1. No category

Krutbrännaren
Nr 2 ∙ 2012 ∙ Årg 21
ÖLANDS
BOTANISKA FÖRENING
Krutbrännaren
Årgång 21, 2012 nr. 2
ISSN 1103-2839
Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och
utkommer med fyra nummer per år.
Medlemsavgiften för 2012 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet
bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes
in på föreningens plusgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller
tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer
av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer.
Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.).
Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan).
Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson.
Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen:
Ulla-Britt Andersson (ordf.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24
E-post: [email protected]
Tommy Knutsson (v.ordf.)
Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 420 14
E-post: [email protected]
Thomas Gunnarsson (sekr.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24
E-post: [email protected]
Elna Hultqvist (kassör)
Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm.
Tel. 0485 / 106 24
E-post: [email protected]
“Ölands svampflora”
Ett pågående projekt där vi försöker
kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom
få en bild över arternas utbredning och
frekvens. Är du intresserad så skriv eller
ring till Tommy Knutsson.
Tomas Burén
Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar.
Tel. 0480 / 251 89.
E-post: [email protected]
Kenneth Erlandsson
Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar.
Tel. 0480 / 198 46.
E-post: [email protected]
Helena Lager
Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485/450 55
E-post: [email protected]
Håkan Lundkvist
Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 440 83
E-post: [email protected]
Projekt Ölands hotade växter
Hjälp oss inventera sällsynta och hotade
växter på Öland. Vill du ha en aktuell
rödlista, eller äldre fynduppgifter som
behöver kontrolleras skriv eller ring till
Thomas Gunnarsson.
Omslagsbild: Luddvårlök Gagea villosa Tveta väst, Torslunda socken 17 april 2012
Foto: Thomas Gunnarsson liksom samtliga foton detta nummer om inte annat anges
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Luddvårlök Gagea villosa äntligen på
Öland!
av Jan-Olof Petersson
Sitter på kammaren där hemma, naturligtvis vid datorn med Artportalen framför
ögonen och kollar de fynd som kommer in
denna dag 16 april 2012. Plötsligt kommer
jag på att det bara är sen eftermiddag. Varför inte åka till en lokal där det vanligtvis
brukar finnas fågelarv Holosteum umbellatum vid denna tid på året? Det är bara
ca 4 km från där jag bor. Lokalen ligger
österut från Kvarnkungen, det är kvarnen
som ligger norr om ICA-Almérs. Söder
vägen mot Tveta ligger några åkrar som
tidigare varit uppodlade men som nu är
betesvall sedan flera år.
Jag parkerade bilen vid andra huset på
södra sidan vägen mot Tveta, lite orolig att
flera skulle stanna där eftersom detta hus
tydligen var till salu. Men jag tog risken.
Från där jag ställde bilen vandrade jag
västerut mot den plats där jag tidigare
sett fågelarv och vid några kreatursstigar började jag krypa. Jag passerade en
öppning mellan två åkrar. På den andra
åkern kunde jag finna några små plantor
av fågelarv. Tittade ännu mera västerut på
den f.d. åker där det brukar växa skärblad
Falcaria vulgaris men den var avbetad.
Växtplats för luddvårlök Gagea villosa väst Tveta. De flesta exemplaren växte på den
trampade kreatursstigen.
39
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Annars är detta troligen den rikaste lokalen
på Öland för denna växt.
När jag hade kommit en bit in på denna
åker vände jag för att gå till bilen igen.
Med solen i ryggen passerade jag till nästa
åkerlapp. Då plötsligt stannade jag till, det
var något som inte stämde med det jag
tidigare sett på Öland. Några vårlökar som
såg ut som kvastar, tanken flög genom mitt
huvud. Kunde det vara luddvårlök Gagea
villosa? Nä, var det verkligen det? Vårlöken växte i huvudsak på kreatursstigar
mellan två betesåkrar. Efter att funderat en
stund och tagit fram luppen och sett hårigheten på blomstjälkarna, konstaterade
jag att det var denna art. Jag har sett den
tidigare i Kalmar. Sammanlagt var det 22
blommande plantor med luddvårlök.
Luddvårlök är i de flesta fall funnen på
kyrkogårdar och i parker. De flesta växtplatserna finner man i olika stadsmiljöer,
så i detta fall är denna lokal udda, den
ligger flera kilometer från tätorten.
Spänd över fyndet, kunde jag naturligtvis,
inte hålla inne med vad jag hade sett.
Plockade upp mobilen ur fickan och ringde
till Ulla-Britt Andersson, klockan var nu
fem på kvällen, för att meddela fyndet.
Tre timmar senare ringer Erik Ljungstrand
till mig och gratulerade till fyndet. Tänk
vad djungeltelegrafen fungerar bra. Det
värmer hjärtat hos en amatörbotanist.
