1. No category

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark
Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun
19 November 2012
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Förord
En vindbrukspark planeras på Linderödsåsen mellan Huaröd och Degeberga I Kristianstads kommun. Anläggningen planeras omfatta totalt 6 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter och en effekt på maximalt 2-3 MW vardera.
Detta dokument kommer bifogas en miljöanmälan enligt miljöbalken. Materialet kan även fungera som ett
fristående dokument som kan läsas och förstås av alla som vill ha mer kunskap om det aktuella vindbruksprojektet.
Verksamhetsutövare
Vento Energi AB
org. nr 556702-7338
c/o HS Kraft AB
Frihamnsallén 8
211 20 Malmö
Tfn: 040-694 19 60
E-post: [email protected]
Borrestads Gods
org. nr 838200-0217
Borrestads Gods
297 01 Degeberga
AB Widtsköfle
556013-0154
Vittskövlevägen 100
297 91 Vittskövle
Sökande:
Borrestads Gods, AB Widtsköfle och Vento Energi AB
Berörda fastigheter
Borrestad 30:5 och 31:5 samt Tolseröd 5:1 i Kristianstads kommun
Ansvariga för framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)
Christian Bladh, HS Kraft AB, projekteringsledare
Thomas Hörberg, HS Kraft AB, projekteringsledare
Foto och grafi k: HS Kraft AB där inte annat angivits. Kartunderlag: © Lantmäteriet I2011/1581
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Läsanvisning
Begrepp och förkortningar
Projektet beskrivs kortfattat i Sammanfattningen. Kort information
kring innehållet i övriga MKB-avsnitt beskrivs nedan:
Avsnitt 1 ”Inledning” ger en introduktion till projektets historik och
verksamhetsutövare samt hur detta förhåller sig till politiska målsättningar i Sverige och internationellt. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av tillståndsprocessen.
Avsnitt 2 ”Teknisk beskrivning och planerad verksamhet” är självförklarande
Avsnitt 3 ”Hushållning med mark, vatten och andra resurser” redovisar områdets förutsättningar utifrån de bestämmelser som fi nns i
miljöbalkens tredje kapitel
Avsnitt 4 ”Miljömål” listar sveriges 16 nationella miljömål samt ger en
konkretisering av dessa på regional och kommunal nivå.
Avsnitt 5 ”Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet” innehåller beskrivningar av de områdesskydd som fi nns samt redovisar av
resultat av utförda inventeringar m.a.p. landskapet, fågelfaunan samt
fladdermöss.
Följande förkortningar kan förekomma i dokumentet och övriga handlingar för projektet:
MKB = Miljökonsekvensbeskrivning
VBP = Vindbrukspark
VKV = Vindkraftverk
MB = Miljöbalken
PBL = Plan- och Bygglagen
ÖP = Översiktsplan
Effekt, watt: anges i enheterna
kilowatt (1 kW=1 000 W)
megawatt (1 MW=1000 kW)
gigawatt (1 GW=1000 MW)
terawatt (1 TW=1 000 GW).
Energi, wattimmar: anges i enheterna
kilowattimmar (1 kWh=1 000 Wh)
megawattimmar (1 MWh=1 000 kWh
gigawattimmar (1 GWh=1 000 MWh)
terawattimmar (1 TWh=1 000 GWh).
Avsnitt 6 ”Effekter, konsekvenser och åtgärder” innehåller en beskrivning av förväntade miljökonsekvenser och andra följder av vindbruksetableringen.
Avsnitt 7 ”Studerade alternativ”redovisar de alternativa utformningar och lokaliseringar som undersökts utifrån kraven som fi nns i
miljöbalkens sjätte kapitel.
I bilagorna återfi nns kartmaterial, förklarande texter, beräkningar,
framtagna underlagsrapporter med mera.
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Sammanfattning
En vindbruksanläggning planeras vid Tolseröd-Borrestad i Kristianstads
kommun. Sökande avser att genom HS Kraft AB etablera och bedriva
verksamheten som omfattar 6 vindkraftverk.
Vindbruksanläggningen i Tolseröd-Borrestad hamnar under verksamhetskod 40.100, vilket innebär att bygglovsansökan samt miljöanmälan kommer att göras till Kristianstads kommun. Detta dokument är en
miljökonsekvensbeskrivning av den planerade verksamheten.
Varför har platsen valts?
Projektområdet har en stor, sammanhängande areal och mycket god vindpotential. Här ryms en vindbruksanläggning med ca 1000 m avstånd till närmaste bostad. På platsen bedrivs idag i huvudsak skogsbruk vilket innebär
en relativt liten förekomst av naturvärden samt att den planerade etableringen inte står i konfl ikt med nuvarande markanvändning.
Projektet är beläget inom ett område som i Kristianstads kommuns vindbruksplan utpekats som lämpligt för utbyggnad av mindre vindkraftanläggningar (se diskussionen i kapitel 5.9) och har mycket goda förutsättningar
för elanslutning. Sammantaget gör detta att platsen har mycket bra förutsättningar för vindkraft.
Vad ska byggas?
Avsikten är att uppföra en anläggning med 6 vindkraftverk om vardera
maximalt 3 MW och max. totalhöjd om 150 meter. Navhöjden kommer att
vara max. ca 100 meter och rotordiametern max. ca 110 meter. I dag fi nns
det på den svenska marknaden en rad vindkraftverksmodeller inom dessa
ramar och i upphandlingen kommer valet att ske mellan olika fabrikat
men inom de villkor som ett kommande tillstånd föreskriver. En bärande
tanke är att eftersträva en anläggning med högpresterande vindkraftverk
med långsamtgående rotorer.
Förutsättningar för platsen
Degeberga, på ca 150-160 meters höjd över havet. Platsen är belägen inom
ett större sammanhängande skogsbruksområde. Åt nordost, nedanför
Linderödsåsens sluttningar, breder Kristianstadslätten ut sig. Skog och
höjdskillnader gör att det fi nns relativt få fria siktlinjer i och kring projektområdet – det är främst på längre avstånd, från slättlandskapet, som
Linderödsåsen låter sig överblickas.
Med stöd av oberoende analyser från sakkunniga experter inom respektive område är den samlade bedömningen att placeringen av den
planerade vindkraftparken vid Tolseröd-Borrestad ur landskaps- och
naturvårdssynpunkt är bra samt att påverkan på fornlämningar och kulturmiljö i området blir begränsad. Utredningsområdet består av intensivt
brukad skogsmark. Skogen utgörs till stor del av planterade granbestånd,
dessa bestånd är artfattiga. Även bokbestånden inom utredningsområdet
är hårt brukade och därför artfattiga.
Projektområdet tangerar områden av intresse för natur- och kulturmiljö men några formella konkurrerande intressen fi nns ej inom området.
Påverkan på människor
Vindkraftverk avger ett karakteristiskt pulserande aerodynamiskt genererat ljud som kan uppfattas i närområdet. Under vissa väderförhållanden
kan detta upplevas som störande speciellt på platser där tystnad är ett upplevelsevärde. Ett vindkraftverk kan också förorsaka rörliga skuggor från
rotorbladen i närområdet när solen skiner. Dessa upplevs ofta som störande
om rotorskuggan passerar en uteplats eller ett fönster. På nära håll är effekten intensiv, men på längre avstånd blir den suddig och mindre påtaglig.
Utöver avståndet är årstid, väderhållanden och tidpunkt på dygnet avgörande
för hur stark skuggeffekten blir. Genom lämplig placering och styrsystem
säkras att de av myndigheternan rekommenderade värdena avseende ljudpåverkan och maximal årlig skuggtid kommer innehållas under driften av
anläggningen. Påverkan på landskapsbilden kan uppfattas som störande av
en del människor men denna påverkan är svårare att bedöma rent objektivt.
För vissa personer, kanske framförallt närboende kan Tolseröd-Borrestad
vindbrukspark tillsammans med den kommande anläggningen vid Malte-
Projektområdet är lokaliserat till Linderödsåsen, mellan Huaröd och
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
sholm innebära en påfrestande förändring av landskapsbilden, medan den
för andra människor inte stör alls eller kanske rentav uppfattas som positiv.
är därför i ständig förändring. Närmsate kungsörnshäckning är belägen
mer än 3 km från utredningsområdet. Påverkan på eventuella fornlämningar i området blir begränsad.
Påverkan på natur- och kulturvärden
Slutsats
Projektområdet tangerar områden av intresse för natur- och kulturmiljö
men några formella konkurrerande intressen fi nns ej inom området.
Framtagna studier kring natur- och kulturvärden i området visar att
placeringen av den planerade vindkraftparken vid Tolseröd-Borrestad ur
naturvårdssynpunkt är bra. Störst risk fi nns förmodligen för påverkan
på vissa fågelarter, framförallt på det förhållandevis rika beståndet av
nattskärra och en befi ntlig fiskgjusehäckning. Båda dessa fågelarter är
emellertid rörliga och kommer förflytta sig både inom och utanför utredningsområdet, inte minst eftersom detta präglas av intensivt skogsbruk och
På översiktskartan i figur 1 till vänster ges en överblick av vindbruksparkens lokalisering i förhållande till tätorter m.m.
Anläggningen är utformad och dimensionerad så att driften kan hanteras inom gällande värden för miljöeffekter. Syftet med projektutvecklingen har varit att med största möjliga hänsyn till människor och miljö
utforma en koncentrerad och effektiv vindbruksanläggning som utnyttjar
områdets potential optimalt.
Vindbruksparken bedöms inte medföra några påtagliga negativa konsekvenser för kulturmiljön, naturmiljön eller friluftslivet i området. I ett
övergripande perspektiv kommer anläggningen, genom sin utsläppsfria
energiproduktion, att medföra positiva konsekvenser för miljön. Efter att
verksamheten är avslutad kommer vindkraftverken att nedmonteras, metallerna återanvändas och marken återställas.
±






Teckenförklaring
km
0 1 2 3

"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Fig
Fi
g 1: Ö
Öve
vers
rsik
ikts
tska
kart
rta
a me
med
d vi
vind
ndkr
kraf
aftv
tver
erke
kens
ns p
pre
reli
limi
minä
nära
ra p
pla
lace
ceri
ring
ng..
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Innehåll
Bilagor
1. Inledning .................................................................................................................... 1
Bilaga 1 - Kartunderlag
2. Teknisk beskrivning och planerad verksamhet................................................. 4
Bilaga 2 - Beräkningsmetoder och förklaringar
3. Hushållning med mark, vatten och andra resurser........................................ 10
Bilaga 3 - WindPRO - Terminilogi och förklaringar
4. Miljömål .................................................................................................................... 11
Bilaga 4 - Beräkningsresultat för ljudimission
5. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet ..................................... 14
Bilaga 5 - Beräkningsresultat för skuggpåverkan
6. Effekter, konsekvenser och åtgärder .................................................................. 22
Bilaga 6 - Fotomontage i röntgenformat
7. Studerade alternativ ............................................................................................... 46
Bilaga 7 - Fotomontage i vidvinkelperspektiv
Referenser och källor ................................................................................................. 48
Bilaga 8 - Naturvärdesinventering av Enetjärn Natur
Bilaga 9 - Fågelinventering av Enetjärn Natur
Bilaga 10 - Kungsörnsinventering av Enetjärn Natur (sekretessbelagd)
Bilaga 11 - Fladdermusinventering av Naturvårdskonsult Gerell
Bilaga 12 - Landskapsanalys av COWI
Bilaga 13 - Kulturlandskapsanalys av Wallin kulturlandskap och arkeologi
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Riksdagen antog 2009 ett mer ambitiöst nationellt planeringsmål som
innebär 30 TWh vindkraft till år 2020, varav 20 TWh från landbaserade
anläggningar. År 2011 var vindbruksproduktionen ca 6,1 TWh, vilket
motsvarar mer än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. För att uppnå planeringsmålet behövs 2 500-3 500 nya vindkraftverk, beroende på
vilken effekt som etableras (Svensk Vindenergi 2012).
Samhällets ambition för det framtida svenska energisystemet beskrivs i
Energimyndighetens informationsbroschyr ”Framtidens vingslag”.
HS Kraft AB, Borrestads Gods och AB Widtsköfle har sedan flera år
tillbaka ett intresse av att etablera en vindbrukspark mellan Huaröd och
Degeberga i Kristianstads kommun. År 2006 påbörjades samrådsprocessen för en vindbrukspark som omfattade 12 vindkraftverk inom det
aktuella projektområdet. År 2008 skrevs ett detaljplaneavtal med Kristianstads kommun som emellertid avbröts under 2009 då kommunen ville
ta ett samlat grepp om vindkraftsutbyggnaden och påbörjade sitt arbete
med att ta fram en ny vindbruksplan. Under denna process har ärendet
legat vilande, även om vindmätningar har utförts på platsen sedan 2009.
