www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Hur väl lyckas integration i din
kommun?
- En ”rating” efter hänsyn till kommuners olika
förutsättningar
Kontakt: Stefan Fölster
Chef för Reforminstitutet
[email protected]
www.reforminstitutet.se
1
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Sammanfattning
Invandring är en av vår tids mest omdiskuterade samhällsföreteelser. Debatten
kretsar i hög grad kring att sysselsättningsgraden bland invandrade är lägre än
bland inrikesfödda. Många människor, kommuner och myndigheter är djupt
engagerade i insatser för att underlätta invandrades väg till arbete. Ändå finns
förvånansvärt lite systematisk kunskap om vilka insatser som fungerar och vilka
som inte gör det. Få insatser utvärderas på ett tillförlitligt sätt, vilket gör att det
idag är i stort sett omöjligt för en kommun att lära sig av framgångsrika
tillvägagångssätt i andra kommuner.
Reforminstitutet presenterar i detta papper ett ratingsystem som visar hur väl
invandrade personer från länder utanför EU/EFTA lyckas komma i arbete i en
kommun. Hänsyn har tagits till kommunens och de invandrades
grundförutsättningar, exempelvis arbetsmarknadsläget på orten och hur många
invandrade som finns samt vilken utbildningsnivå och ålderssammansättning de
invandrade har.
Metoden för denna rating följer ett arbetssätt som Arbetsmarknadsdepartementet i Australien använt för att utvärdera olika utförare av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder1, med skillnaden att den här i stället tillämpats
på kommuner. Sveriges kommuner rankats enligt ett system med tre stjärnor:
- En stjärna om sysselsättning bland invandrade utanför EU /EFTA avviker
negativt mer än 3 procentenheter i sysselsättningsgrad från väntevärdet
utifrån kommunens och de invandrades förutsättningar
- Två stjärnor om utfallet ligger plus/minus tre procent från väntevärdet.
- Tre stjärnor om det ligger mer än tre procent över väntevärdet
Den outnyttjade arbetskraftspotentialen i Sverige bland invandrade från länder
1 Arbetsförmedlingen har också ganska nyligen börjat använda en likartad metod för rating av 2
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
utanför EU/EFTA ligger på 230 000 personer.2
Resultatet av vår rankning visar på övergripande nivå att 56 000 fler invandrade
från länder utanför EU/EFTA skulle kunna ha ett arbete om alla kommuner
lyckades lika väl som de kommuner som rankats högst, alltså får tre stjärnor.
Därtill skulle också bättre förutsättningar hjälpa:
Sysselsättning: Ungefär 50 000 fler invandrade skulle beräknas ha ett arbete om
sysselsättningen bland de infödda i kommunen var lika hög som den i Schweiz
(som har högst sysselsättningsgrad i Europa).
Utbildning: Om kommuner lyckades öka utbildningsgraden bland invandrade
som ursprungligen kommer från länder utanför EU/EFTA till samma nivå som
bland inrikesfödda, beräknas det öka sysselsättningen med ungefär 50 000
invandrare.
Många kommuner satsar idag på egna arbetsmarknadsinsatser, bredvid det som
görs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Det kan till exempel handla om
anställningar med lönebidrag, där kommunen själv står för en del av
arbetskraftskostnaden, men också kostnader för ”jobbtorg” och liknande
aktiviteter. Hur god rating en kommun uppnår visar sig emellertid inte
påverkas alls av utgifterna för kommunala arbetsmarknadsinsatser. Det finns
inte heller något geografiskt eller partipolitiskt mönster, med ett undantag. Där
extrempartierna (SD och V) har mindre stöd lyckas däremot integrationen
bättre.
I huvudsak bör tolkningen av en kommuns rating vara att arbetssättet med att få
invandrade i jobb skiljer sig åt mellan kommunerna. Det kan vara skillnader i de
2 Om man jämför sysselsättningsgraden bland invandrare 20-‐64 år från länder utanför EU/EFTA med sysselsättningsgraden för totalbefolkningen i Schweiz, vilket ger ett slags teoretiskt möjligt maxvärde. 3
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
kommunala arbetsmarknadsprogrammen, i hur den lokala arbetsförmedlingen
arbetar samt hur olika attityder och initiativ från kommunens invånare och
företag agerar. Hur lokala arbetsgivare förhåller sig till invandrade spelar
rimligtvis en roll. En låg rating ger därför anledning att granska
integrationsinsatser i en kommun i mer detalj för att se vad som kan förbättras.
