2012_01 - Vaasan Sähkö

nette
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G
1 / 2012
Vasa Elektriska 120 år
Yrke: linjemontör
Mixrar i test
K U N D TJ Ä N S T E N
INFORMERAR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kundtjänst
06 324 5750
[email protected]
Kundernas frågor till kundtjänsten
14
3
4
7
8
10
12
Mixrar i test
Ledaren
Energi i 120 år
Hälsningar från Kambodja
Hur ska jag göra om jag vill byta mätning till nattel /allmän el?
Tag kontakt med det lokala elnätsbolaget. Inom Vasa Elnäts område kan den
fjärravlästa elmätaren programmeras elektroniskt, utan byte av själva mätaren. För ändringen debiteras 62 euro.
Betalar Vasa Elnät ut ersättning då varorna i frysen och kylskåpet vid
sommarstugan blev förstörda i samband med ett långt elavbrott?
Enligt elmarknadslagen är elnätsbolaget inte ersättningsskyldigt. Kontakta
ditt försäkringsbolag och fråga om hemförsäkringen täcker skadan.
Bland snö, is och norrsken
Får jag kompensation för ett dygn långt elavbrott?
Vasa Elnät Ab kompenserar sina kunder utan särskild ansökan om elavbrottet
varat längre än 12 timmer. Ersättningen krediteras automatiskt på elräkningen och kräver inga åtgärder från din sida.
Nette följde linjemontörernas
arbete i Kirstinestad
Debiteras e-fakturan automatiskt från mitt konto på förfallodagen?
Ja, om du har valt automatisk debitering.
Vindkraftverket i Sundom
är Finlands största
Mixrar i test
Nette redan 10 år
I korthet
Korsord
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
Följande Nette utkommer i juni 2012.
Nummer:
Utgivare:
Postadress:
Besöksadress:
Telefonväxel:
Kundbetjäning:
Felanmälningar:
Fax:
Internet:
ISSN:
Chefredaktör:
Redaktionskommitté:
Redaktion:
Svensk text:
Layout:
Tryckning:
Pärmbild:
nette
TIPS
Vårens enkla energispartips
 Koka upp potatis- eller pastavattnet i en vattenkokare innan du häller det i
kastrullen. Då går det upp till 30 procent mindre el åt än på en vanlig spisplatta.
Koka maten med så mycket vatten att det bara täcker råvarorna och inte mera.
Läsartävling
nette
14
17
18
19
20
Jag vill ta reda på hur mycket mina elapparater förbrukar, kan jag
låna en elförbrukningsmätare av er?
Du kan låna en energiförbrukningsmätare av oss avgiftsfritt i cirka en veckas
tid. Samtidigt får du råd om hur apparaten ska användas och om hushållsmaskiners elförbrukning. Besök vår byggtjänst på Kyrkoesplanaden 4.
1/2012
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Kyrkoesplanaden 4,
65100 Vasa, Finland
06 324 5111
öppen kl. 8.00 - 16.00
06 324 5710 (24 h)
06 324 5350
www.vaasansahko.fi
1458-7297
Hannu Rintala
[email protected]
Olli Arola
Hannu Linna
Juha Rintamäki
Arja Rosing
Ossi Suortti
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Kustmedia
Reklambyrå, Bock´s Office Ab
UPC Print
Mikko Lehtimäki
 Duschvanor har stor inverkan på elräkningen. Ett lämpligt vattenflöde i duschen
anses vara cirka 12 liter i minuten. Vattenflödet är enkelt att mäta med hjälp av
hink och klocka.
 En bärbar dator drar flerfaldigt mindre el än en bordsdator. En gammal bildrörsskärm drar i sin tur två gånger mera än en plattskärm. Du låter väl inte datorn stå
påslagen när du inte använder den?
 En fryst vara som ska användas följande dag lönar det sig att tina i kylskåpet.
Kylskåpet utnyttjar då kylan som varan avger och du sparar el.
 Energimärkningen hjälper dig välja nya apparater. Verkligt energisnåla modeller
har märkningen A, medan riktiga energislukare har märkningen G. En välfungerande
apparat lönar det sig dock inte att byta ut.
 En tom, varm bastu blir ingen mer avslappnad av och din plånbok gillar det
inte. Nästan hälften av bastugångens elförbrukning uppstår i det inledande uppvärmningsskedet.
LEDAREN
Redan dags för
ytterligare energiskatter?
Finland befinner sig mitt i strömvirveln från den europeiska skuldkrisen.
Enligt statistik från Finlands Bank har Finlands handels- och bytesbalans
gjort en djupdykning och är för första gången sedan 90-talets lågkonjunktur, negativ.
Enligt regeringsprogrammet ska man via en ny så kallad windfallskatt
dra in cirka 170 miljoner euro om året. Skatten riktar sig till gammal
vatten- och kärnkraft. Regeringsprogrammet innehåller även planer på
att utreda en eventuell uranskatt. Om dessa skatter förverkligas tror jag
att de innebär en nettoförlust för Finland.
Energiskatter i finländskt klimat
Förmånlig energi har traditionellt varit en hörnsten för Finlands konkurrenskraft. Tillgången på förmånlig energi har tidigare varit till Finlands
fördel när många industrier valt etableringsort. Nu i februari skrev tidningen Kauppalehti att Finlands höga elskatt var en central orsak till
att svenska Umeå snuvade Kajana på Facebooks nya datacenter. Man
bereder en windfallskatt trots att det är endast ett år sedan el- och
bränsleskatterna höjdes kännbart.
Det kalla klimatet och de långa avstånden innebär oundvikligen att
Finlands konkurrenskraft blir lidande redan vid en energibeskattning på
samma nivå som i övriga EU-länder. En högre förbrukning är helt enkelt
omöjlig att undvika i dessa förhållanden trots att Finland är världsledande när det gäller energieffektivitet.
Hannu Linna
verkställande direktör
Windfallskatten höjer elpriset, trots att man via en teoretisk granskning av partiförsäljning kunde tro att det endast är energibolagen som
drabbas. Teorin ändrar inte det faktum att alla bolag förr eller senare
blir tvungna att överföra tilläggskostnaderna för den nya skatten på
sina kundpriser.
Investeringar skapar arbetstillfällen. Energibranschen har i åratal investerat mer än övriga sektorer. Det här är inte enbart en positiv nyhet
eftersom energin till sin natur inte är slutprodukten utan en förutsättning för produktion av varor och tjänster. Energibolagen har tvingats
förnya sin produktion i takt med den virriga energipolitiken, utan
något märkbart ekonomiskt mervärde.
