Plan för småbarnsfostran Håkansböle daghem
Plan för småbarnsfostran Håkansböle daghem Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.3.2014 Håkansböle daghem INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................................................... 1 1 INLEDNING .......................................................................................................................................................... 2 2 LÄROPLANENS UTGÅNGSPUNKTER ..................................................................................................................... 3 2.1 2.2 2.3 3 RIKTGIVANDE VÄRDERINGAR ................................................................................................................................ 3 FOSTRARENS ROLL OCH SYNEN PÅ BARNET ............................................................................................................... 5 BARNETS DELAKTIGHET....................................................................................................................................... 6 SAMARBETE MED FAMILJERNA ........................................................................................................................... 7 3.1 NÄR ETT BARN INLEDER DAGVÅRDEN ..................................................................................................................... 7 3.1.1 Egenvårdare ......................................................................................................................................... 7 3.1.2 Hembesök ............................................................................................................................................ 7 3.1.3 Startdiskussion ..................................................................................................................................... 8 3.1.4 Mjuklandning ....................................................................................................................................... 8 3.2 SAMARBETE OCH GEMENSAMT ANSVAR .................................................................................................................. 8 4 ARBETE MED BARN ............................................................................................................................................10 4.1 SPRÅKETS BETYDELSE FÖR INTERAKTIONEN .............................................................................................................10 4.2 BARNENS GEMENSKAP OCH KULTUR ......................................................................................................................12 4.2.1 Plan för förebyggande av mobbning ....................................................................................................13 4.3 DAGSRYTM OCH EGEN AKTIVITET .........................................................................................................................14 4.4 BARNENS LEK ..................................................................................................................................................15 4.5 ORGANISERING AV LÄRANDET .............................................................................................................................16 4.6 MÅNGFALD I SMÅBARNSFOSTRAN ........................................................................................................................17 4.6.1 Stöd för växande och lärande...............................................................................................................17 4.6.2 Att bemöta kulturell mångfald samt religiös- och åskådningsinriktad fostran .......................................18 4.7 MILJÖFOSTRAN OCH HÅLLBAR UTVECKLING .............................................................................................................19 4.8 MEDIEFOSTRAN ..............................................................................................................................................21 5 STRUKTURERNA I ARBETSGEMENSKAPEN OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN .........................................22 6 PARTNERSKAP, SAMARBETSNÄTVERK OCH SYNLIGHET .....................................................................................24 6.1 SAMARBETSNÄTVERK OCH ARBETE KRING VÄLBEFINNANDE .........................................................................................24 BILAGA 1....................................................................................................................................................................26 1 Håkansböle daghem 1 Inledning Håkansböle daghem har inlett sin verksamhet år 1985. Daghemmet befinner sig i nedrevåningen av ett höghus i Håkansböle centrum på Galoppbrinken 5. Närområdet består av både hög- och småhusområden, samt naturområden. Området erbjuder möjligheter till biblioteksbesök, ungdomsgård, utfärder till små grönområden och idrottsparker samt förbindelser till Västersundoms skola, som daghemmet har samarbetat med i många års tid. Daghemmet har två barngrupper: Skrattmåsarna med barn i 1-3 års ålder och Spillkråkorna med barn i 3-5 års ålder. Grupperna leds av både barnträdgårdslärare och barnskötare. Grupperna har egna utrymmen, men samarbetar och stöttar varandra i vardagen. Håkansböle daghem kännetecknas av god atmosfär, långa traditioner och en öppen dörr. Den öppna dörren välkomnar såväl familjer som nya vindar inom småbarnsfostran. Daghemmet följer Vanda stads gemensamma pedagogiska riktlinjer och svenska resultatområdets värderingar. Vanda erbjuder personalen möjligheter till mångsidig utbildning och fortbildning, vilket i vardagen möjliggör en sund utveckling av arbetet. Den svenskspråkiga småbarnsfostran i Vanda lever en ny tid verksamhetsåret 2013-2014. Åren 2012-2013 utbildades hela den svenskspråkiga fostringspersonalen inom det svenskspråkiga resultatområdet enligt Barnaögon modellen. Barnaögon modellen fokuserar på att se på barnet utifrån barnets ögon. Tyngden läggs på att bemöta barnet med dess egna temperamentsdrag och att utveckla arbetsmetoderna och verksamheten så att de stöder barnet. Vi satsar på att öka acceptans av olikheter samt trygga och stöda barnet som det är. För att jobba inom dessa ramar och ha möjligheten att se till varje enskilt barn, satsar vi på smågruppsverksamhet och egenvårdarmodellen. Dessa arbetsmetoder förklaras närmare i planen. Småbarnsfostran i Håkansböle är mångsidig pedagogisk verksamhet och omsorgsfull grundvård. Småbarnsfostran möjliggör att barnen får lära och utveckla sig i en trygg och lekfull miljö. Håkansböle daghem satsar bl.a. på det svenska språket, leken, musik och sång, motion, miljöfostran och en trevlig samhörighetskänsla med gemensamma fester och uppträdanden. År 2013 blev alla svenskspråkiga föreståndare i Vanda administrativa pedagogiska ledare. I och med denna förändring fick Håkansböle daghem och daghemmet Trollebo en gemensam föreståndare. Daghemmen håller på att utveckla ett gemensamt nätverk med olika samarbetsforum. Föreståndaren för dessa två daghem ansvarar också för den svenskspråkiga familjedagvårdens kundbetjäning. 2 Håkansböle daghem 2 Läroplanens utgångspunkter Läroplanen har utarbetats som ett arbetsverktyg för fostrare och som introduktion till ny personal. Tanken är att fostrarna skall kunna följa med det svenskspråkiga resultatområdets strategier, visioner och riktlinjer och planera daghemmets gemensamma värderingar och verksamhet på basis av dessa. Läroplanen är ett öppet dokument för alla och via den kan bl.a. föräldrarna bekanta sig med daghemmets verksamhet, arbetssätt, värderingar, mål, principer m.m. Den publicerade planen finns tillhanda på daghemmet och i elektronisk version på daghemmets nätsidor. Håkansböles plan för småbarnsfostran grundar sig på Stakes utgivna ”Grunderna för planen för småbarnsfostran” (2005), ”Plan för svenskspråkig småbarnsfostran i Vanda” (2013), övrig litteratur samt det svenskspråkiga resultatområdets vision och verksamhetsidé. Det svenskspråkiga resultatområdet i Vanda består av småbarnsfostran, grundskola, gymnasiet och övrig utbildning på andra stadiet. Resultatområdets verksamhetsidé utgår ifrån att samarbeta aktivt och skapa en röd tråd mellan dessa stadier av fostran och utbildning. Visionen är att det svenskspråkiga resultatområdet ska erbjuda högklassig fostran och utbildning på svenska i växelverkan med sin omgivning. ”Fostran och bildning i Vanda, på svenska i positiv anda.” 2.1 Riktgivande värderingar Håkansböles riktgivande värderingar baserar sig på Vanda stads, bildningsväsendets och det svenskspråkiga resultatområdets värderingar. Vanda stads värdegrund och riktgivande värderingar är innovativitet, hållbar utveckling och delaktighet. Innovativiteten innebär att vi vågar tänka i nya banor, är öppna för nya idéer och verksamhetsformer, delar med oss av vårt kunnande och har en positiv, uppmuntrande inställning. För att ha möjligheter till utveckling deltar fostringspersonalen aktivt på olika slags utbildningar, för aktivt pedagogiska diskussioner och prövar modigt på nya