Faktagranskning av Värmlandstrafiks förslag, skriven av Anders

2012-05-23
Angående den föreslagna nedläggningen av 57% av tågstationerna i Värmland
Sändlista
Håkan Laack
Lena Melesjö Windahl
Ann Mlakar
Mats Sandström
Anders Nilsson
Leif Sandberg
Henrik Lander
Per-Inge Lidén
Niklas Wikström
Hans Jildesten
Åsa Johansson
Kathy Överby
Ingegerd Welin Fogelberg
Ove Ekman
Jesper Johansson
Tommy Ternemar
Mikael Dahlqvist
Peter Joensuu
Ola Persson
Angelica Rage
Ulrika Simonsson
Georg Forsberg
Per Gruvberger
Birgitta Gauffin
Charlie Weimers
Maria Widlund
Aina Wåhlund
Marianne Åhman
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
Värmlandstrafiks styrelse
För kännedom
Lars Bull
Ville Mark
Nya Wermlandstidningen
Värmlands Folkblad
Värmlandstrafik
Värmlandstrafik
1
2012-05-23
Inledning
Med anledning av tjänstemännen på Värmlandstrafiks förslag att lägga ned 57% av Värmlands
tågstationer vill jag med detta PM på tre punkter bevisa att detta förslag är fel och att ni som
ansvariga politiker ej bör besluta enligt den föreslagna landsbygdsfientliga linjen.
1. Tjänstemännen agerar ej på uppdrag av kollektivtrafiknämnden
BAKGRUND
Tjänstemännen på Värmlandstrafik påstår i sin argumentation att man agerar på det uppdrag som
kollektivtrafiknämnden gett. I argumentationen framförs att man inte hinner med så många stopp
för att kunna klara ”kravet” på 1 timmes restid till Karlstad.
FAKTA
Region Värmland redovisar på sin hemsida olika styrande dokument för kollektivtrafiken i
Värmland. 1-timmeskravet är troligtvis hämtat från ”LÄNSPLAN för regional transportinfrastruktur
i Värmland 2010-2021” eller ”KOM Regional systemanalys, daterad 2008 09 29”. I dessa båda
skrifter står beskrivet nyttan med att uppnå pendlingstider på 1 timme till Karlstad och en MKB
(Miljökonsekvensutredning) är framtagen. I den regionala systemanalysen står beskrivet följande
åtgärdsförslag för att uppnå 1-timmeskravet 1) :
•
•
•
•
Dubbelspår
Mötesspår
Mötesplatser
Mellanblock
Dessa åtgärder kommer ge möjlighet att ”effektivisera och öka trafiken i befintlig sträckning”. I
samma skrift står även beskrivet att ” Busstrafik ska inte ta längre än biltrafik och max 30% längre
än tågtrafik.
ARGUMENTATION
I uppdraget från region Värmland står endast beskrivet att man t.ex. genom att bygga mötesplatser,
mellanblock etc ska uppnå pendlingstider på 1 timme. Effekten av stationsnedläggning är alltså inte
utredd ur bl.a. ett MKB-perspektiv. Troligtvis kommer många av de drabbade på de
nedläggningshotade stationerna börja pendla med bil till Karlstad då det ändå inte finns några
bussförbindelser. MKB:n innefattar inte den föreslagna nedläggningen och därmed är
beslutsunderlaget felaktigt.
SLUTSATS
Tjänstemännen på Värmlandstrafiks agerande grundas ej på det uppdrag man fått av
kollektivtrafiknämnden. Beslutsunderlaget som kollektivtrafiknämnden har tagit fram innefattar
ej stationsnedläggningar.
2
2012-05-23
2. Om det nu är så viktigt att minska pendlingstiderna, varför ser man då inte till att
alla ”no-brainers” ordnas först
BAKGRUND
I förslaget beskrivs att det bästa och snabbaste sättet att förkorta pendlingstiderna till och från
Karlstad är att offra kollektivtrafiken på landsbygden till förmån för tätorterna.
FAKTA
I dag gör pendlingståg tidtabellsenliga uppehåll på hemväg från Karlstad med 11 minuter i Kil2).
