1. No category

nette
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G
2 / 2011
Färg på tillvaron
– med pensel
eller spruta?
Vasabanan elektrifieras
Nette besökte en
kumminfabrik i riihimäki
K U N D TJ Ä N S T E N
INFORMERAR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kundtjänst
06 324 5750
[email protected]
Hushållsmaskinernas årliga medelförbrukning
Beräknat enligt Vasa Elektriskas prislista för allmän el. Inkluderar inte grundavgift.
14
3
4
6
8
11
12
14
Ledaren
68 euro om året
Ny apparat 32 – 50 euro om året
Elspis
40 – 80 euro om året
beroende på användning
Kaffekokare
4 euro om året
10 minuter om dygnet
Tvättmaskin
30 euro om året
3 gånger i veckan, fintvätt 40 grader
Torktumlare
50 euro om året
3 gånger i veckan
Tv-apparat LCD 32”
21 euro
4 timmar om dygnet
Hemdator
12 euro om året
2 timmar om dygnet
Golvvärme
20 – 73 euro om året
/kvadratmeter
Nästan fullt ös
Vasabanan elektrifieras
Finländskt kummin
en eftertraktad produkt i världen
Nette besvarar läsarnas frågor
Den kalla vintern
försenade golvgjutningen
Färg på tillvaron
– med pensel eller spruta?
Tillåtna elarbeten
Så här beräknar du din apparats förbrukning. Så gott som alla apparater är försedda
med en märkskylt där effekten anges (W).
Vi tar en dammsugare som exempel:
1) Ta reda på dammsugarens effekt, skylten finns vanligtvis på apparatens undersida.
2) Antag att där står 1500 W. Omvandla det till kilowatt genom att dividera med
tusen. I det här fallet alltså 1,5 kilowatt.
3) Räkna med en timmes användning, det vill säga hur mycket el dammsugaren
förbrukar på en timme.
4) Välj Vasa Elektriskas pris för allmän el, 11,03 cent per kilowattimme.
5) Räkna enligt följande formel: 1 timme x 11,03 cent x 1,5 kilowatt = 16,5 cent.
En timmes dammsugning på full effekt kostar alltså 16,5 cent.
I korthet
Korsord
Resultat av läsartävlingen
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
nette
17
18
19
20
Nette testade
målarverktyg
Kylskåp-frys
Följande Nette utkommer i september 2011.
Nummer:
Utgivare:
Postadress:
Besöksadress:
Telefonväxel:
Kundbetjäning:
Felanmälningar:
Fax:
Internet:
ISSN:
Chefredaktör:
Redaktionskommitté:
Redaktion:
Svensk text:
Layout:
Tryckning:
Pärmbild:
2/2011
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Kyrkoesplanaden 4,
65100 Vasa, Finland
06 324 5111
öppen kl. 8.00 - 16.00
06 324 5710 (24 h)
06 324 5350
www.vaasansahko.fi
1458-7297
Hannu Rintala
[email protected]
Olli Arola
Hannu Linna
Juha Rintamäki
Arja Rosing
Ossi Suortti
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Kustmedia
Reklambyrå, Bock´s Office Ab
Oy Litoset Ab
Katja Lösönen
nette
TIPS
Sommarens enkla
energispartips
 Bor du på villan en större del sommaren eller åker på en längre semesterresa?
Överväg om det lönar sig att ha på frysen hela sommaren, speciellt om förra
sommarens bär är uppätna. För ett par bullpåsars skull lönar det sig inte att slösa
med elen. Din lokala butik står gärna för kaffebrödet under sommaren.
 Minska golvvärmen då du åker hemifrån för en längre tid.
 Du kommer väl ihåg att koppla ur hemelektronikens standbyläge då du inte
är hemma. Dra ur kontakten, så är apparaterna dessutom trygga vid åskväder.
 Är du säker på att exempelvis källarens eller garagets värmeelement inte är på?
Knäpp brytaren i nolläge, så drar elementet ingen ström även om termostaten
skulle vara trasig.
 Inte lyser väl solen direkt på kylskåpet eller frysen? I så fall förbrukar det
energi i onödan.
 Glöm torktumlaren över sommaren. Sol och vind torkar effektivt tvätten. Och
det kostar ingenting.
LEDAREN
Tyskland visar vägen?
Tyskland tog i maj beslut om att stänga alla sina kärnkraftverk före
år 2023. Beslutet är en följd av olyckan in Fukushima och i enlighet
med åsikten hos majoriteten av tyskarna. Angela Merkel reagerade på
olyckan genom att omedelbart avbryta produktionen vid de äldsta kärnkraftverken i Tyskland.
Nedkörningen av anläggningarna i mars orsakade genast en kedjereaktion som ledde till att marknadspriset på el gick upp. Efterfrågan på kol
ökade och priset steg när bortfallet från de stängda kärnkraftverken
ersattes med kolkraft. I och med höjd efterfrågan på kol tog även efterfrågan på utsläppsrätter ett skutt, varvid priset på utsläppsrätter gick
upp. Marknadspriset på el steg ytterligare som en följd av höjda priser
på kol och utsläppsrätter.
Beslutet i maj orsakade däremot inga omedelbara förändringar i elmarknadspriset. Tysklands avvecklingsbeslut påverkar dock redan de
närmaste åren märkbart både marknadspriset på el och utsläppen av
växthusgaser. Tysklands politiska beslut kan också komma att inverka
på redan utstakade linjer för hela Europa.
Förnybar produktion stor utmaning för Tyskland
Liksom övriga europeiska länder har Tyskland förbundit sig att uppfylla
EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen
förnybar energi före 2020. Tvärtom mot vad man ofta föreställer sig,
är Tyskland jämfört med Finland fortfarande kvar i startrutan när det
gäller förnybar energi.
