Ett konceptuellt arbete mellan intressenter, politiker
advisoryboard.se Vill du välja själv, eller ska jag guida? Ett konceptuellt arbete mellan intressenter, politiker och tjänstemän om Vårdval Halland Plus advisoryboard.se ”Genom att försöka med det omöjliga når man den högsta graden av det möjliga” August Strindberg advisoryboard.se Vill du välja själv, eller ska jag guida? Ett konceptuellt arbete mellan intressenter, politiker och tjänstemän om Vårdval Halland Plus Fotografier: De flesta av bilderna i denna skrift är tagna under arbetets gång. Innehållet i den här boken bygger på ett konceptuellt arbete som involverat över 150 personer. Det här är AdvisoryBoards tolkning och sammanfattning. advisoryboard.se 08 12 16 26 30 32 40 42 52 62 68 72 80 84 94 108 112 122 126 Innehåll 06–07 Innehåll. 01.Bakgrund 02.Reflektion 03.Förord 04.Val och nytta 05.Röster 06.Metod 07.Vägen 08.Onsala 09.Cellerna; 1 10.Cellerna; 2 11.Varberg 12.Nya idéer 13.Ordlista 14.Kompassen 15.Handling 16.Gränssnitt 17.Samtal 18.Slutsats 19.Tack advisoryboard.se 1.Bakgrund ”Det ska inte vara krångligt att vara patient. Det ska vara lätt – att bli sedd, mottagen, lyssnad på och respekterad” Intressedialog 2 Utvecklingscell 1 2011 beslutade fullmäktige i Region Halland att regionens vårdval av primärvård ska utökas och även omfatta ett vårdval för den specialiserade öppenvården, Vårdval Halland Plus (även förkortat till VVH+ i denna dokumentation). Målet var att stärka patientens rätt att välja delar av den specialiserade öppenvården. Vårdval Halland Plus primära syfte är att öka patientens nöjdhet avseende effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i den specialiserade öppenvården. Ett sekundärt syfte är att inspirera andra landsting att implementera liknade modeller. Intressedialog 1 Region Halland arbetar med tre prioriterade områden IT, ekonomi och kommunikation från hela regionen att mötas och samverka horisontellt – att tänka patientens nytta framför interna processer, det vill säga utifrån snarare än inne från – att hitta lösningar för större tillgänglighet – att hitta kvalitetsmått för att styra och ersätta Uppdraget Advisoryboards uppdrag var att samla regionala intressenter i en så kallad intressentdialog, där ambitionen var att identifiera regionens utvecklingsområden i syfte att stödja ett utökat vårdval i Region Halland. 08–09 Utan att veta säkert, var förhoppningen en rad effekter såsom: – att få intressenterna att visa oss två till tre områden att arbeta vidare med – att leda en process som skapar delaktighet och respekterar en dialog, utan att döma – att skapa möten mellan politiker och tjänstemän i regionen. – att hitta nya tankar och bekräfta gamla funderingar – att bjuda in privata vårdgivare i större grad än tidigare och skapa en bättre dialog mellan den privata och offentliga världen – att få kollegor med olika uppdrag Utvecklingscell 3 1. Bakgrund För att genomföra arbetet tillsattes intern projektledning och en projektgrupp. Till sin hjälp i det interna arbetet valde Regionen att samarbeta med företaget AdvisoryBoard. AdvisoryBoards uppdrag var att skapa en dialog mellan intressenter genom en serie möten samt att ge Region Halland en möjlighet att lyssna och lära av olika specialister, både i och utanför sjukvården. AdvisoryBoards möten med Region Hallands arbetsgrupper har genomförts parallellt med det interna projektarbetet där den interna projektgruppen har bjudits in till samtliga möten för att lyssna, lära, bygga nätverk och utbyta erfarenheter. Utvecklingscell 2 advisoryboard.se ”Så mycket är tänkt – men det finns en oförmåga att göra. Ett arbete som detta måste ske i liten skala, Halland är perfekt, för vi är nära varandra” Mötesdeltagare, Onsala 2011 1. Bakgrund 10–11 advisoryboard.se 2.Reflektion ”Dokumentationen ska inte betraktas som ett slutgiltigt resultat av den nya modellen för vårdvalet i Halland – utan som ett avstamp för det interna arbetet i regionen”. Dokumentationen syftar till att skapa delaktighet bland fler i det pågående vårdvalsarbetet i Region Halland. Dokumentationen är en sammanställning av den process och det utvecklingsarbete som företaget AdvisoryBoard på uppdrag av Regionen genomfört under perioden mars 2011 till mars 2012. Jörgen Wahl och Jessica Skanze AdvisoryBoard 12–13 Vi prövade ett nytt arbetssätt: – en process byggd på delaktighet som skapar dialog med över 150 intressenter. – en process där människor lyssnar på varandra, lär och tittar utanför ”boxen”. – en process som ger ny kunskap att utveckla Vårdval Halland Plus. 2. Reflektion Dokumentationen ska inte betraktas som ett slutgiltigt resultat av den nya modellen för vårdvalet i Halland – utan som ett avstamp för det interna arbetet i regionen. Denna dokumentation är i första hand tänkt för digital distribution. På länkarna på sidorna 96-97, 100-101 och 104-105 återfinns de områden som intressenterna prioriterade och därmed också pekades ut som viktiga i regionens fortsatta arbete. Under arbetets gång kommer informationen på länkarna uppdateras av regionen. Detta sker fram till arbetet slutligen kan förverkligas. Dokumentationen beskriver också mötesprocessens form, tankar och idéer som intressentgrupperna valt att sätta på agendan. Delaktighet Dialog Lyssna och lära Utveckling advisoryboard.se 2. Reflektion 14–15 advisoryboard.se 3.Förord ”Vi kan konstatera att allt arbete som berör vår hälsa, sjukvård – och utvecklingen av densamma måste präglas av ödmjukhet”. Genom att ställa öppna frågor till många kloka deltagare har nyckelpersoner inom sjukvården kunnat interagera med såväl olika funktioner inom organisationen som med individer utanför vården, på både regional och nationell nivå. Förmågan att lyssna och fånga ny kunskap är lika avgörande som att respektera olika synsätt och klokheter. Att sedan omsätta ”vackra ord” som patientnytta och tillgänglighet till konkreta värden för patienten är en utmaning som ställer stora krav på både patientperspektivet och ledarskapet. Oavsett vi talar om medborgare med stort behov av stöd och personlig guidning eller om de som enkelt vill nå sin vårdgivare vi en App eller ett dropin-besök, så ska det ske med kvalitet och service. Vården ska aldrig vara mer än ett samtal eller ett ”klick” bort när behovet väl uppstår. Några kloka hallänningar berättade för oss att mötet med vården först och främst bör handla om värme och det stora leendet – ett mänskligt möte och tekniska lösningar som skapar enkelhet. Så här sa några: ”En person i en reception på en vårdcentral måste vara duktig på service. ”Att kunna boka via en Smartphone”. Tillsammans med Region Halland har vi under arbetet försökt anknyta till patientnyttan och de värden som varje investerad skattekrona skapar. ”Klicka på nästa sida för att höra några medborgarröster i Halland”. 16–17 ”Att jag får den hjälp jag behöver – och utan en känsla av att vara i vägen”. Tekniken ett komplement Vårt arbete bekräftar alla dessa citat som vittnar om behovet av en enkel väg till vården. Nya IT-lösningar så som Appar, webb och interaktivitet kan skapa enkel och omedelbar tillgång till vården, men ökar samtidigt behovet av mänsklig närvaro. Vi har under arbetet konstaterat att det inte handlar om att byta ut människan mot teknik, utan om att tekniken ska kunna komplettera människan för att skapa samma omedelbara tillgång till vården oavsett om du väljer att bli guidad eller ”klickar” dig fram på egen hand. 3. Förord ”Det ska vara det snälla leendet som alla känner igen”. ”Ett stort problem i svenska samhället är ensamheten. Att uppmärksamma och ge tid kan vara en friskfaktor i sig själv”. advisoryboard.se 3. Förord 18–19 advisoryboard.se 60 röster om drömvården. Utvecklingscellernas deltagare beskriver bilden av hur deras drömvård ser ut. Att kunna må bra länge , Tillgänglighet, incitament som styr mot långsiktig hälsa, Fokus på mig som patient istället för produktionsbolag, Samverkan mellan flödet av patienter och olika enheter inom vården, Göra det lättare för patienter, Vård när jag vill och var jag vill, Patientstyrd forskning för framtida hälsovård, flexibilitet och påverkan, Patientfokus och tillgänglighet, Patientvård – friskvård och hälsovård – samverkan mellan dessa, Lika villkor för patienter oberoende av hemort, Valfrihet som patient och en fungerande marknad, Tillit på alla nivåer – som finansiär, patient m.m., Innovativa ersättningsmodeller Patienten i centrum, livskvalité, patientfokus. Word cloud, Ekonomicellen 3. Förord 20–21 advisoryboard.se Skapa it-mervärden för alla parter; personal, kund och patient, Vill ha mer individ och mindre system, Skapa en vårdsektor som skapar tillgänglighet för patient genom nya it-möjligheter, Obetald specialistvård direkt vid behov, Statligt finansierad sjukvård, patienten ska vara mer i fokus och ska kunna vara med och planera sin sjukvård på ett smidigare sätt än idag, Ett system där tillit förekommer på alla plan och mellan alla parter; finansiär – leverantör – patient – leverantör, Att bli omhändertagen och sedd. Tillit och trygghet i vården Ödmjukhet och respekt för patienten, väntetidslös vård, Respekt för patient och medmänniskor, Att få realtidsinformation, tillgänglighet, kvalité och respekt – Ett systemskifte inom vården ett gränslöst gränssnitt, kunna nå varandra snabbare och lättare på alla plan, Patientfokus Ett mindre gap mellan verklighet och vision, Att kunna förankra visioner i verkligheten, lite mer förändringsbenägenhet hos vissa parter, Patienten ska kunna få stöd och olika sätt utifrån det sätt som patient vill. som en kropp med utbytbara delar, Måste se till hela människan – endast patologin räcker inte till, tillit på alla nivåer Kommunikation , mellan alla parter, Att som patient känna att det finns en kommunikation mellan olika landsting, Patientinformationen ska finns överallt det ger trygghet för patienten, se patienten som en kund, hjälpa kunden att sortera information och göra den lättillgängligare, att se människan, Ge invånarna ett tydligare val och tydligare visa vad valet innebär, Sortera informationen och ge tydlighet till kunden, Att få patienten att förstå vad valfriheten består i och vad vårdvalet innebär, Egenägd journal Att själv kunna bära med sig sin egen information, Tillgänglighet Måste börja möta patienten individuellt, Tillgänglighet och och mångfald i hela Sverige, kontinuitet, Ett ärende ska vara känt när man hoppar mellan olika instanser/vårdcentraler, informationen ska finnas på plats när man kommer till en ny mottagning, Kunna få info om kvalitén hos olika läkare. Ett gott och respektfullt bemötande för varje individ. Word cloud, Kommunikationscellen 22–23 Word cloud, IT-cellen bort från att se människan utifrån det mekaniska perspektivet, 3. Förord hjälp efter individuella behov, Kunna nå vården på Ta hänsyn och se till hela människan, Komma advisoryboard.se ”Det handlar inte om att byta ut människan mot teknik, utan om att låta teknik komplettera människan.” Jessica Skantze, Advisoryboard 3. Förord 24–25 advisoryboard.se 4.Val och nytta ”Region Halland var först med att införa ett vårdval och en viktig utgångspunkt var att invånarna i regionen skulle få ökade möjligheter att välja sin egen vårdgivare, för nära vård”. “Vårdval Halland Plus” ska se till helheten, patienterna ska inte behöva fundera på hur det ska funka, hur man kopplar ihop och får olika delar att samverka – det är vårdgivarens ansvar. De största bristerna vi har i sjukvården idag är att patienter eller deras anhöriga själva måste ställa krav för att få rätt utredning eller behandling. Eller som raljerande uttrycks ibland – man måste vara ganska frisk för att orka vara sjuk”. Hans Dahlgren, Praktikertjänst ”Region Halland var först