Plan för småbarnsfostran
Plan för småbarnsfostran Daghemmet Timotej Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.3.2014 Daghemmet Timotej INNEHÅLL 1 INLEDNING .......................................................................................................................................................... 3 2 LÄROPLANENS UTGÅNGSPUNKTER ..................................................................................................................... 4 2.1 RIKTGIVANDE VÄRDERINGAR ................................................................................................................................ 4 2.2 SYNEN PÅ BARNET OCH FOSTRARENS ROLL ............................................................................................................... 5 2.2.1 Barnaögonmodellen ............................................................................................................................. 5 2.2.2 Synen på barnet ................................................................................................................................... 6 2.2.3 Fostrarens roll ...................................................................................................................................... 6 3 SAMARBETE MED FAMILJERNA ........................................................................................................................... 8 3.1 3.2 3.3 3.4 4 DAGHEMSFÖRESTÅNDARENS ROLL ........................................................................................................................ 8 HEMBESÖK ..................................................................................................................................................... 8 MJUKLANDNING ............................................................................................................................................... 9 ÖVRIGT SAMARBETE .......................................................................................................................................... 9 ARBETET MED BARNEN ......................................................................................................................................10 4.1 SPRÅKETS BETYDELSE FÖR INTERAKTIONEN .............................................................................................................10 4.2 BARNENS GEMENSKAP OCH KULTUR ......................................................................................................................11 4.3 DAGSRYTM OCH EGEN AKTIVITET .........................................................................................................................12 4.4 BARNENS LEK ..................................................................................................................................................13 4.4.1 Olika former av lek ..............................................................................................................................13 4.4.2 Förutsättningar för lek.........................................................................................................................13 4.5 ORGANISERING AV LÄRANDET .............................................................................................................................14 4.5.1 Pedagogiska lösningar som stöder barnets växande och lärande..........................................................15 4.5.2 Innehållsmässiga inriktningar ..............................................................................................................17 4.6 MÅNGFALD I SMÅBARNSFOSTRAN ........................................................................................................................20 4.6.1 Stöd för växande och lärande...............................................................................................................20 4.6.2 Att bemöta kulturell mångfald .............................................................................................................21 4.6.3 Jämlikhet.............................................................................................................................................21 5 STRUKTURERNA I ARBETSGEMENSKAPEN OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN .........................................22 5.1 5.2 6 SAMARBETSNÄTVERK OCH ARBETE KRING VÄLBEFINNANDE.............................................................................24 6.1 6.2 7 STRUKTURER I ARBETSGEMENSKAPEN ....................................................................................................................22 UTVÄRDERING ................................................................................................................................................23 SAMARBETSPARTNER ........................................................................................................................................24 ARBETE KRING VÄLBEFINNANDE ...........................................................................................................................25 SLUTORD............................................................................................................................................................26 2 Daghemmet Timotej 1 Inledning Daghemmet Timotej är det enda svenskspråkiga kommunala daghemmet i västra Vanda. Det hör till det svenskspråkiga resultatområdet inom Vanda stads bildningsväsende och leds sedan februari 2013 av direktören för resultatområdet i samarbete med chefen för småbarnsfostran för det finskspråkiga resultatområdet Kivistö-Aviapolis. Timotej tar emot barn i åldern 0-5 år. Vi erbjuder i främsta hand heldagsvård för familjer med svensk-, tvåspråkig- och mångkulturell bakgrund. Daghemmet grundades år 1978 på privat initiativ. Vanda stad tog över verksamheten år 1979. Småningom grundade staden två andra svenskspråkiga daghem i västra Vanda. De tre daghemmen sammanfördes hösten 1999 under namnet daghemmet Timotej och flyttade samtidigt till sina nuvarande utrymmen på Skumgränd 13 i Myrbacka. Byggnaden är ett s.k. kymppipäiväkoti. Vanda stad byggde tio likadana daghem i rask takt efter att dagvårdslagen ändrades år 1990. Utrymme behövdes snabbt för barn under 3 år som blev berättigade till dagvård. I stadens långtidsplaner finns ett förslag om nya utrymmen för Timotej i anslutning till Mårtensdals skola, vilket skulle innebära att ett svenskspråkigt skol- och daghemscenter vid Mårtensdals skola skapas. Timotej har en egen trevlig och nyrenoverad gård. Närheten till naturen ger oss möjligheter till vistelse i skog och mark. Stadens invånarpark Grönparken ligger på gångavstånd. I Timotej finns utrymmen för fem grupper och gemensamma utrymmen för gymnastik, vattenlek, sandlek och träslöjd. Daghemmet har ett eget kök där morgon- och mellanmålen tillreds. Lunchen tillreds på yrkesinstitutet Varia. Under de närmaste åren kommer det att byggas höghus strax väster och norr om daghemmet. Daghemmet är öppet kl. 6-18. Dagvårdsbehovet kl. 6-7 och kl. 17-18 ska bero på vårdnadshavarnas arbete eller studier. Den planerade pedagogiska verksamheten inom småbarnsfostran i Vanda är i regel koncentrerad till kl. 8-14.30. När det gäller våra pedagogiska riktlinjer har vi fr.o.m. hösten 2013 en ny betoning som är meningen att ska genomsyra hela verksamheten. Det handlar om ”Med barnaögon”-modellen (i fortsättningen barnaögonmodellen/barnaögon) som hela fostringspersonalen fick utbildning i under våren 2012 - våren 2013. Modellen beskrivs närmare i kapitlet 2.2.1. Begrepp som används i den här planen: Småbarnsfostrare och fostrare innefattar alla de anställda inom vård och fostran i daghemmet oberoende av yrkesbeteckning eller utbildning: daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare, barnskötare, assistent. 3 Daghemmet Timotej 2 Läroplanens utgångspunkter Den här planen för småbarnsfostran är daghemmets tredje. Den bygger framför allt på de nationella grunderna för planen för småbarnsfostran (2005), planen för svenskspråkig småbarnsfostran i Vanda (2013), den värdegrund som utarbetades av fostrare och pedagoger vid det svenskspråkiga resultatområdet (2011) och daghemmets tidigare läroplan (2009). Under arbetsprocessen har olika arbetsgrupper fungerat och olika arbetsmetoder använts. Varje arbetstagare har varit delaktig. Planen ska fungera som ett arbetsverktyg för fostrarna, som information till och grund för dialog med vårdnadshavarna och som stöd i kontakten med olika samarbetspartners. Timotejs verksamhetsidé handlar bildlikt om ett barn på väg till, på och på väg från daghemmet med sin ryggsäck på ryggen. Då barnet kommer till daghemmet såväl den första dagen som alla de andra dagarna är vårdnadshavarna och hemmet sändare. Vårdnadshavarna sänder ut sitt barn med ryggsäck på ryggen. Med i ryggsäcken finns barnets hela personlighet, historia och alla tidigare erfarenheter. När vi på daghemmet tar emot barnet, vilket vi vill göra med öppna armar, blir vi mottagare. Vi ser det här barnet som den unika individ det är och att både barnets biologiskt genetiska arv och omgivningen präglar barnets individuella behov av stöd och kärlek. Det här synsättet styr vårt sätt att helhetsmässigt relatera till barnet. De erfarenheter och den kunskap som barnet tar till sig under daghemsdagen är nya och förnyade verktyg som barnet får i sin ryggsäck. När barnet går hem är rollerna ombytta. Då är daghemmet sändare och hemmet mottagare. 