ARGUMENTATION
Sträckan Karlstad-Kil är en av de hårdast belastade enkelspåriga järnvägssträckorna i landet. För
att alla pendlingståg skall kunna åka krävs att man startar tidigare i Karlstad och står på Kils
station på tomgång (ja det är dieseltåg) i 11 minuter innan färden vidare fortsätter. Om det nu är
så viktigt att korta restiden, varför ser man inte till att lösa detta på ett bättre sätt redan idag? 11
minuters uppehåll motsvarar hela tidsvinsten med nedläggning av samtliga föreslagna stationer
på denna sträcka. På 2000-talet med dagens datoriserade planeringssystem borde
denna åtgärd vara genomförd för länge sedan.
SLUTSATS
Det primära skälet till förslaget är inte att korta restiden utan helt enkelt att man vill avveckla de
föreslagna stationerna. Om restiden vore det primära hade man naturligtvis redan sett till att det
ovan beskrivna tidsslöseriet på Kils station vore åtgärdat.
3. Restiden blir inte så mycket kortare ändå, i alla fall inte på sträckan
Charlottenberg-Karlstad
BAKGRUND
Eftersom jag bor på sträckan Charlottenberg-Karlstad och det idag redan finns direkttåg som inte
stannar på alla stationer har jag gjort en jämförelse mellan tiderna för direkttåget och tåget som
stannar på alla stationer för att se hur stor tidsvinsten kommer bli i verkligheten.
FAKTA
Restiden Charlottenberg-Karlstad varierar mellan 64-70 minuter för direkttågen medan tågen
som stannar på samtliga stationer har mellan 70-72 minuters restid om man bortser från de
onödiga uppehåll som görs på grund av trängsel på spåret Kil-Karlstad. Samma jämförelse på
sträckan Arvika-Karlstad ger att direkttåget tar mellan 42-44 minuter medan tåget som stannar
på alla stationer tar mellan 44-47 minuter. 2)
ARGUMENTATION
Nedläggning av de föreslagna 6 stationerna på denna sträcka kommer i realiteten
endast att ge i storleksordningen 1 minuts tidsvinst per station. Tjänstemännen på
Värmlandstrafik hävdar å sin sida att tidsvinsten är tre minuter per station men om man utgår
från verkligheten blir inte tidsvinsten större.
SLUTSATS
Nedläggningen av de föreslagna stationerna kommer inte leda till någon avsevärd tidsvinst.
Precis som i slutsatsen under punkt 2 är det andra skäl som ligger bakom förslaget.
3
2012-05-23
Avslutande kommentar
Ovanstående resonemang visar att förslaget ej är grundat på de styrande dokument för
kollektivtrafiken som region Värmland har tagit fram. Det är också beskrivet att det finns
betydligt enklare åtgärder som förkortar restiden utan att någon blir lidande och slutligen är det
bevisat att den föreslagna nedläggningen av stationerna inte kommer att ge några märkbara
resultat. Lägger man samman allt och analyserar fakta finner man att det primära i
tjänstemannaförslaget från Värmlandstrafik inte är att förkorta restiden utan att
man helt enkelt vill lägga ner 57% av Värmlands tågstationer. Om huvudfokus är
restiden finns det enklare åtgärder som redan borde varit genomförda.
I ett företag som verkar på den privata marknaden hade en liknande förseelse (presentera ett
förslag med medvetet missledande/ felaktiga antaganden) renderat i åtminstone en allvarlig
reprimand.
Rekommendation
Min rekommendation till er som sitter i Värmlandstrafiks styrelse och kollektivtrafiknämnden är
att se till fakta. Tjänstemannaförslaget från Värmlandstrafik är inte grundat på fakta3) utan på en
vilja att lägga ner stationerna under förespegling att det förkortar restiden. Jag rekommenderar
er därför att lägga detta förslag i den papperskorg där det hör hemma.
Anders Ekberg, Fagerås
1) Se bilaga 1
2) Se bilaga 2
3) Förfrågan via Värmlandstrafiks forum om att lämna ut fakta har avslagits av Ville Mark.
4