Jan-Olof Petersson
Dragongränd 17
386 33 Färjestaden
Blekinge – värt en resa
av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson
I augusti 2008 gjorde artikelförfattarna
tillsammans med Jan-Olof Petersson en
endagsresa till Blekinge för att se en del
växter som ännu inte hittat till Öland.
Liksom Öland är Blekinge ett litet och
hanterbart landskap där avstånden är överkomliga och man kan besöka flera lokaler
under en dag. Första stoppet gjorde vi i
västra Blekinge vid Norje. Nära Truckvägen i en åkerkant finns Sveriges enda
lokal för sabelvial Lathyrus incurvus
6221405/1429435. Denna ärtväxt har funnits i området sedan slutet av 1930-talet.
Troligen har den inkommit med ryskt
utsäde. Sabelvial växer närmast i Ryssland
40
och Ukraina. Blommorna var vackert tvåfärgade i vitt och blåviolett och de något
veka plantorna klängde i omgivande vegetation. På en grusplan växte ett bestånd
med klobjörnbär Rubus lindbergii. Det var
lätt att förstå hur växten fått sitt svenska
namn när man såg de imponerande taggarna. Detta björnbär har i Sverige en begränsad utbredning till sydvästra Blekinge,
Skåne, södra Halland och södra Småland.
Andra arter värda att notera från lokalen
var bosyska Ballota nigra, småhaverrot
Tragopogon pratensis ssp. minor och
ulltistel Onopordum acanthium.
Krutbrännaren 2 (21) 2012
dike väst Grundsjön fann vi ormbunken
6222445/1423425. Den växer även på den
blekingska sidan av Ryssberget där den
hittades på 1940-talet. Bergbräken kan
vara lätt att springa förbi, den liknar något
träjon Dryopteris filix-mas men har en mer
ljusgrön färg och de nedersta bladflikarna
är betydligt kortare än de mellersta. Bladskivan har gula glandler som doftar citron
när de krossas.
Nästa stopp blev den märkliga lokalen
Brännalycke mosse nära Gammalstorp.
I vitmossekärret växte hundratals exemplar av flugtrumpet Sarracenia purpurea
6227190/1428745, de flesta var i frukt.
Denna nordamerikanska växt är inplanterad (i slutet av 1940-talet) men föreföll
stortrivas på lokalen. Att fotografera ute
på gungflyet kunde få ödesdigra konse-
Sabelvial Lathyrus incurvus vid Norje
Därefter åkte vi ner till havet vid Djupekås. På stranden fann vi bitterkrassing
Lepidium latifolium, skånskt mannagräs
Glyceria notata och gårdsskräppa Rumex
longifolius, samtliga ovanliga på Öland.
Även den rödlistade arten plattsäv Blysmus
compressus växte på den betade strandängen. Men huvudanledningen till vårt
besök var topparun Centaurium littorale
var. glomeratum 6216205/1432475 som
vi också fann på stranden. Denna varietet
av kustarun har en tätare blomställning
och ståndare som är fästade långt ner i
kronpipen.
Vi körde sedan mot Ryssberget och gjorde
en sväng in i Skåne för att leta bergbräken
Thelypteris limbosperma. I ett fuktigt väg-
Flugtrumpet Sarracenia purpurea, en
nordamerikan som trivs i Blekinge
41
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Snart väntade resan höjdpunkt ‒ f.d. grustaget ost Gökadal. På denna lokal kröp vi
bokstavligen fram för att njuta av alla småväxta rariteter: strandlummer Lycopodiella
inundata, knutört Lysimachia minima och
glimmerört Illecebrum verticillatum.
Det var främst den sistnämnda som vi
åkt till Blekinge för att se och vi blev
rikt belönade. Glimmerört växte i stora
mattor på botten av det fuktiga grustaget
6254015/1461970. De blommande plantorna såg ut som pärlhalsband passande
för en dvärgmus.
Glimmerört Illecebrum verticillatum
ost Gökadal
kvenser. Thomas var på väg ner i gölen
med kamera och allt men lyckades rädda
sig med ett tigersprång. Andra, på Öland
ovanliga växter, som vi noterade var vitag
Rhynchospora alba, gråstarr Carex canescens, dvärgbläddra Utricularia minor och
rundsileshår Drosera rotundifolia.
Därefter for vi mot Olofström för att titta på
en del trädgårdsflyktingar såsom grå bolltistel Echinops exaltatus, mästerrot Peucedanum ostruthium 6238370/1420530,
stor kustruta Thalictrum minus ssp.
minus, luddspirea Spiraea tomentosa
6239220/1420530 (längs kanten av en å)
och färgginst Genista tinctoria. Kustrutan
som tillsammans med mästerrot växer vid
ett gravkapell har funnits på platsen sedan
slutet av 1800-talet.