2.1 Riktgivande värderingar Den värdegrund som verksamheten på Timotej vilar på består dels av tre huvudsakliga värdebegrepp och dels av stadens och bildningsväsendets tre värderingar. De tre värdebegreppen utkristalliserades när vi utarbetade Timotejs ledningssystem våren 2012 och är trygghet, att se barnet och glädje. Stadens tre värderingar är innovativitet, hållbar utveckling och samhällelig gemenskap. Inom det svenskspråkiga bildningsväsendet betonas ytterligare en värdering, nämligen välbefinnande. Innovativitet innebär att vi vågar pröva på nya verksamhetsformer och sätt att genomföra verksamheten samtidigt som det är tillåtet att misslyckas. Vi diskuterar och bollar olika idéer och tankar med varandra och på så sätt finslipas gammalt och föds nytt. Vi har tagit i bruk och börjat utveckla barnaögonmodellen och skapar och tar in nya idéer för att stärka det svenska språket. Vi deltar i fortbildningar som stärker och utökar vårt kunnande på olika områden, och vi ger tips och stöd till varandra. Hållbar utveckling ser vi dels som en livslång process av lärande och tillväxt, dels som en naturlig del av vardagen och dels som en målmedveten aktivitet. Hållbar utveckling har fyra dimensioner: en social, en kulturell, en ekologisk och en ekonomisk. - Socialt hållbar utveckling innebär hos oss att vi på olika sätt strävar efter att främja barnens välbefinnande och livskontroll. Barnen lär sig att samarbeta och hjälpa andra och att förstå och följa sociala umgängesregler. Vi strävar också efter att bemöta både barn, föräldrar och varandra på ett jämlikt och uppskattande sätt. Barnen ges genom egenvårdarmodellen och smågruppsverksamhet möjligheter att utveckla trygga och nära relationer till både de vuxna och varandra. - Kulturellt hållbar utveckling innebär att vi i verksamheten respekterar och beaktar de olika kulturer, identiteter och livsåskådnings- och trosinriktningar som finns representerade i barngruppen. Vi för vidare finlandssvenska traditioner och barnsångs- och barnboksskatter samtidigt som vi tar in nytt. Vi deltar i olika kulturevenemang när tillfälle ges, såsom att se på film och teaterstycken. 4 Daghemmet Timotej - Ekologiskt hållbar utveckling innebär hos oss att barnen ges möjligheter att vistas i och göra upptäckter i naturen och att lära sig respektera allt levande. Vi stödjer både barnen och varandra att använda vatten, elektricitet och papper ansvarsfullt och att minska på och sortera avfall. Vi har två ekostödpersoner i huset vilkas uppgift är att med stöd av föreståndaren vägleda och uppmuntra den övriga personalen att främja eko-logiskt hållbar utveckling. - Ekonomiskt hållbar utveckling innebär att vi på ett innovativt och ansvarsfullt sätt använder våra ekonomiska resurser. Vi satsar på hållbara produkter och låter lek- och sysselsättningsmaterial cirkulera i huset. Vi hjälper varandra över gruppgränserna för att minimera vikariebehov och vi strävar efter att ta ut semester en i taget alternativt när de flesta barn är lediga. Samhällsgemenskap betyder hos oss att vi satsar på att skapa och upprätthålla ett gott samarbete med barnens vårdnadshavare med början i hembesöket och den första kontakten. Vi strävar efter att bli bättre lyssnare och genom det ge större utrymme för vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål. Samtidigt är vi måna om att informera vårdnadshavarna om aktuellt på daghemmet och att berätta om barnets dag. Vi är öppna för barnens åsikter och önskemål och försöker beakta dessa så mycket som möjligt i vardagen. Att arbeta för en god atmosfär bland personalen och ett ansvarsfullt arbetsbeteende behöver kontinuerligt stödjas. Vi betonar en positiv grundsyn, att föra dialog med varandra och att uppskatta varandras arbete. Det är också viktigt att vi var och en har klart för oss dels daghemmets målsättning och dels vår egen grunduppgift och fostrarroll. Ansvaret för det här ligger både hos föreståndaren och hos varje fostrare. Välbefinnande berör såväl barnet som fostraren. För bådas del är det en fråga som ständigt är aktuell och behöver arbetas på. När det gäller barnets välbefinnande är vårt syfte att skapa och upprätthålla en sund och trygg uppväxt- och lärandemiljö. Vi betonar en positiv växelverkan mellan barnet och den vuxna och barnen sinsemellan och att vi bryr oss om varandra. Egenvårdarens roll är särskilt viktig. Den fysiska miljön är trygg och säker. Vi har tydliga strukturer och rutiner som ger barnet trygghet. De hjälper barnet bl.a. att veta vad som förväntas av det och vad som komma ska. När det gäller fostraren och hela enheten främjas välbefinnandet genom de gemensamma värderingar och klara strukturer som hela arbetsgemenskapen tillsammans har utarbetat och förbundit sig till. I många år har vi redan arbetat för en atmosfär präglad av öppenhet, respekt och glädje. Värdediskussioner pågår hela tiden på ett eller annat sätt. Förväntningarna i olika arbetsuppgifter och -roller är tydliga, mötena har tydliga syften och fostraren får på olika sätt stöd av föreståndaren. 2.2 Synen på barnet och fostrarens roll I det här kapitlet beskrivs den syn på barnet och på fostrarens roll som daghemmet Timotej har. Barnaögonmodellen, som fokuserar på ett samspel av hög kvalitet mellan barn och fostrare, går som en röd tråd genom hela verksamheten. 2.2.1 Barnaögonmodellen Syftet med barnaögonmodellen är framför allt att stödja barnets emotionella välmående, vilket är en förutsättning för en balanserad helhetsutveckling. Modellen är utarbetad av Katri Kanninen och Arja Sigfrids. Den grundar sig på växande tvärvetenskaplig kunskap i barnets socioemotionella utveckling och på god praxis. De teorier som ligger som bas för modellen styr synen på barnet: en syn som kommer till uttryck i sättet att relatera till det unika barnet så att barnet känner sig sett och förstått. Centralt i modellen är att försäkra att varje familj har tillgång till en egenvårdare för sitt barn. Egenvårdarskapet i sig är ändå inte ett självändamål. Det viktiga är att förstå att det är en arbetsmetod och ett förhållningssätt som betonar att genom strukturer garantera att varje barn på daghemmet har en emotionellt tillgänglig person som på ett sensitivt sätt 5 Daghemmet Timotej finns till för barnet. Egenvårdaren har ansvaret att fungera dels som brobyggare mellan hemmet och daghemmet och dels som den trygghetsfaktor barnet behöver under sin tid på daghemmet för att utvecklas i den mångfasetterade och föränderliga miljö som daghemmet är. För att i arbetsgemenskapen nå en djupare förståelse av barnaögonmodellen behövs dock tid. Det är fråga om en långvarig process där erfarenhet och kunskap stöder varandra. Vi försöker skynda långsamt och framskrider enligt de resurser vi har. 2.2.2 Synen på barnet Till sin natur är barnet aktivt och nyfiket och strävar efter kontakt. De erfarenheter som det lilla barnet gör i samspel med först sina egna vårdnadshavare men sedan också med andra viktiga personer såsom daghemmets fostrare och andra barn, har stor betydelse för barnets hela utveckling. I växelverkan med emotionellt tillgängliga vuxna utvecklas och lär sig barnet bäst. Barnet vågar utforska sin omgivning eftersom barnet kan lita på att en vuxen finns där som tröst och trygghet ifall barnet behöver det. Barnaögonmodellen fokuserar framför allt på just ett samspel av hög kvalitet mellan barn och fostrare och i all synnerhet på samspelet mellan barnet och dess egenvårdare. Därför har vi valt barnaögonmodellen som en grundpelare för vår verksamhet. Vi ser varje barn som ett rikt barn med unika resurser, med sitt eget sätt att vara, tänka och lära sig och med sin egen livshistoria. En viktig del här är att beakta barnets temperament. När det gäller barnets grundbehov betonar vi särskilt tryggheten, att barnet blir sett och bekräftat och glädje i vardagen. Barnet har rätt till en trygg, förutsägbar och stressfri vardag. Det har rätt till ett äkta bemötande och till att leka och ha roligt. För de barn som kommer till daghemmet blir daghemmet en viktig livsmiljö vid sidan av familjen. De två livsmiljöerna, hemmet och daghemmet, med sina unika relationer och upplevelser både påverkar och påverkas av barnet. Det här innebär i sin tur att de två miljöerna också kommer att påverka varandra, vilket vi strävar efter att beakta. Ytterligare ser vi barndomen som en unik tid i en människas liv med ett värde i sig. Det barnet är, gör och upplever här och nu är värdefullt. Den ovan nämnda synen på barnet styr vårt sätt att bemöta barnet, agera och bygga upp verksamheten. 2.2.3 Fostrarens roll Fostraren har en avgörande roll när det gäller att främja barnets allsidiga utveckling, inlärning och välbefinnande. Eftersom all utveckling sker i relationer är relationens kvalitet av största betydelse för hur barnet utvecklas och lär sig. Vi strävar efter att fungera och relatera till barnet på ett äkta och närvarande sätt så att barnet känner sig tryggt och bekräftat, d.v.s. det som är kärnan i barnaögonmodellens teorier och metoder. Barnaögonmodellen hjälper oss att reflektera över vår egen relation inte bara till barnet utan också till vårdnadshavarna och till vårt eget arbetsteam. Vi som fostrare ger utrymme för barnets känslor, både negativa och positiva. Att ha förståelse för barnets olika temperament och anpassa vårt bemötande efter det är en utmaning. Vi anser att kroppsspråket är en viktig del av kommunikationen, bemödar oss om att ”läsa” det och sedan tona in på och bemöta barnet så att barnet känner sig förstått. En öppen famn, ögonkontakt, värme, empati och situationskänslighet är viktigt för oss i vår växelverkan med barnet. För att förstå barnet behöver vi också lära känna barnets värld: vad som är viktigt för barnet och barnets sätt att tänka och agera utifrån sina egna erfarenheter. 