1. No category

”Ölands strand hade vi knappt rört,
förrän vi märkte att, detta land var
helt annorledes än de andre Sveriges
provinser; satte oss därför i sinnet att
desto nogare uppteckna allt vad på
denna ö föreföll”.
Så skrev Carl von Linné när han landsteg på
Öland den 1 juni 1741.
1
Öland är en ö i Östersjön och gränsar i
väster till Småland via Kalmarsund, förbundet med fastlandet genom Ölandsbron.
Ön är Sveriges näst största, efter Gotland,
och har ca 13 600 kända fornlämningar.
Södra Öland domineras av den stäppartade
och trädlösa ca 10 km breda slätten Stora
Alvaret. Hela Öland utgör landskapet
med samma namn, och är Sveriges minsta
landskap. Öland är indelat i två kommuner,
Mörbylånga och Borgholm.
Vår vackra ö är även sommarresidens för
den svenska Kungafamiljen.
2
1
ÖLAND
Snabbfakta3
Ölandsbron4
Ölands klimat
5
Solligan7
Natur8
Geologi10
Historia12
Borgholms Slott
16
Karta över Öland
18
Världsarv20
Kultur och sevärdheter
22
Näringsliv26
Service och kommunikationer
29
Bra att veta
32
Kommunledningskontor34
Näringslivskontor35
Turistinformation36
2
SNABBFAKTA
LandsdelGötaland
Län
Kalmar län
Kommuner
Borgholm, Mörbylånga
Stift
Växjö stift
Yta
1 344 km2
Kustlinje
ca 500 km
Största bredd
16 km
Längd
137 km
Folkmängd totalt
24 697 (2010)
Befolkningstäthet
18,4 inv/kvm2 (2010)
Högsta punkt
Rösslösa i Kastlösa
socken, 57,7 möh
Största sjö
Hornsjön i Högby socken
LandskapsvapenHjort
LandskapsblommaÖlandssolvända
LandskapsdjurNäktergal
LandskapsfågelNäktergal
LandskapsfiskSkrubbskädda
Landskapsinsekt
Rosenvingad gräshoppa
LandskapsstenOrtoceratitkalksten
Landskapsmossa
Slät klockmossa
LandskapssvampVårmusseron
Landskapsäpple
Ölands kungsäpple
LandskapsgrundämneJod
Landskapsrätt
Kroppkakor, Lufsa
Ölandssolvända
3
ÖLANDSBRON
Planen på en fast förbindelse, mellan Öland och
fastlandet, hade funnits länge och lett till ett flertal
riksdagsmotioner och utredningar.
Det första konkreta förslaget redovisades 1932. Det
var dock inte förrän den 18 november 1966 som
regeringen fastställde en plan för byggande av storbroar och i den planen ingick Ölandsbron.
Första spadtaget togs av dåvarande kommunikationsministern Svante Lundkvist den 30 december 1967.
Bron invigdes den 30 september 1972 och var ända
till 1998 Europas längsta bro.
Bron är 6 072 meter lång och har en segelfri höjd på
36 meter samt en fri brobredd på 13 meter.
Högsta höjd är 41,69 meter, lägsta höjd är 6,65
meter. Bron är byggd av armerad betong i 155 spann
varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd. Bron är Sveriges längsta bro, om man räknar de
brodelar som befinner sig på svenskt territorium.
Öresundsbron är längre totalt, men den del som ligger i Sverige är kortare än Ölandsbron.
Över Ölandsbron går länsväg 137 som ansluter till
E22 på fastlandet, och länsväg 136 på Öland.
Källa: www.ofhs.ltkalmar.se.
Litteraturförteckning: Ekstam, U., Jacobsson, R., 1984, 1988.
Ölands och Gotlands växtvärld. SNA 1992, 1996, Hav och Strand.
4
ÖLANDS KLIMAT
Öland är sol och vind. Det är de två element som ger
förutsättningarna för det fina sommarväder som ön
är känd för, och som gör att många turister söker sig
hit. På ön undgår man oftast den ibland så tryckande
sommarvärmen, som kan uppstå i inlandet. Vid kusten finns ju nästan alltid vinden som tar udden av den
värsta hettan. Vattentemperaturen är ofta ”badvänlig” långt in i september.
Öland har ett maritimt klimat. Orsaken är det omgivande havsvattnet som tar lång tid att värma upp på
våren, men som bibehåller sin värme långt in under
hösten och vintern. Vindarna blåser i huvudsak från
väst och sydväst och bär med sig varm luft från de
stora, varma atlantiska havsströmmarna.
Under vissa delar av året förekommer dock kalla
nord- och nordostvindar som i samband med snö kan
ge upphov till den beryktade ölandsfåken.
Eftersom Öland ligger i regnskugga från sydsvenska
höglandet är nederbörden, den kanske allra lägsta i
landet, normalt cirka 450 mm per år. Öland är alltså
ett mycket torrt område, där regnet ofta är ojämnt
fördelat. En bidragande orsak till det torra klimatet
är naturligtvis de starka vindarna som gör att fuktigheten snabbt avdunstar.