42
Var vi nöjda nu? Nej, vi måste förstås se
smalstäkra Oenanthe lachenalii när vi
nu var i Blekinge så färden ställdes mot
kusten vid Ronneby och Ekenäs camping.
I en vasskant fann vi blommande smalstäkra 6227140/1467420 tillsammans med
blankstarr Carex otrubae, klöverärt Tetragonolobus maritimus och hampflockel
Eupatorium cannabinum.
Nu började det nästan skymma, tyvärr
faller augustimörkret tidigt men vid
Brömsebro stannade vi till i vägkanten
längs E22 och beskådade klippnejlika
Petrorhagia saxifraga 6241210/1512135
som blommade fint.
När vi passerade smålandsgränsen påminde sig Jan-Olof att han sett grusnejlika
Gypsophila muralis på en glesbevuxen
torräng nära Karlsnäs. Med hjälp av en
ficklampa som vi fann i bilen lyckades vi
också hitta grusnejlika med sina små, rosa
blommor 6264525/1522615. En hundägare som rastade sin tax fastslog att vi nog
var ganska galna som letade växter mitt i
natten. Vi kunde bara hålla med honom!
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Kotula ‒ nu även i Bredsättra socken
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
I slutet av augusti fick vi ett mail från Hans
Berggren (Limnovision). Han uppgav att
han funnit en rik lokal för kotula Cotula
coronopifolia vid Tjusby fjärd. Det lät
spännande och 25 augusti for vi norrut
mot Övre Sandby där vi parkerade bilen
och fortsatte per cykel. I en kornåker på
väg mot havet fann vi sommarklynne
Valerianella dentata. Nere vid stranden
lät vi oss väl smaka av de första mogna
bären hos sötbjörnbär Rubus plicatus som
växte i vägrenen. Vi hade inte fått några
koordinater av Hans så vi visste bara att
kotulan skulle växa i nordost och ost av
Tjusby fjärd. Norr om sjöbodarna gick vi
ner till stranden och fann enstaka plantor
av kotula men inte de tusentals kvadratmeter som talades om i mailet. I stället gick vi
då öster om sjöbodarna på den välbetade
sjömarken med skonor som vi såg. Snart
stod vi på guldgula mattor av blommande
kotula! Den fanns verkligen överallt.
Ute i vattnet fanns det plantor där bara
blommorna stack upp. I skonorna växte
den tillsammans med glasört Salicornia
europaea och saltört Suaeda maritima.
Till och med uppe i det kortsnaggade
bältet med krypven Agrostis stolonifera
fanns små plantor av kotula. Åtminstone
längs 700 meter av strandlinjen och stora
Kotula Cotula coronopifolia förefaller väl etablerad på östra Öland. Arten kan kanske visa sig
vara invasiv och besvärlig framöver?
43
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Som synes täta mattor av kotula i strandlinjen
områden innanför den fann vi växten. Hur
länge kan den ha funnits här och hur snabbt
kan den etablera sig? Våra fötter var snart
täckta med frön av kotula, fröna visade sig
flyta lätt och högt på vattnet som korkar.
Hårt bete verkar kotula klara galant. Frågan är om arten kan bli ett svårt invasivt
”ogräs” på Öland och konkurrera ut den
ursprungliga strandvegetationen? I övriga
Sverige finns aktuella fynd från Skåne,
Blekinge, Halland och Gotland. Dessutom
finns en äldre uppgift från Bohuslän. Finns
någon annan lika rik lokal för kotula i
44
Sverige som den vid Tjusby fjärd? Ute
på den sandiga bottnen och i driften fann
vi dvärgsäv Eleocharis parvula, axslinga
Myriophyllum spicatum, vitsjälksmöja
Ranunculus peltatus ssp. baudotii, hårnating Ruppia maritima, skruvnating R.
cirrhosa, borstnate Stuckenia pectinata
och skaftsärv Zannichellia palustris var.
pedicellata. På själva strandängen fanns
doftande plantor av baltisk strandmalört Artemisia maritima ssp. humifusa.
På strandängen längre in i viken lyste
hundratals små blålila stjärnor i gräset,
Krutbrännaren 2 (21) 2012
blommande sumpgentiana Gentianella
uliginosa. Övriga strandväxter som vi fann
var: svartkavle, flikmålla, strandmålla,
skaftmålla, spjutmålla, glesstarr, segstarr,
kustarun, dvärgarun, daggsvingel, spikblad, vejde, gatrödtoppa, slåtterblomma,
gulkämpar, kustsaltgräs, strandskräppa,
havssäv, blåsäv, slidsilja, saltnarv, klöverärt, smultronklöver, havssälting (Alopecurus arundinaceus, Atriplex calotheca,
A. littoralis, A. longipes ssp. longipes,
A. prostrata, Carex distans, C. extensa,
Centaurium littorale var. littorale, C.
pulchellum, Festuca rubra ssp. juncea,
Hydrocotyle vulgaris, Isatis tinctoria,
Odontites vulgaris, Parnassia palustris,
Plantago maritima, Puccinellia capillaris, Rumex maritimus, Schoenoplectus
maritimus, S. tabernaemontani, Selinum
dubium, Spergularia marina, Tetragonolobus maritimus, Trifolium fragiferum,
Triglochin maritima).