Hannu Linna
verkställande direktör
Visar då Tyskland vägen?
Tyskland har alltså beslutit både att förbinda sig till EU:s mål för år
2020 och att stänga alla kärnkraftverk senast år 2022. Tyskland visar
alltså vägen – eller gör de?
Det är osannolikt att Tyskland klarar av att hålla båda löftena. Den ekonomiska utmaningen är för stor. Utsikterna för den förnybara produktionen i Tyskland är för begränsade och nedkörningen av kärnkraften
skapar utrymme för sten- och brunkolkraftverken. Det blir intressant att
följa vilket av besluten Tyskland väljer att betona i framtiden.
Sverige beslöt avveckla kärnkraften redan på 1980-talet. Efter beslutet har Sverige märkbart höjt effekten och ökat produktionen vid
sina kärnkraftverk. Förra året tog Sverige ett nytt beslut enligt vilket
kärnkraften inte ska stängas. I fall Tyskland håller fast vid sina mål för
förnybar energi bör de följa Sveriges exempel: ta först ett avvecklingsbeslut och senare ett beslut att fortsätta kärnkraftsproduktionen.
Om Tyskland trots allt stänger sina kärnkraftverk, kommer det att
behövas en betydligt längre tidsfrist för att uppnå målen för förnybar produktion. En god idé vore att skjuta upp målet för 2020 som
sådant till 2040 för hela EU-området. Finland skulle naturligtvis hålla
fast vid sitt nuvarande mål och uppnå det som enda europeiska land
redan år 2019.
Solig sommar
I Tyskland var den förnybara energins andel, år 2008, cirka 8 %, medan
motsvarande siffra i Finland var 32 % (IEA:s energistatistik). Situationen
har inte förändrats nämnvärt sedan dess. Trots att Tysklands satsning
på att öka andelen förnybar energi till år 2020 relativt sett är mindre
än dagsläget i Finland, är det ändå en svår utmaning för dem. Det kan
hända att Finland har lättare att nå sitt ännu vidlyftigare mål.
nette 2/2011
3
En modern träförgasare
är enligt GASEK Oy:s
försäljningschef Tomi
Väänänen säker, gasen
lagras inte i något
skede av processen.
Allting används med
det samma.
4
nette 2/2011
Text Anne Kytölä
Foto Katja Lösönen
Nästan fullt ös
(
)
I Reisjärvi finns en fabrik som tillverkar kraftverk och förgasare som drivs
med trägas. Det är ingen ny uppfinning; även på finländska vägar susade på
1940-talet fram tusentals bilar med gengasbytta bakpå. Ett modernt trägaskraftverk producerar utsläppsfri el och värme.
Uppfinningen är gammal men företaget nytt.
GASEK Oy är grundat år 2008, och när du läser
denna tidning har företagets första kommersiella trägaskraftverk överlåtits till sin nya ägare.
Det producerar el och värme vid en herrgård i
södra Finland.
Eero Kangasojas uppfinning
Gengasbyttan, en över hundra år gammal uppfinning, är välkänd i Mellersta Österbotten. I
trakten har funnits ett flertal konstruktörer och
användare. En av dem är undermaskinmästare
Eero Kangasoja, som monterade en träförgasare på sin paketbil för 30 år sedan.
GASEK-förgasaren är resultatet av Kangasojas experiment och långa utvecklingsarbete.
Han har strävat till att bli kvitt de problem som
träförgasare har haft.
– Ett av dem är tjäran som är skadlig för
motorn, säger GASEKs försäljningschef Tomi
Väänänen. Enligt honom har man nu löst tjärproblemet. Väänänen avslöjar förstås inte hur,
eftersom just det är bolagets affärshemlighet.
Eero Kangasoja är numera pensionär men
hans son Marko arbetar med produktutveckling inom företaget.
Närproducerat bränsle
GASEK tillverkar för närvarande mindre kraftverk. De har en eleffekt på högst 50 kW och
en värmeeffekt på 100 kW. Kraftverken lämpar
sig för el- och värmeproduktion exempelvis
vid bondgårdar och små företag. Fabriken får
själv all den energi de behöver från sitt eget
trägaskraftverk.
Ett trägaskraftverk kan enligt Väänänen utan
problem förse 10 – 15 egnahemshus med värme
och el. Det passar med andra ord som energikälla
för en liten by. Men för växthusodlare genererar
kraftverken fortfarande för liten effekt.
– En av fördelarna med kraftverket är att
det är portabelt. Bränslet behöver inte heller
transporteras långväga ifrån, säger Väänänen.
Fukt ger extra kick
Som bränsle används lufttorkad blandflis. Det
bästa bränslet är flis av klent virke. Träet kan
användas så snart det fällts. Fukten är inget
problem, tvärtom.
– Fukten ger förbränningen en extra kick.
En erfaren gengasförare brukade slänga snö i
förgasaren inför branta uppförsbackar, berättar Väänänen.
Kraftverket har bra verkningsgrad. Av ett
och ett halvt kilo flis får man cirka 1 kW elektricitet och 2 kW värme.
– Vi förbättrar hela tiden verkningsgraden,
så jag tror att siffrorna kommer att bli ännu
bättre.
Ut i världen nästa år
GASEK är ett växande bolag. Enligt Väänänen
har man hittills sysslat med småskalig tillverkning av träförgasare. Nästa år är det meningen
att produktionen skall öka. På tomten i Reisjärvi
centrum finns plats för flera hallar och bolaget
tänker förstärka sin 27 personer stora personal
med fler planerare och montörer.
Företaget har även kraftverk av den större
sorten i sikte. Som bäst utvecklas ett 300 kilowatts kraftverk och senare strävar man mot ett
kraftverk på 1 megawatt.