5
6
SOLLIGAN
SOLLIGAN 2011
Öland tog hem fjärdeplatsen i Solligan 2011 med
437 timmar.
Luleå513
Visby465
Umeå444
Ölands norra udde
437
Stockholm409
Karlstad395
Norrköping387
Borlänge374
Öland har vunnit Solligan 2006 (rekord med 680
timmar), 2004, 2002, 2001, 2000 och 1998.
Mätveckorna sträcker sig från midsommar och sju
veckor framåt.
Källa: SVT och Per Holmgren.
7
NATUR
Öland är Sveriges minsta landskap. Trots sin litenhet
har ön en mycket skiftande natur. Från lummiga
lövskogar och bördiga fält till trädlös och till synes
ofruktbar alvarmark och strama tallskogar. Många
har fascinerats av det speciella ljus, som det öppna
landskapet och närheten till havet ger.
Även Carl von Linné tyckte att denna soliga och blåsiga ö utmärkte sig bland Sveriges alla landskap.
De långa vita sandstränderna i norr är som gjorda
för bad-, sol- och vattendyrkare. I öster ligger de
ändlösa, böljande gröna sjömarkerna, ett eldorado
för fåglar, insekter och allehanda småkryp. I nordväst
har vi den karga stenkusten som söderut övergår i en
av landets bördigaste jordbruksbygder.
Oavsett jordens bördighet, är Öland den strävsamma
bondens ö, ett utpräglat jordbrukslandskap där spår
efter människors möda syns överallt i landskapet.
Den kalkhaltiga, kontinuerligt betade marken, och
torkan, gör att Öland har en mycket speciell flora.
Flera arter växer ingen annanstans och andra kanske
återfinns först långt nere i Sydeuropa eller på den
arktiska tundran.
8
Vid Byrum på norra Ölands västra kust finns öns
enda raukområde. Stenstoderna är ungefär 120
stycken och den högsta är fyra meter.
På några andra ställen längs västra kusten står
också s k halvraukar, bl a vid Gillberga och norr om
Neptuni åkrar. Det finns många anledningar till att
dessa märkliga naturformationer uppkommit, som
t ex vertikala sprickor i kalkstenen, olika lerhalt i
kalkstenslagren och att vågorna eroderar berget.
En fjärdedel av Ölands yta upptas av alvarmark.
Det största området är Stora alvaret på södra delen
av ön. På Öland finns mindre alvar i stort sett i varje
socken. Det är lätt att finna ”sin egen” alvarmark att
njuta av, oberoende av var man befinner sig på ön.
Storleken och den långvariga betningen gör Stora
alvaret unikt, inte bara i Europa utan troligen också
i hela världen. Alvar finns bara på ett fåtal platser i
världen bl a på Öland och Gotland.
Växterna som trivs på de öländska alvaren är små,
ofta nästan dvärgvuxna, men de är många. Här kan
man hitta 23 olika växtarter på en enda kvadratdecimeter, en yta stor som en handflata!
(källa: www.ofhs.ltkalmar.se, Upplev Sverige/Åsa och Mats Ottosson)
9
GEOLOGI
Öland började skapas för 570 miljoner år sedan. Vid
den tidpunkten fanns redan den plana urbergsyta,
där sedan olika bergarter började att pålagras. Den
baltiska urbergsskölden, som Öland ligger på, hade
då glidit från Sydpolen och befann sig ungefär vid
södra vändkretsen.
Urbergsskölden med det som så småningom skulle bli
Öland förflyttades sakta norrut, och under årmiljonernas gång bildades de bergarter som utgör Ölands
grund.
De landformer som man kan se på Ölands yta skapades under den senaste stora nedisningen som började
för 70 000 år sedan. Landisen började släppa sitt
grepp om södra delen av Sverige för ungefär 13 000
år sedan. När isen smälte föll allt infruset material
till marken eller sjönk i havet.
Öland låg vid den här tiden under vattenytan men så
småningom, för ungefär 10-11 000 år sedan, höjde
sig landet. De delar av ön som först ”steg” ur havet
var de mellersta och södra delarna.
Berggrunden på Öland består av sedimentära (lagrade) bergarter. På en urbergsplatå har sandsten,
lerskiffer och kalksten lagrats. De lager som går i
dagen är kalksten och på vissa ställen skiffer. Genom
fossilinlagringen kan man se att berglagren har bildats på stort djup i ett tropiskt hav.
Förklaringen ligger i kontinentalförskjutningen.
Kontinenterna ”vandrar”, och för 500 miljoner år
10
sedan befann sig landområdet som en gång skulle
bli Sverige, långt söderut, ungefär vid ekvatorn.
Kalkstenen har olika färg beroende på syretillgången
vid bildandet.
Berggrunden byggdes upp under perioderna kambrium och ordovicium, för ungefär 570-440 miljoner
sedan. De olika lagren har namn efter de fossiler som
inlagrades.