En fantastisk lokal att besöka men tyvärr
svårnådd då det råder körförbud från Nedre Sandby och vidare åt ost-sydost.
Besökslokaler på Öland ‒ Lopperstads
sjömark med omgivning
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
Vi kommer framöver att presentera en del
lokaler som vi inte kommer att ta med i vår
kommande bok med ”Botaniska besöksmål på Öland” men som kan vara väl värda
ett besök. Först ut är Lopperstads sjömark.
P-plats vid Lopperstads gravfält , Runsten
socken 6284750/1554300
Lämpligen cyklar du alternativt går österut på traktorvägen ner mot havet (ca
2,5 km enkel väg). Gå österut norr om
den nordligaste gården. Vid en stenmur
(lokal 1 karta sid 47) 6284940/1554445
växer lungrot och riddarsporre, titta också
efter hjärtstilla som vi tidigare funnit på
samma ställe. Lite längre åt nordost på en
jordhög växer paddfot 6284975/1554715.
I åkrarna som du passerar finns rödmire,
fårtunga och mellanplister. Du kommer
ner till en grind vid en betesmark, grinden passerar du igenom och viker av åt
höger (söderut). Efter knappt 100 meter
går vägen österut mot havet igen. Efter
ca 1 kilometer kommer du fram till en
otroligt rik betesmark norr om vägen där
du kan lägga ett par timmar på att njuta av
alla orkidéer och andra rara växter (lokal
2 karta sid 47) 6284550-700/1556000300. Du kan runt midsommartid finna
brudsporre, praktsporre, vaxnycklar,
blodnycklar, ängsnycklar, ängsnattviol,
grönvit nattviol, krutbrännare, grönkulla,
flugblomster, Johannesnycklar, tvåblad,
Sankt Pers nycklar (överblommad) och
honungsblomster (rika bestånd). Krutbrännare som saknar det rödsvarta pigmentet
högst upp i axet och ängsnycklar som är
45
Krutbrännaren 2 (21) 2012
En klon med krutbrännare Neotinea ustulata som saknar det rödsvarta pigmentet högst upp
och i stället har en rosa ton, Hela blomman är ljusare i teckningen än normalt
laxfärgade (se bilder) finns på lokalen.
Marken är tuvig och därför finner du
både arter som trivs på torräng och andra
som föredrar friskare marker. Inom betesmarken växer: ormtunga, gökblomster,
fältsippa, smalruta, mandelblomma, backfingerört, strimklöver, klöverärt, fliknäva,
rosettjungfrulin, luddunört, bäckmärke,
majviva, färgmåra, dikesveronika, tätört,
småvänderot, ängsvädd, kattfot, svinrot,
torvtåg, gräsull, tagelsäv, ängsstarr och
nålstarr. Tidigare är hårstarr funnen
men den är möjligen utgången. Fortsätter
du ner till havet växer ett stort bestånd
46
Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var.
incarnata med en annorlunda färgton
(laxrosa)
Krutbrännaren 2 (21) 2012
med plattsäv på vägen i en fuktig svacka
6284450/1556630. Nere på stranden (lokal
3, se karta) 6284200-500/1556750-850
finner du åter honungsblomster, ormtunga,
småvänderot och även månlåsbräken
6284460/1556855. Dessutom kan du se
smalfräken, sodaört, saltarv, stallört,
fältmalört och havssälting. I en tallskog
söderut växer ett bestånd med röd hundrova 6284255/1556780.
Kartan bredvid visar med rött den väg du
ska gå samt siffror till de olika stoppen
längst vägen.
Klibbglim ‒ återuppstånden på Öland
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
Den 23 juli fick vi ett mail från det danska
paret John Bang Jørgensen & Birgitte
Essendrop som besökt Öland i början av
juli. De bodde då på Hälluddens stugby
på nordvästra udden. Vid en promenad på
stranden ca 400 m NO stugby hade de funnit klibbglim Silene viscosa. Väl hemma i
Danmark konstaterade de i Flora Nordica
att klibbglim senast sågs på Öland 1883!
De skrev ett mail till oss och beskrev noga
växtplatsen. Vi kastade oss i bilen och for
genast norrut för att fotografera och mer
noggrant dokumentera fyndet. Vid Hälluddens stugby leder en badstig ner till havet.