verksamhetssätt. För att det skall bära frukt bör man utvärdera verksamheten med jämna mellanrum och komma ihåg att också tillåta misstag. Misstag ger möjligheter till att vidareutveckling. Hållbara utvecklingen har fyra olika dimensioner: social, kulturell, ekonomisk och ekologisk. Socialt hållbara utvecklingen syns hos oss i vårt arbete med barns välbefinnande. Vi strävar till att lära barnen sociala mönster, respektera varandra och komma överens. Dessutom ger vi modeller och verktyg till konfliktlösning. Barnen lär sig att förstå och följa umgängesregler och samarbeta med varandra. Förutom välbefinnande arbete med barn satsar vi också på välbefinnande arbete inom fostringspersonalen och fostringsgemenskapen. Vi vill att jämlikhet, respekt och öppenhet råder inom vår fostringspersonal, i relationen mellan fostrarna och barnen samt relationen med vårdnadshavarna. Med kulturellt hållbar utveckling anser vi att det är viktigt att lyfta fram olikheter och har förståelsen och respekt för dem. Vi vill ta i beaktan och bekanta barnen med olika kulturer. Likaväl som vi vill värna om t.ex. traditioner som upplevs betydelsefulla med tanke på vår finlandssvenska kultur eller daghemmets egen kultur och traditioner. Den ekonomiskt hållbara utvecklingen går ut på att planera väl de ekonomiska resursernas användning likväl som personalresurseringen. Vi funderar noggrant igenom uppköpens nödvändighet, kvalitet och kostnader. Dessutom satsar vi på att återanvända och återvinna material som stöder både den ekonomiska och ekologiska utvecklingen. Personalens semestrar koncentreras till tidpunkter vi har mindre barn och grupperna samarbetar vid situationer vi har personalbrist. Den ekologiskt hållbara utvecklingen förklaras noggrannare i följande stycke som tar upp grunden i vår verksamhet. Hur delaktigheten syns och tar form i vår verksamhet förklaras också noggrannare i följande stycke. 3 Håkansböle daghem Inom ramen för dessa upplever vi fostrarna på Håkansböle att grunden i vår verksamhet ligger i strukturer och trygghet delaktighet och fostringsgemenskap kultur och traditioner språkstrategi stöd för växande och lärande leken ekologisk verksamhet All verksamhet utgår alltid från att barnet är i centrum. Stukturer och trygghet En trygg tillvaro är grundläggande för vår verksamhet. Den första kontakten till daghemmet är väldigt viktig. Hur man blir bemött har stor betydelse både för föräldrar och barn, så det finns goda förutsättningar för att skapa en tillitsfull relation till fostrarna. Bemötandet av familjen påverkar även barnets anknytning till egenvårdaren och övriga fostrare. Därför är det viktigt att förbereda de första möten väl och se till att det finns tillräckligt med personal då familjen bekantar sig och mjuklandar på daghemmet. Tydliga strukturer, rutiner och regler skapar trygghet för barnen. Även fostrarna har lättare att ta sig an uppgifter och utföra sitt arbete om arbetsgemenskapen tillsammans har byggt upp tydliga ramar och strukturer för arbetet. Så med andra ord är det viktigt att fostrarna har en tydlig arbetsfördelning, där var och en förbinder sig till sina uppgifter. Då vardagen är välstrukturerad och förutsägbar, löper den bra och både fostrarna och barnen mår bra. Vi arbetar med smidig övergång från daghem till skola. Barnen bekantar sig med skolbarnen och –miljön genom ett aktivt samarbete med Västersundom skola. Barnen besöker skolan och eleverna besöker vårt daghem. Delaktighet och fostringsgemenskapen Det är viktigt att barn får känna sig sedda, hörda och betydelsefulla. En god växelverkan är i nyckelposition för att uppnå detta. I vår verksamhet arbetar vi i smågrupper. Vi fäster stor uppmärksamhet på dialogen med barnet, synliggöra barnets tankar t.ex. via dokumentering. Barnen skall få vara delaktiga och ha möjligheten att påverka innehållet i verksamheten. Vi deltagar föräldrarna med aktiv daglig dialog, föräldrasamtal och övrig kommunikation och informationsgång. Vi uppmuntrar föräldrarna till en öppen kommunikation och samtalar inom teamet ärenden som föräldrarna fört fram. På personalplan spelar teamet och arbetsgemenskapen en viktig roll, att känna delaktighet för med sig ansvarstagande. Vi upplever att det är viktigt att respektera varandras åsikter, vara öppen, positiv till nya arbetsmetoder, ta vara på varandras starka sidor och stöda varandra. Var och en har också ett personligt ansvar för sin egen delaktighet. Då personalen mår bra mår barnen också bra! Kultur och traditioner Vi värnar om den finlandssvenska kulturen t.ex. med finlandssvensk litteratur och luciafirandet, samt deltar tidvis i kulturevenemang och kyrkliga tillfällen såsom julkyrka. Daghemmet har även egna traditioner tillsammans som den delar med barnen och familjerna. Dessutom upplever vi att det är viktigt att bekanta sig med andra kulturer och ta hänsyn till dem. Språkstrategi En av våra stora utmaningar är språket. De flesta barnen kommer från tvåspråkiga familjer och svenska språket upplevs ibland svag bland barnen. Daghemmet jobbar hårt med språket; läser, sjunger, leker och framför allt uppmuntrar barn till dialog. Vi riktar intensivare språkstöd för barn som verkligen är i behov av det. 4 Håkansböle daghem Daghemmet och skolan har en gemensam språkstrategi och varje enhet har skilt utnämnt ett språkombud som deltar regelbundet på möten. Stöd för växande och lärande Verksamheten anpassas så att barnet får det stöd barnet har rätt till. Vi tar upp eventuell oro i ett tidigt skede inom teamet, med föräldrarna och konsulterande barnträdgårdsläraren. Tillsammans diskuterar vi och kommer överens om en plan som leder till eventuella fortsatta åtgärder. Allt görs alltid i samarbete och samtycke med föräldrarna. Finns det skäl att ta in andra stödtjänster samarbetar daghemmet (i första hand egenvårdaren) med övriga tredje parter såsom t.ex. vår egen konsulterande specialbarnträdgårdslärare eller utomstående talterapeuter, ergoterapeuter m.m. Leken I vår verksamhet betonar vi lekens betydelse. I leken får barnen nya erfarenheter, bearbetar och befäster det de lärt eller upplevt samt lär sig av varandra. I leken tränar barnet också sina sociala färdigheter. Vår uppgift är att skapa ramar för leken och ge tid och rum, inspirera och erbjuda en bra lekmiljö. Vi bör lyssna på barnet och vara närvarande. Genom att observera leken och föra dialog med barnet lär vi oss mycket om hur barnet tänker och fungerar, samt vad barnet är intresserat av förtillfället. Ekologisk verksamhet Vi vill öka barnens förståelse för naturen och strävar till att vår verksamhet är ekologiskt medveten. Genom våra egna handlingar och det vi gör med barnen (sparar el, vatten, papper, sorterar, återvinner m.m.) kan vi tillsammans föra dialog om vad vi gör, varför och vad det har för konsekvenser. Vi tar även del i aktuella ”EkoTeko” projekt och har inom personalen utnämnt en EkoTeko-stödperson. 2.2 Fostrarens roll och synen på barnet Alla barn har rätt att vara sådana som de är, så länge som de inte är till skada för sig själv eller andra. Desssutom har barnen rätt att bli sedda och hörda som enskilda individer och bli rättvist behandlade. För att nå dessa självklarheter krävs det att fostraren är lyhörd, närvarande, uppmärksam, motiverad/motiverande, har tålamod att ge tid till barnet och är känslig för barnens känslor. Genom att genuint lyssna på barnen, gå fysiskt ner på barnens nivå samt planera verksamheten ändamålsenligt och med tanke på det enskilda barnet har fostraren möjligheten att bemöta barnet bättre. När man ser barnet individuellt kan man lättare bemöta det enskilda barnets behov. Alla barn tycker till exempel inte om närhet. Då är det avgörande att fostraren kan ”avläsa” barnet rätt och vara lite mer uppmärksam till en början så barnet inte i onödan behöver uppleva ångest eller otrygghet på grund av att fostraren inte gav sig själv och barnet tid att bekanta sig. Får barnet en dålig första upplevelse av växelverkan med fostraren i början kan det ta en god stund innan barnet kan bygga upp en trygg och tillitsfull relation till fostraren. En del barn kan väldigt enkelt ty sig till en av fostrarna i gruppen, medan det kan ta längre tid innan barnet känner sig tryggt med någon av de andra fostrarna i gruppen. Fostrarens uppgift är att bygga upp en miljö där barnen känner sig trygga och respekterade. Det är viktigt att fostraren är närvarande för barnet och genom att uppmuntra barnet till att ta eget initiativ kan barnet glädjas över sina lyckanden och sitt kunnande. Detta bildar grunden till en god självkänsla hos barnet. Fostraren lär barnet att hantera även misslyckanden och låter barnet veta att det är tillåtet att misslyckas. Fostraren stöder och hjälper barnet vidare via nya positiva upplevelser. Barnens inlärningsförmåga stärks av en god självkänsla, trygg och lugn atmosfär och då barnen känner tillit gentemot fostraren. Fostraren fungerar också som en förebild och genom att vara ett gott exempel själv kan fostraren lära barnen bl.a. hur man bemöter andra. Därför är det viktigt att fostraren är professionell och medveten om sin förebildsroll. Fostraren bör även följa riktgivande värderingar och överenskomna arbetssätt, oberoende av 5 Håkansböle daghem sina egna personliga värderingar och etiska principer. En del av fostrarnas arbete är att tidvis utvärdera och utveckla verksamheten för att försäkra att principerna för en kvalitativ dagvård uppnås. Synen på barnet Det finns lika många personligheter, temperament, utvecklingsnivån och färdigheter som det finns barn. Det kräver att fostrarna tar sig tid för att lära känna varje enskilt barn. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en skillnad mellan personlighet och temperament. Temperamentet är en del av personligheten och är både medfött och ärftligt. Temperamentet svarar på frågan HUR barnet gör, inte VARFÖR, t.ex. hur anpassar sig barnet till nya människor och situationer eller hur reagerar barnet på misslyckanden. Personligheten utvecklas däremot under samverkan av temperament och omgivning och beskriver mer HURUDANT barnet är t.ex. glad, tyst, livlig osv. Genom temperament kan man förstå varför en och samma sak kan vara lätt och roligt för någon, men en källa för ångest för en annan. Att förstå och acceptera barns temperament är viktigt för samspelet mellan fostrare och barn och underlättar planerandet av verksamheten. Barn i allmänhet älskar att leka, forska, lära sig nytt och utvecklas inom vardagliga sysslor. Som fostrare använder vi oss av denna vetskap genom att se alla vardagliga situationer som möjligheter till b.la inlärning, upplevelse och delaktighet. En utevistelse kan ses som bara en utevistelse, men som fostrare ser vi situationen som en arena för utveckling av b.la grovmotorik (klättra, gunga), socialt umgänge (grupplekar, lek med andra än sin bästis, problemlösning, turtagning), sinnesförnimmelser (dofter, ljud, växter, ytor) och lek (fantasi). 2.3 Barnets delaktighet Vi tar i beaktande barnens tankar, åsikter och idéer genom att vara lyhörda och närvarande, dvs. verkligen lyssna på vad barnen har att berätta, vad som intresserar dem och ger dem möjlighet att påverka på t.ex. teman för gymnastik eller pyssel. Vi hänger upp och ställer fram så mycket som möjligt av det som barnen pysslat. Stora sidan har en ”veckans fråga” där barnen får enskilt svara på en utvald fråga och svaren hängs sedan upp i tamburen. Dessutom väljer de en ”veckans konstnär” vars teckning också hängs upp i tamburen. Alla barnen kommer att vara ”veckans konstnär” i något skede. Stora sidans barn får dessutom vara mathjälpare i slumpmässiga par. Mathjälparna hjälper de vuxna med att hämta matkärran från köket, duka och berätta för de andra barnen vad dagens mat är. Ett par är mathjälpare en vecka. Exempel på veckans fråga. Vi går igenom aktuella händelser med barnen t.ex. utfärder och evenemang och barnen får rita eller berätta om vad de upplevt. Barnen får också se foton som tagits under olika händelser. De äldre barnen får även med egna ord besvara frågan: Hur gör man för att alla skall trivas och ha roligt på daghemmet? Svaren är upphängda på stora sidans anslagstavla. 6 Håkansböle daghem 3 Samarbete med familjerna Daghemmets fostrare och barnens föräldrar bildar en fostringsgemenskap som stöder barnets fostran, utveckling och inlärning genom hela daghemstiden. Genom att vara öppna, lyhörda och respektfulla gentemot varandra försäkrar vi oss om att barnet får det bästa möjliga uppväxtförhållande. 3.1 När ett barn inleder dagvården När ett nytt barn börjar i dagvården bekräftar daghemsföreståndaren daghemsplatsen per telefon. När föreståndaren bekräftar platsen informeras föräldrarna i vilken grupp barnet börjar. Fostrarna i ifrågavarande grupp utser en egenvårdare för barnet. Egenvårdaren kontaktar familjen och kommer överens om hembesök/startdiskussion och om en mjuklandningsperiod. Vi uppmuntrar föräldrarna att speciellt utnyttja mjuklandningstiden, så barnet får bästa utgångspunkterna till dagvårdsstarten och får tillräckligt med tid för anpassning av den nya vardagen. Innan själva mjuklandningsperioden inleds erbjuds familjerna alltså alternativt hembesök för barn som börjar i Skrattmåsarna eller startdiskussion för barn som börjar i Spillkråkorna. 3.1.1 Egenvårdare Vi har fr.o.m. hösten 2013 börjat med egenvårdarmodellen. Egenvårdaren fungerar som den trygga basen för både barnet och familjen speciellt vid daghemsstarten. Tanken är att barnet har samma egenvårdare hela den tid barnet är på lilla sidan och stora sidan. Då ett barn erhållit en dagvårdsplats, utses i daghemmet en egenvårdare för barnet. Egenvårdaren kontaktar familjen och bokar tid för ett hembesök (gäller barn som börjar på lilla sidan) eller startdiskussion (gäller barn som börjar på stora sidan). Barnet och egenvårdaren får på så sätt bekanta sig med varandra innan daghemsstarten. Egenvårdaren gör tillsammans med föräldrarna upp en för barnet lämplig tidtabell för mjuklandning i daghemmet. Med mjuklandning avses de första veckorna barnet bekantar sig med daghemmet (beroende på vad familjen och egenvårdaren kommit överens om). 3.1.2 Hembesök Före barnet börjar dagvården erbjuds möjligheten till hembesök. Hembesöket görs av egenvårdaren och enhetens föreståndare. Hembesöks möjligheten togs i bruk på Håkansböle daghem hösten 2013 och tills vidare görs hembesök endast i Skrattmåsarnas grupp som har barn i 1-3 års ålder. Med dagvårdsbeslutet får föräldrarna blanketterna ”Barnet i hemförhållanden” och ”Basuppgifter”. Dessa blanketter kan föräldrarna fylla i före hembesöket. Föräldrarna har även en möjlighet att få blanketten ”Diskussionsunderlag för hembesök” i elektronisk form om de önskar. Diskussionsunderlaget innehåller frågor och samtalsämnen som behandlas under hembesöket (se bilaga 1). Avsikten med hembesök är att barnet i sin egen trygga hemmiljö får bekanta sig med egenvårdaren och föräldrarna ges möjlighet i lugn och ro berätta om sitt barn. Föreståndaren diskuterar med föräldrarna och gör anteckningar. Anteckningarna delas sedan till gruppens fostrarteam, som får viktig information om barnet redan innan mjuklandningen inleds och har därmed redan bättre förutsättningar att ta emot det nya barnet. Egenvårdaren har under hembesöket möjlighet att skapa kontakt med barnet i en miljö som känns trygg för barnet samt se hur barnet är i sin hemmiljö. Barnet känner sig tryggare när mjuklandningen inleds eftersom barnet redan är lite bekant med sin egenvårdare och har därmed enklare att anpassa sig till gruppen och gruppens fostrare. Själva hembesöket tar ungefär en timme. 7 Håkansböle daghem 3.1.3 Startdiskussion Föräldrar till barn som börjar på ”stora sidan” erbjuds möjligheten att komma på en startdiskussion med barnets egenvårdare innan mjuklandningen. På en startdiskussion har föräldrarna möjlighet att i lugn och ro berätta om sitt barn och ta upp ärenden som känns viktiga för dem. Startdiskussionerna hålls på daghemmet och som diskussionsgrund används blanketten ”Barnet i hemförhållanden” som föräldrarna fått hem i samband med dagvårdsbeslutet. Om båda föräldrarna inte har möjlighet att delta i diskussionen, kan det vara bra att föräldrarna tillsammans fyllt i blanketten hemma. Det går även bra att önska sig en startdiskussion med barnets nya egenvårdare, då barnet flyttar över från lilla sidan till stora sidan. 3.1.4 Mjuklandning Mjuklandningen går ut på att föräldrarna till en början är tillsammans med barnet i daghemmets vardag. Då föräldrarna känner tillit till fostrarna, är det lättare för barnet att anpassa sig till gruppen. Barnet känner sig trygg med sina föräldrar och lär känna sin egenvårdare och andra fostrare i gruppen. Längden av mjuklandningstiden kan vara upp till två veckor, beroende på barnets ålder, anpassningsförmåga och personlighet. Mjuklandningen sker alltså ca 1-2 veckor innan barnet lämnas första gången ensam på daghemmet. Tiden varierar utgående från barnets individuella behov (anpassningsförmåga) och familjens möjligheter. Mjuklandningen börjar oftast med några timmars besök på förmiddagarna (vanligen mellan kl. 9-11). Det ger en möjlighet för barnet att bekanta sig med gruppens verksamhet både inne och ute. Sedan förlängs dagarna enligt barnets anpassningsförmåga till middagstid (kl. 9-12), vilotid (kl. 9-14) och mellanmålstid (kl. 9-15). Innan barnet blir första gången och äta eller vila, har barnet övat kortare perioder utan att föräldern har varit med. Under mjuklandningsperioden strävar vi till att egenvårdaren har möjlighet att finnas till för både föräldrarna och barnet, speciellt då barnet stannar på daghemmet de första gångerna utan föräldrarna. Egenvårdaren är den som tar första initiativet till att leka med barnet och börjar bygga upp en tillitsfull relation till barnet, med föräldern i "bakgrunden". Fostraren kommer överens om ett lämpligt tillfälle då föräldrarna kan lämna barnet. Föräldrarna får gärna ringa om de känner sig oroliga eller bara vill höra hur det går för barnet. 