av alla landsting och regioner med att införa vårdval. En viktig utgångspunkt för införandet var att invånarna i regionen skulle få ökade möjligheter att välja hos vilken vårdgivare man skulle få sin nära vård. För att ytterligare förbättra val- 26–27 “Vårdval är ett av flera sätt att öka patientmakten. Så här långt har vårdval i huvudsak omfattat primärvården. Framtiden vårdval kommer säkerligen att omfatta i princip alla delar av vården. Det innebär stora utmaningar i ett så komplext system som hälso- och sjukvård. Hur förenar vi vårdkedje- och processtänkande med vårdval? Hur klarar vi kostnadskontroll och konkurrensneutralitet? “Framtidens vård ger oss nya och spännande tekniska möjligheter att möta patienterna på andra plattformar än de traditionella till exempel i sociala medier. Våra patienter har andra, nya och tydligare önskemål av vad vården ska ge dem och där måste vi finnas med för att tillgodose detta. Att vi gemensamt i Sveriges Kommuner och Landsting lär av varandra är av stor betydelse för patientens möjlighet till en jämlik vård, oavsett var man bor. Att lära av varandra spar även ekonomiska resurser inom verksamheterna, resurser som istället kan komma patienten tillgodo.” Helen Hellströmer, Kommunikationschef Södersjukhuset möjligheterna ville man också ge privata aktörer större chanser att etablera sig i regionen. Utvärderingar har visat att Vårdval Halland i allt väsentligt har fungerat bra, och regionen har därför beslutat att undersöka förutsättningarna för en utöka vårdvalet så att det även omfattar organspecialister i öppen vård. Man har valt att kalla detta för Vårdval Halland Plus. Grundidéerna är detsamma och VVH+ kan därför ses som en naturlig utveckling av det halländska vårdvalet. Den annorlunda karaktären på den verksamhet som ska ingå i det utökade vårdvalet (VVH+), innebär dock att ett antal viktiga frågor måste utredas ordentligt. Det handlar om: ersättningssystem, kostnadsansvar och andra organisatoriska och ekonomiska aspekter, som kommer ligga till grund för att utveckla en modell som ger positiva effekter för hallänningarna – samtidigt som effektiviteten i den halländska sjukvården i stort förbättras ytterligare.” Gert Paulsson, Lunds Ekonomiska Högskola 4. Val och nytta “Den medicinska vetenskapen är under omvandling från industriell diagnoshantering till individuell vård och behandling. Patienten är alltmer i fokus, inte bara som en diagnos, utan som en helhet där sjukdomen utgör en del av individen. Snart upptäcker vården att patienten också har en hjärna, som kan mer än att svara på frågor – en individ som kan och vill delta i vården och som kan fatta beslut och hjälpa andra i liknande situation. Kort sagt; patienten blir en medvårdare, ett komplement till de professionella, som kan pröva och finna nya vägar till både bot och en snabbare utveckling av vården. Därför kan inte framtidens hälso- och sjukvård längre styras genom auktoritära system. Med myndiga patienter blir vårdval en nödvändighet” Anders Lönnberg, SLL (Stockholms läns landsting) Att säkra kvaliteten för den som inte vill eller kan välja är verkligen en utmaning i jämlikhetens namn.” Göran Stiernstedt, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) advisoryboard.se ”Framtidens vårdval kommer säkerligen att omfatta i princip alla delar av vården” Göran Stiernstedt, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 4. Val och nytta 28–29 advisoryboard.se 5.Röster ”Det vi ville uppnå kändes om inte omöjligt, så i alla fall rejält utmanande. Vi var på jakt efter en gemensam plattform för att kunna utveckla nästa generations vårdval”. ”Det hade hänt mycket på knappt ett år – och det har varit en resa från första mötet i Onsala till det sista i Varberg. I Onsala hade vi väldigt olika utgångspunkter och det var stort fokus på problemen. Det vi ville uppnå kändes om inte omöjligt så i alla fall rejält utmanade. Vi var ju på jakt efter en gemensam plattform för att kunna utveckla nästa generations vårdval. Och sedan hände något Varberg –känslan var att nu hade vi en karta med tydliga och vägar framåt och massor av möjligheter. För mig blev det uppenbart vad det innebär att delta i en process och vad den kan leda till.” Maria Landgren, Vinnova ”Det finns ett stort gemensamt intresse i att detta verkligen blir bra. Om vi ska vänta på staten och alltid göra allt utifrån ett nationellt perspektiv, så händer det inte. Att göra det i det ”lilla” det vill säga vårt län – är kanske en perfekt pilot” Deltagare i Onsala En medborgarröst om vårdvalet ”Att bli sedd och tagen på allvar. Jag vill inte bli bortviftad med mina upplevda problem. De måste tro på min berättelse, hur jag upplever det, oavsett vad provsvaret säger”. 30–31 “Jag upplevde det som väldigt intressant, och ett naturligt och pragmatiskt arbetssätt att blanda folk med olika bakgrund och kompetens för att diskutera fram de bästa lösningarna. Just möjligheten att få olika perspektiv och kunna dela erfarenheter är ovärderligt, speciellt i ett tidigt skede av ett projekt.” Robert Nyman, Mozilla 5. Röster “Det har varit en inspirerande upplevelse att delta i denna intressentdialog. Forumet har erbjudit möjligheter att utbyta tankar och idéer under kreativa former tillsammans med en väl sammansatt grupp med olika kompetenser och synsätt. Jag har både haft möjlighet att bidra med våra erfarenheter från Ernst & Young och utveckla min kunskap inom vårdval av andra deltagare.” Emma Lovén, Ernst & Young Att bli sedd Tagen på allvar Lyssnad på Min upplevelse advisoryboard.se 6.Metod ”När vi startade projektet resonerade vi kring ett nytt sätt att arbeta. Vi ville pröva en för vården ny modell, som inkluderade klokskap och kompetenser – på både bredden och djupet”. Företaget AdvisoryBoards modell, intressentdialogen, är väl beprövad i processer mellan arbetsmarknadens parter och i arbeten med andra samhällsbyggande syften. I vårdvalet fick vi gemensamt testa oss fram, det har ställt stora krav på det interna arbetet och lett till många timmar av hårt arbete för projektgrupperna i organisationen. Att testa något nytt förutsätter ett ödmjukt förhållningssätt till de tankar och diskussioner som lyfts. Och det förutsätter en icke dömande kultur där alla arbetar för att förbättra sjukvården, för alla. Utvecklingscell 1 Utvecklingscell 2 Utvecklingscell 3 Intressedialog 1 2. Utvecklingscellerna samlade en djup representation av specialister inom de utvecklingsområden som intressentdialogen identifierade. Den demokratiska samverkansform som AdvisoryBoards metod erbjuder, fungerar i alla typer av organisationer och företag. Sättet att arbeta är speciellt attraktivt då det finns en stor mångfald av intressen i den aktuella frågan, såsom det oftast gör i offentlig sektor och politiskt styrda organisationer. Resultatet av arbetet återspeglas alltid i uppdragsgivarens förmåga att lyssna, lära, reflektera och omsätta ny kunskap till handling i den egna organisationen. 6. Metod För att initiera en dialog med intressenter och specialister, både i och utanför sjukvården, arbetade AdvisoryBoard med en metod bestående av två delar: Ett: Intressentdialog, två: Utvecklingsceller. 1. Intressentdialogen samlade en bred representation av regionala intressenter med syftet att identifiera regionens utvecklingsområden, för ett nytt vårdval i Halland. Intressedialog 2 32–33 advisoryboard.se 6. Metod 34–35 advisoryboard.se ”Att testa något nytt förutsätter ett ödmjukt och icke dömande förhållningssätt, både till idéer och indivder” Jörgen Wahl, Advisoryboard 6. Metod 36–37 advisoryboard.se Vår väg ... ”Det finns ett stort gemensamt intresse i att detta verkligen blir bra. Om vi ska vänta på staten och alltid göra allt utifrån ett nationellt perspektiv så händer inget ... Det här görs bäst i det ”lilla” – och vårt län är en perfekt pilot för en sådan utveckling” Mötesdeltagare, Onsala 6. Metod 38–39 advisoryboard.se 7.Vägen ”Under arbetet har intressenter och regionens medarbetare bjudits in till åtta arbetsmöten för att skapa nya idéer och lösningar kring Vårdval Halland Plus”. Vi har samtalat och diskuterat i två större forum: den inledande intressentdialogen i Onsala och den avslutande dialogen i Varbergs fästning. Däremellan har Regionens projektgrupp fördjupat sig inom tre utvecklingsområden; IT/teknik, Kommunikation samt Ekonomi som till största del handlat om ”Ersättning, kvalitet och samverkan”. Tillsammans med utvalda specialister har regionens medarbetare kreativt arbetat under sex stycken utvecklingsceller som ägt rum i lokaler hos Vinnova, Almega och SKL i Stockholm. I det andra och sista mötet var cellernas inriktning mer konkret och inriktad på att tillsammans med de externa deltagarna beskriva byggstenarna inom respektive område. Med erfarenheten från tidigare arbete så kunde flera nya idéer beskrivas. Ett nytt sätt att kommunicera, alternativa delar till en ersättningsmodell och de huvudområden Avslutande intressentdialog i Varberg Inför den avslutande intressentdialogen pågick ett intensivt arbete i projektgruppen för att bearbeta alla diskussioner och anpassa dem till realiserbara strategier och aktiviteter. Det handlade bland annat om att förbereda presentationer för de närmare hundra intressenterna som bjudits in till den avslutande intressentdialogen. En reflektion efter utvecklingscellerna var att mycket av det som efterfrågats i arbetet tillsammans med intressenter och specialister, faktiskt redan fanns i olika form och på olika platser, fysiskt såväl som på nätet. För att ta några exempel: kvalitetsredovisning, öppna jämförelser, och telefonservice dygnet runt. En av slutsatserna blev därför att regionen behöver förenkla, utveckla, förbättra och förpacka vårderbjudandet på ett sätt som upplevs både attraktivt och tillgängligt för patient och vårdgivare. Här följer en sammanställning av några idéer och lösningar som diskuterats vid varje enskilt möte. 40–41 På vägen till utvecklingscellerna Alla samtal, idéer och tankar som lyftes i Onsala kom att kretsa i huvudsak kring IT/teknik, Kommunikation och Ekonomi. För att höja koncentrationen i dessa tre områden grupperade sig Regionens egen projektgrupp i mindre arbetsgrupper efter eget intresse, engagemang och kompetens. Resultatet blev tre arbetsgrupper med en hög grad av tvärfunktionellt samarbete, där personer från olika förvaltningar och verksamhetsområden arbetade tillsammans för första gången. Kopplat till varje utvecklingsområde och arbetsgrupp inom IT/teknik, Kommunikation och Ekonomi formades tre separata utvecklingsceller med syfte att SKL, Almega och Vinnova Utvecklingscellernas första möte genomfördes i en kreativ anda där syftet var att tillsammans med externa specialister lyfta blicken från den egna organisationen och ta del av intryck och exempel från andra branscher, nya utgångspunkter och alternativa synsätt. Med hjälp av olika metaforer och genom att ta bort gamla förutsättningar kunde nya idéer diskuteras i en öppen och engagerande form. som knyter samman IT/teknik med säkerhet och en ökad tillgänglighet för patienten. 