Sami Javarus och Tomi Kämäräinen gör elinstallationer
i det trägaskraftverk som ska producera energi för en
herrgård i södra Finland.
Utsläppsfri energiform
I en träförgasare förbränns träet vid en hög,
cirka tusen graders, temperatur. Förbränningen som är ofullständig ger upphov till väte,
kolmonoxid och koldioxid.
Förbränningen med lågor är dock bara början, medan kolbädden värms upp. Rök och
partikelutsläpp sker endast i detta skede.
Som en biprodukt av förbränningen får
man kol, som kan användas exempelvis till
vattenfiltrering eller gödsel.
Arbetet med kraftverket som snart ska
levereras är på slutrakan. Timo Purola svetsar.
nette 2/2011
5
Vasabanan elektrifieras
Text Anne Kytölä
Foto Katja Lösönen
6
nette 2/2011
Elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki
går enligt planerna. Passagerarna får åka eltåg i december.
Tågbanan elektrifieras om natten. Halv tio på
kvällen sätter montörerna i gång och arbetet
pågår till klockan sex på morgonen. Projektet
startade för ett år sedan i Seinäjoki, med riktning mot Vasa.
75 kilometer, 1 300 stolpar
Banan som ska elektrifieras är cirka 75 kilometer lång. Vid sidan av järnvägen reses
ledningsstolpar med 60 meters mellanrum.
Mellan Seinäjoki och Vasa blir det totalt cirka
1 300 stolpar, varav de flesta redan är på plats.
20 miljoner euros projekt
Att elektrifiera banan kostar 20 miljoner euro.
En kilometer elbana kostar med andra ord
267 000 euro. Elektrifieringen betalas av Vasa
och Korsholm, staten betalar sedan tillbaka åt
dem i början av år 2013.
Byggandet av själva elledningen står i grova
drag för hälften av budgeten. Den andra halvan
går åt till att sätta banan i sådant skick att den
kan elektrifieras. Till exempel i Lillkyro har man
varit tvungen att sänka en bit av banan med
nästan en meter, på grund av en låg bro, för
att få tillräckligt med utrymme för elledningen.
För elmatningen har det byggts elmatningsstationer i Ylistaro och i Toby i Korsholm.
Till elmatningsstationerna dras cirka 5 kilometer 110 kilovolts elkablar.
Båda stationerna har en matningseffekt på
7,5 MW, så totalt står 15 megawatt till förfogande. Eltåget kräver mest effekt vid acceleration, då det tillfälligt behöver 6 MW eleffekt.
Vid inbromsning går strömmen andra vägen,
tåget matar el till ledningen.
Elledningen på sex meters höjd har en spänning på 25 kilovolt. Risken för en livsfarlig elstöt är högst verklig.
– Säkerhetsavståndet till alla konstruktioner kring elbanan är minst två meter, säger byggnadsövervakare Risto Nyman från
Proxion Infra Oy. Innan elledningen kopplas
in kommer nejdens skolor att informeras om
elbanans faror.
Tågen går inte fortare
Eltågen kör som fortast 220 kilometer i timmen.
På grund av plankorsningarna och den kurviga
banan kör tågen mellan Vasa och Seinäjoki dock
högst 120 kilometer i timmen även i fortsättningen.
Men man vinner tid på att loket inte längre
behöver bytas i Seinäjoki. Eltåg accelererar också upp till full fart snabbare än dieseldrivna tåg.
– Det blir även inbesparingar i energiförbrukningen och elloken kräver mindre underhåll än
dieselloken, säger överinspektör Pekka Rautoja
från Trafikverket.
Klart på senhösten
Elektrifieringen av banan blir klar under hösten.
November är reserverad för provkörning av systemet. Den egentliga trafiken inleds i december.
nette 2/2011
7
VA S A E L E K T R I S K A S K U N D
Text Anne Kytölä
Foto Mikael Ahlfors
Finländskt
kummin en
eftertraktad
produkt
i världen
Ett kumminfrö som växt i Finland är rent
och har hög oljehalt. Därför är det mycket
eftertraktat runt om i världen. Från kumminfabriken i Riihimäki går nästan hela produktionen till utlandet.
8
nette 2/2011
<< Kauhavabördige Juha Hemminki grundade Trans Farms år 1990 tillsammans
med sin studiekamrat Jyrki Leppälä. Företaget har växt stadigt och exporterar
kummin runt om i världen. Företaget sysselsätter 8 personer.
Kummin är inte en speciellt välkänd krydda i
finländska kök. Därför känns det till en början
konstigt att höra att det i Riihimäki faktiskt finns
en fabrik, vars huvudprodukt är kummin. Företaget som Juha Hemminki och Jyrki Leppälä
grundade år 1990 exporterar kummin till världens olika hörn. Den största delen säljs inom Europa, men Trans Farm exporterar även kummin
till USA, Ryssland, länder i Asien och ibland även
till Afrika.
I kryddor och bröd
I Tyskland och i Öst-Europa kryddas traditionellt
bröd och kötträtter med kummin. Det finns i
exempelvis grillkryddor eftersom det förhöjer
köttets smak. Det finns också ostar som smaksätts med kummin.
– Kumminkonsumtionen per person är
förstås inte speciellt stor men användarna är
många, globalt sett. Förutom krydd- och bagriindustrierna använder även läkemedels- och
parfymbranschen sig av kummin, säger Juha
Hemminki.
Det kan man gott föreställa sig. Redan på
kumminfabrikens gård möts man av en stark men
behagligt frisk och ren doft. Juha Hemminki berättar att kummin används främst i herrparfymer.
– Kummin som växt i Finland har i medeltal
en oljehalt på tre procent eller mer, berättar
Jyrki Leppälä. Andra länders kummin tycks ha
en lägre oljehalt. Kummin ska inte heller förväxlas med spiskummin, ibland kallat ostkummin. Spiskummin är släkt med kummin men
har lägre oljehalt, är mindre och har en mera
bitter smak.