6 Daghemmet Timotej En metod inom barnaögonmodellen som är av avgörande betydelse för att vi ska kunna fungera på ovanstående sätt är att varje barn och familj har en egenvårdare. Egenvårdarens viktigaste uppgift är, som tidigare nämnts, att fungera som barnets ”trygga hamn” under den tid som barnet vistas på daghemmet. Att fungera som trygghetsgaranti är speciellt viktigt under barnets första tid på daghemmet men också vid olika situationer som kan skapa stress hos barnet såsom övergångssituationer, gruppbyte och egenvårdarbyte. För att egenvårdaren ska kunna bygga upp och upprätthålla en tillitsfull relation till sina egenvårdarbarn har vi dagen strukturerad så att egenvårdaren fungerar tillsammans med dem tillräckligt ofta. Minst en gång per dag har egenvårdaren sina barn samlade i en grupp (t.ex. matsituationen). Utöver det uppmärksammar egenvårdaren sina barn på olika sätt. I egenvårdargruppen och i enskilda situationer utför egenvårdaren det viktiga detektivarbetet genom att observera och dokumentera barnets temperament, sinnesstämningar, vanor, individuella behov och lärande. Samtidigt använder hon/han sig av iakttagelserna i sitt sätt att bemöta barnet och i att stödja barnet i dess socioemotionella och övriga utveckling. Egenvårdaren ansvarar för att de övriga fostrarna i teamet får information om iakttagelserna och att iakttagelserna beaktas. Utöver egenvårdar-grupperna har vi ålders- och temaindelade fasta smågrupper där fostrarna fungerar på motsvarande sätt som ovan. Syftet med hur indelningen sker är att barnets utvecklingsskede och ålder beaktas på bästa sätt. Vi strävar efter att strukturen gynnar barnets helhetsutveckling. En viktig del av dagen att beakta är övergångssituationerna från en aktivitet till en annan och från ett utrymme till ett annat. Vi planerar och genomför dem så att barnets utvecklingsskede beaktas och så att egenvårdaren eller annan fostrare hjälper barnet i dem så att hög ljudnivå och överstimuli minimeras. När det gäller den fysiska miljön planerar vi utrymmena och möbleringen så att lösningarna möjliggör och stöder daghemmets syn på barnet och på fostrarens roll. Vi beaktar barnens behov av rörelse i vardagen och vi möjliggör barnens rätt till lägre ljudnivå och lugn och ro. Barnets rätt att fungera med färre barn och behov av avskildhet beaktas genom bland annat avgränsade lekstationer. 7 Daghemmet Timotej 3 Samarbete med familjerna Fostringsgemenskap är idag ett nyckelord inom småbarnsfostran. Med fostringsgemenskap avses att vårdnadshavarna och fostrarna inom dagvården går in för att gemensamt engagera sig i och stödja barnets fostran, utveckling och lärande. Vårdnadshavarna har den primära rättigheten och skyldigheten att ansvara för sitt barns fostran. Daghemmets uppgift är att stödja vårdnadshavarna i deras fostrarroll. Vi försöker stödja framför allt genom att respektera, vara öppna för, lyssna till och diskutera med vårdnadshavarna och vid behov hänvisa till andra sakkunniga, alltid med barnet i fokus. Ansvaret för att gemenskapen fungerar ligger hos daghemmets fostrare. 3.1 Daghemsföreståndarens roll Samarbetet med familjerna börjar med daghemsföreståndarens kontakt med vårdnadshavarna när de hör sig för om eller har ansökt om dagvårdsplats. Föreståndarens roll är i enlighet med barnaögonmodellen i det här skedet grundläggande. Syftet med dialogen som då sker är inte endast att ge information utan är mer omfattande. I dialogen skapas grunden till ett förtroende för daghemmets värdegrund och pedagogiska lösningar över lag. När barnets egenvårdare är utsedd ger föreståndaren henne/honom information om barnet, familjen och familjens önskemål. Föreståndaren kan ses som en brobyggare mellan hemmet och dagvården: dels genom att hos familjen skapa förtroende till den främmande kultur som daghemmet representerar och dels genom att för egenvårdaren berätta om familjen och stödja henne/honom i egenvårdaruppgiften. Klara strukturer för föreståndarens och egenvårdarens olika roller i processen finns. 3.2 Hembesök Innan barnet börjar på daghemmet ordnas en inledande diskussion mellan vårdnadshavarna och egenvårdaren. Syftet med diskussionen är att främja en trygg dagvårdsstart. På Timotej hålls diskussionen fr.o.m. hösten 2013 i samband med ett hembesök, en arbetsmetod inom barnaögonmodellen. Besöket bygger vidare på den kontakt som skapats under det första samtalet mellan vårdnadshavaren och föreståndaren. Under det samtalet har föreståndaren berättat om syftet med hembesöket och att egenvårdaren kontaktar familjen för att komma överens om tidpunkten för besöket. I första hand är det föreståndaren som följer med egenvårdaren. Föreståndarens primära uppgift under besöket är att vara ett stöd för egenvårdaren och svara på eventuella administrativa frågor. Hembesöket ger också föreståndaren möjlighet att lära känna barnet och familjen litet närmare. Under hembesöket får egenvårdaren bekanta sig med barnet och se hur barnet fungerar i sin hemmiljö och tillsammans med sina vårdnadshavare, får kunskap om barnet som individ, hör vårdnadshavarnas förväntningar och syn på fostran och skapar en grund för en god relation till vårdnadshavarna. Egenvårdaren följer ett frågeformulär som är speciellt utarbetat för samtalet. Barnet får i sin tur bekanta sig med egenvårdaren i sin egen trygga hemmiljö, där det är lättare för barnet att göra det än i den främmande daghemsmiljön. När barnet sedan kommer till daghemmet möter barnet ett bekant ansikte. Under hembesöket diskuteras också praktiska frågor kring mjuklandningen och en plan för den görs upp. Om vårdnadshavarna så önskar kan den inledande diskussionen hållas i daghemmet. 8 Daghemmet Timotej 3.3 Mjuklandning Barnets start på daghemmet börjar vanligtvis med en 1-2 veckor lång mjuklandningsperiod. Syftet med mjuklandningen är att starten för barnet blir så trygg som möjligt. Barnet får tillsammans med vårdnadshavaren i lugn och ro bekanta sig med den nya miljön: egenvårdaren, övrig personal, utrymmena, daghemmets vardag och de andra barnen. Vi har bett vårdnadshavaren ta med ett för barnet viktigt trygghetsföremål såsom ett kramdjur, en snuttefilt eller ett foto på mamma och pappa. De första dagarna är bara någon timme långa. Vi önskar att vårdnadshavaren hela tiden är med barnet och hjälper barnet att komma till rätta i den nya miljön. Efter hand bli dagarna längre och vårdnadshavaren drar sig litet undan. Vid de situationer som särskilt skapar stress hos små barn (matsituation, på- och avklädning, blöjbyte och insomning) önskar vi att vårdnadshavaren är med de första gångerna. Vi strävar efter att egenvårdaren är på plats under hela mjuklandningsperioden: tar emot barnet, är med barnet särskilt under de situationer som skapar stress, bekantar sig med och leker med barnet och tackar för dagen. För att det här ska vara möjligt ändrar vi vid behov våra arbetstider. Egenvårdarens primära uppgift under mjuklandningen är att fungera som barnets första trygga person på daghemmet. Hon/han hjälper barnet att hålla vårdnadshavarna i minnet, tolkar barnets känslor och behov och hjälper barnet med svåra känslor och med känsloregleringen. Under barnets första tid på daghemmet finns egenvårdaren så mycket som möjligt till hands för barnet och är den som i första hand tar hand om barnet i de olika omvårdnadssituationerna. Småningom blir också de övriga vuxna i gruppen trygga personer för barnet. Egenvårdaren har huvudansvaret för kontakten till barnets vårdnadshavare och för observation av och dokumentation över barnet. 3.4 Övrigt samarbete I början på varje höst håller vi ett utvecklingssamtal med varje barns vårdnadshavare och gör upp en plan för barnets småbarnsfostran. Vårdnadshavarna och egenvårdaren delar med sig av sin specifika kunskap om barnet och kommer överens om hur främja barnets utveckling, växande och lärande. Det som kommer upp under diskussionerna beaktar vi när vi planerar den pedagogiska verksamheten för det enskilda barnet och för hela gruppen. I slutet på vårterminen erbjuder vi vårdnadshavarna ett nytt utvecklings/utvärderingssamtal. Ytterligare ordnar vi samtal vid behov. Efter att de flesta av höstens enskilda utvecklingssamtal är förda bjuder vi in till gruppvisa föräldramöten. Då berättar vi om det centrala i gruppens verksamhet för året. Den dagliga tamburkontakten är en viktig samarbetsform där information byts ömsesidigt. Vid behov har vi telefonkontakt med vårdnadshavarna eller kommer överens om bestämda telefontider. Med jämna mellanrum skickar vi ut infobrev till vårdnadshavarna, främst gruppvisa men ibland också gemensamma för hela daghemmet. Vi håller på att övergå till brev i elektronisk form. Till daghemmets jul- och vårfester inbjuds vårdnadshavarna. Vår traditionella påskpyssel-eftermiddag för i första hand barnens mor- och farföräldrar är en omtyckt träff. Daghemmet har en föräldraförening som leds av en styrelse bestående av ordförande och minst sex andra medlemmar. Minst en medlem representerar fostringspersonalen. Föreningens målsättning är att dels företräda föräldraopinionen i frågor som gäller verksamheten och fostran och dels tillsammans med daghemmets fostrare förgylla barnens vardag på daghemmet. Föreningen stöder vår verksamhet genom att bl.a. bekosta xylitolpastiller, korta utfärder, kulturprogram och fotografier till barnens portfolios. 9 Daghemmet Timotej 4 Arbetet med barnen Inlärningsmiljön har en avgörande roll för en gynnsam och allsidig utveckling hos barnet. Med daghemmets inlärningsmiljö avser vi den helhet som består av den fysiska, den emotionella, den sociala och den kognitiva miljön i vilken verksamheten äger rum. En god inlärningsmiljö väcker motivation hos barnet till att upptäcka och lära. Vi är medvetna om att miljön påverkar barnens val av lek och också kan vara ett hinder för lek. Vi förändrar och utvecklar miljön beroende på barnets behov, utveckling och intresse. Barnets kognitiva egenskaper utvecklas när den emotionella atmosfären är godkännande och trygg och växelverkan mellan barnet och den vuxna är fungerande. 