Inledning
Hur väl integration av invandrare lyckas har stor betydelse för samhällsutvecklingen i
Sverige. Bland invandrade är det i synnerhet olika grupper av utrikesfödda från länder
utanför EU/EFTA som har lägre sysselsättningsgrad, och därför är denna grupp i fokus
här. De är totalt 920 000 personer, med en sysselsättningsgrad i åldern 20-64 på i snitt
54 procent. Bland inrikes födda i samma åldersgrupp var 82 procent förvärvsarbetande
år 2012.
Arbetsförmedlingen får ofta kritik för sina insatser för nyanlända, men dignar också
under en sällan skådad centralstyrning, där nuvarande och tidigare regeringar till
exempel i detalj bestämt vilka 17 olika anställningsstöd som skall finnas och hur
arbetet skall gå till. Det är omöjligt att överblicka, och ingen vet vilka åtgärder som
fungerar bättre än andra. Enligt olika undersökningar av arbetsmarknadsåtgärder från
IFAU är de sammanlagda effekterna klena.3
I frustration satsar många kommuner allt mer på olika egna arbetsmarknadsåtgärder,
ibland finansierade av Arbetsförmedlingen. I vissa fall går de ut på att snabbt hjälpa
arbetslösa att kvalificera sig för a-kassan, men i andra fall ser verksamheten mycket
innovativ och framgångsrik ut. Goda exempel är Jobbtorgen i Stockholm, eller Solnas
insatser där 76 procent av deltagarna går vidare till arbete, till synes hjälpta av intensiv
3 Forslund och Vikström (2011). 4
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
coaching och bra företagsklimat. Nacka hävdar också goda resultat tack vare sin
modell där de kommunala arbetsmarknadsinsatserna omfattas av ett valfrihetssystem
som innebär att det finns konkurrens mellan ett stort antal privata anordnare som kan
hjälpa invånarna till jobb.
Problemet är emellertid att ingen idag kan bevisa vad som faktiskt fungerar.
Misslyckade projekt kan rulla på, samtidigt som framgångsrika projekt inte sprids
vidare. Då och då görs en utvärdering där man försöker finna resultat för en samling
av initiativ. IFAU har till exempel försökt sig på en intressant statistisk utvärdering av
jobbcoaching.4 Resultaten antyder visserligen att jobbcoaching är effektivare för
utomeuropeisk födda kvinnor än för välutbildade män. Men studien lider också av det
inte är ett riktigt kontrollerat experiment och att den inte mäter i vilken mån de som får
jobb får det på bekostnad av andra. I forskningslitteraturen har man visat att statistiska
analyser ofta inte kan replikerar resultaten av riktiga kontrollerade fältexperiment.
I Frankrike har en serie ambitiöst upplagda experiment genomförts där arbetslösa
slumpmässigt har valts ut och erbjudits olika coachningstjänster.5 Dessutom har även
coachningstjänster varierats mellan olika städer. Sammantaget har man fått fram en
vetenskapligt baserad jämförelsemöjlighet.
I Sverige har Arbetsförmedlingen under de senaste åren börjat beräkna effektiviteten
hos jobbcoacher genom att tillämpa en metod som Arbetsmarknadsdepartementet i
Australien har använt i många år. En liknande metod tillämpas i detta papper för de
samlade integrationsinsatserna i en kommun.