Kalkstenslagren brukar sammanfattas under namnet
Ortocerkalksten. Av skiffrarna märks framförallt
alunskiffer som är det översta skifferlagret. I alunskiffern kan man hitta s k orsten. Om man skrapar
på stenen känns en frän lukt av olja.
Ölands berggrund stupar (lutar) svagt åt öster vilket
innebär att man finner de yngsta pålagringarna i
östlig riktning. Östersjöområdet kan liknas vid en
skål, där ena sidan utgörs av smålandskusten och den
motsatta av Karelska näset.
(källa: www.ofhs.ltkalmar.se)
11
HISTORIA
De första ölänningarna…
De äldsta bosättningarna på Öland är mellan 9 00010 000 år gamla och tillhör jägarstenålderns början.
De små lägerplatserna ger sig tillkänna genom fynd
av slagen flinta och stenyxor. Under denna tid låg
kustlinjen ca 10-20 meter över nuvarande havsnivå
och stora delar av norra Öland var således vattentäckt. Dåtidens norra udde låg i närheten av Bruddesta i Alböke socken.
Stenåldersbönder (ca 4000-1800 f.Kr.)
Under bondestenåldern etablerades nya bygder på det
tidigare glest befolkade Öland. Folkmängden på ön
ökade avsevärt, troligen genom nykolonisation.
Bronsålder (1800-500 f.Kr.)
Från den öländska bronsåldern finns ett omfattande
fyndmaterial, som visar att Öland haft en rik och
utåtriktad kultur, främst under yngre bronsålder. Här
kan man ana en upptrappning inför den storhetstid
som kommer på Öland under romersk järnålder. Vår
första metall, bronsen, var dock en dyrbar importvara och användes därför länge endast till finare vapen
och smycken.
Järnålder (500 f.Kr-1050 e.Kr.)
Ungefär 500 f.Kr. vidtar Ölands mest betydelsefulla
förhistoriska period, järnåldern, även kallad Ölands
”guldålder”. Sten och brons ersätts efterhand av
järn. Konsten att utvinna järn är en av mänsklighetens stora uppfinningar som inte minst kom att gynna
Öland och ölänningarna.
12
På Öland finns drygt 20 fornborgar, de flesta av s.k.
ringborgstyp. Alla öländska borgar verkar ha anlagts
under äldre järnåldern. Att man fruktade anfall och
sökte skydd bakom de flera meter höga borgmurarna
är uppenbart. Totalundersökningen av fornborgen vid
Eketorp har givit viktiga kunskaper om anläggningens funktion och datering. Eketorp har bland annat
fungerat som permanent befäst bondby med boningshus och fähus ordnade i kvarter innanför den runda
kalkstensmuren.
Av de andra fornborgarna är Ismantorp med sina 88
husgrunder och nio portar, Gråborg, öns största fornborg och Bårby borg, intill västra landborgsbranten,
de mest kända.
Medeltid (1050-1523)
Tidens gång, 1050-1300:
Vikingarna hade gjort många färder, koloniserat och
härjat i länderna österut, men vid den här tiden slår
folk från andra sidan havet tillbaka. Med sitt utsatta
läge får Öland utstå svåra plundringar. Mot slutet av
1100-talet var striderna som häftigast, och för att
försvara sig byggde man befästningar.
Större delen av 1200-talet var det goda tider på
Öland. Jordbruket utökades med nyodlingar, befolkningen levde och mådde väl.
På Borgholms slott bodde konungens fogde. Ölands
befolkning skulle sörja för att fogden och hans knektar försågs med livsmedel och andra förnödenheter.
13
Tidens gång, 1300-1400:
1350 drabbades hela Norden av digerdöden. På
Öland slog farsoten hårt och hela bygder ödelades.
Århundraden senare berättades att i Persnäs socken
överlevde så få att de rymdes stående på gravstenen
Digerflisa, som idag är en trappsten utanför södra
kyrkdörren.
Tidens gång, 1400-1523:
Det rådde oenighet om vem som skulle styra i riket.
1452 utbröt öppet krig och danska flottan seglade
in i Östersjön där svenskar och danskar drabbade
samman i Stockholms skärgård. Danskarna drog sig
tillbaka och på vägen söderut skövlade de längs kusterna. Den öländske bonden rustade sig till försvar.
När dansken nådde den öländska kusten och försökte
landstiga, försvarade sig ölänningen med förtvivlat
mod, så till den grad att danska flottan lättade ankar
och seglade mot Gotland.
Till följd av Sveriges oavbrutna strider med Danmark
och Tyskland under åren som gick, förvandlades
Öland till ett ödelagt och fattigt landskap, vilket det
också förblev under lång tid.
Nya tiden
Den nya tiden inleds när Gustav Vasa blir kung i
Sverige 1523 och medeltiden avslutas. Under hans
regeringstid övergår kyrkans lära i Sverige från
katolsk till protestantisk.
År 1568 blev Johan III kung i Sverige och Öland
blev samma år anslaget till ”Lifgeding” åt hans
polska gemål Catarina Jagellonica. Under den här
tiden påbörjades ombyggnaden av Borgholms slott.