Nej till windfallskatten
Beredningen av skatten är verkligen dåligt tajmad, med flera förhandlingar om stora produktionsinvesteringar alldeles runt hörnet.
Det finns risk att investerarna utöver windfallskatten även får stå för
ytterligare investeringskostnader då finansiärerna höjer sina marginaler i takt med den ökade risken.
Krångligheter kring energiskatter och olika länders stödsystem har
redan stört de välfungerande elmarknaderna. Situationen blir inte ett
dugg bättre av att Finland tar i bruk så många olika former av skatter
och stöd som möjligt bara för att de redan används på annat håll.
Soliga vårhälsningar
Hur inverkar windfallskatten?
Med tanke på konkurrenskraften och underskottet i bytesbalansen
skickar en windfallskatt skrämmande signaler. När industrin gör investeringsbeslut tar den i beaktande att Finland har en färdig mekanism
för att höja deras energikostnader.
nette 1/2012
3
Text Anne Kytölä
Bilder Vasa Elektriskas arkiv
Energi
i 120 år
Vasa Elektriska grundades i april
1892, eftersom Vasaborna ville ha
elektrisk belysning på stadens gator.
På 120 år har Vasa Elektriska växt
till ett nationellt och mångsidigt
energibolag, med cirka 110 000
kunder.
Vasa Elektriskas första verkställande direktör,
ingenjör Johan Wilhelm Samberg, var en
sparsam man, så elen distribuerades till en
början med stor eftertanke. Om sommaren
tändes gatubelysningen inte alls, och på vintern släcktes den alltid vid månskensnätter.
4
nette 1/2012
1.
3.
2.
Största delen av Vasa Elektriskas grundare var
svenskspråkiga, så bolaget inledde sin verksamhet under namnet Elektriska Aktiebolaget.
Första steget var att bygga kraftverket invid
Brändö bro. Två ångmaskiner med tillhörande
dynamor beställdes från Schweiz.
Elverket i Vasa grundades ursprungligen av
den orsaken att stadsborna ville ha elbelysning på stadens gator. Dessa tändes för första
gången den 25 januari 1893. Gatlyktorna bytte
ägare från elbolaget till Vasa stad på 1990-talet. Verksamheten var livlig genast från starten:
det byggdes kilometervis med nya elledningar
och eldistributionen spred sig allt längre från
stadens centrum. Eldistribution dygnet runt
startade i november 1901.
Bolagets namn ändrades år 1933 till Vaasan
Sähkö Oy, Vasa Elektriska Ab.
Tillväxt under kriget
Vasa Elektriskas elproduktion fördubblades under åren 1939-41, eftersom många industrier
flyttade sin verksamhet till Vasa under krigstiden. Bolagets kraftverk gick dag och natt, och
all överlopps elektricitet levererades till det av
energibrist drabbade södra Finland.
Efter kriget rådde det elbrist även i Vasa och
man blev tvungen att reglera elanvändningen.
Elbolaget tog på sig rollen som upplysare och
informerade om sparsam elanvändning via affischer, kedjebrev och tidningsartiklar.
Bolaget växer och verksamheten utvidgas
Vasa Elektriska började utvidga sin verksamhet till den omkringliggande landsbygden genast från starten. Elnät och transformatorer
byggdes i rask takt, och många små elverk
anslöt sig vart efter till Vasa Elektriska.
Effektiv fjärrvärme
Utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Vasa inleddes 1962. Det första, 720 meter långa fjärrvärmeröret drogs från kraftverket vid Brändöbron
till Hovrättsesplanaden. Fjärrvärmenätet spred
sig snabbt och antalet användare växte. Fjärrvärmenätets längd är i dag 211 kilometer, med
2860 anslutna kunder.
Vasas fjärrvärme produceras effektivt i ett
värmekraftverk (CHP, Combined Heat and Power), där den värme som uppstår som biprodukt av elproduktionen tas till vara och leds ut
i fjärrvärmenätet.
4.
Köper även andras energi
Vid sidan av produktionen i Vasa Elektriskas
eget kraftverk köptes redan på 1930-talet el
från andra aktörer, till exempel från vattenkraftverket i Harjavalta. År 1952 grundades genom
ett samarbete på landskapsnivå Etelä-Pohjanmaan Voima Oy, i dag EPV Energi Ab som levererar nästan all den el Vasa Elektriska säljer.
1998 förändrades elvärlden
År 1998 var ett avgörande år i de finländska
elbolagens historia: elmarknaden avreglerades
och även små konsumenter kunde börja konkurrensutsätta elförsäljarna.
Vasa Elektriska har vänt konkurrensen till
sin fördel. Bolaget kunde snabbt förvandlas
från ett gammaldags elverk till ett modernt
energibolag som förser sina kunder med el till
ett konkurrenskraftigt pris.
I prisjämförelser är Vasa Elektriska nästan
alltid bland de förmånligaste elbolagen och
bolaget får hela tiden nya kunder runt om i Finland. I slutet av år 2010 nåddes en milstolpe då
el såldes till 100 000 användningsställen.
5.
1. Chaufför Urho Pukkila körde bolagets
representationsbil på 1930-talet. Garaget i
bakgrunden tjänar samma syfte än i dag
– 80 år senare.
2. År 1975 köptes 8 Volkswagen personbilar för
arbetsledarnas bruk.
3. Arbetarna från 1900-talets början har paus.
4. Information lagrades även förut, trots att man
inte hade några datorer. Tarja Pirttimäki och
Anita Bertlin i arbetstagen.
5. Kontorsmode för damer från år 1975. Från
vänster Doris Varonen, Anita Bertlin, Stina
Kronholm, Hilkka Höglund, Gunnel Söderman,
Maj-Britt Wetterstrand och Eeva West.
nette 1/2012
5
6.
7.
8.
Ett bolag blir tre
Vasa Elektriska delades den 1.1.2005 i tre
bolag. Som Vasa Elektriska Ab:s dotterbolag
avskiljdes Vasa Elnät Ab som ansvarar för elöverföringen och Oy RAVERA Ab som bygger
och underhåller elnätet.
År 2006 togs företagets nya logotyp, designad av grafikern Mervi Turunen, i bruk.
