Kan vi lära av historien? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A A, 2011 Easter Island • 2 Olika Olik b berättelser ätt l om påskön å kö – Ekocide • Ex Jared Diamond, Donald Hughes, Clive Pointing, Charles Redman ...and many many many more – Genocide • Ex Terry Hunt, Peiser, Joachim Radkau • 2 olike berättelse om idag om framtiden – Cautionary exemple of what will happen to humanity if we do not change in time • Easter Islanders were as, we are today, culprits of our own destruction – Living example of how western colonialism and imperialism have subjugated other cultures and people to poverty • Easter Islanders are victims the effects of which are still played out today For the Ecocide story: Diamond J (2005), chapter 2, 79-119, For the Genocide story: Peiser (2005). From Genocide to Ecocide: The Rape of Rapa Nui. ENERGY & ENVIRONMENT VOLUME 16 No. Den tredje berättelse är den som Påsköborna själva kan berätta Miljöhistoriens begränsningar/risker • We are reading history backwards! • The present p seems to be the logic g ((or in an evolutionary sense the best) outcome of the past – But: • ”a historical event simply is the way it is, often appearing determined and necessaryy when in ffact it might g easilyy have turned out to be otherwise” (Scott 1888, s. 344) • The p problem of the Parallallax (see discussion in Radkau 2008) – ”Because easter islanders abused their environment in the past, they are not capable of managing it in the present” Ett försök till definition av miljöhistoria • Miljöhistoria studerar samverkan mellan j över tid och rum människa och miljö – Dels hur mänskliga samhällen påverkats av och påverkat miljön – Dels hur mänskliga samhällen har beskrivit miljö/natur eller naturfenomen genom tid • Miljöhistoria är ett brett ämne men om det finns ett gemensamt syfte så är det just att visa att människa och miljö j hänger g samman! Jordbrukets och städer: vad kan vi lära av historien Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A A, 2011 Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R, Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an integrated history and future of people on earth.Cambridge, MIT press, 347 Jordbruket bra eller dåligt? • Vi Vissa menar att tt jjordbruket db k t äär ””civilisationens i ili ti moder”, d ”d dvs ”det första steget i utvecklingen” av den moderna världen och som sådant en ”revolution” som var positiv • Andra forskare menar att jordbruket var det ”största misstaget” i människans historia • Värderingsberoende – – – – – Jordbruket gjorde att många fler människor kunde försörjas av några få Vilket ledde till en befolkningsökning Det lade grunden för senare uppfinningar Men med negativa effekter på både miljö och hälsa Jordbruket • JJordbruket db k t kkunde d fö försörja ö j många å fl fler påå mindre i d yta t • Frigjorde delar av befolkningen som då kunde göra andra saker – Administration, ledarskap, prästerskap, hantverk • Förutsättningg för framväxandet av städer – Som i sin tur krävde ytterliggare effektivisering av jordbruket • JJordbruket db k t iingett steg t i utvecklingen t kli och h iingen avslutat l t t process • Moderna samhällen idag har valt att inte bli jordbrukare (J & S, herdar) trots kontakter med jordbrukar samhällen Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? • Befolkningen B f lk i bl blev större tö – Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket – eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? – Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? • Bofasthet – Medans J&S samhällen inte hade fasta boplatser, eller säsongsboplatser – Blev man i och med jordbruket mer bofast – Men vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? • B Bofasthet-större f th t tö b befolkning f lk i skapade k d större tö press på miljön – EEn stor t mängd ä d fforskare k menar att tt J&S samhällen häll i slutet l t t av sista istiden (dvs c 12000 år sedan) var huvudsakligen ansvarig för försvinnandet av de stora däggdjuren på olika k ti kontinenter, t ex mammuten t • ”the Pleistocene overkill” – Men jjordbruket tros ha skapat p en ännu större p press p på miljön – I många delar av världen så har jordbruket helt omskapat naturen tex Greklands arkadiska landskap eller vår egen naturen, ”natur” Sveriges vegetationshistoria Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.Kr.