IQ 2013 PDF

Verksamhetsberättelse
En tydlig
röst för
eftertanke
Alkoholtjat
SIDAN 6
Tonårsparlören
SIDAN 10
KUNSKAP
INFORMATION
NÄTVERK
Innehåll
1. Vd-ord
2. Om IQ
3. Notiser
4. Alkoholen i samhället
6. Alkoholtjat
8. Alkoholprofilen
10. Tonårsparlören
10. IQs nätverk
12. IQ-projekt
16. Alkoholreklam
18. IQs Alkoholindex
21. IQ i media
24. IQs styrelse
Form och produktion Narva
Foto Getty Images, IStockphoto. Sanna Dahlén, s. 5. Fredrik Hjerling, s. 1, 13, 24
Tryck Åtta.45, Stockholm 2014
VD-ORD
En tydlig röst för eftertanke
Beroende på vem eller när man frågar så finns det
många och olika anledningar till att dricka alkohol. För
att det är gott, för att fira, för att det är fredag, för att det
är match, för att trösta sig, för att flaskan står där, för att
man gillar att vara full eller bara därför att.
Oavsett anledning, att ta sig ett glas
eller att inte göra det, är det klokt att
veta hur alkohol påverkar en själv och
människor runt omkring. Det är där
IQ fyller en funktion. Med en tydlig
röst för eftertanke. I rapporter och
under­sökningar följer vi olika aspekter
av alkoholens roll i dagens Sverige. En
aspekt är att många tycker att det ­tjatas
mycket om att alla bör dricka. Därför
lanserade vi begreppet ”alkohol­tjatare”
och genomförde en kampanj på samma
tema i slutet av året.
Under året har vi gått igenom alla
de tester som gjorts i Alkoholprofilen
mellan 2009 och 2012. Genomgången
visar tydligt hur framförallt unga
vuxna har en hög och många gånger
riskfylld alkoholkonsumtion. Unga
vuxna är också IQs mest prioriterade
målgrupp, som vi kommunicerar med
för att bidra med kunskap och eftertanke kring alkohol.
Vi ser i vårt Alkoholindex att
­attityderna till att bli berusad i olika
sammanhang har gått i en mer återhållsam riktning. Samtidigt ser vi att
attityden till att ta ett glas innan man
kör eller i samband med arbetet, har
gått i en mer tillåtande riktning. Ett
sätt att beskriva detta är att vi å ena
sidan tycks röra oss i en riktning mot
en mer återhållsam syn på alkohol.
Å andra sidan ser vi en trend mot att
alkohol alltmer ses som en självklar
del i fler sammanhang. Det är en
mängd faktorer som påverkar vår syn
på alkohol, några av dem är hur ofta
vi dricker eller möter alkohol i media
eller i samhället.
Under 2013 uppmättes de ­hittills
­högsta nivåerna vad gäller ­kännedom
och uppskattning för IQs ­arbete.
Vi mottog också utmärkelsen
100-­wattaren i kategorin Långsiktig
varumärkesvård, ett pris som dels
belönar kreativitet men framförallt
vilken effekt som man har lyckats
uppnå. Bakgrunden till utmärkelsen
består av flera delar, bland annat visar
effektmätningar av kampanjerna att
IQs röst i alkohol­frågan är väl känd
och uppskattad men framförallt; att
kampanjerna leder till eftertanke och
reflektion kring alkohol­konsumtion.
En central del i IQs verksamhet är
att bidra till en rörelse för en smartare
syn på alkohol. En förutsättning för
det är dialog och samverkan med olika
aktörer i samhället. Under 2013 har vi
bland annat lyft upp lokala hjältar som
gör enorma insatser för att minska
­alkoholens skadeverkningar. Vi har
även i samverkan med läkare och
forskare drivit frågan om vikten av
mer samtal kring alkoholvanor i mötet
mellan läkare och patient. År 2013
gav IQ för första gången ut boken
Tonårsparlören till 95 000 föräldrar
vars barn under året fyllde 14.
Allt detta och mycket mer finns att
läsa om i denna verksamhetsberättelse, håll till godo!
IQs röst i alkohol­
frågan är väl känd
och uppskattad men
framförallt leder kampanjerna
till eftertanke och reflektion
kring alkoholkonsumtion.
Magnus Jägerskog
Vd, IQ
IQ 2013 1
OM IQ
Information, nätverk
och kunskap
Alkoholdrycker kan bidra till positiva upplevelser, i
kombination med mat, i umgänget med andra och till
en festlig stämning. Men alkoholen kan också ställa till
med många problem. För de som dricker, för de som
finns intill och för samhället.
 Inspirerande och positiva budskap
om alkoholdrycker ökar i vardagen
och i alla typer av media, och därför
behövs en balanserande motkraft
som uppmuntrar till måttfullhet och
påminner om att alkohol också kan
skada. Det är anledningen till att IQ
finns med uppdraget att: Bidra till en
smartare syn på alkohol som leder
till att alkoholens skadeverkningar
minskar.
IQs uppdrag: Bidra till
en smartare syn på
­alkohol som leder till
att alkoholens skade­verkningar
minskar.
IQs verksamhet
Vi arbetar för att de vuxna som vill
dricka, dricker alkohol på ett medvetet sätt, grundat på egen kunskap och
insikt om de risker som alkohol kan
innebära. IQ vill att alkoholdrycker
ska vara helt borta från vissa områden
– trafiken, graviditeten, på arbetet
och bland barn och ungdomar. IQ
vill dessutom att aktörer i samhället
verkar för att aktivt visa att det är en
restriktiv syn på alkohol som gäller i
Sverige.
IQ arbetar inom tre verksamhetsområden: Information, IQs nätverk
och Kunskap.
