1. No category

Målajord
Vindbrukspark
Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö
kommun
Bilaga 5 - Fågel- och naturvärdesinventering
16 Oktober 2013
Samrådsunderlag
Fågel- och naturvärdesinventering inför ny
vindkraftsetablering vid Målajord i Växjö kommun
HS Kraft AB
2014-06-27
Upprättad av: Anders Blomdahl
Granskad av: Göran Holm
Kund
HS Kraft AB
Att. Christian Bladh
Frihamnsallén 8
SE–211 20 Malmö
Konsult
WSP Environmental
Box 34
371 21 Karlskrona
Besök: Högabergsgatan 3
Tel: 0455-44750
Fax: 0455-447 51
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Kontaktperson
WSP Environmental
Anders Blomdahl
Telefon 0455-447 88
Mobil: 070-322 93 68
E-post: [email protected]
Omslag: Befintligt vindkraftverk vid Målajord. Samtliga foton Anders Blomdahl
2 (22)
1
Inledning
WSP har på uppdrag av HS Kraft AB utfört en fågel- och naturvärdesinventering inför
en planerad vindkraftsetablering vid Målahult i Växjö kommun, Kronobergs län.
Vid Målajord står idag ett äldre vindkraftverk, men planer finns på att
generationsväxla detta till två till tre moderna vindkraftverk med ca 200 m totalhöjd.
Föreliggande rapport beskriver de förstudier och inventeringar som genomförts i
projektet.
2
Inventeringsområde
Karta 1: Översiktlig bild av inventerat område. Projektområdet markeras med grönt raster.
Inom området har Volvo en testbana för de dumpers bolaget tillverkar i närliggande
Braås. Detta medför att det finns några breda grusvägar och testbanor inom
projektområdet, som därför redan idag är starkt på verkat av mänsklig verksamhet.
3 (22)
Karta 2: Detaljbild av projektområdet, markerat med grönt raster. De markerade vägarna inom
området utgör Volvos anläggning för provkörning av dumprar.
3
Inventerare
Anders Blomdahl är författare av boken Sjöfågelguiden/Flight Identification of
European Seabirds och före detta sekreterare i SOF:s Raritetskommitté. Anders är
reseledare i fågelresebyrån AviFauna med utlandserfarenheter från många områden på
norra halvklotet samt arbetat som ringmärkare, guide och sträckräknare i södra Israel.
Författare av många artiklar i ornitologiska tidskrifter, samt jobbat med ringmärkning,
sträckräkning och inventering i olika projekt. Har tidigare arbetet på miljömyndighet
med miljöbalksrelaterade ärenden rörande naturvård och miljöfarlig verksamhet. Har
som miljökonsult deltagit i ett flertal fågelinventeringar vid planerade
vindkraftsetableringar, samt gjort påverkansbedömningar på fågelfaunan i flera
projekt.
Anders, som även genomför naturvärdesinventeringen, har utbildning att utföra sådana
och har även gjort naturvärdesinventeringar i tidigare projekt.
Mats Wærn är utbildad biolog vid Uppsala universitet, med inriktning på zoologi och
ekotoxikologi. Har bland annat arbetat med fågelinventeringar åt institutionen för
naturvårdsbiologi (SLU) samt på Länsstyrelsen med naturvårdsrelaterade frågar och
prövning av miljöfarlig verksamhet. På ideell basis har Mats inventerat och ringmärkt
en mängd fågelarter under de senaste 25 åren. Fritiden ägnas åt fågelskådning, såväl i
Sverige som utomlands. Mats har byggt upp en stor kunskap och erfarenhet om fåglar
och hur man identifierar olika fågelarter, vilket bland annat medfört att Mats numera
4 (22)
är ordförande i SOF:s Raritetskommitté. Mats har tidigare utfört ett flertal
fågelinventeringar vid planerade vindkraftsetableringar.