-1000 e.Kr.] Stockholm, natur & kultur. Men Bondens landskap Är också ett landskap med hög biodiversitet! Andra effekter • Större Stö kö könsskillnader kill d – Förslitningsskador hos kvinnor, kvinnor låsta vid hemmet • Större klasskillnader – Benmaterial visar att vissa individer svalt – andra inte • Negativa hälsoeffekter – Epidemier • • Vår utbyte med de domesticerade djuren har skett också genom bakterier Många av våra svåraste epidemier har överförts från de domesticerade djuren, genom att bakteristammar specialiserade i li d påå ttex b boskap k h har anpassatt sig i till d den mänskliga kroppen – Bristsjukdomar • Jordbrukare tenderar att få fler bristsjukdomar, då deras kost är mer ensidigg – Förslitningsskador, Karies, kortare längd, hög barnadödlighet, kortare livslängd Så varför blev man då jordbrukare? • Gradvis process, som har gått olika till på olika p platser – dvs effekterna var inte synliga • Olika kombinationer av faktorer – (sociala, politiska, miljömässiga) • Många olika förklaringar: – Klimatförändring, Klimatförändring befolkningsökning befolkningsökning, bofasthet bofasthet, ökande skillnader i social status... Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions. Karakteristika för domesticerbara arter växter & djur • Det D t ska k inte i t tta fö för lå lång tid! • Morfologisk förändring – Större storlek på fröer/frukter – Domesticerade djur ser annorlunda ut än vilda föregångare • Djur måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig kä li mott en social i l hi hierarki ki – – Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang • D De d domesticerade ti d dj djuren bö bör ät äta matt ffrån å lå långtt ner i pyramiden – – Helst inte samma mat som människor När vi idag d ger våra å d djur säd d att äta, kkan man energimässigt säga att d dagens djurhushållning har gjort många domesticerade djur (som tidigare var lämpliga) till “olämpliga” både ur hållbarhetssynpunkt och ekonomiskt Exempel på tidiga domesticerade arter Många platser 13000 fkr (eller långt tidigare) Främre Asien 11 000-8000 Kina Mesoamerika c. 7500 fkr 3500 fkr hunden vete boskap korn Getter ärter Får ris g gris hirs silkesmask majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr Amazonas potatis llama cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum Hirs Tropiska västafrika 3000 fkr yams oljepalmen? Etiopien ? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör banan Efter: Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg boskap? Olika förklaringar till varför man började med jordbruk • Klimatförändring (ex Diamond 1997 + många fler…) – Den globala uppvärmningen under Holocene gjorde att många däggdjur dog ut – man började då experimentera med vilda växter och djur • Befolkningsbomben – Befolkningsökning gjorde att man började med jordbruk (Binford 1968 + många fler fler…)) • Jordbruk som en tvingande faktor – – Jordbruk kräver mer människor människor- hushåll skaffar fler barn – fler människor kräver mer jordbruk osv, osv (Boserup ?) Jordbruk uppstår genom en slump – skapar ett överskott – fler människor och byar och städer kommer till – man blir beroende av jordbruket etc, etc (Flannery 1973) • Ökande intresse för att uttrycka och stärka sociala hierarkier – Ökande social komplexitet hos J & S, handel & sociala hierarkier skapade intresse för jordbruksprodukter som status föremål (Bender 1978, Hayden 1995) Tell Abu Hureyra • • • • • x Syrien, vid Euphrat flodens strand 11.000 -9,600 f kr: jägar-samlar by arkeobotaniker hittade vilt korn, linser, råg, pistage tillsammans med flertal malstenar. Osteologerna hittade stora mängder gasellben Fö d l i Fördelningen av olika lik vilda ild växter ä t visar i