3.2 Samarbete och gemensamt ansvar Vi berättar dagligen om barnets dag för föräldrarna och hoppas på att föräldrarna känner sig tillräckligt trygga för att förmedla information gällande barnet och kan komma fram med känsliga frågor. Föräldrarna har möjlighet att fråga av fostrarna om de funderar på något vid de dagliga möten när de hämtar eller avhämtar barnet. Men det är även möjligt att ringa daghemmet senare under dagen, om man inte just vid det tillfället kom ihåg det eller om det är något man gärna berättar personligt (utom räckhåll för barnets eller andra föräldrars öron). Varje höst och vår gör egenvårdaren tillsammans med föräldrarna upp en individuell plan för småbarnsfostran där det kommer fram barnets styrkor och ev. stödbehov, temperament, intressen osv. Under samtalet har föräldrarna möjlighet att berätta om barnet i hemförhållanden på en djupare nivå och på så vis hjälpa gruppens fostrare att lära känna barnet bättre och ha bättre förutsättningar att möta dess behov. Samtalet och planen underlättar fostrarna då de planerar ev. stödåtgärder för barnet. 8 Håkansböle daghem Informationsgång och kommunikation I början av varje höst-termin ordnas en föräldrakväll. Föräldrakvällarna ordnas med varierande tema, beroende på vad som just då är aktuellt. Allmän och vardaglig information delas ut till alla föräldrar i elektronisk form via e-post. Skulle någon familj önska få informationen i pappersform är det också möjligt. Grupperna skickar ut skilda månadsbrev på lilla och stora sidan, eftersom verksamheten skiljer sig något från varandra. En gemensam händelsekalender för våren och hösten delas dock ut åt alla. Dessutom påminner vi om inkommande evenemang och händelser genom att lägga en lapp på ytterdörren. Daghemmet har en föräldraförening som drivs av frivilliga föräldrar. Föräldraföreningen understöder daghemsverksamheten genom att bekosta t.ex. bussresor och teaterbesök för barnen. Föreningen samlar in pengar genom att sälja bl.a. kex- och godislådor vid jultid. Dessutom ordnar föräldraföreningen tidvis verksamhet på daghemmet som är för hela familjen t.ex. Halloween disko. 9 Håkansböle daghem 4 Arbete med barn 4.1 Språkets betydelse för interaktionen Vi tar emot varje barn genom att se dem i ögonen, säga deras namn och hälsa godmorgon eller uppmärksamma dem på något annat sätt. Vi vill gärna hälsa också på föräldrarna och önskar därför att barnet hämtas ända in till avdelningen. Detta även på grund av säkerhetsskäl. Att föra dialog med barnen, dvs. fråga-få svar-reagera på svaret, är en viktig del av vår vardag och vi strävar till att använda alla tillfällen som finns för att diskutera med barnen. Vardagliga situationer och dagliga rutiner erbjuder massor av möjligheter till dialog, t. ex då vi vistas i smågrupper, vid matsituationerna, vid samlingar, vid av- och påklädning. Vid lunchen sitter en fostrare vid varje bord vilket ger en möjlighet att se och lyssna till varje barn. Ett kommunikationsstöd till måltidssituationer, som barnet får ha framför sig vid matbordet. Det är mycket viktigt att de vuxna i hemmet och på daghemmet använder ett bra och tydligt språk och är medvetna om sin roll som språkliga förebilder. Det är också viktigt att anpassa uppmaningarna och önskemålen till barnets utvecklingsnivå (t.ex. kort och koncist). Vi strävar till att vara helhetsmässigt närvarande då vi talar med barnet dvs. vi går ner på barnets nivå, ser barnet i ögonen, använder oss av till situationen anpassat tonfall. Ett mycket effektivt verktyg för kommunikation med barnen är stödbilder, vilka vi använder oss av dagligen. Bilderna kan föreställa känslor, situationer, föremål, regler osv. Ibland kan det vara lättare för barnet att uppfatta med hjälp av visuellt stöd. Handling-konsekvens bildpar. 10 Håkansböle daghem Även om språket är en viktig del av kommunikationen, finns det en mängd andra sätt som barn kan framför sina tankar och känslor med. Ögonkontakt kan exempelvis berätta mer än tusen ord och förmedla bl.a. barnets känslotillstånd. Därför är det mycket viktigt att fostrarna alltid är närvarande och lyhörda för dessa. Som fostrare bör man vara medveten om vilka non-verbala signaler man själv sänder ut och fästa uppmärksamhet att de inte är motstridiga med det verbala, för att undvika förvirring hos barnet. Tonläge, gester, miner och övrigt kroppsspråk ger även intryck till kommunikationen. En så liten sak som att gå fysiskt ner på barnets nivå gör det lättare för barnet att närma sig fostraren och ger barnet en känsla av att fostraren är närvarande, öppen och mottaglig. I dagens läge har finska språket tagit en allt större roll bland barnen på svenska daghem, så också hos oss. Många barn har finskan som känslospråk och känner därför det lättare att även leka på finska. Vi kräver inte att barnen måste tala enbart svenska då de leker, men genom att vara närvarande i bl.a. leken kan vi ge namn på ord och begrepp på svenska medan barnen leker och därmed förstärka tvåspråkigheten. Det svenskspråkiga resultatområdet i Vanda jobbar aktivt för det svenska språket. I varje enhet finns ett språkombud som deltar i bildningsväsendets gemensamma språkstrategimöten där det utvecklas och diskuteras språkstödande verksamhet och åtgärder. De svenskspråkiga kommunala daghemmen har dessutom med jämna mellanrum egna språkombudsmöten, där fostrarna utvecklar på ett ännu mera konkret plan den språkstödjande verksamheten på daghemsnivå. Barnen har pysslat egna bibliotekskort och byggt upp ett eget bibliotek på daghemmet. 11 Håkansböle daghem 4.2 Barnens gemenskap och kultur För oss fostrare är det viktigt att barnen känner tillhörighet till gruppen och gemenskap till sina vänner på daghemmet. Vi strävar till att ta i beaktande barnens temperament t.ex. om ett barn behöver en lugnare omgivning och mera lek ro ser vi till att leken tar plats på ett sådant ställe. Vi anpassar verksamheten enligt barnet t.ex. känner barnet sig lite oroligt i benen sysselsätter vi inte barnet med något som kräver hög koncentrationsförmåga utan låter barnet exempelvis gå ut och leka. Vi uppmuntrar barnen till olika lekar men inom ramen av leken måste man ta i beaktande utrymmen, trygghet och andra barns lek ro. Vi är lyhörda och observanta för vad barn talar om sinsemellan och vad som intresserar dem t.ex. musikidoler, favoritleksaker, tv-karaktärer. Med hjälp av denna information kan vi t.ex. planera pyssel, samlingar och lekar med teman som basera sig på barnens intressen. På så vis engagerar sig barnen till att öva sig på viktiga färdigheter på ett skojigt sätt. Vi har en gemensam gård där barnen kan leka med både stora sidans och lilla sidans barn. Detta ger en möjlighet för oss fostrare att bekanta oss med daghemmets alla barn och vice versa. Under utevistelsen har vi alltid två fostrare från båda grupperna ute som övervakar barnen vilket underlättar bekantingen. Tidvis kan en liten grupp barn gå över till den andra gruppen för att leka. Detta stöder vänskapsrelationer utöver grupperna och barn som har syskon får även lite syskontid. Barnen brukar gilla det. Grupperna samarbetar dessutom i form av veckovisa gemensamma sångstunder och övriga evenemang såsom gemensam valborgsmaskerad eller vändagsprogram. På daghemmet följer vi våra tillsammans överenskomna regler som barnen har fått vara med och fastställa. Reglerna diskuteras med barnen och barnen får själva fundera över varför vi har vissa regler och finns det regler som fattas. Utgångspunkten i uppgörandet av reglerna är barnens trygghet och välmående. Barn från lilla och stora sidan njuter av gemensam utevistelse. 12 Håkansböle daghem 4.2.1 Plan för förebyggande av mobbning Daghemmets målsättning är att ha en mobbningsfri miljö där barn, föräldrar och fostrare känner sig trygga och har det bra. Alla barn skall få bli sedda och hörda. Alla barn bör få uppleva att de får vara sig själva, känna sig likvärdiga och rättvist bemötta. Det är viktigt att alla barn har någon kompis att vara med på daghemmet och inte känner sig utstötta eller kränkta. Det är dock viktigt att skilja på mobbning och konflikter. Mobbning är en upprepad och avsiktlig negativ handling som är riktad mot en eller flera personer. Mobbning kan vara psykiskt, fysiskt eller verbalt. En konflikt är mera situationsbunden och kan bero på att barn blir oense eller missuppfattar varandras tal eller handling. Barnen har många människorelationer längs med dagisdagen och det är nästan oundvikligt att undvika konflikter. Fostrarna lär barnen konfliktlösningsfärdigheter och handlingsmönster, så barnen medan de blir äldre lär sig själv att hantera konflikter. I en del konflikter behövs alltid en fostrare som hjälper barnen att reda ut, medan barnen lär sig med åldern att kompromissa och reda ut mindre konflikter. Då fostraren ingriper i en konflikt lugnar hon först ner situationen och barnen får i tur och ordning berätta sin uppfattning om vad som hänt. Det är viktigt att lyssna till varje barn. Sedan hjälper fostraren barnen att komma överens om ett gemensamt tillvägagångssätt. På daghemmet lär vi barnen att be om förlåtelse, men sättet barnen ber om förlåtelse på varierar beroende på barnens personlighet. Vi tar i beaktande att alla barn inte tycker om fysiskt närhet och känner sig inte bekväma att