Delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark
S U U N N IT T E L U JA T E K N IIK K A KORSNÄS KOMMUN MALAX KOMMUN Delgeneralplan för MolpePetalax vindkraftpark Program för deltagande och bedömning FCG DESIGN OCH PLANERING AB 31.1.2014 P20392 FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki INNEHÅLL 1 KONTAKTUPPGIFTER ........................................................................................................ 1 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING ...................................... 2 3 PROJEKTOMRÅDE ............................................................................................................ 2 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND ............................................................................... 3 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN .............................................................. 3 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN .............................................................................. 4 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET ......................................................................................... 5 8 9 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning ............................................................... 5 7.2 Landskapsplan ........................................................................................................ 6 7.3 Generalplaner ....................................................................................................... 10 7.4 Detaljplaner .......................................................................................................... 13 7.5 Byggnadsordning ................................................................................................... 13 7.6 Markägoförhållanden.............................................................................................. 13 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT ................................................................. 13 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen ................................................................... 13 8.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen ........................................................ 13 UTREDNINGAR .............................................................................................................. 14 10 KONSEKVENSBEDÖMNING .............................................................................................. 15 11 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN ................................................................................... 16 12 PRELIMINÄR TIDTABELL ................................................................................................. 17 FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 31.1.2014 Delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark 1 KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Ulf Granås Teknisk chef Tel 06-3479 130 [email protected] Adress: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 FI-66200 Korsnäs Kommunens växel Tel 06 3479 111 Malax kommun Toivonen Niko Planläggningsingenjör Tel 06 3477 349 [email protected] Adress: Malax kommun Malmgatan 5 FI-66101 Malax Kommunens växel Tel 06 3477 111 VindIn Johan Berggren Tel +46 73 500 7136 [email protected] FCG Finnish Consulting Group Oy Pertti Malinen Planeringschef, ingenjör Tel 050 5911340 [email protected] Kristina Salomaa Planeringsassistent, Luk Tel 044 298 2006 [email protected] 1 (17) FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 2 (17) 31.1.2014 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 § skall ett program för deltagande och bedömning utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande och bedömning beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande och bedömning kan vid behov kompletteras under planeringens gång. 3 PROJEKTOMRÅDE VindIn Ab Oy planerar en vindkraftspark som sträcker sig över områden i Korsnäs kommun och Malax kommun. Projektområdet är beläget på skogsbruksdominerade områden mellan byarna Molpe, Häggvik och Korsbäck i Korsnäs kommun och byarna Långbacken och Petalax i Malax kommun (Figur 3.1). Den planerade vindkraftsparken består av maximalt 32 vindkraftsenheter, vars sammanlagda effekt uppgår till 110 megawatt (MW). Vindkraftsparkens projektområde har en areal på cirka 2 320 hektar och det är beläget cirka 13 km från Malax kommuncentrum och cirka 6 km från Korsnäs kommuncentrum. Av projektområdet finns ca 1 155 hektar i Korsnäs kommun och ca 1 165 hektar i Malax kommun. Avståndet till Bottenhavets kust är cirka 850 m. Figur 3.1. Projektområdet i förhållande till den Kommungränsen mellan Korsnäs och Malax Delgeneralplanområdet kommer att preciseras. nuvarande samhällstrukturen. överlappar projektområdet. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 3 (17) 31.1.2014 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND VindIn Ab Oy ansvarar för vindkraftprojektet Molpe-Petalax. VindIn är ett svenskt vindkraftsföretag som har som mål att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftsproduktion i Skandinavien. Enligt de preliminära planerna kommer Molpe-Petalax vindkraftspark att bestå av 4-32 vindkraftsverk med en sammanlagd kapacitet på cirka 15-110 MW. Vid förfarandet för miljökonsekvensbedömningen kommer den optimala mängden kraftverk att preciseras. Projektets konsekvenser kommer att bedömas i ett miljökonsekvensförfarande (MKBprojekt). Enligt preliminära utredningar är vindförhållandena på projektområdet goda och projektområdet är gynnsamt för byggande av en vindkraftpark. Projektområdet är i privat ägo. Vid uppbyggnad och underhåll av vindkraftparken utnyttjar man huvudsakligen de nuvarande skogsvägarna samt förstärker dem efter behov. Man bygger nya stickvägar på projektområdet för varje turbinplats. Vindkraftsparken ansluts till det nationella elöverföringsnätet med en 110 kV kraftledning från parkens elstation till en annan existerande elstation. Elöverföringen inom parken sker med jordkablar. Parallellt med planläggningen och MKB-förfarandet ansöks det om byggnadstillstånd för den externa 110 kV kraftledningen i enlighet med Energimarknadsverket (EMV). Beroende på markens beskaffenhet, rådande markanvändning och intressenternas inställning byggs elöverföringen antingen med luftkabel eller med jordkabel. Det finns två preliminära alternativ för elöverföringen; till elstationen i Toby i Korsholm eller till den nya elstationen som Fingrid möjligen uppför i Pörtom i samband med 400 kV ellinjen. Området bör planläggas med delgeneralplan så att den ska kunna utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk (MarkByggL 77a §). Enligt de preliminära planerna kommer planområdet även i fortsättningen att användas som skogsbruksområde samt rekreationsområde, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, elstation, servicevägar och övrig infrastruktur. Projektområdets begränsning kommer att specificeras under planeringens gång. Delgeneralplaneområdets slutliga avgränsning bestäms när den tekniska planeringen och miljökonsekvensbedömningen framskridit längre. Som grundkarta i planeringen används Lantmäteriverkets terrängdatabas. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att skapa förutsättningar för byggandet av de planerade vindkraftverken och därtill hörande elöverföringsnät, elstation och servicevägar på planeområdet. Avsikten med vindkraftprojektet är ytterligare att främja de klimat- och energipolitiska mål som Finland förbundit sig till. Målet är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuvarande kapaciteten till 2 500 MW senast år 2020. Projektområdet överlappar två kommuners områden, men delgeneralplanerna uppgörs skilt för respektive kommuns område. Vid generalplanläggningen beaktas också andra markanvändningsbehov samt mål som uppstår under planeringsprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att den kan användas som grund vid beviljandet av bygglov enligt 77a § i MBL. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs och Malax kommunfullmäktige. Generalplanen utarbetas så att den uppfyller bestämmelserna i markanvändningsoch bygglagen beträffande planeringsprocessen och innehållet i planen. Dessutom beaktas de riksomfattande FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 4 (17) 31.1.2014 målen för områdesanvändningen reserveringar gällande området. 6 samt landskapsplanen och andra regionala UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Följande krav på generalplanens innehåll skall enligt § 39 i Markanvändnings- och bygglagen speciellt beaktas: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, att trafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen som trädde i kraft 1.3.2009 skall beaktas och främjas vid all planläggning. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (MBL) som berör byggande av vindkraft trädde i kraft 1.4.2011. Lagändringen möjliggör beviljandet av bygglov för vindkraftverk direkt på basen av generalplanen. Enligt MBL § 77 a 1 mom. ”bygglov kan beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov”. I MBL § 77 b finns angett särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. När en sådan plan utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: generalplanen tillräckligt styr byggandet och annan områdesanvändning på området den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Om en i 77 a § avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde. (MBL § 77c) Projektområdets nuläge Vindkraftsparken är belägen cirka sex kilometer nordost från Korsnäs kommuncentrum och cirka 13 kilometer sydväst om Malax kommuncentrum. Molpe bycentrum finns på cirka 1,7 kilometers avstånd norr om projektområdet medan Petalax bycentrum är beläget på cirka 1,5 kilometers avstånd. Projektområdet används bland annat för skogsbruk, jakt, jordbruk och rekreation. Den markanvändning som omger projektområdet är till stor del mark