Göran Holm är utbildad miljövetare med inriktning mot naturvård, vid Högskolan i
Kalmar. Göran har genomfört flera fågelinventeringar åt bland annat kommuner,
länsstyrelser och naturvårdsverket. Han har suttit i styrelsen för Ölands ornitologiska
förening där han var ansvarig för naturskyddsfrågor som t.ex. frågor rörande
vindkraftsexploatering. Göran har också arbetat som volontär med fågelskyddsprojekt
i Syrien för stäppvipa och eremitibis. Han har tidigare jobbat på Länsstyrelsen med
jordbruksfrågor och har bland annat handlagt och skrivit åtagandeplaner för
miljöersättningar som gynnar fågellivet.
4
Fågelinventering
Inventeringen bestod av förstudier och tre inventeringstillfällen för örnar under
februari-mars, samt ytterligare sammanlagt fem inventeringstillfällen för övriga
fågelarter under perioden april-juni. Området bedöms därmed vara grundligt
inventerat. Omfattning och resultat från dessa inventeringar redovisas nedan.
4.1
Metodik, förstudier
I ett tidigt skede inhämtades den kunskap om området som finns lokalt och som sedan
har legat till grund för den fortsatta inventeringens omfattning och inriktning. Den
stora befintliga kunskapen som kan inhämtas vid dessa tidiga samråd kan ta flera
säsongers fältinventeringar i anspråk för att uppnå och är ovärderlig för det fortsatta
arbetet. Ett nära samarbete med lokala aktörer är samtidigt en god förutsättning för ett
lyckat projekt. Dessa förstudier fortskred sedan parallellt med platsbesöken.
Information har inhämtats från:
Per Ekerholm, Länsstyrelsen i Kronoberg
Kent Öhrn, organisationen Kungsörn Sverige
Mikael Persson, lokal ornitolog boendes i Växjö
Johan Sandström, lokal ornitolog boendes i Rottne
Thomas Hultquist, lokal ornitolog boendes i Brittatorp
Rolf Lilja, lokal ornitolog boendes i Braås
Under arbetets gång har vi även intervjuat personer vi mött i fält under
inventeringarna. Sådana personer som vistas i området kan ofta bidra med värdefull
information.
Därtill gjordes ett sök i ArtDatabankens webbaserade rapporteringssystem Svalan.
Dock är endast offentliga uppgifter som inte dolts av sekretesskäl sökbara.
Svalan är ett webbaserat rapportsystem för fåglar. Svalan utvecklas och förvaltas av
ArtDatabanken och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), med finansiering från
Naturvårdsverket på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF). Syftet är att
öka rapporteringen och förbättra kvalitén.
5 (22)
4.2
Metodik, fältinventering
Det inventerade området är svagt kuperat med få tydliga höjdpunkter. Några platser
utanför etableringsområdet bedömdes fungera bra för att ge en bild av seglande fåglar
över det lilla område som Målajords etableringsområde utgör.
Under inventeringarna i april-juni spanades rovfågel från en höjd intill det befintliga
vindkraftverket, där en mycket god överblick över ett stort område kunde erhållas. Vid
de besökta utkikspunkterna har området kunnat spanas av med hjälp av tub- och
handkikare. Se karta 3 för dessa inventeringspunkters lokalisering.
Inventeringen inom projektområdet skedde till fots, på befintliga vägar samt inne i
terrängen.
Karta 3: Observationsplatser där inventering av örnar och andra rovfåglar har genomförts
markeras med blå punkt. Från dessa punkter erhålls en god utsikt över projektområdet.
Inom det aktuella området har vi inledningsvis valt att genomföra tre heldagars
örninventeringar, samt ytterligare tre dagar för övriga fåglar. Då området är relativt
litet, bedömdes av WSP att endast en inventerare behövdes vid varje
inventeringsbesök under örninventeringen i februari-mars. Två inventerare användes
under de flesta besöken under april-juni, för att samtidigt kunna täcka både seglande
rovfåglar mm samt övriga fågelarter inom området. I maj förlades dock istället två
olika inventeringstillfällen med en observatör inne i området vid varje tillfälle. I juni
förlades därtill även ett nattbesök i området i syfte att inventera nattskärra. Även detta
gjordes med endast en person.