En kort tid av Nette-bredband
I slutet av år 2004 köpte Vasa Elektriska nätoperatören Netsafir Oy:s affärsverksamhet och inledde i början av år 2005 försäljning av snabba
internetuppkopplingar, Nette-bredband. Det
nya verksamhetsområdet övergavs i början av
år 2009, då bredbandsanslutningarna såldes till
Anvia Abp.
Från uppskattad faktura till fjärravläsning
Maire och Yrjö Sainio från Laihela blev de
första privatkunderna som fick fjärravläst elmätare i maj 2008. Övergången till fjärravläsning hade testats med tre pilotmätare i Vasa
ett par år tidigare. En del av Vasa Elektriskas
företagskunder hade haft fjärravläsning redan
sedan slutet av 1990-talet. Samtliga, över
60 000 elmätare inom Vasa Elnäts hade bytts
till fjärravlästa modeller i mitten av år 2010.
Från pappersräkning till e-faktura
Många av Vasa Elektriskas kunder har bytt ut
den traditionella pappersräkningen mot den
miljövänliga e-fakturan. För närvarande sänds
cirka 10 procent av el- och fjärrvärmefakturorna till kunden i elektroniskt format.
6
nette 1/2012
9.
10.
6. ja 7. Efter de tidiga öppna
transformatorerna började man bygga
transformatortorn av trä. Bilder från
Gerby och Dragnäsbäck.
8. Laborant Gunnevi Granlund tar
prov från fjärrvärmevattnet. Provtagning sker fortfarande varje vecka.
9. Personalens skidtävling var ännu
på 1970-talet vårens stora begivenhet. Aino Vanhamäki har tagit täten
från starten i damklassen.
10. Nio kilometer av elnätet är havskabel. Kabeln sänks ned av Mikael
Rautamäki och Curt Fagerlund.
11.
11. Vasa Elektriska hade länge
en egen affär på Kyrkoesplanaden,
som stängdes i början av 1980-talet.
Märta Öhling, Anita Engsbo och
Maj-Britt Nyqvist betjänar kunder
på bilden som är tagen år 1978.
Källor: Vasa Elektriska 1892-1967, red. Sirkka Högström, Vasa 1967.
Energi i 100 år, jubileumsskrift Vasa Elektriska Ab 1892-1992, red. Erkki Malmivaara, Vasa 1992.
Vasa Elektriskas Nette-tidningar 2002-2011.
Text och foto: Ville Perttula
Skribenten studerar kommunikation och befinner
sig för närvarande på en 7 månaders ryggsäcksresa i Asien.
Hälsningar
från Kambodja
Nettes ”utrikeskorrespondent” träffade en
kambodjansk företagare, som berättade om
sitt företag och sin historia i elbranschen.
Den ekonomiska tillväxten har gett hans
företag en bra start och företaget har
redan projekt runt om i Kambodja.
I Kambodjas huvudstad, Phnom Pehn med 1,49
miljoner innevånare syns den ekonomiska tillväxten i form av kontinuerligt byggande och det
ökande antalet västerländska företag. Tillväxten
märks också i det stigande energibehovet.
Kambodja kan inte producera all energi landet behöver, så en del av den köps från Thailand
och Vietnam. Många elkraftverk drivs fortfarande med diesel, men man strävar till att ersätta dem med anläggningar som använder tung
brännolja. Även utbyggnad av vattenkraften är
ett av landets mål.
Sett till inkomstnivån är elpriset ett av världens högsta. För ett vanligt hushåll kostar elen
cirka 800 riel per kilowattimme, det vill säga
cirka 15 cent. Av den orsaken är landets elektrifieringsgrad en av de lägsta i Asien, under
20 procent av hushållen har el. Hushållen utan
el producerar största delen av sin energi med
hjälp av biomassa; ved och träkol.
Ung företagare
Yin Somnang är en 29-årig kambodjansk
elektriker och företagare. Han är gift och har
två barn. Familjen bor i Phnom Penh. På sin
fritid brukar Yin umgås med sina vänner och
enligt egen utsago gillar han att festa. Fem
dagar i veckan läser han engelska vid universitetet på kvällstid.
Sin karriär inledde Yin år 2002 som montör
av luftkonditionering. År 2005 gick han över
till att arbeta för dataföretag IBM, som el- och
byggnadsarbetare. Sina kunskaper som elektriker lärde han sig på IBM:s nya kontorsbygge
i Phnom Penh. Någon formell utbildning på
området har han inte, och det krävs inte heller
av elektriker i Kambodja utan man lär sig yrket
via praktiskt arbete.
– Till en början gjorde jag alla sorters byggnadsarbeten, men intresset för elinstallationer tog mer över under de fem åren på IBM:s
byggnadsplatser. År 2010 startade jag eget
företag, berättar Yin.
Yins företag är specialiserat på installation och underhåll av luftkonditionering och
övervakningskameror samt på elinstallationer
i byggnader. Installationsarbetena utför företaget i huvudsak i kontor, hotell och fabriker.
För närvarande sysselsätts företaget också av
underhåll av bankernas luftkonditionering och
säkerhetsanordningar.
Företaget har vuxit snabbt och idag, drygt ett
år efter starten, har företaget femton anställda.
Ibland behövs ytterligare arbetskraft, även Yin
deltar i installationsarbetet när det behövs.
Tack vare den snabba tillväxten är elektrikeryrket mycket uppskattat i Kambodja. En
elektrikers månadslön är cirka 150 – 380 euro.
Arbetsveckan är sex dagar lång, vilket är normalt i Kambodja. Förutom helgdagar har man
egentligen ingen semester. Yin själv har övergått till fem dagars arbetsvecka.
Besök på byggplatsen
Yins arbetsplatser finns inte enbart i huvudstaden, utan runt om i Kambodja. Arbetena koncentrerar sig dock huvudsakligen till de mest
välutvecklade provinserna, som Siem Riep och
Phnom Penh, där turismen tillför mycket pengar. För tillfället är företaget med i två byggnadsprojekt: ett hotell i provinsen Kampot vid Bokor
berget och ett kontor för oljebolaget Sokimex
i Phnom Penh.
Efter att vi småpratat en stund bjöd Yin
med mig till Sokimex byggplats, där fem av
hans anställda monterar belysning och luftkonditionering. På två veckors tid hade man
fått uppskattningsvis en tredjedel av byggnadsprojektet färdigt. För en finländsk lekman såg
byggnadsplatsen ut som i vilken stad som helst
där hemma: dammigt och stökigt på varje sida
om den stora byggnaden.
nette 1/2012
7
Text Anne Kytölä
Bild Mikko Lehtimäki
Vindkraftverket
i Sundom är
Finlands största
Det vindkraftverk som denna vinter rests i Sundom i Vasa är just nu
Finlands största. Kraftverket, på 3,6 megawatt, producerar ungefär lika
mycket vindel som 600 eluppvärmda egnahemshus förbrukar på ett år.