På den obetade stranden visade det sig
finnas en hel del intressanta växter. Både
stor sötväppling Melilotus altissimus och
strandvänderot Valeriana sambucifolia
ssp. salina är ganska ovanliga på Öland,
båda växte och blommade fint precis där
badstigen nådde stranden. En strandpöl i
närheten hyste 100-tals plantor av bunge
Samolus valerandi, de största var över 50
cm höga. När Thomas skulle fotografera
härligheten lyckades han få en blodigel
som sög sig fast mellan två tår. Att han
lyckades slita bort igeln utan att tappa
kameran i vattnet var en uppvisning i
den högre skolan. Sensmoral, plåta aldrig
bunge om du har sandalklädda fötter.
Strandkvanne Angelica archangelica ssp.
littoralis är också ovanlig på Öland, vi såg
47
Krutbrännaren 2 (21) 2012
flera plantor på stranden. Lämpligt nog
växte strätta Angelica sylvestris i närheten
så det var ett utmärkt tillfälle att studera
skillnaden mellan de två. Strätta har ett
bladskaft med en ränna på ovansidan
vilket kvanne saknar. Mest imponerande
var de stora bestånden med strandsnärja
Cuscuta europaea ssp. halophyta som
främst parasiterade på kråkvicker Vicia
cracca. Andra strandväxter som kan
omnämnas var: strandgråbo, skaftmålla,
glesstarr, segstarr, kustarun, dvärgarun,
strandkål, daggsvingel, vejde, strandtåg,
klöverärt, smultronklöver (Artemisia
vulgaris var. coarctata, Atriplex longipes
ssp. longipes, Carex distans, C. extensa,
Centaurium littorale var. littorale, C.
pulchellum, Crambe maritima, Festuca
rubra ssp. juncea, Isatis tinctoria, Juncus
maritimus, Tetragonolobus maritimus,
Trifolium fragiferum). John och Birgitte
hade lämnat en bra beskrivning hur vi
skulle finna klibbglim så det var inga större
problem även om de flesta exemplaren
var ganska överblommade. Vi räknade
in 25 plantor samt ett antal bladrosetter.
Klibbglim växte precis innan man kom
fram till ett svårforcerat sötvattenutflöde
6360325/1575700.
I Sterner 1986 finns en uppgift om klibbglim från Öland: Holmudden Böda socken
1883, fyndet gjort av Johan Gottfrid
Gunnarsson, belägg finns i Riksmuseet.
Holmudden är udden som går ut ca 100
m NO om årets fyndplats! Rör det sig
om en nyetablering eller kan växten varit
förbisedd under en så lång tidsrymd?
Klibbglim finns på smålandssidan där vi
sett den växa på skärgårdsöar. Arten är
omisskännlig och gör skäl för namnet, ofta
är plantan dekorerad med ett otal insekter
som fastnat i glandelhåren.
48
Klibbglim Silene viscosa på stranden
nära Holmudden
Klibbglim är ett- eller tvåårig och kan bli
70 cm hög. Stjälken är klibbig med glandelhår och försedd med många oskaftade
blad som är vågiga i kanten. Blomningstiden infaller juni‒juli. Blommorna är vita,
kortskaftade och sitter i en axlik samling
i övre hälften av stjälken. I Sverige växer
klibbglim sällsynt längs Östersjökusten,
från Blekinge till Uppland. Växtplatserna
är vanligen fågelgödslade skärgårdsklippor, strandvallar och ibland vägkanter.
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus
funnen på Öland
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
I augusti 2008 uppmärksammades vi av
en rapport som Christian Cederroth lagt
ut på sin blogg. Den beskrev ett växtfynd
som gjorts tidigare under sommaren (3
juli) av Barbro Sjölin-Nilsson som bodde
inkvarterad vid Segerstads fyr. Ett foto av
växten visade en sabellilja Gladiolus sp.
med rödvioletta blommor, inte olik rysk
sabellilja som vi själva sett i Estland. Så
fort vi fick kännedom om fyndet cyklade
vi ner längs vägen till fyren och fann ett
förtorkat exemplar som förstås var omöjligt att artbestämma i detta skick. Vi fick
vänta till nästa sommar då vi i slutet av
juni besökte växtplatsen och då fann två
stjälkar (i knopp) av sabelliljan. Tyvärr
visade det sig inte lätt att få något namn
på växten ifråga. Flera botanister har
besökt lokalen men eftersom sabelliljan
har en kort blomningstid (någon vecka) är
det svårt att pricka in den perfekta blomningen. Den växer i en liten fuktig svacka
men denna torkar ofta ut på försommaren
vilket troligen förkortar blomningstiden.
Sommaren 2011 var vi på plats när sabelliljan blommade som bäst, fotograferade
växten och tog diverse mått. Vi skickade
foton och mått till Torbjörn Tyler i Lund
som skriver om släktet Gladiolus till Flora
Nordica. En enskild blomma togs som
belägg och skickades till Thomas Karlsson
på Riksmuseet. Nu verkar det som vi fått
svar ‒ det är rysk sabellilja som växer på
Segerstads sjömark!