IQs 2013
IQ blev under året en alltmer etablerad aktör inom alkoholfrågan vilket gav
­effekter inom en rad områden.
n
2013 uppmättes den hittills högsta kännedomen, kunskapen och uppskattningen av IQ och IQs verksamhet, bland såväl unga vuxna som hos hela
befolkningen.
n
IQ blev i högre utsträckning än tidigare refererad till i media samt tillfrågad om
att uttala sig i olika frågor inom alkoholområdet.
n
Intresset för IQs kunskap ökade märkbart, vilket bland annat tog sig uttryck
i ökat antal förfrågningar om medverkan som föreläsare, i panelsamtal och
deltagande i en utredning.
n
Intresset för IQs nätverk fortsatte under året att öka, liksom antalet genomförda
aktiviteter.
2 IQ 2013
Information
Här gör IQ kampanjer
och aktiviteter, riktade
till enskilda människor,
för att öka medvetenheten om riskerna
med alkoholkonsumtion och därmed
stärka en måttfull attityd till alkohol.
Primär målgrupp är unga vuxna och
sekundär målgrupp är tonårsföräldrar.
Syftet är att uppmuntra till eftertanke
och reflektion.
Nätverk
Här finns IQ-projekten
och de personer som är
medlemmar i nätverket.
Verksamheten inne­
fattar ­nätverksträffar,
andra konferenser och möten samt
identifiering och diplomering av
IQ-projekt. Syftet är att få igång
en rörelse för en smartare syn på
alkohol, där många aktörer genomför
aktiviteter som förebygger problem
med alkohol.
Kunskap
IQ tar fram ny kunskap
om attityder och om
olika aspekter inom
­alkoholfrågan, paketerar och presenterar
den. Syftet är att ge människor och
organisationer breddad och fördjupad
kunskap samt ökad medvetenhet
om alkoholens risker och den roll
den spelar i Sverige, så att beslut om
­åtgärder och aktiviteter kan fattas
utifrån en mer heltäckande bild.
Företaget IQ IQ-initiativet AB startade i
maj 2005 och har sitt kontor i Stockholm.
IQ är ett fristående dotterbolag till
System­bolaget AB.
NOTISER
Kort & Blandat
FYLLEFILTER – APPEN SOM
MOTVERKAR ONT I MAGEN
DAGEN EFTER
 Vid årsskiftet 2012/13
blev den prisbelönta
­Facebook-appen ”Fylle­
filter” mobil då den lanserades för iPhone. I början
av 2013 lanserades även
en version för Android.
IQ.SE
 Under slutet av året
100-watt till IQ
 I oktober 2013 vann IQ 100-wattaren i kategorin Långsiktig varumärkesvård. IQ
­ elönades, tillsammans med reklambyrån Forsman & Bodenfors, för sina eftertanke-filmer
b
mellan år 2007-2012 som bland annat inkluderar filmerna ”Att ha en vän”, ”Smoothness”
och ”Rus”. Juryns motivering löd: lanserades en ny version av IQ.se
med kunskap och fakta om alkohol.
Där samlas också våra rapporter,
kampanjer, nätverk och mycket annat.
Att få denna kräsna målgrupps uppmärksamhet är inte lätt. Att
få densamma att inte bara lyssna, utan fundera över riskerna
med alkohol kan tyckas omöjligt. Men så startades en organi­
sation med ovanligt hög IQ. En organisation som med en trovärdig,
relevant och tydlig röst skapade eftertanke. En röst som tycks få unga
vuxna att inte bara lyssna, utan även tänka och agera. Som inte alltid
pratar i samma tonläge eller ens säger samma sak. Tvärtom – en röst
som år efter år istället förstärkts genom att tala direkt från ­hjärtat
­utifrån en och samma grundidé – igenkänning skapar relevans.
­Befriande tycker vi. Hurra!”.
PITEÅ SUMMER GAMES
 Under sommaren fanns IQ med på
några av Sveriges största idrottsliga
ungdomsevent; Piteå Summer Games
(Piteå) och Storsjöcupen (Östersund). IQ
fanns på plats och delade ut Ledarkollen
med checklistor, enkla tips och råd som
kan göra stor skillnad i ett alkoholskade­
förebyggande ungdomsarbete.
IQ till Indien
 I december föreläste IQs vd Magnus
J­ ägerskog om kommunikation och IQs verksamhet vid ett expertseminarium i New Delhi,
Indien. Seminariet var en del i ett Sida-finansierat
samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut och
den indiska folkhälsoorganisationen Public Health
Foundation of India (PHFI) som går ut på att
förebygga alkoholskador i Indien.
Alkohol och semester
 I en SIFO-undersökning som IQ lät genomföra innan sommaren 2013 svarade
mer än hälften (52 procent) att de dricker mer alkohol under semestern än
under övriga tider på året. I undersökningen framgick även att nästan 3 av 10 i
Sverige (28 procent) har vänner eller personer i sin närhet som de tycker dricker
för m
­ ycket under semestern. Drygt 6 av 10 (64 procent) trodde också att det är
­vanligt att människor har svårt att minska sin alkoholkonsumtion efter semestern.
IQ 2013 3
ALKOHOLEN I SAMHÄLLET
Alkohol i dagens Sverige
De allra flesta vuxna i Sverige konsumerar alkohol. Ur ett samhälleligt
perspektiv finns det olika aspekter av alkohol. För många är den ett viktigt
socialt inslag och för många en källa till oro, problem och utsatthet.
 I Sverige möter vi alkohol på olika sätt varje dag – i
media, i reklamen, och i sociala sammanhang. Det dricks
alkohol i nästan alla spelfilmer, i tv-serier och under direktsända evenemang på tv. Musiker och kändisar lanserar egna
märken och insatserna i reklam för alkoholdrycker ökar
kraftigt. Det finns en efterfrågan på alkoholdrycker och den
ses som en viktig del för många människor och för olika
näringar.
Den baksida som finns förknippad
med alkohol är motivet för en restriktiv
alkoholpolitik, som syftar till att värna
svenska folkets hälsa, bland annat genom att
begränsa tillgången till alkoholdrycker.
Dryckesmönster & effekter
Sedan år 2004 har det skett en minskning av volymen
­alkohol som konsumeras i Sverige, men vi dricker
­fortfarande betydligt mer än i mitten av 1990-talet.