krama, då ber vi barnet att se det andra barnet i ögonen och säga förlåt istället. Det är viktigt att alla barn har någon kompis att leka med på daghemmet. Barnen skall inte behöva vara rädda eller känna sig utanför. Många barn kan känna starkare kompisrelation mot vissa barn, men fostrarna lär barnen att man trots det kan leka även med andra barn. Fostrarna planerar verksamheten, så att detta möjliggörs och har nolltolerans för mobbning. Fostrarna upplever att det är viktigt att lära barnen att vi är olika, men ändå komma ihåg att alla är likvärdiga. Om mobbning förekommer på daghemmet ingriper fostrarna genast. Fostrarna förebygger mobbning genom att vara goda förebilder med sitt eget beteende, handla respektfullt, diskutera med barnen hur man är en god vän och hur barn kan vara olika, men att vi ändå måste vara lika snälla mot alla. Fostrarna lär barnen att känna igen och namnge känslor, samt övar deras sociala och emotionella färdigheter genom lek, spel, sagor och daglig växelverkan. På Håkansböle daghem använder fostrarna dessutom sig av Start och StegVis. Dessa är internationellt material vars syfte är att utveckla och stöda barnens sociala färdigheter och emotionella kompetens samt motverka konflikter. Start är avsett för barn i åldern 1-3 år och fokuserar på områdena empati, anknytning och samspelsfärdigheter. StegVis är ett material med fyra olika delar, varje del är avsedda för en viss åldersgrupp och den första delen är för barn i 4-6 års ålder. StegVis materialet fokuserar på empati,(mellanmänsklig) problemlösning och självkontroll. Barnen skall åldersenligt lära sig att förstå egna känslor och reaktioner, förstå och ta hänsyn till andras känslor, känna till och kunna använda strategier för problemlösning samt styra sina impulser, kunna hantera frustration (självkontroll). 13 Håkansböle daghem Genom att observera och vara lyhörd för barnens lek och agerande i alla situationer har fostrarna bättre möjlighet att stöda barnen och upptäcka eventuella tecken på mobbning och ingripa i ett tidigt stadie. Om ett barn är inblandat i mobbning tar fostrarna alltid upp saken med föräldrarna. Fostrarna börjar med att diskutera med de barn som mobbningen berör och försöker tillsammans med barnen hitta en lösning. Om mobbningen inte upphör med hjälp av detta, kommer fostrarna vid behov överens om ett diskussionstillfälle med föräldrarna och barnen. Åtgärderna följs upp och ett nytt möte fastslås om mobbningen trots allt fortsätter. 4.3 Dagsrytm och egen aktivitet Fasta rutiner och förutsägbarhet är bland de viktigaste grunderna för skapandet av en trygg, lugn och inlärningsrik miljö på daghemmet. En välstrukturerad, välplanerad och ändamålsenlig dagsrytm stöder både barn och fostrare. Utöver basrutinerna (toalettbesök, matsituationerna, vilan och utevistelserna) anpassar vi verksamheten efter barngruppen. Personalen värderar varje situation skilt och agerar enligt barnens behov, koncentrationsförmåga, humör osv. Genom mångsidig användning av alla fysiska utrymmen samt indelning i smågrupper underlättar vi b.la förflyttningssituationerna. Både barn och fostrare drar nytta av att grupperna är mindre, ljudnivån lägre och interaktionen mer individuell. Målet är att göra varje situation så stressfri som möjligt för barnen. Flexibilitet är nyckelord då gruppen lever längs med dagen och det krävs kompetens av fostrarna att kunna se vilka barn behöver t.ex. mer tid för lek och vilka som kunde dra nytta av en springtur ute på gården. Indelning i smågrupper (smågruppsverksamhet) främjar dessutom barnens inlärningsförmåga då de har möjlighet till att agera enligt eget temperament och egen personlighet, inte enligt tid och rum. Vi uppmuntrar barnen till företagsamhet och ger dem tillräckligt med tid att träna på färdigheter. Det är viktigt för barnet att få känna glädje över både små och stora framgångar. Detta förstärker barnets självkänsla. Smågruppsverksamheten fungerar också i förebyggande syfte med tanke på mobbning och utfrysning. Barnen känner sig trygga och lugna i mindre grupper och får en känsla av att de verkligen blir sedda och hörda. Dessutom förstärks känslan av samhörighet då barnen vet vem som tillhör deras grupp och alla i gruppen gör tillsammans. Barnen har också lättare att känna tillit och trygghet till fostrarna och de andra barnen då grupperna är små och atmosfären fridfull. För att försäkra att ovannämnda mål förverkligas i praktiken planerar och utvärderar personalen verksamheten vid b.la team-möten, personalmöten och utvecklingsdagar. Dessutom diskuterar fostringspersonalen sinsemellan efter varje situation och besluter om eventuella åtgärder eller förändringar i verksamheten. En professionell fostringspersonal som fungerar i team, har gemensamma spelregler, förtroende för varandra och genuint gillar sitt arbete bildar en fast bas som det är lätt att bygga upp på. Dagsschema med bilder. 14 Håkansböle daghem 4.4 Barnens lek Vanda stad inledde 2013 ett nytt tyngpunktsarbete inom småbarnsfostran - leken. Barn lär sig bl.a. sociala, emotionella och motoriska färdigheter, problemlösning och användning av fantasi via leken. Genom att dela in barnen i smågrupper har fostraren möjlighet att observera barnens lek på en djupare nivå och vid behov ingripa på ett sätt som inte rubbar dynamiken i lekgruppen. Vid konfliktsituationer kan fostraren dela med sig ”verktyg” för problemlösning eller gå själv med i leken och ge den en ny riktning. Barnen måste få leka i en lugn, trygg och inlärningsrik miljö för att ha de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Genom att lägga fram bilder, ha lekstationer och göra upp gemensamma spelregler skapar vi en omgivning som bygger på turtagning, samförstånd, ömsesidighet och likvärde. Vi håller leksaker och material tillgängligt för barnen men ser till att det alltid finns en fostrare i närheten. Redan som riktigt små tar barnen sina första steg mot lekens mångsidiga värld. Därför är det viktigt att fostrarna förstår hur och varför leken inverkar på inlärningen av diverse färdigheter och hur vi kan stöda också de minsta barnen att uppnå dem. Händelser som kan verka entydiga för en omedveten observatör kan i verkligheten vara en pågående inlärningssituation t.ex. då ett barn tagit en leksak av ett annat barn. Genom att vara närvarande och observanta fostrare har vi möjlighet att se alla de små, men betydelsefulla, nyanserna i lek- och vardagssituationerna. Leken tar sig uttryck på olika sätt i olika utvecklingsskeden, även om grunderna hålls rätt så lika. Ett litet barn tar modell av andra, leker vid sidan om och leken grundar sig på verkliga föremål, då ett litet barn inte ännu har samma färdighet att fantisera som vid ett senare skede. Leken har inte ett tydligt början-handlingslut- mönster utan barnet går från leksak till leksak och undersöker gärna allt som finns omkring. Ett äldre barn kan använda sin fantasi och besluta att han/hon vill leka med något specifikt, även om det inte finns något färdigt material som stöd för denna tanke. De äldre barnen kan leka lekar med tydlig struktur och handling antingen ensamma, parvis eller i grupper. Därför behöver det finnas material och rekvisita som tillfredsställer och stöder alla utvecklingsnivåer. Barnen får leka i en självgjord brandbil under den nationella 112-dagen. På daghemmet talar vi om fri lek och ledd lek. Fri lek betyder att barnen får leka med vad de vill och med vem de vill, bara fantasin och daghemmets regler begränsar agerandet. Ibland är det dock bra för barnen att leka lekar som övar på specifika färdigheter. Då kan fostrarna dela in barnen i ändamålsenliga smågrupper och välja ut lekar som stöder just den gruppens barn. Fostraren har olika roller i barnens lekar beroende på lekens karaktär, lekdynamik och målsättning. Fostraren får gärna vara med i leken själv, för att följa med vad som händer och sker. Barnen kan ibland behöva 15 Håkansböle daghem hjälp med att komma igång med en lek innan den sen löper sin gång. Leken stöder barnen utveckling väldigt mångsidigt och genom att fostraren är med i barnens lek kan den stöda barn individuellt. Fostraren kan avsiktligen observera barnens lek för att sedan kunna se när hon bör hoppa in i leken för att kunna stöda språket, ge en ny riktning till leken eller för att specifikt öva någon emotionell eller social färdighet. Barnen måste få på egenhand öva på att leka en lek till slut, istället för att konstant byta från en lek till en annan och då kan det vara bra för fostraren att endast stå vid sidan om. Barnen tillåts även ha ensamlek, då de behöver det. Men inget barn tillåts lämnas utanför. Fostrarna går med glädje ner på barnets nivå för att främja leken och utvecklingen. Lekstationerna som används på stora sidan bestäms gemensamt med gruppen i början av veckan, och används under en vecka i taget. På stationslapparna finns också en tärning som visar hur många barn som kan vara med i leken. Alla barn har sin namnlapp som de sätter på stationslappen för att markera vilken lek de valt just det tillfället. Självklart kan man byta station under dagen. En