Cecilia Andrée Löfholm - Psykisk O

2015-01-30
Rubrik:
Century Gothic,
bold 14pt
Namn:
Century Gothic,
bold 14pt
Tio år med Multisystemisk terapi –
Vad har vi lärt oss?
Presentationsrubrik:
Century Gothic,
bold 26pt
Cecilia Andrée Löfholm
2015-01-30
Multisystemisk terapi (MST)
 Ungdomar med allvarliga
beteendeproblem
 Intensiv strukturerad familje- och
närmiljöbaserad insats
 Utförs av MST-team med 3-4
behandlare och en teamledare
 Utgår från nio behandlingsprinciper
Multisystemisk terapi (MST)
 Utvecklats under mer än 30 år i USA
 Teoretisk grundad:
o risk- och skyddsfaktorer
o socialekologi
o systemteori
 Har stödstrukturer för att säkerställa bl a
behandlingstrohet
 Utvärderad i stort antal
effektutvärderingar
1
2015-01-30
Svenska effektutvärderingen av MST
 Randomiserad studie av 156 ungdomar
 MST jämförs med traditionella insatser inom
socialtjänsten
 Inklusion i studien under ett år med början
2004
 Uppföljning efter 7 , 24 och 60 månader
 Efter 7 månader resp två år träffade vi
familjerna.
 Femårsstudien baserad på registerdata
Förmätning
6-mån
mätning
24-mån
mätning
60-mån
mätning
MST
Informerat
samtycke
Randomisering
Traditionella insatser
Datainsamling (7 och 24 månader)
Ungdom, föräldrar, socialtjänst, (skola)
 Kriminalitet
 Familj
 Normbrytande
beteende
 Kompisar
 Alkohol/droger
 Psykosociala
bakgrundsfaktorer
 Psykisk ohälsa
 Skola
 Socialtjänstens
insatser
2
2015-01-30
Registerdata (60 månader)
 Socialtjänstens insatser
 Öppenvård
 Placeringar utom hemmet
 Kriminalitet
 Misstankeregistret
 Lagföringar
 Brott
 Vård inom psykiatri och missbruksvård
Efter 2 år
 Förbättringar för båda grupperna
ungdomar efter 7 respektive 24 månader
 Lika stor förbättring för dem som fått MST
och för dem som fått traditionella insatser
 En svårbehandlad grupp som:
fått omkring 400 olika insatser
två av fem har varit placerade
en tredjedel är fortfarande aktuella
Efter 5 år:
 Fyra av fem ungdomar i
misstankeregistret
 Två av tre har dömts för brott
 De 48 ungdomar som var mest
brottsaktiva stod för 80% av alla brott
 Fyra av tio har fått vård inom psykiatri
eller för missbruksproblematik.
 Ingen skillnad mellan grupperna
3
2015-01-30
Andel unga (15 år och äldre) som
lagförts under femårsperioden
100
Procent
75
50
25
0
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
Uppföljningsår
MST
Trad
Efter 5 år:
 Två av tre unga har haft insatser under
mer än 24 månader.
 Nästan hälften har vid något tillfälle
varit i dygnsvård.
 Totalt hade det fattats omkring 600
olika beslut om insatser
 Ingen skillnad mellan grupperna
Andel unga (under 20 år) med insats inom
socialtjänsten under femårsperioden
100
Procent
75
50
25
0
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
Uppföljningsår
MST
Trad
4
2015-01-30
Förmätning
6-mån
mätning
MST
Informerat
samtycke
24-mån
mätning
60-mån
mätning
MST
Traditionella insatser
Randomisering
Traditionella insatser
Andel unga som har insatser 1 – 5 år
och antal beslut per insatstyp
332
125
135
”Jamen, det var väl det jag visste!
Vad jag blir trött på allt tjat om EBP och
evidensbaserade metoder hit och dit!
…
Det där funkar ju ändå inte!”