Analys
Utgångspunkten är att göra en prognos över sysselsättningsgraden bland utrikesfödda
utanför EU/EFTA i Sverige utifrån relevanta och empiriskt signifikanta
4 Liljeberg, Martinson och Thelander (2012). 5 Crépon m.fl. (2013). 5
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
förutsättningar. En central förutsättning är att ta hänsyn till hur ekonomin och
arbetsmarknadsläget ser ut i stort. Detta fångas här via den totala sysselsättningsgraden
eller förvärvsintensiteten för samtliga i åldern 20-64 i kommunen. Att den kontrolleras
för den totala sysselsättningsgrad innebär också att kommunala insatser som ökar
sysselsättningen i stort, och som kommunen själv kan påverka – t.ex. förbättringar av
företagsklimatet – inte räknas med i ratingen. Via olika statistiska analyser har vi fått
fram att vad som därutöver har betydelse för sysselsättningsgraden, och som
kommunen inte själv kan påverka, är medelåldern, andelen utrikesfödda utanför
EU/EFTA och hur många år dessa har gått i skolan. Flera andra tänkbara faktorer har
lämnats bort eftersom de inte bidragit med ett signifikant förklaringsvärde utöver vad
de faktorer som är med fångar.
En modell skattas enligt följand𝑒:
𝑆𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠 𝑓ö𝑑𝑑𝑎 𝑢𝑡𝑎𝑛𝑓ö𝑟 𝐸𝑈/𝐸𝐹𝑇𝐴
= 𝛼 + 𝛽! ×𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠 𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑢𝑡𝑎𝑛𝑓ö𝑟 𝐸𝑈/𝐸𝐹𝑇𝐴 +
𝛽! ×𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙å𝑙𝑑𝑒𝑟 𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠 𝑓ö𝑑𝑑𝑎 + 𝛽! ×𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑆𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 + 𝛽! ×𝑆𝑘𝑜𝑙𝑔å𝑛𝑔 𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠 𝑓ö𝑑𝑑𝑎 Denna modell har skattats och används för att modellberäkna eller prognosticera
sysselsättningsgraden i varje kommun. Denna prognos kan subtraheras från de
verkliga värdena för att få fram hur pass väl kommunen presterar jämfört med resten
av kommunerna. Detta gap ligger till grund för stjärnratingen av integrationssatsningar
i kommuner.
Kommuner som avviker negativt mer än 3 procentenheter från väntevärdet utifrån
kommunens förutsättningar får en stjärna i tabellen i slutet av rapporten. Det blev två
stjärnor om utfallet ligger plus/minus tre procent från väntevärdet, och tre stjärnor om
det ligger mer än tre procent över väntevärdet. Resultatet visar att 56 000 fler
invandrade från länder utanför EU/EFTA skulle ha haft arbete om kommuner överlag
lyckades lika väl som de kommuner som idag får tre stjärnor.
6
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Faktisk sysselsättningsgrad och prognosticerad för kommuner med en eller tre stjärnor Sysselsättningsgrad: Faktiskt Prognosticerad En * -‐kommuner 43 50,2 Tre ***-‐kommuner 57 50,6 Som syns i tabellen har både en- och tre-stjärnekommuner ungefär samma
prognosticerade sysselsättningsgrad bland invandrade från områden utanför
EU/EFTA, vilket tyder på att de har ungefär samma förutsättningar. Men den faktiska
sysselsättningsgraden skiljer sig trots detta väsentligt.
Skattningen ger emellertid också information om betydelsen av ändrade
förutsättningar. I tabellen nedan anges för varje kommun hur många personer
sysselsättningen skulle öka med om de inrikesföddas sysselsättningsgrad liknade den i
Schweiz (som har högst sysselsättning i Europa). Det kan ses som ett mått på hur stark
arbetsmarknaden är. För alla kommuner totalt motsvarar det ungefär 50 000 fler
invandrade från länder utanför EU/EFTA.
I tabellen anges även betydelsen av att öka utbildningsgrad hos invandrade utanför
EU/EFTA till samma nivå som bland inrikesfödda. Om invandrade hypotetiskt skulle
ha samma utbildningsgrad som infödda så beräknas det totalt öka sysselsättningen med
ungefär 50 000 utrikesfödda. Det betyder naturligtvis inte att vilka
utbildningssatsningar som helst ger resultat eftersom det också finns stora
kvalitetsskillnader mellan olika utbildningar.
Dessa siffror kan jämföras med hur den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland
invandrade från länder utanför EU ligger på 230 000 personer.
7
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Vad påverkar inte?
Det visar sig inte finnas något samband mellan vårt mått på framgångsrika
integrationssatsningar och det stöd de olika politiska blocken idag har i olika
kommuner.