14
Djurgårdsinrättningen 1569-1801
Den öländska Djurgårdsinrättningen inrättades efter
önskemål av Johan III, och lade en död hand över
landskapet i över 200 år. Efter förebild från kontinentala adelsherrar ville han ha en kunglig jaktpark.
Den 7 april 1569 utfärdade han därför ett kungligt
brev för detta ändamål, där all jakt på högvilt på
Öland förbjöds för allmänheten. Han ansåg Öland
vara ”en av ålder för konungen fredkallad trakt”.
Djurgårdsinrättningen förhindrade det mesta av
utvecklingen på Öland och i slutet av 1700-talet kom
flera vädjanden till Kunglig majestät om avskaffande
av inrättningen. Detta skedde slutligen genom ett
kungligt brev av den 12 maj 1801. Än i dag finns det
spår av djurgårdsinrättningen, bland annat halsbandet på hjorten i landskapsvapnet.
Öland – väderkvarnarnas ö
Genom tiderna har Öland kallats vid många olika
namn. Det mest kända idag är ”solens och vindarnas
ö”, men ”Nordens Capri” är också en benämning
som har använts. Trots det, är nog ”väderkvarnarnas
ö” den benämning som alltid stämmer, oavsett vilket
väder som härskar.
Det stora antalet kvarnar gör Öland till en unik
turistattraktion, men dessa kulturminnesmärken är
också för evigt förknippade med den öländska naturen och dess gamla odlingsstruktur.
Kvarnarnas storhetstid var dock på 1800-talet, då
var gård skulle ha sin egen kvarn. Vid 1800-talets
slut fanns drygt 2000 kvarnar på ön – i dag finns ca
355.
(källa: www.ofhs.ltkalmar.se, Kalmar Läns Museum)
15
BORGHOLMS SLOTT
900 år av svensk historia
Borgholms Slott ”Nordens skönaste ruin” hör till de
byggnadsverk som knappast lämnar någon besökare
oberörd. Slottets storlek är överväldigande och läget
fascinerande. Sällan har natur och arkitektur smält
samman till en sådan enhet som här, och som framhävdes ytterligare när slottet år 1806 härjades av
en stor brand och det endast blev kalkstensmurarnas
nakna former kvar av all den forna härligheten.
Borgholms Slott idag är ruinen av det storslagna
barockpalats som Karl X Gustav lät bygga vid mitten
av 1600-talet. Han är den ende av Sveriges kungar
som bott sammanhängande under en längre tid på
slottet.
På Borgholms Slott har det genom seklerna myllrat
av människor: kungar med sina familjer, arkitekter,
slottsfogdar och vaktmanskap, fångar och fångvaktare, industrifolk och torpare. Man får inte heller
glömma byggfolk som till exempel murare, kalkbrännare och kalkrörare, timmermän, smeder, stenhuggare och stenläggare, snickare, ställningsbyggare,
glasmästare och målare, men också ditkommenderade bönder, fångar och militärer. Långt ifrån alla var
svenskar och vissa perioder talades mer danska och
tyska än svenska på borgen.
Idag är Borgholms Slott ett av regionens största turistmål. Det ger oss en unik vandring i svensk, nordisk
och europeisk historia som sträcker sig över 900 år!
Borgholms Slott är en del av vårt gemensamma
16
kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Borgholms kommun ansvarar för verksamheten på
slottet.
(källa: www.borgholmsslott.se)
Tro det eller ej
Vita frun går i korridorerna på Borgholms slott.
Det är Märta Trulsdotter, som 1671 hittades framför
Köpings prästgård ”med eld i handen”. Prästgården
var nedbrunnen, dock hade ingen kommit till skada.
– Men det hade gjort detsamma för präst-aset, sa
Märta.
Märta dömdes till döden, men hon var gravid, så
hon fängslades, och fick sitta i fängelsehålorna på
Borgholms slott i sex månader. När hon fött sitt barn
halshögg man henne på Köpings klint och brände
henne nere på stranden.
Idag går hon igen i salarna för att berätta vad hon
har varit med om.
(källa:http://svt.se/2.110386/hemliga_svenska_rum)
17
18
Borgholm
Köpingsvik
Sandvik
Södvik
Byxelkrok
Kårehamn
Löttorp
Böda
ÖVERSIKTSKARTA
ÖVER ÖLAND
På Ölands Turistbyrå hittar du detaljerade kartor
över södra och norra Öland.
19
Ottenby
Grönhögen
Degerhamn
Kastlösa
Mörbylånga
Vickleby
Färjestaden
Skogsby
Algutsrum
Stora Rör
Gårdby
Norra Möckleby
VÄRLDSARV
Hela södra Öland från Färjestaden och söderut är
upptaget på UNESCO:s lista över Världsarv. Några
av de mest kända Världsarven är Pyramiderna vid
Gize och Taj Mahal i Indien.