6 (22)
Foto 1: Observationsplatsen intill det befintliga vindkraftverket ger en mycket god överblick.
Sammanlagt besöktes området under totalt åtta olika tillfällen, fördelade på följande
datum:
Örninventeringar
Datumen för örninventeringen har valts för att täcka den tid då örnarnas flyktlek är
som intensivast. Redan i slutet av mars lägger sig örnarna för att ruva och är därefter
svåra att inventera.
25 februari. Tyngdpunkt på örnar. En dag med uppehåll och måttlig vind. Under
morgonen ett lätt dis i fjärran, men senare klart. Lätt molnighet, med solglimtar. Ett
par plusgrader. Inga örnar noterades och inga andra anmärkningsvärda fåglar heller.
Några ormvråkar seglade i anslutning till etableringsområdet.
6 mars. Tyngdpunkt på örnar. En dag med vår i luften, klart till halvklart med upp till
8 plusgrader. Mycket aktivitet i naturen denna dag. Ormvråkar och korpar seglade och
arter som gäss (kanadagås, grågås, sädgås och några enstaka bläsgäss), sångsvanar,
tofsvipor och sånglärkor sträckte norrut. Två havsörnar noterades denna dag, en adult
och en yngre fågel (se mer om dessa observationer nedan).
24 mars. Tyngdpunkt på örnar. Dis och dimma på morgonen, som sedan klarnar upp
och ger en vacker vårdag med sol och växlande molnighet. Svaga till måttliga vindar
och temperatur upp till ca 8 grader. Två havsörnar noteras denna dag (mera om dessa
nedan).
Övriga fågelinventeringar
Övriga inventeringstillfällen under april-juni förlades för att täcka in alla potentiella
häckfåglars period för sång eller spel. Nedanstående datum utfördes dessa
inventeringar:
7 (22)
24 april: Två observatörer. En vacker vårdag med strålande sol och upp mot 15 grader
mitt på dagen. Morgonen dock kylig med bara ett par plusgrader. Måttlig ostlig vind.
Inga örnar eller andra intressanta fågelarter noterades. En röd glada sågs öster om
projektområdet, över skogsområdet söder om byn Eke. På fälten väster om Eke fanns
även trana. Inom området noterades enbart triviala och förväntade fågelarter.
20 maj: Inventering inom området med en observatör. Mulet väder, men uppehåll och
svag vind. Förutom en förbiflygande fiskgjuse, noterades endast allmänna och
förväntade fågelarter samt en räv.
28 maj: Inventering inom området med en observatör. Klart och soligt väder, med en
nordlig vind. Enbart allmänna fågelarter noterades, samt en fjolårskalv av älg.
17 juni: Nattinventering efter nattskärra med flera nattsjungande arter, med en person.
En helt stilla sommarkväll med perfekta förhållanden för att lyssna. Ankomst till
området innan mörkrets inbrott kl 22.15, sedan lyssning under några timmars tid tills
det var helmörkt. I skymningen en konsert med tal- och koltrastar, samt spelande
enkelbeckasiner och dragande morkullor. I övrigt tyst, inga nattskärror eller ugglor
noterade.
18 juni: Avslutande fågelinventering med två personer. En vacker sommardag, med
måttliga vindar och blå himmel. Ytterst få rovfåglar noterades, trots många timmars
spanande i perfekt väder. Endast ormvråk noterades inom projektområdet, samt glada
och duvhök på håll utanför området. I övrigt endast triviala arter sedda, men
tjäderspillning hittades på två plastser.
4.3
Resultat, förstudier
Nedan redovisas den information som kunnat erhållas vid de förstudier som
genomförts i projektet.
