1. No category

Lunds tekniska högskola
Vertikalt Jordbruk
Grupp 17
Albin Nilsson
Kim Svensson
Joakim Haraldsson
Riccard Andersson
Anders Söder-Hoorn
Abstract
The human population is growing rapidly and passed the 7 billion limit last year. At the same time there is a decrease in the amount of space
available for growing food to a population, in which a big part is already
today suering from hunger and don?t have availability of food. Other
problems connected with the food are the availability of fresh food, crop
failure, use of crop-spraying, use of conservatives and other additives, long
transports, the inuence on the climate from food growing techniques,
amongst others. This report deals with vertical farming, as a part of
the solution to these problems. Questions that will be answered in this
report are: What is vertical farming? Why should it be used? What are
the advantages and disadvantages? This report will also concern three
companies working with commercially implemented vertical farming.
Lunds tekniska högskola
INNEHÅLL
Innehåll
1
Syfte
1
2
Syfte
1
3
Inledning
1
4
Vad är vertikalt jordbruk?
2
5
VertiCrop
3
6
7
5.1
Företaget bakom
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
5.2
Teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
5.3
Fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
5.4
Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
5.5
Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
5.6
Första pilotprojektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
5.7
Andra tillämpningar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
5.8
Utmärkelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
5.9
Framtid
8
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Cybernated Farm Systems
8
6.1
Är CFS verkligen vertikalt jordbruk? . . . . . . . . . . . . . . . .
9
6.2
Cybernated Farm Systems & CSR
. . . . . . . . . . . . . . . . .
10
6.3
Vad nns i byggnaden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
6.4
Kapacitet & Analys
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
6.5
Beräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
6.6
Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Plantagon
7.1
Inledning
13
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
INNEHÅLL
8
9
Lunds tekniska högskola
7.2
Varför?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
7.3
Hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
7.4
Var? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
7.5
Hållbart?
16
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelar och nackdelar med vertikalt jordbruk
17
8.1
Fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
8.2
Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18
Diskussion
19
10 Slutsatser
21
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
Lunds tekniska högskola
1
Syfte
2
Syfte
Då en ökad folkmängd leder till en minskad yta för odling av den mat som
behövs, ser vi med intresse på hur nya idéer och tekniker växer fram för att lösa
detta problem. Tillsammans med ovan nämnda framtidsutsikter kommer den
ökande urbaniseringen in som ytterligare en försvårande faktor för en smidig
distribution av mat. Därför tycker vi att en övergripande granskning av odling i
stadsmiljö, framförallt då vertikalt jordbruk, är något som vi vill lära oss mer om.
Just vertikalt jordbruk är intressant då det är en relativt ny teknik, samtidigt
som den inte tar lika mycket mark eller annan användbar yta i anspråk, utan
fokuserar på att med en genomtänkt odlingsprocess odla på höjden. Att vertikalt
jordbruk har både den ingenjörsmässiga och den hållbara aspekten är de största
anledningarna till att vi valt att behandla detta ämne
3
Inledning
Vertikalt jordbruk (eng. Vertical Farming) är en ny metod för att kunna ytta
odling av jordbruksprodukter in till städerna. I takt med att folkmängden ökar
över hela världen så ökar också behovet av mat. Detta, tillsammans med den
ökande urbaniseringen, gör att nya, bättre metoder för att kunna producera
och leverera mat är högst önskvärt. I städer är ofta bristen på plats ett stort
problem, både vad gäller bostäder och näringsverksamhet. Tanken att bygga
på höjden har funnits länge, men nu är det dags även för matproduktion och
växthus att maximera landytans användning.
Det har även uppdagats under en längre tid hur jordbruksmarken exploaterats,
överanvänts och utmattats. Detta skulle, med hjälp av vertikalt jordbruk, kunna
åtgärdas till det bättre. Genom att endast odla det som ännu inte går att odla
inomhus på åkermarker, och vara vaksam så att inte marken överanvänds, skulle
jordbruk i stadsmiljö kunna hjälpa till att bevara naturens eget kretslopp utanför bebyggelsen. Även transporten av mat har varit en hjärtefråga för många.
Särskilt den långväga från andra länder, eller kanske till och med kontinenter.
Med ett vertikalt växthus, där odlingsklimat och temperatur enkelt kan styras,
nns möjligheten att odla ett diversierat utbud av grönsaker, frukter och andra grödor även där förhållandena inte tidigare varit gynnsamma. Detta gör att
transporter kan hållas nere, då den mat som efterfrågas till stor del kan fås som
närproducerad.
Det nns för närvarande tre metoder för vertikalt jordbruk - hydroponiskt,
aquaponiskt och aeroponiskt. Av dessa är de två förstnämnda, hydroponiskt
och aquaponiskt jordbruk, klart vanligast. Hydroponiskt jordbruk handlar om
att placera grödorna så att deras rötter hänger ner i en vattenlösning med
nödvändiga näringsämnen. I aquaponiskt jordbruk hänger rötterna också ner i
en vattentank, men här är det bland annat vattenväxter och skar som sköter
1
Lunds tekniska högskola
näringstillförseln till växterna.
Många småskaliga företag har växt fram som arbetar med vertikalt jordbruk.
En viss mån av olika tekniker används, även om grundkoncepten är de samma. I denna rapport studeras idéerna och tekniken hos Plantagon, Cybernated
Farm Systems och VertiCrop närmare. Dessa tre företag har alla samma grundidé kring sin odling, men har valt lite olika tillvägagångssätt. Av dessa är det
Plantagon som är verksamma i Sverige.
Just nu byggs det första vertikala jordbruket i Sverige i Linköping. Detta gör
att intresset och vetskapen och vertikalt jordbruk är på uppgång, och utvecklingspotentialen är stor då konceptet är helt nytt. Om de nu pågående projekten
blir lyckade kommer man antagligen att se växthusskyskrapor på er ställen,
framförallt i USA där det har rapporterats och forskats mest inom detta. Men
nu är alltså Sverige med i det nya sättet att odla på, och i slutet på 2013 ska
byggnaden, som byggs av företaget Plantagon, stå klar.
Vertikalt jordbruk är alltså en metod att inom en urbaniserad miljö kunna odla
och skörda växter, främst för mat. Ett slags vertikalt växthus. Inomhusklimat,
ljus och temperatur kan styras så att en optimal skörd kan ges. I många fall era
gånger per år. Positiva anhängare menar att det minskar transporter, förbättrar förhållandet på åkermarkerna, dekorerar staden, minskar utsläpp och renar
vatten. De två vanligaste formerna för odling är hydroponisk och aquaponisk
odling.
4
Vad är vertikalt jordbruk?
Vertikalt jordbruk är en form av storskaligt jordbruk inom tätorter. Odlingen
sker i höghus eller skyskrapor som fungerar som komplexa växthus. Genom att
använda bentlig teknik kan livsmedel produceras hela året.
En stor del av jordens befolkning lever i städer och inom tätorter. Andelen av
befolkningen som lever i dessa områden antas öka. Vid vertikalt jordbruk sker
produktionen av livsmedel inom dessa områden vilket gör att transporter inte
längre behövs.
När väl byggnaden är färdig kommer varje våning att ha ett eget bevattningssystem. Konstgjord belysning kan användas om solljuset som tränger in i byggnaden
inte räcker till. Varje planta kommer att övervakas för att se hur mycket näring
den behöver samt för att avgöra när den ska skördas. Det mesta kommer att
vara automatiserat (Wikipedia 2012).
2
Lunds tekniska högskola
5
VertiCrop
5.1 Företaget bakom
Företaget bakom VertiCrop heter Valcent Products Inc. Företaget grundades
1996 under namnet Nettron.Com, Inc. och ändrade namnet till det nuvarande
Valcent Products Inc. i samband med deras nya anpassade aärsplan i april 2005.