­Konsumtionen är ojämnt fördelad. Yngre vuxna dricker
mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Vi kan se
ett tydligt mönster i vuxnas alkoholvanor: de som dricker
alkohol uppger att de gör det allt oftare. De som aldrig
dricker alkohol ligger på drygt 10 procent under de senaste
20 åren, medan andelen som dricker sprit, vin eller öl minst
någon gång i veckan har ökat från 28 procent till 47 procent
under samma period.1
I en jämförelse med andra europeiska länder är alkoholkonsumtionen i Sverige bland de lägsta i Europa. Vad gäller
de negativa effekterna av alkohol i Sverige, så ligger även
de på en låg nivå, i en europeisk jämförelse.2
Samtidigt beräknas olyckor och andra skador, som kan
relateras till alkohol, kosta vårt samhälle omkring
49 miljarder kronor per år.3 Exempel på kostnader är dels
de akuta, som vid olyckor, dels de medicinska som vid
vård av p
­ ersoner med alkoholproblem. Även kostnad för
sjukskrivning och bortfall i arbetstid finns med. Till allt
detta kommer det mänskliga lidandet vid alkoholproblem
och alkoholrelaterade olyckor, som naturligtvis inte går att
mäta i pengar.
I ett globalt perspektiv är alkohol den ledande risk­
faktorn i världen för sjukdom och död inom åldersgruppen
15-59 år. I detta sammanhang sticker Europa ut där de
alkoholrelaterade skadorna är som störst.4
Sedan år 2004 har det skett en minskning
av volymen alkohol som konsumeras i
Sverige, men vi dricker fortfarande betyd­
ligt mer än i mitten av 1990-talet. Konsumtionen
är ojämnt fördelad. Yngre vuxna dricker mer än
äldre och män dricker mer än kvinnor.
Regleringar och samverkan
Den baksida som finns förknippad med alkohol är motivet
för en restriktiv alkoholpolitik, som syftar till att värna
svenska folkets hälsa, bland annat genom att begränsa
­tillgången till alkoholdrycker. Därför finns S
­ ystembolaget,
åldersgränser, serveringsregler för restauranger och
alkohol­skatten. Det är också mot denna bakgrund som
Riksdagens partier gemensamt antagit en strategi för ett
samlat arbete med ANDT- frågor (alkohol, narkotika,
­dopning och tobak). En röd tråd i strategin är s­ amverkan
mellan aktörer som på olika sätt kan förebygga och motverka skadeverkningar från ANDT. Här finns såväl den
offentliga sektorns verksamheter som insatser från olika
ideella och idéburna organisationer och näringsliv.
SOM-institutet, ”I framtidens skugga” (2012)
WHO,Status Report on Alcohol and Health in 35 European Countries (2013)
Missbruksutredningen (2009)
4)
WHO, Global status report on alcohol and health (2011)
1)
2)
3)
4 IQ 2013
ALKOHOLEN I SAMHÄLLET
IQ 2013 5
ALKOHOLTJAT
Alkoholtjat – en
kampanj för eftertanke
Att alla ska dricka alkohol och gärna lika mycket är självklart
för många i Sverige. Den som av någon anledning tackar nej till
alkohol eller till att dricka mer får ofta förklara sig eller utsätts för
övertalningsförsök.
 Drygt 8 av 10 (84 procent) i Sverige
upplever att det finns en förväntan att
dricka i sociala sammanhang. 6 av 10
uppger att någon försökt övertala dem
att dricka alkohol eller dricka mer än
de egentligen tänkt. Detta framkom i
en undersökning som Sifo gjorde på
uppdrag av IQ.1
Undersökningen visade också att
drygt var tredje (36 procent) person
mellan 18-34 år någon gång druckit
­alkohol för att slippa övertalnings­
försök.
Och att drygt 9 av 10 svenskar (93
procent) anser att grupptryck kan få
människor att dricka mer alkohol än
vad de planerat från början.
”Va som folk!”
Det välkända alkoholtjatet blev temat
i IQs nya eftertanke-kampanj. Syftet
var att visa ännu en aspekt på hur vi
ser på och förhåller oss till alkohol i
Sverige.
Alkoholtjatet blev en film, ”Va
som folk!”, som visades i tv, och två
radio­spotar på samma tjatiga tema.
Kampanjen genomfördes mellan 25
november och 15 december 2013.
1)
Undersökningen genomfördes av Sifo den 6-12
november bland 1 001 personer i åldrarna 18 år
och uppåt.
6 IQ 2013
8/10
Drygt 8 av 10 (84 procent) i Sverige upplever att det finns en förväntan
att dricka i sociala sammanhang.
9/10
Drygt 9 av 10 svenskar (93 procent) anser att grupptryck kan få
­människor att dricka mer alkohol än vad de planerat från början.
ALKOHOLTJAT
Igenkänning och förståelse
Öppna svar från effektmätning
av kampanjen
Effektmätningen efter kampanjen visade på igenkänning, förståelse och på
att budskapet uppfattas som viktigt.2
Totalt sett hade 71 procent av personerna i åldern 18-60 år sett eller hört
något av kampanjen.
Jag tycker att den på
ett enkelt sätt belyser
det negativa i alkohol­
normen. Det är illustrativt men
utan pekpinnar.
Bland de som sett kampanjen svarade:
n 66 procent att den skapade eftertanke.
n 54 procent att den gav förståelse för hur dumt det är att tjata på någon som
tackar nej till alkohol eller till att dricka mer.
n 47 procent att de har diskuterat ämnet med andra eller på något annat sätt
agerat till följd av den. Vanligast är att ha pratat om reklamen med någon
men relativt stora andelar svarar att kampanjen har fått dem att bestämma
sig för att själva inte alkoholtjata eller att säga nej när någon annan tjatar.
Jag blir ofta utsatt för
tjatet eftersom jag inte
dricker så får rekla­
men bara en person att sluta
tjata på mig så har ni uppnått
­massor.
Effektmätningen av kampanjen genomfördes av Xtreme Nordic den 16-21 december bland 625 personer
i åldern 18-60 år.
2)
71%
Totalt sett hade 71 procent av personerna
i åldern 18-60 år sett eller hört något av
­kampanjen.