dag i veckan har grupperna ”leksaksdag” då de får ta med sig en leksak hemifrån, som de får visa för gruppen och berätta om. De får även leka med sina egna saker under den dagen, vilket också främjar förmågan att dela med sig och låna av andra. Vi tränar fantasi med hjälp av sagor, sånger, berättelser, lekar och andra kreativa lösningar. Hama-pärlor, teckning, målning, modellera och liknande stärker finmotoriken. Gymnastik, sånglekar och utelekar stärker grovmotoriken. Utrymmesmässigt har vi egen gård med sandlåda, gungor, klätterställningar, rutschkanor och fria ytor för lek. Inomhus har vi två större lekrum, ett på varje avdelning, där man kan leka livligare lekar. Vi använder oss också av de andra utrymmena i huset efter möjlighet, för smågruppsverksamhet. Även personalens kafferum och mötesrum används vid behov. Gymnastikstund i full fart. Under smågruppsleken använder vi lekmattor och dylikt för att avgränsa grupperna och tydliggöra lekområdena. Detta hjälper även till att motverka konflikter mellan lekgrupperna. Gränserna mattorna ger, skapar lek ro för barnen. Leken hjälper även till att bearbeta händelser i livet hos barnet. Till exempel: Har barnet varit på bröllop, handlar leken gärna om det egna, framtida bröllopet. Fostrarna finns tillhands om barnet behöver extra stöd i den leken. Även program de sett på tv eller dataspel de spelat, får bearbetas under leken. 4.5 Organisering av lärandet Barn lär sig genom lek, genom att ha vuxna som rollmodeller och i interaktion med andra barn. I daghemmet tar vi vara på alla möjligheter till inlärning som vardagsrutinerna bjuder. Typiska sådana situationer är t.ex. måltider, på- och avklädningssituationer. Genom att i dessa situationer diskutera med barnen, vara lyhörd för deras tankar och uppmuntra dem till problemlösning öppnas många möjligheter till inlärning. Vi kan i dessa situationer öva på t.ex. matematiska begrepp, lägesbegrepp, färger, kroppskännedom, olika sociala färdigheter. För den lyhörda fostraren är möjligheterna otaliga. En förutsättning för inlärning är att barnen känner sig trygga, därför har vi ett tydligt dag- och veckoschema med fasta strukturer vilket gör att barnet kan förutse vad som kommer att hända. Då barnen inte behöver oroa sig över vad som händer till nästa, 16 Håkansböle daghem kan de lugnt fästa sin uppmärksamhet på allt annat i deras omgivning. De kan nyfiket studera, observera, prova och upprepa olika färdigheter antingen ensamma eller tillsammans med fostrare och kompisar. Då barnen får positiva inlärningserfarenheter förstärks deras sunda självkänsla. Det är också viktigt att inlärningsmiljön är motiverande och intresseväckande. Detta uppnås genom att fostrarna är kunniga och positivt inställda, atmosfären är lugn och barnen delas in i mindre grupper. Barnen behöver få iaktta sin omgivning i en takt som är nära deras eget temperament. Genom att utförligt planera både hela husets och de enskilda avdelningarnas verksamhet försäkrar vi att inlärningsmiljön är positiv, intresseväckande, uppmuntrande och lugn. I planeringarna tar vi i beaktande b.la. barnens utvecklingsnivå, ålder, färdigheter, intressen och temperament. 4.6 Mångfald i småbarnsfostran 4.6.1 Stöd för växande och lärande Varje barn är i behov av stöd i någon form under sin barndom och i sina olika utvecklingsfaser. Fostrarna strävar till att stöda varje barn enskilt och bemöta barnets behov på ett sätt som är anpassat till just honom eller henne. Då vi talar om att stöda finns det många olika former och stadier av stöd. Ett barn kan behöva stöd i att lära sig gå, klappa i händerna, klä på sig, lära sig uttala, räkna eller lära sig sociala spelregler. Fostrarna bör vara väldig lyhörda och observera barnet i vardagen. I småbarnsfostran i Vanda talar man om tre olika stadier av stöd: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Allmänt stöd baserar sig på en kvalitativ fostringsgrund. Det betyder att fostrarna har en tillräcklig pedagogisk grundutbildning, känner till barnets typiska utveckling och vet hur man stöder barnets växande och lärande. Det allmänna stödet är alltså en del av småbarnsfostrans grunduppgift. Det allmänna stödet förankras i vardagen som en naturlig del av verksamheten. Allmänt stöd kan innebära att ordna ett mera strukturerad dags- och veckoschema, öka smågruppsverksamheten eller stöda talet och språket i form av t.ex. stödbilder. Ju bättre kunskap fostrarna har desto mindre upplevs särskildhet och avvikelse. Fostrarnas förhållningssätt mot barnet är lika viktigt som att hitta de rätta stödåtgärderna för barnet. Alla barn är berättigade till allmänt stöd. I samarbete med föräldrarna görs årligen en plan för småbarnsfostran som behandlar barnets styrkor, eventuella behov av stöd och en plan för stödåtgärder. Det är viktigt att känna igen barnets behov av stöd i ett tidigt skede. Då kan fostrarna planera barnets fostringsmiljö på ett sätt som stöder barnet i dess växande och lärande. I Vanda har det utarbetats en s.k. meny för allmänt stöd. Menyn är ett arbetsverktyg som används i planeringen, genomförandet och utvärderingen av det allmänna stödet i barngruppen. Intensifierat stöd ges när det allmänna stödet inte räcker till. Innan fostrarna börjar planera intensifierat stöd för ett enskilt barn, bör fostringsteamet ha tillämpat alla former av allmänt stöd. Då behovet av stöd växer blir det aktuellt att börja planera intensifierat stöd för ett barn och egenvårdaren kontaktar konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Olika former av stödåtgärder utarbetas i samarbete med föräldrarna, fostringspersonalen (oftast egenvårdaren) och andra sakkunniga. Stödåtgärder dokumenteras i barnets plan för intensifierat stöd. När ett barn har getts intensifierat stöd uppföljer och utvärderar fostringspersonalen barnets växande och lärande kontinuerligt. Om det sker förändringar i barnets situation uppdateras planen av intensifierat stöd så den bemöter barnets behov av stöd. Intensifierat stöd är en mer individuell form av stöd, som alltid planeras utifrån det enskilda barnets utvecklingsnivå och individuella behov. Intensifierat stöd är regelbundet, dagligt och kan innehålla flera pedagogiska stödformer. Ett barn som har större svårigheter och är i behov av intensifierat stöd bemöts inte med 17 Håkansböle daghem negativa attityder. Barnet görs delaktigt i gruppen på dess egna villkor, så barnet blir bekräftat och får förstärkning till en positiv identitet. Vi ser utvecklingsmöjligheter och framsteg, inte hopplöshet. För alla barn är det viktigt att få uppleva glädjen av att lära sig. Fostrarna är i en nyckelroll med att hitta de rätta sätten att stöda barnets lärande. När det intensifierade stödet inte är tillräckligt kan barnet ges särskilt stöd. Barn som är i behov av särskilt stöd är i huvudsak multihandikappade barn eller barn som har en utvecklingsstörning och/eller har förlängd läroplikt. Det särskilda stödet innehåller de stödåtgärder som ingår i det allmänna och intensifierade stödet. När man bedömer behovet av särskilt stöd samarbetar föräldrarna, gruppens barnträdgårdslärare, konsulterande specialbarnträdgårdsläraren samt andra stödande instanser. En plan för särskilt stöd uppgörs och dokumenteras i småbarnsfostran. 4.6.2 Att bemöta kulturell mångfald samt religiös- och åskådningsinriktad fostran Bland daghemmets barn finns det olika slags kulturella bakgrunder med eget språk, egna seder och högtider. På daghemmet stöder fostrarna i första hand den finlandssvenska kulturen, men anser att det är viktigt att diskuterar med barnen om olika kulturer och bekanta sig med olika slags seder och vanor. Det kan vara nyttigt för fostrarna att lära sig några ord på barnets eget modersmål för att visa barnet att vi är positivt inställda till dess eget språk och kultur. Fostrarna lär ibland barnen korta sånger på främmande språk för att öka barnens delaktighet och förståelse till olika kulturer. Mathjälparna får dekorera Runebergs tårtorna barnen har bakat tillsammans. Daghemmets uppgift att är stöda barnets svenska språk och fostrarna uppmuntrar även föräldrarna att stöda det svenska språket hemma. På daghemmet håller fostrarna starkt fast i att tala konsekvent svenska med barnen, men fostrarna anser att övriga språk är en rikedom, likasom olika slags dialekter. Fostrarna stöder även det svenska språket genom stödbilder och -tecken, tydligt kroppspråk och språkenlig verksamhet då det inte finns samma möjligheter att stöda det svenska språket hemma. Skulle det finnas behov av tolk vid föräldrasamtal möjliggör dagvården den tjänsten. Olika kulturer ses som en rikedom på daghemmet och i verksamheten strävar vi att ta i beaktande kulturella skillnader. I samband med detta måste ändå konstateras att verksamheten och vår syn på barnet styrs även starkt av de nationella principerna för småbarnsfostran. Vi bemöter bl.a. alla barn jämlikt oberoende kön eller specifika kulturella ”fostringsprinciper”. Barnen får själv välja vad de leker med och vi könsindelar inte aktiviteter. Olika kulturer respekteras även vad det kommer till skilda kostvanor. Förbjuder kulturen något födoämne, ser daghemmet till att det tas i beaktande vid måltiderna. Även högtider och religionsuppfostran ordnas för barnen enligt föräldrarnas önskemål. Daghemmet har årligen påskandakt samt jul- och vårkyrka. Ifall föräldrarna önskar att deras barn inte deltar i den religiösa verksamheten ordnas annan verksamhet för barnet. Önskar föräldrarna för övrigt att deras kultur tas i beaktande på något specifikt sätt på daghemmet, kan föräldrarna ta upp det på föräldrasamtalet med egenvårdaren. 