7. Vägen Inledande intressentdialog i Onsala Den 31 maj 2011 möter Region Hallands utsedda projektgrupp och politiker från Hälso-och sjukvårdsstyrelsen patientorganisationer, privata vårdgivare, forskare, Läkarförbundet med flera. Mötet sker i Onsala och syftet är att peka ut riktningen och lyfta de frågor som ska forma den vidare processen. Med utgångspunkt i det politiska direktivet, ställdes öppna frågor kring begrepp som kvalitet, tillgänglighet, varumärke, samverkan och erbjudande mot patient och vårdgivare. Viljan att bidra i den så viktiga frågan var stor liksom den samlade erfarenheten de åttiofyra deltagare bidrog med. koncentrerat samtala om dessa tre områden. För att göra flera delaktiga och bredda perspektivet så genomfördes de tre utvecklingscellerna i samspel med SKL, Almega och Vinnova. De bistod med husrum till våra cellers arbete vid sex tillfällen under hösten. Till varje utvecklingscell bjöds externa specialister in för att delta med kunskap, erfarenhet, tankar, svar och nya perspektiv. advisoryboard.se 8.Onsala ”Att kunna förstå erbjudandet, både till karaktär och innehåll, är av största vikt för framgång. Det handlar om patienten måste veta vad det är för val man ställs inför”. Inledande intressentdialog i Onsala Under Onsalamötet ställdes ett antal öppna frågor till intressenterna. Vad är det som händer på vårdmarknaden? Vilka är aktörerna? Hur ska de kunna samverka? Vad ska de samverka kring? Vad är det vi erbjuder? Hur ser vi på tillgängligheten? Utifrån dessa frågor fick intressenterna arbeta med fyra teman. Tre förutsättningar inför VVH+ Ett respektfullt bemötande – tagen på allvar och inte “bortsorterad”. Flexibilitet – en möjlighet att påverka utifrån individuella behov. Kunskap – kunna guida och vägleda patienten i vårdvalet. Tre utmaningar inför VVH+ Målgruppssegmentering – anpassade budskapen till respektive målgrupp Kommunikation – ett tydligt åskådliggörande av vårderbjudandet Integration – av vårdprocesser och funktioner, till exempel koordinatorer och lotsar. 2. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet figurerar med lite olika betydelser och innehåll – en tydlig formulerad och konsekvent använd definition kommer därför att krävas. Tillgänglighet är dock inget begrepp som helt enkelt låter sig definieras. Sett ur en patients ögon handlar tillgänglighet om att få rätt vård, vid rätt tillfälle. Tre möjligheter inför VVH+ Den mobila doktorn – möten mellan vården och patienter på andra platser och nya miljöer. Digitala närsjukhus – tillgänglig vård (genom teknik) dygnet runt, platsoberoende. ”Vårdlotsen” – etablera lotsen som patientens guide till individuellt anpassad vård. Tre utmaningar inför VVH+ Utveckla vårdkedjan – med det primära målet att tillgodose patientens behov. Vårdmål – säkerställa att alla utförare har patientens behov som gemensamt mål. Ny teknik – att hitta rätt plattformar och kanaler för att öka tillgängligheten. 42–43 Tre förutsättningar inför VVH+ Nya bokningsformer – anpassade efter patientens behov och preferenser. Helhetsperspektiv – lyfta diagnosen så att den omfattar patientens helhet. Transparens – samverka i processen så att “alla inblandade” kan följa den steg för steg. 8. Onsala 1. Erbjudande – vad är det vi erbjuder och till vem? 2. Tillgänglighet – vems tillgänglighet pratar vi om och hur definierar vi den? 3. Varumärke och kvalitet – vad består vårt varumärke av, vad är vårt patient löfte och hur avser vi att leva upp till det? 4. Samverkan – vem, vilka, varför, med vilket fokus och hur avser vi att samverka? 1. Erbjudande Att kunna förstå erbjudandet, både till karaktär och innehåll, är av största vikt för framgång. Det handlar om att patienten måste veta vad det är för val man ställs inför, vad det är man väljer emellan. För att det ska bli möjligt så krävs både stor öppenhet i vilka möjligheterna är, vad de olika valen och möjligheterna innebär men också att den information som presenteras, gällande erbjudandet är konsekvent beskrivet, oavsett var man tar del den eller vem som förmedlar den. Tre möjligheter inför VVH+ Ny teknik – plattformar och kanaler, så som: bloggar, Appar och sociala medier. Personliga möten – digitala och analoga kontaktytor för frågor och info. Dialogformen – patientföreningsverksamhet. advisoryboard.se 8. Onsala 44–45 advisoryboard.se 3. Varumärke och kvalitet Varumärket är avsändare och garant för den kvalitet som levereras och erbjuds. De tjänster och de erbjudanden som presenteras och levereras har en mottagare; en patient eller en anhörig och deras mottagande handlar till stor del om en känsla. En känsla kopplad till upplevelsen av den vård, det bemötande och den service som levererats. Tre möjligheter inför VVH+ Digitala forum – ”www.patientslikeme. com”, vård och vårdgivare betygsätts av patienter. Transparens – publicera resultat och rön, berätta om alternativ och möjligheter. Upplysta patienter – låta patientens symptombeskrivning få större tyngd i diagnosen. Upplevelsen av ett varumärke handlar om de löften som ges – det som lovas och det som patienten i slutändan upplever som levererat. Idag äger företag och organisationer inte upplevelsen av sina varumärken själva, i det här fallet är det patienten som gör det – och det enda och bästa som kan göras åt det är att lyssna, förändra, förbättra och hålla det som lovas. Tre utmaningar inför VVH+ Konkurrens – att våga utvecklas genom att erbjuda patienten val och möjligheter. Individualitet – var hittas den absolut bästa vårdgivaren, givet varje patients situation. Återkoppling – att i realtid mäta, utvärdera och förbättra den vård vi erbjuder. Tre förutsättningar inför VVH+ Rättvisa spelregler – där det finns incitament att se patienten ur ett helhetsperspektiv. Nyttofokus – höftoperationen är inte målet, utan när patienten kan gå igen. Transparens – forum, plattformar och system som underlättar samverkan. Tre möjligheter inför VVH+ SALT och PALT* – samverkan när patienten behöver annan hjälp än hälsooch sjukvårdens. Alternativ – i ett transparent system kan patienten alltid få bäst vård, givet situationen. Vårdlotsen – guidar patienten utifrån individuella behov till rätt mix av vårdgivare. *SALT – somatiskt alternativ till vård och PALT – psykiatriskt alternativ till vård. 46–47 4. Samverkan Att det krävs samverkan är alla överens om. Men samverkan sker ju redan, det pågår på ett eller annat sätt hela tiden. Frågan att hantera är med vilket fokus samverkan ska ske. Samverkan kan ske kring kompetens, IT-system, diagnoser, processer och ersättningar – och allt med patienten i fokus. Men, vilket är vårt förhållande till patienten? Hur ser vi på patientens behov? Är det utifrån Tre utmaningar inför VVH+ Ersättning – att utveckla en ekonomisk styrmodell som främjar samverkan. Kö- eller processfokus – från kö till processmiljard, premiera vårdprocessen före kötiden. Konkurrens och samverkan – konkurrens i upphandlingen – inte i vården. 8. Onsala Tre förutsättningar inför VVH+ Kompetens – relevant vård, i rätt tid och när patienten själv upplever sig behöva det. Bemötandet – möjligheten till ostörd tid, att känna sig exklusiv och uppmärksammad. Kontinuitet – att strukturerat kunna ta hand om den vårdsökande, behövande. ett medicinskt perspektiv? Är fokus på operationen eller behandlingen, istället för att ta in patientens helhet och söka samverkan kring ambitionen att förverkliga maximal nytta för patienten. Enkelt uttryckt, handlar vårdleveransen om en lyckad knäoperation eller om den nyvunna frihet som följer med att kunna promenera igen? advisoryboard.se 8. Onsala 48–49 advisoryboard.se ”Relevant vård, i rätt tid och när patienten själv upplever att den behöva det” En förutsättning för Vårdval Halland Plus 7. Vägen 50–51 advisoryboard.se 9.Cellerna;1 ”Under hösten 2011 arbetade tre enskilda utvecklingsceller vidare med tre huvudområden som intressenterna pekade ut i Onsala; IT, Kommunikation och Ekonomi”. Varje utvecklingscell samlade drygt femton externa deltagare som noggrant rekryterats utifrån specifika kompetenser och branscherfarenheter – för att under två tillfällen arbeta tillsammans med Region Hallands projektgrupper. Det första mötet för de tre utvecklingscellerna höll en hög kreativ höjd med syfte att få deltagarna att hitta nya, spännande och framförallt oväntade lösningar för det nya vårdvalet i Halland. Med hjälp av metaforer och exempel från andra branscher utvecklades en rad olika alternativa förslag på lösningar för det strategiska arbetet kring IT/teknik, Kommunikation och Ekonomi. Kontrollera – exempel på lösningar från första utvecklingscellen för IT: – patientstyrd tidsbokning för lämplig säkerhetsnivå (journal, sekretess) – transparent och visuellt mätsystem för patientens upplevelse av vården – vårdenheternas egna ”självdeklaration” om kvalitet och utförande – administration, dokumentation och patientjournaler – virtuell vårdguide, “lots” via chatt eller telefon – rådgivande forum i öppen/sluten chatt – möjlighet för enklare diagnoser – ”skypedoktorn” (läkar- och eller hembesök på skype) – forskning och utveckling Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om att bygga smarta och tillgängliga kvalitetssystem? Det finns redan ett rangordningssystem inom olika delar av vården, men det behöver ses över och revideras utifrån en uppdaterad värdegrund. Systemet ska kunna skapa tillgänglig information för användarna/patienterna. Dessa ska kunna se vad det finns för medicinsk kompetens på de olika vårdmottagningarna, till exempel om det finns diabetesläkare och om vårdmottagningen använder de läkemedel som är rekommenderade. All information ska finnas tillgänglig på nätet. Kvalitetssystemet ska bygga på transparens som ger användaren information om de läkare och eller vårdcentraler man avser att besöka. Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om system för kontroll, uppföljning och transparens? Kontrollgruppen av kvalitetssystemet bör vara ett fristående organ som arbetar för medborgaren/patientens bästa och för maximal kvalitet. Kontrollgruppen fungerar också som rådgivande i hela kedjan och kvalificerar vårdgivarna utifrån speciella färdigheter. Kontrollgruppen av kvalitetssystemet ska forma kriterier, tillsätta berättigade bedömare och ansvara för en ständig uppdatering av dessa kriterier. Värdeskalor kan bygga på kvalitet kring exempelvis samarbetsförmåga, helhetsbilden av patienten och förmågan till god planering vad gäller ekonomi, samordning, kompetensutveckling och patientnytta. Kollegor/personal kan själva ”deklarera” sitt arbete, istället för att regionen skickar ut kontrollanter. Det bidrar till att skapa en positiv bild och ett gynnsamt förlopp samtidigt som det bygger en vi-känsla istället för ett gap mellan vårdgivare och Regionen. Diverse patientforum kan också användas för att kontrollera effektivitet, bemötande och miljö med mera. 9. Cellerna 52–53 Vi har valt att sammanfatta dessa förslag på lösningar med hjälp av tre ord och sedan kopplat dem i ett tema för var cell: 1. Kontrollera beskriver cellen – IT/teknik 2. Manifestera beskriver cellen – Kommunikation 3. Konsolidera beskriver cellen – Ekonomi Definition av begreppet kontrollera Att kontrollera innebär att granska och revidera Vårdval Halland Plus så att nya direktiv formas och vidareutvecklas med syfte att ständigt förbättra och säkra kvaliteten, ekonomin och säkerheten i vårdvalet. advisoryboard.se 9. Cellerna 54–55 advisoryboard.se Manifestera – exempel på lösningar från den första Utvecklingscellen för Kommunikation – kundcenter, gränssnitt mot medborgare – paketering av erbjudandet mot patient/medborgare – patientstyrd tidsbokning för lämplig säkerhetsnivå (journal, sekretess) – virtuell vårdguide “lots” via chatt eller telefon – fysisk vårdguide ”lots” via vald vårdenhet/vårdmottagning – den fysiska mötesplatsen för vård – rådgivande forum i öppen/sluten chatt – möjlighet för enklare diagnoser – ”skypedoktorn” (läkar-/hembesök vi skype/app – smartphone eller dator – “vårdopedia” kunskap för patienter – delade upplevelser och diagnoser forskning av mer avancerad karaktär, kan manifesteras. Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om kommunikativa värden? Kanaler för att uppmuntra dialog och transparens: webb, chatt, facebook, jammer (intern twitter), twitter, smartphones, brev och telefon samt alla fysiska mötesplatser. Ett manifesterat Vårdval Halland Plus innefattar både ett fysiskt och virtuellt sjukvårdserbjudande som ger användaren tillgång till ett flertal kommunikativa värden. Dessa kan till exempel innefatta: – samlad kommunikativ plattform för nya erbjudanden – kvalitetsredovisning av vårdgivare, sjukhus och läkare – pågående forskning och utveckling (regionalt,nationellt och globalt – relaterade länkar till friskvård och medicinering, massörer, terapeuter, kiropraktik, sjukgymnaster, apotek (läkemedelstillgång) Den virtuella plattformen gör det möjligt att sammanföra kunskap, forskning och utveckling där vidareutveckling av såväl individens enklare behov som Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om kommunikativa kanaler? – skapa en strategi för transparens och dialog/interaktivitet – banksäkerhet/e-legitimation med vald säkerhetsnivå för patientens egen hantering av sina vårdärenden och journal – dokumentation, administrativa system och journalföring – jourlinjer – vårdkedjan, behandling och bemötande alla vårdnivåer och specialistområden – kris- och katastrofberedskap – läkemedelskostnader – forskning & utveckling Definition av begreppet konsolidera Att konsolidera förutsätter ett oladdat förhållande mellan offentliga och privata vårdgivare och dess leverantörer, där avtal och ersättningar uppmuntrar till samarbete och ödmjukhet för kostnader och fördelning av patienter. – virtuella/IT-relaterade plustjänster som GPS-incheckning och Tracker Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om verksamhetsutveckling? Konsolidera – exempel på lösningar från den första Utvecklingscellen för Ekonomi. Metodutveckling för utförandet av tjänster bör ske i nära samverkan med patienten och vårdgivaren. – lokaler/fastigheter och effektivitet i dessa – kompetensutveckling och utbildning alla nivåer alla specialistområden – kompetensförsörjning, resurser fördelade på tid och kompetens Forskning, verksamhetsutveckling och innovation bör alltid återspeglas i dialog och metodutveckling mellan vårdkedjans leverantörer. Det kan till exempel innefatta en delegering mellan privata och offentliga vårdgivare samt samordning av lokaler och utrustning. 9. Cellerna 56–57 Definition av begreppet manifestera Att manifestera innebär att visa upp och paketera Region Hallands tjänster och erbjudanden inom det utvecklade vårdvalet. Informativa utrymmen och sociala forum för öppenhet och dialog mellan medborgare/patient och vårdgivare kan vara ett sådan. Alla vårdenheter inom Region Halland bör möta medborgaren genom samma front och erbjuda en samlad bild (fysisk, digital, privat, offentlig) av vårderbjudande, tidsbokning, rådgivning/guidning med mera. advisoryboard.se Vad kan Region Halland lära sig av andra branscher när det handlar om kostnadskontroll och samordning? Nyttjande av lokaler och utrustning bör optimeras och delas mellan offentliga och privata leverantörer. Lokalernas kostnadseffektivitet bör mätas i produktiv användningstid. Tid och kompetens kan utnyttjas kostnadseffektivt genom optimal resursfördelning av personal mellan offentliga och privata leverantörer. Ersättningssystemet bör vara transparent och balanserat, det vill säga lika ersättning och bedömningskriterier för lika tjänster oavsett privat eller offentlig vård. Angående förutsättningar för att konsolidera vårdmarknaden 9. Cellerna 58–59 Olika typer av vårdinsatser bör samlas på ett och samma ställe för att erbjuda en enkel, valbar och för patienten kostnadseffektiv vård. Till ett exempel kan både tandläkaren, ortopeden och apoteket bokas på en och samma dag. En samordnad form av vård kan även ge patienten möjlighet att investera extra i de tjänster som inte täcks av den skattebaserade vården. ”En konsolidering förutsätter ett oladdat förhållande mellan offentliga och privata vårdgivare” advisoryboard.se 9. Cellerna 60–61 advisoryboard.se 10.Cellerna;2 ”Under det avslutande mötet i utvecklingscellerna skapades utrymme för deltagarna att tänka fritt och praktiskt bygga ett antal olika modeller”. Med hjälp av byggklossar identifierades ett antal fundament för att utveckla första versionen av ett attraktivt ersättningssystem, en kommunikativ plan och en IT-strategi för Vårdval Halland Plus. – rådgivningsfunktion med teambedömning riktad mot högintensiva vårdkonsumenter (till exempel multisjuka) Syftet med övningen var att bli mer konkret och arbeta fram förslag som Regionens projektgrupp kunde arbeta vidare med på egen hand. De konceptuella modellerna som togs fram omfattade en rad olika kombinationer av både befintliga och nya kriterier för den nya vårdvalsmodellen i Halland. – callcenter samordnat med ”en ingång” för patienten, oavsett behov Vilka byggstenar kan ingå i en kommunikativ plan för Vårdval Halland Plus? – digital kontakt med guidning via vårdenhet och oberoende organisation – digital kunskapsbank med samlad information för guidning i det egna valet – initiativ till riktade sociala nätverk för de viktigaste patientbehoven (diabets community m.m.) – strategier för de olika typer av personliga möten som uppstår mellan patient och vårdgivare – kommunikation via bredare samarbeten och nya kanaler, såsom apotek, skola, köpcentrum med mera Vilka byggstenar kan ingå i en ITstrategi för Vårdval Halland Plus? – gemensam front/gränssnitt med exakt samma bild för patienter som vill välja vård själv och för Regionen som ska ge patienten guidning – användarorienterad IT-plattform för specialistenheter i vårdvalet – vårvals-app/webbgränsnitt som enkelt samlar och paketerar relevanta IT-tjänster för användaren (patienter och vårdgivare) – säkerhet (IT) som tillåter personlig inloggning för sekretessbelagd information (journal, remiss, recept etc) – databas för regionens egna digitala kunskapsbank med hög trovärdighet (”Vårdopedia”) – digital vägvisare till person, specialistmottagning, kötid och geografisk plats – App för vårdval som formas utifrån patientbehov av exempelvis bokning, råd, guide och viktig information. – infrastruktur för hosting av riktade sociala nätverk för de viktigaste patientbehoven (till exempel diabetscommunity) – ”yammer”, internt twitter, för snabb interkommunikation och internt kompetensutbyte – infrastruktur för hosting av digital internkommunikation (till exempel intern twitter eller yammer) – digital behovsanalys med direkt återkoppling till patientens rekommenderade vårdnivå (egenremiss) – externa digitala tjänster såsom ”Skype-doktorn”, virtuella läkare, digital hälsokontroll – digitala ”tillgängliga” informationskanaler till medborgare – samlad integrerad digital jämförelsetjänst innehållande oberoende kvalitetsredovisning av vårdgivare enkelt paketerad för patient/medborgare Vilka byggstenar kan ingå i ett ersättningssystem för Vårdval Halland Plus? – full ersättning bygger på ett gemensamt ansvar för kvalitet mellan vårdgivare och finansiär – patientupplevd kvalitet relaterad till patientens upplevelse och känsla av vården – medicinsk kvalitet relaterad till kvalitet i utförande (blev patienten frisk?) – medarbetaren och specialistens bild av förutsättningar och levererad kvalitet (känner jag att gör ett bra jobb, har jag gjort ett bra jobb?) 10. Cellerna 62–63 – personlig guide för mänsklig närvaro och heltäckande guidning i vårdvalet – segmenterade målgrupper utifrån patientnytta och behov – strategi för interaktivitet och personlig återkoppling och kvalitativ feedback advisoryboard.se – fast ersättning i hela eller delar av vårdkedjan – ersättning utifrån utförande och behandling på rätt nivå – kapitationsersättning – diagnosersättning, individuell utredning – NPI = Nöjd Patient Index – NMI (1) = Nöjd Medborgar Index – NMI (2) = Nöjd Medarbetar Index – grundersättning per patienttimme ”Full ersättning bygger på ett gemensamt ansvar för kvalitet mellan vårdgivare och finansiär” Citatet nedplockat under arbetets gång 10. Cellerna 64–65 advisoryboard.se 10. Cellerna 66–67 advisoryboard.se 11.Varberg ”Det viktiga är att få känna sig ”viktig”. Bara att kunna boka en tid som passar mig, när jag vill, är ett stort steg. Jag vill känna mig välkommen, inte ditkallad på någon annans villkor”. Avslutande intressedialog i Varberg I Varbergs fästning träffades närmare hundra intressenter för ett sista möte. Intressentdialogen kom att innehålla en återblick så väl som presentationer från projektgruppernas arbete jämte frågor som behövde besvaras och diskuteras utifrån patientens upplevelse av service, kvalitet och tillgänglighet i ett utökat vårdval. Projektgruppens medlemmar var bordsvärdar med uppdraget att presentera sitt arbete och själva lyssna, notera och lära av intressenternas resonemang och reflektioner. Intressenterna fick bland annat arbeta med frågor om framgångsfaktorer som bidrar till en god servicekänsla hos patienten och diskutera hur kvalitet ska mätas i förhållande till patientens upplevelse. En annan fråga som diskuterades var förutsättningar för att vårdgivaren ska uppleva kvalitet i mötet med patienten eller vilka förutsättningar patienten behöver för att kunna göra ett val. Intressenterna föreslår: – professionalisera bemötandet och bygg upp en servicekompetens på de instanser där patienten tar sin första kontakt med vården – tid direkt, öppna tidböcker där patienten själv bokar en tid som passar – samordna 1177, patientnämnd, vårdvalsservice, vårdgarantiservice för att skapa en enkel väg in för patienten Viktiga frågor att ta ställning till I mötet mellan de olika intressenterna uppstod övergripande frågor och diskussioner som kan vara viktiga att ta extra hänsyn till. – Vad händer när patienten hamnar fel i vårdvalet? Det är viktigt med ett system som garanterar att patienter inte faller mellan stolarna på grund av att de valt fel vårdgivare. Om man hamnar fel i Strategin för rådgivning och guidning till patienter som söker vård bör vara att styra mot lägstanivån: sjukvårdsupplysning, distriktsläkare, specialist efter remiss, eller egenremiss. Egenremissen kan bedömas av specialisten och patienten hänvisas till annan vårdnivå eller egenvård eller att patienten kan vänta för undersökning eller kontroll. Se till att upprätta en överenskommelse mellan patient och leverantör om vad som händer när problem kring behandlingsåtgärder uppstår. – Vem betalar när patienten hamnar fel? Det kan bli dyrt att hamna hos både fel specialist och hos vårdcentralen i onödan, innan man når en specialist via remisstvång. Önskan är ju varken att att tvinga någon att gå till en specialist eller att behöva möta en distriktsläkare i onödan. Det är viktigt att valet varken leder till övervård eller undervård. Ersättningssystemet bör inte bygga på betalning per behandling, utan på fast ersättning som utgår först när rätt diagnos är ställd och patienten är botad. 