att tt man h har levt i Abu Huryera året om Området överges 9,600-8,800 f kr 8,800-7000 f kr en jordbrukarby. Odling av vete, korn, ärtor och linser. Ben av getter istället för gasell. Osteologerna hittar tecken på stor belastning i människoskeletten speciellt hos kvinnorna Läs mer i Watkins (2005) Human past s. 214215 Social komplexitet • Barbara Bender (bördiga halvmånen, 1978) • Ökad Ö social komplexitet hos J & S samhällen • Social hierarki och handel, utbyte & allianser – Skapar intresse för överproduktion och en ”delayed economy” • Jordbruksvaror db k som en status symbol b l • Handel av föremål liksom av naturresurser och mat Och städerna då? ”Världens överlevnadsproblem på 2000-talet är i högsta grad ett stadsbyggnadsproblem” – ”det faktum att städer växer idag som en cancersvulst är ett symptom på illa fungerande samhällen” (Sörlin och Öckerman 1998, 103) Jericho (9600-7000 f kr) den första staden Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s. 224-225 Çatalhöyük (7000-6000 f kr) Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s. 224-225 Eller se http://www.catalhoyuk.com/ Vad krävs för att en stad ska bli till? • Hög Hö b befolkning f lk i • Jordbruk, eller en stabil försörjningsbas: – Som gör att vissa grupper i samhället kan ta på syssla med andra aktiviter än försörjning • Hantverk, Handel, Prästerskap • Administration Ad i i t ti och h styrelse t l – mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser • Omfördelning av resurser – Skatter, tribut • Dokumentation – Skrivkonst, eller andra former av dokumentation • Ledarskap p • Administration och styrelse – mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser • Ofta finns uppstår i de framväxande städerna så småningom en stark social och h politisk liti k hierarki, hi ki med d en ö överklass kl och h ett tt lledarskap d k som äärvs Från städerna växer stater fram så småningom (först som statsstater och sedan som sammanslutningar i större enheter) Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194 Varför städer? • Städer S äd ””populationsinks” l i i k” – Hälsoproblem (kt folk = folksjukdomar) j ) – Sanitetsproblem • Stora ekologiska fotavtryck (dvs den yta som krävs för att försörja en person) – Ex försaltning i Mesopotamien – Ex Import av trä från Babylon i de Mesopotamiska och E ti k städerna Egyptiska täd – EX Rom hade Egypten som ”kornbod” Varför städer ? • Ek Ekologisk l i k och h politisk liti k iinstabilitet t bilit t • Ekonomiskt och socialt/politiskt förtryck? – Varför överlämna en stor del av din produktion och självbestämmande till en ledare l d eller ll kkung?? • Olika förkaringar (dra gärna paralleller med dagens urbanisering?) – – – – – – Beskydd Handel Arbete ”Stadens lockelser” Militär expansion? Fler förslag??? g Aztekernas sociala hierarki Städer har genom sin historia brottats med och löst hållbarhetsproblem • Maya M – Befolkningstryck som vid dess höjdpunkt beräknas mostvara dagens Los Angeles eller tom Kina – Byar och städer börjar växa fram c. 1000 BC och större byggnader c. 500 BC, skriftspråk från 400 BC, klassiska perioden 250-800 AD, när de först kungarna och dynastierna omskrivs, monumentbyggande, stark social & politisk hierarki – Städerna var helt försörjda av jjordbruksekonomin,, dvs stadsborna var ocksåå jordbrukare • Väst Afrika – Utspridda städer (dvs byar som växt samman till att fylla en funktion av en ”stad” men som med eftersom den inte var så centraliserad ev hade ett mindre ekologiskt fotavtryck Ex antikens Rom • Rom var beroende av sina provinser – – Beskattning av provinser (Egypten var tex Roms k b d) kornbod) För naturresurser, ex trä • Tainters förklaring: • Detta gjorde d att Rom var expansiv som stad d • För att försörja Rom var Rom tvunget att ”kolonisera” nya områden • Detta var till en början lönsamt, dvs det kom in mer till Rom än vad det gick ut • Men e efter e e några åg a år å var a man a tvungen u ge att a bygga upp en administration och organisation också i de koloniserade områdena, dvs det gick nu ut mer ifrån