Många instämmer i att kampanjen förmedlar ett viktigt budskap:
Kampanjen kan få människor att inse hur vanligt
det är att man tjatar på andra att de ska dricka
63
Kampanjen kan få människor att fundera över
varför man tjatar om alkohol
32 5
53
Kampanjen kan få människor att förstå att
alkoholtjat gör att man dricker mer
45
Kampanjen kan göra det lättare att prata om
ämnet i allmänhet
38
Kampanjen kan göra det lättare att stå emot
­övertalningsförsök
27
n Instämmer helt
n Instämmer delvis
37
9
44
10
50
52
12
21
n Instämmer inte alls
IQ 2013 7
ALKOHOLPROFILEN
Alkoholprofilen
– webbtest och
­kunskapskälla
Sedan 2009, då IQ tog över ansvaret för Alkoholprofilen, har omkring
600 000 tester genomförts vilket gör Alkoholprofilen till Sveriges mest
använda självtest på webben vad gäller alkoholvanor. Syftet med
testet är att hjälpa människor som vill få en bild av sina alkohol­
vanor och de risker som finns förknippade med dessa.
 Alkoholprofilen är ett seriöst,
­modernt och användarvänligt test.
Det bygger på en vetenskaplig grund
genom att frågorna är baserade på
Världshälsoorganisationens Audit
(Alcohol Use Disorder Identification
Test), ett etablerat frågeformulär som
används till exempel av hälso- och
sjukvårdspersonal.
Prata med någon – samverkan
med Läkaresällskapet
Under 2013 tydliggjordes alkohol­
vanor bland de levnadsvanor som
läkare i primärvården ska prata
med sina patienter om, oavsett vad
man söker vård och rådgivning för.
Social­styrelsen gav ut nya riktlinjer
Annons i Läkaresällskapets tidning i september
2013 och debattartikel i Svenska Dagbladet den
12 oktober 2013
8 IQ 2013
Kontakter mellan
­Läkaresällskapet och IQ
ledde till flera åtgärder,
kopplade till Alkoholprofilen,
som identifierades som ett
användbart verktyg i samtalen
mellan läkare och patienter.
och Läkaresällskapet agerade för
att uppmuntra sina medlemmar till
sådana samtal.
Kontakter mellan L
­ äkaresällskapet
och IQ ledde till flera åtgärder,
kopplade till Alkoholprofilen, som
identifierades som ett användbart
verktyg i samtalen mellan läkare och
patienter.
I webbtestet lyftes möjligheten att
prata med sin läkare på v­ årdcentralen
upp under rubriken ”Prata med
någon”.
En debattartikel, med Magnus
­Jägerskog som delförfattare, publicerades i Svenska Dagbladet.
Läkaresällskapets tidning utkom
i september med ett specialnummer
inför årets Riksstämma, där alkoholsamtalen inom primärvården lyftes
fram, bland annat i ledaren. Till denna
utgåva tog IQ fram en skräddarsydd
annons, som tipsade läkarna om att
Alkoholprofilen är ett användbart
verktyg i deras arbete.
ALKOHOLPROFILEN
Unik källa till kunskap
om alkoholvanor
2013 gjorde IQ för första gången en studie av
data från 350 000 tester, som gjorts i Alkoholprofilen mellan åren 2009 och 2012. Särskilt
intressant var att studera svaren från de unga
vuxna, 18-25 år, som stod för 190 000 av de
studerade testerna. Resultatet publicerades i
en rapport, som finns i sin helhet på iq.se.
Studien visade bland annat:
n drygt vart femte test leder till en högriskprofil. Bland
unga vuxna, 18-25 år, är andelen 27 procent. För de
över 25 år är andelen 19 procent.
n
i genomsnitt svarar 22 procent att de tycker att det
känns viktigt att förändra sina alkoholvanor efter att
de gjort testet. Bland de som fått en högriskprofil är
motsvarande andel 45 procent.
n
55 procent svarar ja på frågan om de tycker att de blir
riktigt berusade en gång i månaden eller oftare. 67
procent i gruppen 18-25 år säger detta, jämfört med
41 procent i gruppen över 25 år.
n
26 procent svarar att de haft minnesluckor varje
­månad eller oftare. Så svarar 34 procent av
18-25-åringarna, jämfört med 16 procent i gruppen
över 25 år.
IQ 2013 9
TONÅRSPARLÖREN
TONÅRSPARLÖREN
10 IQ 2013
TONÅRSPARLÖREN
Tonårsparlören viktig
för tonårsföräldrar
Att skapa förutsättningar
för en alkoholfri ungdomstid är troligen den alkohol­
fråga där det vuxna
­samhället ­engagerar sig
mest.
66%
Foto: Urban Brådhe
svarar att Tonårsparlören gett
dem större förståelse för hur
tonåringar möter alkohol i
­dagens samhälle.
 Och det är här som ­Tonårsparlören
har en given plats sedan mer än
tio år. Boken är ett väl etablerat
och uppskattat verktyg, både hos
tonårsföräldrar och hos de aktörer i
samhället som arbetar förebyggande
på det lokala planet, inom exempelvis
kommuner och skolor. Varje år sedan
2002 har boken inför Valborg skickats
hem till en årskull tonårsföräldrar –
de med barn som fyller 14 under året.
2013 tog IQ över ansvaret för
Tonårsparlören från Statens Folkhälsoinstitut och det är ett långsiktigt åtagande. Med Tonårsparlören
breddas IQs insatser för en alkohol­
fri ungdomstid med målgruppen
tonårsföräldrar och samverkan med
andra aktörer vidareutvecklas, som
Tonårsparlören är ett bra exempel på en informations­
insats som verkligen fungerar. Det är glädjande att se
att Tonårsparlören gett föräldrar det stöd som de vill
ha och behöver för att kunna prata med sina tonåringar om ett
så viktigt ämne som alkohol.
Maria Larsson, Barn- och äldreminister.
Systembolaget och drogsamordnare i
län och kommuner.