4.1 Språkets betydelse för interaktionen Språket har en central roll i en människas liv. Genom språket kan vi uttrycka våra behov, känslor, upplevelser och tankar samt skapa och upprätthålla sociala kontakter. Vidare behöver vi språket för att strukturera vår omgivning, utveckla vår tankeförmåga och styra vårt handlande. Barnets språk utvecklas framför allt i växelverkan och samtal med emotionellt närvarande, trygga och engagerade vuxna som har ögonkontakt med, lyssnar på och för en dialog med barnet. Aktiv högläsning är också viktigt, liksom barnens samtal med varandra. Under hela småbarnsåldern har dessutom kroppsspråket stor betydelse i interaktionen. Genom strukturer såsom egenvårdare och smågrupper förstärker vi barnets trygghetskänsla, försäkrar oss att varje barn blir bemött och hört varje dag och stödjer på så sätt barnets språkutveckling. Ungefär 85% av barnen på Timotej har en tvåspråkig bakgrund med framför allt svenska och finska som hemspråk. Också andra språkkombinationer förekommer. Eftersom procenten tvåspråkiga familjer är så hög är en målmedveten satsning på det svenska språket i gott samarbete med barnens vårdnadshavare av största betydelse. När det gäller den nonverbala kommunikationen med barnet är det viktigt att vi känner till barnets sätt att kommunicera och att vi bemöter barnet i enlighet med det. Vi är måna om att ta fasta på, tolka och svara på de ordlösa budskap som barnen uttrycker i blickar, huvudrörelser, fingerpekningar, kroppshållning, miner och ljud. Vi strävar också att själva använda ett situationsanpassat kroppsspråk såsom ögonkontakt på barnets ögonhöjd, mimik som uttrycker glädje/bestämdhet/värme, förklarande gester, ljust tonfall och lämplig röststyrka. När det gäller den verbala kommunikationen betonar vi vikten av att verbalisera det barnet visar intresse för och det vi gör tillsammans med barnet/barnen. Vi ger barnen ord för ting, händelser, upplevelser och känslor. Det här är vi särskilt måna om under alla grundvårdssituationer där vi strävar efter att medvetet arbeta på ett språkstimulerande sätt. Vi benämner kroppsdelar, klädesplagg och färger och vi småpratar kring matbordet. Vidare strävar vi efter att använda såväl ett rikt och nyanserat språk som ett språk som barnet förstår. Vi pratar svenska med barnen och uppmuntrar barnen att tala svenska utan att signalera att finska är fel. Ifall ett barn har svårt att förstå vad vi säger omskriver vi meningen, handleder barnet fysiskt eller tar bilder till hjälp. När det gäller bilder som stöd för språket och kommunikationen använder vi oss av bilder + text med versaler (stora bokstäver) kontinuerligt för dagsrytmen och veckoprogrammet. Vid behov använder vi bildserier på hur fungera i olika sociala situationer såsom vid på- och avklädning, lek, konflikter och väntesituationer. Vi har också illustrerade rams- och sångkort på barnens ögonhöjd i utrymmen för de yngre barnen och bokstavsplanscher i utrymmen för de äldre barnen. Vi ger utrymme för och uppmuntrar barnet att berätta om sådant som det har sett, hört och upplevt samtidigt som vi lyssnar aktivt och går in i en 10 Daghemmet Timotej dialog med barnet. När vi ska ge direktiv och instruktioner gör vi det tydligt och i korta men fullständiga meningar, ett eller ett par direktiv åt gången beroende på barnets förmåga att ta emot. Leken är en viktig språkstimulerande situation. Där tränar barnet naturligt sin språkliga förmåga och utvecklar förmågor och färdigheter där språket behövs såsom fantasi, att umgås med andra och att förhandla. När vi som fostrare är med i leken bidrar vi bl.a. med språkligt innehåll i leken. Övriga språkstimulerande aktiviteter som vi satsar på både i den spontana och i den ledda verksamheten är fingerlekar, rim och ramsor, sånger med rörelse, språklekar, högläsning och sagoberättande. Vid samlingsstunder har vi ofta med konkret material som stöd för barnets förståelse och som hjälp för barnet att aktivt kunna delta. Start- och Stegvis-programmen som vi håller på att ta i bruk i hela daghemmet ger bl.a. ord för våra grundkänslor och inspirerar till diskussioner som knyter an till barnets värld och erfarenheter. Vi tar vara på barnens undersökande aktiviteter både inne och ute och jobbar med projekt där barnen ges möjligheter att lära sig uppfatta och reflektera över ting, händelser och förhållanden i sin omvärld. Barn som på ovanstående sätt blir sedda, förstådda och bekräftade känner sig respekterade, stärks i sin trygghetskänsla och självkänsla och ges genom det förutsättningar att utveckla ett gott språk. Barnets språkförmåga inverkar i sin tur på interaktionen med andra, både vuxna och barn. Ju starkare barnets språk är desto flera möjligheter har vi att förstå barnet och stödja och stimulera barnet utifrån barnets individuella utvecklingsnivå, behov och intressen. 4.2 Barnens gemenskap och kultur På Timotej strävar vi efter en god växelverkan mellan barnen. Vi vill att barnen känner sig trygga och vågar vara sig själva både tillsammans med oss vuxna och med sina lekkamrater. För att möjliggöra det här fungerar vi i så lång utsträckning som möjligt i välplanerade smågrupper. I smågrupperna blir barnens idéer och tankar lättare hörda av oss vuxna och en positiv atmosfär bland barnen främjas. Barnen är delade i grupper enligt egenvårdare, ålder, utvecklingsnivå eller intresse eller är i blandade grupper beroende på syftet med verksamheten eller aktiviteten. Vi strävar efter så varaktiga relationer som möjligt mellan barnen och mellan barnen och fostrarna. Vi anser att det är viktigt att barnen ges tillräckligt med tid för spontan lek och umgänge sinsemellan utan att glömma vår roll som en närvarande och trygg vuxen. Barn har så mycket att lära sig av och ge till varandra som vi vuxna inte har möjlighet till. Barnen erbjuds en pedagogisk miljö med möjligheter för olika lekar, till exempel en vrå för hemlek, plats och material för billek, konstruktionslek och sand- och vattenlek. 11 Daghemmet Timotej Vi har förståelse för barnets lekfullhet och livlighet men på grund av säkerhetsskäl är vi tvungna att begränsa barnets springande inomhus. Däremot ger utevistelsen möjlighet till fartfyllda lekar, både ledda och spontana. Utevistelsen ger också barnen möjligheter att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer över gruppgränserna. Ibland ordnar vi lekmöjligheter över gruppgränserna inomhus. De regler som finns i daghemmet och i de enskilda grupperna gäller i huvudsak för både barnen och de vuxna. Vi motiverar reglerna för barnen genom att förklara varför reglerna finns. Vid behov ändrar vi på reglerna, tar bort eller lägger till. Det gör vi genom att diskutera regeln ifråga i teamet eller gemensamt i hela huset. I mån av möjlighet får barnen vara med och påverka. Vi strävar efter att de regler som vi har faktiskt behövs. När en regel bryts leder det till en konsekvens av ett eller annat slag beroende på situation och barnets ålder och mognad. Vid konfliktsituationer mellan två eller flera barn försöker vi använda en särskild strategi. Den fostrare som tar sig an en konflikt ger alla de barn som har varit involverade i konflikten möjlighet att med egna ord berätta vad som har hänt. På det sättet får barnen möjlighet att upptäcka att olika personer kan uppleva samma händelse på helt olika sätt. Fostraren är försiktig med att agera domare, utan försöker istället få barnen att komma med egna lösningar på konflikten. Vid behov hjälper fostraren genom att ge lösningsförslag. För att träna barnens sociala och emotionella färdigheter och för att förebygga konflikter bland barnen har vi tagit i bruk Start- och StegVis-programmen. Barnen får lära sig känna igen de vanligaste känslorna och uttrycka känslor på ett konstruktivt sätt, de får öva socialt samspel och utveckla sin empatiförmåga. Den huvudsakliga övningen av de här färdigheterna sker dock i olika situationer under vardagen där vi medvetet uppmärksammar barnen på den färdighet vi för tillfället jobbar med. Vi försöker också förebygga konflikter genom att via planering och strukturering se till att barnets sociala färdigheter och de krav som barnet ställs inför är i balans. 4.3 Dagsrytm och egen aktivitet Vi strävar efter att dagsrytmen och verksamheten är klar och förutsägbar för barnet. Vi har ett veckoschema uppsatt i gruppernas tamburer på barnets ögonhöjd. Ur schemat framgår de olika dagarnas aktiviteter i text och bild. Dessutom har vi ett dagsschema uppsatt där barnet kan se dagens grundstruktur i bildform. Vid behov kan ett barn ha ett eget dagsschema vid sin tamburplats. De här schemana gör att vardagen blir mer förutsägbar och trygg för barnet samtidigt som det stödjer barnet i dess planering av sin dag. Måltiderna, på- och avklädningssituationerna, toalettsituationerna, vilan och övergångssituationerna är regelbundna och återkommande. Utgående från måltidernas fasta tidpunkter strukturerar vi upp dagarna. Daghemmets alla barn är inte samtidigt ute på gården under förmiddagarna. Hur förmiddagarnas smågruppsverksamhet sedan är uppbyggd i de olika grupperna beror på syftet med verksamheten. Vi försöker vara situationskänsliga genom att bl.a. vid behov ändra den planerade verksamheten och vi beaktar om möjligt barnens önskemål. Vardagen bygger vi upp så att aktiviteter som kräver koncentration växlar med aktiviteter som barnet självt kan reglera. Aktiviteter som kräver koncentration pågår i kortare stunder. Vi planerar verksamheten efter barnets ålder och behov. Barnen får hjälpa till i vardagliga situationer och med riktiga arbetsuppgifter såsom att duka borden till lunch, städa undan efter sig och hjälpa den vuxna med små uppgifter. Övergångssituationerna från en aktivitet till en annan och från ett utrymme till ett annat försöker vi göra så lugna och stabila som möjligt samtidigt som vi vid behov är flexibla. Så mycket som möjligt sker övergångarna i smågrupper. Vi ger barnen tillräckligt med tid för av- och påklädning så att de har möjlighet att träna och själva klä av och på sig i enlighet med sin mognad. Barnen förbereds inför en övergångssituation och för vad som komma ska. Vi försöker vara sensitiva inför barnens dåliga dagar och trötta stunder så att vi inte förväntar oss för mycket av barnen då, utan bemöter dem på ett sätt så att de känner sig förstådda. 12 Daghemmet Timotej 4.4 Barnens lek Ett barns naturliga tillstånd är lek. Leken finns hela tiden närvarande i barnets sätt att bemöta och hantera världen omkring sig. Leken och lekfullheten är central i vår verksamhet. 