Vårt världsarv på södra Öland är ett kulturarv. Det
är kontinuiteten av det nära samspelet mellan människa och natur som ligger till grund för utmärkelsen
Världsarv.
Många förknippar Världsarvet med Ölands stora naturvärden, vilket bara delvis är sant. Det är förutom
klimatet och berggrunden, människans hand som
skapat det Stora Alvar vi ser idag. Trots att Alvaret
kan ge intryck av att vara opåverkat av människan
är betesdjuren helt nödvändiga för att vår unika miljö
skall kunna finnas kvar.
I minst 8 000 år har människor levt på Öland. Sedan
stenåldern har markanvändningen inte förändrats
mycket, åkerbruk och boskapsskötsel är fortfarande
den dominerande näringen. Den odlade jorden och de
betade markerna är fortfarande indelade på samma
sätt som på medeltiden. Från medeltiden härstammar
också de många radbyarna på södra Öland.
20
Kalkberggrunden och betesdjuren är de viktigaste
orsakerna till att så många växter och djur trivs på
Öland. Flera växter är unika för Öland, som Ölandssolvändan och Alvarmalört. Det finns även 32 olika
arter av orkidéer på Öland.
Odlingslandskapet, radbyarna, borgarna och gravfälten, de unika växterna, fåglarna och insekterna,
alvaret, sjömarkerna och fågellivet, bildar tillsammans världsarvet på södra Öland!
Södra Ölands odlingslandskap fördes in på världsarvslistan år 2000. Världsarvskommitténs motivering:
”Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi.
Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö
tagits till vara på ett optimalt sätt.”
Mer information om världsarvet hittar du på www.
sodraoland.com, www.raa.se eller på Länsstyrelsens
sida om världsarvet.
(källa: Mörbylånga kommun, Riksantikvarieämbetet)
21
KULTUR OCH SEVÄRDHETER
Många imponerande fornminnen på Öland, som till
exempel runstenarna, härstammar från vikingatiden.
Fornborgarna på Öland är märkvärdiga på grund av
sina planlösningar och byggnadstekniska utföranden.
De skiljer sig från alla andra kända förhistoriska
borgar. Totalt finns 15 säkra fornborgar på Öland.
Endast i ett fåtal har man gjort arkelogiska undersökningar. Alla de öländska fornborgarna verkar ha
anlagts under äldre järnåldern. I flera av dem finns
en noga planerad bebyggelse där husens stenmurar
bevarats.
Alla fornborgarna är kallmurade, det vill säga det
finns inget murbruk som bindemedel i murarna. I
flera fall är murarna uppförda helt i kalksten, i andra
är kalkstenen uppblandad med stora gråstensblock.
Ursprungligen har många av ringmurarna varit upp
till 7 meter höga och troligen avslutade med krenelerade bröstvärn.
I de borgar där det innanför ringmuren funnits en
planerad bebyggelse har man utnyttjat den begränsade ytan så långt det varit möjligt. Husen har
gemensamma långmurar och påminner på många
sätt om modern radhusbebyggelse. Det är tillgången
på bra byggnadsmaterial, kalksten, och kontakter
med det romerska riket som gjort att ölänningarna
kunnat planera och bygga dessa försvarsanläggningar
som tillhör vårt lands äldsta bevarade monumentalarkitektur.
22
Eketorps borg, 40 km söder om Färjestaden, är den
enda fornborg i landet som har grävts ut i sin helhet
och sedan rekonstruerats. Idag reser sig ringmuren
återigen runt återskapade hus från järnålder till medeltid. I borgens museum visas några av de 26 000
föremål som hittades under utgrävningarna.
Ett unikt inslag i det öländska kulturlandskapet är de
hundratals väderkvarnarna av trä, de är dock betydligt färre än för hundra år sedan. Kvarnarna åtnjuter
idag kulturminnesskydd och har blivit kännetecken
för landskapet. Långa rader av kvarnar bredvid varandra finns i till exempel i byarna Lerkaka i Runsten,
Störlinge i Gärdslösa och i Vickleby kyrkby.
Sedan tidigt 1900-tal har Öland tack vare sin naturoch kulturmiljö och sina luft- och ljusförhållanden,
varit en uppskattad plats för konstnärer, där till
exempel den välkände Per Ekström var det största
namnet. Under Andra världskriget etablerades på
södra ön den bekanta Konstnärskolonin på Bo Pensionat i Vickleby.
Capellagården, Carl Malmstens skola för gestaltande
arbete på Öland, startade 1960 helårsutbildningar
vid skolan som fram till idag har utbildat fler än
100 möbelsnickargesäller. Capellagårdens trädgård
och trädgårdsbutik är ett populärt besöksmål under
odlingssäsongen, och på sommaren kan man se utställningar med slöjd, möbler, textil och keramik som
tillverkats av skolans elever.
23
1959 invigdes Himmelsberga friluftsmuseum,
idag Ölands Museum i Långlöt, som är mer än ett
museum. Det omfattar större delen av den mycket
idylliska och välbevarade öländska radbyn Himmelsberga. Bara att vandra omkring bland de kringbyggda
gårdarna från 1700- och 1800-talen i sällskap med
skrockande höns och bökande lantrasgrisar är en
upplevelse.