Med post till 95 000 föräldrar
Vi på IQ tog oss an ansvaret och
uppgiften med både höga ambitioner
och ödmjukhet med tanke på Tonårs­
parlörens viktiga roll. Boken arbetades om och uppdaterades, 95 000
föräldrar till barn som fyllde 14 under
2013 fick boken med posten, en ny
sajt lanserades, attitydundersökning
bland föräldrar och barn gjordes, en
lanseringskampanj och pressutskick
genomfördes och mycket kraft lades
ner på samverkan med förebyggande
aktörer.
Används och uppskattas
Till vår stora glädje visar uppföljningarna att Tonårsparlören 2013 använts
och uppskattats.
I en utvärdering bland 1 000 slumpvis
utvalda föräldrar som fått boken med
posten svarar 7 av 10 tonårsföräldrar
(66 procent) att Tonårsparlören gett
dem större förståelse för hur tonåringar
möter alkohol i dagens samhälle.
Bland övriga resultat märks
bland annat att 93 procent sett eller
hört talas om Tonårsparlören och
att 6 av 10 (62 procent) diskuterat
­Tonårsparlören med sin tonåring.
En uppföljning bland de som
arbetar förebyggande visar att även
de uppskattar den nya, omarbetade
utgåvan och ser att Tonårsparlören
är användbar i arbetet, främst på
­kommunal och lokal nivå.
Vad gäller genomslaget i media och
reklam kan konstateras att budskapsförståelsen är mycket hög. Och att
nästan alla (96 procent av föräldrar
med 14-19-åringar) anser att det är
viktigt att samhället informerar om
ungdomar och alkohol.
IQ 2013 11
IQs NÄTVERK
Samverkan för en
­smartare syn på alkohol
För att åstadkomma verklig förändring krävs samverkan och
engagemang. Det är därför som nätverket är en så viktig
del i IQs verksamhet. Det är här som de lokala hjältarna, och
plattformar för samverkan och tankeutbyte finns.
rkoll Inom ungdomsIdroTT
IQs leda
re
som är leda
TIps För dIg
 Inom IQs verksamhetsområde
­Nätverk står mötet mellan människor
i centrum. Det kan handla om möten
i Almedalen, på konferenser, eller i
lokala sammanhang. Under året som
gått ser vi en tydlig trend där allt fler
hör av sig till IQ och vill träffas och
engagera sig i alkoholfrågan.
Träffar med inspirerande
IQ-projekt
En viktig del i arbetet inom nätverket
är att arrangera så kallade ”nätverksträffar” där olika aktörer har
en möjlighet att samlas och utbyta
erfarenheter. Under året g­ enom­fördes
Simona Isak och Mejsam Abdulla, Nattfotbollen i
Gottsunda, IQ-projekt 1085.
12 IQ 2013
ett tiotal nätverksträffar. Fokus
på träffarna var bland annat IQ-­
projekten som under året på olika sätt
har bidragit med inspiration. I Luleå
deltog exempelvis Smart Ungdom,
IQ-projekt 1069, och berättade om
hur man kan arbeta förebyggande
med ungdomar. I Helsingborg deltog
Schysst Framtid, IQ-projekt 1033, och
Nattfotbollen i Gottsunda, IQ-projekt
1085, som visade på hur man på olika
sätt och inom olika arenor kan arbeta
förebyggande med basket och fotboll
som grund.
”Ledarkollen” för ungdomsidrott
Under året tog vi vårt engagemang
inom ungdomsidrotten vidare. I våra
tidigare satsningar IQ United och IQ
Stars låg fokus främst på de aktiva
ungdomarna. Under 2013 har fokus
varit på ledare, tränare och föräldrar
som förebilder. Vi tog fram ”Ledarkollen”, ett stödmaterial för hur man
som vuxen kan vara med och göra
idrotten både tryggare och säkrare.
Inom nätverket har Tonårs­parlören
varit ett centralt tema för hur man
lokalt kan samverka för att dra nytta
av den bok som skickas ut till alla
föräldrar i Sverige, vars barn under
året fyllde 14 år. En del i detta har
varit att sprida utbildningsmaterial
som Power­Point-presentationer och
samtals­handledningar.
IQs NÄTVERK
Karin Adelsköld
Almedalen
Att höra, lyssna in och föra samtal med andra kring hur
de ser på olika frågor inom alkoholområdet är viktigt för
IQ. Ett forum som erbjuder många sådana möjligheter är
Almedalsveckan där IQ deltog och medverkade i en rad
seminarier och panelsamtal. Vi arrangerade även själva
seminariet, ”Ska vi leka dricka vin?” Där samtalades det
om förekomsten av alkohol i allt fler sammanhang och
om att vardagsdrickandet har ökat. Vi lyfte frågan och
diskuterade vad detta kan få för följder på sikt.
Panelen bestod av Sanna Lundell, bloggare och
­krönikör, Håkan Leifman, direktör på CAN, Ann
Söderlund, programledare och Magnus Jägerskog, vd på
IQ. Moderator var Karin Adelsköld. Många i­ntressanta
aspekter kom upp och samtalet fortsatte på IQs
­facebooksida.
Magnus Jägerskog
IQ arrangerade seminariet, ”Ska vi leka
dricka vin?” Där samtalades det om före­
komsten av alkohol i allt fler sammanhang
och om att vardagsdrickandet har ökat. Vi lyfte
frågan och diskuterade vad detta kan få för följder
på sikt.
IQ-inspiratörer
På lokala Systembolagsbutiker runt om
i Sverige finns det ett antal medarbetare
som – utöver sina ordinarie tjänster
– arbetar som IQ-inspiratörer. Deras
uppdrag är att verka för en smartare
syn på alkohol genom kontakter på det
lokala planet och där visa vad IQ gör,
delta i förebyggande arbete och berätta
om Systembolagets samhällsuppdrag.
Under 2013 har 12 IQ-inspiratörer från
Norrbotten, Västerbotten, Uppsala,
Värmland, Västra Götaland, J
­ önköping,
Kalmar, Gotland och Skåne varit
­verksamma.
Sanna Lundell, Ann Söderlund, Håkan Leifman och Magnus Jägerskog.