68–69 Tre nyckeltal för ökad kvalitet – i mötet mellan patient och vårdgivare Tre åtgärder för ökad service – och tillgänglighet för patienten vårdvalet måste systemet säkerställa att man snabbt hamnar rätt igen. 11. Varberg Projektgruppen presenterade sitt arbete såhär långt i termer av enkelhet och värde. Vill du välja eller ska jag guida dig? Frågan sätter både patienten i fokus och kravet på service på sin spets. Det handlar om att patienten själv ska få välja mellan mänsklig guidning eller att snabbt göra sitt vårdval själv. Ur ett teknikperspektiv förutsätter det ett ITsystem med verktyg i olika plattformar, som bidrar till en hög tillgänglighet för både patienten och den som ska ge vård samt att säkerheten är av högsta klass. Vidare beskriver gruppen vikten av en attraktiv ersättningsmodell mot vårdgivare. Den behövs både för att stimulera samarbetet, dela ansvaret och säkerställa kompetens och leverans som stödjer patientorienterade kvalitetsmått. – rätt patient, det vill säga “min” specialitet efterfrågas – rätt information, det vill säga tillgång till all relevant information – rätt reaktion, det vill säga att resultatet är en glad och nöjd kund advisoryboard.se Hur säkerställer man att patienten har tillförlitlig information och kunskap att göra ett korrekt val av specialistvård? – ändrade ersättningsregler och villkor för specialisterna för att göra det mer attraktivt En tydlig strategi för Regionens egen rådgivning och guidning till patienter som säkerställer att patienten hamnar på rätt vårdnivå direkt. – öka även attraktionskraften för att bli allmänläkare En strategi att hantera reklambudskap från olika aktörer. När det blir konkurrens om kunderna, med ett ökat utbud av specialister, så kommer reklam att bli ett medel för att attrahera kunder. – skapa förändringsbenägenhet och ett tillåtande klimat för innovation Rekommendationer för fortsatt arbete Utifrån projektgruppens presentationer och de frågor som diskuterades uppkom ett antal faktorer som intressenterna anser är avgörande för en framgångsrik utveckling av det utökade vårdvalet i Halland. – tillåt tillexempel bisyssla för offentligt anställda specialister – arbeta efter konceptet ”rapid prototyping”, vilket innebär att man gör tester/protyper på begränsad verksamhet eller simuleringar för att snabbt testa och utvärdera ett förslag ”En attraktiv ersättningsmodell behövs för att stimulera ett samarbete, dela ansvaret och säkra rätt kompetenser” Deltagare i Varberg – öka medborgarens delaktighet i utvecklingen av vårdvalet 70–71 – tydliga spelregler för såväl start som uppföljning – alla parter måste veta förutsättningarna 10. Varberg – attityd- och klimatförändring inom professionen för att öka patientens delaktighet och därmed troligen nöjdhet advisoryboard.se 12.Nya idéer ”Här har vi samlat och sammanfattat några av de idéer och förslag på lösningar som diskuterats fram under arbetet, utifrån olika parters behov”. kollegan utifrån behov och efterfrågan. Källa: idéer från första, andra och tredje utvecklingscellen för ekonomi Vårdvals.Runner* – En digital jämförelsetjänst för kvalitet och tillgång. På en transparent marknad med ett fungerande system för val av vård skulle en Vårdvals-Runner kunna skapa förutsättningar för såväl god tillgänglighet, stor flexibilitet och god kvalitet. I kombination med en strategi för relationsmedier skulle dessutom patienter med liknande behov kunna finna varandra och dela med sig av upplevelser vilket med stor sannolikhet skulle få ett utslag vad gäller kvalitet i dess vidaste bemärkelse. *Se prisjämförelsesajten, PriceRunner. Källa: Onsala, Intressentdialogen Vårdbussen – mobila vårdenheter Specialister och eller allmänläkare bör vara tillgängliga på fler ställen än sjukhus och vårdcentraler. Dessa kan bemannas med befintliga vårdgivare som till exempel åker ut i buss eller står utanför Gekås för att på bästa sätt tillgodose tillgängligheten på specialistvård ute i glesbygd. Liknande lösningar finns idag, men kan med fördel utvecklas till ett bredare utbud. Källa: Onsala, Intressentdialogen Proaktiv kommunikation Det är viktigt är att inte bara kommunicera vårderbjudandet utan att också berätta vad medborgaren kan göra för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det handlar om tydlig information och en dialog om vad man kan göra själv och vad man har möjlighet till som patient. Det kan till exempel handla om att undvika viss medicinering och få ett recept på fysik aktivitet. Det kan också handla om att öka kunskapen om ett sunt leverne kopplat till kända riskområden såsom hjärta, diabetes med mera. Med hjälp av dagens teknik kan vi rikta kommunikationsinsatser mot olika målgrupper och individuella behov. Källa: Onsala, Intressentdialogen Patientkonto En mer utvecklad form av ”mina vårdsidor” som hanterar samtliga delar av individens vårdplan. Ett gemensamt journalsystem och eller bokningssystem där information kan hämtas upp av olika aktörer. Patienten ska själv kunna välja hur de vill ha information, via e-post eller bli uppringd. Det ska vara möjligt att få SMS-svar och SMS-påminnelser för bokade besök och riktad information om läkemedel, recept och remisser. Källa: Onsala, Intressentdialogen 12. Nya idéer 72–73 Pooling – ”Vårdpooling” Halland gränsar till tre regioner och landsting och ett flertal större kommuner. Genom att ”poola” resurser i samverkan med andra regioner och landsting kan man säkerställa en högre tillgänglighet av specialistkompetens för regionens medborgare. Specialister som saknas i olika delar av regionen kan samordnas geografiskt. Pooling kan innebära att Region Halland gemensamt med en annan region eller landsting bygger upp unika specialistenheter i kommuner som ligger på gränsen mellan två regioner. Till exempel kan Region Halland och Region Skåne kunna samordna kompetensbehovet av psykiatriker och geriatrik. Medan en annan kompetens tillgodoses i ett samarbete med västra Götaland. Här finner vi en ”poolingform” som samordnar personal, lokal och resurser för dyr utrustning. Ersättningsmodeller som formas tillsammans med region- Nya förutsättningar när behov uppstår Som frisk invånare betalar man skatt till sjukvården men har ingen frekvent kontakt förrän den dagen man blir sjuk. En förutsättning för vårdval av specialistvård är dock att man i kommunikationen planerar så att invånaren vet att man kan välja när behov uppstår. Här krävs extern kommunikation. Källa: SKL, Utvecklingscell Kommunikation advisoryboard.se Medskaparprocesser Med medskaparprocesser avses en strategi för att strukturerat ta hand om återkoppling från patienten och på så sätt skapa en hållbar utveckling av kvalitetsförhöjande insatser som kan berika fler. Det kan exempelvis handla om: – tidbokssystem – specialisters tidböcker måste vara öppna för patienten att boka själva Källa: Vinnova, Utvecklingscell IT/teknik Öppna forum och sociala nätverk För att skapa en interaktiv dialog med patienter och medborgare kring specialistvård kan Region Halland ta egna initiativ till att etablera öppna forum på nätet, så som egna Facebook-grupper. Men det är också viktigt bevaka befintliga forum där patienter finns och kommunicerar. På dessa forum kan Regionen välja att lyssna och eller ta en mer aktiv roll. Källa: SKL, Utvecklingscell Kommunikation VIP-behandling, vårdintensiva patienter Den stora utmaningen för att skapa tillgänglighet i vårdvalet handlar om att med respekt möta de 20 procent av medborgarna som står för 80 procent av behoven, de som kräver särskild kompetens och som fodrar en stor samverkan mellan flera olika vårdgivare/ specialister. Källa: Onsala, Intressentdialogen 12. Nya idéer 74–75 Nygamla sätt att mäta kvalitet Om upplevd kvalitet är centralt för utvecklingen av våra verksamheter så skulle ett enkelt och visualiserande sätt vara att låta patienten placera en boll i rör som står för olika grader av upplevd tillfredställelse i direkt anslutning till besöket. Detta verktyg kan användas som både kortsiktig och långsiktig kvalitetsuppföljning i verksamheten och kommunikativt signalera att kvalitet är viktigt. Källa: SKL, Utvecklingscell Kommunikation advisoryboard.se Vårdpooling Självhjälpsgrupper E-hälsa 2.0 Medskaparprocesser 12. Nya idéer 76–77 ”Vårdpooling” och medskaparprocesser Konceptuella tankar från arbetet i utvecklingscellerna – vårdpooling – självhjälps-Communities – e-hälsa 2.0, proaktiv kommunikation – medskaparprocesser: innovation och kreativitet i mötet med patienten advisoryboard.se 12. Nya idéer 78–79 advisoryboard.se 13.Ordlista ”Detta är en ordlista över termer som varit centrala under processen. Det är ingen officiell beskrivning av orden utan endast så som de tolkats och används under arbetet”. Digitala närsjukhus – platsoberoende och tillgänglig vård (genom teknik) dygnet runt. E-hälsa 2.0 – en uppdaterad och utvecklad e-hälsostrategi. Flexibilitet – ordet uppmuntrar till dynamik och omfattar individens möjligheter att få sina behov tillgodosedda när det passar bäst, oavsett behandling, tid eller geografisk plats. GPS tracker – GSP-trackning för att hitta närmaste och bäst lämpade vårdgivare. Individuell vårdresa – paketering och flödesplanering i vårdkedjan för den enskilde patienten. Vård.Runner – IT-baserat jämförelseverktyg för kvalitet och tillgång. Vårdråd på tråd – en guidetjänst för invånaren som ger råd och vägledning till rätt vårdnivå. Skypedoktorn – en doktor tillgänglig via Skype, dygnet runt, oavsett vart du befinner dig. Virtuella sjukhus – digitalt tillgängliga sjukhus innehållande allt som de fysiska sjukhusen kan erbjuda avseende tjänster och service. ”Vårdipedia” – som wikipedia fast med högre kontroll och trovärdighet där alla utomstående aktörer och experter finns samlade från olika områden. Vårdmål – säkerställa att alla utförare har patientens behov som gemensamt mål. 80–81 ”Sickipedia” – en öppen, digital källa till information och kunskap. Social tolk – personal som arbetar med att guida patienter genom vården med utbildning i olika kulturer och skolade i skillnader kopplade till olika funktions- och fysiska hinder. Vård och-hälsoprocess – en bredare samverkan mellan kommun och landsting för att stärka sambandet mellan hälsofrämjande och förebyggande insatser och sjukvårdens ansvar. 13. Ordlista Mobila doktorn – möten mellan vården och patienter på andra platser och nya miljöer. Självhjälpscommunities – nätverk med fler som kan dela erfarenheter och stödja varandra inom samma område/ åkomma. Vårdmäklare – en personlig guide som visar patienten till rätt kompetens och vårdnivå. advisoryboard.se ”Vårdmålet ska säkerställa att alla vårdgivare har ett, gemensamt mål – patientens bästa” Ordlistan, Vårdval Halland Plus 13. Ordlista 82–83 advisoryboard.se 14.Kompass ”Vårdkompassen är en konceptmodell byggd på patientbehov – det finns både för och nackdelar med att arbeta konceptuellt. Nackdelarna är färre och kan oftast vändas till fördelar”. 