Valcent har sin utgångspunkt i Vancouver, Kanada, och jobbar med utveckling
och tillverkning av kommersiella vertikala skördteknologier i USA, Storbritannien och Kanada. Deras primära uppgift är att utveckla, tillverka och marknadsföra VertiCrop, ett yteektivt vertikalt odlingssystem, fritt översatt från
engelskans high density vertical growth system (Anonym1 2012). Valcent är
erkända för att vara världsledande på utveckling, tillverkning, skötsel och integrering av kommersiell VertiCrop-teknologi för globala marknader (Inc 2012).
a
Figur 1: t.v: Valcents logotyp (Valcent 2012 ) . t.h: VertiCrops logotyp (Valcent
b
2012 )
5.2 Teknik
VertiCrop är ett datorassisterat odlingssystem, fritt översatt från det engelska
computer assisted growing system (verticalyoyo 2010), för att odla grönsaker
och andra matrelaterade plantor (Anonym1 2012). Det kan till exempel placeras inuti växthus, på taken av höghus, inuti byggnader, såsom oanvända fabrikslokaler, och även på lediga tomter (verticalyoyo 2010). Tekniken går ut på att
man har två roterande system av transportband, på vilka plantorna är placerade.
Plantorna är staplade drygt 6 meter högt. Plantorna förs runt till en näringskälla, där näring och vatten tillsätts. För att veta hur mycket näring och vatten
som ska tillföras, avläses en streckkod och därefter tillsätts den exakta mängd
näring och vatten som behövs. Eftersom det är svårt för solljuset att ta sig hela
vägen igenom sex till sju lager plantor, har man installerat LED-ljussystem på
väggarna för att simulera naturligt solljus (verticalyoyo 2010). I takt med att
det naturliga solljuset minskar ökas intensiteten på LED-lamporna, så att man
uppnår en optimal 18-timmars växtdag (The Global Commodities Report â
Celebrating Ingenuity 2011). På detta sätt får plantorna perfekt mängd solljus,
näring och vatten och får perfekt luftcirkulation. Allt vatten recirkulerar, precis
3
Lunds tekniska högskola
5.3 Fördelar
som i ett naturligt ekosystem (verticalyoyo 2010). Sostikerade reglersystem
ser till att plantorna växer på ett optimalt sätt genom perfekt blandning av rätt
mängd näring, värme, ljus och vatten och en perfekt pH-balans (matt 2008).
b
Figur 2: VertiCrop-enheter (VertiCrop n.d. )
VertiCrop baseras även på hydroponik (The Global Commodities Report â Celebrating Ingenuity 2011). Hydroponik innebär lite kortfattat att man låter plantorna växa i en näringslösning i vatten utan jord. Man låter plantornas rötter vara i endast mineralnäringslösningen alternativt att man tillsammans med
näringslösningen använder till exempel mineralull, grus, perlit eller lättklinkerkulor (Wikipedia 2012). Två till tre personer kan driva en VertiCrop-farm på
knappt 400
m2
odlingsyta och ytterligare knappt 200
m2
för tillväxning, om-
plantering, skördning och packning. Dessa två till tre personer kan skörda så
mycket som 10 000 plantor var tredje dag (The Global Commodities Report â
Celebrating Ingenuity 2011).
5.3 Fördelar
Eftersom VertiCrop-byggnaderna konsumerar koldioxid och producerar syrgas
och man planerar att placera de esta VertiCrop-byggnaderna i urban miljö,
kommer detta att betyda en förbättrad luftkvalitet för den urbana miljön i
fråga (verticalyoyo 2010). Men kan även användas i många andra miljöer, till
exempel i förorten, på landet och i öknen. Tekniken är enkelt skalbar från liten
till väldigt stor matproduktion (matt 2008).
Det krävs upp till 90% mindre vatten, då till exempel mycket av vattnet åter-
4
Lunds tekniska högskola
5.3 Fördelar
a
Figur 3: VertiCrop använder hydroponik (Clarke 2011 )
används. Denna metod är 50 -100 gånger mer eektiv än traditionellt jordbruk
när det gäller landanvändning. Till exempel kan man på en ungefär 650
stor yta producera lika mycket mat som ett 16 tunnland, ungefär 64 750
m2
m2
stort jordbruk. Man sparar också enorma mängder energi. Man behöver inte
heller producera och använda gödningsmedel innehållande petroleumbaserade
produkter (verticalyoyo 2010).
Bekämpningsmedel är inget man behöver använda. VertiCrop ger ungefär 20
gånger så mycket produktionsvolym som ett traditionellt jordbruk. Med hänsyn
till näring så är den producerade maten överlägsen den mat som är producerad
från andra odlingstekniker (
The VertiCropTsystem from Valcent
2011). Verti-
Crop passar var som helst och kan bli skräddarsydd till vilket klimat som helst,
och kan därför vara en lösning för matproduktion i de regioner där marken är
utarmad eller oproduktiv och där sårbarheten för klimatförändringen är stor.
Transporter och användning av förpackningar minskar, på grund av att den odlade maten säljs färskt i närheten av VertiCrop-byggnaden. Även återanvändning
av förpackningar kan tillämpas där det så behövs. Man minskar även förvaringskostnader. Värmen som används kan vara spillvärme från fabriksprocesser eller energiproduktion. Det ekologiska avtrycket minskas mycket och även
miljöpåverkan minskas (
The VertiCropTsystem from Valcent
2011) VertiCrop
ger en säker matproduktion genom att risker minskas, angående väder, transport och mänskliga och naturliga katastrofer, där mattillgången förlitar sig på
yttre källor, till exempel politiska, ekonomiska och infrastrukturella (
CropTsystem from Valcent
The Verti-
2011). Odlingen är under väldigt kontrollerade for-
mer, så att risken för bland annat missväxt minskar. På grund av de optimerade
växtförhållandena och att man kan uppnå längre växtdagar med hjälp av LEDbelysningen, kommer plantorna att växa snabbare. Man kan även odla plantor
året om, eftersom man kontrollerar förhållandena inne i byggnaden. Detta medför att man kan få era skördar under ett år.
5
Lunds tekniska högskola
5.4 Nackdelar
b
Figur 4: Maten producerad i en VertiCrop-enhet smakar gott :-) (Clarke 2011 )
5.4 Nackdelar
En stor nackdel är att denna metod inte fungerar för all sorts odling, eftersom
det inte är möjligt att ersätta all sorters odlingsteknik med vertikal hydroponik.
Detta gäller till exempel för odling av rotfrukter, spannmål och vinrankor (The
Global Commodities Report â Celebrating Ingenuity 2011). Eftersom hela systemet är i stort sett automatiserat är det mycket beroende av en säker eltillförsel
för att inte stora mängder mat ska gå förlorad vid problematiska förhållanden,
som till exempel långvariga strömavbrott. Problem kan även uppstå vid problem med reglersystemet. Förhoppningsvis har man tagit hänsyn till detta vid
utvecklandet av VertiCrop och har någon sorts backup.
5.5 Ekonomi
Med en investering på 1 - 1.1 miljoner dollar, kan en ensam enhet producera
ungefär 86.4 ton bladgrönsaker på ett år, vilket ger 1.3 miljoner dollar i avkastning. En uträkning på årliga intäkter, innan ränta, skatter och amorteringar,
ger den årliga intäkten på runt 600 000 dollar (The Global Commodities Report
â Celebrating Ingenuity 2011).
5.6 Första pilotprojektet
Det först pilotprojektet var att installera ett VertiCrop-system på the Paignton
Zoo i Devon, England. Detta används för att odla mat till djuren på zooet.