Tekniken i vindkraftverket i Sundom är en direktdriven permanentmagnetgenerator, det vill säga det behöver varken växellåda eller
kugghjulssats. Den största delen av underhållet sköts från byggnaden
vid tornets fot. Vindkraftverket beräknas producera el i åtminstone
20 år framöver.
8
nette 1/2012
Patrik Holm är verkställande direktör för
Mervento Oy som bygger vindkraftverket,
han tippar att möllan i Sundom får behålla titeln som Finlands största ännu i några år:
– Nästa generations offshore-vindkraftverk
har en effekt på 6 megawatt. Ute i världen är
redan tiotals sådana på gång och det är ingen
omöjlighet att bygga vindmöllor på 10 megawatt. I Finland kommer vi dock inte att bygga
så stora vindkraftverk innan det finns tillräckliga stödsystem, säger Holm.
Möllan sträcker sig till 184 meters höjd
Vinkraftverket har en navhöjd på 125 meter,
men bladspetsarna kommer som högst upp till
184 meters höjd. Vindkraftverkets rotor består
av navet och rotorbladen, och har en diameter
på 118 meter.
Vindkraftverket har tre 57 meter långa rotorblad. De aerodynamiskt utformade rotorbladen består av många delar och trots att de
är tillverkade i glasfiberarmerad epoxi väger
ett blad enorma 16 ton. Maskinrummet – nacellen – väger 250 ton och monterades direkt
på transportlavetten i Lovisa. Nacellen transporterades till Vasa i januari.
Tusentals delar, lokalt arbete
Förutom rotorbladen och fundamentet har
Mervento själv planerat alla vindkraftverkets
viktiga delar. Utifrån sett ser vindmöllan enkel och stilfull ut, men insidan döljer ungefär
45 000 delar.
– I själva verket ännu fler, för den siffran
inkluderar bara de delar vi själva planerat, säger Holm.
Att bygga vindkraftverket har gett mycket
arbete åt finländare. Enligt Holms uppskattningar kommer två tredjedelar av vindturbinens värde från Finland, resten från bland annat Tyskland, Sverige och Schweiz.
Vindkraftverket är också en mycket österbottnisk produkt: generatorn är byggd av
The Switch, transformatorn av ABB och frekvensomvandlarna av Vacon. Nacellens stålkonstruktion och plastskal kommer från Malax.
– Dessutom har vi en stor mängd underleverantörer i landskapet som står för stålkonstruktioner och maskinbearbetning, tillägger
Holm.
Tillverknings- och byggnadsskedet har
stått för sysselsättning som motsvarar cirka
12 årsverken. För att transportera nacellen
blev man till exempel tvungen att bygga en
ny kaj i Kronvik hamn, och för arbetsplatsen
och servicevägen har 1 000 kubikmeter sten
krossats till grus.
– Vårt mål är att nån gång i framtiden
tillverka hundratals vindkraftverk per år och
därmed sysselsätta tusentals människor, hela
nätverket inräknat, säger Holm.
Vindkraftverket i Sundom är designat att
fungera när det blåser 4 – 25 m/s. Vid hårdare
vind stannar det automatiskt.
Senare i vår kommer man på vindkraftverkets webbplats (www.wasawind.com) att
kunna följa med en webbkamera som är placerad på toppen av vindmöllan. Tjänsten visar
också vilket väder som råder i Vasa.
Hur fungerar ett vindkraftverk?
Vindkraftverkets huvudsakliga delar är en av nav och vingar bestående rotor, maskinrum med bland annat generator samt torn och fundament. Vindkraften härstammar från solen. Vinden omvandlas först till rotationsenergi, när vinden sätter
fart på möllans rotorblad, som i sin tur driver generatorn. I generatorn omvandlas
rotationsenergin till elenergi.
Största delen av de vindkraftverk som finns i Finland har tre rotorblad, horisontell
axel och en rotor som vänder sig med vinden riktning.
Första vindkraftverket
byggdes av skotsk professor
Vindens kraft kunde tas tillvara redan före början av vår tideräkning, bland annat
för att mala spannmål och för att bevattna åkrar, men det första elproducerande
vindkraftverket byggdes först i slutet av 1800-talet. Den skotske professorn
James Blyth byggde i juli 1887 världens första elproducerande vindkraftverk
i sin trädgård i byn Marykirk. Blyth använde strömmen från den tio meter
höga konstruktionen till att lysa upp sin sommarstuga med ellampor.
Ett halvår senare, på vintern 1888, byggde den amerikanske ingenjören Charles F. Brush helt ovetande om Blyths vindkraftverk en egen
vindmölla i Cleveland. Brushs vindkraftverk var hela 18 meter högt
och dess rotor var 17 meter i diameter. Rotorn bestod av 144, cirka
8,5 meter långa blad av cederträ.
Trots att generatorns elproduktion var endast 12 kW, fungerade Brushs vindkraftverk oavbrutet i 20 år och producerade
el för cirka hundra glödlampor och för ett flertal elmotorer
i Brushs verkstad.
En effektivare, snabbare roterande turbin utvecklades
år 1891 av dansken Poul la Cour.
Källa: Wikipedia
Amerikanen Charles Brushs vindkraftverk var dryga
18 meter högt. Bladen på vindkraftverket i Sundom
når som högst 184 meter.
nette 1/2012
9
Text: Hannu Rintala
och Anne Kytölä
Foto: Petri Uutela
Bland snö,
is och norrsken
Snöbyn in Lainio, Snow Village, finns cirka 22 kilometer från Kittilä kyrkby,
i riktning mot Ylläs. Allting i byn är byggt av snö och is.
10
nette 1/2012
Vintersäsongen 2011-2012 kan Snow Village
erbjuda restaurang, kapell och hotell med 25
rum och 8 sviter. Möblerna och konstverken,
till och med dricksglasen i restaurangen, är av
is. Inne i hotellet är temperaturen 2-5 minusgrader, oavsett vad utomhustemperaturen är.
