, som kan förändras, tas fram. Bilden gör att platsen fylls
och inte är ”tom”, den blir mentalt förankrad. Genom att tidigt få med
alla intressenter och aktörer, inte bara kommunens planerare, höjs
kvaliteterna i området.
Fördjupningsfasen
8. Möte med olika förvaltningar, omfattande interna diskussioner,
beräkningar, bedömningar och underlagsarbete. Kommunen
måste eventuellt vara beredd, att ta på sig nytt ansvar inte
minst ekonomiskt.
9. Möte med olika förvaltningar, uppdatering av referensbibliotek
10. Möte med aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen
11. Möte med förvaltarens utvalda aktörer inom bygg- och
fastighetsbranschen
12. Informationsmöte för boende och verksamma
Koncept och gemensam bild tas fram, för att se vilka lösningar som
kan tillskapas. Ju mer tid som läggs ned på attraktiviteten, desto
större intresse visas för projektet.
17
Exempel på enkel visionsbild som kan förändras.
18
Norrliden strand
Jonas Olsson berättade om arbetet enligt metoden Designdialogen,
som har prövats i stadsutvecklingsprojektet Norrliden strand. Designdialogen är ett forskningsutvecklat arbetssätt, som visat sig vara
tidseffektivt och kvalitetshöjande i tidiga skeden i byggprocesser.
Metoden är framtagen av Peter Frost på Chalmers för ombyggnad av
offentliga miljöer. Den bygger på att man, över ett brett fält, lyssnar
på olika gruppers behov och idéer, innan man tillsammans formulerar
mål.
Representanter för boende och verksamheter samt politiker, kommuntjänstemän och intresserade byggherrar har i stadsutvecklingsprojektet Norrliden strand bjudits in till en workshopserie, för att på
bästa sätt omvandla Norrliden från ett ytterområde till en attraktiv
stadsdel vid Kalmarsund. Dialogarbetet utgör underlag för arbetet
med den fördjupade översiktsplanen, som kommer att tas fram.
Målet för arbetet har varit, att deltagarna i processen tillsammans
formulerar en vision, som är begriplig för alla och som dessutom
är så intressant och attraktiv, att den lockar till direkt genomförande
för både kommun, byggare och boende.
19
Workshop 1
Svagheter och kvaliteter med området samlades in och sammanställdes med hjälp av ”postit”-lappmetoden. Ledord för processen togs
fram.
Workshop 3
Deltagarna delades in i olika grupper, exempelvis småbarnsföräldrar,
ungdomar m.fl. och fick arbeta med kartskisser. För läsbarhetens och
förståelsens skull, var de befintliga huskropparna inlagda.
Workshop 2
Idéer och visioner utvecklades och byggdes upp. En bild av
samhället 25 år framåt i tiden skulle skapas. Ambitionen var att
nå konsensus.
Workshop 4
Workshopen behandlade stadsdelens behov. Vad var grupperna
överens om? Vad kunde man nå konsensus kring? Hur skall man gå
vidare med en lösning av sådana frågor, som man inte kunnat enas
om?
Inbjudna ungdomsgrupper kom inte till workshopen, så man sökte
upp åk 8 under skoltid och höll workshop i skolan. Ungdomarna blev
intresserade och engagerade och kom därefter till andra planerade
workshops.
plus
havet och naturen
bra för barnfamiljer
mötesplatser för unga
tråkigt centrum
saknas en tydlig entré
nära till buss, skola, affär m.m.
många kulturer, mycket kunskap
dr öm
minus
norrlidsvägen klyver området
brist på stadsrum
otr yggt kvällstid
för mycket skog
ung befolkning, blandad befolkning
bra skolor
knyta ihop stadsdelen
äldreboende och småbostäder i ett högre hus
oranga skulpturer
motionsspåret
handelstorg
småbåtshamn med krog eller café
strandpromenad
dåligt r ykte
skadegörelse
mentalt långt till vattnet
utveckla centrum
norrlidsvägen - en stadsgata
Workshop1: postit-lappmetoden
20
Designdialog – sammanfattande skiss
Skissen sammanfattar material från höstens Designdialog
och visar utvecklingsbara områden inom stadsdelen som
gruppen haft en stor enighet kring. Den lyfter också fram
frågor som bör utredas vidare i det fortsatta arbetet.