IQ 2013 13
IQ-PROJEKT
Över 1 000
IQ-projekt
spridda
över hela
landet
Ett IQ-projekt är en konkret och
genomförd aktivitet som syftar
till att förebygga eller begränsa
alkoholens skadeverkningar. Det
spelar ingen roll om aktiviteten
är stor eller liten, varje ­IQ-projekt
är ett gott exempel och en
­förebild. Och vi på IQ diplomerar
dem och sprider de goda exemplen vidare. Här presenteras
några av de nytillkomna IQ-­
projekten under 2013.­
40
36
20
18
39
37
30
28
33
38
36
37
146
41
230
28
42
16
14
24
150
Kartan visar IQ-projekt per län
den 31 d
­ ecember 2013.
14 IQ 2013
IQ-PROJEKT
1083
No
Orka hela d
­ agen
för s
­ tudenter i
­Kalmar
1085
No
Nattfotboll,
­Sirius ­Fotboll
 Att ungdomar träffas och spelar
fotboll istället för att hänga runt på
fredag- och lördagskvällar är huvudtanken med projektet Nattfotboll.
Varje helg möts över 80 ungdomar i
Gottsunda utanför Uppsala och spelar
fotboll. Med på plats finns frivilliga
ledare och Sirius Fotboll. Projektet
startade 2012 och under 2013 har
även brandförsvaret i Uppsala varit
engagerade. Enligt siffror från Länsförsäkringar Uppsala, som stödjer
projektet, har tryggheten ökat och
skadegörelsen minskat i Gottsunda.
Projektet har uppmärksammats och
tas vidare till fler förorter i Uppsala
och nu inleds även ett samarbete med
TRIS (tjejers rätt i samhället).
Projektet har upp­
märksammats och
tas vidare till fler
förorter i ­Uppsala.
Kontaktperson: Mejsam Abdulla
Telefon: 073-563 82 34
E-post: [email protected]
 Studentexamen är en händelse
som ofta är förknippad med alkohol
och inte sällan berusningsdrickande.
För att minska berusningsnivån
hos ­Kalmars studenter inleddes ett
samarbete mellan kommunen, ICA
Maxi Kalmar, och Ramlösa. På ICA
Maxi fick man hämta en flaska vatten
och själv knyta ett band runt flaskan.
Intresset blev stort och över 800
­vattenflaskor hängdes på studenterna
under examensdagen. Insatsen blev
framgångsrik och ledde till många
samtal om alkohol i samband med
studentdagen.
Intresset blev stort och
över 800 vattenflaskor
hängdes på studenterna
under examensdagen.
Kontaktperson: Kjell Lindberg
Telefon: 0480-45 01 71
E-post: [email protected]
Från studentkårens sida uppfattar man satsning­
en som en ­succé och man såg tydligt att färre
studenter blev riktigt berusade.
1091
No
Kontaktperson: Rickard Bagge
Telefon: 070-766 62 44
E-post: [email protected]
Akademien, Jön­köpings ­Studentkår
 I många studentaktiviteter konsumeras alkohol och ofta i stor omfattning. För
att minska berusningsdrickandet valde Jönköpings studentkår att dela ut gratis
läsk och vatten till alla besökare på studentkårens nattklubb. Från student­
kårens sida uppfattar man satsningen som en succé och man såg tydligt att färre
studenter blev riktigt berusade. Under mottagningsverksamheten i samband med
terminsstart arbetade man på samma sätt med goda resultat.
IQ 2013 15
ALKOHOLREKLAM
Alkoholreklam för över
1 miljard 2013
Under det senaste årtiondet har reklamen för alkoholdrycker ökat kraftigt.
IQ har genom ett antal rapporter följt den utvecklingen. Under 2013 har
det dels skett genom olika rapporter, dels genom att IQs vd Magnus Jägerskog deltog som expert i den statliga utredningen ”En väg till ökad tillsyn:
marknads­föring av och e-handel med alkohol och tobak” (SOU 2013:50).
 Den statliga utredningens betänkande presenterades den
9 juli 2013 och där konstateras att marknadsföringen av
alkoholdrycker ökat närmast lavinartat både när det gäller
medieinvesteringar och när det gäller olika spridnings­vägar.
Betänkandet betonar vidare att reklamen i flera fall anspelar på populära ungdomsmiljöer och man lyfter där fram
frågan om lämpligheten och i vissa fall även lagligheten
att överhuvudtaget marknadsföra alkoholdrycker i sådana
kanaler. Som lösning pekar utredaren främst på en ökad
och mer aktiv tillsyn av marknadsföring.
I rapporten ”Alkoholreklam på Internet” som IQ
­publicerade under året framkom att 7 av 10 personer
­mellan 18-24 år anser att alkoholreklam på internet uppmanar till bruk av alkohol. Nästan lika många (68 procent)
tyckte att alkoholreklamen på internet är förskönande.
Forskning visar att det finns ett samband mellan exponering för alkoholreklam och att unga som inte dricker
börjar dricka och en ökad konsumtion hos dem som redan
dricker. Enligt regelverket för alkoholreklam ska reklamen
ET
:2
T 2013 PÅ INTERN
PPOR
M
IQ RA
EKLA
HOLR
ALKO
lam rkar
e
olrek
Alkohternet påv
på in t unga
s
m
frä
Iq RappoRt 2013:1
alkoholvaRumäRkens sponsRIng
iaktta särskild måttfullhet, vilket bland annat innebär att
den inte särskilt får rikta sig mot personer under 25 år eller
uppmana till bruk. Trots det visar undersökningen att bland
personer under 25 år är det fem gånger vanligare att få
inbjudningar till events från alkoholleverantörer än bland
personer över 25 år.
IQs rapport ”Alkoholvarumärkens sponsring av svenska
festivaler” bygger på en studie bland 27 svenska kulturfestivaler och där framkommer att var fjärde hade en alkoholleverantör som sponsor. Bland festivaler där majoriteten av
besökarna var under 25 år hade fler, 43 procent, en alkoholleverantör som sponsor.