År 2011 antogs den slutliga versionen av kommunens nya vindbruksplan,
där aktuellt område pekats ut som ett B-område för vindkraft. Av denna
anledning har nu projektet återupptagits.
Förnybara energikällor som vatten, sol, vind och biobränslen är viktiga för den
framtida energiförsörjningen. Användningen av dessa leder till lägre utsläpp av
bl a växthusgaser. Bland de förnybara energikällor som fi nns för elproduktion, är
vindkraft ett alternativ som kan bli konkurrenskraftigt snabbt. Vindkraften kan,
tillsammans med andra förnybara energikällor, skapa en svensk energiförsörjning som är säker, mer ekologisk och ekonomiskt hållbar. Vindkraften är idag en av
de billigaste förnybara energiteknikerna och varje kilowattimme som produceras
med vindkraft gör att produktionen kan minskas lika mycket vid någon annan
elproduktionsanläggning. Därmed kan Sveriges import av el reduceras, sett över
hela året. Energipolitiken i Sverige har lett till en minskning av koldioxidutsläppen, som bidrar till en stor del av växthuseffekten. Sverige undertecknade 1997
Kyotoprotokollet tillsammans med 83 andra länder. I samband med undertecknandet valde vi att minska utsläppen ytterligare” De globala miljöhoten måste tas
på allvar. Dit hör inte minst klimatförändringarna. Varje land har ansvar för den
globala miljön och den angår alla. Det andra länder gör påverkar oss och det vi
gör påverkar dem.
1.2. Om HS Kraft AB
HS Kraft AB är en aktiv samhällsutvecklare som projekterar, uppför och
sköter driften av större landbaserade vindbruksanläggningar som producerar förnyelsebar energi i vindstarka lägen i norra Europa. HS Kraft
AB är oberoende och privatägt och arbetar i långsiktigt samarbete med
markägare och övriga aktörer på marknaden. Vi växer snabbt genom
unika marknadskontakter och arbetar kvalitativt genom hög kompetens
inom hela vårt verksamhetsområde. För närvarande innehåller projektportföljen ca 160 vindkraftverk, motsvarande ca 400 MW eller ca 1 TWh, i
olika stadier i livscykelprocesen.
1.3. Varför vindbruk
Med vindkraften har Sverige möjlighet att svara upp mot åtagandena i Kyotoprotokollet och nå uppsatta kvalitetsmål för miljön. FN:s klimatkommitté har
konstaterat att utsläppen måste minska med 50–70 procent för att motverka
klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är
en av de viktigaste åtgärderna. Globalt sett växer vindkraften snabbast av dessa
energikällor. Vindkraft är ekologiskt hållbart eftersom det är en energikälla som
naturen själv skapat och som inte tar slut. Genom att producera en ren och förnybar energi, utan att behöva bränsle och miljöfarliga transporter, bidrar vindkraf-
Vindbruket kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet,
både i det Nordiska systemet och i Europa som helhet. Denna utveckling
drivs på av EU:s mål till 2020 gällande både förnybar energi och klimat
samt av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EU:s mål innebär
att vi skall öka från knappt 40 % förnyelsebart år 2002 till 49 % år 2020.
För att klara detta bedömer Svensk Energi att det krävs ca 25 TWh ny
förnybar elproduktion i Sverige, varav vindbrukets andel bedöms bli ca 10
TWh.
Arbetsmaterial
•1•
Arbetsmaterial
ten direkt till att minska miljöbelastningen. När ett vindkraftverk avvecklas
kan det monteras ner utan att det blir skador i marken, till skillnad från andra
energianläggningar”
1.4. Konkurrenskraft
Vindkraftverkens elproduktion varierar, eftersom det inte blåser lika
mycket överallt hela tiden. Om ett vindkraftverk står still beror detta
oftast på att det blåser mindre än fyra meter per sekund. I takt med
att fler vindkraftverk ansluts till elnätet utjämnas variationerna i elproduktionen och jämfört med andra energiproducerande teknikslag står
sig vindkraften numera bra. Moderna vindkraftverk kan producera el 98
procent av de timmar det blåser under ett år. Vindbruket kan kombineras
med andra förnybara energikällor, till exempel med vattenkraften, som
är väl utvecklad i Sverige. På vintern, när vattenmagasinen minskar och
energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket
producerar energi kan vatten sparas i älvarnas vattenmagasin för att användas till el-produktion vid senare tillfällen. Elproduktion från vind och
vatten kompletterar därför varandra.
I Sverige fi nns ett antal ekonomiska styrmedel som syftar till att driva
en positiv omställning av energiförsörjningen mot förnyelsebar energi.
Dessa styrmedel är koldioxidskatt, handel med utsläppsrätter och elcertifi kat. Inget av dessa styrmedel är en statlig subvention och inget av
dem är direkt riktade mot vindbruk. Vindbruket drar emellertid nytta av
dessa styrmedel relativt andra energislag såsom olja, kol och fossilgas, på
samma sätt som bl.a. vattenkraft, bioenergi och vågkraft gör. Elcertifi katet betalas av alla Sveriges elkunder förutom elintensiva företag. Avgiften
varierar något, men låg exempelvis i genomsnitt på 6,3 öre/kWh under
2010. Vindkraften stod endast för 1,25 öre/kWh av denna avgift eftersom
certifi katen även delas ut till producenter av annan förnyelsebar energi
(Energimyndigheten, 2012). Vindkraften är inte subventionerad, utan intresset för energislaget baseras på dess billiga produktion av förnyelsebar
energi utan ett kontinuerligt behov av dyra bränslen.
energiproduktion under sin livslängd (Martinez et al 2008). Den planerade
vindbruksparken beräknas med vindkraftverk på 2,3 MW varje år kunna
producera ca 40 000 MWh el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca
8 000 villor. Omräknat till kol och oljeanvändning kan vindbruksparken
under ett år (Vindkraftutredningen ”Rätt plats för vindkraften”, SOU
1999:75 Del 1):
- spara utvinningen av 16 000 ton kol eller 4 000m3 olja
- minska utsläpp av koldioxid med ca 40 000 ton (gäller kolanvänding)
- minska utsläpp av svaveldioxid med ca 50 ton (gäller kolanvänding)
- spara naturen för brytning av kol,utvinning av olja, bränsletransporter
och spridning av aska.
1.6. Om tillståndsprocessen och MKB-arbetet
1.6.1. Lagstiftning
I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindbruksanläggningar som miljöfarlig verksamhet.
När det gäller miljöprövningen delas vindbruksanläggningarna in i tre
kategorier:
B
B
C
Större vindbruksanläggningar (verksamhetskod 40.90 och B 40.95) klassas
enligt MB som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet menas enligt MB kapitel 1 § 3 p:
1.5. Miljönytta
Energianvändningen för tillverkning, transport, byggnation, drift och
rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca två procent av verkets totala
Arbetsmaterial
För en vindkraftetablering om två eller fl er verk, där varje verk
har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos
länsstyrelsen (40.90)
För en vindkraftetablering om sju eller fl er verk, där varje verk
har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos
länsstyrelsen (40.95)
För en vindkraftetablering om ett eller fl er verk, där varje verk
överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100)
•2•
Arbetsmaterial
effekter av etableringen som är relevanta att beakta när det gäller vindkraftverk är utöver effekter av etableringsfasens och avvecklingsfasens
byggaktiviteter: den visuella effekten, påverkan på natur- och kulturmiljö, påverkan på viktiga samhällsfunktioner, effekter av avgivet ljud
och effekter av skuggor orsakade av rotorbladens cirkelrörelse i soljus,
riskaspekter som brand, kemikaliehantering, nedfallande isskorpa och
elsäkerhet m.m. Som underlag för bedömningarna har Sökande låtit göra
inventeringar och utredningar kring områdets naturvärden, fågel- och
fladdermusfauna, arkeologiska värden och landskapsvärden. Dessa bifogas som separata bilagor till denna MKB.
”användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra
olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller ickejoniserande strålning eller annat liknande.”
1.6.2. Anmälningsprocessen
Vindbruksanläggningen i Tolseröd-Borrestad hamnar under verksamhetskod 40.100, vilket innebär att bygglovsansökan samt miljöanmälan
kommer att göras till Kristianstads kommun. I och med att en anmälan
inkommer till kommunen blir det ett formellt ärende. Kommunen skall
höra grannar, berörda myndigheter m.fl. innan beslut tas.
Sökanden måste i anmälan visa att verksamheten ligger i linje med
miljöbalkens bestämmelser om bl.a. val av plats, hänsyn och god hushållning och att de specifi ka regler och rekommendationer som gäller
vindkraftverk kan uppfyllas.
1.6.4. Avgränsningar
Tidsmässigt omfattar MKB:n vindbrukparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Miljökonsekvenser som uppkommer i livscykelperspektiv ”från vaggen till graven” såsom utvinning av metaller
till vindkraftverk och transporter ingår ej i denna MKB förutom under
rubriker som specifi kt behandlar livscykelperspektivet. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor har avgränsats till ett område
inom ca 1,5 kilometer från vindbruksanläggningen. När det gäller visuell
påverkan på landskapsbilden så redovisas en analys utifrån fotomontage
inom ca 3,5 kilometers avstånd från vindbruksparken.
1.6.3. Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivningar regleras till stor del av Förordning
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt av Miljöbalken
(1998:808). MKB:n är ett centralt dokument som utarbetas inom ramarna
för det aktuella projektet och bifogas bygglovsansökan samt miljöanmälan. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga
en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra ett beslutsunderlag
för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt Miljöbalken är syftet med
MKB:n att:
1.6.5. Osäkerheter och kunskapsluckor
Kunskapen kring vindbrukets påverkan på omgivningen ökar ständigt
men det fi nns fortfarande områden där vår kunskap fortfarande är begränsad. Ett sådant område är vindkraftverkens eventuella påverkan på
djurlivet i skogsmark. Mot bakgrund av erfarenheter från skogsbruket
bedöms dock risken för störningar som mycket liten. Under 2012 färdigställdes dessutom Naturvårdsverkets syntesrapport Vindkraftens effekter
på landlevande däggdjur, vilken fyller i många av de kunskapsluckor som
tidigare funnits.
En annan generell osäkerhet med betydande påverkan på projektet är
svårigheten att uppskatta de faktiska vindförhållandena i ett område med
kuperad skogsterräng. HS Kraft AB har sedan 2009 mätt vind inom området och kan därmed bekräfta områdets mycket goda vindpotential.
”identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten,
luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten
och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror
och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. (6 kap 3 §)
Detta MKB-dokument avser att belysa konsekvenser för människors
hälsa och miljö vid uppförande och drift av en vindbruksanläggning om
6 vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad i Kristianstads kommun. De
Arbetsmaterial
•3•
Arbetsmaterial
2. Teknisk beskrivning och planerad verksamhet
En vindkraftanläggning planeras på Linderödsåsen mellan Huaröd och Degeberga i
Kristianstads kommun. Anläggningen planeras omfatta 6 vindkraftverk om ca 2–3 MW
vardera. Produktionen beräknas kunna uppgå till 40 000 MWh elenergi per år.
2.1. Lokalisering
Det aktuella projektområdet är beläget på Linderödsåsen, ca 1,5 km öster
om Huaröd och 4,5 km väster om Degeberga. Linderödsåsen är den största
av de skånska åsarna och utgörs av en urbergshorst som sträcker sig från
nordväst till sydost. Linderödsåsen kännetecknas av ett uråldrigt
kulturlandskap med stora natur- och kulturvärden i gränslandet mellan
slätt och skog. Det aktuella projektet är lokaliserat inom ett större, sammanhängande skogsbruksområde med hög markhöjd och god vindpotential.
De närmaste platserna med tät bebyggelse är Huaröd i väster, från vars
utkanter projektområdet kan ses, och Degeberga vid åsens kant.
Projektområdet är till största delen beläget på en nästan plan höjdplatå
uppe på åsen (Borrestad 30:5 och 31:5). Södra delen av projektområdet,
som tillhör en annan fastighet (Tolseröd 5:1), utgörs av en mer småkuperad
terräng.
Vägledande vid placeringen av vindkraftverken har varit avstånd till
närboende samt avgränsningen av Kristianstads kommuns vindbruksplan, område ”B2”. Det är även av stor vikt att det fi nns ett tillräckligt
avstånd mellan verken för att undvika turbulens. Andra faktorer som har
betydelse av placering av verk är närhet till befi ntlig väg samt en strävan
efter att placera verken på höjderna inom projektområdet.
Avsikten med projektet är att med största möjliga hänsyn för människor
och miljö utforma en koncentrerad och effektiv vindkraftanläggning som
utnyttjar områdets potential optimalt.