1. Ett starkt centrum med ett samlande torg, fler aktiviteter kring
skolan och ny bebyggelse i centrum.
2. Sandstrand (mindre), pir, strandaktiviteter, småbåtshamn och ett sammanhängande stråk längs kusten. Ett förbättrat genomflöde av vattnet
väster om Svartö.
3. Ett tydligt östvästligt stråk som leder till havet. Det var delade
meningar om bebyggelse längs stråket, vilket kommer att utredas vidare
i det fortsatta arbetet.
4. Ett nordsydligt stråk längs Norrlidsvägen och vidare mot Krafslösaviken. En omvandling av Norrlidsvägen från genomfart till en stadsgata
som ramas in av ny bebyggelse.
5. Ny bebyggelse vid Krafslösaviken, utveckla en naturpark vid dämmet
och skapa en tydligare koppling norrut. I det fortsatta arbetet ingår bl.a.
att utreda hur stor utbyggnad som är lämplig här.
6. Ny naturanpassande bebyggelse i parkmiljö. Gärna flerbostadshus för
att få en blandad bebyggelse. Det var delade meningar om hur mycket
det går att bygga här. Frågan utreds vidare i det fortsatta arbetet.
7. Ny bebyggelse och parkaktiviteter längs östvästligt stråk och längs
infartsgatorna i den västra delen. Gärna småhus för att få en blandad
bebyggelse. I det fortsatta arbetet ingår att utreda stråkets förlängning
västerut och hur bostadsområdena där kan få en naturlig koppling till
Norrliden centrum.
En annan fråga som gruppen lyft fram som viktiga i det
fortsatta arbetet är den nya förskolans placering och om
det ska vara en eller flera förskolor i området.
21
Designdialogarbetet vid Norrliden strand kan sammanfattas med,
att man ville nå attitydförändringar i inställningen till stadsdelen,
enas om fysiska förändringar och införliva området som en stadsdel
i staden. Norrliden strand har idag ett mycket gott rykte och anses
vara en attraktiv stadsdel. Mentalt har visionen om Norrliden strand
vuxit till något mycket positivt.
Erfarenheter att ta vara på:
• Det är svårare, att få med boende än andra intressegrupper i arbetet
• Man skall vara noggrann med, vilka man bjuder in
• Bra om man kan hitta politiker med personlig anknytning till området
• Ordna barnpassning
• Variera veckodagar för mötena
• Lägga ett ökat fokus på barn och ungdomar
• Ordna workshops i skolor under skoltid.
22
Exempel från kommuner i dalarna
Vackert Rättvik
Vägverket påbörjade 2004 ett forskningsprojekt tillsammans med
Rättviks kommun och Banverket, för att utveckla nya arbetssätt och
metoder i en gemensam planeringsuppgift. Syftet var, att kunna lösa
en trafikplaneringsuppgift och samtidigt få mervärden och utveckla
centrum.
En projektlots anställdes och en gemensam arbetsgrupp/ledningsgrupp bildades, som tillsammans löste planeringsuppgiften. Gemensamma planeringsdokument togs fram, vilket ledde till en snabbare
och mer förankrad planering.
Vägverkets och Banverkets förstudier redovisades i ett samordnat
dokument med kommunens programhandling för detaljplanen. Även
samrådsprocessen genomfördes tillsammans med gemensamma
allmänna möten.
Slutresultatet blev mycket lyckat och mottogs med beröm från lokalbefolkningen. Genomförandet av projektet löste inte bara vägens och
järnvägens problem, utan blev en möjlighet att även lösa samhällets
gestaltnings- och strukturfrågor.
Rättviks genomfart har byggts om i samarbete mellan Vägverkets huvudkontor, Vägverket Region Mitt, Rättviks kommun och Banverket Mellersta Regionen. Det är ett
forsknings- och utvecklingsarbete med syftet att hitta lösningar som kan användas
även i andra mindre tätorter.