Lokala kontakter
Genom de kontakter som togs under förstudierna, kunde följande information erhållas:
Havsörn häckar i Drevsjön, som ligger ca 3 km norr om projektområdet. Paret har
funnits på plats sedan 2011 då bobygget påbörjades och sedan häckat både 2012 och
2013. Under 2014 fanns paret kvar i sjön och häckade framgångsrikt i ett nybyggt
rede, då det gamla boet rasade under 2013. Sjön är mycket fiskrik och grund med god
genomströmning av vatten vilket gör att stora delar av sjön sällan fryser.
Observationer av kungsörn har i stort sett bara rört yngre fåglar setts sporadiskt de
sista åren, vilket bör gälla övervintrande eller kringströvande individer. Adult
kungsörn har de senaste åren observerats vid något enstaka tillfälle vid Eke, öster om
Målajord. Under 2012 noterades ett adult par med tendenser till spelflykt vid ett
tillfälle sydost om sjön Innaren, ca en mil från projektområdet. Trots inventeringar av
lokala ornitologer har inga fler observationer gjorts av detta par.
Helgen 8-9/3 2014 genomförde Kronobergs Ornitologiska Förening en örninventering
i länet. Den 8/3 genomfördes i samband med det inventeringar från Asby kulle, men
trots bra väderförutsättningar för flygande örnar noterades inga.
Vid sjön Innaren, just söder om Målajord, häckar för övrigt bland annat fiskgjuse.
Tjäder förekommer i närområdet. Till exempel sågs en tupp och en höna under hösten
2013 strax VSV Sevedstorp. Arten har möjligen ökat något de senaste åren. Någon
spelplats är inte känd i området.
8 (22)
Örnar i Svalan
En grov sökning inom ett stort område gjordes i Svalan (se karta 4), efter samtliga
rapporterade och offentliga observationer av kungs- och havsörn.
Endast 14 offentliga observationer av kungsörn finns inrapporterade, den äldsta från
1990. Samtliga dessa rör fynd under vinterhalvåret, från oktober till början av mars.
Det ska dock noteras att kungsörnar under häckningstid är dolda i systemet och inte
visas vid en sökning.
Havsörn rapporteras regelbundet, med en tonvikt av observationer vid Övrasjön,
Drevsjön och Innaren.
Karta 4: Kartan visar det stora sökområde som gjordes Artdatabankens webbaserade
rapportsystem Svalan. Gröna punkter visar de lokaler som finns inlagda i systemet.
4.4
Resultat, inventering
Kungsörn
Kungsörnen är rödlistad och klassificerad som nära hotad (NT), samt upptas i bilaga 1
till Fågeldirektivet. I Sveriges Ornitologiska Förenings vindkraftspolicy
rekommenderas en skyddszon på minst 3 km från en boplats för kungsörn till
närmaste vindkraftverk.
Inga kungsörnar noterades under inventeringstillfällena.
9 (22)
Havsörn
Havsörnen är rödlistad och klassificerad som nära hotad (NT) samt upptas i bilaga 1
till Fågeldirektivet. I Sveriges Ornitologiska Förenings vindkraftspolicy
rekommenderas en skyddszon på 3 km från en boplats för havsörn till närmast
vindkraftverk.
Den 6 mars noterades två havsörnar. En adult fågel som låg och snurrade en stund
strax öster om etableringsområdet och över byn Eke, innan den drog mot norr. Kanske
en fågel från det häckande paret i Drevsjön? Därtill sågs en yngre havsörn denna dag
(2-4K), ca 1 km väster om befintligt verk som skruvade sig åt nordväst. Möjligen en
sträckande fågel?
Även den 24 mars noterades två havsörnar. 1 ex. upptäcktes norr om obsplatsen strax
väster om Eke, glidflög relativt lågt mot SO och tappades bakom en skogsdunge.
Fågeln kunde inte åldersbestämmas på grund av snabb och dålig obs, men möjlig adult
då fågeln gav ett ljust intryck. Den andra individen bedöms vara nästintill adult (5K?).