18 Håkansböle daghem 4.7 Miljöfostran och hållbar utveckling Vanda stad satsar stort på ekologiskt tänkande. Varje daghemsenhet har en eko-stödperson som med jämna mellanrum deltar på stadens utbildningar. Stödpersonen deltar på utbildningar och ansvarar för att fostrarna och barnen tillsammans funderar på miljövänliga val och återvinner material. Fostrarna gör medvetna val om återanvändning av material som redan finns, t.ex. större konservburkar används som pennbehållare, toalettpappersrullar, glasspinnar och naturens material (såsom löv och kottar) utnyttjas i pyssel. Dessutom ser vi till att bli av med avfall på rätt sätt och sorterar bl.a. bioavfall, papper, papp och kartong. För att barnen skall ha det enklare att sortera har uppsamlingskärlen på daghemmet märkts med olika färgs symboler. För att ytterligare synliggöra ekologiskt handlande för barnen, för vi tillsammans med barnen tomma mjölkkartonger till insamling. Sopkorgarna är tydligt märkta så barnen har det enklare att delta i sorteringen. För att undvika att slänga bort material i onödan, har daghemmet gärna tagit emot pysselmaterial eller annat användbart material om någon upplevt att de har överlopps, t.ex. överblivna papper på föräldrarnas arbetsplatser har utnyttjats i pyssel och friritning samt leksaker som konstaterats onödiga hemma har kommit i nytt bruk på daghemmet. Fostrarna diskuterar med barnen om miljön, naturen, hur nedskräpning påverkar den och hur vi kan bättre ta hand om den. Håkansböles barn har i flera års tid tagit del av naturstigen på Västersundom. Naturstigen ordnas i samband med förskolan. De äldre barnen på Västersundom skola bygger upp en bana med olika stationer. Daghemsbarnen delas upp i smågrupper varefter de får genomföra diverse uppgifter, t.ex. kottkastning i ämbar, minneslek med naturmaterial och hinderbana. Barnen får dessutom leka fritt i skogen och studera naturen lite närmare. Det gick enkelt att pyssla vinterdekorationer av material man redan hade. 19 Håkansböle daghem Barnen tycker det är intressant att undersöka naturens små liv med hjälp av luppar under vårutfärden. Naturen fungerar som en inspirerande lekmiljö med oändliga möjligheter till fantasi. 20 Håkansböle daghem 4.8 Mediefostran I dagens läge spelar media en allt större roll i vårt samhälle. Barnen kommer i kontakt med olika medier i allt yngre ålder. Det är viktigt att diskutera både på daghemmet och hemma med barnen om spel, filmer och andra medier barnen följer med. På daghemmen diskuterar fostrarna om t.ex. olika karaktärer (spiderman, batman, angry birds), hurudana karaktärerna är och om verklighetsaspekten. Fostrarna försöker också ta i beaktande i verksamheten olika medier barnen är intresserade av. Barnen får t.ex. rita Angry Birds eller bygga upp en Turtles lek. Barnen har möjligheten att bekanta sig med vissa medier redan på daghemmet. På Håkansböle daghem har vi t.ex. en dator som är avsedd för barnen. Personalen har diskuterat att datorn bl.a. kunde användas turvis av barn som inte sover dagsvila (lite äldre barn). Spel som spelas på daghemmen är avsedda för barn i daghemsåldern och är inlärnings- och utvecklingsspel s.k. vanliga datorspel spelas inte på daghemmet. Dessutom fotograferar fostrarna barnen i vardagssituationer, vid utflykter och fester. Det finns en digital fotoram på daghemmet och den används för att kunna återberätta/ha en möjlighet att diskutera om gemensamma upplevelser och utnyttja den t.ex. till sagotering där barnen får återberätta händelsen med egna ord och fostrarna dokumenterar berättelsen. 21 Håkansböle daghem 5 Strukturerna i arbetsgemenskapen och utvärdering av verksamheten För att vardagen skall fungera är det viktigt att ha klara strukturer i arbetsgemenskapen så att alla vet vilka förväntningar och uppgifter var och en fostrare har. Det finns olika möten för olika ändamål. I varje mötesteam deltar både barnskötare och barnträdgårdslärare. Alla möten hålls i regel under dagsvilan eller förmiddagens utevistelse. Längden på mötet varierar beroende på behovet. Vi har tydliga arbetsfördelningar, men jobbar mot samma mål som ett team för att få helheten att fungera. Mötesstrukturer på daghemmet Team-möten Gemensamma planeringsmöten Personalmöten Arbetskvällar Utvecklingsdag Ledningsgruppsmöten Samarbetsmöten Team-möten De fostrare som arbetar i samma barngrupp utgör ett team. Alla team håller ett team-möte en gång i veckan, ca 45-60min. Det andra teamet ansvarar för övervakningen och handledningen av barnen under teammötena. På team-möten planeras och utvärderas den dagliga verksamheten. Teamen har möjlighet att hålla en planeringskväll ifall de upplever att de behöver mer planeringstid. Teamet kan även konsultera och samarbeta med specialbarnträdgårdsläraren eller andra samarbetsparter vid behov. Ärenden som gäller hela huset kan föras vidare från team-mötet till föreståndaren som sedan tar upp ärendet på personalmöten eller på ledningsgruppens möten eller vice versa. Gemensamma planeringsmöten För planering av olika evenemang har vi skilda möten. På planeringsmöten deltar minst en person från båda teamen. Vi planerar vårfest, valborgsmaskerad, föräldrakvällar etc. Mötesgruppen ansvarar för planeringen och delar ut uppgifter till övriga personalen. Personalmöten På daghemmet strävar vi till att ha personalmöten varje vecka, om det är möjligt. Om det inte finns ärenden att behandla hålls personalmöten varannan vecka. Personalmöten leds av föreståndaren eller vice föreståndaren. På personalmötet behandlas aktuell information som gäller hela enheten. På möten för föreståndaren vidare information från Svenska resultatområdet och finska dagvården i Vanda samt tar upp kommande program, kurser/utbildningar och övriga ärenden. Arbetskvällar Arbetskvällar ordnas ca 2 gång/per termin för hela fostringspersonalen. Arbetskvällarna är en del av arbetet och därför ordnas det efter arbetstiden så att alla kan delta. Det kan handla om utvecklingsarbete, planering, utvärdering, pedagogiska diskussioner, personalärenden etc. Gästföreläsare eller andra sakkunniga kan också bjudas in till en arbetskväll. Personalen har möjlighet att påverka innehållet genom att ge egna förslag åt föreståndaren. 22 Håkansböle daghem Utvecklingsdag Förutom arbetskvällar har daghemspersonalen en gemensam utvecklingsdag en gång i året. Under utvecklingsdagen håller daghemmet stängt och dagvården ordnas på ett annat daghem för familjer som inte har möjlighet att ordna dagen på ett annat sätt. Det är viktigt att personalen ges en chans att tillsammans utveckla och grundligt planera arbetet. Under dagen diskuterar personalen om gemensamma pedagogiska riktlinjer, stödåtgärder, utvecklingsbehov och planerar arbetet på en gemensam nivå. Ibland kan vi även ha utomstående föreläsare/utbildare på våra utvecklingsdagar. De kan erbjuda en fördjupad kunskap inom något ämnesområde och därmed styrka personalen i dess professionella roll. Ledningsgrupp Håkansböle daghem har tidigare haft en gemensam ledningsgrupp med Västersundom skola, men eftersom det blev delat föreståndarskap med Trollebo var det naturligt att slå samman ledningsgrupperna på dessa enheter och Västersundom har sin egen. Ledningsgruppens syfte är att skapa övergripande riktlinjer för arbetskulturen och pedagogiken i daghemmet. Ledningsgruppen består av fostringspersonal och skall gärna ha samma medlemmar minst i 1-2 verksamhetsår om det är möjligt. Vi försöker undvika att alla medlemmar byts ut på samma gång. Medlemmarna representerar inte sina team utan hela enheten. Daghemsföreståndaren och viceföreståndaren skall alltid vara med i ledningsgruppen. Föreståndaren är ordförande för ledningsgruppen i alla enheter och gör upp föredragningslistan inför mötet. Ledningsgruppen har en betydande roll då man gör upp strukturer för vardagen och verksamheten. Då personalen funderar tillsammans är det lättare att följa de överenskomna strukturerna. Typiska ärenden som ledningsgruppen behandlar är verksamhetsplanen, gemensamma linjedragningar med pedagogiska arbetet, arbetsfördelningarna, arbetsturerna m.m. Ledningsgruppen jobbar även med resultatkortet och målsättningarna för det. Föreståndaren har en möjlighet att ta upp ärenden som bildningsväsendet i Vanda har bett att behandla. Ledningsgruppen utvärderar sin verksamhet efter varje verksamhetsår. Den nya sammansatta ledningsgruppen kommer att göra upp gemensamma mötesstrukturer. Samarbetsmöten Västersundom skolas ledning och Håkansböles personal håller gemensamma samarbetsmöten. På samarbetsmöten planeras alltid följande termins/verksamhetsårs samarbete och specifika händelser. Händelserna är av olika slag och hålls både på Västersundoms skola och Håkansböle daghem och involverar barn i olika åldrar. 