2.2. Vindkraftstekniken
I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi.
I figur 3-1 till höger illustreras de viktigaste delarna och begreppen för
ett vindkraftverk. Kortfattat kan nämnas rotorbladen är utformade på
samma sätt som flygplansvingar och får (såsom bilden är orienterad) en
medsols rörelse när vinden blåser mot vindkraftverket. Rotorbladen utgör
Arbetsmaterial
Fig
Fi
g 22-1:
1: IIll
llus
ustr
trer
erin
ing
g av v
vin
indk
dkra
raft
ftve
verk
rket
etss vi
vikt
ktig
igas
aste
te d
del
elar
ar..
•4•
Arbetsmaterial
tillsammans vindkraftverkets turbin, som driver en generator belägen i
maskinhuset (nacellen). I generatorn omvandlas rörelseenergin till elektricitet, som antingen kan användas för eget bruk eller levereras till det
allmänna elnätet. Anledningen till att turbinen är placerad ovanpå ett
högt torn är att det blåser mer ju högre upp man kommer.
Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet
av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker
maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs
vindkraftverken av säkerhetsskäl av. Samtliga dessa värden gäller för
vindhastigheten vid navhöjd, vilken alltså i regel är högre än vid marken.
Eftersom produktionen är proportionell till vindhastigheten upphöjt till
tre, innebär en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av produktionen. Vid en ökning av vindhastigheten från 8 m/s till 10 m/s kommer
denna ungefär fördubblas. Eftersom det i regel blåser mer på högre höjd
producerar därför vindkraftverk avsevärt mer för varje meter högre de
tillåts bli. För ett vindkraftverk med en bladlängd om 50 meter och vid en
vindhastighet av 10 m/s är vikten av den luft som passerar genom rotorns
sveparea under en sekund cirka 60 ton. Ungefär 40–45 % av motsvarande
rörelseenergi på 3 miljoner joule omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi.
De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och
behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om
vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning.
Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas såsom
varvtal, utgående effekt med mera.
Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på topografi n och
vegetationen. Öppen mark med begränsad förekomst av skogsdungar och
annat har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Över skog
är vindhastigheten också generellt lägre på grund av markfriktionen.
Möjligheten att nyttja vindresursen ökar således genom att komma över
det turbulenta luftskiktet med turbinen. För att åstadkomma detta används högre torn jämfört med vad som behövs för större slättområden med
jordbruksmiljö.
Arbetsmaterial
Fig
Fi
g 22-2:
2: V
Vin
indr
dres
esur
urse
serr en
enli
ligt
gt M
MIU
IUUU-mo
mode
dell
llen
en ((Up
Upps
psal
ala
a un
univ
iver
ersi
site
tett 20
2009
09).
).
Tols
To
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad v
vin
indb
dbru
ruks
kspa
park
rk iill
llus
ustr
trer
eras
as m
med
ed een
n bl
blå
å ci
cirk
rkel
el..
2.3. Vindkraftverk
Det pågår en fortlöpande snabb utveckling inom vindbruksbranschen
vilket innebär att det är svårt att i en tillståndsansökan ange den bäst
lämpade typen av vindkraftverk för platsen. I upphandlingen kommer
val att ske mellan olika leverantörer inom de villkor som tillståndet
föreskriver. Ljud- och skuggberäkningar och fotomontage som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är baserade på vindkraftverk
av typ Siemens SWT-2.3-101 med effekten 2,3 MW, navhöjden 99,5 m och
rotordiametern 101 m. Modellen har valts eftersom fabrikatet är välkänt
och certifierat på den svenska marknaden samtidigt som pålitliga data
fi nns att tillgå. Gällande riktvärden för såväl skuggor som buller kommer naturligtvis att följas, oavsett vilket fabrikat eller effekt som väljs
•5•
Arbetsmaterial
för vindbruksparken.
2.4. Hinderbelysning
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra
höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155. Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 m över
underliggande mark eller vattenyta markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Detta
illustreras i figur 3-3 till höger.
2.5. Elnät och kopplingsstationer
Elanslutningen av vindbruksparken kan förenklat beskrivas som två
delar. En extern del för sträckan från nätbolagets anslutningspunkt till
projektområdet och en intern del som utgörs av elnätet för projektområdet. Hur anslutning till det externa nätet placeras och utformas bestäms
av nätbolaget i området.
Inom projektområde förläggs ett internt nät vars utformning är beroende av antalet vindkraftverk och deras inbördes placering. Det interna
nätet markförläggs företrädesvis längs vägar och kan komma att byggas antingen av aktuellt nätbolag eller av verksamhetsutövaren. Det kan
också behövas ett mindre antal kopplingsstationer inom projektområdet.
31
Fig
ig 2
2-3
-3:
-3
3: Kr
Krav
av p
på
å hi
hind
nder
nd
erbe
er
bely
be
lysn
ly
snin
sn
ing
in
g fför
ör v
vin
indk
in
dkra
dk
raft
ra
ftve
ft
verk
ve
rk ssom
om ä
ärr 15
150
0 m el
elle
lerr lä
le
lägr
gree
gr
(Tra
(T
rans
nspo
port
rtst
styr
yrel
else
sen,
n, 2
201
010)
0)
geotextil för att förhindra inblandning med förstärkningslager. Byggmetoden för uppförande av uppställningsplatser motsvarar den som används
vid vägbyggnationen.
En detaljerad utredning av utformningen av det interna väg- och elnätet samt utformning av uppställningsplatser kommer göras i samband
med detaljprojektering av projektet.
Vägbredden som erfordras för transport av vindkraftverk m.m. är ca 4–5
meter. Körbanan bör bestå av ett minst 30 cm tjockt förstärkningslager av
krossmaterial, därovan ca 100 mm bärlager och 50 mm slitlager. Bärlagret
konstrueras vanligtvis av krossat eller sorterat material med en kornstorlek upp till 30 mm medan grusslitlagret uppförs av krossgrus eller välgraderat naturgrus med en kornstorlek upp till 20 mm. Projektet kommer
också att omfatta nybyggnation av tillfälliga/permanenta uppställningsplatser inom projektområdet.
2.6. Vägar och uppställningsplatser
Nyttjande av befi ntliga vägar eftersträvas och projektområdet erbjuder
skogsbilvägar med god standard. På vissa sträckor måste dock det befi ntliga vägnätet breddas och förstärkas för att klara nödvändiga transporter.
För vägsträckor från befi ntligt vägnät till vindkraftverken måste nya
vägar anläggas. Dessa byggs i skärning eller bank beroende på terräng
och för att uppnå massbalans. För att uppnå avsedd terrassnivå kan bergsprängning bli nödvändigt. Det utsprängda berget krossas och återanvänds då för uppfyllnad under vägar och fundament för vindkraftverken.
Vid byggnation av ny väg avlägsnas vegetationstäcket och återanvänds på
slänter och i anslutningar mot orörd mark. På den avbanade jorden läggs
Arbetsmaterial
2010-10-21
•6•
Arbetsmaterial
2.7. Fundament
Det fi nns i princip två metoder för att förankra vindkraftverken till marken. Gravitationsfundament är det vanligast förekommande och bygger på
principen att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom
tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i
marken. Ett gravitationsfundament har en yta av ca 250 –400 m2 och en
volym på 400 –500 m3 betong. Anläggningen av ett sådant illustreras i figur
3-4 till höger.
Om lokaliseringen ligger på ett ställe där det är nära till fast urberg kan bergförankrade fundament användas. Detta innebär att vindkraftverken förankras i berget via dragstag och att vindkraftverket gjuts
fast på frilagt berg. Fördelen med denna typ av fundament är att den
kräver mindre yta och mindre mängd betong. Nackdelen är att det ställer
höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna.
Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning som kommer att göras i samband med detaljprojekteringen.
Fig
ig 2
2-4
-4:: Bi
Bild
ld p
på
å an
anlä
lägg
ggni
ning
ng a
av
v et
ettt gr
grav
avit
itat
atio
ions
nsfu
fund
ndam
amen
ent.
t.
2.9.1. Anläggning av vägar
2.8 Kemikaliehantering
Byggskedet inleds med att befi ntliga vägar förstärks och att nya tillfartsvägar samt uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken, med sådan
placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Varje uppställningsplats upptar en yta av ca 1200 m2 och är nödvändig för byggnationen.
Uppställningsplatserna bör inte tas bort om det inte fi nns starkt vägande
skäl då de kan komma till användning vid ev. större underhållsåtgärder
under driftperioden.
Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Beroende
på typ av verk kan en eventuell växellåda innehålla cirka 500 liter och
transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg dimensionerat för dessa volymer såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför verket står i ett slutet rum och är försedda
med en särskild uppsamlingsvolym. De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas.
2.9.2. Förläggning av elnät
2.9. Aktiviteter under byggskedet
I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också
elnätet att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller
vid sidan av vägar inom området. Kablar för anslutning till regionnätet
förläggs i största möjliga mån i anslutning till befi ntliga vägar.
Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet
kablar som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer.
I väg och i skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och
Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs.
I princip kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske
på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma.
Arbetsmaterial
•7•
Arbetsmaterial
krav på bergets förmåga att uppta lasterna.
2.9.4. Installation av torn och turbiner
Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras
tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman till den s.k. noden på
marken för att sedan lyftas upp och monteras fast på nacellen. De kan
även monteras direkt på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena
tillåter. Det skall dock inte blåsa mer än ca 10 meter per sekund för att
detta skall vara möjligt. Efter installationen tar det cirka en vecka för
driftssättningen, och verket kan sedan börja producera el.
2.9.5. Transporter
I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus
och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på
Fig
ig 2
2-5
-5:: Bi
Bild
ld p
på
å an
anlä
lägg
ggni
ning
ng a
av
v en ttil
illf
lfar
arts
tsvä
väg
g ti
till
ll eett
tt v
vin
indk
dkra
raft
ftve
verk
rk
i åkermark är täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln
kan fortsätta att brukas. För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand
både över och under kabeln. Kabelgraven återfylls med befi ntliga massor,
alternativt med vägmaterial.
2.9.3. Fundament
Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar. Troligast är att de flesta av verken kommer att förankras genom
gravitationsfundament. För gravitationsfundamenten sker utschaktning.
Djupet på detta avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken
där fundamentet skall anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för
att sedan fyllas igen med sand eller makadam. Sprängning kan i vissa
fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan skall löpa
igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i
närmare en månad, innan fundamentet täcks över.
Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag
som borras och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för
ett gravitationsfundament av betong. Nackdelen är att det ställer höga
Arbetsmaterial
Fig
ig 2
2-6
-6:: Pr
Prel
elim
imin
inär
är p
pla
lane
neri
ring
ng a
av
v vä
vägn
gnät
ät.. Mö
Mörk
rkbl
blå
å st
stre
reck
ckni
ning
ng m
mot
otsv
svar
arar
ar a
anv
nvän
änddning
ni
ng/f
/för
örst
stär
ärkn
knin
ing
g av b
befi
efi n
ntl
tlig
ig v
väg
äg.. Rö
Röd
d st
stre
reck
ckni
ning
ng m
mar
arke
kera
rarr an
anlä
lägg
ggni
ning
ng a
av
v ny
väg.
vä
g. L
Lju
jusb
sblå
lå sstr
trec
eckn
knin
ing
g ma
mark
rker
erar
ar a
alt
lter
erna
nati
tiv
v in
infa
fart
rtsv
sväg
äg..
•8•
Arbetsmaterial
typ av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och
gjutformar behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en
kran för montage av vindkraftverken till och från området samt att själva
vindkraftverken måste transporteras till sina respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen och transformator kommer i varsitt stycke
och varje vinge levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets delar
kräver breda lastbilar med släp.
Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och
buller. Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna
vattenbegjutas. Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i
möjligaste mån. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar.
2.10. Aktiviteter under driftskedet
Fig
ig 2
2-7
-7 R
Rep
epar
arat
atio
ion
n av eett
tt sska
kada
datt ro
roto
torb
rbla
lad
d
Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas
till en central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan
nämnas vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och aktuell effekt.
En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När
något är fel ges en signal, ett larm utlöses och om det fi nns behov stängs
verket av automatiskt.
Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25
m/s. Så sker också när ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut. Då måste besök på plats göras innan verket kan startas på
nytt. Exempelvis fi nns det givare i växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av automatiskt. Eventuell olja som
läcker ut samlas i ett oljetråg. Till verket hör också en transformator som
antingen är placerad i nacellen, i botten på tornet eller utanför tornet.
Transformatorn står i ett avskilt utrymme. Även i transformatorn fi nns en
givare som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den
olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen.
Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen,
varvid bland annat oljeprover analyseras, fastsättning av vingar och
Arbetsmaterial
olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuella större underhålls- eller reparationsarbeten
kan tunga transporter behöva ske. I bilden i figur 2-7 visas ett exempel
på underhållsarbete. I det fallet var det ett skadat rotorblad som reparerades från en byggställning som hissades upp längs tornet.
2.11. Aktiviteter under avvecklingsskedet
Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst
20 år. Efter denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort bör avgöras i anslutning till den aktuella tidpunkten, när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända.
Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att efterbehandling utförs och
detta regleras ofta i tillståndet. Vindkraftverken i byggda i delar och
monteras enkelt ned, vilket det även fi nns erfarenheter av. Återställandet
av marken är att jämföra med annat väg- eller markarbete.
•9•
Arbetsmaterial
3. Hushållning med mark, vatten och andra resurser
Bestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel, ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden”, ger förutsättningarna för hur ett markområde bör utnyttjas, hur avvägningen ska ske då
samhället har olika väsentliga intressen att tillvarata. Bestämmelserna
ska tillämpas då verksamheter prövas enligt Miljöbalken och vid planläggning enligt Plan- och bygglagen.
Första paragrafen lyder:
“Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en
från allmän synpunkt god hushållning.”
Detta är den grundläggande hushållningsbestämmelsen som gäller alla
mark- och vattenområden. Därefter följer ett antal bestämmelser som tar
sikte på specifi ka områden. Relevant för den här aktuella etableringen är
åttonde paragrafen vars första stycke lyder:
“Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för
industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.”
Bestämmelsen omfattar energiproduktion och därmed vindbruk. Exempel på andra, ibland motstående, intressen (naturmiljö, kulturmiljö och
friluftsliv) fi nns i sjätte paragrafens första stycke:
“Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse
från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden
eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av
grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”
Centralt för hushållningsaspekten vid en förändring som det här är fråga
Arbetsmaterial
om är att göra en rimlig avvägning mellan de olika intressena (Naturvårdsverket, 2005).
För att rätt bedöma landskapets främsta värden för olika intressen är
det väsentligt att först kartlägga områdets användare, för att därefter gå
vidare till att inventera vilka värden ett område har för dessa användare
(som var och en har sina preferenser). Först därefter kan en avvägning
göras mellan olika intressen. På och kring projektområdet har vi i huvudsak följande användare: Boende, Skogsbruksrelaterade företag, Jägare och
Förbipasserande resenärer.
De boende i trakten kommer att uppleva en förändring av landskapsbilden. Då skogen begränsar sikten på flera håll i närområdet blir
förändringen kanske som mest påtaglig på lite längre avstånd. En person
som lämnat stadsmiljön för livet på landet ser kanske ogärna att landskapsbilden förändras av nya inslag som ekonomibyggnader, kraftverk eller
vägbyggen. Hur boende uppfattar den här aktuella vindbruksanläggningen hänger i viss utsträckning samman med vilken inställning till vindbruk man har.
För skogsbruksföretaget är det främst markanvändningen och därmed
markintrånget som är av betydelse ur värdeaspekten. Ett vindkraftverk
tar liten markareal i anspråk. Inga träd sågas ner utöver vad som behövs
för att anlägga nya vägar, vändplatser och fundament för de enskilda
vindkraftverken. För ett modernt och rationellt drivet skogsbruksföretag kan en vindkraftanläggning i dag vara en logiskt integrerad del av
verksamheten. I den pågående utvecklingen mot större enheter som drivs
allt mer rationellt är utnyttjande av vindresurser ett viktigt inslag. Med
referens till ovan nämnda åttonde paragraf är frågan vad som gör den här
platsen värdefull för vindbruk. Projektområdet erbjuder:
Ett utpräglat produktionslandskap
Mycket god vindenergipotential
Goda avstånd till närboende
Inga formellt utpekade konkurrerande intressen.
Platsen bör alltså tillmätas sådan betydelse som åsyftas i 3 kap. 8 §
Miljöbalken.
• 10 •
Arbetsmaterial
4. Miljömål
De nationella miljökvalitetsmålen
I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål.
Målen beskriver de egenskaper som vår natur– och kulturmiljö måste ha
för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2005
kompletterades de 15 målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu fi nns
16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans, levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraft kan beröra miljömål både positivt och negativt. Vindkraft
ersätter elproduktion med fossilt bränsle vilket innebär ett direkt bidrag
till uppfyllande av miljömålen 1, 2, 3, 7 och 15. Vindkraft medför också
minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och bidrar därför
indirekt till att uppfylla målen 8, 10, 11, 12, 13 och 16.
Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tagits
när det gäller fysiska effekter eller upplevelseeffekter vid lokalisering
och utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. I det här fallet är det
främst 12, 15 och 16 som bör ägnas uppmärksamhet. Levande skogar kan
Arbetsmaterial
påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till biotoper eller kulturbärande element. Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen, och en levande landsbygd med stark ekonomi är en
förutsättning för bevarande och stärkande av både kulturvärden och
miljövärden, vilket innebär en positiv inverkan på detta miljömål. Negativa konsekvenser för mål 15 och 16 undviks genom en lämplig lokalisering och utformning.
Fyra miljömål berörs inte alls av vindkraft: 4, 5, 6 och 9.
Regionala miljökvalitetsmål
Under 2010 uppdaterades Skånes miljöhandlingsprogram som visar hur
Skåne län kan bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
(Länsstyrelsen i Skåne län, 2010). Nedan förtecknas hur den här aktuella
anläggningen kommer att bidra till delmål för de mest relevanta miljömålen.
Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan)
Under denna rubrik ges som delmål att produktionen av förnybar el i Skåne
ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002. Den tänkta vindbruksparken i Tolseröd-Borrestad bidrar direkt till uppfyllandet av detta mål.
> Miljömål 2 (Frisk luft)
Under denna rubrik ges ett antal delmål kopplade till utsläpp och koncentrationer av luftföroreningar i Skåne. Bland annat anges det att
halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3
som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år
2012. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.
Vindkraften ersätter delvis importerad el från fossileldade anläggningar
i länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, vilka till stor
del ligger i förhärskande vindriktningar med Östersjön och Skåne som
nedfallsområde. Under höst och vinter är Sverige i allmänhet nettoimportör av el vilket sammanfaller med den del av året när vindkraftverk
producerar mest. Detta stärker bilden av att vindkraftproduktion ersätter
• 11 •
Arbetsmaterial
importerad fossilbaserad el från Danmark, Tyskland och Polen m.fl. (Energimyndigheten, 2002).
Det är svårt att bedöma hur mycket vindkraftverkens ersättning av
utsläpp i utlandet bidrar till de här målen – men att de bidrar är klart
(SOU99–75b). Det är heller inte lätt att på ett fullt godtagbart sätt kvantifiera i vilken utsträckning en vindkraftanläggning ger miljövinster
på lokal och regional nivå. Lokalt är det främst den negativa aspekten,
miljöpåverkan som kan vara påtaglig. Den miljömässiga vinsten, undvikande av utsläpp, uppstår nämligen där utsläppet skulle ha uppstått om
inte vindkraftverken vid Tolseröd-Borrestad uppförts. Utsläpp i luften
har en omsättningstid på ett par dagar, ibland upp till en vecka innan de
återvänder till marken från atmosfären (Energimyndigheten 2002).
> Miljömål 3 (Bara naturlig försurning)
Följande delmås ges under denna rubrik:
År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Skåne vara drabbade av försurning som orsakats av
människan.
Utsläppen av svaveldioxid till luft i Skåne ska ha minskat till 4 700 ton år
2010.
Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska ha minskat till 22 200 ton år
2010.
Den ökande försurningen av mark och vatten är en följd av utsläpp från trafi k, energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp från energianläggningar minskas genom att man övergår till förnybar elproduktion. Samtliga
Skånes tre delmål gynnas här. För Skånes del ska utsläppen av svaveldioxid
minskas till 4700 ton, och utsläppen av kväveoxider till 22 200 ton om året.
Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2.
> Miljömål 7 (Ingen övergödning)
Följande delmål ges under denna rubrik:
Arbetsmaterial
Fram till år 2012 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar
från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha
minskat med minst 20% från 1995 års nivå.
Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2012 ha minskat med
minst 25 procent.
Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska till år 2010 ha minskat så att
de uppgår till högst 22 200 ton.
Algblomningar, bottendöd, igenväxning av sjöar, växtarter som försvinner
på ängar och i skogar samt hälsoskadliga halter av nitrat i grundvattnet är
negativa effekter av övergödningen i Skåne. Här är det särskilt utsläpp av
fosfor– och kväveföreningar som är upphovet. Se i övrigt resonemanget för
Miljömål 2.
> Miljömål 15 (God bebyggd miljö)
Under denna rubrik fi nns det två delmål som är direkt kopplade till energiproduktion och -försörjning. Dessa direkt direkt av en ökad produktion av
vindkraft i Skåne, exempelvis genom vindbruksparken Tolseröd-Borrestad.
Delmålen är:
I Skåne är planeringsmålet för vindkraft 2 TWh/år, främst baserat på en
utbyggnad till havs.
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på
program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och
kulturmiljö som fritidsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa
miljöer fortsatt ska begränsas.
Som delmål för God bebyggd miljö ges även delmålet att senast år 2010
ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden
ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som
• 12 •
Arbetsmaterial
fritidsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt
ska begränsas.
Möjligtvis kan detta delmål gynnas av att vindkraftverk ofta ger näring åt
befi ntligt skogs- eller jordbruk. Vindkraftverk kan å andra sidan få negativ inverkan på det här målet om de inte lokaliseras genomtänkt och enligt
principerna för fastställda planer. I det här aktuella projektet har utgångspunkten varit att hänsyn ska tas till gällande planer.
Kommunala miljömål
Kristianstads kommun har sedan en tid tillbaka arbetat med att ta fram
lokala miljömål. Ett detaljerat förslag har utformats som tar sin utgångspunkt i de nationella miljömålen, vilka har översatts till kommunala
förhållanden och försetts med lokala strategier. Här kan särskilt nämnas
miljömål 1, Begränsad klimatpåverkan. Kristianstads kommun ska på
sikt bli en fossilbränslefri kommun och det totala utsläppet av koldioxid
ska halveras till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. Detta ska bl.a. ske
genom övergång till förnybar energi (Kristianstads kommun, 2007). I
övrigt kan samma resonemang som förts i föregående stycken appliceras
även på kommunal nivå.
Arbetsmaterial
• 13 •
Arbetsmaterial
5. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet
I detta kapitel diskuteras de nuvarande förutsättningarna och egenskaperna för det aktuella projektområdet, så att konsekvenserna av en vindkraftsetablering kan bedömas i nästföljande kapitel. Detta kapitel och
kapitel 6 beskriver därför områdets förhållanden före respektive efter det
att vindkraftsområdet har etablerats. På grund av kapitlenas inbördes
relation följer de i mångt och mycket samma disposition. Redovisningen av
detta kapitel presenteras under nedanstående underrubriker.
•
Vindförhållanden
•
Naturmiljö
•
Kulturmiljö
•
Friluftsliv
•
Landskapsförutsättningar
•
Ljudlandskapet
•
Närliggande projekt
•
Andra verksamheter
•
Kommunala planförhållanden
5.1. Vindförhållanden
I figur 3-2 på sid 7 gavs en översiktlig bild av områdets vindförhållanden
enligt Uppsalas riksomfattande vindkartering. I samband med det
tidigare Maltesholmsprojektet gjordes en mer detaljerad modellering
av Linderödsåsen, vilken bekräftade de goda vindförhållandena på
platsen (Weathertech 2008). I figur 5.1 illustreras det med mördblåa
vindkraftverkssymboler var Tolseröd-Borrestad vindbrukspark är beläget
i denna modellering. På kartan ses att vindarna uppgår till ungefär 8
m/s, vilket gäller för höjden 103 meter över nollplansförskjutningen.
Nollplansförskjutningen är vindens “upplevda markhöjd” och motsvarar i
skogsmiljö ungefär 2/3 av trädhöjden i.
Fig
ig 5
5-1
-1:: To
Tols
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl vi
vind
ndka
kart
rter
erin
ing
g av L
Lin
inde
derö
röds
dsås
åsen
en..
5.2. Naturmiljö
Stora variationer i berggrund, jord, vattentillgång och kulturpåverkan,
kombinerat med läget på gränsen mellan kontinentens lövskogsregion
och den norra barrskogsregionen gör att Kristianstads kommun har ett
rikt utbud av naturtyper. Kommunen omfattar både den flacka eller
svagt böljande jordbruksbygd som tillhör Nordiska ministerrådets
naturgeografiska indelning ”Sydvästra Skåne” och det skogsbevuxna
Sökande har utöver nämnda modelleringar och beräkningar även
utfört egna vindmätningar med mätmast på plats sedan 2009. Dessa
vindmätningar visar på mycket goda vindförhållanden som sällan kan
uppnås på andra håll i landet.