Trans Farms största konkurrenter finns utomlands. Kummin odlas framför allt i Polen,
Tjeckien, Kanada, Litauen, Ukraina, Ryssland
och Vitryssland.
Fabrikens år börjar i augusti
Trans Farm har några hundra kontraktsodlare
på olika håll i Finland. Kumminfabrikens årscykel inleds i augusti, då odlarnas skörd tas
emot. Kumminet anländer till fabriken i manshöga säckar. De lokala odlarna levererar sin
skörd i lösvikt, på traktor- eller lastbilsflak.
Juha Hemminki berättar att de olika odlarnas kummin hanteras skilt för sig på fabriken,
för att garantera en hög kvalitet. När fröna
kommer till fabriken vägs de och deras fukthalt
mäts. Fuktmängden får vara högst 11 procent.
Dessutom undersöks partiernas mikrobiologiska renhet, man mäter mängden jästsvamp, mögel och skadliga bakterier såsom kolibakterier.
Oljehalten bestämmer kvaliteten
Priset på kummin är högre desto mer olja fröna
innehåller, för det är just i de eteriska oljorna
som kumminets smak sitter.
De första utlandskontrakten slöts via telefax,
någon dator fanns inte ännu, minns Juha Hemminki
som sköter om marknadsföring och försäljning.
nette 2/2011
9
Färgsorteringsmaskinen fotograferar alla frön och blåser bort dem som inte håller måttet.
Maskin fotograferar fröna
Sedan separeras fröna mekaniskt. En roterande trumma avlägsnar alla frön som är för
långa, korta eller för krokiga.
Färgsorteringsmaskinen representerar den
finaste tekniken i fabriken. Den japansktillverkade apparaten har sex kameror som kontinuerligt fotograferar flödet av kummin.
Det hela går med en otrolig fart. Endast
några centimeter lägre ner blåses frön som har
fel färg bort med tryckluft. Maskinen är förprogrammerad för att godkänna kumminfrön
av en viss färg.
Efter kvalitetsanalys ut i världen
Efter sorteringen steriliseras fröna i 150 gradig
ånga och kyls sedan till 20 grader. Efter kvali-
De tre senaste åren har
kumminodling varit
lönsammare än spannmålsodling, men många
år har det varit tvärtom,
säger Jyrki Leppälä.
10
nette 2/2011
tetsanalysen vet man till vilket ändamål varje
kumminparti kan användas, därefter förpackas fröna i 25 kilos säckar av den automatiska
packningslinjen.
Till största delen åker kumminet ut i världen i form av hela frön men på fabriken finns
också en kvarn att mala kummin i. De frön
som ratats under resans gång blir bränsle som
värmer upp några av de lokala bondgårdarna.
Kummin är en släkting till moroten
Kummin är en tvåårig kryddväxt. Den
är besläktad med morot och dill. Trots
att kummin växer naturligt i Finland är
det en krävande växt att odla.
– Kummin kräver mycket större noggrannhet och är besvärligare att odla än
andra åkerväxter, säger Jyrki Leppälä
som själv odlar kummin.
Första året är det mest avgörande. Då
måste man noggrant rensa bort allt ogräs
som annars kväver kumminet. Trans Farm
har kontrakt med några ekologiska odlare, men det är mycket svårt att få en bra
kumminskörd utan att använda bekämpningsmedel.
Samma år det såtts får kumminet en
morotsliknande rot, med vars hjälp det
övervintrar. Sommaren därpå blommar
kumminet med vita blommor. De bruna, platta och krokiga fröna mognar i
augusti.
Efter skörden dör kumminet. En sådd
producerar dock två eller till och med tre
skördar, eftersom ny växtlighet utveck-
las i skydd av det blommande kumminet. Efter
en tre, fyra år plogas kumminåkern på nytt. En
hektar kumminåker producerar vanligen 500 –
1000 kilo kumminfrön.
Nette besvarar
läsarnas frågor
I läsarresponsen från förra numret fick Nettes redaktion många frågor om energi,
Nette och Vasa Elektriska. Här svarar vi främst på de frågor som flest personer
ville ha svar på.
Varför är elen så dyr?
Det allmänna elpriset hos Vasa Elektriska är
11,03 cent/kilowattimme. För den summan
kan man använda en kombinerad kyl och frys
i 25 timmar, titta på en LCD-TV i 7 timmar eller lysa upp med en lågenergilampa i 66 timmar.
Om man jämför detta till exempel med vad det
kostar att köra bil eller att tala i mobiltelefon per
timme, känns elpriset kanske inte så högt när allt
kommer omkring.
Hur ofta röjs ledningsgatorna i skogen?
Ledningsgatorna röjs med 6 års mellanrum.
Om det vid inspektion upptäcks behov röjs
enstaka ledningsgator ännu oftare. Vasa Elnät anlitar utomstående fackmän som sköter
röjningen året runt. Ledningsgatornas sammanlagda längd är nästan 3 000 kilometer.
Vasa Elnät sätter årligen cirka 200 000 euro
på röjningsarbeten.
Är det fortfarande förmånligare
att använda nattel?
Inom Vasa Elektriskas område är nattel förmånligare om årsförbrukningen är över
10 000 kWh. I exempelvis ett egnahemshus
med direkt elvärme, vars årsförbrukning är
18 000 kWh, blir nattelen under ett års tid
cirka 110 euro billigare än allmän el. I ett hus
med ackumulerande elvärme är skillnaden
cirka 300 euro.
Har överföringsbolaget nån tidtabell
för övergången till jordkabel?
Varför får en del finskspråkiga den
svenska tidningen och vice versa?