Det finns inte heller något samband med hur mycket kommuner satsar på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket framgår av diagrammet nedan. Med tanke på
att kommuner vet väldigt lite om vilka insatser som fungerar, så kanske det inte är så
förvånande.
Diagram 1. Inget samband mellan hur väl kommuner lyckas få invandrare i arbete
givet sina förutsättningar och kostnader för kommunala arbetsmarknadsåtgärder.
1400 1200 1000 800 600 400 200 0 -‐ 30, -‐ 20, -‐ 10, -‐200 0, 10, 20, 30, Källa: Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder per invånare enligt SKL per invånare.
Vad är det då som spelar roll?
I några undantagsfall kan kommuner ha legitima skäl att ha färre invandrade i
8
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
arbete än vad som skulle förväntas. Uppsala är till exempel en kommun som får
en rating med bara en stjärna, vilket kan förklaras av att fler av de invandrade är
studenter som inte arbetar.
För de allra flesta kommuner spelar rimligtvis andra faktorer roll. I
forskningslitteraturen beläggs ett antal aspekter som är viktiga för hur väl
kommuner lyckas. Rooth och Åslund (2007) visar till exempel att hur snabbt
invandrade lär sig svenska spelar en mycket stor roll för hur snabbt de kommer i
arbete. Hur snabbt språkkunskaper tillägnas beror naturligtvis i sin tur på hur
framgångsrikt en kommun lyckas ordna utbildningsinsatser och involvera
invandrade i olika sammanhang där de lär sig språket.
Det är inte enbart offentliga åtgärder som spelar roll. Hur diskriminerande
lokala arbetsgivare är kan till exempel också vara en viktig faktor. Även om
detta finns en betydande forskningslitteratur.
Referenser
Bruno Crépon & Esther Duflo & Marc Gurgand & Roland Rathelot & Philippe
Zamora, 2013. "Do Labor Market Policies have Displacement Effects? Evidence from
a Clustered Randomized Experiment," The Quarterly Journal of Economics, Oxford
University Press, vol. 128(2), pages 531-580.
Forslund, Anders och Vikström, Johan, ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på
sysselsättning och arbetslöshet – en översikt”, Rapport 2011:7, IFAU, 2011
Katarina Katz och Torun Österberg (2013) Unga invandrare – utbildning, löner och
utbildningsavkastning RAPPORT 2013:6.
Linus Liljeberg, Sara Martinson och Jonas Thelander (2012) Vad innebär det att bli
coachad? En utvärdering av jobbcoachningen vid Arbetsförmedlingen. IFAU, RAPPORT
2012:24.
Rooth, D-O och O Åslund (2007), ”Får ut- landsfödda betalt för sin utbildning och
sina kunskaper i svenska?”, Ekonomisk Debatt, årg 35, nr 3, s 41-54.
9
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Tabell över kommuner med tre stjärnor – dvs som lyckas över
förväntan
De kommuner där sysselsättningsgraden bland invandrade från länder utanför
EU/EFTA är mer än 3 procentenheter högre än förväntad utifrån förutsättningarna. I
tabellen anges, förutom sysselsättningsgraden för invandrade från länder utanför
EU/EFTA, hur många fler invandrade som beräknas arbeta om deras
sysselsättningsgrad var densamma som i Schweiz. Därtill visas hur många fler
invandrade som beräknas arbeta om (allt annat lika) infödda hade samma
sysselsättningsgrad som i Schweiz. Till slut visas även hur många fler som beräknas
arbeta om utbildningsgraden bland invandrade utanför EU/EFTA vore densamma som
i respektive kommun.