I en artikel om släktet Gladiolus (Botaniska notiser 145:3, 2012) skriver Torbjörn
om de arter som påträffats i Norden. Det
senaste fyndet i Sverige av rysk sabellilja
är från 1921 (Roma, Gotland). Till Finland
har arten inkommit vid några tillfällen
med förorenad havre och klöver från f.d.
Sovjetunionen. Den saknas i Norge men
är funnen ett par gånger i Danmark senast
2002. Naturligt växer arten i mellersta och
Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus i sin
bästa blomning
49
Krutbrännaren 2 (21) 2012
östra Europa. Kan någon fågel som rastat
i Polen (där den finns) fört med sig frön
till Segerstads sjömark? I Estland har vi
sett den växa på artrika, svagt betade fuktängar inte olik lokalen i Segerstad. Rysk
sabellilja odlas sällan kanske beroende på
den korta blomningstiden. Lokalen ligger
långt från något hus och att den skulle härstamma från tippat trädgårdsavfall verkar
osannolikt. Växtplatsen känns naturlig för
arten, vi hoppas att den kan fortleva på den
artrika sjömarken. Vi vill uppmärksamma
naturvandrare som besöker sydöstra Öland
i skiftet juni‒juli att titta efter rysk sabellilja på svagt hävdade fuktängar.
Kännetecken på rysk sabellilja (siffror
efter inom parentes är de mått som vi tagit
på det öländska exemplaret): höjd 50-100
cm (47-49), bladbredd 9-24 mm (8-14),
ax ± tvåsidigt (stämmer), avstånd mellan
nedersta blommorna 11-28 mm (21-25),
antal blommor 5-15 (5-7), kronflikslängd
21-34 mm (30), kronflikar lilaröda till
violetta (stämmer), ståndarsträng 10-19
mm (11), ståndarknapp 7-12 mm (9),
ståndarknapp ± kortare än ståndarsträng
(stämmer).
En art som tidigare varit uppe till diskussion är kärrsabellilja G. palustris men den
har färre blommor (max 6) och smalare
blad (4-10 mm). Rotknölen är också annorlunda men den har vi av förklarliga skäl
inte undersökt.
Följearter på lokalen som är en ohävdad
fuktäng i kanten av en markväg: gåsört,
kabbleka, plattstarr, rödklint, tuvtåtel,
krissla, gulvial, vattenpilört, blodrot,
smörblomma, äkta höskallra, kärrstjärnblomma, smalruta, kråkvicker (Argentina
anserina, Caltha palustris, Carex disticha,
Centaurea jacea, Deschampsia cespitosa, Inula salicina, Lathyrus pratensis,
Persicaria amphibia, Potentilla erecta,
Ranunculus acris, Rhinanthus angustifolius ssp. grandiflorus, Stellaria palustris,
Thalictrum simplex ssp. tenuifolium, Vicia
cracca). Dessutom växer brinklosta Bromus commutatus längs vägen (ny lokal).
Tack till Torbjörn Tyler för hjälp med
identifiering av sabelliljan och Christian
Cederroth som hållit oss informerad om
när blomningen varit som bäst så att vi
kunnat pricka in våra besök.
Referenser:
Rysk sabellilja på sin växtplats på sydöstra
Ölands sjömark
50
Tutin, T.G. (ed) 1980. Flora Europaea volume 5.
Cambridge.
Tyler, Torbjörn. 2012. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 4. Botaniska notiser 145:3.
Lund.
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Upptäkten av bitterfibbla på Öland –
var kom den ifrån?
Under vårt inventeringsarbete sommaren
2011, gjorde vi det första bekräftade fyndet
av bitterfibbla på Öland (vid stenindustrin
just norr om Sandvik i Persnäs socken),
vilket vi skrev om i Krutbrännaren (nr 2;
2011). Vi spekulerade då hur denna vackra
fibbla kommit till Öland.
När vi återbesökte platsen i början av
juli i år, fann vi i storleksordningen 150
blommande exemplar av denna två-åriga
växt. Vi tog då kontakt med personal på
stenindustrin för att informera om fyndet
och försöka få information som kunde
förklara detta. Vi
bokstavligen ”stövlade in” på kontoret
i fältkläder vilket
föranledde höjda
ögonbryn, viss munterhet men också
visst intresse.
lastpallar) till Sandvik på norra Öland i det
grus som följer med. Efter bearbetning av
denna sten har sannolikt frön följt med vid
deponering av grus, sten- och slamrester
i slänten ner mot havet vid stenindustrin.
Av en ren slump observerade en botanikintresserad joggare oss när vi var vid
fyndplatsen för bitterfibblan och nämnde
att han sett en ny vild växt i år på sin tomt.