23 Håkansböle daghem 6 Partnerskap, samarbetsnätverk och synlighet Småbarnfostran har ett stort samarbetsnätverk och flera olika slags partnerskap. En stor del av samarbetspartnerna har en betydande roll i stödandet av barnets utveckling och inlärning, medan andra samarbetspartners erbjuder barnet kulturella upplevelser och samhörighet t.ex. samarbetet med församlingen och Västersundom skola. 6.1 Samarbetsnätverk och arbete kring välbefinnande Samarbetsparterna som stöder barnets utveckling, inlärning och föräldraskapet i samarbete med fostringspersonalen är konsulterande specialbarnträdgårdsläraren, talterapeut, ergoterapeut, mödra- och barnrådgivning, familjerådgivning och barnskyddet. Varje höst bekantar sig konsulterande specialbarnträdgårdsläraren med alla barngrupper. Konsulterande specialbarnträdgårdsläraren stöder och handleder fostrarna i arbetet med barnen och familjerna. Vid behov utarbetar vi i samråd med konsulterande specialbarnträdgårdsläraren och familjerna en plan för stödåtgärder såsom t.ex. talterapi och ergoterapi. Vanda stad har en egen svenskspråkig talterapeut, men talterapi och ergoterapi kan även ordnas i samarbete med yttre instanser som exempelvis Folkhälsan. Då det finns flera barn med behov av särskilt stöd är det möjligt att ha en gruppassistent som stödform. Daghemmet samarbetar med barnrådgivningen. Samarbetet får en speciellt betydande roll när barnet är i 4års ålder. Barnet går till rådgivningen på en omfattande hälsokontroll som kallas för 4-års granskning. Innan granskningen har egenvårdaren ett samtal med vårdnadshavarna om barnets utveckling. Egenvårdaren fyller i en beskrivning utifrån samtalet och lyfter fram barnets starka sidor och eventuella behov av stödåtgärder. Blanketten sänds sedan till rådgivningen med vårdnadshavarnas tillstånd. När barnet besökt rådgivningen sänder rådgivningspersonalen tillbaka till daghemmet. På blanketten finns rådgivningens anteckningar och eventuellt rekommendation till stödåtgärder. När föräldrarna får en tid inför 4-års granskningen bör de meddela om det i god till fostringspersonalen så man kan arrangera ett gemensamt möte. Förutom detta samarbete kontaktar daghemmet rådgivningen vid behov för konsultation. Familjerådgivningens familjearbete är en lågtröskels stödform. Fostringspersonalen kan vid behov konsultera familjerådginvingen eller hänvisa föräldrarna att själv kontakta dem. Familjerådgivingen stöder familjerna i utmanande situationer i vardagen såsom i: - utmaningar man kan stöta på som nyfamilj eller ensamförsörjare - familjekriser - problem i parförhållandet - stöd under graviditeten, handledning i ammandet - stöd och förstärkande av den tidiga växelverkan - handledning om sömnskola för barn - frågor kring fostran och föräldraskapet Förutom detta samarbetar daghemmet med barnskyddet i olika former. Dagvården kan fungera som en tidig stödform för familjer som är klienter hos barnskyddet inom de öppna tjänsterna. Barnskyddet ber tidvis fostringspersonalen göra utredningar om barnens situation ifall familjen redan är klient hos barnskyddet och behöver evaluera behovet av fortsatt klientskap. I situationer då familjen inte ännu är klient inom barnskyddet kan även daghemmet ge en beskrivning av barnet för barnskyddets bedömning av behov av klientskap. Fostringspersonalen och daghemsföreståndarna är som yrkespersoner alltid skyldiga att göra barnskydds- 24 Håkansböle daghem anmälan om det finns en oro för barnets fysiska eller psykiska välmående i någon form. Då kontaktar daghemsföreståndaren barnskyddet för eventuell konsultation och skickar vid behov in en anmälan. Fastän det inte nämnts tidigare är förskolan och skolorna viktiga samarbetspartners till daghemmen. I Vanda satsar vi på en röd tråd genom hela småbarnsfostran fram till alla skolstadier på kommunnivå. För att barnets utveckling skall kunna fortsätta stödas på följande nivå mellan småbarnsfostran och förskola har Vanda i bruk en s.k. DAGNY process. Dagny processen ger goda förutsättningar till att förskolepersonalen på ett smidigt och kvalitativt sätt kan fortsätta stöda varje barn på ett ändamålsenligt sätt i förskolan. Då barnet skall börja förskolan har vi ett möte i den aktuella skolan tillsammans med förskolans personal, föräldrar och skolhälsovårdare. Inför detta överföringsmöte fyller vi i samråd med föräldrarna i en blankett (DAGNY) med uppgifter om barnet. Utöver DAGNY samarbetet har Håkansböle daghem och Västersundom skola haft ett aktivt samarbete i flera års tid. Vi samarbetar med Västersundoms skola och har en samarbetsgrupp, där vi planerar gemensamma evenemang och träffar såväl i daghemmet som i skolan t.ex. naturstig i skolan, sagoförmiddag på daghemmet med skoleleverna som läser för barnen, pysselstund och gemensam musikstund. Tillsammans med Västersundoms skola besöker vi årligen kyrkan inför jul och sommar. Dessutom brukar församlingen besöka oss i daghemmet inför påsken. Andra kulturella samarbetspartners är då med andra ord församlingen och biblioteket där barnen tidvis deltar på sagostunder. Föräldraföreningen stöder även daghemmets verksamhet. De har ordnat olika slags evenemang för daghemsfamiljerna, bekostat teatrar, utfärder och xylitolpastiller. Personalen samarbetar tillsammans med föreningens representanter och kommer årligen överens hur de kunde understöda verksamheten. 25 Håkansböle daghem Bilaga 1 Hembesöks diskussionsunderlag Syftet med diskussionen: 1. Bekanta sig med barnet och se hur det fungerar i sin hemmiljö och tillsammans med sina föräldrar. 2. Att främja en trygg dagvårdsstart. 3. Att skapa en grund för barnets individuella plan för småbarnsfostran. 4. Att höra föräldrarnas förväntningar inför dagvårdsstarten samt deras fostringsprinciper. 5. Att skapa en grund för en god relation mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen och för fostringsgemenskapen. Vi reserverar ca 45-60min för hembesöket. 1. GRUNDUPPGIFTER Vem hör till er familj? 2. FÖRÄLDRARNAS BESKRIVNING AV SITT BARN Beskriv ert barn, ge gärna exempel från vardagen. Beskriv ert barn när det är trött eller är arg och hur ert barn hanterar olika slags konflikter. Ge gärna exempel från olika situationer och hur ni handlar i sådana situationer. Hur sover ert barn? Beskriv sovvanor, både under dagsvilan och under natten. Vad är bra att ta i beaktande när man nattar ert barn. Hur äter ert barn? Beskriv en vanlig matsituation hemma. Vad brukar barnet äta, äter barnet själv, använder barnet pip-mugg/mugg, sked/gaffel/kniv. Hurudana toalettvanor har ni? Beskriv ifall ni använder potta eller minskningsring, hur går det? Använder barnet blöja heltid? Är barnet van vid skötbord? Hur fungerar barnet tillsammans med andra barn? 26 Håkansböle daghem Hur leker ert barn? Beskriv om barnet leker med en vuxen i närheten, i lugn och ro ensam, trivs barnet med andra barn, hurudana lekar leker barnet och med vad leker barnet. Finns det något extra viktigt för ert barn? T.ex. ett kramdjur, nappen, någon trasa, bild på någon person. Hurudan tröst behöver ert barn? T.ex. famn, napp, kramdjur. Upplever ni någon form av oro gällande ert barn? Hurudan är oron och på vilket sätt önskar ni stöd från personalen. 3. BARNETS OLIKA LIVSSKEDEN, VÅRD – OCH SEPARATIONSERFARENHETER Hur har tiden som förälder känts för er? Hur har vården av barnet hittills arrangerats? T.ex. moderskapsledighet/faderskapsledighet, föräldraledighet, den nuvarande situationen: vem/vilka sköter barnet för tillfället, vem eller vilka andra har deltagit i skötseln av barnet. Vilka vuxna är viktiga för barnet? Har barnet tidigare upplevt separation från föräldrar? T.ex. vardagliga separationssituationer såsom resor, sjukdomar m.m. Hur har barnet förhållit sig till separationerna? Hur har ni som föräldrar upplevt separationerna? Hur har ni hjälpt barnet att klara av separationen? 4. FÖRÄLDRARNAS UPPFATTNING OM FÖRÄLDRASKAPET Vad är viktigt för dig som förälder inom barnuppfostran? 5. FÖRVÄNTNINGAR OCH KÄNSLOR INFÖR DAGVÅRDSSTARTEN Hurudana känslor väcker dagisstarten? Vad tror ni att dagvården kan medföra? Hur tror ni att dagvårdsstarten kommer att ändra på er vardag? 27 Håkansböle daghem Är det någonting ni känner oro för inför dagvårdsstarten? Om ni känner oro, tror ni att personalen kan stödja er i sådana fall. Hurudana önskemål har ni gällande samarbetet med personalen? T.ex. fostringsgemenskapen: hur ofta uppehåller man kontakten och i vilken form. Hur ofta önskas information om barnets utveckling eller annat gällande barnet. Hur har ni förberett barnet inför dagisstarten? T.ex. övat separationssituationer, diskuterat med barnet om dagvårdsstarten (beroende på barnets ålder). Hur kan personalen hjälpa till så att dagvårdsstarten skall bli så lyckad som möjligt? 6. ÖVRIGT Är det något annat ni funderar över eller vill fråga dagvårdspersonalen? 28 Vanda stad Håkansböle daghem Galoppbrinken 5, 01200 Vanda 09-839 30253 1
© Copyright 2024