Kommun Andel förvärvs-‐ Outnyttjad arbetande potential: Antal bland födda invandrade som utanför EU/Efta skulle arbeta om deras sysselsättnings-‐
grad var som i Schweiz Varav antal invandrade som skulle komma i arbete om inföddas sysselsättnings-‐
grad var som i Schweiz Antal invandrade som beräknas komma i arbete om utbildningsår var samma som för infödda Arvika Bengtsfors Berg Bjuv Borgholm Burlöv 51 52 45,3 47,3 52 54,1 336 100 76 420 77 807 74 23 7 94 18 286 72 22 14 81 17 189 Båstad Dals-‐Ed Eda Ekerö Eksjö Falkenberg Gislaved Gnosjö Grums Gällivare Götene Hallsberg 60,8 43,6 45 68 58 59,7 62,2 68,6 47 58,9 57 51,6 137 50 71 157 163 586 596 177 78 140 129 255 30 8 21 15 19 79 97 32 16 15 17 45 40 9 13 63 43 165 185 74 15 38 33 55 Haninge Haparanda 62,5 50 2026 74 608 29 636 15 10
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Herrljunga Hultsfred Hylte 58,1 50,7 59 109 228 166 18 46 25 29 48 45 Håbo Härjedalen Hässleholm Höganäs Högsby Höör Jokkmokk Kalmar Kungsbacka Laholm Landskrona Laxå 68,9 50,9 50 58,2 43,2 59,3 54,5 52,1 68,1 60,4 45,6 72,8 128 90 965 233 109 144 44 1215 310 220 2236 21 20 9 178 45 19 30 7 216 21 39 596 8 55 19 201 62 19 40 10 268 126 64 415 11 Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lycksele Lysekil Markaryd Munkedal Mönsterås Mörbylånga Nybro Nynäshamn Nässjö 63,4 44,1 49,6 56 53,2 54,3 51,5 56,9 66,5 54,7 55,2 50,2 305 254 48 144 199 167 90 142 56 304 421 718 45 30 13 18 34 35 16 23 10 63 85 94 99 46 10 36 45 39 19 36 21 72 102 150 Orust Oskarshamn Oxelösund Perstorp Piteå Rättvik Salem Simrishamn Skara Skinnskatte
berg Skurup Sotenäs Strömstad 60,7 65,3 66,5 43,4 57,6 52,5 68,3 55,6 56,3 57,9 83 291 111 247 231 57 195 173 277 30 12 59 38 57 48 10 29 40 61 9 24 103 42 44 60 13 80 42 69 8 53,8 71,4 64,6 143 33 138 29 12 71 33 16 47 11
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Sunne Svalöv Svedala 63,5 53,1 66,8 49 169 102 12 35 15 16 38 39 Söderköping Tanum Tidaholm Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Uddevalla Upplands-‐
Bro Vaggeryd Vansbro Varberg Vetlanda 63 55 55,9 51,5 52,5 57,2 70,3 67 53,5 64,5 65 104 122 80 330 761 55 499 1076 613 11 18 19 16 58 191 8 93 202 196 21 25 30 17 74 196 25 192 247 209 66,2 55,2 64,8 57,7 206 38 489 376 25 6 60 37 76 9 169 99 Vännäs Värnamo Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Ängelholm Öckerö Örkelljunga Östersund 53,8 67,5 52,6 59,5 46,4 52 55,2 62,6 60,5 63,2 51,1 52,6 65 586 76 56 112 27 372 241 420 48 139 621 7 85 12 8 30 5 111 26 71 5 30 99 15 231 17 16 21 6 90 76 122 15 30 139 12
www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Tabell över kommuner med två stjärnor – dvs som lyckas medelbra
De kommuner där sysselsättningsgraden bland invandrade från länder utanför
EU/EFTA är +/- 3 procentenheter högre eller lägre än förväntad utifrån
förutsättningarna. I tabellen anges, förutom sysselsättningsgraden för invandrade från
länder utanför EU/EFTA, hur många fler invandrade som beräknas arbeta om deras
sysselsättningsgrad var densamma som i Schweiz. Därtill visas hur många fler
invandrade som beräknas arbeta om (allt annat lika) infödda hade samma
sysselsättningsgrad som i Schweiz. Till slut visas även hur många fler som beräknas
arbeta om utbildningsgraden bland invandrade utanför EU/EFTA vore densamma som
i respektive kommun.