84–85 at ok id ”Interkardinaler” – väderstreck: NO, SO, SV, NV Loggin Facebook Guiden ”Råd och Rön” ”Vårdopedia” Boka tid direkt, boka själv 14. Kompassen Vå Sä ke r d op e ”Kardinaler” – väderstreck: N, S, Ö, V Säkerhet Kvalitet Tillgänglighet Kunskap B a di VVH+ K u n sk ap Råd och Rön Kv al t Guiden Det finns flera anledningar till att vi valde att bygga vår modell utifrån en kompass. En av de främsta är att kompassen omges av positiva associationer. En kompass är en ”vän”, ett pålitligt stöd när man vill eller behöver navigera sig rätt. Eller bara ta sig från ett ställe till ett annat, på snabbast eller kortast möjliga sätt. En kompass ger oss också möjlighet att förhålla oss till olika dimensioner och olika väderstreck utan att vi hamnar i motsatsförhållanden. Norr är ju ingen motsats till söder, i egentlig mening. Vill jag till norr så betyder ju inte det att söder är dåligt. Mellan de stora ”väderstrecken” så finns det plats för de ”mindre”, vädersträcken, vilket passar oss och beskrivningen av den här processen perfekt. e rh bo ok et it Vi har valt att bygga en modell, ett koncept som på ett enkelt och visuellt sätt beskriver de dimensioner som processen utforskat. Konceptmodellen uppgift är varken att beskriva alla detaljer eller förklarande och berikande diskussioner. De finns givetvis också med – och tillgängliggörs genom att ta sig an denna rapport utifrån processen, steg för steg. Konceptmodellen sammanfattar dock processens centrala delar, på ett direkt och visuellt sätt. Och det är modellens främsta syfte, att på några få minuter ge en bild av de möjligheter som processen för Vårdval Halland Plus öppnar för. Fac e in gg o L advisoryboard.se ”Råd och Rön” ”Spola kröken” är fortfarande en klassisk och hälsofrämjande kampanj. Drick lite mindre och må mycket bättre, var budskapet. Hälsofrämjande kampanjer behöver inte vara stora och nationella, de kan mycket väl agera lokalt eller regionalt. Sä ke Kv al t at ok id Vå r do pe Kontaktinfo Närhet och snabb tilllgång till vård är centralt. Inte bara när det är akut. Med stöd i IT skapas nya och anpassningsbara möjligheter. Lösning En sökbar plattform för både guide och patient som visar geografisk position, telefonnummer, adress, e-post till önskad vårdenhet/specialist. Behov Behoven ser olika ut för att söka vård. I vissa fall vill vi snabbt kunna boka en läkartid med hjälp av ny teknik. I andra fall kanske vi inte har tillgång eller kunskap för att boka direkt eller känner att vi behöver vi någon att konsultera och prata med. Genom arbetet har det funnits en stor enighet att det måste vara enkelt för patienten att komma i kontakt med vården beroende på situation och grad av angelägenhet. Lösning Den personliga guiden finns alltid ett samtal eller ”ett klick” bort för att stödja, upplysa och visa vägen till rätt vårdform. Guiden finns anträffbar 24 timmar om dygnet och när man ringer guiden får man alltid komma i kontakt med en medmänniska. Guiden finns där för att försäkra oss om att alla får en enkel ingång till. 14. Kompassen Behov Patienter önskar att på ett så enkelt sätt som möjligt hitta och söka kontaktuppgifter, kartor, koordinator till önskad vårdenhet/specialist och att sjukvården uppmuntrar kontakter genom att finnas tillgänglig i flera olika kanaler som, mejl, telefon, sociala medier etcetera. B a di VVH+ Kun sk ap Råd och Rön e rh bo ok Guiden Lösning Lösningen är en ständigt uppdaterad, interaktiv plattform med för medborgaren valbara kriterier som passar just ”mig” och just nu i livet. Funktionen tillåter patienten att själv välja vilken typ av erbjudanden och information han eller hon vill ta emot. Fac e in gg Lo et it Behov Poängen med att arbeta aktivt med förebyggande hälsa behöver inte argumenteras. Däremot är den stora poängen med att samla alla dessa redan existerande tips och råd, för att presentera dem enkelt och tydligt på en plattform som är nationell, även om den ”föds” regionalt. Guiden Den personliga guiden finns alltid ett samtal eller ”ett klick” bort för att stödja, upplysa och visa vägen till rätt vårdform. Guiden har i stort sett samma kompass och ser samma bild som patienten som väljer att boka direkt. Guiden finns där för att försäkra oss om att alla får en enkel ingång till vården. 86–87 advisoryboard.se Loggin Loggin, patientkonto, journal, recept och remisser. Behov Det finns de patienter som önskar en egen unik, personlig vårdprofil innehållande sjukdomsfrekvens, remisser, journal, utskrivna recept, antal besök hos specialist eller dylikt. Profilen ger användaren möjlighet till egen friskvårdsstatistik, aktiviteter, fysisk plan eller annan egen hälsoutveckling. Allt i syfte att förenkla den egna ”hälsoresan”. Facebook Oberoende sociala forum för öppen kvalitetsredovisning. Behov Över fem miljoner svenskar har ett Facebook konto. Av dessa loggar över tre miljoner in dagligen. Många patienter använder dagligen sociala nätverk och forum för att samtala och interagera i olika frågor. Sä ke Kv al t B at ok Kun sk ap id Vå r a di VVH+ Boka tid direkt, boka själv Boka person direkt, boka specialistkategori, boka efter geografi. Behov Behovet att kunna boka direkt finns för att patienten själv på ett enkelt sätt ska kunna söka specialister geografiskt, söka en viss person eller söka specialister och vårdenheter inom olika specialiteter. Funktionen ”boka direkt” används av både patienter såväl som guide. Funktionen är både extern och intern. 88–89 Lösning Lösningen är en bokningsbar kalender sökbar utifrån ett antal olika kriterier. Funktionen innebär att patienten själv kan styra över prioriteringar såsom geografisk plats, specialistområde/vårdenhet, läkare/ personsök. I funktionen kan man även avboka och ändra befintliga bokningar. 14. Kompassen do pe Lösning Tillhandahålla en enkel och överskådlig jämförelsetjänst av specialistvårdenheter inom regionen som såväl patient som guide kan använda. e rh Lösning Ta ett initiativ till ett eller fler riktade sociala nätverk kopplad till den plattform som används mest frekvent i regionen. Exempelvis kan regionen ta initiativ att skapa grupper för de fem mest vanliga specialiteter, hud, ögon. bo ok Guiden Behov Det finns ett behov av en öppen regional kvalitetsredovisning med hög trovärdighet som är förpackad på en samlad plattform så att alla patienter enkelt kan ta till sig informationen och själva bidra med sin upplevelse av kvalitet. L Fac e gin og et it ”Vårdopedia” Ett nationellt vårdlexikon. I ett samhälle där information är en självklarhet och allmängods, där information inte kan styras eller begränsas i någon större omfattning – är det naturligt att individen själv, i allt högre grad söker kunskap om sitt eget hälsotillstånd. Det är en utveckling som inte kan stoppas utan bara hanteras. Och det görs bäst genom att bli en del av kunskapsutbudet. Likt Wikipedia skulle ”Vårdopedia” kunna bli en referenskälla för sökande efter kunskap och information, men specifikt inom området vård. En referenskälla som vården själva kan fylla med relevanta kunskaper och råd. Råd och Rön Lösning Skapa en version 1.0 av inloggning av det som är möjligt idag och med utgångspunkt för att bygga, uppgradera och anpassa av såväl patient som region. advisoryboard.se ”Tillhandahålla en enkel, överskådlig tjänst för jämförelser av vård, som både patient och guide kan använda” ”Vårdopedia”, en tänkbar tjänst i Vårdval Halland Plus 14. Kompassen 90–91 advisoryboard.se 14. Kompassen 92–93 advisoryboard.se 15.Handling ”För att gå från ord till handling följer här en kort presentation av Region Hallands eget arbete inom tre prioriterade områden: Kommunikation, IT/teknik och Ekonomi”. Processen har genomförts av regionens projektgrupp som under vägen bildat tre mindre arbetsgrupper: IT/teknik och Kommunikation samt Ekonomi som under processens gång döptes om till, Ersättning, kvalitet och samverkan. Följande sidor innehåller också länkar till regionens hemsida, där arbetet kommer att uppdateras allt eftersom det fortskrider. Oavsett vi är vårdgivare, guide, patient eller finansiär, så anpassas utbudet och tillgången av tjänster, verktyg och information genom olika ingångar i portalen. Idag finns det en rad olika funktioner och tjänster för att guida patienten rätt såsom: 1177, vårdvalsservice, vårdgarantiservice, patientnämnden med mera. Vad som däremot saknas är en samlad plan och plattform för 94–95 Under arbetet har gruppen kommit fram till att valet av specialistvård görs För att tillgodose både guidning och patientens rätt att välja själv, behöver Regionen samla all relevant information på en och samma portal. Portalen bör ha samma gränssnitt mot såväl patient som mot den som guidar. ”Klicka på mitten av de kommande presentationsbilderna, för att följa det fortsatta arbetet”. 15. Handling Arbetsgruppen Kommunikation ”Vill du välja eller ska jag guida”, så beskriver arbetsgruppen för kommunikation huvudmeningen med sitt arbete. En målsättning med arbetet är att kunna erbjuda invånaren eller patienten en möjlighet att själva kunna avgöra om man behöver mänskligt stöd i valet av specialistvård eller om man istället använder den senaste tekniken för att välja själv. först när behov uppstår och på patientens eget initiativ. Oavsett om du väljer att tala med guiden eller bokar själv, så ska portalen eller guiden ge patienten en vägvisning till rätt vård, vårdnivå och önskad vårdgivare. dessa tjänster och funktioner, en väg in för patienten. En förutsättning för att vården ska bli tillgänglig och att patienten ska kunna välja när behov uppstår, är att vi organiserar arbetet utifrån en gemensam och sammanhållen organisation. Detta innefattar en gemensam organisation och ledning för oberoende guidning, beställar- och uppföljningsfunktion. advisoryboard.se 15. Handling 96–97 advisoryboard.se Arbetsgruppen IT/teknik Målsättningen med arbetet i ITgruppen var att utveckla och paketera enkla IT-tjänster i ”plusset ”för de tre målgrupperna; invånare, vårdgivare och regionen. Oavsett om jag är invånare, vårdgivare eller representerar Region Halland, ska samtliga IT-tjänster som rör Vårdval Halland Plus samlas på en digital portal där gränssnittet ser likadant ut för både extern som intern användare. Erbjudandet av IT-tjänster mot invånare För patienter som loggar in på Regionens vårdvalsportal ska det finnas ett varierat utbud av tjänster att välja mellan som att hitta, jämföra och söka vårdgivare eller lämna mätvärden, läsa information inför besök, boka och boka om besök hos specialist. Invånaren som loggar in på portalen ska möta samma gränssnitt som guiden på insidan använder. För att kunna utveckla smarta IT-tjänster för ledning och styrning behövs en specifik enhet som äger frågan och har ett tydligt uppdrag. Det skulle till exempel kunna vara att förstärka den befintliga vårdvalsenheten med fler resurser och ny kompetens om så krävs. Man har i projektarbetet också lagt stor vikt vid att anpassa IT-utvecklingen till nationella riktlinjer och det riksomfattande arbetet som sker just nu med att införa en digital agenda med specifika mål för IT i vården. Utvecklingscellen, IT/teknik 98–99 För vårdgivare ska Region Halland erbjuda en interaktiv portal där det finns möjlighet att både hämta och lämna information i form av rapporter, IT-tjänster som Regionen erbjuder ”För att sätta fokus på ledtider och resultat, ska vi införa en processmiljard istället för en kömiljard” 15. Handling Erbjudandet av IT-tjänster mot vårdgivare nationella direktiv och annan viktig information. På den interaktiva portalen ska även de vårdgivare som är intresserade att starta en verksamhet i Halland kunna hitta all relevant information de behöver och lätt kunna ta reda på vilka advisoryboard.se 15. Handling 100–101 advisoryboard.se Arbetsgruppen ”Ersättning och kvalitet i samverkan” Målsättning för gruppen var att ta fram en ersättningsmodell som stimulerar samverkan mellan primär- och specialistvård och som bidrar till höjd patientupplevd kvalitet genom hela vårdkedjan. Under arbetets gång bytte gruppen namn från Ekonomi till – ”Ersättning och kvalitet i samverkan”, syftet var att skapa fokus och koncentration på dessa tre frågeställningar. För att kunna skapa ett ersättningssystem för ett utvecklat vårdval, har gruppen sett över de positiva aspekterna av det nuvarande, relativt enkla ersättningssystemet. Målet är en enkel, förutsägbar och kalkylerbar ersättningsmodell där alla avgörande förutsättningar finns, för att vårdgivaren ska kunna göra en lönsamhetskalkyl. Då priset redan är satt av finansiären, är det på andra grunder vårdgivaren konkurrerar om kunderna på marknaden. Dessa har alla en utgångspunkt i kvalitet och ett attraktivt erbjudande såsom lokalisering, öppettider, medicinsk kvalitet. ”Ersättningen utgår när patienten kan gå, igen. Inte när en ny höft opererats in” Utvecklingscellen, Ekonomi Arbetsgruppen värderar också möjligheten att återinvestera överskott som uppstår i eventuella avdrag och omsätta dessa till kvalitetshöjande åtgärder. Målsättningen är att kvalitén håller en hög och jämn nivå, så att avdrag aldrig behöver göras. 