Kartläggningen visade vidare att ­alkoholleverantörer
inte är dominerande eller de mest framträdande av
branscher som sponsrar festivaler generellt. Men om man
tittar på de festivaler som riktar sig till personer mellan
18 och 24 år är alkoholsponsorer vanligt förekommande
och aktiva. Här är ölvarumärken den mest framträdande
sponsorkategorin.
REKLAMINVESTERINGAR FÖR ALKOHOLHALTIGA DRYCKER I MEDIA*,
1 JANUARI 2000 – 31 DECEMBER 2013, KRONOR.
1 200
Alkoholvarumärkens
sponsring av
svenska festivaler
1064 mkr
1 000
800
600
400
200
8,2 mkr
0
*Fackpress, landsortspress, lokal TV, populärpress, radio, storstad
kväll, storstad morgon,
TV, utomhus. Siffrorna
som presenteras är
bruttosiffror.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
16 IQ 2013
ALKOHOLREKLAM
IQ 2013 17
IQs ALKOHOLINDEX
18 IQ 2013
IQs ALKOHOLINDEX
Ökad återhållsam
­attityd i IQs
Alkohol­index 2013
I IQs Alkoholindex ser vi att attityden till alkohol, framförallt
vad gäller berusningsdrickande, har blivit mer å
­ terhållsam
­under senare år. Samtidigt har inställningen till alkohol i vardagliga
­situationer gått i en mer tillåtande riktning.
Ju högre indexvärde, desto mer återhållsam är svenska folkets attityd
till alkohol i olika situationer.
Mer återhållsam attityd till berusning
Framförallt är det attityden till att dricka sig berusad som
blivit mer återhållsam vilket syns i svaren på frågorna om
berusning i Alkoholindex-undersökningen.
En möjlig förklaring till förändringen i attityd är att den
återspeglar en sjunkande alkoholkonsumtion i Sverige
under åren 2010-2013. Det är väl känt från forskningen
om attityder till alkohol att ju mindre alkohol man dricker,
desto mer restriktiv syn på alkohol har man i allmänhet.1
Koppling mellan attityd, konsumtion
och berusning
Främst de yngre har blivit mer återhållsamma och det är
också bland dem som man sett den största konsumtionsnedgången.2 Bland de lite äldre syns ingen tydlig förändring
vare sig i konsumtion eller attityd. Något som ­ytterligare
talar för att attityd och konsumtion går hand i hand, är att
när man tittar närmare på nedgången i konsumtionen, tycks
det främst vara berusningsdrickandet som minskat, det vill
säga just den form av drickande som attityderna i Alkohol­
index blivit mer återhållsamma till.3
Mer tillåtande syn på att dricka litet och ofta
Utöver de nio frågor som ligger till grund för Alkoholindex,
ställs fyra tilläggsfrågor i undersökningen om attityden
till att dricka mindre mängder vin och öl i mer vardagliga
situationer – alltså inte att berusa sig.
Här ser vi inte en ökad återhållsam attityd, utan snarare
en mer tillåtande inställning, som exempelvis i frågan om
att skåla i mousserande vin på arbetstid när det gått bra på
jobbet.
Det verkar därför som om attityden till berusnings­
drickande har blivit mer återhållsam samtidigt som
­attityden till att dricka mindre mängder alkohol i mer
vardagliga situationer blivit mer tillåtande, åtminstone för
öl och vin. Även denna tendens kan kopplas till konsumtionsutvecklingen, för trots att totalkonsumtion och
berusningsdrickande minskar, så dricker svensken alkohol
allt oftare vilket alltså innebär fler dryckestillfällen med
mindre mängder.3
Källor
1)
Holmberg, S. & Weibull, L. (2013). Förändringar i alkoholopinionen (Changes
in ­alcohol policy opinion). In Weibull, L., Oscarsson, H. & Bergström, A. (Ed.),
Vägskäl, p. 203 - 223. Göteborg: SOM-institutet.
Raninen, J., Leifman, H. & Ramstedt, M. (2013) Who is not drinking less in
­Sweden – An analysis of the decline in consumption for the period 2004-2011.
Alcohol & Alcoholism, 48, 83-99.
2) Ramstedt, M., Lindell, A. & Raninen, J. (2013) Tal om alkohol 2012 – en statistisk
årsrapport från Monitorprojektet.(SoRADs Rapportserie, nr 67). Stockholm:
­Stockholms Universitet, SoRAD.
3) Rapporten, IQs Alkoholindex 2013, är framtagen i
­samarbete med alkoholforskarna Mats Ramstedt och
Jonas Raninen och finns för nedladdning på IQ.se
IQ 2013 19
IQ ALKOHOLINDEX
IQs Alkoholindex 2010-2013
Indexvärdet ökade med 3,4 enheter från 62,2 till 65,6
mellan åren 2012 och 2013, vilket är den hittills största förändringen från ett år till nästa. Sedan 2010 har indexvärdet
ökat med 3,9 enheter.
VÄRDEN FÖR IQ ALKOHOLINDEX 2010–2013, GENOMSNITT
n –50 Tillåtande
n 50–75 Måttfulla
n 75– Återhållsamma
61,7
62,3
62,2
65,6
29%
32%
28%
33%
100%
80%
De nio Alkoholindex­
frågorna
Nio frågor om attityd till alkohol i olika situationer,
med betoning på berusning, ligger till grund för
Alkoholindex.
Svaren ges på en skala där ”helt fel” är det mest återhållsamma svaret och ”helt rätt” det mest tillåtande.
1 Att någon gång dricka så mycket, att man efteråt har
svårt att komma ihåg hur mycket det faktiskt blev
2 Att bli berusad när barn är med
3 Att bli berusad när man äter middag på r­estaurang
4 Att någon gång dricka så mycket att man mår dåligt
dagen efter
5 Att ge alkohol i present till någon man inte känner
så väl
60%
36%
35%
40%
43%
6 Att sälja öl och vin till publiken på större
­sportevenemang
7 Att någon gång emellanåt bli berusad på en f­irmafest
40%
8 Att någon gång emellanåt bli berusad på privata
fester
20%
35%
33%
32%
24%
0%
2010
2011
2012
2013
Vad är IQs Alkoholindex?