Gul näbb, vit stjärt sånär som på ett tunt svart ändband. Upptäcktes ca 1 km SO om
obsplatsen väster om Eke och gled N upp över byn där den skruvade upp, tog höjd och
sedan jagades bort av en sparvhök då den drog rakt V i riktning mot det befintliga
vindkraftverket.
Under inventeringarna i april-juni noterades inga havsörnar, trots den närbelägna
häckningen vid Drevsjön. Havsörnsparet verkar då vara stationära i Drevsjön, på
grund av stor födotillgång där.
4.5
Övriga fåglar
En artlista där samtliga noterade fågelarter under inventeringarna redovisas, återfinns
som bilaga 1 till denna rapport. På kartan nedan redovisas de platser där
tjäderspillning påträffades.
Karta 5: På kartan markeras de två platser där tjäderspillning påträffades den 18 juni (blåa
punkter).
10 (22)
5
Naturvärdesinventering
5.1
Metodik, förstudier
Under förstudierna har underlag inhämtats från Skogsstyrelsens webbaserade databas
Skogens Pärlor, i Naturvårdsverkets databas Skyddad Natur, samt i databasarna
Artportalen, Trädportalen och Skyddad skog. Kontakt med Länsstyrelsen i Kronoberg
har även gjorts.
Besök på platsen hade även gjorts i samband med vårvinterns örninventeringar, innan
naturvärdesinventeringen genomfördes under april och juni. Detta gav en inledande
kännedom om områdets karaktär.
5.2
Metodik, fältinventering
Inventeringen utförs enligt den metod som fastställs i SIS-standarden ftSS199000.
Naturvärdesinventering (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och
redovisning.
Inventeringsområdet avgränsas till att omfatta den yta som avsatts som projektområde
(se Karta 6 nedan). Inventeringsnivån sätts som Fält Standard, som är tillämpligt för
vindkraftsetableringar.
Fältinventeringarna genomförs sedan till fots i området, där hela området inventeras
och karterades. Datum då inventeringen genomfördes var 24 april och 18 juni 2014.
5.3
Resultat, förstudier
I de förstudier som genomförts har inga dokumenterade skyddsvärden kunnat
konstateras inom projektområdet. I karta 6 nedan redovisas de värden som är
dokumenterade i projektområdets omgivningar.
Inga skyddsvärda träd har rapporterats inom projektområdet och i Artportalens olika
databaser finns inga rapporter inlagda för området under tidsperioden januari 2004april 2014.
11 (22)
Berghäll (naturvärde)
Gransumpskog (naturvärde)
Mossö (naturvärde)
Blandskog (naturvärde)
Sumpskog
Naturvårdsavtal
Alsumpskog
(nyckelbiotop)
Karta 6: På kartan markeras det projektområde som inventerats, samt omkringliggande
dokumenterade naturvärden.
5.4
Resultat, inventering
Under naturvärdesinventeringen gjordes en kartering av de olika biotoptyper som
förekommer inom projektområdet. Se bilaga 2 för karta med resultatet av denna
biotopkartering.
Som framgår av biotopskarteringskartan dokumenterades 9 olika naturtyper inom
projektområdet, vilka redovisas nedan. I redovisningen görs även en klassificering av
respektive områdes potential att hysa en biologisk mångfald.
12 (22)
Biotoptyp 1
Foto 2: Typisk miljö inom biotoptyp 1.
Den dominerande biotopen i området. Präglas av en relativt gles tallskog, med inslag
av gran (mindre än 10 %). Påfallande liten skillnad i ålders- eller storleksstruktur på
träden, biotopen gav ett tydligt intryck av produktionsskog. Äldre eller döda träd
saknades. Spår av skogsavverkningar var även påtagliga på många platser inom
området. Några fuktigare stråk, men endast små till ytan. Några enstaka vindfällen
med rotvältor noterade. Ingen riklig undervegetation
Området bedömdes utgöra lågt naturvärde, som i sitt nuvarande tillstånd inte eller
endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald.
13 (22)
Biotoptyp 2
Foto 3: Biotyptyp 2, med ung risig granplantering.