Arbetsmaterial
• 14 •
Arbetsmaterial
”Nordöstskånes barrskogslandskap”.
±
5.2.1. Intresseområden
Närmaste riksintresseområde för naturmiljö är ”Linderödsåsens nordsluttning” (N61) ligger som närmast ca 1 km från anläggningens nordvästra del.
Inom denna avlånga remsa, som sträcker sig från havet upp till Rickarum,
fi nns mycket lövskog och flera vattendrag som hyser ett rikt och varierat utbud av naturvärden. Området är glest bebyggt och rymmer därför mycket
klövvilt. Riksintresseområdet, benämnt ”Fjällmossen” (N58), är beläget ca
5,5 km sydväst om anläggningen. Fjällmossen är en kalmosse av suboceanisk typ, en delvis öppen ljunghed med inslag av björk, en och tall. Området har ett rikt fågelliv. Samtliga riksintresseområden som fi nns i området
presenteras på kartan i figur 5-2.
I närheten av projektområdet ligger tre Natura 2000-områden, Mjöåns
dalgång, Söndreklack och Forsakar-Borråkra (samtliga enligt habitatdirektivet). Områdena ligger inom riksintresset ”Linderödsåsens nordsluttning”. Mjöåns dalgång ligger norr om projetområdet på ett avstånd av ca
1,5 km och de andra två ligger vid Degeberga, på ca 2,5 -3 km avstånd från
närmaste verk. Utredningsområdet ligger i Helge ås avrinningsområde.
Vattendragen inom utredningsområdet ingår därmed i biosfärområdet
Kristianstad Vattenrike. Till skillnad från de större vattendragen utanför projektområdet omfattas de mindre vattendragen inom projektområdet inte av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Samtliga registrerade
naturvärden i området presenteras i figur 5-2 samt 5-3.






Teckenförklaring

Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Natura 2000
Riksintresse naturvård
Riksintresse kulturmiljö
km
Riksintresse friluftsliv
0 1 2 3
Riksintresse vindbruk
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig
ig 5
5-2
-2:: To
Tols
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl nä
närl
rlig
igga
gand
ndee ri
riks
ksin
intr
tres
esse
sen
n
Naturvärdena inom och i närheten av Tolseröd-Borrestad vindbrukspark
har inventerats av Enetjärn natur 2009 och 2012. Dessa inventeringar
har kompletterats med en separat fågelinventering och en särskilt
örninventering under 2012. Fladdermusberståndet har även inventerats av
Naturvårdskonsult Gerell under 2007 och 2012.
I nära anslutning till inventeringsområdet fi nns flera nyckelbiotoper
och områden som Skogsstyrelsen pekat ut som naturvärdesområden.
De två närmaste nyckelbiotoperna ligger strax norr/nordöst om
inventeringsområdet. Den ena nyckelbiotopen är en naturlig skogsbäck
med slingrande lopp. Marken är storblockig och källpåverkad. På den
fuktiga marken växer klibbal och örter. Här fi nns gott om död ved som
lågor och högstubbar med bohål och hackmärken efter hackspettar.
Här fi nns även grova ekar. Den andra nyckelbiotopen utgörs av en
naturskogsartad ädelskog med bok och ek på storblockig mark. Här
fi nns gott om gamla och grova träd, lågor och högstubbar med bohål
och hackmärken efter hackspettar. Naturvärdesområdet söder om
inventeringsområdet är en lövsumpskog. Naturvärdesområdet öster om
inventeringsområdet utgörs av en källa.
Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa
skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens
missgynnade och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop har i
sig ingen juridisk innebörd, det fi nns alltså inget automatiskt skydd för
nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna
som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
5.2.1. Flora och fauna inom projektområdet
• 15 •
att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd.
Naturvärdesområden är skogsbestånd som uppmärksammats under
nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika höga naturvärden
som nyckelbiotoperna. Områdena har inget lagligt skydd.
Linderödsåsens nordsluttning med vattendrag är utpekat som
riksintresse för naturvård. De värden som ligger till grund för
utnämnandet är stora, sammanhängande bokskogar med god föryngring
och hög bonitet. Här fi nns även ädellövsumpskog med ask och i skogen en
rik förekomst av mollusker. Särskilt intressanta partier utgör de många
bäckravinerna i sluttningen bland annat Mjöån, Forsakarsbäcken och
Segesholmsån. De många vattendragen i raviner hyser en skyddsvärd
bottenfauna och ett artrikt fågelliv med bland annat kungsfiskare,
forsärla och strömstare (Enetjärn 2012).
Inventeringsområdet kännetecknas av produktionsskog. Ett intensivt
skogsbruk har ersatt tidigare kulturlandskap och naturliga lövskogar.
±








Teckenförklaring

Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Strandskydd
Nyckelbiotop
Naturvärde
Sumpskog
Natura 2000
0
1 km
Riksintresse naturvård
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig
ig 5
5-3
-3:: To
Tols
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl re
regi
gist
stre
rera
rade
de n
nat
atur
urvä
värd
rden
en
Arbetsmaterial
Uppe på platån är skogsbruket närmast att likna vid plantagedrift. Gran
odlas på en stor del av marken. I mindre utsträckning odlas även sitkagran och lärk. I fuktstråk odlas klibbal. Hyggen och ungskog utgör en stor
del av arealen. I södra delen av inventeringsområdet bedrivs också skogsbruk. Den småkuperade terrängen har dock medfört mindre skogsbestånd
och mer variation. I denna del av inventeringsområdet odlas bland annat
gran och bok.
Den brukade skogen är artfattig. Enstaka tall, en, sälg, björk, ek, ask,
hassel, benved, rönn och hägg fi nns inom inventeringsområdet. Även
björnbär och druvfläder fi nns i enstaka exemplar. Fältskikt saknas ofta
helt. I en del bestånd växer blåbär, kruståtel, harsyra och vårfryle. På
lite frodigare mark växer majbräken. I fuktstråk växer revsmörblomma,
gullpudra, strandklo, åkermynta, veketåg och tuvtåtel. På hyggena växer
hallon och kruståtel.
5.2.2. Fåglar
Eftersom sjöar saknas och förekomsten av våtmarker är begränsad är
våtmarksfåglar sällsynta och i huvudsak knutna till området vid Borrestad öster om Linderödsåsen där en liten öppen damm fi nns. De fåglar som
fi nns i regionen är framför allt kopplade till skogen (barr och löv) och de
öppnare jordbruksmarkerna samt gränszonerna mellan dessa.
Ett drygt tiotal arter rovfåglar häckar i denna del av Skånes län. Artportalen och ArtDatabankens fyndregister visar att kungsörn, havsörn,
ormvråk, fiskgjuse, röd glada, lärkfalk, tornfalk, sparvhök, duvhök, brun
kärrhök och ängshök säkert eller troligen förekommer regelbundet i regionen. Däremot fi nns endast ett fåtal fynd under häckningstid eller bara
fynd under sträcktid av pilgrimsfalk, stenfalk, blå kärrhök och fjällvråk,
varför dessa arter inte bedöms inte häcka i regionen.
Det fi nns inga kända häckningar av pilgrimsfalk inom 10 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012).
Av ugglorna bedöms två arter häcka regelbundet i regionen: kattuggla
och hornuggla. Under inventeringarna hittades även en häckning av sparvuggla. Det fi nns inga rapporter om häckande berguv inom 10 km från
inventeringsområdet. Berguv har dock hörts tillfälligt på närmare håll.
Regionen väster och norr om inventeringsområdet har en fast popula-
• 16 •
Arbetsmaterial
tion av orre och möjligen fi nnsm även en mycket liten men fast population av tjäder. Arterna saknas i inventeringsområdet. Tjäder och orre är
särskilt utpekade i Artskyddsförordningen men de är inte rödlistade i
Sverige.
Det fi nns inga större fågelrika sjöar i regionen, närmaste större våtmarksområde är Egeside som ligger knappt 10 km från inventeringsområdet. Närmre inventeringsområdet fi nns inga lokaler som hyser
Naturskyddsföreningen i Kristianstad har i ett yttrande 2007 uppgett
att de förekommer kungsörn i området. Inget revir förekommer i eller i
närmsta närheten av projektområdet men man anger att kungsörn under en längre tid häckat nedanför åsen. I vilken utstäckning örnparet
söker efter föda inom området är inte känt men de jagar uppenbarligen i
skogsområdena på åsen. Förekomsten av kungsörn bekräftas av naturinventeringar som gjordes hösten 2008 och särskilda örninventeringar under
våren 2012. Kungsörnens häckningsplats är belägen mer än 3 km från
utredningsområdet, vilket överskrider rekommendationerna från Sveriges
Ornitologiska Förening (Enetjärn Natur 2012).
Under det inledande samrådet har Skånes Ornitologiska Förening
yttrat sig över nuvarande uppställning med hänsyn till den täta populationen av nattskärra. Aktuellt område utgörs till stor del av kalhygge och
ung granskog vilket är attraktiva miljöer för nattskärran, som är rödlistad som sårbar samt utpekad av EU’s fågeldirektiv. Fågelinventeringen
som genomfördes under 2012 fokuserar särskilt på detta bestånd.
I övrigt utgörs merparten av arterna inom utredningsområdet av
allmänna och utbredda arter i brukad skogsmark. Vanliga arter i barrdominerad terräng är t.ex. taltrast, järnsparv, rödhake och koltrast. I
mera lövrika miljöer och fuktstråk med bok, ek och klibbal kan man hitta
t.ex. skogsduva, gärdsmyg, grönsångare, entita och stjärtmes. Nötkråka
tillhör också häckfåglarna i området, även om säkra häckningar är mycket svåra att fi nna. Av hackspettarna kan nämnas gröngöling, spillkråka
och mindre hackspett. Vanligare rovfåglar som ormvråk och sparvhök
häckar med några par i områdets skogsmiljöer, (Enetjärn Natur 2009).
jort och vildsvin. Vildsvinen matas på flera platser inom inventeringsområdet. Linderödsåsen hyser starka stammar av rådjur, dovhjort och
kronhjort. Här fi nns även allmännare arter som räv, grävling, fälthare
och ekorre. Området har inventerats på fladdermöss av Gerell (2007 och
2012). Minst 6 olika fladdermusarter har påträffats i området. En av dessa,
barbastellen, är en Natura 2000-art som även är upptagen i den svenska
rödlistan som starkt hotad (EN) (Enetjärn Natur 2012). Området för de
planerade vindkraftverken är placerade i barrskog, där tillgången på
insekter är låg, samt att det saknas lämpliga betingelser för yngelkolonier
inom området (hålträd) (Gerell 2012).
5.3. Kulturmiljö och arkeologiska värden
Övergångsbygden mellan Kristianstadslätten och Linderödsåsen har en karaktär av slottslandskap som kännetecknas av sammanhängande odlingsa-
5.2.3. Övrig fauna
Fig
ig 5
5-4
-4:: To
Tols
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad o
och
ch kulturmiljöområdet ”Maltesholm-Ö
Ö
Sönnarslöv-Gräsma-Borrestad” som bl.a. är rikt på fornlämningar.
Vad gäller övrig fauna fi nns det inom inventeringsområdet gott om dovh-
Arbetsmaterial
• 17 •
Arbetsmaterial
realer, ädellövskog och alléer. Medan gran dominerar uppe på åsen så är åssluttningarna i stor utsträckning klädda med bokskog.
I norra delen av inventeringsområdet och i sluttningen ner mot slätten
fi nns en stor mängd fornåkrar, stenrösen och stensträngar. Det är rester
från ett tidigare småskaligt jordbruk. I norra delen av inventeringsområdet fi nns även resterna av en gammal gård, Backstorp. Husgrunder, troligen från två rejäla ekonomibyggnader, och resterna av en fruktträdgård
fi nns fortfarande kvar. Kulturväxter som hästkastanj, päron, svarta vinbär och måbär växer fortfarande vid före detta boställen. I övrigt har ett
intensivt skogsbruk har idag ersatt ett tidigare kulturlandskap (Enetjärn
Natur 2012).
Historiskt sett har området utgjorts av byn Borrestads utmarker. I
äldre tider utnyttjade som betesmarker och först under 1900-talet mer intensivt som skogsbruksmarker. Enligt Åke Campbells studier (se bifogad
kulturlandskapsanalys förmer information) var trakten att betrakta som
ris- eller mellanbygd i början av 1700-talet, ett område som beskrevs som
”mellan skogen och plogen” – det vill säga varken utpräglad skogsbygd
eller slättbygd. Djurhållning och betesmarken var i mellanbygden ofta av
stor vikt och genererade ett landskap där träden, om det fanns några, stod
betydligt luftigare än i dag.