Byggandet av snöbyn i Lainio kom den här
vintern igång tre veckor för sent på grund av
den rekordvarma hösten. Byn kunden ändå
öppna enligt tidtabellen den 10 december och
är öppen varje dag klockan 10 – 22 fram till
bruari är nästan alla rum bokade. Gäster från
Frankrike, Holland och Schweiz ska övernatta
på hotellet. De blir utrustade med en sovsäck
för arktiska förhållanden som klarar 30 graders
kyla och dessutom en innersovsäck i fleecetyg.
Natten tillbringas på vanliga madrasser,
omgivna av is. Duschar och wc:n finns i en
skild, uppvärmd byggnad där det även finns
några färdigbäddade sängar ifall någon gäst
vill byta till ett vanligt rum mitt i natten.
ten i snöhotellet innan vi påbörjar hemresan,
berättar det glada paret.
Vad fick er att välja ett kallt Lappland i
februari som resmål?
– Förra sommaren var vi på en båtresa till
Svalbard och funderade medan vi beundrade
midnattssolen över hur det kan tänkas se ut i
Lappland mitt i vintern. Kölden har varit hård
men landskapen vackra som på vykort. Na-
Det Schweiziska paret Linggi, arkitekten Margrit och byggnadsingenjören Karl, har anlänt till snöbyn
mitten av april. Snow Village har årligen cirka
50 000 besökare.
Förra vintersäsongen övernattade cirka 2 000
personer i hotellet och enligt verkställande direktör Rami Kurtakko ökar antalet varje år.
– Första året hade vi bara en övernattande
gäst och det var dessutom min bror, skrattar
Kurtakko. Hans bortgångne far, Keijo Kurtakko, grundade Ylläs Safarit Oy år 1991 och
utvecklade märkbart turismen kring Ylläsjärvi.
Rami Kurtakko fortsätter sin fars arbete tillsammans med bröderna Tomi och Tuomas.
Flest nattgäster från utlandet
Den största delen, cirka 95 procent, av de
som övernattar i Snow Village kommer från
utlandet.
– Vi har haft gäster från tiotals länder, de
mest långväga från Australien och USA, säger
försäljningschef Heini Korvenkangas. Flest
besökare kommer det från Mellaneuropa, för
där finns ett flertal researrangörer vars program inkluderar besök i Snow Village.
När Nette besöker snöbyn i början av fe-
– Väldigt få byter rum, under fem procent,
uppskattar Korvenkangas.
Den som sovit hela natten i en säng omgiven av is belönas på morgonen med varm
saft och ett diplom för natten på snöhotellet.
Bröllop i iskapellet
Korvenkangas berättar att det hålls många
bröllop på snöhotellet. Varje vinter viger sig
cirka 60 par i kapellet. Borgerliga vigslar förrättas av magistratens notarius publicus.
– Om brudparet inte har några bröllopsgäster fungerar personalen som vittnen, säger
Korvenkangas.
Spännande natt i snöbyn
Det Schweiziska paret Linggi, arkitekten
Margrit och byggnadsingenjören Karl, har
anlänt till snöbyn från staden Küssnach i mellersta Schweiz. De är på en åtta dagar lång
Lapplandsresa.
– Vi körde hyrbil till Kiruna och till Harstad
på norska sidan och tog sedan postbåten till
Kirkenes. Därifrån kom vi tillbaka till Kittilä
och spenderar nu den sista, spännande nat-
turen är alldeles underbar och som pricken
över i:et såg vi ett fantastiskt norrsken. Det
var förmodligen det bästa vi någonsin sett på
våra resor.
Var resan värd sitt pris?
– Resan kostade totalt 6 000 franc, det vill
säga cirka 5 000 euro. Det var den här upplevelsen definitivt värd, intygar Margrit och Karl
Linggi.
Snöbyn i Lainio byggs varje år upp av cirka 30 arbetare.
Det är ett mycket internationellt gäng, till exempel en
del av isskulptörerna kommer från Kina, från staden
Harbin som är känd för sin isskulpturtävling. Till skulpturerna används ungefär 150 000 kilo is.
nette 1/2012
11
Stormskadorna
reparerades ännu i februari
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Nette följde linjemontörernas arbete i Kristinestad
12
nette 1/2012
Ulf Rosendal planerade att bli sjöman, men
hans bror som arbetade till sjöss rådde honom
att utbilda sig till elektriker.
Julens stormar fällde tusentals träd i Kristinestadstrakten.
Arbete med att reparera ellinjerna pågick fortfarande i februari,
trots att montörerna i början arbetade 23 timmar i dygnet.
Arbetsledare Martin Smith vid Vasa Elektriskas dotterbolag RAVERA Ab:s verksamhetsställe i Kristinestad gissar att ytterligare fel
kommer att uppdagas under vårens gång, när
folk åker ut till sina sommarstugor.
Enligt Smith och linjemontörerna Ulf Rosendal och Philip Norrvik har ingen storm
tidigare orsakat lika stora skador i nejden. RAVERA ansvarar för utbyggnad och underhåll av
elnätet i området.
– På annandag jul klockan 7 slocknade på
en gång ett stort område: Kristinestad, Kaskö,
Närpes, Storå, Enskär och Östermark, räknar
Smith upp.
Som värst en vecka utan el
Även mobiltelefonerna slutade fungera när basstationerna blev utan el. Den största delen av
områdets innevånare fick tillbaka elen inom ett
dygn. Längst, cirka en vecka, var man utan el i
ett avlägset hus i byn Härkmeri.
Tusentals träd hade fallit och reparationsarbetet försvårades ytterligare av den stränga
kölden.
– Manskapet har ingen köldgräns, men materielen och grävmaskinernas hydraulik får det
svårt i över 20 graders kyla, säger Rosendal.
Han påminner sig ha arbetat i 34 graders kyla
en gång 1987.
Philip Norrviks arbetsskift på annandagen
blev, på grund av stormen, 23 timmar långt.
– Vi drack kaffe för att hålla igång, minns
Norrvik. Även de övriga sju montörerna vid
RAVERAs verksamhetsställe hade det tufft. De
arbetade utan lediga dagar långt in i januari.
– Jag var den enda som inte var i arbete på
nyårsafton, berättar Rosendal. Han fick ledigt
eftersom han uppträdde i nyårsrevyn Citta
fast, i inte mindre än sex olika roller.
Grannarna tar hand om varandra
Stormskadornas omfattning ledde till överbelastning av Fortums feljour, så Kristinestadsborna ringde direkt till de bekanta linjemontörerna i stället. Få uttryckte ilska, för de som
bor på landet är mer vana med naturkrafterna
än stadsbor.