Två områden med granplantering. En mycket svårforcerad, snårig och tät plantering,
med granar på runt 4-5 meters höjd.
Mycket stor dominans av dessa planerade granar, varför få andra arter fick möjlighet
att växa där. Potentialen för biologisk mångfald bedömdes som låg. Biotoptypen
bedömdes därför utgöra ett lågt naturvärde.
14 (22)
Biotoptyp 3
Foto 4: Blockrikt område inom biotoptyp 3
Ett mindre område i projektområdets norra del. Utgjordes främst av en gles, men till
synes ostörd granskog med ålders- och storleksspridning på träden. Mycket block och
stenar. Rikligt med mossa på stenarna och blåbärsris på marken. Området begränsades
starkt av anlagda vägar för Volvos provkörningar som omgärdade och därför
avgränsade ytan.
Området kan antas medföra något högre värde än område 1 och 2, men hade ingen hög
förekomst av arter och den tydligt avgränsande ytan gör de ekologiska
förutsättningarna mindre. Området kan knappast heller anses av betydelse för
variation av biotoper inom inventeringsområdet. Sammantaget bedöms därför även
detta område ha ett lågt naturvärde.
15 (22)
Biotoptyp 4
Foto 5: Ett av de två hyggena inom projektområdet.
Två kalhyggen i unga successionsfaser. Dessa områden bedömdes utgöra låga
naturvärden, då de i sina nuvarande tillstånd inte bidrar till biologisk mångfald.
16 (22)
Biotoptyp 5
Foto 6: Inslag av björk är påtaglig inom biotoptyp 5.
En mindre yta i anslutning till det befintliga vindkraftverket. Ytan har varit röjd så att
björken fått fäste. Påminner till stora delar om biotoptyp 1 som beskrivs ovan, men
med björk som tillkommande inslag. Påverkade ytor genom avverkning, anläggande
av det befintliga verket samt vägar.
Bedöms liksom den likartade biotoptyp 1 inte utgöra potential för någon större
biologisk mångfald och bedöms därför också utgöra ett lågt naturvärde.
17 (22)
Biotoptyp 6
Foto 7: Sank mark där avverkning skett, intill kraftledning.
En mindre yta med en kraftledningsgata från vindkraftverket och söderut, samt ett
intilliggande avverkat område med låga granar och påtagligt sank mark. Redan kraftigt
påverkat genom avverkningen och kraftledningsgatan och bedöms inte utgöra
potential att hålla en biologisk mångfald. Bedöms som lågt naturvärde.
18 (22)
Biotoptyp 7
Foto 8: Solbelysta berghällar med äldre tallar.
Ett mindre hällmarksområde, med äldre knotiga tallar och rikligt lavbeklädda
berghällar i dagen. Död ved på marken. Tallarna visade en tydligt ålders- och
storleksstruktur, varav några äldre och knotiga träd. På grund av den intilliggande
kraftledningsgatan var området väl solbelyst under morgon och förmiddag. Inga spår
av bränder på träden.
Området skiljer sig tydligt mot övriga ytor inom projektområdet och hyser äldre träd
än vad huvuddelen av de resterande ytorna gör. Därtill fanns både död ved och
solbelysta ytor. Artrikedomen bedöms dock inte som hög. Området klassas till
Naturvårdsklass 3, med en viss betydelse för den biologiska mångfalden. Området är
dock relativt litet till storlek.
19 (22)
Biotoptyp 8 och 9
Foto 9: Den mindre gölen strax SO om befintligt verk är enda vattenspegeln i området.
Inom området fanns även två biotopytor som var så små att de inte kan anses utgöra
egna områden, men som ändå tas med här för helhetens skull.
Område 8 var en mycket liten skogstjärn, vilket var det enda öppna vattnet i området.
Tjärnen var dock för liten för att bedömas som värdefull. Inga våtmarksfåglar eller
andra våtmarksarter noterades i anslutning till vattnet.
Område 9 var ett mindre bestånd av lärkträd, inom en yta på ca 20 x 10 meter.