Nuförtiden är granplanteringarna kanske det dominerande draget och
kontrasten mellanodlingsmarkens öppenhet och skogens slutenhet större
än någonsin tidigare.
Tolseröd-Borrestad vindbrukspark omfattar ungefär ett 1x1,5 kilometer stort område och är beläget uppe på Linderödsåsens magra moräner
sydväst om Borrestads slott. Området domineras av granplanteringar i
olika stadier, från nyplanterad på före detta hygge till fullvuxna träd, och
genomkorsas av en mängd grusvägar.
Området för vindbruksparken berörs inte av något riksintresse för
kulturmiljövården men angränsar till ett större område, Maltesholm-Ö
Sönnarslöv-Gräsma-Borrestad, utpekat som värdefullt i kulturmiljöprogrammet för Skåne län. Delar av det regionala intresseområdet fi nns även
med i Kristianstad kommuns kulturmiljöprogram (Wallin kulturlandskap
och arkeologi, 2012).
Arbetsmaterial
5.3.1. Intresseområden
Närmaste riksintresseområde för kulturmiljö är ”Maltesholm”, som förutom Maltesholms slott omfattar parkanläggning, alléer, åkerfält, betesmarker, stengärdesgårdar, äldre bostadshus och ekonomibyggnader samt
den karaktäristiska uppfarten, Höge väg, som utgör ett dominerande inslag
i landskapsbilden. Från områdets gräns är det nästan 5 km till närmaste
verk i anläggningen.
Projektområdets nordöstra del berör ett område somfattas av Länsstyrelsens kulturmiljöprogram, benämnt ”Maltesholm-Ö SönnarslövGräsma-Borrestad”. Området omfattar, förutom Maltesholm, Borrestads
gods med omgivningar, Östra Sönnarslöv med sin sockenkyrka och äldre
arbetarbebyggelse samt Gräsma där det fi nns äldre bebyggelse och betesmarker.
Fornminnesbeståndet inom projektområdet är relativt litet, men det
förekommer fornminnen i form av fossila åkrar, stensättning, stenröse
samt övrig kulturhistorisk lämning. Dessa har inventerats av Wallin kulturlandskap och arkeologi under 2012. Utpekade kulturvärden presenteras i figur 5-4, samt i kartan över riksintresseområden i figur 5-2.
5.4. Friluftsliv
Kristianstad kommun har goda förutsättningar för ett omväxlande och aktivt friluftsliv och i kommunen fi nns i stort sett alla naturtyper. Utredningsområdet utgörs av intensivt brukad skog. Alla vägar in till området är bommade och låsta. Friluftslivet torde därför vara begränsat för allmänheten.
Markägarna bedriver jaktverksamhet i området. Ett antal jakttorn, pass
och utfodringsplatser har iordningställts inom utredningsområdet. Det
är framför allt vildsvin och hjort som jagas. Skåneleden, ett nätverk av
vandringsleder i hela Skåne, går förbi några kilometer SV om utredningsområdet (Enetjärn Natur 2012).
5.4.1. Intresseområden
Ett riksintresseområde för friluftsliv, ”Kuststräckan Åhus–Simrishamn med
Stenshuvud–Verkeån”, ligger knappt 0,5 km söder om närmaste verk. Det
har inte identifierats några formella intressen för friluftslivet närmare den
• 18 •
Arbetsmaterial
planerade anläggningen. Delar av skogsområdet lämpar sig dock att ströva
och vandra i och Maltesholms parkanläggning, sedd som en av Skånes vackraste, är öppen för allmänheten.
I Kristianstads vindbruksplan och förslag till översiktsplan fi nns ett
större utpekat bullerfritt område. Detta är något schematiskt utritat, men
ligger ca 800 m söder om de sydligaste verket.
5.5. Landskapsförutsättningar
Landskapets riktningsegenskaper är en faktor som brukar tillmätas betydelse vid utplacering av vindkraftverk – man bör försöka undvika placeringar
som innebär att en upplevd riktning bryts, eller korsas av en vindbrukspark.
Överblickbarheten kan ge en indikation på hur långa siktlinjer man i allmänhet har, och därmed hur stor risk det är att man ser flera vindkraftverk från
en utsiktsplats. Visuell tålighet är ett begrepp som brukar användas för att
beskriva ett landskaps känslighet för stora strukturer som vindkraftverk.
Låg visuell tålighet innebär att det fi nns stor risk för att ett områdes karaktär kan gå förlorad redan med en mindre förändring. Hög visuell tålighet
innebär att en förändring inte påtagligt inverkar på landskapets visuella
karaktär. Storskaliga landskap brukar i allmänhet anses ha hög tålighet
mot införande av stora strukturer som vindkraftverk.
5.5.1. Etableringsplatsens landskapsförutsättningar
Projektområdet är lokaliserat på Linderödsåsen mellan Huaröd och Degeberga. Vindkraftverken placeras på ca 150–160 meters höjd över havet. I
Kristianstads kommuns vindbruksplan benämns landskapskaraktären inom
det berörda området (B2) på följande sätt:
“Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilken i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt
tålig. Inom området fi nns enstaka kulturhistoriska lämningar av senare datum,
exempelvis äldre bytomter och fossila åkrar. Nordöst om området, längs hela
Linderödsåsens nordsluttning, fi nns stora natur- och kulturvärden. I en mindre
del längs områdets nordöstra sida fi nns en mycket tät förekomst av fågelarten
nattskärra.”
Arbetsmaterial
Länsstyrelsens landskapsprogram beskriver Linderödsåsens visuella kvalitet på följande sätt:
”Den nordöstra sidan av åsen utgör en tydlig och framträdande kant mot Kristianstadslätten och utgör samtidigt en skogsklädd bakgrund för överblickar över
denna. Inom området fi nns en variation av öppna fält, som ger rumslig omväxling.
Omfattande vyer begränsas av skogstäcket.”
Texterna ger, även om det aktuella projektområdet består av ett större sammanhängande skogsbruksområde, en ganska väl sammanfattad beskrivning
av förhållandena kring platsen. I projektområdets närhet fi nns få öppna
ytor och det är främst på längre avstånd, främst åt ost och nordost, som fria
siktlinjer fi nns och där åsen blir överblickbar. (Det är alltså i det här fallet snarare Kristianstadslätten som utgör en bakgrund för överblickar över
åsen.) Det aktuella projektområdet är storskaligt, medan omgivningarna
nedanför åsen kännetecknas av ett brokigare småskaligt jordbrukslandskap med skogsinslag.
Enstaka bebyggelse ligger spridd utanför projektområdet. Huaröd, som
ligger i en svacka väster om - och Degeberga öster om - etableringsplatsen,
är de närmaste platserna med tät bebyggelse. Bostäder och gårdar ligger i
stor utsträckning i skydd av de täta skogsridåerna. Maltesholms slott ligger skyddat av den omgivande skogen.
Själva Linderödsåsen uppvisar de största riktningsegenskaperna i
trakten. I övrigt gör skogen det svårt att skönja några riktningsegenskaper i mindre skala.
Skogen, och höjdskillnaderna, gör även att de eventuella landmärken
som fi nns i närområdet svårligen låter sig överblickas – dessa skymtas
endast sporadiskt genom öppningar i vegetationen. Det rör sig då främst
om kyrkor och master. I övrigt fi nns inga landmärken eller framträdande
objekt inom projektområdet eller dess omedelbara närhet som för en betraktare skulle kunna upplevas vara i konfl ikt med vindkraftverken.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att projektplatsen är lokaliserad på relativt hög höjd, i ett skogsbruksområde av omfattande storlek.
Området erbjuder få skalreferenser, och låter sig främst överblickas på
längre avstånd från öppna fält. Det aktuella området har, trots de kringliggande miljöernas småskalighet och komplexitet, en förhållandevis hög
• 19 •
Arbetsmaterial
visuell tålighet mot vindkraftverk vilket även nämns i landskapsbildsanalysen i Vindbruksplan för Kristianstads kommun (s. 19 och 46). Landskapet beskrivs mer ingående i bifogad landskapsanalys, se bilaga 12.
vägarna stundtals uppfattas. På grund av det vindutsatta läget förstärks
ljudet på öppna ytor från vindens tag i vegetation, byggnader och människor och kan redan vid ganska låga vindhastigheter vara mycket påtagligt.
5.6. Ljudlandskapet
5.7. Närliggande projekt
Ett landskap innebär till stor del en visuell upplevelse för människan, men
även en ljudupplevelse – en auditiv upplevelse. Därmed kan man tala om en
auditiv landskapskaraktär.
Kunskap om platsens auditiva landskap (ljudlandskap) är avgörande för
att nå fram till en slutsats om konsekvenserna av en planerad verksamhets ljudemission, ljudavgivning.
Människor rör sig i olika auditiva landskap med kanske det vindstilla
högfjället i den ena extremen och en högtrafi kerad storstadsgata vid
rusningstid som den andra extremen – för att inte tala om industrimiljöer,
biograflokaler och flygplatser.
40 dB(A) motsvarar det rekommenderade riktvärdet för ljud från vindkraftverk, som inte får överstigas varaktigt vid bostäder. Ett nytt kylskåp
brukar ibland användas som exempel på en 40 dB-ljudkälla.
När det gäller miljöer för bostäder och rekreation kan man ha särskilda
krav på låga störningsnivåer. Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån
brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i dB(A) – vilket emellertid endast
är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra
faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till det auditiva landskapet
i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn fi nns det bland annat ett par svenska
SIFO-undersökningar (exempelvis SIFO, 2011) samt den senaste SOMrapporten (Hedberg, 2011) som visar på en i hög grad generellt positiv
inställning till el-produktion med vindkraft.
Det aktuella projektområdet är av relativt tyst karaktär. En bit in i
skogen är skogens brus (ett aerodynamiskt skapat ljud från vindens tag
i vegetationen) det enda kontinuerliga ljud som hörs, blandat med mer
tillfälliga inslag av skogsbruksmaskiner och, beroende på årstiden, och
fågelläten. Under hösten tillkommer ljud från aktiviteter relaterade till
jakt. Vid projektområdets ytterkanter kan trafi kljudet från de omgivande
Att flera vindkraftprojektörer ”samlas” kring de områden som är lämpliga
för vindbruk är naturligt och fenomenet är mer regel än undantag. Dessa
platser har valts för att vindläget är bra och att det fi nns få motstående
intressen på platserna. Nordväst om den planerade verksamheten ligger
ett område som är av riksintresse för vindbruk. Där har tillstånd givits
för en anläggning med 18 vindkraftverk, samtidigt som ansökan om en
anläggning med 3 vindkraftverk avslagits väster om Huaröd. Miljönämndens beslut att avslå de 3 vindkraftverken har förvisso överklagats till
länsstyrelsen, men denna överklagan avslogs av Länsstyrelsen i Skåne
län under juli 2012 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2012). I det fortsatta utgår
denna MKB från att projektet inte blir av eftersom det verkar råda många
osäkerheter i tillståndsprocessen. De två projekten Tolseröd-Borrestad
och Maltesholm ligger relativt nära varandra och deras placering redovisas tillsammans med det tredje projektet i kartan i figur 5-5 till höger.
Mellan de planerade anläggningarna kan det fi nnas platser, framförallt höjder, där flera vindbruksparker kan komma att synas, förutsatt
att betraktaren vänder sig om och beskådar dem en åt gången. De platser
i landskapet som detta kommer att upplevas på är troligtvis få eftersom
landskapet mellan anläggningarna är varierande, småskaligt och kuperat
– ofta fi nns det en skogsridå, backe eller kulle som bryter siktlinjen. Den
mest påtagliga förändringen i landskapsbilden sker på längre avstånd.
Vanligtvis rekommenderas ett visst avstånd mellan vindbruksanläggningar, detta för att de ska upplevas som separata och inte stå i konfl ikt med
varandra. Detta avstånd är främst avsett för öppna landskap där anläggningar kan betraktas i sin helhet och på nära håll. I skogsmiljöer är förhållandena något annorlunda – en vindbruksanläggning, oavsett hur väl
utformad den är, framstår i högre grad som ”fragmenterad” beroende på
vilket håll den betraktas ifrån och hur mycket den döljs av träd.
Den visuella påverkan av Tolseröd-Borrestad vindbrukspark tillsammans med anläggningen vid Maltesholm diskuteras mer ingående
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
• 20 •
Linderödsåsen är att där råder en nästan stagnerande befolkningsutveckling då många flyttar till tätorter. Relativt många dagpendlar till arbete
på annan ort (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007).