15. Handling 102–103 Modellens byggstenar i ett första steg utgöras av en prestationsorienterad ersättning med ett kostnadstak för vårdgivaren. En del av ersättningen blir målrelaterad med antingen bonus eller avdrag. Vissa ersättningar kan vara uppdragsspecifika som till exempel att anställa en ST-läkare. En komponent i ersättningsmodellen som gruppen arbetar med är ett gemensamt ersättningstak. Detta är ännu relativt oprövat i dessa sammanhang och kan om den visar sig hålla måttet betraktas som en innovation. Alla aktörer konkurrerar om de medel som finns anslagna för respektive specialitet. advisoryboard.se 15. Handling 104–105 advisoryboard.se 16. Gränssnitt 106–107 Gränssnittsarbetet är ett separat projekt, i syfte att fastställa innehållet i Vårdval Halland Plus advisoryboard.se 16.Gränssnitt ”För att fastställa innehållet i Vårdval Halland Plus, har Regionen i egen regi bildat 13 gränssnittsgrupper – där varje grupp har representation av specialister inom tre centrala områden. Det handlar om specialister i allmänmedicin från dagens Vårdval Halland, specialistläkare från privatverksamhet och specialistläkare från sjukhusen. Gränssnittsgrupperna arbetar för att identifiera typer av specialistvård som inte kräver sjukhusens resurser och eller allmänmedicin, det vill säga en definition av innehållet i Vårdval Halland Plus. Vid sidan av gränssnittsarbetet bedöms även ekonomiska faktorer och den aktuella tillgången på olika specialistkompetenser i Halland. Resultatet gränssnittsgruppernas arbete kommer att användas för att beskriva vilken vård, inom en specialitet som ingår i vårdvalet. De ska ligga till grund för formuleringen av verksamheten uppdrag. Arbetet kommer att omfatta formulerade mål och inriktningar för vart och ett av gränssnittsarbetets specialistområden. Sagt om hur gräsnsnittarbetet 16. Gränssnitt 108–109 Arbetet med gränssnittsgrupperna är fött ur ett behov att identifiera vad Vårdval Halland Plus ska innehålla för att ge invånarna rätt vård på rätt nivå efter behov. Det är också viktigt att ha en trepartsöverenskommelse för att motverka överkonsumtion av specialistvård och att de med verkligt behov av specialistvård inte kan tas emot, på grund av att patienter som istället borde omhändertas av dagens primärvård upptar resurserna. ”Arbetet i gränssnittsgrupperna bedöms bredvid ekonomiska värden och tillgången på specialister” advisoryboard.se 17. Samtal 110–111 Varmbadhusets Gynmottagning i Varberg advisoryboard.se 17.Samtal ”Under hela arbetet har vårdgivare bjudits in att delta i utvecklingen av det nya vårdvalet. Vårdgivare har funnits med i de flesta av projektets delar under hela arbetet”. Under projektets gång har som en konsekvens av arbetet, ett branschråd för privata vårdgivare formats i Halland. För att få en känsla av hur både privata och offentliga vårdgivare resonerar kring ett friare val av specialistvård så följer här tre samtal med verksamhetscheferna på: – Neptunuskliniken – Varmbadhuset Gynmottagning – Vuxenpsykiatrin i södra Halland Dessa tre personer har i stor utsträckning deltagit i och konkret bidragit till arbetet. Varmbadhusets Gynmottagning – en privat vårdgivare i Halland ”Att få koncentrera sig på patientmötet betyder oerhört mycket” berättar Claes. Intressentdialogen i Onsala och Varberg har varit intressanta möten. Både för att få formuleringar på de olika argumenten och en större förståelse för andra åsikter. Kul att se att arbetet har gått från en abstraktion till en konkret handling. Vid Varbergmötet upplevde Claes att han satt vid ett väldigt bra bord. Det fanns ingen ”förberedd agenda” vilket han upplevde som positivt och gav Innan det första vårdvalet upplevde Claes att dialogen mellan Regionen och de privata vårdgivarna saknades, då de stora besluten redan var fattade och delaktigheten var begränsad. Det känns mer genomtänkt denna gång till skillnad från förra vårdvalet, säger Claes. Det finns stora förväntningar bland de privata specialisterna när det gäller möjligheten till nya etableringar inom det nya vårdvalet. Det behövs klara och tydliga avtal mellan olika specialiteter som inte skiljer sig åt mellan de privata och offentliga vårdleverantörerna. Det är också oerhört viktigt med en fortsatt transparens i arbetet mellan Regionen och de privata vårdgivarna, avslutar Claes med. Det känns självklart att få vara med i styrgruppen och jag tycker det är kul att få vara med utveckla vårdvalet innan de stora besluten tas. Det är positivt att kunna bidra till utvecklingen med utgångspunkt från nya tankar och perspektiv. Claes uttrycker att det fortsättningsvis är viktigt att Regionen skapar förtroende för de som förväntas bidra och för allmänheten. Vårdval Halland Plus ska upplevas av hallänningen som ett val på lika villkor. Han önskar att Regionen fortsätter föra en fruktsam dialog med oss privata vårdgivare. Villkoren från Regionen måste vara kända, ingen startar ett företag utan en ekonomisk kalkyl, säger Claes. 17. Samtal 112–113 Claes Axén, verksamhetschef på Varmbadhusets Gynmottagning och ordförande i Hallands privatläkarförening har generöst bidragit med sin klokskap i projektets styrgrupp samt i de två Intressentdialogerna i Onsala och Varberg. Claes berättar att det var en slump och tillfällighet att han blev privat vårdgivare. Efter att ha jobbat på sjukhus i 25 år, hoppade han in och vikarierade i en privat verksamhet och har sedan dess blivit kvar. Som privat vårdgivare känner Claes att han får arbeta med det han tycker är viktigt och med människor han tycker om. omedelbara reaktioner på de frågor vi ställdes inför. Ett avgörande nyckelord som kom fram i Varbergmötet är ”dialog”. En dialog mellan patient vårdgivare och region. advisoryboard.se 17. Samtal 114–115 Neptunuskliniken i Varberg advisoryboard.se Samtal med Neptunuskliniken – en privat vårdgivare i Halland Sverker Nilsson, verksamhetschef på Neptunuskliniken i Varberg har deltagit i utvecklingscellerna för ”Ersättning och kvalitet i samverkan” – och generöst bidragit med sin klokskap. Sverker berättar att han kände att han blev mycket mer delaktig nu än under arbetet med det förra vårdvalet. I förra vårdvalet fanns ett diskussionsforum med privata vårdgivare, men Sverker upplevde att detta var ett ”spel för gallerierna” då besluten redan var fattade. Den här gången blev han som privat vårdgivare inbjuden innan besluten fattades, vilket kändes bra. Region Halland kan inte diskutera ett utvecklat vårdval för specialistvård utan att samtidigt diskutera pengar. Kostnadsperspektivet måste alltid finnas med. Genom att lyfta ut delar av specialistvården från sjukhusen och lägga dem pengarna på mindre enheter, kan Regionen effektivisera vården för patienten och samtidigt göra stora kostnadsbesparingar, tänker Sverker. Han vill inte se att de privata vårdenheterna, som ofta ligger långt före i att jobba kostnadseffektivt, får betala för specialistenheter i offentlig regi. Avslutningsvis säger Sverker att arbetet i Intressentdialogen har gjort att han fått en större förståelse för hur politiker tänker. De är oftast är lyhörda, men ”förstår” inte sjukvårdsapparaten och måste ta till sig mer kunskap. En stor utmaning i det fortsatta arbetet ligger i att påverka de som redan har en bestämd uppfattning, till exempel specialisterna på sjukhusen som saknar utbildning i ekonomi och ledning. Sverker menar att om Region Halland stå fast vid att låta patienten välja specialistvård utan remiss, behövs ett ersättningssystem som uppmuntrar ett kostnadseffektivt beteende. 17. Samtal 116–117 Sverker blev färdig distriktsläkare 1989 och arbetade sedan offentlig i 10 år. Under sin tid som offentligt anställd blev han mer intresserad av ekonomi och styrning, men fick inget spelrum att utveckla primärvården med sina idéer. Landstinget var väldigt toppstyrt då, berättar Sverker. När Varberg sökte en privat vårdcentral, så öppnades möjligheten för Sverker att forma en organisation som han själv kunde utveckla och styra. Som privat vårdgivare förväntar han sig ett ersättningssystem som prioriterar bästa möjliga vård för pengarna. Om Sverker fick bestämma skulle han låta pengarna styra, titta på vad varje diagnos leder till och med ekonomiska styrmedel reglera så att inte patienten uppsöker en specialist i onödan. advisoryboard.se 17. Samtal 118–119 Vuxenpsykiatrin, Hallands Sjukhus i Halmstad advisoryboard.se Samtal med Vuxenpsykiatrin – Hallands Sjukus i Halmstad Katarina Viebke, verksamhetschef för Vuxenpsykiatrin i södra Halland, har arbetat och bidragit med kunskap i Regionens utvecklingsarbete för Vårdval Halland Plus samt deltagit både i Utvecklingsceller och Intressentdialogerna i Onsala och Varberg. Katarina berättar att hon arbetat för Region Halland sedan tio år tillbaka, först inom barn- och ungdomspsykiatrin och idag som verksamhetschef inom vuxenpsykiatrin. Deras verksamhet kan dra en direkt nytta av de muskler och nätverk som en regions stordrift innebär, vilket är positivt. Stordriften ger dem ett stort nätverk som både medarbetare och patienter kan dra nytta av, säger Katarina. Katarina och hennes kolloeger vill se att dessa samverkanssystem fungerar även i den utökade vårdvalsmodellen. Det är viktigt att skapa enkla lösningar utan att förenkla komplexiteten vid tuffa situationer. Det kan till exempel handla om olika former av tvångsvård, såsom vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om vård av missbrukare (LVM) berättar Katarina. beslutsunderlag som tar hänsyn till detaljerna. Möjligheten med ett nytt vårdval är att patienten får fler mottagningar att välja mellan. Det innebär ett givande och tagande för både offentliga och privata vårdgivare, men det sker med förhoppningen att vi kan skapa förbättringar för patienten i stort. ”Riggar vi detta bra, kan det bli hur bra som helst”, uttrycker Katarina. För att lyckas med det fortsatta arbetet är det viktigt att Regionen tar beslut och ger besked i god tid om vilka specialiteter som ska vara först ut i den nya vårdvalsmodellen. Regionen bör forma en organisation som har mandat att leda och driva arbetet och inhämta det material som behövs för att skapa bra beslutsunderlag, tillägger Katarina. Omställningen måste få kosta pengar och det kommer att krävas ett noggrant förarbete och bra 17. Samtal 120–121 Inom vuxenpsykiatrin bedrivs idag ett viktigt indirekt patientarbete i samverkan med ett flertal olika externa aktörer som till exempel socialtjänsten, polisen och kriminalvården. Tillsammans med socialtjänsten bedriver Katarina och hennes kollegor gruppverksamheter för barn till psykiskt sjuka och barn till missbrukare. Det finns även anhöriggrupper. Dessa samverkansformer är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda en bra och kvalitativ vård till patienter. Genom ett gott samarbete med andra instanser som har kontakt med Vuxenpsykiatrins patienter, kan en bättre helhetsbild av patienten och dess omvärld skapas. advisoryboard.se 18.Slutsats ”Resultatet av arbetet i Intressentdialogerna och Utvecklingscellerna avgörs, av mottagarens förmåga att lyssna, lära och omsätta nya erfarenheter och intryck i handling” . Detta kapitel innehåller AdvisoryBoards sammanfattande slutsatser och rekommendationer från samtliga möten – och processen i sin helhet. Denna skrift är full av idéer som kommit fram under processens gång. Region Halland har under året löpande bearbetat och omsatt nyvunnen kunskap från Intressentdialogerna och Utvecklingscellerna. Andra idéer, menar deltagarna i processen, kräver mer eftertanke för att kunna stödja ambitionen att ”öka patientnöjdheten avseende effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i den specialiserade öppenvården”. Strategier bör utvecklas kring: 1. Samverkan Ett rådgivande organ rekryteras med en bred representation från Region Halland samt från offentliga och privata vårdgivare. Gruppen arbetar med tre huvudområden: patient- och leverantörkvalitet samt viktiga samverkansformer. Målet ska vara att det rådgivande organet kontinuerlig håller en dialog för att införliva den bästa kvalitet i vårdkedjan för att nå högsta möjliga patientnöjdhet. Etiska riktlinjer, förhållningssätt och gemensamma värderingar prioriteras med fördel i kommande leverantörsavtal. Sammanfattningsvis bör det inte bara diskuteras ersättningar, utan vårdkvalité och Region Hallands varumärke i en vidare form. Utveckla informationsplattform och verktyg för patientens faktainhämtning. 