Vi gissade på lite skoj att det kunde väl inte
vara bitterfibblan, men det var det till vår
stora munterhet och förvåning! Joggaren
Vi fick då information om att företaget
vid olika tillfällen
köpt sandsten och i
mindre utsträckning
även kalksten från
Gotland, vilket tyder
på att bitterfibblans
frön mycket sannolikt kommit med
dessa leveranser (på
Bitterfibbla Picris hieracioides
Foto: Börje Wernersson
51
Krutbrännaren 2 (21) 2012
visade sig heta Swante Friberg (ny medlem
i Ölands Botaniska Förening). Poängen
med detta är att han för ett antal år sedan
köpte stenindustrins tidigare kontorsbyggnad med tomt inne i centrala Sandvik
och ”rörde om” i jorden på tomten för ett
tiotal år sedan. För 3-4 år sedan hämtade
Swante lastpallar från stenindustrin, som
använts vid leveranserna från Gotland,
och placerade dessa på sin tomt. Just där
dessa placerades blommade bitterfibblan
(uppskattningsvis ett 50-tal plantor) i år för
första gången! På hans tomt tyder detta på
att bitterfibblans frön kan följt med de grusiga lastpallarna han hämtade och som använts för transporterna från Gotland. Det
skulle även kunna vara så, vilket Swante
inte finner troligt, att marken på hans tomt
innehåller restmaterial från stenindustrins
tidigare verksamhet med bearbetning av
sandsten/kalksten från Gotland och där
frön av bitterfibblan kommit med. Hans
observationer tyder på att växtens frön
kan ta flera år på sig att gro (blommar
året efter grodd) och att den ligger som
fröreserv under längre tid. Dessutom
tyder dessa två fynd på att bitterfibblans
minimala spridning är direkt kopplad till
stenindustrins verksamhet. Om Swantes
hypotes är korrekt, borde man kunna hitta
bitterfibblan på andra ställen på Öland där
dessa lastpallar hamnat/varit.
Vi tyckte att denna kompletterande information kunde vara av värde för att
dokumentera hur bitterfibblan sannolikt
kom till Öland.
Börje Wernersson, Barbro Tillander &
Anders Magnusson
Adress BW:
Heljereds Byväg 13
428 36 Kållered
Vi tackar Swante Friberg för mycket
värdefulla och intressanta uppgifter!
Blekingebläddran – en ny botanisk tidskrift för Blekinge
I år har Föreningen Blekinges Flora startat Blekingebläddran som medlemstidskrift. Den
innehåller artiklar om kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger med anknytning till
Blekinge. Tidskriften kommer ut en gång om året, på våren, och kan erhållas genom att
betala in medlemsavgiften på 100 kr till föreningens plusgiro 4877 229-7 eller bankgiro
5704 5205 (20 kr för familjemedlem) – ange att det gäller nytt medlemsskap.
Ny webbsida: Botaniska bulletiner på Öland
Föreningen har skaffat ytterligare en webbadress. På www.ölandsflora.se kan du kontinuerligt läsa de dagsrapporter som Ulla-Britt skriver och se Thomas foton. Även annat
material från ÖBF finns att tillgå på sidan. Du kan också kommentera det som skrivs.
Har du tips på material/tidningsklipp/länkar som du tycker skulle passa på sidan tar
vi tacksamt emot dessa. Du hittar också äldre nummer av Krutbrännaren, program,
information om inventeringen, länkar mm. För att logga in på de ”skyddade sidorna”
är lösenordet ”floradisk”.
52
Krutbrännaren 2 (21) 2012
Besökslokaler på Öland ‒ f.d. sandtag
väst Sandgårdsborg
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
P-plats finns ca 400 m syd vägskälet vid
Gårdby kyrka, Gårdby socken. Parkera
på torrängen väst bygdegården vid Sandgårdsborg 6274750/1551050 alternativt
vid bygdegården. Lokalen kan besökas
alla årstider. Främst är det den rika förekomsten av tofsäxing som lockar till
besök.
Börja med att leta sträv jordstjärna där du
parkerat bilen. Tyvärr växer torrängen igen
med hårdsvingel vilket missgynnar jordstjärnorna och de kan vara svåra att finna.
I vägkanten finns rikligt med pukvete
och någon planta med sparris. Gå stigen
som leder västerut, området har nyligen
börjat betas och har potential att bli ännu
bättre, främst vad gäller jordstjärnor. I
talldungen strax norr om stigen är rödbrun
jordstjärna funnen (leta i syrenbuskarna).