Vasa Elnät har ingen tidtabell. Målet är att
minska antalet luftkablar och vid nybyggen
dras i allt högre utsträckning jordkabel. Ekonomiskt är det inte vettigt att gräva ner alla
elkablar i Vasatraktens steniga skärgård.
Tidningen delas ut på basen av de kunduppgifter som finns i Vasa Elektriskas kundregister.
Kunden kan själv välja språk genom att kontakta kundtjänsten via telefon 06 3245 750 eller via e-post, [email protected].
Skulle vi kunna få en fjärravläst elmätare?
Hör dig för med ditt lokala nätbolag. Samtliga
Vasa Elnäts kunder har redan fjärravläst mätare. Målsättningen med statsrådets förordning är att minst 80 procent av Finlands 3,2
miljoner småanvändare ska ha fjärravläsning
vid slutet av år 2013.
Varför vinner jag aldrig
korsordstävlingen?
Uppenbarligen har fru Fortuna inte stått dig
bi. Vi får in cirka 300 – 500 svar på varje korsord och endast två vinner, så förmodligen är
det många andra korsordslösare som tänker
likadant. Den här frågan kom från Pirkko i
Laihela. För henne gör Nette, för första och
sista gången, ett undantag och skickar en
inomhus/utomhus-temperaturmätare som
belöning för hennes uthållighet.
Skulle inte tidningen kunna
ges ut enbart som nättidning?
Tidningen har ett märkligt namn.
Varifrån kommer det?
År 2002 ordnades det en namntävling bland
Vasa Elektriskas personal. Namnet Nette föreslogs av Gunborg Österblad som sköter reskontran. Enligt tävlingsjuryn var namnet ungdomligt, feminint, gav uttryck för kunskap om
nätverk och var även grafiskt lyckat.
Jag skulle gärna se hur Vasa Elektriskas
kunder fördelar sig geografiskt.
Nette publicerade en tabell över kundernas
hemkommuner i september 2010. Tidningen
med tabellen i fråga finns på vår hemsida
www.vasaelektriska.fi.
På första sidan under Nette väljer du arkiv, i
arkivet väljer du Nette 3/2010 och bläddrar till
sidan 11. Vid denna tidpunkt hade Vasa Elektriska 39 072 kunder utanför sitt nätområde.
Efter detta (fram till 31.5.2011) har Vasa Elektriska fått 8 445 nya kunder runt om i Finland.
Alla Vasa Elektriskas kunder har inte nätuppkoppling, så papperstidningen är fortfarande
bästa sättet att nå alla kunder.
nette 2/2011
11
er
Nette följ ts
pare
det unga t ur
k
byggproje nkel.
vi
n
y
is
rg
e
en
Den kalla vintern
försenade
golvgjutningen
Text Anne Kytölä
Foto Katja Lösönen
Jessica och Anders förbereder
gjutningen av terrassens grundsula.
12
nette 2/2011
På insidan är man tvungen att ta en paus medan ungdomarna väntar på de
tillbehör som fattas. Nu är det dags att drömma om hur huset kommer att se
ut då allt är färdigt.
Nette följer Jessica Paros och Anders Burmans
byggnadsprojekt i Korsholm. Den kalla vintern
tvingade dem att minska takten.
– Vi kunde inte gjuta golv i mars som planerat, säger Anders.
Trots att ungdomarna värmt huset med en
oljeeldad fläkt i sex veckor, låg tjälen kvar i
marken långt in på vårkanten. I maj var en stor
del av golvet täckt med styrox, men golvgjutningen blir ännu inte av.
Just nu väntar byggarna på den stålskiva
som ska utgöra källarens tak. Golvet kan gjutas först efter att den satts på plats.
Anders och Jessica har installerat avloppsrören, men innan golvgjutningen finns det inte
så mycket mer att göra på insidan.
– Vi har fällt träd på tomten och bygger nu
grunden till terrassen, säger Jessica.
Jordvärmepumpen nästan köpt
Mer utrustning har skaffats till byggnaden.
Jordvärmepumpen är utvald men ännu inte
inhandlad.
– Troligtvis köper vi en 12 kilowatts pump,
säger Anders.
Dessutom behövs en fläkt, eftersom bergvärmen sommartid ska användas för nedkylning. Anders beräknar att det blir att kosta
cirka 8 000 euro, plus ytterligare en tusenlapp
för installation. Bergvärmen kostar alltså totalt
dryga 15 000 euro, för till borrningen av energibrunnarna gick det 6 300 euro.
– Vi köpte även ett ventilationssystem. Dit
gick tretusen fortare än kvickt.
Tre olika företag har lämnat offert för
köksinredningen. Enligt Anders önskemål blir
skåpdörrarna blänkande svarta. Anders visar
en teckning på sitt drömkök. Den finns sparad
i bildgalleriet på hans telefon.
– Vad var det vi kom överens om att du
får om jag får ett svart kök, frågar Anders av
Jessica.
– Vi sa att då får jag bestämma allt annat,
säger Jessica och skrattar. Hon tycker dock att
det är helt rättvist att köket blir som Anders
vill, eftersom han lagar mat oftare än hon.
Hur får man värme ur jorden?
En jordvärmepump värmer byggnaden och
bruksvattnet med solenergi, som lagrats i
marken, berget eller vattnet.
Värmen tas till vara i en kollektorslang som
oftast sänks ner i hål som borrats i berggrunden. Det har man gjort också på Jessicas och
Anders tomt. Bergvärmen utvinns ur två 120
meter djupa energibrunnar.
Slingan kan även grävas ned (horisontalt) i
ytjorden eller sänkas ned i ett vattendrag, om
en lämplig strand är tillgänglig. Effektivast är
det att hämta energi ur vattendrag, eftersom
temperaturen i bottensedimentet är 7 - 8 grader även vintertid. I berg är temperaturen 3 - 5
grader och i ytjord 0 - 1 grader.