3. Patient-/marknadsorganisation Trots ett omfattande arbete kring det första vårdvalet, vittnar såväl processdeltagare som intressenter och medborgare om en okunskap kring vilka Ta fram kommunikationsplan utifrån olika segment/behovsgrupper, förpacka erbjudanden/aktiviteter och välja lämpliga kommunikationskanaler mot patient. Vara drivande i utveckling av mål och nyckeltal som direkt och indirekt stödjer patientnyttan. Ta initiativ till patientutbildning, intern utbildning och forskning rörande patientnyttan. Organisera, bemanna, koordinera och leda en personlig guideorganisation. 122–123 Aktuella råd från den tillsatta gruppen kan ligga till grund för Regionledningens kommande förslag, utveckling och eventuella beslut. möjligheter som patienten faktiskt har. För att bättre tillmötesgå patientens behov, bör Patient-/marknadsorganisation formas i en mer oberoende organisation med fokus på patientnytta – tillgänglighet, service och kvalitet. Organisationen blir en kravställare gentemot regionen och övriga vårdgivare kring frågor som berör patientnyttan. Exempel på frågor som den nya organisationen bör ansvara för i ett patientperspektiv: 18. Slutsats 1. Samverkan 2. Leverantörsstrategi 3. Patient-/marknadsorganisation 4. IT/teknik För att dessa ska kunna implementeras på ett optimalt sätt. Förslagsvis organiseras dessa utvecklingsområden främst i befintlig verksamhet, men för att patienten ska gynnas bör andra delar såsom patient-marknadsorganisationen frigöras i en mer oberoende form. 2. Leverantörsstrategi För patienten handlar det om att få professionell vård när behov uppstår, antingen från en offentlig eller privat vårdgivare. Tillgänglighet och kvalitet är nyckelord. Det handlar inte bara om den direkta ersättningen, utan en leverantörsstrategi berör många delar av samarbetet mellan Region Halland och de offentliga- och privata vårdgivarna. Förutom befintliga nyckeltal för ersättningar, bör ett leverantörsavtal reglera förväntningar kring regionens vårdleverantörer gällande patientkvalitet, samverkan kring personalresurser, utbildning, kompetensutveckling och forskning. advisoryboard.se Beställa och tillhandahålla digitala stödverktyg som går hand i hand med medborgarens IT-mognad, till exempel via smartphones och webb för tidsbokning, login till egna sidor eller telefonsamtal direkt till guiden. Hålla en hög närvaro och ta initiativ till såväl sociala/digitala patient forum på nätet som fysiska möten. Behovet av ”teknisk” anpassningsbarhet ökar. Närmare hälften av Sveriges mobiltelefonanvändare har en Smartphone, vilket gör det logiskt att via den kunna boka tid hos läkare, nå sin personliga guide eller få access till det egna vårdkontot. För övrigt är det lämpligt att: Tillgodose olika patienters behov och förväntningar genom att patientmarknaden segmenteras i olika behovsgrupper. Kvalitetssäkra beställarkompetensen av användaranpassad IT med ett nära samarbete med ”marknads/guideorganisationen”. 4. IT/teknik Alla IT-projekt bör göra det enklare och direkt eller indirekt tillföra ett tydligt värde för patienten och medborgaren. För att kunna möta dagens IT-behov i form av effektivitet, tillgänglighet och kvalitet, kommer IT/ tekniks helhetsperspektiv ha en avgörande roll för regionens IT-satsningar. IT-lösningar stimulerar interaktivitet mellan patienten och vårdgivaren, t.ex. att med hjälp av egna IT-verktyg, hämta befintlig statistik om den specifika målgruppen i både interna och externa källor. Bygga en portal i samarbete med patient-/marknadsorganisation, se konceptuellt arbete under avsnitt 13, Kompassen, på sidan 82-83. Slutligen … ”Vård väljer vi när behov uppstår och då får den aldrig vara mer än ett samtal eller ett ”klick” bort”. 18. Slutsats 124–125 För att fakta, hantering och kvalitet ska säkras, bör IT/teknik verka som en mottagarorganisation för beställningar, vara delaktiga och integreras gentemot de aktuella utvecklingsområdena - samverkan, leverantörsstrategi och patient-/ marknadsorganisation. Utifrån en tydlig beställarspecifikation kan IT-avdelningen kartlägga, prioritera, föreslå de förändringar som behövs för att skapa optimerade lösningar. Avslutande ord Det krävs mod att pröva nya vägar, där man inte kan förutspå resultatet. För att bidra i utvecklingen av det nya vårdvalet i Halland, har Regionen vågat öppna sin process utåt och bjudit in en mångfald av representanter såsom förtroendevalda, regionens tjänstemän, externa specialister och intressenter. Genom transparens och dialog, har Regionen fått möjlighet att på ett tidigt stadium diskutera det nya vårdvalet i en bredare form. En lärorik idéresa är över. Drygt hundrafemtio människor har möts från olika världar och professioner. Frågetecken har blivit till utropstecken. advisoryboard.se 19.Tack! Vi vill rikta vårt varmaste tack till alla som på olika sätt bidragit till processen och möjliggjort detta projekt. Ert engagemang, ert mod, er närvaro och er klokskap har varit ovärderlig. Weahead, Claes Axén, Privatläkarföreningen i Halland, Corfitz Grönvall, Regionens pensionärsråd, Dag Fagerheim, Öhrlings PWC, Dag Gjesteby, Helseplan Consulting Group AB, Dan Andersson, Länshandikappsrådet i Halland, Daniel Forslund, Vinnova, David Kåverud, Ernest & Young, Dzejna Seta, Region Halland, Elisabeth Berglund, Länshandikappsrådet, Elisabeth Dannberg, Carema, Emma Lovén, Ernest & Young, Emma Pihl, Region Halland, Eva Höxter, Skandia, Eva-Karin Möllefors, Region Halland, Fanny Franzén Persson, Region Halland, Fredrik Wetterhall, Facesso Georg Engel, Ersta Sjukhus, Gert Paulsson, Lunds ek.högs. -KEFU, Gunnar Åhlin, Ögoncentrum Varberg, Göran Magyar, Hallands sjukhus, Göran Stiernstedt, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Gösta Bergenheim, Regionstyrelsen Halland, Hans Dahlgren, Praktikertjänst, Harald Bergengren, Katarina Lidman, Region Halland, Katarina Samskog, Närsjukvården Region Halland, Katarina Viebke, Psykiatrin i Halland, Kerstin Karlstedt, PWC, Kerstin Malm-Andersson, Närsjukvården Region Halland, Kerstin Malmsjö, Praktikertjänst, Kerstin Svanberg, KPA, Kerstin Zander, Socialdemokraterna i Halland, Kjell Andersson, Socialdemokraterna i Halland, Kristina Andrén Kovac, Psykiatrin i Halland, Kristina Hallberg, Psykiatrin i Halland, Kristoffer Bergström, Region Halland, Kåre Jansson, Sveriges Läkarförbund, LarsAnders Rothman, Region Halland, Lars Ek, Vision, Lars Hjalmarsson, Föreningen Svensk Företagshälsovård, Lars Kolmodin, Region Halland, Lars Lingetun, Laurentiuskliniken,Lars Persson, Region Halland, Leif Lind, Ekonomistyrningsverket, Lena Johansson, Hallands sjukhus, Lena Olsson, Ledningsbolaget, Lennart Falk, Hallands sjukhus, Lise-Lotte BensköldOlsson, Socialdemokraterna i Halland, Magnus Nilsson, Praktikertjänst, Margareta Ödman, Moderaterna i Halland, Margit Bik, Socialdemokraterna i Halland, Maria Landgren, Vinnova, Marianne Kondrup, Hallands sjukhus, Marie Christensson, IKEA, 19. Tack 126–127 Alf Wiklund, Praktikertjänst, Anders Dybjer, Hallands sjukhus, Anders Lönnberg, Stockholms Läns Landsting & Novartis, Anna Caracolias, Adimo, Anna Kinch, Region Halland, Anders Magnusson, Region Halland, Anna Malmqvist, Prosales, Anna Nyzell, Praktikertjänst, Annika Lennstam, Veolia Transport, Annika Shelly, Wicked Communications, Bengt Eliasson, Folkpartiet i Halland, Bengt Sallerfors, Hallands Sjukhus, Bengt Widgren, Hallands Sjukhus, Björn Edman, Videobrigade, Björn Rosbro, IT-skribent, Bo Karlsing, Socialdemokraterna, Halland, Carl-Henric Henriksson, Region Halland, Carina Forsberg, Hallands Sjukhus, Carina Nordqvist Falk, Region Skåne, Carita Nygren, Region Halland, Catarina Dahlöf, Region Halland, Charlotte Barouma, Wästerläkarna i Halland, Charlotte Nilsson-Bibin, Region Halland, Christina Carlsson, Wemind AB, Christopher Hayward, Psykiatrin i Halland, Helen Hellströmer, Södersjukhuset i Stockholm, Hjalmar Torsteinsson, Hallands sjukhus, Holger Freibergs, IT entreprenör, Håkan Hallberg, Privatläkarföreningen i Halland, Håkan Nilsson, Region Halland, Håkan Wittgren, Sveriges Läkarförbund, Inga-Lill Hallgren, Länshandikappsrådet i Halland, Ingeborg Oleni, SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti i Halland, Ingemar Andersson, Socialdemokraterna, Halland, Ingrid Kvist, Hallands Sjukhus, Ingvar Skeberg, Reklamombudsmannen, Isabella Lindholm, Region Halland, Jan E Larsson, Mawell, Jan Furuvald, Facesso, Jan Sturesson, PWC, Jan Thorling, Ledningsbolaget, Johan Sandelin, Psykiatrin i Halland, Jonas Gumbel, SKL (Sveriges Kommuner-och Landsting), Jonas Larsson, Hallands Sjukhus, Jonas Rodny, Riskkapitalföreningen, Jonny Eriksson, Region Halland, Jörgen Britzen, Region Halland, Jörgen Preuss, Region Halland, Karin Bergmark, Stockholms universitet, Karin Båtelsson, Sveriges Läkarförbund, Karin Jansson, Region Halland, Karin Möller, Region Halland, Karin Nordlund, Telia, Karin Nyman, Carema, Katarina Hellgren, Kvinnofokus, advisoryboard.se Rydfeldt, Folkpartiet i Halland, Torbjörn Svanberg, Region Halland, Torgny Nilsson, Hallands sjukhus, Ulf Öfverberg, Almega/Vårdföretagarna, Ulrica von Thiele Schwarz, Stockholms universitet, Ulrika Jörgensen, Moderaterna i Halland, Urban Jersby, Carema, Yvonne Persson, Region Halland, Åke Strandberg, Capio Sjukvård Norden AB, Åsa Ohlsson-Drangel, Hallands Sjukhus. Sist men absolut inte minst, vill vi återigen uttrycka vår uppskattning till våra modiga, visionära och engagerade ”husvärdar” som bidragit med inspirerande husrum, nya tankar och uppmuntran. Tack! – Sveriges Kommuner och Landsting – Almega – Vinova Tack för ett gott samarbete. Jörgen Wahl Jessica Skantze Jimmy Östholm Magdalena Argenius Andersson Eleonor Bergström AdvisoryBoard 18. Tack 128–129 Marie Åhman, Närsjukvården Region Halland, Marita Malmberg Edsö, Region Halland, Martin Arnlöv, Famna, Martina Törnell, Region Halland, Mats Eriksson, Moderaterna i Halland, Mats Olsson, Kairos Future, Micael Nilsson, Hallands Sjukhus, Michael Riise, Riise Regi, Mikael Wulker-Sylme, Hallands sjukhus, Mikaela Valtersson, Moderaterna i Halland, Monica Liljeroth, Regionservice Halland, Ola Viestam, Närsjukvården Region Halland, Olle Olsson, SKL - Sveriges Kommuner-och Landsting, Ove Larsson, Psykiatrin i Halland, P-O Sjöblom, Region Skåne, Paul Ivar Källenius, Friskvårdschecken, Pekka Jansson, SPP, Peter Seger, Sophiahemmet AB, Pia Säwe, Carema, Pirjo Holmberg, Hallands sjukhus, Ragnar Lindblad, ICT-gruppen, Robert Nyman, Mozilla, Roger Orlinge, Närsjukvården Region Halland, Ronny Nilsson, Autism & Aspergerföreningen Halland, Solweig Rydmarker, Region Halland, Stefan Bengtsson, Centerpartiet i Halland, Stefan Carlsson, Solving Efeso, Stefan Engeseth, Detective Marketing, Stig Brink, Region Halland, Susanne Lundberg, Psykiatrin i Halland, Sverker Nilsson, Neptunuskliniken, Tommy Carlsson, Hjärthuset, Tommy advisoryboard.se Låt olikheten bli en tillgång. En förutsättning för framgångsrikt arbete, inte bara i en process/ett advisoryboard utan även generellt, är att individerna vågar och vill se möjligheter utan att döma i termer av rätt eller fel. Olikheterna är en tillgång och en förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Vi vill med den här skriften uppmuntra till vidare dialog för ökad patientnöjdhet avseende effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i den specialiserade öppenvården. AdvisoryBoard
© Copyright 2024