4.4.1 Olika former av lek Det finns ingen enhetlig definition på vad lek är. I småbarnsfostran i Vanda delas leken i tre huvudkategorier: barnens spontana fria lek, barnens och de vuxnas gemensamma lek och vuxenledd pedagogisk lekverksamhet. Under dagens lopp försöker vi få in skojfriskhet och lekfullhet i växelverkan mellan barnen, mellan barnet och den vuxna och mellan de vuxna i olika situationer. Hos oss betyder fri lek att barnet får välja vem eller vilka han/hon leker med och vad leken går ut på. Ibland leker barnet ensamt eller bredvid ett annat barn, s.k. ensam- eller bredvidlek. De äldre barnen leker ofta fantasi- och rollekar medan de yngsta mest leker med konkreta saker eller bara undersöker omgivningen omkring sig med alla sina sinnen. I den fria leken tränar barnet sin språkliga förmåga och nya inhämtade kunskaper, bearbetar sina upplevelser och känslor, övar upp sin koncentrationsförmåga och utvecklar sin fantasi och inlevelseförmåga. Många lekar är fysiska som stärker den motoriska utvecklingen. I leken övar sig barnet också att umgås med andra barn och lär sig av sina kamrater. I den ledda leken får barnet, förutom det speciella som övas, träning i att bl.a. kunna ta emot och följa instruktioner och regler, lyssna, koncentrera sig och samarbeta med andra. 4.4.2 Förutsättningar för lek Alla barn har förmåga till lek. Men för att leken ska utvecklas behöver fostrarna dels planera de yttre förutsättningarna för leken och dels finnas närvarande. När vi planerar lekgrupper och vilken roll den vuxna har under leken beaktar vi barnets sociala utvecklingsskede som är åldersbetingat och inte kan påskyndas genom träning. Den vuxnas närvaro i leken är av största betydelse. Det viktigaste är att vi har en trygg relation till barnet. Vår närvaro och barnets tillit till oss gör att barnet i ro vågar gå in i leken ensam eller med andra. Ju yngre barnet är desto mera finns vi vuxna med för att styra, vägleda och inspirera under lekens alla skeden. Den förmåga som 1-3-åringen har att välja lek, påverka lekens gång, tåla frustrationer och överlag klara av de 13 Daghemmet Timotej krävande sociala situationer som uppstår under en lek är mycket begränsad. Vi finns också med för att benämna, kommunicera och vara en lekkamrat. Också 4-5-åringen behöver den vuxnas närvaro under lekens olika skeden. Genom att finnas närvarande har vi möjlighet att stärka trygghetskänslan, stärka gemenskapen, vägleda och förebygga eller förhindra mobbning. Vid behov deltar vi i leken på barnens villkor för att de ska komma igång med leken, för att hålla samman, fördjupa och inspirera leken eller för att fungera som modell. Vi vuxna kommer överens om vem som finns var och när i de olika lekutrymmena, likaså ute på gården. Vi utnyttjar våra rum både effektivt och flexibelt. Vi möblerar om i enlighet med barnens behov och önskemål och avgränsar lekplatserna på olika sätt. Vi har olika slag av lekkartor som underlättar barnets val av lek. I samband med skogsutflykter ges barnet möjlighet att leka ute i naturen. Dagsrytmen planeras så att tillräckligt med oavbruten tid ges för leken. Vi beaktar barnets rätt att leka färdigt i mån av möjlighet. Vissa lekar och konstruktioner kan barnet spara till följande dag/dagar om det så önskar. En del av lekmaterialet byter vi ut med jämna mellanrum. Leksakerna finns i bestämda korgar eller lådor och så mycket som möjligt på bestämda platser så att barnen lätt hittar dem. En viktig roll som vi vuxna har i leken är att skydda leken från intrång av andra barn. Vi hjälper också barnen att turas om i leken, att vara eniga om vad de leker och att vara på jämställd nivå. Lekstunderna använder vi också för att observera barnen. Observationerna ger oss information om barnens utveckling, växande och lärande på olika områden, om vad som intresserar dem och om eventuellt kränkande beteende. Den här informationen använder vi oss sedan av för att stödja barnen i deras utveckling och vägleda dem i deras agerande. 4.5 Organisering av lärandet Kunskap är inget entydigt begrepp. Den ses som relativ, den förändras och kommer till uttryck i olika former såsom fakta (att veta), förståelse (innebörd), färdighet (att göra) och förtrogenhet (omdöme, insikt, ofta tyst kunskap). Att tillägna sig kunskap ses som en process där det som ska läras, tidigare kunskapsstrukturer och nya intryck samspelar. Lärande kan ske såväl i planerade situationer som i all samvaro och varje handling och händelse. Barn lär sig helhetsmässigt med alla sinnen och långt efter humör och vad som barnet för stunden fokuserar på. Grundläggande för allt lärande är att det i praktiken sker i relationer. 14 Daghemmet Timotej Som grund för det pedagogiska genomförandet ligger en pedagogisk planering. Den grundar sig i sin tur på de enskilda barnens utvecklingsnivå, erfarenheter, behov och intressen, på barngruppen som helhet, på denna plan för småbarnsfostran, på de enskilda fostrarnas kunskaper och resurser, på daghemmets utrymmen och organisering och på diskussioner med barnens vårdnadshavare. Vi utgår från dels barnperspektivet och dels barnets perspektiv. Det förutsätter för det första att vi har kunskap om barns utveckling och läroprocess i allmänhet. För det andra behöver vi dels känna till barnets kulturella och sociala sammanhang och dels ha kännedom om det personliga bagage som barnet har i sin ryggsäck. Här kommer egenvårdarens detektivarbete in. För att lärande alls ska kunna ske behöver barnets grundbehov vara tillräckligt tillfredsställda. Vi satsar mycket på barnets trygga och nära relation till fostraren och vi har en tydlig struktur i vår dagliga verksamhet och i vår verksamhet i stort. Vi tar fasta på barnets positiva och starka sidor. Vi visar tilltro till och tar vara på barnets förmågor och bekräftar, uppmuntrar, handleder och stödjer barnet vidare i sin utveckling. Det här förhållningssättet stärker barnets självkänsla och självförtroende vid lärandet och ger barnet möjlighet att uppleva glädje över att lära sig och lyckas. I barnets lärandeprocess är barnets egen aktivitet central. Barn är till sin natur nyfikna, de vill lära sig nytt och söker medvetet upp utmaningar som leder till inlärning. Men de har också behov av att upprepa det som de redan har lärt sig. Vidare är leken och lekfullheten betydelsefull i lärandet. Barnet leker det som det har lärt sig och det som det håller på att lära sig. Vi strävar efter att ge barnet möjligheter och tillfällen att experimentera, undersöka och själv upptäcka. Vi försöker vara medforskare bl.a. genom att ställa frågor som ”Vad tror du?”, ”Hur tänkte du?”, ”Vad tror du att händer om…?”. Vi ger barnet möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta, reflektera och tänka. Ett nyckelbegrepp i lärandet är den närmaste utvecklingszonen. Enkelt uttryckt innebär begreppet att det som barnet kan göra tillsammans med en vuxen eller med ett mera kompetent barn i dag, kan barnet göra på egen hand i morgon. Med andra ord handlar det om det som barnet för tillfället håller på att utveckla och träna sig på. Vi strävar efter att beakta det här både i planerade och spontana situationer och också synliggöra det för barnet genom att prata om det. Vi uppmuntrar barnet att gradvis öka sin självständighet och självverksamhet. Själva gruppen är också viktig för barnets lärande. Barnen lär sig både med och av varandra. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa och handleda varandra. 4.5.1 Pedagogiska lösningar som stöder barnets växande och lärande Våra främsta pedagogiska arbetsmetoder är, förutom barnaögonmodellen (2.2) och leken (4.4) som har beskrivits tidigare, att lära sig genom att göra, modellinlärning, det konstruktivistiska arbetssättet och projektoch temaarbete. Mediafostran finns också med. Arbetsmetoderna varierar allt efter de enskilda barnens behov och önskningar, barngruppens sammansättning och syftet med lärandet och inlärningssituationen. Inom småbarnsfostran i Vanda har det dessutom utvecklats ett arbetssätt med tematiska tyngdpunktsområden. Tre tyngdpunktsområden har hittills genomförts under en tidsperiod på två verksamhetsår per område. Områdena har varit rörelse och motion, språk och tidig växelverkan samt miljö och natur. Under det första året har det gällt att bekanta sig med temat och under det andra året att fördjupa sig i och genomföra det. Det aktuella temat nu är leken. Alla daghem har en projektansvarig för varje tyngdpunktsområde. Som svenskspråkigt daghem har vi varit med på ett hörn och arbetat med temana på ett för oss anpassat sätt. Från och med leken är vi med fullt ut. Att lära sig genom att göra och modellinlärning Många färdigheter lär sig barnet genom att pröva och öva i vanliga vardagssituationer. Vi tar vara på de små stunderna under dagens lopp. 15 Daghemmet Timotej Barn under skolåldern tar naturligt modell av miljön runtomkring sig. Barnet lyssnar, iakttar och härmar och lär sig på så sätt olika saker av de andra barnen och oss vuxna. Det här gäller inom många olika områden. Ju yngre barnet är desto större del av barnets lärande går ut på att göra och härma. Att göra samma sak om och om igen är också viktigare ju yngre barnet är. Det konstruktivistiska arbetssättet Ett annat arbetssätt som genomsyrar vår verksamhet är det konstruktivistiska där barnet aktivt bygger upp ny kunskap utgående från sina tidigare erfarenheter och uppfattningar. Barnet undersöker, experimenterar och gör upptäckter med den vuxna närmast som handledare. När barnet söker lösningar och svar på olika frågor och vardagsproblem stödjer och uppmuntrar vi vuxna barnet i dess frågande, funderande och lärande genom antydningar, motfrågor och vägledande frågor. Vi vuxna kan också bestämma målen, t.ex. att utveckla finmotoriken, men låta barnet välja vägen (sy, klippa, trä pärlor mm). I vägledningen beaktar vi det enskilda barnets behov, intressen och förmåga. Projekt- och temaarbete En arbetsmetod genom vilken barnet lär sig förstå olika fenomen i sin omgivning är projekt- och temaarbete. Det är ett helhetsbetonat arbetssätt där det inte är meningen att barnet ska tillägna sig en mängd faktakunskap utan där vi utmanar barnet i dess tänkande och ger barnet förutsättningar att utveckla en förståelse för sin omvärld och sig själv. När ett tema väljs är