5
2015-01-30
Tänkbara förklaringar
 Svensk MST sämre än MST i USA?
 Kontextuella skillnader mellan länder?
 Vilken roll spelar jämförelsegruppen?
Tänkbara förklaringar
Svensk MST sämre än MST i USA?
 För tidig utvärdering
 Låg programtrohet
Kontextuella skillnader mellan länder?
 Sociodemografiska skillnader gynnar Sverige
Vilken roll spelar jämförelsegruppen?
 Svenska Trad-insatser bättre än i USA
...som ledde till två nya studier
 Dålig behandlingstrohet?
Ökade MST-teamens behandlingstrohet med
ökad erfarenhet av att ge MST-behandling?
 Hur hanteras TAU i effektutvärderingar?
Granskar begreppet och effekten av
traditionella insatser (TAU) i MST-studier
6
2015-01-30
Upprinnelsen till TAU-studien:
CBCL förändring (T-score) i fyra
utvärderingar av MST
12
MST
TRAD
8
4
0
Sverige
Norge
Henggeler mfl,
2006
Rowland mfl, 2005
(ext)
Rowland mfl, 2005
(int)
TAU i effektutvärderingar –
en granskning av 13 randomiserade MST-studier
 De flesta har TAU som jämförelsegrupp
 Ingen närmare beskrivning av sammanhanget där
insatserna ges
 TAU ofta beskrivet med en uppräkning av möjliga
alternativ men ingen information om vilka alternativ
som jämförelsegruppen faktiskt fick
 TAU är beroende av sitt sammanhang och föränderligt
 TAU spelar roll – både för den enskilda studien och för
det sammantagna kunskapsläget
70
Cunningham (2002)
Henggeler et al (1992)
Henggeler et al (1999)
Sundell et al
(2008)
Borduin & Schaeffer (2001)
20
30
40
50
60
Timmons-Mitchell et al (2006)
10
Borduin et al (1990)
Borduin et al (1995)
0
Svenska
MSTstudien
Recidivism rate MST (%)
80
90
100
Behandlingseffekt: andel som återfallit i brott
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Recidivism rate TAU (%)
7
2015-01-30
Dålig behandlingstrohet ökade det med tiden?
Studien omfattar:
o Alla MST-behandlingar under tidsperioden
2003 – 2009
o 10 MST-team som startat mellan 2003 och
2006
o 68 MST-terapeuter
o 1003 ungdomar och deras vårdnadshavare
Therapist Adherence Measure (TAM)
 Framtaget för att mäta MSTterapeuternas följsamhet
 26 frågor om viktiga komponenter i MSTbehandling
 Telefonintervju som genomförs var 4:de
vecka av en person som inte ingår i MSTteamet
 Registreras på MST Institute
Blev TAM:en bättre med tiden?
Genomsnittlig TAM ökade från det att MST startade i Sverige 2003
till år 2009
90
TAM
85
80
75
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
8
2015-01-30
Ger erfarenhet bättre TAM?
Pionjärteamen startade på lägre nivå än team som
startade senare
90
2003 (n=7 team)
2005-6 (n=3 team)
85
80
75
1
2
3
4
5
6
Verksamhetsår
Faktorer som förklarar bättre TAM
Teamets kollektiva erfarenhet av MST
Om teamet hörde till pionjärteamen (2003)
eller den andra vågen av team startade i
Sverige (2005-2006)
Den enskilda terapeutens ökade erfarenhet
kunde inte förklara bättre TAM
27
9
2015-01-30
Fortfarande en öppen fråga:
hur fungerar MST nu,
drygt tio år senare
En uppföljande studie som kommer –
var står MST nu?
95 ungdomar och deras familjer
9 olika MST-team
Ingen kontrollgrupp – bara MST
Uppföljning efter 7 månader
Replikerar så långt som möjligt första
studien
Målgruppen – var står MST nu?