Projektet är Europas första kommersiella vertical farming-verksamhet. Byggandet började i mars 2009 och stod klart i augusti samma år. Invigningen skedde
de 30 september 2009, där bland annat John Craven, en riktig veteran från
6
Lunds tekniska högskola
5.7 Andra tillämpningar
engelsk journalistik och nyhetsankare och även medlem i the Most Excellent
Order of the British Empire, och Valcents Managing Director Chris Bradford
deltog. Det var John Craven som ck äran att klippa snöret (Hydroponics 2011).
VertiCrop-anläggningen kommer att hjälpa Paignton Zoo att sänka deras kostnader för mat. Till en början kommer de att odla en del örter, till exempel
persilja och oregano, bladgrönsaker, till exempel salladshuvud och spenat, och
frukter, till exempel körsbärstomater och jordgubbar. Reptiler, fåglar och de esta däggdjur kommer att ta del av den färska mat som kommer att produceras
varje år (Zoo n.d.). Paignton Zoo kommer att jobba i samarbete med Valcent
Figur 5: John Craven klipper snöret vid invigningen på Paignton Zoo (VertiCrop
a
n.d. )
Productions (eu) ltd. lokaliserade i Launceston med att bland annat fortsätta
utvecklandet av VertiCrop.
5.7 Andra tillämpningar
Valcent samarbetade med Global Green Solutions Inc. för utveckla kommersiell algodlingsteknologi, i vilken man använder koldioxid för att odla mikroalger (Anonym2 2012). Detta kommer att användas till att ge förnybart, hållbart
och ekonomiskt biobränsle för produktion av etanol, biodiesel och jetbränsle.
Den nya reaktorn är skräddarsydd för att odla algsorter som ger en stor volym
högvärdig vegetabilisk olja, vilken passar väldigt bra att blanda med diesel för
att bilda biodiesel (oilgae.com 2012).
5.8 Utmärkelser
år 2009 utsågs VertiCrop till en av de 50 bästa uppnningarna av Time Magazine. Enligt Time Magazine är det bästa av allt att man kan utöka mattill-
Vertical
gångarna genom att bygga odling på höjden istället för på bredden (
Farming â The 50 Best Inventionsof 2009 â Time 2012).
7
Lunds tekniska högskola
5.9 Framtid
5.9 Framtid
Valcents i Storbritannien fortsätter att förna olika aspekter av VertiCropsystemet, såsom transportdesign, ljuskällor, bevattningsltrering, näringstillförsel
och vilka grödor som är möjliga att odla. Man har lyckats praktiskt att odla nästan 70 olika varianter av grönsaker och örter. Enligt Christopher Ng,
Chief Operating Ocer på Valcent, kommer man inte att kunna ersätta all
odlingsteknik med vertikal hydroponik, eftersom det inte fungerar så bra för
rotfrukter, vinrankor och spannmål (The Global Commodities Report â Celebrating Ingenuity 2011).
6
Cybernated Farm Systems
Cybernated Farm Systems, CFS, grundades 2011 av Douglas Mallette i Florida,
USA. Det är just nu ett enmansföretag i forskningsstadiet. Douglas Mallette är
yg- och rymdingenjör och författare. Han har tidigare arbetat som systemingenjör på NASAs rymdfärjeprojekt. Han säger att han ck idén till CFS när
han arbetade i rymdindustrin och ställde sig frågan "Varför gör vi inte så här på
jorden också?". När han ck upp ögonen för de lösningar som Venusprojektet
och Zeitgeiströrelsen förespråkar i form av en resursbaserad ekonomi föddes idén
till detta företag. Cybernated Farm Systems uppdrag är, enligt de själva:
Figur 6: Cybernated Farm Systems logotyp
To eliminate the gap between global production and distribution
of healthy organic foods to the people of the world, using advanced
8
6.1 Är CFS verkligen vertikalt jordbruk?
Lunds tekniska högskola
technologies and cybernated (automated) systems to accomplish the
goal of creating decentralized (local) high yield, small footprint hydroponic/aquaponic farm buildings that are ecologically sound, environmentally concious and robust in performance and sustainability (Mallette n.d.).
Sammanfattat på svenska blir detta alltså Ätt eliminera gapet mellan global
produktion och distribution av hälsosamma ekologiska matvaror till världens
folk genom att använda avancerad teknik och automatiserade system. Detta
för att åstadkomma hållbara, lokala produktionsbyggnader med hög avkastning
genom hydroponik och aquaponik, som har minimalt ekologiskt fotavtryck och
producerar miljövänliga matvaror.Douglas Mallette har själv sagt "Vårt mål är
ingenting mindre än att lösa världssvälten-(
Intervju med Douglas Mallette 2012).
6.1 Är CFS verkligen vertikalt jordbruk?
Även om CFS grundkoncept inte innebär att bygga på höjden är många av
koncepten desamma, såsom hydroponik, automation och klimatkontroll. CFS
står även i stark kontrast till de övriga företagen som tas upp i denna rapport,
då det är ett mycket litet, nystartat företag. Ambition saknas dock ej; företagets
VD och grundare Douglas Mallette säger att en fungerande fullskalig prototyp
kommer att stå färdig senast januari 2013. På grund av detta togs beslutet att
behandla Cybernated Farm Systems i denna rapport.
Figur 7: En vanlig syn i dagens storskaliga jordbruk (Lah 2011)
9
6.2 Cybernated Farm Systems & CSR
Lunds tekniska högskola
6.2 Cybernated Farm Systems & CSR
Ur Cybernated Farm Systems synvinkel är det på 2000-talet oacceptabelt att
någon människa ska gå utan mat, speciellt med tanke på tekniken nns för
att odla livsmedel med minimalt antal arbetstimmar. Man nner det märkligt
att jordbrukstekniker från 1600-talet fortfarande används, då det nns tekniska
möjligheter för att öka avkastning och hållbarhet. Man hävdar också att ett av
de största problemen med dagens jordbruk är att det är så centraliserat, vilket
leder till långa transporter och motverkar mångfald. Enligt Despommier (2011)
förstörs upp till 70% av vissa grödor under förvaring och transport. Man utgår
Figur 8: Jordbruk i stora delar av världen (Bp n.d.)
ifrån ett starkt åtagande till CSR, Corporate Social Responsibility (sv. Företages Samhällsansvar). När en anläggning säljs ingår bland annat utbildning
av lokalbefolkningen så att de förstår hur den fungerar och på sikt kan ta över
underhåll och drift av faciliteten, i den mån mänsklig inblandning överhuvudtaget kommer behövas. Tanken är att dessa byggnader skall vara så eektiva
att människor inte behöver köpa annan mat och hålla minst 30 år utan större
underhållsingrepp.
6.3 Vad nns i byggnaden?
Innehållet i en CFS-modul kommer vara ytterst högteknologiskt och automatiserat. Nedan följer kortfattad information om de olika beståndsdelarna.
Själva byggnaden kommer från General Steel, som levererar högkvalitativa stålkonstruktioner till en internationell kundbas. Inuti byggnaden nns följande tekniker:
- Klimatkontroll för temperatur, luftfuktighet, tryck och koldioxidhalt. Detta används idag i stora kommersiella växthus och även i operationssalar
där man ofta vill använda sig av positivt tryck för att förhindra att patogener tar sig in.
10
Lunds tekniska högskola
6.3 Vad nns i byggnaden?
- Omega Garden-karusell (
Omega Gardens n.d.). Ett cylindriskt system för
hydroponisk odling. Denna teknik använder cirka 70% mindre vatten än
vanlig jordbaserad odling (Despommier 2011) Grödor växer på insidan av
en roterande cylinder med en lampa i centrum. Ett kärl med näringslösning
nns undertill där växternas rötter passerar på sin väg runt.