utgångspunkten antingen någonting som är aktuellt i barngruppen eller för årstiden eller på ett eller annat sätt berör barnen, deras egen miljö eller egna intressen. När temat behandlas integreras olika ämnesområden, exempelvis språk, natur och konst. Hur länge vi håller på med ett visst tema och i vilken utsträckning beror dels på barnen och dels på temat ifråga. Oftast arbetar vi i smågrupper men ibland med bara ett barn. Centrala moment i projekt- och temaarbete: Barnen ska vara intresserade av temat och syftet med temat bör vara klart för den vuxna. Barnens tankar och föreställningar om temat tas reda på genom bl.a. samtal, teckningar och observation av barnens lek. När temat utvecklas tas barnens olika tankar och idéer till vara. Situationer skapas där barnen ges möjligheter att bli medvetna om det som de önskas få en insikt om. Den vuxna tematiserar, problematiserar och konkretiserar genom t.ex. samtal, sagor, kreativt skapande, experiment och studiebesök. Barnen får upptäcka, reflektera och bearbeta och på så sätt utveckla sina tankar och föreställningar. Arbetet dokumenteras. Varje barn har en egen dokumentationspärm eller portfolio som används inte bara för temaarbeten utan också för att dokumentera t.ex. barnets finmotoriska och ritutveckling, barnets språk, utfärder och olika vardagssituationer. Dokumentationen består framför allt av teckningar, intervjuer och fotografier. Mediafostran Media är idag en del av barnets liv och påverkar barnet på olika sätt. Vi strävar efter att i samarbete med vårdnadshavarna verka för en god mediafostran. De media vi på daghemmet framför allt använder är sagooch faktaböcker, sång- och ramsböcker och barn- och klassisk musik. Genom sagor kan barnet bearbeta känslor och utveckla sin fantasi medan faktaböcker svarar på barnets nyfikenhet. De upplevelser barnet får av media utanför daghemmet försöker vi vara lyhörda för. Vi samtalar med barnet om dem. Ifall någon fantasi- eller annan figur från media på ett negativt sätt börjar styra barnets lek försöker vi leda in leken på annat spår, t.ex. genom att ge figuren nya egenskaper. Vid behov diskuterar vi med barnets vårdnadshavare. Vid eventuella skrämmande nyheter om storolyckor eller krissituationer hjälper vi barnet att bearbeta dem 16 Daghemmet Timotej genom att diskutera, rita och leka enligt barnets förståelseförmåga. En ny utmaning för oss är att ta i bruk informationsteknologin i arbetet tillsammans med barnen. Daghemmet har två begagnade datorer för barnens bruk. De är installerade i grupperna för 3-5-åringarna. Vår målsättning är att de äldre barnen på ett lekfullt sätt får möjlighet att pröva på att använda datorn. 4.5.2 Innehållsmässiga inriktningar Småbarnsfostran består av vård, fostran och lärande. När småbarnsfostran genomförs binds de här delarna ihop till en helhet vilket innebär arbete med bl.a. innehållsmässiga inriktningar. De tre delarna betonas olika beroende på barnens ålder. De innehållsmässiga inriktningarnas huvuduppgift är att säkerställa att barnet erbjuds olika slag av erfarenheter och möjligheter och att barnets fantasi och nyfikenhet stimuleras. Inriktningarna fungerar närmast som ett hjälpmedel för fostrarna då verksamheten planeras, genomförs och utvärderas. Förutom att de olika inriktningarna på olika sätt integreras med varandra knyts de till barnets närmiljö, vardag och konkreta erfarenheter. Inom de olika inriktningarna strävar vi efter att stödja barnets personliga och åldersenliga utveckling. Tillsammans med vårdnadshavarna vill vi ge barnet möjligheter att tillägna sig kunskaper, få erfarenheter och utveckla färdigheter som barnet behöver för att klara sig i en föränderlig värld. De innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran är följande: matematisk inriktning naturvetenskaplig inriktning historisk-samhällelig inriktning estetisk inriktning etisk inriktning religions- och åskådningsanknuten inriktning Den matematiska inriktningen Matematik finns överallt. Barnet möter matematikens värld i naturliga och vardagliga situationer såsom i matsituationen och påklädningen. Matematiska färdigheter och ett matematiskt tänkande hjälper barnet att gestalta världen och gör det enklare för barnet att minnas många olika saker. Vi synliggör matematiken för barnet i vardagliga lekrelaterade situationer, t.ex. när det gäller att ordna, jämföra, räkna, lösa problem och dra slutsatser. När barnet upptäcker matematikens värld stimuleras dess nyfikenhet, utforskande, fantasi och skapande förmåga. I den naturvetenskapliga inriktningen ingår dels natur och miljö och dels motorisk utveckling och hälsa När det gäller natur och miljö vill vi att barnet lär känna och uppskatta sin närmiljö. En del grupper har skogsmulle- och skogsknytteverksamhet. Samtliga grupper gör skogsutflykter. Vi hjälper barnet att se sig som en del av naturen som barnet har glädje och nytta av och samtidigt ansvar för. Vi ger barnet möjligheter att njuta av naturen, uppleva naturen med alla sina sinnen under olika årstider och lära sig om olika fenomen. Skogen blir en trygg och intressant plats för barnet där det kan leka, röra sig fritt och undersöka. 17 Daghemmet Timotej Det är vidare viktigt att barnet utvecklar ansvarskänsla för sin fysiska närmiljö. Barnet lär sig att handskas varsamt med daghemmets leksaker och hjälper till med att städa undan efter sig. Tillsammans med barnet främjar vi en ekologiskt hållbar utveckling genom sopsortering, återvinning och sparande av energi och vatten. Daglig och mångsidig fysisk aktivitet är viktig för barnets välbefinnande: för en sund och balanserad fysisk och psykisk tillväxt och för barnets tänkande och lärande. När det gäller barnets motoriska utveckling satsar vi på att utveckla barnets grov- och finmotorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Barnet får speciellt träna grundrörelserna rulla, åla, krypa, gå, hoppa och springa. Vi vill ta till vara barnets glädje att vara i rörelse och skapa en positiv inställning till motion. De dagliga rutinerna ger barnet många tillfällen att träna handens färdigheter och koordinationen mellan öga och hand. Under skogsutflykterna får barnen röra sig i ojämn terräng: en bra träning för grovmotoriken och balanssinnet. Den historisk-samhälleliga inriktningen Inom den historisk-samhälleliga inriktningen utgår vi från barnet och dess personliga historia. Vi funderar över vem jag är och hur min familj ser ut. Vi vill också att barnet blir bekant med Vanda som sin hembygd och utvecklar sin ansvarskänsla för den bebyggda omgivningen. Daghemmets närmiljö blir bekant för barnet genom bl.a. promenader och utflykter samtidigt som barnet får övning i att röra sig i trafiken. Vi tar fasta på konkreta fenomen i vår närmiljö såsom vattentornet, tågtrafiken, flygtrafiken och utryckningsfordon. Barnen tar spontant upp olika frågor och fenomen som berör dem själva och deras närmiljö. Vi pratar kring det här och strävar efter att svara på just det som de frågar om och inte mera. 18 Daghemmet Timotej Den estetiska inriktningen Den skapande verksamheten är en viktig del av daghemmets vardag. Barnet ges möjlighet att pröva på olika former. Leken är den viktigaste formen av skapande verksamhet där barnet på olika sätt är kreativt i undersökande lekar, rollekar och konstruktions- och bygglekar. Andra former av skapande som vi satsar på är bildkonst, hantverk och musik. I bildkonst ingår olika slag av målning, klippning och limning. Inom hantverk ges barnet möjlighet att sy, göra träarbeten, skapa i modellera och baka. När det gäller musik vill vi stödja den spontana glädjen barnet känner inför sång och musik och ge barnet möjligheter att mångsidigt uppleva och uttrycka musik. I musiken stödjs också barnets emotionella och språkliga utveckling på ett bra sätt. Vi ger barnet möjlighet till upplevelser som stimulerar alla sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Vi respekterar barnets egna val, egen fantasi och skapande kraft. Vi är måna om att barnet får upplevelser av att lyckas och stödjer barnet att finna sina egna styrkor. Det här stärker utvecklingen av barnets självkänsla och självförtroende. Barnet får också lära sig att värdesätta eget och andras arbete och att arbeta målinriktat och långsiktigt. Den etiska inriktningen Den etiska fostran som ingår i småbarnsfostran genomsyrar all vår verksamhet och är gemensam för hela barngruppen. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vi vuxna är viktiga förebilder genom vårt sätt att vara och agera gentemot såväl barnen som varandra. Vi gör ständigt etiska val och beslut som direkt inverkar på barnet: hur vi bemöter det enskilda barnet, var vi lägger gränser och varför. Som fostrare strävar vi efter att tillsammans i teamet granska våra värderingar och förhållningssätt för att försäkra oss om att vi arbetar för samma mål och håller överenskommelser. Gemensamma riktlinjer och mål för vårt förhållningssätt till barnen är en förutsättning för att barnen ska känna sig trygga. Vi går igenom och motiverar regler och rutiner tillsammans med barnen, vi funderar på rätt och fel, orsak och verkan, ansvar och frihet. Vi strävar efter att barnen lär sig förstå och ta hänsyn till varandras särdrag, andra människor och kulturer. Vi lyfter också fram betydelsen av ett gott uppförande: att kunna be om förlåtelse och förlåta, att hälsa och tacka. Religions- och åskådningsanknuten inriktning Utgångspunkten för den religiösa fostran är att vi respekterar den övertygelse som barnets vårdnadshavare har och vill delge sitt barn. I enlighet med deras åsikter och önskningar görs överenskommelser om på vilket sätt barnet deltar/inte deltar i religiösa aktiviteter på daghemmet. Vi betonar både för vårdnadshavarna och för barnet att det finns många frågor som vi människor tror och tänker olika om och att det är rätt så. När 19 Daghemmet Timotej det gäller frågor kring liv, död, sjukdom och andra existentiella frågor som berör familjen strävar vi efter att ha ett nära samarbete med vårdnadshavarna för att bäst kunna besvara de frågor barnet ställer och stöda barnet i dess funderingar. När det gäller den religions- och åskådningsanknutna inriktningen är det speciellt viktigt att vi beaktar barnets utvecklings- och mognadsnivå. Den religiösa fostran är till sin karaktär allmänkristlig. De kristna traditionerna uppmärksammar och firar vi på traditionellt sätt. Under året har vi andaktsstunder i samarbete med Vanda svenska församling. Vi respekterar, stödjer och stärker barnets förmåga att förstå det som är ordlöst och symboliskt. De viktigaste helgerna och sederna i övriga religioner och livsåskådningar som finns representerade i barngruppen uppmärksammas. 