Alkoholindex är ett samlat mått på människors attityd till
alkohol i olika situationer. Alkoholindex skapas från svaren
på nio frågor om vad människor tycker är rätt och fel när
det gäller alkohol, med betoning på berusning. Frågorna
ställs en gång per år till 2 000 personer, 16 år och äldre. Ju
högre index, desto mer återhållsam är attityden. Data­
insamlingen genomförs av Novus.
9 Att någon gång emellanåt dricka så att man känner
sig påverkad
De fyra tilläggsfrågorna
Dessa fyra frågor ligger inte till grund för Alkohol­
index. Svaren ges på en skala där ”helt fel” är det
mest återhållsamma svaret och ”helt rätt” det mest
tillåtande.
1 Att någon gång köra bil när man druckit ett glas vin
eller öl
2 Att drick något glas vin eller öl när man är gravid
3 Att vid enstaka tillfällen bjuda ungdomar under 18 år i
den egna familjen på alkohol
4 Att på arbetstid skåla i mousserande vin när det går
bra på jobbet
20 IQ 2013
IQs ALKOHOLINDEX
IQ 2013 21
IQ I MEDIA
IQ – en efterfrågad röst
i alkoholfrågor
Under 2013 märktes en klar ökning av efterfrågan på IQs kunskap från
media. Vanliga teman under året har varit hur man kan prata med
sin tonåring om alkohol, hur vi umgås med alkohol under semestern,
kalorier, aktuella företeelser och frågor kring alkoholreklam. Här följer
ett axplock.
Tidningsartiklar
Metro den 28 oktober 2013
Göteborgs-Posten den 4 januari 2013
Aftonbladet den 26 juli 2013
Göteborgs-Posten den 7 december 2013
Metro den 28 oktober 2013
Barometern den 10 oktober 2013
Alekuriren den 27 november 2013
22 IQ 2013
IQ I MEDIA
Webbartiklar
DN.se den 6 december 2013
Dagens Media.se den 25 november 2013
Resume.se den 25 november 2013
TV och radio
TV4 Nyhetsmorgon den 29 april 2013
Sveriges Radio P4 Väst den 3 januari 2013
Sveriges Radio P1 den 27 september 2013
Sociala medier
Systrarna Bäckstrom den 28 oktober 2013
Avenymamma.se den 19 oktober 2013
Frida den 20 oktober 2013
Upworthy (med över 5 miljoner likes) valde att
skriva om IQs film Smoothness den 14 december
2013.
IQ 2013 23
IQs STYRELSE
Magdalena Gerger
Styrelsen
­sammanträder
MAGDALENA GERGER
Ordförande
Född 1964
Eva Fernvall
Magdalena Gerger är vd i Systembolaget. Hon har tidigare
­varit Senior Vice President i Arla Foods samt marknads­
direktör och divisionschef i England inom bland annat Nestlé
samt ICI Paints. Hon är styrelseledamot i Husqvarna AB.
Göran Johnsson
EVA FERNVALL
Född 1953
Eva Fernvall är kommunikationsdirektör på Apoteket och
utbildad biomedicinsk analytiker. Hon har varit medlem i
Apotekets koncernledning sedan 2005 och sitter bland
annat i styrelsen för GIH. Bland tidigare befattningar kan
nämnas Förbundsordförande för Vårdförbundet och vice
ordförande i TCO.
GÖRAN JOHNSSON
Född 1945
k
Peter Allebec
Karin Mattsson We
ijber
Göran Johnsson var förbundsordförande i Metall 1993-2005.
Han är styrelseledamot i Stockholm Business R
­ egion AB,
Elanders AB och Pressens Opinionsnämnd. Han är vice
ordförande i Exportkreditnämnden, ordförande i Produktionslyftet, ordförande i Vinnovaprogrammet Hållbar Produktionsteknik, ordförande för Rådhusgruppen City samt styrelse­
ordförande för SVT.
PETER ALLEBECK
Född 1952
Peter Allebeck är professor i socialmedicin vid Karolinska
Institutet, och ägnar sig huvudsakligen åt forskning om
­alkohol och narkotika. Han är också läkare vid Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns
landsting, där han arbetar med förebyggande­insatser, bland
annat sluta röka-linjen och alkohollinjen.
KARIN MATTSSON WEIJBER
Peter Settman
Född 1972
Karin Mattsson Weijber är ordförande i Riksidrottsförbundet
sedan i maj 2005 med sina idrottsliga rötter främst inom
ridsporten, bland annat tidigare ledamot i Svenska Ridsportförbundets styrelse. Hon valdes in i Riksidrottsstyrelsen 1995,
och är styrelseledamot i Folksam Sak, Astrid Lindgrens Värld
AB, Mittuniversitetet och SISU Idrottsutbildarna.
PETER SETTMAN
Född 1969
Peter Settman är Creative Director på p
­ roduktionsbolaget
Baluba, som han tidigare ägde. Han sitter i styrelsen
för antimobbningsrörelsen Friends och har bland annat
varit programledare för Melodifestivalen, Så ska det låta,
­Dansbandskampen och SVT:s familjesatsning ”Minuten”.
24 IQ 2013
NARVA
IQ – för en smartare
syn på alkohol
IQ arbetar för att skapa ett smartare och sundare
förhållningssätt till alkohol i hela det svenska
­samhället. IQs vision är att etablera måttfullhet som
en betydande värdering. Det ska dessutom vara
självklart att avstå från alkohol i ­trafiken, på jobbet,
under graviditeten och bland barn och ungdomar.
IQ sprider information och lyfter fram goda
exempel som eldsjälar runt om i landet har tagit
initiativ till – och gör dem till IQ-projekt. Genom att
utmana, informera, inspirera, skapa mötesplatser
och samverka med andra aktörer når IQ fram till ett
stort antal människor och skapar ringar på vattnet.
Det övergripande syftet är att nå fram utan
­pekpinnar – verklig förändring skapas bara av
människors fria vilja.
IQ är ett dotterbolag till Systembolaget.
Box 3675, 103 59 Stockholm. Tel: 08-410 249 50. E-post: [email protected]
www.iq.se