För mer information se www.vackertrattvik.nu
23
Byautvecklingsarbete enligt Rättviksmodellen
Leif Kratz, Rättviks kommun
Rättviks arbete med Byating och Byautvecklingsarbete har varit till
stor hjälp i den kommunala planeringsprocessen. Syftet är, att få en
bra dialog med invånarna, så att deras kunskap och vilja kan tas till
vara mot en hållbar utveckling för kommunen.
Byating är möten i byn där invånare, politiker och berörda tjänstemän
från kommunen deltar, för att diskutera aktuella frågor för bygden och
för kommunen. Tyngdpunkten på mötena skall dock ligga på utvecklingsfrågor, som rör den aktuella byn och bygden.
Ett antal byar har i sina byorganisationer arbetat fram byautvecklingsdokument, som visar vad man vill med byns utveckling och markens
användning. Kommunens planeringsenheter hjälper till med att ta fram
kartunderlag, redovisa riksintressen m.m.
Gemensamt upprättar byn ett program med utvecklingstankar samt
kartor över, vilka områden man vill säkerställa och utveckla. Detta har
bl.a. lett till konsensus kring markanvändning och möjliggjort arbete
med, att hålla landskapet öppet. Det har även varit en plattform för
den viktiga dialogen mellan kommunen och byarnas invånare i planeringsfrågor överhuvudtaget.
När byns utvecklingsplan har förankrats hos invånarna, stäms den av
mot kommunens planeringsenhet och ett bidrag på 5000 kronor kan
erhållas från kommunen för arbetet.
24
Utvecklingsarbete kring utemiljöer i Hedemora kommun
Barbro Sterner, Agenda 21-samordnare, Hedemora kommun
Hedemoras utvecklingsarbete kring utemiljöer i de olika kommundelarna handlar
om delaktighetsfrågor på lågbudgetnivå. Det strategiska målet för eko-kommunen
Hedemora är, att miljön skall var trygg, trivsam och vacker att bo, verka och mötas
i. Utemiljöerna är viktiga, men några särskilda ekonomiska medel har inte avsatts
för detta ändamål. I kommundelens samrådsgrupp ingår olika föreningar m.fl.
Frågor man arbetar med gäller:
• Vilka åtgärder behövs för att nå uppsatta mål?
• Vilka arbetsgrupper behöver sättas samman och träffas
för genomförandeåtgärder?
• Kan skötsel av gemensamma ytor och/eller angränsande ytor samordnas?
Grupperna arbetar på och en viss rivalitet mellan kommundelarna kan märkas.
Avsikten med arbetet från kommunens sida är att:
• Skapa initiativ
• Aktivera de olika kommundelarna
• Samla de krafter som finns
• Åstadkomma ett tvärsektionellt arbetssätt
Kommunen kan hjälpa till med att:
• Starta en process
• Skapa kontakter
• Visa vägarna in i den kommunala organisationen
25
Stadsutvecklande åtgärder i Mora avseende kommunikationer och transporter
Lotta Fritz, konsult, Ramböll
Mora kommun har tillsammans med Vägverket arbetat fram underlag
och handlingsplan för Genomfart Mora, rörande riksvägens sträckning
genom tätorten.
Sedan många år tillbaka finns ett vägreservat redovisat i kommunens
översiktsplan för en ny förbifartsled. En lokaliseringsutredning togs
fram under 90-talet och hela förbifartsleden föreslogs genomföras
etappvis. En vägarbetsplan togs fram i slutet av 90-talet för en etapp
av vägen, delen över ”Sandängarna”. Vägarbetsplanen fastställdes
aldrig av olika orsaker. När kommunen åter aktualiserade frågan hos
Vägverket konstaterades, att utredningen var för gammal och att den
inte hade miljöbalkens utgångspunkt. Vägverket beslutade dessutom,
att fortsatt studie av förbifartsled Mora skulle studeras enligt Vägverkets nya planeringsmodell den s.k. ”fyrstegsprincipen”.
Mora kommun har tillsammans med Vägverket arbetat fram underlag
och handlingsplan för steg 1-3 som berör förändringar och förbättringar i nuvarande trafiksystem på genomfarten genom tätorten Mora.