Andra exempel på sevärda museer på Öland är
Borgholms Slott, Borgholms Stadsmuseum, VIDA
Konstmuseum, Skäftekärr, J.A.G.S. museum.
ÖLANDSFAVORITER:
Vickleby alvar när Adam och Eva blommar
Eketorps Borg
Fågellivet vid Ottenby
Sollidens Slott
Barfotavandring längs Bödabuktens milslånga strand
Borgholms Slott
En promenad genom Himmelsberga
Vida museum och konsthall
Solnedgång vid Äleklinta
Ölands Skördefest
Fyren Långe Jan på Ölands södra udde
Fyren Långe Erik på Ölands norra udde
FEM FINA BADSTRÄNDER
Köpingsvik och Böda är inte de enda öländska badparadisen.
Prova också:
Byrums Sandvik, västkusten 70 km NNO Färjestaden
Haga Park, västkusten 10 km S Färjestaden
Näsbybadet, ostkusten 45 km S Färjestaden
Sandbybadet Löttorp, ostkusten 65 km NNO Färjestaden
Stenåsabadet, ostkusten 20 km SO Färjestaden
24
ÖLÄNDSK NATURORDLISTA
Alvar: Ett öppet landskap med ett tunt kalkrikt
jordtäcke direkt på den platta kalkstensberggrunden.
Finns bara på Öland och Gotland, i Västergötland och
i Estland.
Landborgen: Den branta kant eller kustklint som
löper från norr till söder på västra Öland.
Mosse: Inte en myr utan en grund sjö på alvaret.
Orde: Ett annat ord för udde.
Sjömarker: De öppna betesmarkerna på östra Öland
mellan byarnas åkrar och havsstranden.
Vät: Mindre vattensamling på alvaret som torkar ut
under sommaren.
Som landskapsflagga för Öland används allmänt
en duk med Ölands officiella landskapsvapen från
1560-talet: en blå duk med en gående hjort av guld
med rött halsband, röd krona och röda hovar. På
privat initiativ har även en korsflagga för landskapet
tagits fram.
25
NÄRINGSLIV
Öland är ett utpräglat småföretagarsamhälle där
de flesta företag i öns privata näringsliv har färre
än ett dussintal anställda. Öland är ett av Sveriges
mest företagstäta områden och har ett stort antal av
Sveriges mest företagsamma kvinnor. Nyföretagandet
talar sitt tydliga språk – här finns framtidstro.
Många mindre Ölandsföretag är verksamma inom besöksnäring, lantbruk, byggsektor och konsulttjänster.
Två markanta tillväxtsektorer på Öland är upplevelseturism och förädling av livsmedel.
Industrin har tidigare dominerats av några stora företag inom kalkstensförädling och cementtillverkning.
Numera växer även andra företag fram, bland annat
har mindre företag som bygger sin produktion på
design och kvalitet expanderat sin verksamhet.
Jordbruket är en viktig basnäring där cirka 24% av
de yrkesverksamma på Öland direkt eller indirekt
är beroende av jordbruket. Den småskaliga livsmedelsproduktionen växer och skapar nya jobb inom
26
förädlingen. Gårdsbutiker med både basvaror och
delikatesser finns därför spridda över hela ön.
Öland är Sveriges ledande KRAV-landskap och har
även fått en egen Slow Food-förening. De öländska
livsmedelsproducenterna arbetar med lokala råvaror
och slutprodukterna är av hög kvalitet. Av alla produkter som odlas på Öland är vi kanske mest kända
för lök, jordgubbar, sparris och bruna bönor. Bruna
bönor från Öland har fått EU-skyddet SGB, Skyddad
geografisk beteckning.
Skyddet omfattar de fyra traditionella bönsorterna
Bonita, Karin, Katja och Stella I, som odlas och
torkas på Öland. Odlingen omfattar 650 hektar och
de 30 odlarna förser hela landet med bönor.
Lite kuriosa i sammanhanget är att Öland är ett av
Sveriges kotätaste landskap.
Turismen är en viktig del av det öländska näringslivet. Det stora antalet besökare har medfört att ett
stort antal företag vuxit fram inom denna näring,
som spänner över allt från boendeanläggningar till
olika slags aktiviteter som djur- och nöjespark, vinprovning och kamelridning.
27
Inom upplevelseturismen är geoturism ett nytt och
spännande spår. Det finns nu ett antal utbildade
geo-guider som i sann entreprenöranda kommer att
bidra till nya upplevelser för både besökare och åretrunt-boende. Dessutom utvecklas upplevelserna med
planerade kulturevenemang i stenbrott anpassade för
ändamålet.
Ölands Näringslivskontor arbetar för att skapa de
bästa möjliga förutsättningarna för att det lokala
näringslivet ska fortsätta sin positiva utveckling.
Kontoret informerar om, marknadsför och utvecklar
Öland som en självklar etableringsort för företag.