Tidigare tändes bygdens valborgsmässobål på platsen vilket förklarar en del av
de växter du finner ex. brudslöja och
humle 6274750/1550950. Kal och hårig
nyponros samt väldoftande äppelros
finns i närheten liksom bosyska. Längs
stenmuren som går i öst‒västlig riktning
”Gräsmatta” med tofsäxing Koeleria glauca väst Sandgårdsborg
53
Krutbrännaren 2 (21) 2012
finns hylsnejlika 6274770/1551000 samt
dvärgjordstjärna 6274770/1550965 och
liten jordstjärna. Efter drygt 100 meter
går du söderut mot ett gammalt sandtag
6274700/1550950. På dess botten finner
du en ”gräsmatta” med tofsäxing. Det är
sällan man får uppleva en sådan rik lokal
för tofsäxing. Även sandsvingel växer
i sandtaget och skiljs från den snarlika
hårdsvingeln på att bladen är mörkgröna
och släta i kanten (hårdsvingeln har blå-
Grådådra Alyssum alyssoides, i bakgrunden
hamnsenap Sisymbrium altissimum
54
gröna blad som är sträva i kanten). På
sandtagets slänter växer den mycket ovanliga röksvampen mörk stjälkröksvamp
(flera mycel 6274695/1550915), dessutom
stjälkröksvamp och kopparäggsvamp.
Främst på slänten som vetter åt söder är
det gott om grådådra. På våren kan det
löna sig att leta efter fågelarv och klibbveronika. Andra torrängsväxter som trivs
i gropen är grusviva, stenkrassing, backglim, fältsippa, grå småfingerört, fältvedel, gullucern, backgetväppling,
harklöver, bockrot, harmynta,
backtimjan, axveronika, mattfibbla, spåtistel, färgkulla, fältmalört,
sandlök och flentimotej. På sandtagets botten finns snölav. Den
mopedkörning som sker hindrar
att marken växer igen med främst
knylhavre. Där sanden ligger
exponerad kan du notera att den
är mycket ljus, nästan vit. Detta
tyder på ett högt kalkinnehåll och
avsaknad av humusämnen vilket
gynnar många av de mer ovanliga
växterna och röksvamparna. Går
du ytterligare ett stycke söderut
kommer du till ytterligare ett
sandtag, detta är fortfarande aktivt
6274630/1550930. På dess slänter
växer också rikligt med grådådra
och dessutom tillkommer mursenap, hamnsenap, stillfrö, rockentrav, oxtunga och småsporre.
Ölands Botaniska Förening
Program november-mars 2012-2013
Torsdag 6/12
Vintern 20122013
Vintern 20122013
Hösten-vintern 20122013
Vintern-våren
2012-2013
Årets fynd. Ta med bilder på USB-minne, pressade växter eller
bara kom som du är. Föreningen bjuder på kaffe/te och pepparkakor. Plats: Folkhögskolan i Skogsby. Tid: 19.00
Vi planerar under vintern flera resor till herbariet i Oskarshamn för
att fortsätta vår granskning av öländska belägg. Vill du följa med?
Många händer behövs för att bära belägg och leta ölandsväxter
bland buntarna. Anmäl dig till Thomas Gunnarsson (adress se
nedan) om du är intresserad att följa med (kommer också annonseras via mail-listan).
Beroende på väderleken försöker vi under vintern göra ännu ett
försök med att finna mjältbräken vid Möckelmossen. Anmäl dig
till Thomas Gunnarsson (adress se nedan) om du är intresserad att
följa med (kommer också annonseras via mail-listan).
Inventering av röksvampar på lämpliga lokaler. Anmäl dig till
Thomas Gunnarsson (adress se nedan) om du är intresserad att
följa med (kommer också annonseras via mail-listan).
Granskning av belägg från inventeringen. Mer information kommer. Lämna in belägg du önskar få granskade senast december
2012 till Ulla-Britt & Thomas.
Vill du delta i ”spontana” exkursioner eller få reda på vad som händer i
naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka
e-post till: [email protected]
Glöm inte att gå in på vår hemsida www.botanist.se
Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du
får tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet
för att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica
är ”floradisk”. Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till
Thomas Gunnarsson se ovan.
Krutbrännaren nr. 2 / 2012
Luddvårlök Gagea villosa äntligen på Öland!
av Jan-Olof Petersson......................................................... sid 39
Blekinge – värt en resa av Ulla-Britt Andersson &
Thomas Gunnarsson..............................................................sid40
Kotula – nu även i Bredsättra socken av Ulla-Britt Andersson
& Thomas Gunnarsson.........................................................sid 43
Besökslokaler på Öland – Lopperstads sjömark med omgivningar av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson.......sid 45
Klibbglim – återuppstånden på Öland av Ulla-Britt Andersson
& Thomas Gunnarsson.........................................................sid 47
Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus funnen på Öland
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson..................sid 49
Upptäckten av bitterfibbla på Öland – var kom den ifrån?
av Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson
..............................................................................................sid 51
Besökslokaler på Öland – f.d. sandtag väst Sandgårdsborg
av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson...............sid 53
Program.................................................................................sid 55