Drygt 170 miljoner kronor är avsatta till projektet. Tidplanen är, att åtgärder skall vidtas under en ca 10-årsperiod, för att förbättra kapaciteten på genomfarten. Därefter sker nya studier, för att utvärdera genomförda åtgärder och för att diskutera steg 4, ny förbifart, åtgärder.
Arbetet har bedrivits genom att:
• Möten har hållits enligt Open Space-modellen med politiker,
tjänstemän, Vägverket, Banverket, näringslivet, ungdomar och
företag med mer än 50 anställda.
• Öppet hus har hållits en eftermiddag för allmänheten.
• Information har givits till politikerna om projektets framskridning.
• Kommunens hemsida och lokalpressen följer utvecklingen.
Många åsikter har under arbetets gång kommit fram om andra samhällsbyggnadsfrågor, än de som direkt rör genomförandet av projektet.
26
Föreslagna vägåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3, illustrerad flygbild.
27
Erfarenheter från arbete med charetter i Tällberg
Leksands kommun
Leksands kommun har genomfört ett så kallat ”Charettearbete” i Tällbergs by som en del i Översiktsplanearbetet. Charettearbetet, som
påbörjades 2003, var en sorts förtida samråd inför en fördjupad översiktsplan. Eftersom byns karaktär skiljer sig avsevärt från andra byar,
med en stor variation av byggnadsstilar och bl a 8 hotell, var det extra
viktigt, att tidigt få igång en diskussion om byns framtida utveckling.
Planeringsfrågorna innehöll inte bara bostadplanering, utan måste
även förhålla sig till viktiga näringslivsfrågor och frågor om turismutvecklingen. Charetten genomfördes på relativt kort tid. Arbetsgrupper
bildades, som i intensiva arbetspass arbetade fram underlag för planeringsarbetet. Resultatet blev en rapport och ett bykaraktärsprogram
med riktlinjer för nybyggnation och utveckling av befintlig bebyggelse.
Det togs även fram en trafikutredning för området. Slutligen landade
arbetet i en formell Fördjupad Översiktsplan som godkändes av kommunfullmäktige 2006.
28
Planeringsmodeller för tidiga skeden
Borlänge kommun
Borlänge kommun har, i samband med utarbetande av planer utanför centrum, använt sig av mobila planerarstugor. Planerarstugorna
har använts framförallt för samråd i tidiga skeden. Det har upplevts
mycket positivt av invånarna, att kommunen flyttat ut sin verksamhet
och att man har fått delta redan i inledande samråd och då ofta med
utgångspunkt från en tom karta. Invånarnas engagemang för planeringen på den lokala nivån har härigenom blivit större. Planerarstugorna
har haft bestämda öppettider och har varit bemannade.
I samband med framarbetandet av den nya centrumutredningen inrättade kommunen en centrumstuga, i form av en fast lokal under längre
tid, i centrala Borlänge. Centrumstugan har inte varit bemannad hela
tiden, men synpunkter på centrumutredningen har kunnat lämnas där.
Kommunens tjänstemän har också, om man så önskat, tagit kontakt i
efterhand.
Borlänge kommun har också prövat att, via hemsidan, arbeta med en
interaktiv karta, där invånarna själva kunnat gå in och markera sina
åsikter direkt på plankartan.
Planerarstuga
29
Verktyg i dialogarbetet
Lättåtkomliga informations- och mötesplatser
Annonsering
Tydliga inbjudningar till samråd och andra möten i såväl lokalpress,
lokala informationsblad som på kommunens hemsida, där det framgår
att det inte enbart är information som ges, utan att man också bjuds
in till samtal kring planförslaget.
Blogg
Mötesplats för diskussioner och inlägg i öppet forum för allmänheten.
Information, som inbjuder till diskussion, läggs ut. De inkomna synpunkterna kan användas vid fortsatt planering.
Byamöten / byating med information till och från byinvånarna
Valet av plats, för att nå ut till berörda kommuninvånare med information om byns och bygdens utveckling, kan vara viktigt. Det finns
en trygghet i att få information på ”hemmaplan” och att kommunens
tjänstemän, politiker och andra samtalsparter är ”gäster”. Det är viktigt, att ta vara på den lokala traditionen som finns och att vara öppen
för, hur information och samtal bör ges och föras ut till olika byar och
kommundelar.