20 (22)
5.5
Övriga naturvärden
Foto 10: Fällt älghorn.
Området verkar hålla en relativt god stam av vildsvin, älg och rådjur, då det fanns gott
om spår efter dessa. Älg och rådjur har även setts under inventeringarna. Även
skogsödla, ekorre och räv har noterats under inventeringarna.
Dagfjärilsfaunan som noterats under inventeringsbesöken bestod endast av vanliga
arter, som man kan förvänta sig hitta i ett liknande skogsområde. Under besöket i april
noterade t.ex. sorgmantel, påfågelöga, citronfjäril och grönsnabbvinge. I juni tillkom
arter som t.ex. skogsnätfjäril, silverblåvinge, nässelfjäril och vitgräsfjäril.
6
Sammanfattning fåglar
Sammanfattningsvis ger den genomförda fågelinventeringen nedanstående bedömning
av förekomsten av fåglar i det undersökta området.
Fågelfaunan inom projektområdet hyser endast förväntade arter och få skyddsvärda
fågelarter har påträffats inom projektområdet. Spillning av tjäder visar att arten
åtminstone tillfälligt vistas inom projektområdet. Men endast lite spillning har
påträffats och ingen tjäder har observerats, varför förekomsten måste vara liten.
Inga kungsörnar har noterats under inventeringarna och arten bedöms i nuläget inte
häcka inom området. Havsörn förekommer som häckande i Drevsjön norr om
projektområdet och förekommer sannolikt till och från i närområdet under hela året.
Inga observationer har gjorts inom projektområdet.
Övriga rovfåglar förekommer i liten omfattning. Bedömt utifrån de genomförda
inventeringarna så häckar enbart ormvråk i anslutning till projektområdet, medan
andra arter som duvhök, sparvhök, röd glada och fiskgjuse har setts tillfälligt på sträck
eller förbiflygande. Fiskgjuse häckar sannolikt söder om området, i sjön Innaren.
Området kan inte heller antas ligga inom någon särskild sträckled eller någon viktig
rastlokal.
21 (22)
7
Sammanfattning naturvärden
Den genomförda naturvärdesbedömningen visar att projektområdet har genomgående
låga naturvärden, med låg artdiversitet. Området bedöms därför ha en låg potential att
hysa en biologisk mångfald.
8
Bilagor
Bilaga 1: Artlista noterade fågelarter
Bilaga 2: Karta, biotopkartering
22 (22)
Bilaga 1: Artlista fåglar
Samtliga fågelarter som påträffades under inventeringarna vid Målajord redovisas översiktligt i
nedanstående tabell. I tabellen anges även sådana arter som enbart setts i det direkta närområdet just
utanför etableringsområdet.
Status
I kolumnen Status innebär H = Häckfågel eller sannolik häckfågel (noterad under häckningstid även
om ingen häckning noterats), S = Sträckande, R = Rastande flyttfågel, Ö = Övervintrande,? = Osäker
status samt – = förekommer i närområdet, men bedöms inte häcka inom projektområdet.
Skydd
I kolumnen Skydd innebär F = Arten upptas i bilaga 1 i Fågeldirektivet för vilka arter särskilda
skyddsområden skall avsättas.
R = Att arten upptas i rödlistan, som ges ut av ArtDatabanken och fastställs av Naturvårdsverket.
I kolumnen anges även artens klassificering inom parantes, enligt: Kunskapsbrist (DD), Akut hotad
(CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Missgynnad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras
som endera Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU) benämns hotade.
Art
Status
Skydd
Kommentar
Sångsvan
Sädgås
Bläsgås
Grågås
Kanadagås
Tjäder
S
S
S
S
S
?
F
R(NT)
Storskarv
Havsörn
S
Röd glada
Duvhök
–
–
Sparvhök
Ormvråk
S
H
Fiskgjuse
Trana
–
–
Tofsvipa
Enkelbeckasin
Morkulla
Fiskmås
Ringduva
Gök
Tornseglare
Spillkråka
Större hackspett
Mindre hackspett
Sånglärka
S
H
H
–
H
?
