Länsmöte 26 april 2013, Rättvik Sonja Viklund, Mora bibliotek var dagens konferencié och öppnade årets länsmöte. Vid Dalarnas biblioteksförbunds förbundsmöte valdes följande ledamöter: ordförande för ett år: nyval av Ingvar Henriksson, Ludvika. Styrelseledamöter omval för två år: Hans Danelid, Högskolan Dalarna; Karin Rytter, Älvdalen; Marie Ohlsson, Smedjebacken; Sonja Viklund, Mora. I styrelsen kvarstår Karin Gustavsson, Falun och Madelene Wallinder, Borlänge, vilka valdes för två år vid årsmötet 2012. Bergslagsförfattare - finns dom? Ulrika Knutson - journalist, författare och litteraturvetare har arbetat med att sammanställa de författare som kan räknas som bergslagsförfattare och kommit fram till ett antal på minst 50 namn. Bergslagsförfattare finns och har funnits i Dalarna, Västmanland och Värmland men även i Uppland och Sörmland. Koncentrationen i detta föredrag låg på de tre första landskapen. 1(5) Till de författare som har anknytning till Bergslagen finns bl.a. Selma Lagerlöf, Carl von Linné, Olaus Petri, Erik Gustaf Geijer, Fredrika Bremer, Gustaf Fröding, Dan Andersson, Carl Larsson, Erik Axel Karlfeldt, Maria Lang, Anna Myrberg, Maj Hirdman, Molly Jonsson, Tore Skogman, Aino Trosell, Åsa Lindeborg, och Lars Gustafsson. Det som binder ihop dessa författare är regionen. Däremot är författarskapen skilda, här finns debattörer, de stora berättarna, filosofer, förnyare av proletärromanen, diktare och deckarförfattare. Den första författaren Ulrika tog upp var Selma Lagerlöf och boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (utkom 1907), en bok i världslitteraturen. Boken var egentligen en propagandaskrift – ett beställningsverk av modersmålslärarnas riksförbund. Och i Nils Holgersson flyger gässen över bergslagslandskapet: ”Det här landet är lika randigt som mors förkläde” sade pojken. ”Jag undrar var det är för slags ränder, som stryker fram över det.” ”Åar och åsar, vägar och järnvägar” svarade vildgässen. Bergsmännens åkrar ligger under jorden men Bergslagens litteratur handlar inte bara om detta. Anledningen till att Bergslagen lyckats forma så många författare tror Knutson hänger ihop med den ekonomiska historien i regionen. Att man redan på medeltiden brukade bergen för att utvinna förmögenheter. Bergslagen har under en tid förknippats med kris och nedläggningar men i ett långt perspektiv har det sett helt annorlunda ut. Det är en rik region som lockat till sig människor. Det här var ingen periferi. Regionen var ett närings- och ekonomiskt centrum, då blir det också ett kulturellt centrum. Ulrika blandade berättelser om författare som är fixstjärnor med idag bortglömda författare. Hon avslutar med att läsa dikten Elegi över förlorade och glömda föremål av Lars Gustafsson ur Förberedelser för vintersäsongen: elegier och andra dikter (1990). 2(5) Vinterhandskarna som hamnade underst i lådan. Det gamla gäddraget av mässing under flod av skruvar. Och en hammare, med murbruk på skaftet, som måste ha varit med familjen sedan -39 och nu plötsligt är som uppslukad av jorden. Alla dessa ting som en gång var oss nära måste nu själva minnas i vilken låda de ligger. De kan inte längre lita på mig. Och är på egen hand. Jag minns hur de såg ut, hur de kändes i handen, Minns till och med hammaren någon sommardag i det avlägsna fyrtiotalet när jag var alltför liten för att riktigt lyfta den, och hur min far varsamt tog den från mig. Världen, labyrint för borttappade och glömda föremål, från de gamla svärden i de aldrig öppnade bronsåldersgravarna till läsglasögonen som kom bort i förrgår, minns dem alla. Ingen anledning till oro. Och du som går omkring så ivrigt och söker? Är du inte själv ett sådant objekt för sökande? Och något säger dig, en kväll när något återfanns, repat och rostigt men ändå sig likt i lådan under floden av bultar och lås att hela detta letande efter ting bara var en spegel av din egen heta önskan: att någon skulle leta efter dig med samma iver. Fakta om Ulrika Knutson: Har skrivit boken Kvinnor på gränsen till genombrott om Fogelstadkvinnorna, och essäsamling med Emilia Fogelklou. Har fått stora journalistpriset, Moa-priset och Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik. Programledare för Godmorgon Världen, kulturradion och Filmkrönikan bland annat. 