(preliminära data)
Ålder
Gamla
Nya
15,0
14,2
Andel pojkar (%)
61
62
Andel med två svenskfödda
föräldrar (%)
40
67
100
51
54
30
44,6
32,5
Andel med Conduct Disorder (%)
Kriminalitet som skäl för insats (%)
Normbrytande beteende (SRD)
10
2015-01-30
En uppföljande studie som kommer –
första preliminära resultat handlar om skolan
Problem i skolan den absolut vanligaste
enskilda orsaken till MST-behandling
Föräldrarna gavs ansvaret för förändring
Vid uppföljningen verkade skolsituationen
ha förbättrats
Många unga behövde dock fortsatt stöd
från skolan
Insatser direkt riktade mot skolprestationer
skulle kunna förbättra ytterligare
Man får ge sig till tåls...
…och fundera på vad vi lärt oss
Vad har vi lärt oss…
 Det är möjligt att överföra en
behandlingsmetod från ett land till ett
annat med likvärdiga behandlingsresultat
 Underskatta inte betydelsen av
sammanhanget
 Räkna med implementering och
anpassning
 Kunskapsutveckling inom socialt arbete
kräver uthållighet & realistiska förväntningar
11
2015-01-30
Vad har vi lärt oss…
Praktikens perspektiv
o Importerade metoder behöver
utvärderas i Sverige
o Bättre överblick över vilken behandling
som redan finns, och analys av vad som
saknas – både lokalt och nationellt
o Ta höjd för implementeringsprocessen
Vad har vi lärt oss…
Forskningsperspektivet
o Bättre överblick över vilken behandling
som redan ges
o Kritisk granskning av forskningsunderlag
o Bättre metoder för att inkludera TAU i
studier
o Ta hänsyn till implementeringsprocessen
…och vad gör praktiken nu då?
Inom MST satsar man särskilt på att:
o Kontinuerligt arbete med
stödstrukturerna
o Utveckla samarbetet skolan
o Utveckla arbetet med ungdomar
med missbruk
o Undersökt möjlighet att implementera
metod för yngre barn i familjer med
sviktande omsorgsförmåga
12
2015-01-30
…och vad gör praktiken nu då?
Inom socialtjänsten:
o Vad har hänt under 10 år? Vad har
förändrats och vad är samma?
Hoppas man på underverk? Hoppar
man i nästa tunna?
Socialstyrelsen har ett uppdrag att utvärdera
Sociala insatsgrupper (SIG) (samverkan mellan
socialtjänst, polis m fl kring ungefär samma
målgrupp) – en åtgärd som verkar ha vunnit
stort gehör i många kommuner...
…och fortsatt forskning?
o Färdigställa den upprepade studien
av MST
o Fortsatta studier på behandlingstrohet
o Studier om implementering och
anpassning till lokal kontex
o Möjligheter att utvärdera TAU?
o Utvärderingen av Sociala
Insatsgrupper
•
Andrée Löfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. & Hansson, K. (2009).
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga
beteendeproblem - Resultat efter två år. Stockholm, Socialstyrelsen
(IMS)
•
Andrée Löfholm, C., Eichas, K. & Sundell, K. (2014). Treatment
fidelity in Multisystemic Therapy: Associations with Time, Therapist
and Team Experience. Journal of Clinical Child and Adolescent
Psychology
•
Andrée Löfholm, C., Brännström, L., Olsson, M. & Hansson, K. (2013).
Treatment-as-usual in effectiveness studies: what is it and does it
matter? International Journal of Social Welfare, 22, 35-44.
•
Socialstyrelsen (2014). Utvärdering av Multisystemisk terapi för
ungdomar med allvarliga beteendeproblem - Resultat efter fem
år. Stockholm, Socialstyrelsen.
•
Friberg, C & Fröberg, K. (2014). Skolprestationer räknas! – Studie om
hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk
terapi. C-uppsats i socialt arbete, Stockholms universitet:
Socialhögskolan – Institutionen för socialt arbete
39
13