Någon hade redan varit ute med sin snöskoter för att kartlägga var träd hade fallit och
lovade guida montörerna till platsen. Många
oroade sig även å bekantas vägnar och ville
säkerställa att elen reparerades även vid icke
ortsbors sommarstugor.
– Rätt många är redan förberedda på längre
elavbrott och har skaffat elaggregat, säger Rosendal. Reservkraft är desto viktigare ju längre
från centrum man bor och alldeles oumbärlig
om man behöver el för sitt uppehälle.
RAVERAs montörer har tillräckligt att stå i
med: i Kristinestadstrakten finns 1 200 kilometer luftburna ledningar, det vill säga lika långt
som hela Finland. Förutom fel i mellanspänningsnätet reparerades även fel i det 240 volts
lågspänningsnät som hushållen är anslutna till.
– Det värsta var att så fort vi reparerat ett
fel då föll snart ett nytt träd över samma linje,
berättar Rosendal.
Philip Norrvik sommararbetade och praktiserade hos RAVERA redan innan han
blev färdig från Vasa yrkesinstitut år 2009.
Rör aldrig ett träd som fallit över elledningen och
försök inte flytta det. Meddela ditt elbolag och lämna
det livsfarliga arbetet till fackmännen. Linjemontörerna arbetar under svåra och farliga förhållanden.
Säkerheten upprätthålls med hjälp av bra utrustning
och egen och arbetskamraternas yrkeskompetens
samt att man strikt håller sig till säkerhetsföreskrifterna.
Självständigt och roligt utomhusarbete
Trots att julen var en tuff tid, beskriver Rosendal och Norrvik sitt arbete som det bästa
i världen. De lockas inte av bekväma inomhusjobb – Rosendal har sju års erfarenhet av
sådant arbete. Att jobba ute i friska luften är
fritt och självständigt.
– Här får man använda sitt sunda bondförnuft och man har inte ständigt någon mästare
bakom ryggen.
Negativa sidor med en linjemontörs arbete
har Rosendal svårt att hitta.
– Kanske de mörka höstdagarna då regnet
vräker ner hela dagen, föreslår Norrvik och
Rosendal håller med.
– De dagarna är lätträknade, men brukar
för all del kännas långa, funderar männen.
nette 1/2012
13
TESTI
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Produktbilderna är från tillverkarna och importörerna
Mixrar i test
Nina Saarela, Kent Sandvik och
Lotta Rantala använde mixrarna
bland annat till att krossa is.
14
nette 1/2012
En mixer är enkel att använda och man tillreder snabbt
exempelvis milkshake, puré, barnmat, plättsmet och
krossad is.
Nina Saarela, teknisk assistent från Vasa Elektriskas fjärrvärmeenhet, assistent Lotta Rantala från ekonomitjänsten och kundrådgivare
Kent Sandvik testade i ett par veckors tid tre
olika mixrar.
Kent, som inte hade någon erfarenhet av
mixrar sedan tidigare, fick testa mixern OBH
Nordica Chilli 6665. Nina kockade med Braun
Multiquick 5 och Lotta med mixern Sambucus
från S-gruppens eget hushållsmaskinsmärke,
Hugin.
Dessutom ordnade vi ett gemensamt testtillfälle där vi mätte apparaternas ljudnivå och
sladdlängd, samt krossade is och lagade milkshake med memma.
Ett nyttigare liv
Mixrarna lyckades göra vår testgrupp intresserad av nyttigare matvanor. Alla deltagare började konsumera mer frukt och bär och Lotta provade flera råkostrecept hon hittade på internet.
– I butiken började man att se på frukter
och bär med nya ögon, konstaterar Kent.
– Jag blev speciellt förtjust i en milkshake
gjord med apelsin och dadlar. Det är inte klokt
vad den var god, berättar Lotta.
Rengöringen kunde vara lättare
Mixern är enligt Nina, Lotta och Kent en enkel
apparat som är lätt att använda. Lotta hade till
en början förvisso en del problem med Hugin,
eftersom kannan måste placeras i exakt rätt
läge för att apparaten ska starta. De små pilarna på kannan och motordelen måste peka
mot varandra.
– Något sådant stod inte i bruksanvisningen och först trodde jag att det var något fel
på apparaten.
Användarna är i huvudsak nöjda med mixrarna. Maskinerna kändes effektiva och med
deras hjälp gick det kvickt att tillreda olika maträtter. Det besvärligaste och mest arbetsamma
momentet var att rengöra apparaten efter varje
användning.
Brauns och Hugins löstagbara delar kan diskas i maskin, men OBH Nordicas bruksanvisning förbjuder maskindisk.
Lotta tycker att Hugins knivdel var svår
att få loss och att apparaten hade många små
skrymslen som var svåra att rengöra.
Nina anser att Braun var lätt att rengöra.
Hon prövade den lätta rengöring, som rekommenderas i bruksanvisningen, där man efter
varje användning fyller kannan med vatten
och startar apparaten i pulsläget.
– Jag utförde inte någon grundligare rengöring en enda gång, eftersom jag främst gjorde
milkshake och kannan blev helt ren på det här
viset också, avslöjar Nina.
Memma, vaniljglass och
mjölk blir till en delikat
memmamilkshake. Nina
Saarela tillreder milkshaken
med Brauns mixer.
med en vit apparat, i Lottas med en svart. Apparaten säljs även i vitt utförande.
Kent berömmer OBH Nordicas välfungerande design och delarnas kvalitet:
– Apparatens gummi- och plastdelar är välplanerade. Materialet är böjligt, så det är säkert
ganska hållbart. Delarnas passform är också bra.
Kring apparaternas och kannornas storlek
går åsikterna isär. Testarna tycker att apparaten borde vara förhållandevis kompakt, så att
den inte tar upp för mycket utrymme på arbetsbänken. Nina tycker att exempelvis Braun
är för stor.
Lotta konstaterade att Hugins 1,5 liter stora
glaskanna inte fick plats i hennes kylskåp. Å andra sidan är det lättare att blanda ingredienser
i en stor kanna.
Hugins design mest tilltalande
Enligt testarna är Hugin till sin utformning den
snyggaste mixern. Men stålfärgen tilltalade inte
damerna. I Ninas kök skulle det passa bättre
nette 1/2012
15
Kannan sätts enkelt på plats.