Rom än vad det kom in • För att finansiera detta var Rom tvunget att expandera till nya områden • Osv, osv Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91-103 Rom: Växer fram från c. 500 f kr, reorganisation runt år 0 då Rom kom att bli centrum i Medelhavsvärlden, nådde sin höjdpunkt på 100-talet e kr Jordbruksutveckling Historiska debatter kring jordbruket • Idag: Är ytterligare modernisering av jordbruket lösningen dvs mer Cashcrops, GMOs osv eller småskalighet en bättre lösning? • Antiken: k paralleller ll ll i antiken k tillll d denna d dagsaktuella k ll debatt? • • Ex mellan Latifundians förespråkare och dess kritiker Eller mellan kritiken mot stora landägares användning av mark för bete kontra jordbruksproduktion • 1700 talets England • • • Malthus (1798) ”An essay on the principle on population growth” Menade att befolkningen ökade snabbare än jordbruksproduktion Fattigdom kan inte besegras med högre jordbruks produktivitet, förespråkade födelsekontroll och låga löner för arbetare • 1800 talet (globalt) • Småjordbruk och blandnäringar sågs som ett hinder för industriell utveckling eftersom industrierna behövde arbetskraft Historiska debatter om förvaltning av naturresurser – the h tragedy d off the h commons idén” idé ” ((cff H Hardin di 1968, repeterad i Diamond 2005 och kritiskt svar i Orstrom et al (1999). (1999) • Idag: landsbygdsutveckling i utvecklingsländer bygger helt på denna kontroversiella ide • England 1700 tal: Samma ide låg tex bakom jordägarsystemet i England från 1700-talet och framåt men privatiseringen av landsbygden hade katastrofala miljöeffekter (Montgomery 2007, 94, 99). • Antiken: Denna debatt fördes även under antiken kan vi lära oss ngt om denna debatt och vad den resulterade i? Debatten kring jordbruksutveckling i Rom  Debates on smallhold family farming vs cashcrop farming in Rome (Montgomery 2007, 56-65)  C. 500 bc average farm was 1-5 acres and used a part mix of crops, trees, beans  Plowagriculture was introduced which saved labour but increased erosion  Romans throught they could engeneer the solution • The posiitive effects of plowing was also stressed, when land is bad, plow more!  Farming manuals were written 200 f.kr that advocated maximising of returns, like l k cashcropping h off wine and d olives l  Generally latifundias were advocated in advance of smallhold farming, smallholders gradually became nonexistant as farms were bought up by large landholders, landholders a problem which was also discussed in Rome  This at the same time as the ”old smallhold farming” was romantized Historiska debatter om matsäkerhet Matsäkerhet • FFamines i iis nott di directly tl related l t d with ith ffoodsupply d l or d decline li of foodproduction. Food is a commodity and availability depend on access ”entitlements” (Sen 1981) – Entitlements can include alliances, labourcontracts, excchange.. – This means that there can be plenty of food but if you have no ”entitlement” entitlement you starve • Historian Beach (1994) argued that in southern Africa though drought was a regularly recurring phenomena this rarely led to famines unless combined with political calamity – In southern africa precolonial famines was rare • What happens when a large part of the population have no/little entitlement to food? French revolution 1789–99 Historiska jordbruksrevolutioner • England, E l d c. 1400 1400-1500 1500 (from Thirsk 1997, 7-24) – Black death caused large population decrease and a reorganisation in less man intensive agriculture as animal husbandry – Breeding B di off rabbits, bbit pigeons i and d fi fish h – New crops were grown, rapeseed, saffron – Fallows was begun to be used routinely – Smallholdfarmers were seen as crucial for production • England in 1500 back to conventional agriculture – official p policyy was ”putting p g land to p pasture is idleness,, we must plow, p , plow, plow”!!!! – Grainshortages made government encourage intensive farming of grain by offering bounties on grain – Irregular grainprices and irregular