Figur 9: Omega Garden-karuseller (
Omega Gardens n.d.)
- Fiskfarmutrustning med pumpar, till exempel från Global Aquatics där
sk- och växtodling kombineras.
Figur 10: Carousel Unit Translation system (
Omega Gardens n.d.)
- Skördrobotar - En robotenhet med rototilt-arm som skördar, planterar
och städar inne i de individuella karusellenheterna.
- MFS - Materialödessystem - Löpande band som transporterar färdiga
grödor dit folk kan komma åt dem.
- Taket kommer att täckas av solceller och ett vertikalaxlat vindkraftverk för
att täcka energibehovet. Eftersom CFSs målgrupp främst är svältdrabbade
områden i Afrika, där temperaturen och solinstrålningen är hög året runt,
kommer mycket lite energi att krävas för uppvärmning.
- Batteribank för energiutjämning.
11
Lunds tekniska högskola
6.4 Kapacitet & Analys
6.4 Kapacitet & Analys
Ett exempel från Cybernated Farm Systems informationsmaterial ser ut som
följer. Ett kluster på tio byggnader som vardera innehåller följande: fyra Omegacylindrar får plats i varje rack, fem rack i varje stapel och tio staplar per byggnad. Då varje Omegacylinder har en kapacitet på åttio plantor klarar klustret
av att odla 160 000 plantor. För mångfaldens skull odlas i exemplet en sorts gröda i varje byggnad vilket ger 10 olika sorters grödor. Dessa skulle enligt Stewart
(2011) klara av att tillhandahålla frukt- och grönsaksbehovet för 16000 människor, om det antas att samtliga har ett dagligt intag av 2000 kalorier. Dessa 10
byggnader som tillsammans upptar 4600 kvadratmeter motsvarar 15 hektar uppodlad yta med konventionella metoder (
Intervju med Douglas Mallette 2012).
Eftersom CFSs koncept innefattar en helt inbyggd odlingslösning för matproduktion passar det enbart i vissa miljöer, till exempel Afrika. Detta passar bra
eftersom det är precis den marknad företaget riktat in sig på. Endast platser
med tillräckligt mycket sol för att kunna driva all belysning är lämpliga i CFSs
lösning. Vidare baseras aärsidén på att byggmaterial såsom stål inte tar slut.
Detta ligger dock även i linje med företagets uttryckta verksamhet, nämligen att
mätta marknadenså fort som möjligt för att sedan avveckla företaget (
med Douglas Mallette
Intervju
2012). Man har då gjort tredje världen självförsörjande
på mat och CFS behövs inte längre eftersom befolkningen själva kan underhålla
sina byggnader.
6.5 Beräkning
En byggnad upptar en yta på 460 kvadratmeter. I denna byggnad ryms enligt
ovan 200 cylinderenheter som kan antas kräva 1000 W styck. Detta innebär att
varje byggnad kräver en kontinuerlig eektmatning på 200 kW. Solinstrålningen
och år (SolarGIS-Solar-mapAfrica-and-Middle-East-en 2012). Detta skulle i så fall innebära att byggnaden
2
i Afrika ligger som mest på ungefär 2600 kWh/m
behöver 3000
m2
solceller med 25% verkningsgrad och en högeektiv batterib-
ank.
Med eektivare ljuskällor där man anpassat ljusets våglängd till växternas behov
skulle eektbehovet kunna minskas till hälften, och med hjälp av vertikalaxlad
vindkraft så skulle behvet kunna sänkas ytterligare. Det är inget litet projekt
CFS har framför sig, men det är inte fysikaliskt omöjligt.
6.6 Kostnader
En kostnadsberäkning från Cybernated Farm Systems (i amerikanska dollar)
på samma byggnadskluster som ovan ser ut som följer: Byggnaderna kostar
sammanlagt 22 miljoner USD inklusive fem års underhåll och utbildning för
lokalbefolkningen. Detta innebär en engångskostnad på 1375 USD per person.
Den årliga kostnaden per invånare blir i så fall 45,83 USD, vilket enligt Stewart
(2011) är endast en sextondel av den genomsnittliga matkostnaden.
12
Lunds tekniska högskola
7
Plantagon
7.1 Inledning
Plantagon är ett svenskt nystartat innovationsföretag. Genom att bygga miljövänliga och energisnåla faciliteter där grödor kan gro erbjuder Plantagon färska
grönsaker odlade i en stadsmiljö. Dessa byggnader kan ses som höghusväxthus.
Med dessa växthus vill plantagon minska varutransporter och dess påverkan på
a
miljön (Hassle 2010 )
7.2 Varför?
Enligt plantagon beräknas 80% av jordens befolkning år 2050 bo i större städer
a
(Hassle 2010 ). Detta ställer högre krav på alla producerade grönsaker och andra växter. Större städer ger längre transportsträckor och färre färska grönsaker.
Plantagons vertical farm kan drivas helt på grön el och dess strategiska position inuti städer gör att transportsträckorna blir minimala och de utsläppen
från fossila bränslen minimeras. Tack vare de korta transportsträckorna blir det
väldigt lite spill på allt som odlas i plantagons faciliteter. Tack vare plantagons
inneslutna system krävs det minimalt med bekämpningsmedel eller besprutningsmedel i jämförelse med fältodlingar. Eftersom byggnaden i stort sett är
isolerad från den yttre världen, genom lter och glashöljet, minimeras risken
för skadedjur som måste bekämpas. Med hjälp av plantagons framfart hoppas
ledningen att mer innovation ska födas i form av mer miljövänliga alternativ till
storstäders behov. Dessa behov kan vara allt från uppvärmning till transporter.
a
Figur 11: Plantagons patenterade helixtransportsystem (Hassle n.d. )
13
Lunds tekniska högskola
7.3 Hur?
7.3 Hur?
Plantagons system bygger på höghus specialdesignade för att odla växter på ett
energisnålt, eektivt och miljövänligt sätt, så kallade Plantascraper concept
Genom att bygga på höjden kan plantagon minimera byggnades fotavtryck samtidigt som dess odlingsarea förblir stor. Hela konceptet baseras på en patenterad
helixformad ramp som grödorna växer på. Denna ramp rör sig och maximerar det naturliga ljuset från solen. Grödor börjar längst ner och genom sakta
rotation av helixen förs de uppåt. När de når toppen är de redo att skör-
a
das (Hassle 2010 ). Med hjälp av en ebb och od- teknik berikas växterna
med en näringsrik vattenlösning tre gånger om dagen. Efter att plantorna skördats desinfekteras deras krukor och nya plantor planteras. Dessa placeras sedan
längst ner i helixen och processen startas igen. Dessa Plantascrapers behöver
inte vara egna byggnader, utan kan vara integrerade i redan existerande byggnader. Genom att byta ut en vägg mot detta system ges alla en naturnära miljö
och solljuset som tränger genom är nog för kontorsarbete. Systemet ger då även
a
alla på företaget färska grödor året om i företagets matsal (Hassle 2010 ). Med
hjälp av ett system som kallas PlantaSymbioSystem vill Plantagon ta vara
på så mycket spillenergi som möjligt. PlantaSymbioSystem är ett förslag på
ett system som använder närliggande byggnaders spillenergi, såsom spillvärme,
a
koldioxid och kompostprodukter för att driva en Plantascraper (Hassle 2010 ).
b
Figur 12: Flödesschema för PlantaSymbioSystems (Hassle n.d. )
a
Plantascrapers kommer i era olika former (Hassle 2010 ):
14
Lunds tekniska högskola
7.4 Var?
- En sfärisk form där helixen roterar runt en axel i mitten. I axeln nns ett
transport system som tekniker kan använda för att nå olika delar i helixen.