Kommun Ale Alingsås Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Boden Bollnäs Borås Botkyrka Bräcke Danderyd Emmaboda Enköping Eslöv Falköping Filipstad Flen Gagnef Gnesta Gotland Gävle 13
Outnyttjad potential: Antal invandrade som Andel förvärvs-‐ skulle arbeta arbetande om deras bland födda sysselsättnings-‐
utanför grad var som i EU/Efta Schweiz 64,8 57,7 55,2 46,2 50,7 46,2 44,3 39,1 54,6 61,2 39,9 57 54,5 55,3 54,8 44,3 38,2 39,5 58,6 61,3 52,4 45,3 348 464 82 234 33 66 378 452 3103 4754 120 527 134 538 736 725 189 519 48 87 397 2579 Varav antal invandrade som skulle komma i arbete om inföddas sysselsättnings-‐
grad var som i Schweiz Antal invandrade som beräknas komma i arbete om utbildningsår var samma som för infödda 63 70 9 36 4 4 45 46 617 2182 14 98 22 69 150 75 26 78 5 14 61 397 120 122 20 44 7 12 68 72 736 1416 20 135 32 130 176 131 30 84 13 26 88 475 www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Göteborg Habo Hagfors Halmstad Hammarö Hedemora Helsingborg Huddinge Hudiksvall Härnösand Härryda Hörby Järfälla Jönköping Karlskoga Karlstad Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungälv Kävlinge Leksand Lerum Lidingö Lidköping LillaEdet Linköping Ludvika Luleå Malmö Malung-‐Sälen Mariestad Mark Mjölby Mora Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nykvarn 14
51,2 60,4 45,3 55,8 61,9 50,9 49,1 59,5 46,6 44,7 63 49,6 63,5 56,8 49,9 50,3 43,5 66,9 44,8 44,9 41,9 52,2 52,8 60,1 58,6 53,8 67,4 63,7 56,2 52,2 43,5 48,5 49,2 43,7 47,8 50,9 59 52,3 52 61,8 64 48,9 59,7 70,2 24293 71 102 2188 81 157 5109 3879 487 448 328 218 2038 3193 519 1700 225 111 196 2692 410 97 354 393 199 121 262 616 499 164 5589 481 1125 21400 113 295 363 326 141 1039 1618 4459 491 36 6369 -‐1 16 469 13 25 1236 1067 58 64 26 28 599 538 88 339 38 1 31 420 64 7 47 31 20 18 24 137 63 28 1004 73 191 6346 13 44 58 46 18 177 292 932 85 -‐1 5216 21 19 539 25 33 1036 1084 93 82 105 45 667 813 107 356 40 42 36 492 70 21 79 112 54 28 103 203 124 36 988 96 229 3799 22 63 100 72 31 317 541 900 138 17 www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Nyköping Olofström Osby Robertsfors Sala Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Sollentuna Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Säffle Söderhamn Södertälje Tibro Tierp Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsås Tranemo Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppvidinge Vadstena Valdemarsvik Vallentuna Vara Vaxholm Vellinge Vimmerby Vindeln Vårgårda Vänersborg Värmdö Västervik Växjö 15
55 57,5 47,3 50,3 52,9 59,3 48,4 53,2 41 64,5 62,8 63,5 58,5 56,3 60,2 45,5 39,2 54,5 52,1 46,9 56,1 60,7 48,3 46,8 61,6 67,9 43,7 57,3 837 222 262 64 306 1502 906 1050 301 1589 216 203 29757 409 1526 164 436 5175 199 277 130 85 156 75 139 760 107 262 120 63 34 5 50 399 96 171 35 352 34 22 7500 59 416 25 54 1621 33 38 17 9 22 10 11 120 15 29 201 58 51 13 69 417 180 239 50 543 69 67 8027 103 438 30 70 1224 44 53 32 25 31 14 42 306 19 68 64,4 887 238 302 47,9 53,5 44,7 67,3 51,3 64,8 57,9 46 50,6 56,1 50,3 62,9 50,9 51,4 179 71 99 276 152 95 172 222 33 152 608 315 437 2646 18 11 14 16 19 9 28 16 4 17 103 29 64 434 35 16 18 108 33 33 45 42 7 38 127 100 93 571 www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Ystad Åmål Älvdalen Älvsbyn Ödeshög Örebro Österåker Övertorneå 59,5 48,2 49,5 40,9 48,1 51 67 51,3 194 171 41 122 51 4581 357 49 37 32 6 13 6 925 40 10 54 34 8 20 10 978 137 11 Tabell över kommuner med en stjärna – dvs som är sämre än
förväntat
De kommuner där sysselsättningsgraden bland invandrade från länder utanför
EU/EFTA är mer än 3 procentenheter högre än förväntad utifrån förutsättningarna. I
tabellen anges, förutom sysselsättningsgraden för invandrade från länder utanför
EU/EFTA, hur många fler invandrade som beräknas arbeta om deras
sysselsättningsgrad var densamma som i Schweiz. Därtill visas hur många fler
invandrade som beräknas arbeta om (allt annat lika) infödda hade samma
sysselsättningsgrad som i Schweiz. Till slut visas även hur många fler som beräknas
arbeta om utbildningsgraden bland invandrade utanför EU/EFTA vore densamma som
i respektive kommun.