±
5.9. Kommunala planförhållanden











Kristianstads kommuns gällande översiktsplan är från 1990, men kommunen
håller på att ta fram en ny. Vindbruk behandlas emellertid i kommunens
separata vindbruksplan som fungerar som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och antogs 2011 (Kristianstads kommun, 2011).
Vindbruksplanens tyngdpunkt ligger i en analys av landskapets förutsättningar – landskapskaraktärer som har bedömts utifrån ett ”tålighetsperspektiv” samtidigt som siktlinjer har studerats. Lämpligheten i områdena
har bedömts, förutom i förhållande till landskapets förutsättningar, utifrån
vindpotential, avstånd till bostäder, natur- och kulturmiljöintressen,
friluftsintressen och fågelliv m.m. Det aktuella vindbruksprojektet vid
Tolseröd-Borrestad är huvudsakligen lokaliserat inom det av kommunen
utpekade utredningsområdet B2 (se karta på följande sida). I vindbruksplanen
beskrivs B-områden generellt enligt följande:






Teckenförklaring



Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Maltesholm (18 vkv)
Höghult-Rotsberg (3 vkv) evt
Natura 2000
Riksintresse naturvård
Riksintresse kulturmiljö
km
Riksintresse friluftsliv
0 1 2 3
Riksintresse vindbruk
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig
ig 5
5-5
-5:: To
Tols
lser
eröd
öd-B
-Bor
orre
rest
stad
ad ((rö
röda
da ssym
ymbo
bole
ler)
r) i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl de n
när
ärli
ligg
ggan
ande
de p
pro
ro-jekt
je
kten
en M
Mal
alte
tesh
shol
olm
m (b
(blå
lå ssym
ymbo
bole
ler)
r) o
och
ch H
Hög
öghu
hult
lt R
Rot
otsb
sber
erg
g (g
(grö
röna
na ssym
ymbo
bole
ler)
r)
i bifogad landskapsanalys. I bilaga 7 ges även ett antal kompletterande
fotomontage i vidvinkelformat som visar hur parkerna kan komma att se
ut tillsammans.
5.8. Andra verksamheter
Inom området bedrivs idag skogsbruk. Jakt arrangeras ofta på markerna.
Projektområdets nordöstra del är en potentiell in- och utflygningsyta för
viss flygtrafi k till och från Kristianstad Airport.
Det omgivande landskapet rymmer skogsbruksanläggningar och mindre jordbruksanläggningar, småskaliga industrier och diverse andra verksamheter. Enligt Länsstyrelsens landsbygdsprogram så är mjölkproduktion och odling av spannmål och oljeväxter en minskande företeelse
på Linderödsåsen. Fårproduktion och skogsbruk ökar. Generellt för
Arbetsmaterial
“B-områden är områden som kan vara lämpade för åtminstone mindre vindkraftsetableringar. I
dessa områden kan landskapsbilden bitvis vara mindre visuellt tålig för påverkan och här kan
föreligga vissa, om än inte starka, konflikter med motstående intressen. Med hänsyn till bl a
boende finns sällan utrymme för större grupper av verk. I B-områden kan vind-kraftetableringar komma på fråga endast under förutsättning att konflikter med motstående intressen kan
undvikas och genom att särskild varsamhet visas mot landskapsbild och boende. Ansökan om
att få uppföra vindkraftverk inom dessa områden bör av kommunen bedömas välvilligt såvida
vindbruksplanens föreskrifter och detaljrekommendationer beaktas samt övriga restriktioner
tillgodoses.”
I vindbruksplanen ges även en kort beskrivning och sammanfattning av
förutsättningarna särskilt för område B2. Denna lyder enligt:
“Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilken i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt tålig. Inom området finns enstaka
kulturhistoriska lämningar av senare datum, exempelvis äldre bytomter och fossila åkrar. Nor-
• 21 •
Arbetsmaterial
döst om området, längs hela Linderödsåsens nordsluttning, finns stora natur- och kulturvärden.
I en mindre del längs områdets nordöstra sida finns en mycket tät förekomst av fågelarten
nattskärra.
Årsmedelvinden i området ligger mellan 7 och 7,4 m/s.
Vindkraftgrupper bör med fördel orienteras så att de understryker den huvudsakliga riktningen
hos åssluttningen (NV-SO).”
I vindbruksplanen fi nns inga rekommenderade avstånd till bostäder utan
sådant avstånd som gör att det i praxis angivna riktvärdet för ljudimmission, 40dB(A), kan hållas anges som tillräckligt. I övrigt hänvisas till gällande rekommendationer för skuggpåverkan och annan miljöpåverkan.
Fig
ig 5
5-3
-3:: Ka
Kart
rta
a öv
över
er o
omr
mråd
åden
en a
av
v kl
klas
asss AA-C
C i Kr
Kris
isti
tian
anst
stad
adss ko
komm
mmun
unss vi
vind
ndbr
bruk
ukssplan
pl
an a
ant
ntag
agen
en 2
200
009.
9. A
Akt
ktue
uell
lltt pr
proj
ojek
ektt är h
huv
uvud
udsa
sakl
klig
igen
en b
bel
eläg
äget
et iino
nom
m om
områ
råde
de B
B2.
2.
Arbetsmaterial
• 22 •
Arbetsmaterial
6. Effekter, konsekvenser och åtgärder
Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i några huvudkomponenter som monteras på plats. All miljöpåverkan från tillverkningen
av vindkraftverket sker således i och vid leverantörens anläggning. På
etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete: resning av torn med
mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran och fastmontering av de tre rotorbladen med mobilkran.
Innan torn, maskinhus och rotor levereras skall markarbeten vara
avslutade. Detta inbegriper skogsavverkning, förstärkning av vägar (grus),
nybyggnation av vägar och anläggning av vändplatser invid etablering-
splatsen.
Grusbäddar för transformatorhuset anläggs också i samband med
övrigt markarbete. I det fall fundamenten är av så kallad gravitationstyp
innebär det att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom
tornet överförs till marken genom ett tungt betongblock. Anläggningen
av fundamenten till vindkraftverken innebär en urschaktning av drygt ca
20x20 meter och ca 2–3 meter djup schaktgrop. Därefter monteras armering och gjutningsarbete tar vid. Detta tar någon vecka per fundament,
beroende av yttre omständigheter som väder.
Arbete relaterat till vindbruksanläggningens elanläggning (kabeldragning, uppförande av transformatorstation och kopplingsstationer etc.)
utförs samtidigt som de övriga förberedelseaktiviteterna. All kabel förläggs i mark i anslutning till befi ntlig och nyanlagd väg.
Vid leveransen kan tillfällig markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn, rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med
grusbeläggning som återställs efteråt, eller med stålplåtar som läggs ut på
marken.
Tidsåtgången för ett vindkraftverks montering varierar mellan ett par
dagar och upp till en vecka. Arbetet utförs delvis med hjälp av mobilkran.
Hur lång tid monteringsfasen beräknas omfatta beror på tillgången på
mobilkranar – rimligtvis borde arbetet klaras inom 6 veckor, förutsatt
goda förutsättningar utan stark vind. Arbetet utförs företrädesvis dagtid.
De olika aktiviteterna utförs inte nödvändigtvis i en följd, utan uppehåll kan förekomma på grund av väderförutsättningar eller väntan på
leveranser. Allt arbete kommer att planeras med ett snabbt genomförande
som mål. Allt byggarbete utförs av kompetent personal med godkända
metoder enligt gällande bestämmelser och med godkänt material. Anläggning av vägar och vändplatser medför dock buller och avgaser från
transporter alldeles oavsett.
Fundamentarbetet innebär ytterligare transporter (betong) och kortvarigt slammer i samband med armeringsarbetet. Monteringen av vindkraftverket sker med mobilkran och kan medföra avgaser och visst buller
från mobilkranen. Dessutom sker personbilstrafi k till etableringsplatsen,
vilket bl.a. medför buller och avgaser. Arbetet med elanläggningen innebär också transporter och avgaser från entreprenadmaskiner i samband
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
6.1. Inledning
I detta avsnitt beskrivs förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering. Underlagsmaterial återfi nns i
bilagorna till denna MKB. Redovisningen presenteras under följande
huvudrubriker:
•
Miljöpåverkan under anläggningsfasen
•
Naturmiljö
•
Kulturmiljö
•
Friluftsliv
•
Visuell påverkan
•
Ljudavgivning
•
Rörliga skuggor, reflexer och hinderbelysning
•
Kemikalier och avfall
•
Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet
•
Påverkan på andra verksamheter
•
Påverkan på fastighetsvärden
•
Kommentarer till kommunala planförhållanden
•
Kumulativa effekter
•
Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande
6.2. Miljöpåverkan under anläggningsfasen
• 23 •
med kabelförläggningen, liksom kortvarigt buller från materiel.
Visuella störningar kommer att handla om fordonstransporter som rör
sig i området, och av en eller flera mobilkranar av något högre höjd än
vindkraftverken.
Alla byggaktiviteter kommer företrädesvis att utföras vardagar dagtid,
men även arbete kvällstid kan förekomma. Det är huvudsakligen genom
den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att
förnimma de pågående byggaktiviteterna. Påverkan från buller och avgaser förväntas bli bergänsad på grund av projektområdets ringa storlek
och avståndet till bostäder. Arbetet med de de yttersta verken kommer
dock de närboende märka av men det rör sig om en kortare tidsperiod och
etableringen ska kunna genomföras utan några egentliga konsekvenser för
omgivningen.
De störningar som kan uppkomma under byggnationstiden är följande:
•
Transporter till och från projektområdet kan ge upphov till
buller och damning.
•
Risk för grumling av vattenflöden
•
Eventuellt sprängningsarbete.
•
Krossning av utsprängt bergmaterial.
I anläggnings- och installationsarbetet skall anlitad projektör ta
hänsyn till respektive lösnings långsiktiga miljöpåverkan och försöka
att minimera denna. Målet ska även vara att framtagen projektering ska
medge en minsta möjliga av miljöpåverkan genom att beskriva hur känsliga byggnadsmoment ska genomföras. Förhoppningen och målsättningen är att även det fortsatta arbetet - liksom projektutvecklingen bakom
denna vindbruksetablering - ska präglas av största möjliga hänsyn till
natur och miljö.
6.3. Naturmiljö
Naturvärdena inom och i närheten av Tolseröd-Borrestad vindbrukspark
har inventerats av Enetjärn natur 2009 och 2012. Dessa inventeringar har
kompletterats med en separat fågelinventering och en särskilt örninventering under 2012. Fladdermusberståndet har även inventerats av Naturvårdskonsult Gerell under 2007 och 2012. Slutsatserna från genomförda
inventeringar sammanfattas tillsammans med HS Kraft AB:s bedömningar under respektive rubrik nedan.
Intresseområden
Anläggandet av vindbruksparken kommer att styras av ett projektspecifi kt kontrollprogram enligt miljöbalken som verksamhetsutövaren ansvarar för. Förslagsvis tas detta fram i samråd med tillsynsmyndigheten
i enlighet med villkor i tillståndet. Kontrollprogrammet skall tillse att
verksamhetsutövare, projektörer, entreprenörer, underentreprenörer och
leverantörer bedriver ett systematiskt miljöstyrningsarbete i enlighet med
härför framtagna planer, program och anvisningar. Egenkontroll kommer
på verksamhetsutövarens begäran att utövas efter framtagna checklistor
som dokumenteras hos respektive berörd part. Vidare kommer organisationen och ansvarsfördelningen de olika aktörerna emellan tydligt att
redovisas.
Ett vägledande kriterium för projektet är att undvika placering av vindkraftverk inom intresseområden för naturmiljön. Inom projektområdet fi nns inga
sådana formella intressen och följaktligen så handlar följande textstycke om
de konsekvenser som vindkraftverken kan medföra genom eventuell extern
påverkan på intresseområdena.
Riksintresseområdet ”Linderödsåsens nordsluttning” är ett stort och
varierat område med olika naturvärden och förutsättningar i olika delar.
Vindkraftanläggningen kommer inte att medföra några negativa konsekvenser för värden som odlingslandskap, betesmark, lövskog och flora.
Inte heller det rika insektsliv som området rymmer förväntas påverkas
negativt. Vad gäller det klövvilt som är frekvent förekommande inom
riksintresseområdet så pekar erfarenheter på att djuren rör sig obehindrat
invid vindkraftverk, liksom tamboskap – det fi nns inga undersökningsresultat som tyder på störningar för vilda djur av det slag eller liknande som
förekommer i närheten av den planerade anläggningen. Däremot fi nns
närmare 20 års erfarenhet av vindkraftanläggningar placerade i jord-
Arbetsmaterial
Arbetsmaterial
Störningarna kommer att behandlas mer ingående i det kontrollprogram
som ska tas fram för byggfasen och som beskrivs närmare i det följande.