payments of government bounties made farmers attempt other crops which, amongst other, according to Thirsk led to the 2nd wave of alternative agriculture ”The The Colombian exchange” exchange Kontroll över importen från Indien, Sydostasien och Kina som tidigare skett genom mellanhänder Vasco da Gama och Ibn Majid 1497-1498 Columbus 4 resor till mellan-amerika mellan ll 1492 1492-1504 1504 ”The The colombian exchange” exchange Effekter av Colombian exchange och jordbruksrevolutioner • Potato P t t (introduced to Europe in 1586 but grown as a crop from c. 1650) o Irland: potato became a staple crop for farmers. Potato, is nutritious, give high yield on even small farms and can be eaily stored. Landreforms left small hold farmers less land. All grain went,, byy law,, for export p to England. g A potatopest p p (made ( worse byy the fact that onlyy one species of potato was grown) struck in 1840. 1 milion people died, and c. 1 milj emigrated to the new world (Montgomery 2007, 109). • Maize cultivation in southern Africa (Northern Cape) o Cultivation of maize expanded in northern Cape (South Africa) during the 19th century. Often stated to be a ”green revolution” and encouraged by authorities and traders. But maize was cultivated as a ”famine crop” since it could be eaten green from the fields and it could be sold sold. Since people ate the seeds seeds, there was nothing to plant the year after. – you had to plant maize the following year. Somtimes the crops of the following year was already sold for credit. Though maize cultivation had devastating effects on the environment people were locked in a vicious circle (Crais 2003). • Wheat in the states Föremål för debatt • O Oavsett tt h hur och h påå vilket ilk t sätt ätt ((om)) man bl blev jjordbrukare db k har detta arbetskrävande och energimässigt låg-avkastande sätt att försörja sig på varit föremål för en ständig debatt – Vissa människor har valt än idag att inte bli bofasta, plantera eller hålla djur trots lång kontakt med jordbrukare • Antropologiska p g studier visa att vissa av dessa ggrupper pp har mer fritid,, bättre hälsa, lägre barnadödlighet osv, osv • Men, de är också på vissa platser marginaliserade och har mer eller mindre tvingats att leva på ett ”traditionellt” sätt av omvärlden – andra d håll håller d djur och h fföljer l sina h hjordar d i llandskapet dk men planterar inte – andra har valt att ha storindustri jordbruk – Andra har i historien ev ”testat” jordbruk, ex gropkeramisk kultur i Skandinavien, men sedan valt att istället leva på jakt och insamling Jordbruket som historisk förklaring Enligt Diamond (1997) förklaras Europas kolonisering av andra delar i världen redan med framväxten av: 1. Jordbruket i den bördiga halvmånen (dvs many suitable species, many domesticated plants and animals) och dess snabba spridning över Eurasien (ease of species spreading) 2. Underlättad av det faktum att stora delar av denna regionen har ett medelhavsklimat (east/west axis) och saknar geografiska barriärer (ex öknar, täta tropiska regnskogar) 3 Vilket gjorde att både jordbruket och andra 3. uppfinningar spreds snabbare över den Eurasiatiska kontinententen än andra. 4. Och genom den långa samvaron med domesticerade djur utvecklades också en resistens mot sjukdomar Figur från Diamond, Jared (1999) Guns, Germs, and Steel: The Fates of Human Societes. New York, London: W.W. Norton & Companies s. 87 Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering Men! • Diamond med många andra förutsätter en evolutionära utvecklingslinje där jordbruket är ett ”steg” i utvecklingen – Vilket leder till formuleringar som varför ”lyckades” inte dagen J&S grupper bli jordbrukare? • Men när M ä man faktiskt f kti kt titt tittar påå h hur d dett sett tt utt hi historiskt t i kt och h id idag visar i d dett sig att det inte är så här enkelt! – Det finns folkgrupper idag som lever huvudsakligen av jakt och insamling • Trots kontakter med jordbrukare i 1000-tals år, man har alltså gjort ett aktivt val – Grupper som har levt