dominerad av jordbruk. De odlade områdena finns i närheten av den glesare bystrukturen i Molpe, Petalax och Korsbäck. Förutom jordbruk är pälsnäringen en viktig näringsgren i både Korsnäs och Malax kommuner. Den mest allmänna skogstypen i projektområdet är blandskog. Dessutom finns det rikligt med områden som är i övergångstadium i skog-/buskmark, vilket tyder på att större hyggen har uträttats på området. På området finns även enstaka små åkrar som FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 5 (17) 31.1.2014 är belägna främst vid kanterna av projektområdet. På Molpe-Petalax projektområde finns två öppna mossar; Dermossen i sydväst och Långträskmossen i de norra delarna. Det finns inga bostadshus eller fritidsbostäder på projektområdet för den planerade vindkraftsparken. Utifrån Lantmäteriverkets terrängdatabas kan det konstateras att det sammanlagt finns 537 bostäder och 124 fritidsbostäder inom en två kilometers radie från projektområdets gräns. De fasta bostäder som finns närmast projektområdet är belägna vid byarna Galören intill projektområdets norra gräns, vid Häggvik by sydväst om projektområdet och vid Kråkträsket intill projektområdets östra gräns. Den närmaste fritidsbosättningen finns belägen nordväst om projektområdet nära byn Molpe. Fritidsbostäder finns dessutom norr om projektområdet i Galören och öst om projektområdet vid Strandkärr. Vid planeringen av vindkraftverkens placering tas tillräckliga avstånd till bostäderna i beaktande. Det finns ett omfattande nät av privata skogsvägar på projektområdet som kommer att utnyttjas i planeringen. 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) som avses i 24 § MBL fungerar som utgångspunkter för planeringen. De skall bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av områdesanvändningen uppnås. Av dessa är de viktigaste god livsmiljö och hållbar utveckling, främja genomförandet av internationella avtal i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av projekt på riksnivå när det gäller områdesanvändningen. Målen skall beaktas och möjligheterna att uppnå dem främjas vid planering på landskapsnivå, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Statsrådet beslut av de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft 26.11.2001. Statsrådet beslöt 13.11.2008 om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Huvudtema för revideringen har varit att svara på klimatförändringens utmaningar. De reviderade målen för områdesanvändningen trädde i kraft 1.3.2009. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen framförs principiella linjedragningar samt skyldigheter och de är grupperade i helheter enligt sakinnehåll. Vindkraftsparken Molpe-Petalax berörs speciellt av följande helheter och riksomfattande mål för områdesanvändningen: 1. Fungerande regionstruktur: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I samband med områdesanvändningen fäster man särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 6 (17) 31.1.2014 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. I samband med områdesanvändningen som gäller energinät skall riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. 7.2 Landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på projektområdet landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. (Figur 7.1). Österbottens Projektområdet för Molpe-Petalax vindkraftspark överlappar i östra kanten landskapsplanens beteckning för utveckling av å- och älvdalarna (mk). Beteckningen anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt närings- och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruk och andra landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön skall utvecklas. På projektområdet, i det norra hörnet, västra kanten samt södra delarna, är det i landskapsplanen betecknat grundvattenområden (pv). Dessa är grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt eller som lämpar sig för vattentäkt. Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. Objektbeteckningar för grundvattenområden (blå boll) finns i Petalax öster om projektområdet samt sydost om projektområdet intill Dragmossen. De sydvästra delarna av projektområdet är inkluderade i ett område betecknat mv-13. Mv-beteckningen anger ett utvecklingsområde för turism och rekreation. För området mv-13 har det specificerats att beteckningen berör naturvärden för Hintjärv sjö, myrmarker och kusten samt kulturvärden för bebyggelsen i byarna och landskapen i området. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 7 (17) 31.1.2014 Figur 7.1. Projektområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. Genom de västra delarna av projektområdet har betecknats en blå linje med bokstäverna tl, vilket anger en datakommunikationsförbindelse. Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Intill projektområdets västra delar finns även beteckningar för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (orange linje med bollar, med vilken avses den gamla vägsträckningen Strandvägen), beteckning för cykelled (röda bollar i linje) samt beteckning för en riktgivande friluftsled (gröna bollar i linje). Väster om projektområdet finns även en beteckning (linje med v) för stomvattenledning, vilken anger de för samhällets vattenförsörjning regionalt viktigaste vattenledningarna. Beteckningen st anger en regional väg (Strandvägen) och beteckningen jv anger ett regionalt överföringsavlopp. Byarna Molpe och Petalax har i landskapsplanen angetts en rasterbeteckning som markerar deras betydelse som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Sydväst om projektområdet har byn Råbacken och delar av byn Korsbäck samt i norr kusten vid Vägviksfjärden betecknats som områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. Vid planering och användning av samt byggande i FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 8 (17) 31.1.2014 områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. I närheten av projektområdet har det angetts en del skyddsområden. Med beteckningen luo har markerats områden väst och nordväst om projektområdet. Området är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och anger viktiga fågelområden utanför skyddsområden. Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. Vårdbiotoper anges med en grön boll. En vårdbiotop har betecknats nordväst om projektområdet, inom ett luo-område, på ön Fjärdsbädan. Nordost om projektområdet har ett Natura 2000-område markerats. På området gäller bygginskränkning enligt 33 § i markanvändningsoch bygglagen. När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura 2000. Samma område har också angetts beteckningen SL3, vilket betyder att området tillhör eller förslagits tillhöra skyddsprogrammet för fågelvatten. Väster om projektområdet har det markerats ett objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista. Med beteckningen anges ett område som ingår i FN:s organ för kultur och vetenskap UNESCOs förteckning över världsarvsobjekt. Kvarkenskärgården har utnämnts som världsarv på geologiska grunder. Värdefulla geologiska formationer är De Geer-moränerna, drumlinerna och glosjöarna. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändning i området bör världsarvets geologiska värden samt skyddsområdenas skyddsvärden beaktas. Byn Molpe har angetts beteckningen at-2, vilket betyder att byn klassas som en havsnära by. Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Petalax har angetts beteckningen ca, vilket anger ett sekundärcentrum för centrumfunktioner. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, vid fastställande av den service och de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. I Petalax by har det i landskapsplanen angetts ett område för energiförsörjning (en). Med beteckningen anges transformatorer och elstationer. På området gäller bygginskränkning enligt 33 § i markanvändnings- och bygglagen. Norr om projektområdet i samband med ett grundvattenområde anger landskapsplanen en befintlig regionalt betydande vattentäkt (et-v). På området gäller bygginskränkning1) enligt 33 § i markanvändnings- och bygglagen. Rekreationsobjekt eller beteckningar för turistattraktioner (grön triangel) har angetts i Korsnäs kommuncentrum, Länggrynnan och kusten vid Vägviksfjärden. Områdena är avsedda för rekreation och turism. På området gäller inte bygginskränkning enligt 33 § i MBL. Vid planering bör speciellt kultur-, landskaps- och miljövärdena uppmärksammas. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 9 (17) 31.1.2014 Sydväst om planeringsområdet finns en objektbeteckning för ett fornminnesobjekt (sm14). Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på riks- eller landskapsnivå. På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar. Söder om planeringsområdet har betecknats ett förbindelsebehov för naturgasledning. Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. En gästhamn har betecknats nordväst om projektområdet intill Gloppet och i samband med den går en småbåtsled ytterom kusten (svart linje med bollar). I övrigt har det i landskapsplanen med beige rutmönster betecknats bebyggda områden. Söder om projektområdet har det betecknats en förbindelseväg (yt). I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I förslaget till Etapplandskapsplan I, har inga beteckningar angetts projektområdet. För byn Petalax öster om projektområdet har det i planen angetts en beteckning för sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). I etapplan II är tyngdpunkten på vindkraften. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för en period fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10.–13.11.2009. Etapplanens första utkast fanns till påseende 16.1.- 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.39.4.2013. I etapplandskapsplan II har projektområdet till stora delar betecknats som ett område lämpligt för vindkraftverk (tv1) (Figur 7.2). I samband med etapplandskapsplanen har man utfört en områdesvis konsekvensbedömning för de områden som anvisas som lämpliga för vindkraft. Området som anvisats vindkraft i etapplanen är cirka 1 100 ha stort och skulle ge utrymme för 25-30 kraftverk. Molpeområdet har angetts nummer 24 på objektkorten. I etapplanen har det även betecknats en kraftledning och ett område för energiförsörjning på östra sidan av projektområdet. Från projektområdets gräns till 110 kV kraftledningen är det cirka två kilometer och till elstationen i Petalax cirka tre kilometer. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 10 (17) 31.1.2014 Figur 7.2. Projektområdet i förhållande till etapplan II. 7.3 Generalplaner Generalplaner i kraft i närheten av Molpe-Petalax vindkraftspark är delgeneralplanen för havsnära boende nordost om projektområdet, Malax delgeneralplan öster om projektområdet (Petalax by), strandgeneralplanerna i Malax och Korsnäs norr och nordväst om projektområdet och delgeneralplan för Molpe norr om projektområdet (Figur 7.3). Delgeneralplanen för havsnära boende i Malax är belägen på cirka fyra kilometers avstånd från projektområdet och har fastställts 14.12.2004. Strandgeneralplanen i Malax sträcker sig längs med hela Malax kommuns kust och är fastställd 19.6.1996. Projektområdet gränsar till strandgeneralplanen till sina norra delar vid Fallbacken. Strandgeneralplanen i Korsnäs stäcker sig likaså längs med Korsnäs kommuns kust och har fastställts 19.5.2000. Delgeneralplaner som finns intill planeringsområdet är delgeneralplanen för Molpe, vars revidering har inletts hösten 2010 och blir färdig våren 2014. Projektområdet överlappar till sina östligaste delar Malax delgeneralplan (Petalax, Nyby generalplan), som har fastställts 27.8.2001. Enligt Malax kommuns aktuella planläggningsöversikt (Malax, 2012) är en revidering av delgeneralplanen för Petalax by aktuell. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 11 (17) 31.1.2014 Figur 7.3. Projektområdet i förhållande till generalplaner i närområdet. I Molpe delgeneralplan har man anvisat områden för lantbruksenheters driftcentra (AM), bostadsområden dominerade av småhus (AP) samt jordoch skogsbruksdominerade områden (M-2) i närheten av Molpe-Petalax projektområdes gräns (Figur 7.4). Projektområdet överlappar Nyby generalplan i Petalax. De områden som överlappas har betecknats som ett jord- och skogsbruksdominerat område (M) (Figur 7.5). I övrigt har man i generalplanen anvisat områden för jordbruk (MT), områden för storenheter inom husdjursproduktion (ME), byområden (AT) och områden för centrumfunktioner (C). FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 31.1.2014 Figur 7.4. Projektområdets förhållande till Molpe delgeneralplan. Figur 7.5. Projektområdet i förhållande till Petalax Nyby generalplan. 12 (17) FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 13 (17) 31.1.2014 7.4 Detaljplaner På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Detaljplanen för Petalax by finns närmast projektområdet på cirka 2 kilometers avstånd. 7.5 Byggnadsordning Malax kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige 15.5.2002 och Korsnäs kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige 4.6.2003. 7.6 Markägoförhållanden Planeringen berör privat mark och VindIn Ab Oy har ingått markanvändningsavtal med markägarna. 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från projektområdet finns fyra vindkraftverk i drift. I de norra delarna av Bräckskäret driver VS Tuulivoima Ab vindkraftverken som finns på cirka 10 kilometers avstånd nordväst om Molpe-Petalax projektområde. De fyra kraftverken kommer att förnyas och ersättas med två större kraftverk. 8.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Flera vindkraftsparker planeras i Österbotten. Planeringsskedena är i olika stadier. Enligt Finska Vindkraftföreningen r.f. finns det sju planerade vindkraftsprojekt inom en radie på cirka 20 kilometer från Molpe-Petalax projektområde (Figur 8.1). Dessutom planerar VindIn AB Oy två vindkraftsparker vid namnet Korsnäs Norra Poikel vindkraftspark och Pörtom i Närpes. UPM planerar en vindkraftspark väster om Molpe-Petalax projektområde. Vindkraftsparken Granskog består av sex vindkraftverk och dess sammansatta effekt uppgår till cirka 18 MW. VindIn AB Oy planerar en vindkraftspark på cirka 3,5 kilometers avstånd sydväst om Molpe-Petalax projektområde. Den planerade vindkraftsparken vid namn Korsnäs Norra Poikel är belägen på Korsnäs kyrkas mark och består av 7 vindkraftverk med en sammanlagd effekt av högst 24 MW. Edsvik Vindkraft Ab planerar en vindkraftpark vid namn Södra Poikel sydväst om projektområdet på cirka 4 kilometers avstånd. Vindparken skulle bestå av 4 vindkraftverk. EPV Tuulivoima Oy planerar att placera 15-20 vindkraftverk på Sidlandet i Malax kommun, cirka 6 km nordost om projektområdet. Vindkraftsparkens effekt skulle vara 30-60 MW. Smålands Miljöenergi Ab planerar en vindkraftspark, Ribäcken, bestående av 6 vindkraftverk (12-18 MW) i Petalax i Malax kommun. Den planerade vindkraftsparken är belägen cirka sju kilometer öster om Molpe-Petalax projektområde. VS Tuulivoima Oy planerar att placera två vindkraftverk med en sammansatt effekt på 2 MW i de nordliga delarna av Bredskäret. Vindkraftverken skulle vara belägna cirka 10 km nordväst om projektområdet. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 14 (17) 31.1.2014 Smålands Miljöenergi Ab planerar ytterligare att placera fyra vindkraftverk i Harrström i Korsnäs. Den sammanlagda effekten av vindkraftverken är 16-24 MW och parken är belägen cirka 11 km sydväst om Molpe-Petalax projektområde. WPD Finland Oy planerar en offshore-vindkraftspark ytterom Korsnäs kust, cirka 22 km sydväst om projektområdet. Vindkraftsparken består av max 160 vindkraftverk och har en sammansatt effekt på 600-800 MW. VindIn AB Oy planerar en vindkraftspark i Pörtom, Närpes. Vindkraftsparken består av 13-26 vindkraftverk och finns på cirka 23 km avstånd sydost om Molpe-Petalax projektområde. Vindkraftsparkens sammanlagda effekt skulle vara 30-60 MW. Figur 8.1. Befintliga och planerade vindkraftparker i närheten av projektområdet. 9 UTREDNINGAR Eventuella konsekvenser för vindkraftparken beskrivs i miljökonsekvensbedömningen för Molpe-Petalax vindkraftpark som utförs som en parallell process med FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 15 (17) 31.1.2014 planläggningen. Planläggningens konsekvensbedömningar baserar sig till största del på de utredningar som görs inom MKB-förfarandet. 10 KONSEKVENSBEDÖMNING Beviljandet av bygglov för Molpe-Petalax vindkraftprojekt förutsätter att delgeneralplan uppgörs enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 § i MKB-förordningen. Således skall den planerade vindkraftparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som ska göras över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Målet är att genomföra delgeneralplaneprocessen samtidigt som MKB-förfarandet (Figur 10.1). Insamlandet av det utgångsmaterial och genomförandet av de utredningar som förutsätts för delgeneralplaneringen samordnas så effektivt som möjligt med MKBförfarandet. I praktiken genomförs planläggningsprocessens skeden lite i efterhand jämfört med MKB-processens skeden. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 16 (17) 31.1.2014 Figur 10.1. Samordningen av MKB-förfarandet, planläggningen och EMV byggnadstillståndsprocessen. (MKB = miljökonsekvensbedömning, PDB = plan för deltagande och bedömning, EMV = Energimarknadsverket). Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och tillståndsförfarandena. 11 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 § skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Kungörelser med information om hur planarbetet fortskrider publiceras i de lokala tidningarna. Kungörelser samt planhandlingar finns även till påseende på Korsnäs kommunkansli och Malax kommungård. Centrala intressenter med tanke på denna delgeneralplan är: Fastighetsägare och invånare i planområdets närområden Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Molpe byaråd, Korsbäck byaförening, jaktföreningar i området, naturskyddsföreningar och Kvarkens ornitologiska förening, Skogsvårdsföreningen Österbotten, Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, Österbottens svenska producentförbund mm. Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet som sektionen för FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 17 (17) 31.1.2014 Övriga myndigheter och samarbetsorgan är NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, Österbottens naturskyddsdistrikt, Viltoch fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Försvarsmakten, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj och Molpe Vatten Ab. 12 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Startskede: Planeringen anhängig (vintern 2013-2014) Delgeneralplanearbetet väcks och programmet för deltagande och bedömning framläggs till offentligt påseende. Ett möte arrangeras med berörda myndigheter. Delgeneralplanens utkastskede (våren 2014) Delgeneralplaneutkastet ställs ut till påseende under 30 dagar. Intressenter kan framföra muntliga eller skriftliga åsikter under utställningstiden till Korsnäs och Malax kommunstyrelser. Utlåtanden gällande planutkastet begärs av myndigheterna. Utlåtanden och åsikter samlas och behandlas. Efter att planeutkastet har varit till påseende arrangeras ett myndighetssamråd med tanke på uppgörandet av planförslaget. Delgeneralplanens förslagsskede (sommaren 2014) Delgeneralplaneförslaget uppgörs utgående från miljökonsekvensbedömningen och andra eventuella utredningar samt de utlåtanden och åsikter som har inlämnats av intressenterna gällande planutkastet. Planförslaget ställs ut offentligt till påseende under 30 dagar. Skriftliga anmärkningar kan inlämnas under påseendetiden till Korsnäs och Malax kommunstyrelser. Utlåtanden gällande planförslaget begärs av myndigheterna. Utlåtanden och anmärkningar samlas och behandlas. Delgeneralplanen godkänns (hösten 2014) Delgeneralplanen godkänns av kommunfullmäktige i Korsnäs och Malax. Beslutet om godkännande kungörs offentligt. Besvär mot beslutet kan lämnas in till Vasa förvaltningsdomstol.
© Copyright 2024