Kommun Alvesta Askersund Avesta Bollebygd Borlänge Boxholm 16
Outnyttjad potential: Antal invandrade som Andel förvärvs-‐ skulle arbeta arbetande om deras bland födda sysselsättnings-‐
utanför grad var som i EU/Efta Schweiz 46,6 50 45,3 58,5 37,1 41,5 483 59 337 59 1890 49 Varav antal invandrade som skulle komma i arbete om inföddas sysselsättnings-‐
grad var som i Schweiz Antal invandrade som beräknas komma i arbete om utbildningsår var samma som för infödda 44 8 38 4 151 3 92 12 62 16 291 8 www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Bromölla Degerfors Eskilstuna Essunga Fagersta Falun Finspång Forshaga Färgelanda Grästorp Gullspång Hallstahammar Heby Hjo Hofors Hällefors Kalix Karlsborg Karlshamn Karlskrona Katrineholm Kil Kinda Kiruna Kungsör Köping Lessebo Lindesberg Lomma Lund Mellerud Motala Mullsjö Munkfors Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Ockelbo Orsa Ovanåker Partille Ragunda Ronneby 17
37,3 42,1 43,3 45,5 43,1 47,6 52,8 42,9 41 41,8 31,5 45,9 40,6 48,2 40,4 22,6 48,5 42,3 44,6 30,4 42,1 43,5 46,1 53 51,2 47,5 37,7 41,4 59 45,5 38,7 43 55,7 36,6 44,8 44,4 35,8 45,6 35,3 34,1 39,2 61,6 34,3 39,5 216 161 4367 47 362 902 290 119 80 47 119 370 189 63 182 210 118 31 550 2355 1129 110 112 181 100 682 245 540 158 4004 172 972 58 28 180 70 133 70 105 116 96 635 63 689 22 23 768 4 51 103 37 16 8 4 11 59 17 7 16 14 17 2 74 191 161 11 6 7 15 114 24 58 12 1063 23 158 6 3 21 10 10 7 7 13 6 108 5 83 33 28 768 9 63 176 65 21 13 8 16 69 31 12 30 25 23 5 100 320 193 19 21 41 21 133 38 91 43 742 27 170 14 4 33 13 20 13 16 17 15 192 9 112 www.reforminstitutet.se | [email protected]
070-30 43 160 | Box 3037, 103 61, Stockholm
Sandviken Sjöbo Smedjebacken Solna Sorsele Storfors Strömsund Sundsvall Surahammar Svenljunga Säter Sävsjö Sölvesborg Timrå Trollhättan Umeå Uppsala Vilhelmina Vingåker Västerås Ydre Åtvidaberg Älvkarleby Örnsköldsvik Östhammar ÖstraGöinge 38,9 42,6 35,7 59,8 27,4 26,1 30,4 45,1 45,8 47,5 43,1 45,6 46,6 41 42,8 45,5 51,8 33,5 28,2 52,1 49,3 39,7 40,7 43,7 50,1 40,4 1039 161 144 2572 90 125 270 1804 140 143 107 252 201 338 2296 2475 6646 112 212 4609 31 126 175 704 170 193 109 15 10 704 3 9 17 213 18 15 7 21 29 35 410 412 1642 9 13 936 1 9 22 62 12 23 166 28 22 727 12 16 37 331 26 28 19 47 38 57 399 458 1451 16 28 1015 6 21 29 125 36 32 Kommuner som inte fick rating pga att data saknas
Storuman Pajala Överkalix Norsjö Malå Lekeberg Dorotea Bjurholm 18
Andel förvärvs-‐arbetande bland födda utanför EU/Efta
55,6 56,3 40,2 39,1 54,3 58,7 40,7 43,4