huvudsakligen på jakt och insamling har byggt städer/stora samhällen – Många exempel på rena ”jordbruksstäder” – Historiska exempel på grupper som börjat med jordbruk men övergivit detta till fö å fö förmån för jjakt k och h iinsamling li • • Tankemodellen på bilden innan är alltså ingen ”utvecklingslinje”, det är inte frågan om utvecklingstadier dvs att jordbrukssamhällen automatiskt utvecklas till städer och stater Och det finns heller inget som säger att det är den ”bästa lösningen” som vinner En modern bild över dagens jordbruk • EEn stor t d dell av världens ä ld b befolkning f lk i llever av sitt itt egett jjordbruk db k idag g g i jordbruk, j • 1/3 del av jjordens arbetskraft idagg är engagerad men i industriländer är andelen mkt mindre • Det moderna jordbruket runt om i världen (inkluderande självhushåll i Afrika och Indien) ser mycket annorlunda ut mot hur det har sett ut historiskt • Troligen har vi sedan 1800-talet globalt sett blivit allt mer beroende av jordbruksprodukter – Tidigare var vilda resurser ett viktigare komplement och större del i ekonomin • Även det svenska jordbruket har förändrats från små familjejordbruk till storindustrier sedan 50 talet Jordbruksutveckling Diskussion: kan man lära av historien? • Många å av de d problem bl vii h har id idag äär gamla l som man genom historien har löst på olika sätt ätt – Kan vi få perspektiv på ”hållbar utveckling” genom att tt bättre bätt förstå fö tå hi historien? t i ? – Kan man lära av gamla lösningar på genom tiden aktuella problem? – Kan vi genom att tex studera en stads historia få uppslag på ”ny-gamla” ny gamla lösningar på dessa problem? Forts diskussion Forts. • Vilka dagsaktuella frågor kan vi ställa till det historiska materialet? • Hur ska vi kunna besvara dem? Referenser & bibliografi • För en bra och kortfattad sammanfattning över det som tas upp på denna föreläsning läs: – Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, 176-199 • • • • • • Referenser som använts i föreläsningen Bender, Barbara (1975). Gatherer-Hunter to Farmer: A Social Perspective. World Archaeology 10, 204-222. (Finns som e-journal) Binford L.R. Binford, L R 1968. 1968 Post Pleistocene adaptions adaptions. In New perspectives in Archaeology. Binford S.R och Binford L.R Boserup, E. 1973. Jordbruksutveckling och befolkningstillväxt Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. Diamond, Jared. 2005. Kollaps. How societies choose to fail or survive. London, Penguin books. Flannery, Kent V. 1973. The Origins of Agriculture. Annual review of Anthropology 2, 271-310 (finns som e-journal) • • • • • • • • • • • Hardin, Garrett (1968) "The Tragedy of the Commons", Science, Vol. 162, No. 3859 (December 13, 1968), pp. 1243-1248. H d Hayden, B B. (1990) Ni Nimrods, d piscators i t and d planters: l t th the emergence off foodproduction. Journal of Anthropological Archaeology, 31-69. Hughes, J Donald (2001) ). An environmental history of the world : humankind's changing role in the community of life. London, Routledge. Hunt (2007) Rethinking Easter Island’s ecological catastrophe, Journal of Archaeological Science 34, Malthus ((1798)) ”An essayy on the p principle p on p population p ggrowth” Orstrom et al (1999). Revisiting the Commons: Local Lessons, Global Challenges. Science 28: 278-282 Thirsk Joan (1997) .Alternative Thirsk, Alternative agriculture a history: from the black death to the present day. Oxford, Oxford University press. Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91 103. 91-103 Tainter, J. (2000). Global change, history and sustainability. I McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds). The way the wind blows: Climate, history and human action. The historical ecology gy series. New York,, Columbia Universityy Press,, 331-356. Vaughan, Megan (1987) The Story of an African Famine: Gender and Famine in 20th century Malawi. Cambridge, Cambridge University press. Watkins, T (2005) From foragers g to complex p societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233.