3(5) Tipstävling Efter lunch blev det tipstävling – Litteraturwordle. Baksidestexten på tio olika romaner hade körts igenom wordle och ett ordmoln hade bildats. Vi fick gissa vilka böcker det handlade om. Det var svårt och endast ett lag hade alla rätt. Bokcirklar – David Lundgren Smedjebackens bibliotek David berättade om bokcirklarna som sker både på Smedjebackens och Söderbärke bibliotek. David leder bokcirkeln i Smedjebacken och Gunhild Wallenius leder cirkeln i Söderbärke. Från början läste deltagarna i de bägge bokcirklarna samma böcker men efterhand har det kommit fram att smaken skiljer sig åt mellan de olika orterna. Man har marknadsfört verksamheten med en bokcirkelbroschyr, via Facebook och bibliotekets webb, med affischer och via ett lokalt annonsblad. Böckerna man läser har varit indelade i olika teman och deltagarna har själva fått lämna förslag. Man har satsat både på variation och bredd. T.ex.ungdomsböcker, deckare, klassiker, smala och breda titlar. Det enda man inte läser är nya böcker pga svårigheter att låna in tillräckligt många exemplar. Det finns en stor acceptans bland deltagarna att läsa de titlar som erbjuds. De böcker som används lånas på de egna biblioteken men lånas också in från andra dalabibliotek. Cirklarna består av ett fritt samtal men märker David att samtalet avstannar finns det frågor utifrån Aidan Chambers bok Böcker inom oss – om boksamtal att ta till. Bokcirklarna har även en social funktion. En deltagares upplevelse finns att läsa på Smedjebackens webb. Birgitta Ahrås, bokcirkel i Nyhammar Birgitta är numera pensionär men har tidigare arbetat både på Ludvika huvudbibliotek och på ett filialbibliotek. Idag håller hon i en bokcirkel på filialen i Nyhammar. Detta är kanske inte vad man skulle säga vara en traditionell bokcirkel utan man kallar det en bokpratscirkel. Varje gång har Birgitta dukat upp ett ”bokbord” med ca 25 olika böcker som hon har plockat fram. Från dessa väljer man vilken titel man vill läsa till nästa gång. 4(5) Deltagarna i cirkeln berättar i tur och ordning om den bok som han eller hon har läst till dagens träff. Alla läser olika böcker och tipsar varandra. Detta är oerhört uppskattat. Man börjar en timme efter bibliotekets stängning och samtalar om böckerna. För bokurvalet har man har använt sig av teman, man träffas en gång per månad och håller till på Nyhammars bibliotek. Deltagarna är 12 personer i åldern 65-90 år. Det bjuds på kaffe, och cirkeldeltagarna turas om att baka kaffebröd. Feelgoodbibliotekarien– Anette Helgesson, barnbibliotekarie på Edsbyns bibliotek Så här beskriver Annette sig själv och sitt arbete på bloggen: ”Jag tipsar och läser helst böcker som ger en skön känsla i hjärtetrakten och kallar mig därför för "Feelgoodbibliotekarien". Det slinker ner en och annan bok utanför genren, som bl.a. brittiska deckare och gärna litteratur om andra kulturer. Jag skriver medvetet inga djuplodade bokrecensioner, utan mest för att jag tycker att det är kul och för att jag gillar att dela läsupplevelser med andra bokintresserade.” Anette använder bloggen som en dold agenda för att få ut bibliotekets verksamhet på ett lättsamt sätt, men hon arbetar med den enbart på fritiden. Förutom sitt eget skrivande tipsar hon om olika webbplatser och bloggar. Hennes inspirationskällor har varit Seriebibliotekarien, Arga Bibliotekstanten, Bosse Bildoktorn, Underbara Clara, Jenny Lindh och Nina Frid. Förutom bokcirklar med fysiska träffar på bibliotek eller andra platser finns det också en mängd olika bokcirklar på nätet. Varför vill man bokcirkla på nätet? Man kan vara fri från tid och rum, man kan gå med i den cirkel som läser den bok som passar mig. Sista punkten - Kreativitet Sonja ledde oss genom en PowerPoint om kreativitet, Pecha kucha (ペチャクチャ) som är ett presentationsformat som alltid innehåller 20 bilder, som visas 20 sekunder vardera. Pecha kucha-formatet uppkom i Japan, och har sedan spritt sig världen runt. Uttrycket är onomatopoetiskt och betyder ungefär 'snick-snack'. 5(5)