En av Ölands Näringslivskontors viktigaste uppgifter
är att bistå de i kommunerna verksamma företagen
med information, råd och kontakter. Det kan gälla
olika kommunala frågor eller handla om vad andra
myndigheter och organ kan bistå med, exempelvis
ALMI, Tillväxtverket, Regionförbundet m.m.
Ölands Näringslivskontor anordnar också företagsträffar i form av frukostmöten, seminarier eller
andra sammankomster för att företagare inom olika
områden skall kunna få information och knyta nya
kontakter med andra företagare.
Läs mer om Ölands Näringslivskontor på
www.oland.se/olandsnaringslivskontor/
ALMI Företagspartner: www.almi.se
Tillväxtverket: www.tillvaxtverket.se
Regionförbundet: www.kalmar.regionforbund.se
Landstinget: www.ltkalmar.se
Länsstyrelsen: www.lansstyrelsen.se/kalmar
28
SERVICE
KOMMUNIKATIONER
MED BUSS
Kalmar läns trafik, KLT kör trafik till och från Öland.
I Kalmar utgår samtliga bussar från Resecentrum.
Under sommaren kan man köpa ett sommarkort som
gäller för obegränsat antal resor i hela länet. KLTtaxan gäller för alla resor inom KLT:s linjelagda
kollektivtrafik. Cykel kan tas med i mån av utrymme
om bussen har särskild utrustning för det (se nedan).
KLT:s trafikupplysning nås på tfn 0491-76 12 00 (måfr 06.00-22.00, lö-sö 08.15-22.00), e-post: [email protected], hemsida: www.klt.se.
Till och från Öland/Kalmar och Stockholm går även
långfärdsbussar i privat regi, såsom HB Silverlinjen,
som består av två Ölandsföretag – Silverstrands och
Tomas Buss, läs mer på www.silverlinjen.se.
MED CYKEL
Ölandsbron är endast till för motortrafik. Under vår
och höst utgår cykelbussar från brofästet på fastlandet respektive Träffpunkt Öland på ösidan där man
polleterar sin cykel och åker över bron. Vill man ta
cykeln till Öland under vinterhalvåret gör man det med
hjälp av ordinarie busstrafik. Kontakta KLT (se ovan)
för mer information.
För den som vill cykla på Öland finns flera möjligheter.
Det går att hyra cykel och genom turistbyrån kan man
boka cykelpaket. Sommartid är trafikintensiteten på
väg 136 mycket hög. Den som vill cykla gör klokast i
att välja andra och mindre vägar.
29
Det finns tre större cykelleder på ön:
Ölandsleden är en 45 mil lång och skyltad cykelled
över hela ön. Det finns gott om alternativ för den som
är sugen på längre eller kortare turer.
Ekoparkcykelleden går i Böda kronopark på norra
ön och är ca 4 mil lång.
Sverigeleden administreras av Svenska Cykelsällskapet. Den öländska delen av denna led går mellan
Ölands Turistbyrå vid brofästet upp till Grankullavik.
MED FÄRJA
Färjeförbindelse mellan Kalmar och Färjestaden har
öppnats åter under 2011.
På färjan finns plats för 118 passagerare. Cyklar
transporteras i ställ på akterdäck, som har plats för
50 cyklar.
Biljetter kan köpas i automater på kajen i Kalmar
och Färjestaden, rabattkort av besättningen ombord.
Trafiken pågår från mitten av juni till slutet av augusti och under denna tid går ej Cykelbussen.
För tidtabeller se www.ressel.se, www.olandsturist.se,
www.kalmar.com/sv/Resa/Cykelfarjan-Kalmarsundstrafiken/.
MED BIL
Det går utmärkt att åka bil på Öland. Vägarna är
emellertid smala och hårt trafikerade under turistsäsongen. Tänk på hastighetsbegränsningarna!
Vid parkering är det extra viktigt att visa hänsyn till
annan trafik och den känsliga naturen.
MED FLYG
Öland har tre flygfält för den som vill besöka ön med
eget flygplan.
Ölanda i Byxelkrok, www.ölanda.se
Borglanda i Borgholm, www.borglanda.se
30
Sandvik flygfält Mellanlanda.
Sandvik flygfält (ESFS) ligger 30 km norr om Borgholm. (Koordinater: 57040600N, 016515100E) Vid
mycket regnande blir fältet vattensjukt i den södra
delen, varför stor försiktighet ska iakttas. Ring för
fältkontroll, tel. 0708-353518, Claes Isakson.
Flygplats
Kalmars flygplats ligger endast cirka 5 km från
Kalmar centrum. Flygbussen avgår från Kalmar flera
gånger under dagen via linje 402 Kalmar–Smedby.
För att komma vidare till Öland åker du linje 404,
103, 101 eller 106. Se Länstrafikens hemsida för
tidtabell, www.klt.se
Sträckan Kalmar-Stockholm (Arlanda) trafikeras med
flera avgångar ”åt båda håll” (dock ej lördagar).