Heldagsöppna kontor / Inga bestämda besökstider
Öppnar för spontana, enkla möten med kommuninvånarna. Kan även
leda vidare in på samtal om andra planeringsåtgärder, än enbart de
som besöket avsåg.
Kommunens hemsida
Uppdatera informationen, som läggs ut på hemsidan regelbundet.
Arbeta fram enkla och tydliga sökvägar.
Lokala, men permanenta, informations och mötesplatser
Den kommunala och lokala servicen kan utvecklas genom, att informations- och mötesplatser skapas exempelvis vid lokal lanthandel,
bensinstation, bibliotek, eller bystuga.
Planerarstugor
Planerarstugan kan exempelvis vara en avgränsad plats i ett köpcentrum, bibliotek e.d. Planerarstugorna är oftast obemannade och
besöket kräver ofta ytterligare kontakt med kommunen. Planerarstugorna fyller mer funktionen som informationsställe, än som plats för
samtal. Kommunen har ansvar för, att söka upp de som avger nedskrivna synpunkter, för att få igång ett samtal, så att den information
som ges, inte bara blir en envägskommunikation.
Presskonferenser
Inbjudan till presskonferenser för att uppmuntra lokalpressen, att göra
reportage om olika projekts framskridande. Reportagen bidrar till diskussion och engagemang hos allmänheten.
Tillfälliga informations- och mötesplatser vid aktiviteter, typ
marknader
Här finns plats för det lätta samtalet, som kanske väcks av nyfikenhet
och intresse av, att se vad som visas upp. Det ger tillfälle för många,
som av olika anledningar inte söker upp, eller ens anser sig ha behov
av att söka upp, kommunens planavdelning, att ta kontakt.
30
Öppet hus
Öppet hus ska vara en lättåtkomlig, på bestämd dag- eller kvällstid,
bemannad informationsplats. Informationsplatsen kan antingen vara
permanent eller inrättas för en kortare period i samband med framtagande av översikts- eller detaljplan.
Tillvaratagande av invånarnas egna idéer
och tankar:
Byautvecklingsprogram
Byautvecklingsprogrammen, som bygger på att de tas fram på frivillig
basis av arbetsgrupper i olika kommundelar eller byar, kan vara ett
bra sätt att engagera invånarna på, för att samtidigt få kommundelens
eller byns viljeinriktning redovisad. Det är lämpligt, att arbetet med
byautvecklingsprogram följs upp med en formell planläggning, eftersom viss begreppsförvirring kan uppstå och byautvecklingsprogrammen annars kan komma att uppfattas som formella kommunala markanvändningsplaner. Det är viktigt, att från början i arbetet klargöra, att
programmen inte är förknippade med löften från kommunens sida,
men att den avkommundelen eller byn redovisade viljeinriktningen är
ett stort stöd vid kommande diskussioner, om ianspråktagande av
mark för byggnation eller andra ändamål.
Charetter
Charett är en arbetsmetod, för att få allmänhet och intressenter aktiva
i början av en planprocess. Den leder förhoppningsvis till snabbare
hantering, mer demokrati, bättre kvalitet och färre överklaganden.
Processen pågår ett antal dagar i följd i form av grupparbeten med
frivilliga deltagare och leds lämpligen av en neutral gruppledare och
inte av kommunens egna tjänstemän. Stormöten hålls dagligen för
den del av allmänheten, som inte deltar i grupparbetena.
Designdialogen
Designdialogen utgör ett forskningsutvecklat, tidseffektivt och kvalitetshöjande arbetssätt i tidiga skeden i processer för ombyggnad av
offentliga miljöer. Designdialogen bygger på att man, över ett brett
fält, lyssnar på olika gruppers behov och idéer förslagsvis i workshopform, innan man tillsammans formulerar mål, som är begripliga
för alla och som är så intressanta och attraktiva, att de lockar till
direkta genomföranden för både kommuner, byggare och boende.
Enkäter bland befolkningen
Postenkäter, för insamling av synpunkter, kan skickas ut till slumpvis
utvalda invånare inom ett begränsat område.