Längst ner nns även en servicestation där de administriva delar sitter.
- En konisk form där toppen är förskjuten till sidan. Detta ger en axeln
som i den sfäriska modellen där underhåll och administriva uppgifter kan
utföras. Men formen gör även så att en sida av konens helix får mer soljus
en den andra och lämpar sig då bäst för ett skandinaviskt klimat eftersom
solen ej står i zenit någon gång under dagen.
c
Figur 13: Fristående sfärisk Plantascraper (Hassle n.d. )
Byggnaderna kommer i tre storlekar: liten, stor eller enorm (fritt översatt från
Small, Big, Enormous). Där liten- klassen är 36 meter i diameter, stor är 100
meter och enorm 146 meter. Den mindre varianten är tänkt till privatpersoner
eller företag. Den mellersta är designad för restauranger och andra färskvaru
användare. De största är designade för mataärer och byggs en bit utanför
centrum. En sfärisk facilitet beräknas vara fem till tio gånger eektivare att
hålla igång än vanligt jordbruk. Vinsten per kvadratmeter kommer öka med
två till fyra gånger och produktionen kommer att tredubblas. Ett växthus är
beräknat att vara funktionellt i 40 år som de esta fabriksbyggnader. Denna
livslängd är standard för beräkning och uppskattning av den nansiella delen
av bygget.
7.4 Var?
Första spadtaget togs 2012-02-09 i Linköping där Plantagons första Plantascraper kommer byggas. Denna facilitet kommer från början vara en forskningsstation och proof of concept som ska demonstera fördelarna med verikalt jordbruk
15
Lunds tekniska högskola
7.5 Hållbart?
och nyttan med att utveckla ny teknologier. Byggnaden i linköping kommer ha
17 våningar (36 meter diameter) och vara av konisk form. Byggnaden kommer
integreras med ett kontorshus där forskning, administration och underhåll kommer bedrivas. Den kommer byggas bredvid stadens biogasanläggning och ta vara
på spillvärmen från anläggningen. Då detta är den största energiförbrukningen
av Plantagons byggnad är den redan väldigt energisnål och miljövänlig. Faciliteten kommer även ta vara på biogasanläggningens spill av koldioxid. Denna
gas kommer att användas till att stimulera växternas fotosyntes (Kyrk 2012).
Byggnaden beräknas stå klar i slutet av 2013 och kosta cirka 200 miljoner kronor. Enligt Plantagons aärsplan beräknas denna kostnad vara återbetald inom
4.4 till 17.3 år. Troligtvis närmre det senare värdet eftersom denna byggnad
endast byggs som forskningsstation och för att vidare utveckla tekniken.
d
Figur 14: Exempel på en integrerad konisk Plantascraper (Hassle n.d. )
7.5 Hållbart?
Eftersom ett av det moderna samällets mål är att minska användingen och
beroendet av fossila bränslen skulle Plantagon kunna vara ett alternativ till
vanligt jordbruk. Transportsträckorna skulle kunna göras endast med elbilar
som drivs med grön el. Detta sätter dock press på de förnybara energikällorna
som måste skapas. Många er arbetstillfällen skulle skapas eftersom det krävs
mer folk att hålla igång en plantascraper än ett vanligt jordbruk som fabriken
skulle ersätta. Men utbildningskompetensen kommer vara högre. Detta skulle
förhoppningsvis göra att er personer utbildar sig med eftergymanisiella studier. Om detta får utslag i större städer kommer detta troligtvis bli en vanlig
syn och de esta större företag kommer införskaa integrerade modeller eller
stand-alone versioner. Detta skulle potentielt kunna medföra prisfall och mindre städer/byar, där ett energiverk, (värme, biogas m.m) existerar, skulle kunna
16
Lunds tekniska högskola
köpa och förhoppningsvis sänka hungersnöder i områden. Finansiellt sett är själva fabriken dyr att bygga och kommer kräva konstant personal med kompetens.
Men tack vare kompetensen och hur systemet är uppbyggt minimeras spillgrödor och energianvändning och därför kommer växterna att säljas till samma pris
som vanliga grödor.
8
Fördelar och nackdelar med vertikalt jordbruk
8.1 Fördelar
En av de största fördelarna med att odla vertikalt är att det tar upp väldigt liten
b
landarea i förhållande till hur mycket produkter man får ut (Hassle 2010 , ?).
b
Det kräver även, enligt Hassle (2010 ), mindre energi och resurser än konventionellt horisontellt jordbruk. I och med att odlingen sker inomhus har klimatet
mindre betydelse. Detta gör att vertikalt jordbruk kan användas där det i andra
fall inte skulle vara möjligt att odla vissa grödor. Detta leder i sin tur till bland
annat kortare transporter och fräschare mat. På detta sätt får närproducerat
en mycket exakt innebörd, och transportkostnader tillsammans med bland an-
b
nat koldioxidutsläpp kan hållas mycket låga (Farm 2012, Hassle 2010 ). Sett ur
ett näringsperspektiv så förlorar till exempel sallad cirka 50% av sitt näringsinnehåll efter 96 timmar i en temperatur på tjugo grader. Detta förebyggs ju då
av korta och snabba transporter och leveranser inom staden, vars invånare får
fräscha och nyskördade grönsaker nästan dagligen (Cantoria 2010, Inc. 2011).
år 2009 valdes vertikalt jordbruk till en av världens bästa uppnningar av
Magazine
b
Time
(Hassle 2010 ). Detta tillsammans med att intresset för alternativa
sätt att producera mat, och trenden att vilja ha närproducerat
gör att vertikalt jordbruk ligger rätt i tiden. Skulle det fungera som ett hållbart
sätt att odla på även efter det första nyhetens behag lagt sig är kostnaderna för
att driva odlingarna väldigt låga, då större delen av kostnaderna ligger i byggnationen av skyskrapan. Enkelheten i övervakning och reglering av näring och ljus
gör att förekomsten av missväxt och skadedjur är i princip försumbar. Det betyder att inga bekämpningsmedel för ogräs eller skadedjur behövs, vilket håller
påverkan på miljön nere (City 2012). Genom att dessutom ta tillvara på stadens
spillvärme och koldioxidutsläpp för att ge växterna de bästa förutsättningarna
kan jordbruksbyggnaden användas till att sänka stadens totala miljöpåverkan. I
och med de kontrollerade odlingsförhållande kan det vertikala jordbruket garantera pris och tillgång på aktuella produkter (Inc. 2011).
b
Enligt (Hassle 2010 ) bor över 80% i städer år 2050. Detta gör att tillgången
till närproducerad mat kommer vara begränsad för en stor majoritet, samtidigt
som det kommer i och med befolkningsökningen kommer nnas ett större behov
av mat. Genom att använda ett jordbrukssystem som kan sättas upp var som
helst, och dessutom lätt skalas om från litet till stort, skulle många framtida
problem gällande produ ktion av mat kunna lösas. I och med att det vertikala
jordbruket är väder- och klimatoberoende kan man själv välja när man vill
17
Lunds tekniska högskola
8.2 Nackdelar
lägga sin skörd, vilken dessutom skulle kunna ske era gånger per år. Man
kan odla året runt, samtidigt som ytterst begränsade utsläpp görs i det slutna
b
kretsloppet (Hassle 2010 , Farm 2012, City 2012, Hydroponicswizard 2012). Det
behövs heller inga traktorer eller plogar, och det organiska avfall som i slutändan
kommer ut kan användas till att bilda biogas, vilket i sin tur kan användas till
uppvärmning och drift av antingen byggnaden i sig eller andra byggnader i
staden. För odlingen kan även vissa sopor och avloppsvatten användas och tas
tillvara, där vattnet på så vis renas. På grund av den stora återanvändningen
av vatten är det beräknat att endast 8% av mängden vatten som krävs för ett
konventionellt jordbruk behövs för att odla lika mycket i ett vertikalt jordbruk
b
(Hassle 2010 , Farm 2012, Cantoria 2010).