Läs mer på www.sas.se
Med Kalmarflyg kan du välja att flyga KalmarStockholm (Bromma). Kalmarflyg flyger ALLA
dagar i veckan till/från Stockholm Bromma flygplats.
Flygplanet som trafikerar Kalmar-Bromma är
33-sitsigt Saab 340. Läs mer på www.kalmarflyg.se
31
BRA ATT VETA
POLIS
Polisstationen i Borgholm, Stensbergsgatan 4,
Borgholm, tel: 114 14. Vid akut behov ring 112.
E-post: [email protected].
KUSTBEVAKNING
Kuststation Kalmar
Övervakningsområde:
Kalmarsund och farvattnen kring Öland. Förutom
patrullering till sjöss bedrivs övervakning också med
bil längs kusten och i hamnarna.
Regionledning Syd Kustbevakningen
Box: 545, Stumholmen, 371 23 Karlskrona
Tel. växel: 0455-35 35 00
Fax: 0455-816 50
www.kustbevakningen.se
VÅRDCENTRALER
Löttorps Vårdcentral
Löttorpsvägen 63
Telefon: 0485-66 92 50
Även 0485-151 22
Borgholms Vårdcentral
Tullgatan 38
Telefon: 0485-151 20, 151 22
Färjestadens Vårdcentral
Hantverkaregatan 7-9
Telefon: 0485-391 00
Även 0485-151 22
32
Mörbylånga Vårdcentral
Rönningevägen
Telefon: 0485-491 00
Även 0485-151 22
Sjukvårdsrådgivning: telefon 1177
APOTEK
Borgholm, Apoteket Hjorten, Storgatan 14,
tel: 0771-760 760.
Apoteket har inte söndagsöppet.
Färjestaden, Apoteket Näktergalen, Ölands Köpstad,
tel: 0771-760 760.
Apoteket har söndagsöppet.
Löttorp, Apotek Hjärtat, Löttorpsvägen 57,
tel: 0771-405 405.
Sommarapoteket har endast öppet vardagar.
Mörbylånga, Apoteket Kronan, Köpmangatan 17,
tel: 0771-450 450.
Apoteket har inte öppet på lördagar och söndagar.
SYSTEMBOLAG
Borgholm, Östra Kyrkogatan 19,
tel: 0485-100 10
Färjestaden, Ölands Köpstad Brovägen,
tel: 0485-395 20
Löttorp, Löttorpsvägen,
tel: 0485-291 40
Sommarbutik.
33
KOMMUNLEDNINGSKONTOR
BORGHOLMS KOMMUN
Besöksadress: Stadshuset, Ö Kyrkogatan 10,
Torget, Borgholm
Postadress: Box 52, 387 21 Borgholm
Telefon växel: 0485-880 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.borgholm.se
MÖRBYLÅNGA KOMMUN
Besöks- och postadress:
Trollhättevägen 4, 386 80 Mörbylånga
Telefon växel: 0485-470 00
E-post: [email protected],
[email protected]
Hemsida: www.morbylanga.se
34
NÄRINGSLIVSKONTOR
BORGHOLM
Besöksadress: Storgatan 1, Borgholm
Postadress: Ölands Kommunalförbund,
Trollhättevägen 4, 386 80 Mörbylånga
Telefon växel: 0485-880 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.oland.se/olandsnaringslivskontor
FÄRJESTADEN
Besöksadress: Träffpunkt Öland, Färjestaden
Postadress: Ölands Kommunalförbund,
Trollhättevägen 4, 386 80 Mörbylånga
Telefon växel: 0485-880 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.oland.se/olandsnaringslivskontor
35
TURISTINFORMATION
Turistbyråverksamheten på Öland drivs av kommunerna gemensamt via Ölands Näringslivskontor.
Telefonnummer 0485-89 000.
På hemsidan www.olandsturist.se hittar du en stor
mängd aktiviteter och sevärdheter och även förslag
på olika boenden och övernattningar på Öland.
Letar du efter matställen, restauranger, caféer med
mera så finns det uppgifter bland annat på Ölands Turistsbyrås hemsida www.olandsturist.se och hemsidan
www.oland.com.
Färjestaden
Ölands Turistbyrå
Turistbyrån ligger vid brofästet på Träffpunkt Öland.
Tel: 0485-89 000.
Hemsida: www.olandsturist.se
E-post: [email protected]
Borgholm
Ölands Turistbyrå, Storgatan 1.
Tel: 0485-89 000.
Hemsida: www.olandsturist.se
E-post: [email protected]
36
Copyright: Ölands Näringslivskontor
Formgivning, original: Louise Asp Olsson
Inga delar av denna skrift får kopieras
eller reproduceras utan skriftligt
godkännande från utgivaren.
I broschyren finns statistikuppgifter
från flera olika källor.
Alla uppgifter uppdateras inte varje år.
Tryckeri: ADT Digitaltryck 2012
Fakta
Papper: Nordi Silk
Typsnitt: Bell Gothic
3
www.oland.se
4