4.6 Mångfald i småbarnsfostran Alla barn på daghemmet oberoende av bakgrund eller personliga förutsättningar har rätt till en gemensam och likadan högklassig småbarnsfostran. Det här innebär att vi beaktar mångfalden bland barnen. Mångfald kan ses ur tre perspektiv: olika behov av stöd för växande och lärande, kulturell mångfald och jämlikhet. 4.6.1 Stöd för växande och lärande Varje barn behöver stöd för sitt växande och lärande i högre eller lägre grad. Syftet är att främja en gynnsam utveckling och goda inlärningsförutsättningar för barnet. Stödet ges på tre nivåer: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Det allmänna stödet är en del av daghemmets grunduppgift. Det gäller alla barn och är en del av den dagliga verksamheten. Det handlar om att vi i fostran och lärandet utgår från barnets styrkor, ser möjligheterna och kartlägger utvecklingsbehoven. Vi samlar information om barnet genom bl.a. hembesöket, samtal med vårdnadshavarna och växelverkan med och observation av barnet i olika situationer. Alla vuxna, både fostrarna och vårdnadshavarna, har här ansvar. När det gäller fostrarnas ansvar har egenvårdaren det största ansvaret. En viktig del av det allmänna stödet handlar om hur vi utformar inlärnings- och verksamhetsmiljön. Inom småbarnsfostran i Vanda har för det här ändamålet utarbetat en allmän meny som stöd för fostrarna i sitt dagliga arbete. Intensifierat stöd innebär att det till det allmänna stödet läggs medvetet riktat stöd till barnet och att strukturella förändringar görs i verksamheten och inlärningsmiljön. En strukturell förändring kan betyda att gruppen får en assistent. Det svenskspråkiga resultatområdets konsulterande specialbarnträdgårdslärare och eventuell annan expertis kopplas in i samråd med vårdnadshavarna. Uppföljning och utvärdering görs. Särskilt stöd blir det fråga om när intensifierat stöd inte räcker till. Ytterligare individuella stödåtgärder sätts i samråd med vårdnadshavarna in för barnet. När det gäller barn i behov av intensifierat eller särskilt stöd ser vi barnet framför allt som ett barn med egen personlighet och egna styrkor. Vi gör förändringar i hela barngruppens inlärningsmiljö så att de stödjer barnets särskilda behov och så att barnet så mycket som möjligt kan delta i olika situationer tillsammans med de andra barnen trots sina svårigheter. Att vi anpassar fostran och stärker barnets självkänsla är speciellt viktigt. För varje barn som är i behov av intensifierat eller särskilt stöd görs dels en beskrivning av barnet och dels en plan där barnets behov av stöd för sitt växande och lärande framkommer. Planen utgör en bilaga till planen för barnets småbarnsfostran. Fostrarna i gruppen arbetar fram planen tillsammans med barnets vårdnadshavare, specialbarnträdgårdsläraren och behövliga experter. Planen utvärderas och uppdateras regelbundet. 20 Daghemmet Timotej När det hos oss vuxna väcks en oro över ett barns fysiska eller psykiska utveckling diskuterar vi först med barnets vårdnadshavare och ber vid behov om tillstånd för samarbete med sakkunniga. Det är viktigt att vi gör det här i ett tidigt skede. Vår svenskspråkiga konsulterande specialbarnträdgårdslärare besöker daghemmet regelbundet. Hon/han besöker varje grupp i början på hösten för att träffa fostrarna i de enskilda grupperna och höra hur vardagen fungerar. Hon/han kommer också för att observera de barn som vi av en eller annan orsak har oro för. Hon/han rådgör med oss hur vi bäst kan stödja och hjälpa de barn som behöver stöd för växande och lärande vidare i sin utveckling och hur vi kan få gruppen att fungera bättre. Hon/han diskuterar också med vårdnadshavarna. 4.6.2 Att bemöta kulturell mångfald En av daghemmets funktioner är att vara en social och kulturell mötesplats för barnen med uppgift att förbereda barnen för ett liv i ett alltmer mångkulturellt samhälle. Oberoende av om det i daghemmet finns barn som hör till en minoritetskultur eller inte strävar vi efter att barnen lär sig att uppskatta såväl sitt eget land och sin språkliga och kulturella bakgrund som andra språk och kulturer. Tillsvidare har vi haft få barn med annan språklig och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningens. Men när det i gruppen finns ett barn med annan bakgrund ska de allmänna målen för vård, fostran och lärande som har beskrivits i den här planen för småbarnsfostran genomföras med barnets bästa för ögonen. För barnets identitetsutveckling är det speciellt viktigt att vi stödjer barnets sociala kontakter i gruppen och att vi värdesätter och uppmärksammar barnets språk och kultur. I leken har fostraren en stor roll som vägledare. Barnet får lära sig svenska som andra språk såväl i naturliga vardagssammanhang i samspel med de övriga barnen och de vuxna i gruppen som i ledda lärandesituationer. Att använda bilder och gester som stöd i kommunikationen med barnet är viktigt. Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget modersmål och kultur ligger i första hand hos familjen. I planen för barnets småbarnsfostran som skrivs i samråd med vårdnadshavarna görs överenskommelser om hur barnets språk och kultur ska stödjas. Samarbetet med invandrarbarnets vårdnadshavare är synnerligen viktigt. Barnets vårdnadshavare informerar i första hand barnets egenvårdare om barnets kultur, levnadsvanor och personlighet medan egenvårdaren informerar dels om målen och innehållet i daghemmets vård, fostran och lärande och dels om våra olika arbetsmetoder. Flexibla arrangemang tillämpas vid behov. Vi försöker också stödja familjens acklimatisering i det finländska samhället med den kunskap och de möjligheter vi har. Vid behov anlitar vi tolk. 4.6.3 Jämlikhet Vår utgångspunkt är att ingen – varken barnen, vårdnadshavarna eller daghemmets personal – är bättre eller sämre än någon annan. Vi strävar efter att bemöta alla på lika villkor oberoende av kön, hudfärg, religion, familjekonstellation, åsikter, kunskaper eller förmågor. Vi är måna om att ge alla barn, också när det gäller kategorierna pojkar och flickor, samma möjligheter till aktiviteter och växelverkan med oss fostrare. Ingen får favoriseras. Vi strävar efter att bemöta barnen rättvist. Det betyder för oss dock inte millimeterrättvisa utan att varje barn får det barnet behöver och på ett sätt som är lämpligt för just det barnet. 21 Daghemmet Timotej 5 Strukturerna i arbetsgemenskapen och utvärdering av verksamheten 5.1 Strukturer i arbetsgemenskapen Förutsättningen för att vi ska kunna erbjuda barnen en trygg och kvalitativ vård, fostran och inlärning och vårdnadshavarna en tillitsfull och ändamålsenlig dagvårdsservice är att det råder en trygg och förtroendefull växelverkan mellan alla berörda parter och att det finns funktionella och bärande strukturer på daghemmet. Det pedagogiska ledarskapet och juridiska helhetsansvaret för Timotej har daghemmets föreståndare. Under år 2012 utvecklade Timotej sitt ledningssystem. Syftet med ledningssystemet är att hela personalen får kännedom om hur daghemmet leds på organisationens alla nivåer dels ur ett helhetsperspektiv och dels på mikronivå. I ledningssystemet beskrivs framför allt strukturerna för hur daghemmet leds, hur ärenden som berör daghemmet och dess verksamhet behandlas och hur beslut fattas samt fostringspersonalens olika arbetsuppgifter. Barnaögonmodellen som vi har valt som en grundpelare för verksamheten på Timotej och som vi har börjat utveckla kräver av hela fostringsgemenskapen en gemensam syn på barnet och hur vi relaterar till det. Vi har startat en pedagogisk process och behöver föra kontinuerliga diskussioner om förhållnings- och arbetssätt och arbets- och ansvarsfördelning i en så öppen anda som möjligt. Egenvårdaren behöver få särskilt stöd i sin uppgift, ett stöd som vi håller på att utveckla. Stödet omfattar mentorskap av en erfaren kollega, stöd av teamledaren, handledning av föreståndaren och fortbildning. Arbetet på ett daghem kännetecknas av teamarbete. Därför är det viktigt att teammedlemmarna kan arbeta tillsammans och komma överens med varandra. Arbetsfördelningen i teamet ska vara klar och rättvis. Ansvaret för den pedagogiska verksamheten ligger hos barnträdgårdsläraren. Var och en av fostrarna har dock sitt personliga ansvar för helheten. Vi minns att samarbetet mellan fostrarna är en del av daghemmets sociala miljö och därmed också en del av barnens pedagogiska miljö. Av de olika slag av möten som hålls på Timotej vill vi speciellt lyfta fram gruppernas teammöten. Varje fostringsteam samlas till ett obligatoriskt teammöte en gång i veckan under barnens vilostund. Teamledaren ansvarar för att rätta saker behandlas i enlighet med en för hela daghemmet uppgjord agenda. Ärenden som behandlas är information från senaste personal-/teamledarmöte, barnobservationer, planering och utvärdering av verksamheten, utmaningar i gruppen samt regelbundet gruppens och daghemmets tyngdpunktsområden. I början på varje verksamhetsår utarbetar teamet ett avtal ur vilket framgår strukturer och överenskommelser för vardagen i barngruppen. När vår konsulterande specialbarnträdgårdslärare kommer till en barngrupp och deltar i ett teammöte ska föreståndaren meddelas om det för att om möjligt kunna delta. Föreståndaren kan också av olika orsaker delta i ett teammöte, t.ex. på begäran av teamet. En kontinuerlig dialog fostrarna emellan inte bara inom teamet utan inom hela daghemmet leder till att dels den enskilda fostrarens kunskap och dels den samlade kunskapen utvidgas och fördjupas. Pedagogiska arbetskvällar ordnas 2-3 ggr/termin för hela fostringspersonalen. Ärenden som behandlas kan beröra utvecklingsarbete, daghemmets verksamhetsplan, utvärdering, pedagogiska diskussioner eller personalens välmående. Ibland har vi en gästföreläsare eller annan sakkunnig med oss. En gång om året ordnas en utvecklingsdag och då är daghemmet stängt. Däremellan hålls teamledar- och personalmöten med en representant från varje team och föreståndaren som ordförande. Teamledarmötets syfte är att föra diskussioner, dela och sprida erfarenheter teamen emellan kring pedagogik och stödja barnträdgårdsläraren/teamledaren i rollen som teamets pedagogiska ledare. Daghemmets ledningsgrupp skapar övergripande 22 Daghemmet Timotej riktlinjer för daghemmets verksamhetskultur och pedagogik och gör strategiska beslut. I ledningsgruppen ingår föreståndaren, viceföreståndaren och tre personalmedlemmar. Medlemmarna representerar de olika yrkeskategorierna. Olika arbetsgrupper tillsätts för särskilda projekt och evenemang. Medlemmarna väljs oftast enligt frivillighets- och intresseprincipen. Antalet medlemmar varierar beroende på arbetsgruppens uppgift. Vi har också särskilda ansvars- stöd- och kontaktpersoner: datorstödperson, ekostödperson, läs- och språkombud, projektansvarig för leken, kontaktperson till Vanda svenska församling, kontaktperson till Finlandssvensk Idrott. 