OBH Nordicas delar har bra passform.
Krossningen effektiv i överkant
Där hemma krossade testarna nötter med mixrarna och Nina krossade även pumpafrön. Apparaterna visade sig effektiva i överkant, för
resultatet blev mjöl. Även vid krossning av is
gällde det att vara påpasslig så att det inte blev
issörja.
Ljudnivån mättes i höjd med testarens öron,
samtidigt som is krossades. Högst ljudnivå hade
Braun, med 81 decibel. OBH Nordicas ljudnivå
uppmättes till 79 och Hugins till 75 decibel.
Lotta Rantala tycker att memmamilkshaken är överraskande god.
Memm
a-milk
Sätt all
a in
till en m gredienser i m
ilkshake
ix
. Avnju ern och bland
t genas
a
Källa: K
t kall.
ymppiMa
ukkaat
Hugin Sambucus KJ-1201B
•
•
•
•
•
•
•
•
16
shake
150 g v
an
250 g m iljglass
em
3,5 dl m ma
jölk
12 hastigheter, Puls- och iskrossningsfunktioner
1,5 liters glaskanna
Färg stål, finns även som vit
Effekt 600 W
Garanti 3 år
Sladdens längd 108 cm
Ljudnivå 75 dB
Pris 49,95 €, Prisma i Vasa
Oy
OBH Nordica Chilli 6665
•
•
•
•
•
•
•
•
2 hastigheter, pulsfunktion
0,8 liters glaskanna
Färg röd
Effekt 300 W
Garanti 2 år
Sladdens längd 80 cm
Ljudnivå 79 dB
Pris 49,50 €, Citymarket Stenhaga i Vasa
Plus:
• Effektiv
• En hejare på milkshake
• Bra pris/kvalitet förhållande
Plus:
• Bra knivmekanism
• Ser bra ut och gör vad den lovar
• Kort och tydlig bruksanvisning
Minus:
• Svår att rengöra; svårt att få loss knivdelen
• Kannan får inte plats i kylskåpet
Minus:
• Får ej diskas i maskin
• Kort sladd
nette 1/2012
Braun Multiquick 5 4184, MX 2050 Black
• 5 hastigheter och pulsfunktion
• 1,75 liters glaskanna, locket försett med kork
med inbyggt 30–60 ml mått
• Färg svart
• Effekt 525 W
• Garanti 2 år
• Sladdens längd 90 cm
• Ljudnivå 81 dB
• Pris 99 €, Gigantti i Vasa
Plus:
• Effektiv och stilig
• Lätt att portionera ur kannan, utan klott
• Lätt att rengöra
Minus:
• Ganska stor apparat
• Tung glaskanna, speciellt när den är full
<-- År 2007 följde Nette installationen av
en luftvärmepump i ett frontmannahus.
Chefredaktör Hannu Rintala luktar på filtret.
ermark, Bötom och Storå. På baksidan av dessa
tidningar finns reklam för elförsäljningen. Den
hittills största upplagan (188 000 exemplar)
trycktes av Nette 1/2011, som gick ut till alla
hushåll i Esbo.
Tidningen görs i finsk- och svenskspråkig
version och kunden får välja det språk han eller hon vill ha. Nette publiceras även på Vasa
Elektriskas webbplats.
nette
redan tio år
I slutet av år 2006 gjordes en artikel
om att förbereda sig för elavbrott.
Kalkonuppfödare Nils-Erik Ström
förklarar för Anne Kytölä varför ett
elaggregat är oumbärligt på
en djurfarm.
Hannu Linna blev verkställande direktör för Vasa Elektriska i augusti 2001.
Den nya vd:n ville att elbolaget skulle ha en egen tidning. Vasa Elektriska hade
då några egna sidor i tidningen Elbladet. Planeringen av den nya tidningen
inleddes genast på hösten.
För att få ett namn på tidningen hölls en namntävling bland personalen. Det kom in 55 förslag, varav Hannu Linna valde ut de nio namn
han tyckte var bäst. Alternativ till namnet Nette
var Aaro, Aurora, Elegia, Ella, Elmo, Giga, Ionix
och Light.
Ungdomlig och feminin
Efter många turer – bland annat testades namnen via ett frågeformulär i Vasa universitets regi –
beslöt man sig för försäljningsreskontraansvarige
Gunborg Österblads förslag. Ett alternativ man
övervägde var varianten Netten, men Österblads
ursprungliga förslag ansågs till sist vara bäst.
Namnet Nette gav positiva associationer till
kunskap om elnät och det uppfattades dessutom som ungdomligt, feminint och var grafiskt
tilltalande. Nackdelar med namnet ansågs vara
att det inte gör sig så bra på finska och att det
inte genast säger att det handlar om Vasa Elektriskas kundtidning. Namnet Nette bedömdes
dock väl beskriva Vasa Elektriskas el- och fjärrvärmekunnande.
Första numret av Nette utkom på våren 2002,
i samband med Vasa Elektriskas 110-årsjubileum.
Personalen delaktig
Vasa Elektriskas personal deltar entusiastiskt i
tidningsproduktionen. Till exempel har Nette
skrivit om många av koncernens anställdas arbetsdag och upplyst läsarna om vad som krävs
för att hushållen ska få värme och el. Även
Nette-testernas testgrupper utgörs oftast av
Vasa Elektriskas personal.
Riklig läsarrespons
Varje års första nummer har innehållit en återkommande läsarundersökning. Redaktionen
har fått rejält med ros, en del ris och många
fina artikelidéer som har förverkligats i mån av
möjlighet. Läsarna har tyckt speciellt mycket
om Nettes tester, korsord och artikelserien om
tillåtna elarbeten.
Tidningens chefredaktör är Vasa Elektriskas
marknadskommunikationschef Hannu Rintala. Redaktören Anne Kytölä och fotografen
Mikko Lehtimäki har varit med och gjort tidningen ända sen starten, men bland skribenterna
har även funnits Mikko Ollikainen, Seija Hakola och chefredaktör Hannu Rintala. Bilder
till tidningen tas även av Hannu Rintala, Katja
Lösönen och ett flertal andra frilansfotografer
runt om i Finland.
Tidningens grafiska design har planerats av
grafisk formgivare Anne Vuorela från reklambyrån Bock’s Office, hon ansvarar fortfarande
för layouten. Oy Kustmedia Ab levererar den
svenska versionen av de finska texterna. Korsorden görs av Sanaris Oy.