–
–
H
?
–
Sträckande fåglar noterad i mars.
Sträckande fåglar noterad i mars.
Sträckande fåglar noterad i mars.
Sträckande fåglar noterad i mars och överflygande i maj.
Sträckande fåglar noterad i mars.
Spillning påträffades på två platser den 18/6 (se karta 5 i
rapporten)
Endast noterad sträckande i mars.
Flera obsar utanför området. Se dessa observationer i
rapporten.
Endast sedd utanför områden, 23/4 och 18/6.
Noterad utanför projektområdet vid rovfågelspan i mars, maj
och juni.
Endast sedd under sträcktid i mars.
Noterade flera gånger vid rovfågelspan, även par i parflykt
under vårvintern. Även sedd i maj och juni, så häckar med all
sannolikhet i närområdet. Enda rovfågelsarten som setts inom
projektområdet under våra inventeringar.
Förbiflygande i maj. Häckar sannolikt i sjön Innaren i söder.
Noterades i närområdet på sträck i mars, samt i april, maj och
juni. Inga observationer inom projektområdet.
Noterad på sträck i mars.
Flera spelande på närliggande hyggen under natten 17/6.
Flera dragande kullor inom områden under natten 17/6.
Ses passera mellan sjöarna utanför området.
Ses regelbundet i området.
Hörd i omgivningarna.
Fåtalig inom området, ses mest på avstånd i maj-juni.
Noterad utanför området, öster där om.
Flera observationer inom området under häckningstid.
Noterad vid Eke öster om projektområdet 24 mars.
Sträckande fåglar noterad i mars.
F
F R(NT)
F
F
F
R(NT)
F
R(NT)
R(NT)
Art
Hussvala
Ladusvala
Trädpiplärka
Sädesärla
Gärdsmyg
Järnsparv
Rödhake
Koltrast
Taltrast
Dubbeltrast
Björktrast
Ärtsångare
Svarthätta
Grönsångare
Gransångare
Lövsångare
Kungsfågel
Tofsmes
Svartmes
Blåmes
Talgoxe
Nötväcka
Varfågel
Nötskrika
Skata
Kaja
Kråka
Korp
Gråsparv
Bofink
Grönfink
Grönsiska
Mindre korsnäbb
Domherre
Stenknäck
Sävsparv
Status
–
–
S
H
H
H
H
H
H
H
–
?
H
?
–
H
H
H?
H
H
H
?
Ö
H
–
–
H?
?
–
H
–
?
H
–
–
–
Skydd
Kommentar
Ses under rovfågelspan i maj-juni, mest på avstånd.
Ses under rovfågelspan i maj-juni, mest på avstånd.
Inga observationer inom området under häckningstid.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Endast sedd utanför området och utanför häckningstid.
Noterad i maj.
Ses regelbundet i området.
Sjungande strax utanför området 18/6.
Noterade sjungande i april.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
En observation i området i maj.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Ses regelbundet i området.
Endast noterad utanför området.
Övervintrande öster om området, nära Eke.
Ses regelbundet i området.
Endast noterad i omgivningarna.
Endast noterad i omgivningarna.
Tveksamt om den häckar inom området.
Ses regelbundet i omgivningarna.
Endast noterad i omgivningarna.
Ses regelbundet i området.
Endast observerad i omgivningarna.
Endast observerad i omgivningarna.
Noterad i mars, samt flera som drog runt i juni.
Noterad under vårvinterbesöken.
Endast observerad i omgivningarna.
Förekommer i mossarna utanför etableringsområdet.
BILAGA 2: Biotopkartering
1
1
2
1
7
6
3
8
5
2
1
9
1
4
4
HS Kraft AB
Tel: 040–694 19 60
Frihamnsallén 8
211 20 MALMÖ
Org.nr 556885 -6503
© HS Kraft AB 2014
[email protected]