5.2 Utvärdering När det gäller utvärdering av verksamheten är det viktigt att vi gör det kontinuerligt för att nya och bättre fungerande arbetssätt och metoder ska komma fram. Det som en gång har fungerat i en grupp behöver nödvändigtvis inte alls fungera i en annan. Dessutom utvecklas och förändras barnen med tiden. Förändringar kan också behöva göras fastän gruppsammansättningen är oförändrad. Utvärderingen av verksamheten sker på olika sätt. Teamen utvärderar syftet med och resultatet av sitt arbete och sin verksamhet kontinuerligt under teammötena och under arbetsdagens gång. Dessutom utvärderar teamen sitt arbete, verksamhetsplanen och sina tyngdpunktsområden i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna får också delta i utvärderingen av daghemmets kvalitet genom enkät med jämna mellanrum. Varje teammedlem utvärderar sig själv, sina egna arbetsmetoder och arbetssätt och sitt eget bemötande. En gång om året för föreståndaren utvecklingssamtal med varje fostrare. Också barnets utveckling utvärderas. Det är egenvårdaren som har ansvaret för utvärderingen av ”sina” barns utveckling och lärande genom att dokumentera olika skeden i barnets utveckling och tillväxt. Dokumenten sammanställs sedan till en portfolio som följer med barnet under hela dess daghemstid. Vi utvärderar barnets utveckling också tillsammans med vårdnadshavarna i samband med ett utvecklingssamtal en gång per verksamhetsår. I slutet på vårterminen erbjuder vi vårdnadshavarna ett nytt utvecklings-/utvärderingssamtal. Ytterligare ordnar vi samtal vid behov. Barnet får också delta i utvärderingen genom samtal med oss fostrare och med sina vårdnadshavare. Då får barnet berätta om sina vardagserfarenheter, funderingar och upptäckter. 23 Daghemmet Timotej 6 Samarbetsnätverk och arbete kring välbefinnande Arbete kring välbefinnande i småbarnsfostran berör bl.a. fostringsgemenskapen, inlärningsmiljön och stöd för växande och lärande. De här områdena har beskrivits tidigare. I det här kapitlet beskriver vi våra viktigaste samarbetspartners när det gäller att främja det enskilda barnets utveckling, växande och lärande och att stödja fostrarnas kompetens. Hur ledningssystemet och föreståndaren stödjer välbefinnandet i arbetsgemenskapen på Timotej beskrivs också. 6.1 Samarbetspartner Daghemmet Timotej samarbetar med olika instanser som stödjer barnets utveckling. En av våra viktiga samarbetspartners är Mårtensdals rådgivningsbyrå och eventuella finskspråkiga barnrådgivningar. Kring tidpunkten för barnets 4-årsdag görs en omfattande hälsokontroll på barnet vid rådgivningsbyrån. Inför den kontrollen för egenvårdaren ett samtal med vårdnadshavarna om barnets utveckling, fyller i en blankett angående utvecklingen och sänder blanketten med vårdnadshavarnas tillstånd till rådgivningsbyrån. Rådgivningsbyrån använder sig av den här informationen vid hälsokontrollen. Efter att barnet har besökt rådgivningen fyller rådgivningspersonalen i deras del av blanketten och skickar den med vårdnadshavarnas tillstånd tillbaka till daghemmet. Syftet med samarbetet är att främja barnets välbefinnande. Förutom ovanstående samarbete kontaktar vi rådgivningsbyrån och familjerådgivningen vid behov för konsultation. En annan samarbetspartner som daghemmet har är talterapeuten. Ifall barnet har talsvårigheter kan barnet få en remiss till talterapeuten av rådgivningen. Vårdnadshavarna kan också själva kontakta Vanda stads talterapeut. Med vårdnadshavarnas tillstånd är vi i kontakt med också andra samarbetspartners om vi har oro för barnets välmående eller familjens ork. När det gäller ärenden som berör barnet och familjen har fostrarna tystnadsplikt. Daghemmet samarbetar även med Mårtensdals skola inklusive förskola. Samarbetet med förskolan sker i form av ett överföringsmöte gällande våra blivande förskolebarn. Syftet med mötet är att barnets övergång från daghemmet till förskolan ska ske så smidigt som möjligt. Inför mötet för barnets egenvårdare ett samtal med vårdnadshavarna och den s.k. dagny-blanketten (från dagvård till för- och nybörjarundervisning) fylls i. Tillstånd av vårdnadshavarna begärs om att få ge blanketten vidare till förskolan och ge relevant information om barnet under överföringsmötet. I mötet deltar från Timotej de ifråga varande barnens barnträdgårdslärare och vår konsulterande specialbarnträdgårdslärare. Från skolan deltar föreståndaren, barnträdgårdslärarna inom förskoleundervisningen, en representant och föreståndaren för den kompletterande dagvården, specialläraren och eventuell skolpsykolog. Ytterligare deltar hälsovårdaren från Mårtensdals rådgivning. Varje tjugondag Knut brukar Mårtensdals skolas femteklassister bjuda Timotejs äldre barn på sin julteaterföreställning. Under skolornas olika lov fungerar vi som reservvårdplats för barnen i den kompletterande dagvården vid Mårtensdals förskola förutsatt att antalet barn som är i behov av dagvård är tillräckligt litet. Vi har också kontakt med de övriga svenskspråkiga kommunala och privata daghemmen i Vanda bl.a. genom så kallade pedagogiska caféträffar, där teamledarna får diskutera aktuella ärenden inom småbarnsfostran. När det gäller kultur tar vi del av olika kulturella instansers utbud av tjänster. Vanda svenska församling brukar bjuda in oss till julkyrka och påskandakt. Mårtensdals bibliotek ordnar sagostunder som daghemmet får besöka med 3-5-åringarna och Barnens Kulturhus Totem visar filmer för barnen. Tjänster som Valo (Valtakunnallinen liikunta- ja urheiluorganisaatio) och dess medlemsföreningar Finlands Svensk Idrott och Ung i 24 Daghemmet Timotej Finland (Nuori Suomi) erbjuder använder vi oss av. Varje höst brukar vi delta i Ung i Finlands rörelseprojekt Snabbfot som går ut på att försöka få barnen att röra på sig så mycket som möjligt. För att vidga och fördjupa vårt pedagogiska arbete deltar vi i fortbildnings- och informationstillfällen. De här tillfällena ordnas av bl.a. Vanda stad, Samfundet Folkhälsan, Det Finlandssvenska kompetenscentret och Sydkustens landskapsförbund. 6.2 Arbete kring välbefinnande Daghemmet Timotej har, som tidigare nämnts, utvecklat ett ledningssystem för att öka jämlikheten och genomskinligheten bland medarbetarna och för att motivera till ansvarstagande. I ledningssystemet finns bl.a. yrkesbeskrivningar som klargör de specifika ansvarsområden de olika yrkesgrupperna på daghemmet har. De här beskrivningarna, de gemensamt uppgjorda strukturerna för arbetet och verksamhetsplanen som årligen görs upp utgör grunden för en välmående och fungerande arbetsplats. Daghemmets nya läroplan med klart utsatta pedagogiska riktlinjer och målsättningar bidrar till att de förväntningar och krav arbetsgivaren och arbetsenheten ställer är i balans med den information och kunskap som medarbetaren har. Det här är speciellt viktigt under en utvecklingsprocess lik den som daghemmet befinner sig i med barnaögonmodellen som utvecklingsobjekt. Föreståndarens roll är avgörande som ”kryssande kapten” för att hålla skutan i rätt riktning så att balansen mellan tydligt uttalade målsättningar och det som förväntas av fostraren uppfattas relevant. Föreståndaren fungerar, likt egenvårdaren för barnet, som den trygga hamnen för fostraren både i med- och motvind. Föreståndarens kunskap om och förståelse för människans behov av känsla av värde, trygghet, autonomi, samhörighet och rättvisa utgör grunden för en motiverad och framåtsträvande arbetsgemenskap som präglas av en varm och godkännande atmosfär. En sådan arbetsgemenskap vill vi arbeta i och arbetar för. 25 Daghemmet Timotej 7 Slutord Den här planen för småbarnsfostran vid daghemmet Timotej är ett viktigt arbetsredskap för fostringspersonalen. Den är också en central faktor när det gäller att skapa en bra och fungerande fostringsgemenskap mellan vårdnadshavarna och fostrarna. En plan som den här är dock inte något statiskt utan den ska leva, förändras och utvecklas i enlighet med ny forskning om hur barn lär sig och utvecklas och i enlighet med förändringar som sker både i samhället som stort och i närsamhället. Det som vi framför allt hoppas på Timotej är att varje barn som vistas på daghemmet kunde känna och tänka så här: ”Här finns en som ser in i mitt inre, som ser mina behov och försöker tillfredsställa dem. En som försöker få mig att vara det som hon/han tror att det är bäst för mig att vara. En som förstår att släppa taget och glädjas med mig när tiden är inne för mig att släppa taget.” 26 Vanda stad Daghemmet Timotej Skumgränden 13, 01600 Vanda tel. 09 83935623 1
© Copyright 2024