Markens värme är för låg för att direkt värma byggnader och bruksvatten. Temperaturen
måste höjas med hjälp av en jordvärmepump.
Värmen samlas upp av den i rörslingan cirkulerande fryståliga vätskan. Värmen tas sedan
tillvara i jordvärmepumpens värmeväxlare (förångare) genom att överföra den till ett kylmedium. Kompressorn höjer kylmediets temperatur och värmen överförs via en kondensor till
vattnet som cirkulerar i husets värmesystem.
Det centrala med jordvärmepumpen är att
den producerar mer värmeenergi än den behöver elenergi för att fungera.
nette 2/2011
13
TEST
Text Anne Kytölä
Foto Katja Lösönen
Produktbilderna är från tillverkarna och importörerna.
Färg på tillvaron
Med pensel eller spruta?
14
nette 2/2011
Nette testade tre olika målarverktyg:
Wagner Project 115 högtrycksspruta,
Bosch PFS 55 färgspruta och Tikkurila
Quick Brush.
Testlaget utgörs av Kaj Söderman och HetaLiisa Kapiala i Jungsund, Korsholm. I julas
flyttade de in i sitt nya egnahemshus som de
började bygga förra sommaren. Målning är
alltså en bekant syssla för dem.
Båda testarna har band till Vasa Elektriska:
Kaj Södermans arbetsgivare är Vasa Elnäts dotterbolag Ravera och Heta-Liisa Kapiala har
tidigare funnits i huset som bud och telefonreceptionist. Till familjen hör också 3-åriga dottern Emilia, vars första syskon föds i juni.
Verktygen köps från RTV i Vasa, därifrån
Christian Sundström kommer för att ge målarna goda råd på vägen. Som av en händelse
bor han nästan granne med ungdomarna.
Sätter sprutt på arbetet
– Med målarpensel klarar man sig alltid.
Den kan användas till alla sorters arbeten, säger Sundström.
Men om man vill klara av arbetet snabbare
lönar det sig att ta maskiner till hjälp.
Med Wagner kan man måla stora ytor som
husets fasad. Behållaren rymmer 9,5 liter målarfärg. På maximal effekt sprutar apparaten
0,8 liter färg i minuten.
– Det lönar sig att reglera effekten och inte
köra för fullt hela tiden. Det sliter onödigt hårt
på apparaten, råder Sundström och jämför med
en bil: ingen kör ju med gasen i botten precis
hela tiden.
Det tar sin tid att montera Wagnerns hjul,
speciellt eftersom testarna tar sig an uppdraget utan att läsa bruksanvisningen. Men
när apparaten väl är färdig att tas i bruk och
fått färg i tanken, tycker testarna att Wagner
känns som en maskin de skulle kunna köpa.
– Målningsarbetet går klart snabbare, säger
Kapiala.
– Speciellt efter att man lärt sig justera trycket
till lämplig nivå, tillägger Söderman. Apparaten
har steglöst tryckreglage.
<< I behållaren på Wagner Project 115 ryms
nästan 10 liter färg.
Boschs färgspruta är behändig för att
olja och skydda trädgårdsmöblerna.
Heta-Liisa finputsar målningsarbetet med pensel.
Bosch för impregnering av trädgårdsmöblerna
Sprutan från Bosch har en liten, 0,6 liters behållare. Enligt Sundström är den tänkt till exempel för möbelmålning. Testgruppen använder
Bosch för att behandla trädgårdsmöblerna med
träskyddsmedel.
– Det här passar den bra till. Det går att
spruta medlet i små skrymslen, där det vore
svårt att komma åt med pensel.
Bosch skulle också gå bra att spruta exempelvis träterrassen eller uteplatsen med. Enligt
bruksanvisningen lämpar sig sprutan även för
desinficering och växtskyddsmedel.
Tikkurilas Quick Brush kladdar inte men
målningen går långsammare än med spruta.
Kladdfri pensel
Tikkurila Quick Brush fungerar genom att användaren pumpar upp tryck i färgbehållaren.
– Vanligtvis räcker det att pumpa 25 - 30
gånger, säger Sundström.
Sedan hänger man sprutan på ryggen och
målandet kan börja. Det bästa med apparaten
är att man får jämnt med färg i penseln och att
färgen inte stänker omkring. Det droppar inte
färg i ansiktet eller längs armarna ens när man
målar bräder under taksprånget.
Söderman och Kapiala tycker dock att Quick
Brush är ett väldigt långsamt verktyg, som kräver
mer övning än Wagner.
– Om jag var tvungen att välja mellan den
här och en vanlig pensel, skulle jag förmodligen
bli fortare klar med penseln, gissar Kapiala.
nette 2/2011
15
Christian Sundströms
tips för husmålare:
Vilken färg?
Det finns tre sorters utomhusfärger:
1) alkyd- eller linoljebaserad oljefärg
2) vattenbaserad akrylatfärg, ”latex”
3) traditionell slamfärg, till exempel rödmylla
De vattenbaserade akrylatfärgerna är enligt Christian Sundström de
som köps mest. Om huset är målat med akrylatfärg måste samma typ
av färg användas när man målar om. Det går inte att stryka oljefärg
ovanpå akrylatfärg men det fungerar andra vägen, oljefärg kan alltså
bytas till akrylatfärg.
Ordentligt grundarbete
Att måla ett hus består av tre arbetsskeden, om man börjar alldeles
från början. Först stryker man ut grundolja som skyddar mot mögel
och mikrober. Sedan penslas grundfärgen och först som tredje steg
täckfärgen. Om det är mycket kvistar i bräderna lönar det sig att
behandla dem med kvistlack innan målningen.
Den som köper ett huspaket kommer oftast lindrigare undan eftersom bräderna vanligtvis är färdigt grundmålade.