Förslagslådor
Lådor, för insamling av synpunkter och förslag från enskilda personer,
kan sättas upp på lämpliga platser i samband med, att samhällsbyggnadsprojekt och planfrågor diskuteras för en avgränsad kommuneller stadsdel. Invånarnas synpunkter, inte minst de från barn och
ungdomar, är viktiga att lyssna på.
Kommunens hemsida
Allmänheten kan på olika sätt, via kommunens hemsida, ges möjlighet att aktivt delta i samhällsplaneringsfrågor. Synpunkter kan mailas
dygnet runt och möjlighet kan ges, att chatta med politiker vissa
dagar eller kvällar vid bestämda tidpunkter. I samband med att en
detaljplan är ute för samråd, kan allmänheten ges möjlighet, att interaktivt själva markera sina åsikter direkt på plankartan och i de övriga
planhandlingarna. Planeringsprocesser via Internet kan dock inte
ersätta den muntliga dialogen, utan kan enbart vara ett komplement
till denna.
31
Lokala utvecklingsgrupper
Lokala utvecklingsgrupper består av representanter från organisationer, föreningar och andra organ inom ett visst geografiskt avgränsat
område. Inga privatpersoner finns representerade i grupperna. Underifrånperspektivet och villigheten att ingå i gruppen är en förutsättning,
för att ett projekt skall startas. Utvecklingsgrupperna permanentas i
exempelvis treårsperioder, för att arbetet i utvecklingsområdet skall
kunna fortskrida.
Open Space-modellmöten
Open Space-modellmöten är gruppmöten med givna förutsättningar
och ramar, som inte är förhandlingsbara. Modellen kan användas, när
en viktig fråga skall behandlas, många människor är inblandade och
besluten måste fattas snabbt.
Riktade skolenkäter, uppsökande verksamhet
Det är svårare, att engagera barn och ungdomar i stadsbyggnadsfrågor än vuxna. Uppsökande verksamhet i skolmiljö, gärna i workshopform, kan vara en lösning. För fortsatt engagemang från barns och
ungdomars sida krävs, att något händer med de idéer och önskemål
som framförs. Vid arbete med barn och ungdomar krävs framförallt ett
snabbare genomförande av idéer och önskemål, än vid arbete med
vuxna.
Samtal i små grupper
Vid möten med många deltagare kan det vara till fördel, att dela upp
gruppen i flera mindre samtalsgrupper, eftersom vissa personer kan
vara så dominerande med sina yttranden, att andra inte yttrar sig alls.
Att få skriva ned anonyma frågor och lägga i en frågelåda, kan vara
en möjlighet för de tysta, att yttra sig.
Trygghetsvandringar
Organiserad vandring där deltagarna går två och två, eller i större
grupp, och antecknar på en karta var man upplever att man känner
sig trygg eller otrygg och varför man uppplever platsen på ett visst
sätt. En checklista som stöd för iakttagelserna kan medfölja kartan.
Öppna möten
Mötena synliggörs via media med annonser och artiklar så att alla,
som är intresserade eller berörda av ett planförslag, också känner sig
inbjudna och välkomna. Öppenhet och tydlighet är basen för all kommunal information till invånarna och för att de skall känna sig delaktiga
och engagerade. Mötena kan genomföras i form av grupparbeten.
Övertidiga samråd, tidiga samråd, församråd
Det goda samtalet bygger till stor del på, att berörda parter får ta del
av förstahandsinformation om tänkt planläggning i ett mycket tidigt
skede, för att inte skapa negativ inställning och låsning i samtalet,
innan det ens har börjat. Tidsaspekten – att ge tid – är viktig! De
övertidiga samråden skall bedrivas från scratch med tomma papper.
Respekt för åsikter och förslag, som förs fram, skall sättas i fokus.
Arbetet kan, före det formella plansamrådet, delas in i fyra faser:
startfasen, formuleringsfasen, fördjupningsfasen och samrådsfasen.
Arbetssättet ger i regel som resultat en snabbare planprocess, eftersom de flesta konfliktpunkterna blir belysta och genomdiskuterade
redan vid de tidiga mötena.
32
33
www.byggdialogdalarna.se
34