På grund av ovan nämnda anledningar med bland annat era skörder per år
och odling året runt kan vertikalt jordbruk ge upp till tjugo gånger mer skörd
än vanligt jordbruk för bladgrönsaker, och upp till trettio gånger mer skörd
b
för till exempel jordgubbar (Hassle 2010 , Farm 2012). Det behövs heller ingen
överproduktion för att kunna kompensera för oförutsedda händelser, då dessa
blir vädligt osannolika i ett vertikalt jordbruk (Hydroponicswizard 2012). Skulle
man börja införa odling i städer skulle det också minska trycket på odlingen på
jordbruksmarker, och på så sätt ge naturen en viss chans att återhämta sig och
kunna övergå till sitt naturliga kretslopp på de ställen där den utnyttjats över
sin kapacitet (Farm 2012). Då en liknande variant av odling görs på Antarktis
för tillfället och sedan en tid tillbaka nns exempel på att denna typ av jordbruk
Vertical farming - Does it really stack up? 2010). Byggnaden för det
fungerar (
vertikala jordbruket kan samtidigt fungera som en mötesplats för att bygga
samarbeten mellan jordbrukare, forskare och biologer. Det skulle även kunna
bedrivas praktisk utbildning på plats, och utvecklingsarbetet inom ramen för
vertikalt jordbruk skulle kunna ske under ett och samma tak (City 2012). Det
ligger även ett estetiskt värde i att kunna konstruera en modern och tilltalande
byggnad i en stad, och genom en viss anpassning till arkitekturen runt omkring
kan det förhöja intrycket av stadsmiljön (City 2012). Att Linköping just nu
håller på att bygga Sveriges första vertikala jordbruksbyggnad kommer göra att
intresset stiger för odlingsformen och att utvecklings- och förbättringsarbetet
kommer gå framåt då det nns en direkt koppling till något verkligt, och inte
bara de teoretiska möjligheterna.
8.2 Nackdelar
Den största nackdelen med vertikalt jordbruk, som verkar ligga till grund för
de esta skeptiker, är att det faktiskt är väldigt dyrt att starta upp ett projekt.
Det handlar om upp emot några hundra miljoner amerikanska dollar för att
starta upp en storskalig byggnad (Cantoria 2010, Walsh 2008). En mer konservativ beräkning från (Ellis 2012) ger en startkostnad på 83.7 miljoner dollar.
Till denna kostnad får man räkna med dyra kostnader per kvadratmeter mark
i storstadsområden (Wikipedia 2012). Motståndare till vertikalt jordbruk hävdar också att belastningen på miljön från transporter faktiskt är överskattad
(Wikipedia 2012). Det drar också en hel del energi om jordbruket är storskaligt,
då lång ifrån alla växter får tillräckligt med ljus på en gång. Dessutom är ljuset
18
Lunds tekniska högskola
som kommer in vinklat, till skillnad från i konventionellt jordbruk då det kommer uppifrån. Vissa hävdar till och med att det drar så mycket energi att det
inte blir lönsamt att odla (whitneyo 2010, Wikipedia 2012,
Does it really stack up? 2010).
Vertical farming -
Det är just nu inte möjligt att odla alla tillgängliga växter i ett vertikalt jordbruk. Man har heller inte gjort någon exakt koststudie på hur näringsinnehållet
i grödorna blir då de odlas på detta vatten- och miljöbesparande sätt (whitneyo
2010, Wikipedia 2012). Bristen på insekter i byggnaden drar också med sig
nackdelen att det inte nns några som automatiskt pollenerar växterna. Detta måste istället göras manuellt, eller med hjälp av robotar (whitneyo 2010).
Det har också argumenterats att dessa inomhusgrödor har högre biologiska utsläpp än utomhusgrödorna, vilket vissa menar skulle försämra miljön (Wikipedia
2012). Det facktum att det i första hand är tänkt att används spill- och avloppsvatten till odlingen kan i viss mån avskräcka konsumenter att handla varorna
från dessa byggnader (Cantoria 2010).
Enligt vissa beräkningar (Hydroponicswizard 2012), skulle inte miljöfördelarna
med det vertikala jordbruket väga upp för kostnaden i energi för produktionen.
För att det överhuvudtaget ska vara gångbart anses det av somliga att en billig
och förnybar energikälla skulle behövas, för att driva odlingen och generera
Vertical farming - Does it really stack up? 2010). Slutligen
tillräckligt med ljus (
kan man se till de sociala aspekterna, där införandet av vertikalt jordbruk skulle
kunna ta jobb från de behövande på landsbygden. På många ställen, om inte
de allra esta, är det just jordbruksproducenter och landsbygdsbosatta som
har det sämst ställt ekonomiskt. Att då ytta in deras enda inkomstkälla i
städerna skulle kunna innebära svåra konsekvenser för dem. Denna urbanisering
av jordbruk gör också till stor del landsbygden onödig. De produkter som
kommer från fält och jordbruksmark skulle inte längre behöva dessa stora ytor,
och det nns risk att det skulle bli mer stadsmiljö och mindre välbevarad natur.
9
Diskussion
När det avgörs om en viss teknik för att framställa livsmedel är miljövänlig
eller inte måste alla utsläpp som leder till det färdiga livsmedelen tas med i
beräkningen. När det gäller vertikalt jordbruk är detta väldigt omdebatterat.
Först krävs stora investeringar för att bygga dessa jättelika skyskrapor. Även
stora mängder energi och byggnadsmaterial går åt. Detta måste även tas med i
beräkningen av de färdiga livsmedlens miljöpåverkan. Om sedan byggnaderna är
så pass eektiva och håller så pass länge att miljöpåverkan blir minimal per kilo
livsmedel jämfört med konventionellt jordbruk, är det försvarbart att i början
göra denna stora investering, för att sedan på sikt uppnå en mindre påverkan
på miljön.
En annan aspekt är att konventionellt jordbruk kräver mycket mark. Vid vertikalt jordbruk utnyttjas det faktum att det är möjligt att kunna odla mer på en
mindre yta mark genom att bygga på höjden. Om andelen markyta som krävs
för att producera livsmedlen minskas genom att använda denna metod så kom-
19
Lunds tekniska högskola
mer tidigare odlingsmark att åter kunna bli en del av det naturliga ekosystemet
vilket är bra för miljön och mångfalden.
Näringsinnehållet i livsmedlen som produceras vid vertikalt ska även vara högre än vid konventionellt jordbruk. Dock lämpar sig inte denna metod för att
producera alla typer av livsmedel, vilket gör att
konventionellt jordbruk kommer att nnas kvar så länge dessa livsmedel konsumeras.
Fördelarna med vertikalt jordbruk kan disskuteras. En del kritiker menar att
miljöfördelarna med att ha produktionen nära och på så sätt minska transporterna inte väger upp den extra energi som går åt för att producera livsmedlen. Energi går åt till uppvärmning, konstgjord belysning och drift av skyskrapan. Energiåtgången till uppvärmningen kanske i vissa fall kan räknas bort då spillvärme
är vanligt i dagens samhälle. Denna outnyttjade resurs skulle kunna stå för uppvärmningen av byggnaden istället för att högkvalitativ elenergi används. Energiåtgången till driften av byggnaden blir då väldigt olika beroende på om man
räknar med att kunna använda spillvärme som annars hade gått förlorad eller
att uppvärmningen istället sker med energi som hade kunnat användas till något
annat.