– Gör man ett bra grundarbete behöver huset inte målas om på
åtminstone tio år.
Hur få loss den gamla färgen?
När de gäller att få loss gammal färg har Christian Sundström inga mirakeltrick att komma med utan det är traditionell skrapning som gäller.
Man kommer lättare undan genom att anlita proffs som avlägsnar färgen
med exempelvis hetvattens högtryckstvätt.
– Om grundarbetet är välgjort är det inte så mycket att skrapa. All
gammal färg behöver inte skrapas bort, bara de dåliga fläckarna.
Dyrast
Billigast
Wagner Project 115 Airless Sprayer 0418A
Bosch PFS 55
• Pris
309 €
• Behållarens storlek 9,5 l
• Slangens längd
7,5 m
• Yttermått
38 x 38 x 65 cm
• Vikt
12 kg
• Effekt
625 W
• Max sprutkapacitet 0,8 l/min.
• 2 års garanti
• Pris
• Behållarens storlek
• Vikt
• Effekt
Priser från RTV i Vasa i maj.
16
nette 2/2011
Tikkurila Quick Brush
88,10 €
0,6 l
1,3 kg
280 W
Målar 5 m2 på 12 minuter. Inställbar sprutbild.
Till exempel den lilla runda sprutbilden är tänkt
för hörn, kanter och svåråtkomliga ställen.
• Pris
124,70 €
• Behållarens storlek 5 l
• Slangens längd
3m
Quick Brush är ett utmärkt hjälpmedel till exempel då man målar högt uppe. Man behöver inte
stå på stegen eller ställningen med färgburken
i andra handen. Med hjälp av trycksprutan som
man bär på ryggen kommer färgen direkt ur
penseln.
TILLÅTNA ELARBETEN
Gör det själv - skarvsladd för eget bruk
I regel får elarbeten utföras endast av yrkesmänniskor inom elbranschen. En del mindre elarbeten är dock tillåtna att utföras av en vanlig
elanvändare.
Den här gången får du lära dig att göra en
skyddsjordad skarvsladd för utomhusbruk. Följ
instruktionerna noga, eftersom en felaktig skarvsladd är livsfarlig. En stor del av elolyckorna sker
till följd av egenhändigt gjorda, felaktiga eller
trasiga skarvsladdar.
För utomhusbruk och i fuktiga utrymmen behöver du alltid en gummibelagd, skyddsjordad
skarvsladd. Inne i kabeln finns tre ledare. Den
gul/grön-randiga skyddsledaren skyddar för elolyckor i situationer då fel uppstått i apparaten.
Delarna i en skarvsladd för till exempel en
högtryckstvätt eller en häckklippare: gummikabel VSKB-A 3x 1,5 S, Schuco-stickpropp av
gummi och Schuco-skarvuttag av gummi. Tillbe-
hören hittar du i järnhandeln eller i en elinstallationsaffär.
Verktyg du behöver är två skruvmejslar, en
vass kniv och en sidavbitare.
1. Öppna stickproppen och skarvuttaget
med skruvmejsel och träd skalen på kabeln.
Inuti finner du en platt klämma, dragavlastaren, som är fäst med två skruvar och som håller
kabeln på plats. Öppna skruvarna i dragavlastaren och placera kabeln som på bilden. Märk
kabeln som pilen visar. (Bild 1)
Skala sedan av kabeln. Skär ett snitt i ändan av kabeln och dra isär gummiskalet till det
märkta stället. Var försiktig så isoleringen på
ledarna inte skadas.
2. Placera kabeln så att den hela delen av
skalet kommer något förbi dragavlastaren och
skruva fast skruvarna. Böj de blottlagda ledarna på sina platser. Märk ledarna som på bild 2.
Skyddsledaren skall vara så lång att den lossnar sist om kabeln lossnar från dragavlastaren.
Skala av isoleringen på ledarna till märket.
3. Klipp av de blottlagda koppartrådarna
så att de är 6-7 mm långa. Tvinna ihop koppartrådarna tätt och i samma riktning som de
är tvinnade vid tillverkningen. (Bild 3)
4. Skruva fast ledarna i skruvanslutningarna. I en skyddsjordad skarvsladd fästs den
gul/grön-randiga skyddsledaren i den mellersta anslutningen som är försedd med ett jordningsmärke (ett lodrätt streck med tre vågräta
streck under) och de två övriga i anslutningarna
på sidorna. Kontrollera att inga koppartrådar
finns utanför anslutningarna. En lös tråd kan
förorsaka kortslutning. (Bild 4)
5. Skruva till sist fast skruvarna i skarvuttagets och stickproppens skal.
nette 2/2011
17
I KO RT H E T
Foto: Mikko Lehtimäki
Fjärrvärmeproduktionen i Vasa
går över till förnybar energi
Vinsten i läsartävlingen, en spasemester, tillföll den
här gången Vasabon Tuula Meuronen.
Tuula vann
spasemestern
Tuula Meuronen från Vasa vann priset i Nettes läsartävling och åker på spasemester till
Åbo med sin man.
– Jag var på skolning i Helsingfors då chefredaktör Hannu Rintala ringde. Vinsten var en
positiv överraskning, säger en glad Meuronen.
Hon har deltagit i Nettes tävlingar en gång tidigare, men den gången blev det inte någon vinst.
Meuronen valde att åka på spasemester till
Åbo för att hon vill bekanta sig bättre med
staden.
– För ett år sedan var jag i Åbo på en kurs
för Zumbaledare, och lade märke till att det
är en riktigt nätt stad som man tyvärr sällan
besöker. När man åker till södra Finland från
Vasa blir det ju vanligtvis till Helsingfors.