Det var en ovanligt vindstilla dag, då Nette besökte
Ajos vindkraftspark i Kemi. Fotograf Mikko Lehtimäki
blev tvungen att ta hjälp av en fläkt.
Över 100 000 exemplar
Genast från starten har tidningen utkommit
fyra gånger om året. De första två åren var
tidningen 16- sidig, därefter 20-sidig. Upplagan har vuxit från drygt 40 000 exemplar vid
starten till över 100 000 exemplar, i takt med
Vasa Elektriskas växande kundkrets.
Nette är ett viktigt kommunikationsmedel
för Vasa Elektriskas elförsäljning. Det här numret, Nette 1/2012, delas ut till samtliga hushåll i
Kittilä, Kolari, Kristinestad, Kaskö, Närpes, Östnette 1/2012
17
I KO RT H E T
Vasa Elektriska
år 2011
År 2011 sjönk elförsäljningen och utgjorde
1 754 GWh mot 1 873 GWh år 2010. I slutet
av året levererades elenergi till 109 960 anslutningar. I början av 2011 inleddes elproduktionen i vindkraftsparken i Torneå. Vindkraftverken har fungerat bra.
Värmebehovet för 2011 var 5 % lägre än
ett normalår och 16 % lägre än år 2010. Den
högsta fjärrvärmeförbrukningen under ett
dygn uppmättes den 15 februari då medeleffekten var 225 MW. Den högsta förbrukningstoppen 267 MW under en timme inträffade
samma dag kl. 9−10. Fjärrvärmeförsäljningen
uppgick till 617 GWh. Fjärrvärmens andel i
samproduktionen av el och värme var 93 %.
Den totala elförbrukningen inom Vasa
Elnät Ab:s distributionsområde (Vasa, Korsholm, Vörå, Laihela, Malax och Korsnäs) var
sammanlagt 952 GWh och sjönk således med
6,0 % jämfört med föregående år. Den högsta
elförbrukningen uppmättes även 15.2.2011
kl. 9−10, varvid elförbrukningen under en
timme var 218 MW. År 2011 hade alla Vasa Elnäts kunder fjärravlästa mätare och elfaktureringen baserade sig på den verkliga förbrukningen. Totalt byggdes 487 (440 år 2010) nya
elanslutningar. Under året färdigställdes en
ny 110/20 kV elstation i Sundom i Vasa.
RAVERAs verksamhet expanderade inom
geografiskt samma område som tidigare. Förutom i Vasa har RAVERA en filial i Kurikka och
Kristinestad.
18
nette 1/2012
När installationerna är klara behöver kunderna inte längre manuellt meddela fjärrvärmemätarställningen
till Vasa Elektriska. Avläsningsterminalen skickar uppgifterna automatiskt och trådlöst.
Fjärrvärmemätarna blir fjärravlästa
Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeenhet går över
till ett automatiskt system för mätaravläsning.
Installationerna har pågått områdesvis sedan
i februari. För installationerna svarar RAVERA
Ab:s cirka tio personer stora team.
Projektansvarige driftchef Mika Malassu
bedömer att de nya apparaterna är installerade hos kunderna senast i augusti-september.
Totalt är det cirka 2 900 apparater som ska
installeras.
Montören kopplar fjärrvärmemätaren till en
avläsningsterminal som automatiskt skickar informationen via trådlös 2g/3g-uppkoppling till
Vasa Elektriskas avläsningssystem. Uppgifterna
vidarebefordras till faktureringssystemet och en
räkning skickas till kunden.
– När avläsningssystemet är installerat
behöver kunden inte längre skicka in mätarställningen till Vasa Elektriska, säger Malassu.
I fortsättningen motsvarar avläsningen dessutom alltid exakt en kalendermånad.
Uppgifterna i det automatiska avläsningssystemet ger fjärrvärmeenheten information
om hur fjärrvärmenätet fungerar. Dessa uppgifter underlättar planering, underhåll och drift
av nätet.
Montören meddelar sin ankomst
Installationen av avläsningsapparaten förutsätter inga åtgärder från fjärrvärmekunden.
Kunden meddelas på förhand om tidpunkten
för installationen. Tiden kan bytas, i fall den
angivna tidpunkten inte är lämplig.
Vid den överenskomna tidpunkten kommer montören för att installera avläsningsterminalen och efter installationen får kunden
ett meddelande om när mätarställningen inte
längre behöver rapporteras.
Utnämningar
Karvala Juha-Matti
från Vasa har utnämnts
till projektingenjör
på fjärrvärmeenheten.
Tony Bäck
från Korsholm har
utnämnts till vikarie
för terrängplaneraren
på Vasa Elnät Ab.
K orsord
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar före 30.12.2011 Bland korsordlösarna lottas
under adressen:
2 st inom/utomhustermo”NetteKorsord”
metrar med klocka.
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Vinnare av föregående Nette-korsord:
Christine Börg, Vasa
Gösta Mattas, Jungsund
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 1/2012
19
Läsartävling
Vi behöver din åsikt!
Vad tyckte du om följande artiklar?
TillfredsHar inte läst ställande
Vasa Elektriska Ab
Bra
Utmärkt
betalar portot
Ledaren..............................................................................
Energi i 120 år....................................................................
Hälsningar från Kambodja..................................................
Vindkraftverket i Sundom är Finlands största.....................
Bland snö, is och norrsken..................................................
VASA ELEKTRISKA AB
Kod 5005432
00003 Svarförsändelse
Stormskadorna reparerades ännu i februari .......................
Mixrar i test........................................................................
Nette redan 10 år...............................................................
Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen?
Tillfredsställande
Bra
Utmärkt
Hur aktivt läser du Nette-tidningen?
Jag läser
Jag bläddrar
nästan allting
bara
Jag läser
inte alls
Hurdana artiklar skulle du vara intresserad av att läsa i följande Nette-tidningen?
Vinn en
spasemester!
Fyll i enkäten före 16.4.2012 och
vinn ett veckoslut på ett valbart
inhemskt spa! Bland alla som fyllt
i enkäten lottar vi ut ett spaveckoslut (lö-sö) för hela familjen
(2 vuxna och 1–3 barn). Vinnaren
meddelas personligen.
Ris och ros:
Svararens kön
man
kvinna
Svararens ålder
under 20
41-50
21-30
51-60
31-40
över 60
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Du kan posta Nette-korsordet och Läsartävlingen i samma kuvert. Klipp ut sidan och sänd den till oss.