Energiåtgången till byggnaden blir alltså väldigt olika beroende på hur man
räknar. Fast som alltid förbättras och eektiviseras teknik och metoder som
används, så förmodligen kommer nya energieektivare lösningar att utvecklas
vilket gör produktionen mer energisnål. Om detta kommer att ske samt hur
mycket energi som kommer att kunna sparas går inte att avgöra förrän i efterhand. Ett exempel på en teknik som funnits länge och utvecklats efter hand är
förbränningsmotorn, där dagens motorer har bränslesystem som ser till att det
nns exakt rätt mängd av luft och bränsle vid förbränningsprocessen, vilket gör
motorn eektivare både vad gäller prestanda och bränsleförbrukning.
Eftersom produktionen vid vertikalt jordbruk kan ske trots dåligt väder så blir
livsmedelsproduktionen säkrad. Detta är en stor fördel. Dock blir energiåtgången större då konstgjort ljus måste användas mer och/eller då mer energi går åt
till uppvärmning av byggnaden. Även om energiåtgången skulle öka vid dåligt
väder så kan ändå livsmedelsproduktionen hållas konstant. Detta är en stor
fördel då det inte behövs någon överproduktion för att kompensera för oförutsedda händelser som drar ner produktionen, t.ex. ogynnsamt väder, skadedjur som
förstör skörden etc. Detta är väldigt bra för att hålla nere energiåtgången och
på så sätt bra ur miljösynpunkt. Långa tidskrävande transporter bidrar också
till att en stor andel av de producerade livsmedlen inte når konsumenterna då
de blir förstörda under transporten. Båda dessa problem med transporter och
osäkerheten i produktionen av livsmedlen nns inte inom vertikalt jordbruk.
Vid en konstant tillgång och efterfrågan borde då också priset på livemedlen bli
konstant vilket är bra för konsumenterna.
Tillgången till vatten för att kunna bedriva odling är på många ställen på jorden
begränsad, t.ex. vid jordens stora öknar och stepper. Vid vertikalt jordbruk är
vattenåtgången endast ca 8% av det som går åt vid konventionellt jordbruk.
Detta faktum gör att metoden kan vara bra att använda på platser där det
20
Lunds tekniska högskola
råder vattenbrist, även om det skulle visa sig att metoden i dagsläget inte skulle
vara mer energieektiv än konventionellt jordbruk på någon annan plats.
10
Slutsatser
Vertikalt jordbruk skulle säkerställa en konstant produktion av livsmedel och
det skulle i princip inte behövas några transporter. Däremot krävs energi till
att bygga och till att driva dessa stora komplexa växthus. Om all denna sparade energi överstiger det som går ut till driften och bygget av dessa komplexa
växthus så är det ett miljövänligt alternativ. Det är energiåtgången per kilo
producerat livsmedel som är intressant ur miljösynpunkt. Då uppvärmningen
av dessa komplexa växthus kan göras med spillvärme från städerna så kanske
inte ens energiåtgången behöver vara mindre för att det ska vara ett eektivare
alternativ.
Näringsinnehållet i livsmedlen som tagits fram genom vertikalt jordbruk är bättre än näringsinnehållet i grödor som tagits fram vid konventionellt jordbruk.
Då kommer dessa grödor att ha en positiv eekt på människors hälsa om de
väljs istället för ?vanliga? livsmedel. Detta borde då göra att människor väljer dessa alternativ även för sin hälsas skull och inte bara för de eventuella
miljöfördelarna.
Som med alla andra tekniker så kan vissa göra sig bättre i vissa situationer.
Så kan även vara fallet med vertikalt jordbruk. Det är högst troligt att det
lämpar sig bättre att använda denna teknik på vissa platser än på andra. Till
exempel i tätbefolkade områden där det råder vattenbrist och/eller brist på
odlingsbar mark i närheten av konsumenterna. På ställen där det är gynnsamt
klimat för odling, både vad det gäller klimat och vattentillgång och att det även
nns mark att tillgå kanske det till och med är miljövidrigt att bedriva vertikalt
jordbruk. På andra platser där klimatet och förutsättningarna är annorlunda
kan situationen vara den omvända, att det blir en stor vinst för miljön om
vertikalt jordbruk bedrivs istället för konventionellt jordbruk.
Eftersom vertikalt jordbruk idag inte bedrivs för att förse människor med livsmedel
är det svårt att uttala sig om hur dess påverkan på miljön blir på sikt. Det nns
argument mot vertikalt jordbruk och det nns argument för, och båda bygger
på fakta. Ett som kan sägas säkert är att för att rättvist kunna bedöma om en
ny teknik eller metod är eektiv eller inte är att den måste testas. Detta har
hittills inte gjorts tillräckligt vilket gör det omöjligt i nuläget att direkt förkasta
eller godkänna vertikalt jordbruk som ett miljövänligt alternativ till konventionellt jordbruk. Metoden kommer med största sannolikhet att bli mer eektiv
och bränslesnål eftersom tekniken efterhand med stor sannolikhet kommer att
förbättras. Detta ger en god chans för att vertikalt jordbruk kommer att bli en
del av lösningen för att på ett miljövänligare sätt kunna se till att människor i
världen får sina grundläggande behov uppfyllda.
21
Lunds tekniska högskola
REFERENSER
Referenser
Anonym1 (2012), Valcent products inc (vctzf:otc us): Stock quote & company
prole. bloomberg businessweek,. [Online; ha
¨mtad 17-april-2012].
http: // investing. businessweek. com/ research/ stocks/
snapshot/ snapshot. asp? ticker= VCTZF: US
URL:
Anonym2 (2012), Vctzf achieved stock quote and news â valcent products [exposed]. realpennies.com. [Online; ha
¨mtad 18-april-2012].
URL:
http: // www. realpennies. com/ otc/ VCTZF
Bp (n.d.). [Online. Ha
¨mtad 20-April-2012].
URL:
http: // 3. bp. blogspot. com/ -3s4WP7w7clA/ TbknwxyxAGI/
AAAAAAAAAYw/ Q4jWZez3My0/ s640/ 10_ rural-image. jpg
Cantoria, C. (2010), `Vertical farming - providing alternative resources for food
production',
URL:
Bright Hub .
http: // www. verticalfarm. com
City, S. (2012), n.t. [Online; ha
¨mtad 17-April-2012].
URL:
http: // www. symbiocity. org
a
Clarke, P. (2011 ), mg-9013. [Online; ha
¨mtad 4-maj-2012].
http: // philclarkehill. files. wordpress. com/ 2011/ 09/ mg_
9013. jpg
URL:
b
Clarke, P. (2011 ), mg-9080. [Online; ha
¨mtad 1-maj-2012].
http: // philclarkehill. files. wordpress. com/ 2011/ 08/ mg_
9080. jpg
URL:
The Vertical Farm - Feeding the World in the 21st
Century, rst picador edn, Thomas Dunne Books, Fort Lee.
Despommier, D. (2011),
Ellis, Lisa, o. V. Z. (2012), What it costs for vertical farming. [Online; ha
¨mtad
18-April-2012].
URL:
http: // gogreen. whatitcosts. com/ vertical-farm-pg2. htm
Farm, V. (2012), n.t. [Online; ha
¨mtad 17-April-2012].
URL:
http: // www. verticalfarm. com
a
Hassle, H. (2010 ). [Online; ha
¨mtad 18-April-2012].