Meuronen är återflyttare. Hon har varit
kund hos Vasa Elektriska sedan år 2001, då
hon flyttade tillbaka till Vasa. Meuronen bor i
sitt barndomshem i Dragnäsbäck, med sin man
och sina 18- och 19-åriga barn. Egnahemshuset
har nyligen anslutits till Vasa Elektriskas fjärrvärmenätverk.
– Jag tycker att Nette ger bra information om
värme och energi, säger Meuronen och berättar
att hon är speciellt intresserad av faktorer som
inverkar på energipriset. Hon tycker också det
är intressant att läsa artiklar där man funderar
över energibranschens utveckling och framtid.
18
nette 2/2011
Sättet att producera fjärrvärme kommer att
förändras väsentligt de närmaste två åren.
Som bäst pågår byggena av Westenergys
anläggning för avfallsförbränning och Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning. Båda
anläggningarna blir färdiga i slutet av år 2012.
Westenergys avfallskraftverk kommer att
använda hushållsavfall som samlas in från en
radie på cirka 100 - 150 kilometer från Vasa.
Anläggningen producerar såväl el som fjärrvärme, och den fjärrvärme som produceras
motsvarar cirka en tredjedel av fjärrvärmebehovet i Vasa.
Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning nyttjar till största delen biobränsle, men
även en viss mängd torv. Gasen bränns i Vaskiluodon Voimas kolpanna jämsides med kolen, vilket betydligt reducerar användningen
av kol.
I och med dessa två investeringar produceras ungefär hälften av Vasa Elektriskas
fjärrvärme med förnybara bränslen från och
med år 2013. På så sätt gör Vasa Elektriska
sin del för att Finland ska klara av att nå sina
klimatmål.
Vill du delta i
utvecklingen av det
intelligenta elnätet?
Konsumentforskningscentralen undersöker de
framtida konsumenttjänsterna som det intelligenta elnätet kan erbjuda. Det handlar om nya
tjänster kring produktion och smidig användning av el, sett ur konsumentens synvinkel.
Finsk Energiindustri rf koordinerar studien, som finansieras av Elforskningspoolen
och Tekes.
Mer information och anmälan via www.
vasaelnat.fi
Utnämningar
Anders Finne
från Korsholm har
utnämnts till fjärrvärmemontör på fjärrvärmeenheten.
Mikael Hautanen
från Vörå har utnämnts till
terrängplanerare
på Vasa Elnät Ab.
K orsord
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar före 31.7.2011 Bland korsordlösarna lottas
under adressen:
2 st inom/utomhustermo”NetteKorsord”
metrar.
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Vinnare av föregående Nette-korsord:
Paul Pått, Vasa
Christina Åkersten, Korsbäck
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 2/2011
19
Resultat av läsartävlingen
Förra numrets läsartävling besvarades av 1 157 personer. Kvinnor och män
deltog ungefär lika mycket. 55 procent av svaren kom utifrån Vasa Elektriskas
nätområde.
Artikeln om Westenergy fick flest Bra eller
Utmärkt omdömen (76 %). På andra plats
kom artikeln om den hundratusende kunden
(66 %). Tredje plats delades (61 %) av artiklarna om vinnaren i e-faktureringstävlingen
och nästa mål inom elhandeln.
Många tyckte uppenbarligen att artikeln
om bränsleceller var tråkig eller för svårbegriplig, den samlade flest kryss, 24 procent,
i rutan Har inte läst. I rutan för ris ansågs
artikeln vara för teknisk, trots att ämnet i sig
var intressant. Å andra sidan tyckte 60 % av
de som läst artikeln om den.
Bland svararna finns tydligen många ekonomiskt sinnade, för det utdelades ris för att
tidningspappret är för fint och dyrt. I responsen önskades prisjämförelser av olika uppvärmningsformer, texter om energisparande, fjärrvärmens prisutveckling, åsikter om elpriset
från elkonsumenter på olika håll i Finland.
Rosor fick tidningen för utseende, fina bilder och lättfattliga och engagerande artiklar.
Tidningen ses som människonära och hemtrevlig.
Vad tyckte du om följande artiklar?
Har inte
läst %
Tillfredsställande %
Bra %
Utmärkt %
Ledaren
20
21
51
8
Westenergy gör energi av vårt avfall
13
11
51
25
Bränslecellen en effektiv elproducent
24
16
42
18
Husbygget fortsätter inomhus
16
18
52
14
Blomsterbuketten till Esbo
19
20
47
14
Nästa mål: 150 000 kunder
21
23
44
12
Nette testar kaffemaskiner
18
22
44
16
Marko köper målarfärg för pengarna
16
23
48
13
Tillfredsställande %
Bra %
Utmärkt %
6
72
22
Jag läser
nästan
allting %
Jag
bläddrar
bara %
Jag
läser
inte alls %
61
39
0
Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen?
Hur aktivt läser du Nette-tidningen?
Läsarrespons
• Företagets logo bör synas tydligare på
omslaget, så man vet vilken tidning det
handlar om. Tidningen har ett besynnerligt namn.
• De elapparater som testas är
förhållandevis billiga modeller.
• Tidningen förmedlar människonärhet
och att kunderna är viktiga.
• Bra med artiklar som är djupa men
samtidigt folkliga.
Ämnen som flest vill läsa om:
• Energisparande
• Test av hushållsmaskiner
• Elens prisutveckling
• Luftvärmepumpar
• Solpaneler
En del av önskemålen uppfylls redan i denna
tidning, för i responsen önskades artiklar om
trägas och elektrifieringen av järnvägen.
Vinsten, en spasemester för hela familjen, har
överlåtits åt vinnaren.
Nette tackar alla som besvarat förfrågan och önskar läsarna en trevlig sommar!
volution!
E-fakturan är
dagens melodi.
Det är ett tryggt, enkelt och förmånligt
sätt att betala räkningar.