URL:
www. plantagon. com
b
Hassle, H. (2010 ). [Online; ha
¨mtad 18-April-2012].
URL:
www. plantagon. com
a
Hassle, H. (n.d. ). [Online; ha
¨mtad 3-maj-2012].
http: // www. cityfarmer. info/ wp-content/ uploads/ 2011/
09/ plantegon. jpg
URL:
b
Hassle, H. (n.d. ). [Online; ha
¨mtad 3-maj-2012].
http: // plantagon. com/ plantagon/ sites/ default/ files/
sc-00_ design_ brief_ a4. pdf_ sida_ 13_ av_ 182-1. jpg
URL:
A
Dessa källhänvisningar är formaterade enligt L TEX BibTeX-standard för
Harvardsystemet, se
http://www.ctan.org/tex-archive/macros/latex/contrib/harvard/
Lunds tekniska högskola
REFERENSER
c
Hassle, H. (n.d. ). [Online; ha
¨mtad 3-maj-2012].
http: // globeaward. org/ assets/ images/ 2011/ nominees/
innovation/ plantagon_ big. jpg
URL:
d
Hassle, H. (n.d. ). [Online; ha
¨mtad 3-maj-2012].
http: // static. worldarchitecturenews. com/ project/
uploaded_ files/ 18957_ plantagon385. jpg
URL:
Hydroponics, N. W. (2011), Verticroplaunch @ paignton zoo. [Online; ha
¨mtad
16-april-2012].
URL:
http: // www. youtube. com/ watch? v= UOUqrVJCA7c
Hydroponicswizard (2012), Vertical farming retrot to battle co2 emissions.
[Online; ha
¨mtad 17-April-2012].
http: // hydroponicsguide. co. uk/ 0058/ hydroponics/
vertical-farming-retrofit-to-battle-co2-emissions
URL:
[Online; ha
¨mtad
Inc., V. P. (2011), High-rise farming: Valcent products.
17-April-2012].
http: // theglobalcommoditiesreport. com/ agriculture/
high-rise-farming-valcent-products/
URL:
Inc, V. P. (2012), Valcent closes nancing for north america's rst verticrop(tm)
installation. [Online; ha
¨mtad 18-april-2012].
http: // www. reuters. com/ article/ 2012/ 04/ 17/
idUS149194+ 17-Apr-2012+ MW20120417
URL:
Intervju med Douglas Mallette (2012).
¶
Kyrk, I. (2012), `Fo
¨rsta spadtaget tas fà r gigantiskt va
¨xthus',
Aa¨rsliv
.
[Online; ha
¨mtad 22-april-2012].
URL:
&menuids=
http: // www. affarsliv. com/ ?articleid= 5929393&date=
Lah, K. (2011), `Pesticides'. [Online. Ha
¨mtad 20-April-2012].
Mallette, D. (n.d.), `Cfs information package'.
matt (2008), Verticrop â growing crops downtown. wordpress.com,.
[Online;
ha
¨mtad 17-april-2012].
http: // environmentdebate. wordpress. com/ 2008/ 08/ 18/
verticrop-growing-crops-downtown/
URL:
oilgae.com (2012), Biodiesel â algae products â oilgae â oil from algae. [Online;
ha
¨mtad 18-april-2012].
URL:
http: // www. oilgae. com/ ref/ dir/ pro/ bio/
Omega Gardens (n.d.).
URL:
www. omegagardens. com
SolarGIS-Solar-map-Africa-and-Middle-East-en
(2012).
[Online,
Ha
¨mtad
20-April-2012].
http: // solargis. info/ doc/ _pics/ freemaps/ 1000px/ ghi/
SolarGIS-Solar-map-Africa-and-Middle-East-en. png
URL:
A
Dessa källhänvisningar är formaterade enligt L TEX BibTeX-standard för
Harvardsystemet, se
http://www.ctan.org/tex-archive/macros/latex/contrib/harvard/
Lunds tekniska högskola
REFERENSER
Stewart, H. e. a. (2011), How much do fruits and vegetables cost?, Technical
report, Amerikanska jordbruksdepartementet.
The Global Commodities Report â Celebrating Ingenuity, S. S. (2011), Report
â celebrating ingenuity, sharing success, 2011. high-rise farming: Valcent
products. [Online; ha
¨mtad 16-april-2012].
Tillg$\ ddot{ a}$ngligpå: <http: //
theglobalcommoditiesreport. com/ agriculture/
high-rise-farming-valcent-products/
URL:
The VertiCropTsystem from Valcent (2011), New World Hydroponics .
[Online;
ha
¨mtad 1-maj-2012].
URL:
http: // www. newworldhydroponics. co. uk/ verticrop
a
Valcent (2012 ), n.t. [Online; ha
¨mtad 4-april-2012].
Tillg$\ ddot{ a}$ngligpå: <http: // media3. marketwire.
com/ logos/ 20080930-vallo. JPG
URL:
b
Valcent (2012 ), n.t. [Online; ha
¨mtad 4-maj-2012].
http: // profile. ak. fbcdn. net/ hprofile-ak-snc4/
50282_ 186910106825_ 5341909_ n. jpg&w= 148&h= 118&ei= THOjT_
W6AvHb4QSKhK1U&zoom= 1&iact= hc&vpx= 241&vpy= 242&dur= 520&hovh=
94&hovw= 118&tx= 89&ty= 33&sig= 104233836065133277022&page=
5&tbnh= 94&tbnw= 118&start= 75&ndsp= 20
URL:
Vertical farming - Does it really stack up? (2010), The Economist .
URL:
http: // www. economist. com/ node/ 17647627
Vertical Farming â The 50 Best Inventionsof 2009 â Time
Magazine . [Online; ha¨mtad 1-maj-2012].
(2012),
Time
http: // www. time. com/ time/ specials/ packages/ article/
0,28804,1934027_ 1934003_ 1933961,00. html
URL:
verticalyoyo (2010), Stephen kennedy smith discusses valcent verticrop at
launch: Water. [Online; ha
¨mtad 16-april-2012].
URL:
http: // www. youtube. com/ watch? v= N7au4kubofM
a
VertiCrop (n.d. ), VertiCrop logo. [Online; ha
¨mtad 4-maj-2012].
URL:
jpg
http: // www. paigntonzoo. org. uk/ images/ verticropheader.
b
VertiCrop (n.d. ), Verticrop units. [Online; ha
¨mtad 4-maj-2012].
URL:
http: // www. verticrop. com/ assets/ verticrop-units. jpg
Walsh, B. (2008), `Vertical farming',
Time Magazine .
http: // www. time. com/ time/ magazine/ article/ 0,9171,
1865974,00. html
URL:
whitneyo (2010), Vertical farming - the pros and cons.
http: // verticalharvest. wordpress. com/ 2010/ 09/ 15/
vertical-farming-the-pros-and-cons/
URL:
A
Dessa källhänvisningar är formaterade enligt L TEX BibTeX-standard för
Harvardsystemet, se
http://www.ctan.org/tex-archive/macros/latex/contrib/harvard/
Lunds tekniska högskola
REFERENSER
Wikipedia (2012), Vertical farming wikipedia, the free encyclopedia. [Online;
ha
¨mtad 7-maj-2012].
http: // en. wikipedia. org/ w/ index. phptitle= Vertical_
farming&oldid= 491054960
URL:
Zoo, P. (n.d.), Botanical events. [Online; ha
¨mtad 18-april-2012].
URL:
http: // www. paigntonzoo. org. uk/ botanical/ verticrop. php
A
Dessa källhänvisningar är formaterade enligt L TEX BibTeX-standard för
Harvardsystemet, se
http://www.ctan.org/tex-archive/macros/latex/contrib/harvard/