6.2.1. Kontrollprogram under anläggningsfasen
• 24 •
brukslandskap utan negativa konsekvenser för vilda eller domesticerade
djur. Påverkan på klövvilt och andra däggdjur inom själva utredningsområdet diskuteras mer ingående under separat rubrik nedan.
Riksintresseområdet ”Fjällmossen” (N58) är beläget på sådant avstånd
att det inte kan anses påverkas av den aktuella vindkraftetableringen.
Gemensamt för de Natura 2000-områden som ligger spridda kring projektområdet är att de är utsedda med stöd i habitatdirektivet. Den skyddsvärda flora och fauna de rymmer är därför i huvudsak av en sådan typ att
den inte påverkas negativt av en vindkraftetablering.
Alla arbeten som utförs i närheten av intresseområden för naturmiljö,
särskilt sådana där hydrologin är viktig för floran och faunan i området,
kommer utföras med försiktighet så inte de hydrologiska förhållandena
påverkas. Exempelvis kommer vägtrummor att bli aktuella för att inte
hindra vattenflöden.
6.3.1. Markanvändning
Etableringen av vindkraft kommer att påverka områdets markanvändning genom att tillfartsvägar behöver anläggas eller förstärkas. Dessutom
fordras en uppställningsyta till varje vindkraft om ca 1200 kvm. Vid
placeringen av vindkraftverken har närhet till befi ntlig väg eftersträvats,
bl.a. för att minimera påverkan på naturvärden vid dragning av väg och
elledningar. Avsikten är generellt att inte såga ner några träd utöver vad
som behövs för att anlägga nya vägar samt vändplatser och fundament för
de enskilda vindkraftverken. Viss avverkning kan tillkomma vid förstärkning av befi ntliga vägar. En mer exakt omfattning av avverkningsbehov
kommer att fastställas i samband med detaljprojekteringen.
Anmälan om avverkning enligt skogsvårdslagen kommer att göras hos
Skogsvårdsstyrelsen om så krävs. Ingen skog kommer dock att behöva
avverkas för att skapa utrymme för vinden eftersom en teknik med höga
torn används, d.v.s rotorn kommer en bra bit över trädtopparna. I omgivnien av vindkraftverken bedöms marken kunna användas som tidigare. Nedan följer ett par korta kommentarer från bifogad naturvärdesinventering:
“Vägnätet är väl utbyggt. Strävan har varit att använda befi ntligt vägsystem där
så är möjligt och minimera anläggningen av ny väg. Det har medfört att mer-
Arbetsmaterial
parten av de nu planerade verken ligger vid befi ntlig väg. Endast kortare sträckor
ny väg kommer att behöva brytas. Därmed kommer ingrepp i form av nya vägar
vara litet.” (Enetjärn Natur 2012)
“En ny luftledning kan eventuellt behöva dras fram till området. Om så är fallet
hanteras detta som ett separat ärende. Inom vindkraftparken kommer alla ledningar att markförläggas i anslutning till vägnätet. Att ledningarna markförläggs innebär att ytterligare ingrepp på naturmiljö och landskapsbild undviks.” (Enetjärn
Natur 2012)
6.3.1. Naturvärden
Den samlade bedömningen är att placeringen av den planerade
vindkraftparken vid Tolseröd-Borrestad ur naturvårdssynpunkt är bra
Inventeringsområdet består av intensivt brukad skogsmark. Skogen
utgörs till stor del av planterade granbestånd. Dessa bestånd är artfattiga.
Även bokbestånden inom inventeringsområdet är hårt brukade och därför
artfattiga. Skogliga naturvärden saknas. Det fi nns heller inga våtmarker
inom inventeringsområdet. Den planerade vindkraftparken bedöms
inte påverka de naturvärden som fi nns i anslutning till området. Inte
heller de Natura 2000-områden, naturreservat, och andra intressanta
naturområden som ligger i närheten bedöms påverkas av ingreppen
(Enetjärn Natur 2012).
6.3.2. Hydrologi
Etablering av vindkraftverk riskerar att påverka hydrologin dels genom
påverkan på grundvatten och dels genom påverkan på ytvatten. Grundvattnet riskerar främst att hotas vid kemikaliespill som tränger ner i
marken. All hantering och förvaring av kemiska produkter och avfall
täcks in i verksamhetsutövarens kontrollprogram och kommer att ske på
ett sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå och förorena mark eller
grundvatten i närområdet. Se rubrik 2.8 och 6.10 för mer information och
kemikalierna och dess hantering.
Påverkan på ytvatten sker i stort sett genom grumling samt om markens avrinning påverkas vid etablering av vägar, fundament och uppställningsplatser. Byggaktiviteterna kommer att styras av verksamhetsutöva-
• 25 •
Arbetsmaterial
rens kontrollprogram enligt miljöbalken. Nödvändiga åtgärder för att
minimera påverkan på såväl yt- som grundvatten kommer att bedömas på
plats och från fall till fall. Exempel på en sådan åtgärd är att utföra känsliga byggaktiviteter under årstider som orsakar minst störningar.
“Någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte
föreligga. Bäckarna i det berörda området är små. Arbeten som skulle kunna innebära grumling kan utföras under perioder då vattenföringen är mycket liten.”
(Enetjärn Natur 2012)
6.2.3. Fåglar
Påverkan på fågelfaunan kan huvudsakligen ske genom förluster av livsmiljöer samt direkta kollisioner med vindkraftverken. Lokaliseringen av
vindbruksparken i förhållande till viktiga häcknings- och rastförekomster,
större fågelkolonier samt flyttstråk är därför avgörande för huruvida vindkraftverken kommer att påverka fågelfaunan. Stora delar av den samlade
kunskapen om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss sammanfattades år 2011 i syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fl addermöss som togs fram inom ramarna för kunskapsprogrammet Vindval.
Följande generella diskussion ska ses som ett utdrag ur slutsatserna från
denna rapport (Rydell, J., et al., 2011).
Eftersom det i största allmänhet händer det att fåglar kolliderar med
broar, fordon, byggnader, växthus m.m händer det också att de kolliderar med vindkraftverk. Sammantaget är dock risken att fåglar dödas
av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de dör av
annan mänsklig påverkan. Exempelvis trafi ken dödar mellan 6 och 7
miljoner fåglar per år bara i Sverige. Vidare dödar fönsterrutor ca 500
000 fåglar per år, elnätet ca 200 000 fåglar per år och oljeutsläpp ca 100
000 fåglar Vindbruket beräknas döda mellan 2000 och 6000 fåglar per år.
Detta innebär att vindbruk inte utgör något omedelbart hot mot någon
fågelpopulation. I stora drag bedöms inte heller Sveriges planeringsram
(30 TWh till år 2020) stå i konfl ikt med att livskraftiga bestånd av fåglar
och fladdermöss bevaras, eller för den delen att beståndet av någon fågelart påverkas på nationell nivå. Vissa aspekter bör dock särskilt beaktas
vid etablering av vindkraftverk. En sådan aspekt är vindkraftverkens
Arbetsmaterial
utformning och färgsättning, där studier har visat att färgsättningen på
moderna vindkraftverk är bra anpassad efter fåglarnas ögon och att de i
regel ser vindkraftverken bättre än vad vi människor gör.
De fåglar som är mest utsatta för vindkraftverk är rovfåglar samt
häckande eller rastande fåglar som uppehåller sig en längre tid inom
olika områden. Övriga småfåglar samt flyttfåglar påverkas inte i samma
utsträckning Det är därför viktigt att inventera fågellivet för att undvika
känsliga häckningsområden eller flyttstråk, framförallt för rovfåglar eller
andra utsatta arter.
Skogarna där aktuell utbyggnad planeras är redan starkt präglade av
intensivt skogsbruk och mycket få av de arter som kan påverkas är rödlistade. En viss negativ påverkan på tätheterna av vanligare skogslevande
fågelarter kan bli fallet på lång sikt, men denna inverkan bedöms bli
begränsad och mycket lokal. Genom att avståndet är stort till våtmarkerna i omgivande landskap kan effekter på flera känsliga arter undvikas
(Enetjärn Natur, 2012).
HS Kraft har under 2012 låtit Enetjärn Natur AB ta fram en särskild
örninventering eftersom det tidigare har indikerats att kungsörn häckar i
närheten av projektområdet. Resultaten från denna inventering visar att
befi ntliga kungsörnsbon med god marginal befi nner sig längre bort än 3
km från utredningsområdet, vilket är det säkerhetsavstånd som Sveriges
Ornitologiska Förening rekommenderar (Enetjärn Natur, 2012). I övrigt
konstateras det för närmaste kugnsörnsrevir som helhet att:
“Det varierade landskapet med höjdlägen och gott om öppen mark (åkermark
och hyggen) gör att området i sin helhet erbjuder goda förutsättningar för födosökande kungsörnar. Rent generellt gäller också att åssluttningar och andra
höjdvariationer i landskapet ofta används av större rovfåglar för att ta höjd,
eftersom termik (uppvindar) ofta bildas i sådana områden. De planerade vindkraftverken kommer att placeras i produktionsskog.”
Vad gäller påverkan på övriga fågelarter, inte minst det rika beståndet av
nattskärra, genomfördes även en allmännare fågelinventering under 2012.
Följande slutsatser drogs utifrån denna:
• 26 •
Arbetsmaterial
“Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering bli små. De livsmiljöer som påverkas är starkt påverkade av skogsbruk, men
hyser ändå några rödlistade eller i Artskyddsförordningen särskilt utpekade
arter. Framför allt är det förekomsten av fiskgjuse och ett relativt gott bestånd
av nattskärra som kan komma att påverkas. Arterna häckar dock på hyggen och
kommer endast kunna fi nnas kvar tills det att skogen vuxit upp. För övervintrande och häckande rovfåglar, framför allt röd glada och ormvråk, föreligger
vissa kollisionsrisker. För sträckande fåglar är kollisionsriskerna mindre. Inga
större ansamlingar av rastande eller övervintrande fåglar förekommer i området.
Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden för
utpekade och störningskänsliga fåglar är så stort att påverkan på dessa bedöms
bli obetydlig” (Enetjärn Natur, 2012).
6.2.4. Fladdermöss
Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 stycken, fridlystes i Sverige
år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar
samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet,
”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16
januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus
samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är
även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter som kräver
strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II,
där det dessutom krävs att de ingående arterna får ”särskilda bevarandeområden”. Barbastellen är en av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning (Gerell 2012).
Fladdermöss är i regel känsligare för påverkan av vindkraftverk än
vad fåglar är. Detta beror till stor del på att somliga fladdermusarter
under vissa förhållanden söker sig till vindkraftverk för att jaga insekter.
Insekterna samlas kring vindkraftverken under varma nätter på vår och
sensommar eftersom vindkraftverken då värmts upp under dagen. En
förutsättning för att insekterna ska ansamlas är dock att det inte blåser
för mycket. Om det blåser ca 5 m/s eller mer brukar insekterna spridas ut
och blåsa bort. Ungefär 90 procent av olyckorna sker därför på sensom-
Arbetsmaterial
maren under varma nätter med svag vind.
Det är av hög prioritet att minimera påverkan på fladdermöss eftersom
de p.g.a. sin långsamma reproduktion är mer sårbara än flertalet fågelarter. De flesta vindkraftverken dödar få eller inga fladdermöss, medan
några få verk dödar många. En viktig åtgärd för att minska påverkan
dels på fladdermöss, men även fåglar, är att undvika eller särskilt utreda
lokalisering av vindkraftverk på riskabla områden (Rydell, J., et al., 2011).
Exempel på sådana är (citat):
“...vissa kuststräckor, sjöstränder, vattendrag, strandängar, våtmarker, översilningskärr, skyddsvärd naturskog, resterande vildmarkskärnor, bergbranter, åsryggar med mera.“ (Ahlén, I., 2010)
HS Kraft AB har under våren 2012 låtit Naturvårdskonsult Gerell göra en
fladdermusinventering för Tolseröd-Borrestad vindbrukspark. Rapporten
från inventeringen bifogas denna MKB. Analysen för området lyder i rapporten enligt följande (citat):
“Med hänsyn till att de planerade vindkraftverken är placerade i barrskog, där
tillgången på insekter är låg, samt att det inom området saknas lämpliga betingelser för yngelkolonier (hålträd) bedömer vi att effekten på den lokala fladdermusfaunan inklusive barbastellen (Barbastella barbastellus) är försumbar på
populationsnivå.” (Naturvårdskonsult Gerell, 2012)
6.3.5. Övriga däggdjur
Vad gäller vindbrukets påverkan på landlevande däggdjur hänvisar HS
Kraft AB till Naturvårdsverkets nyligen framtagna syntesrapport i frågan
(Naturvårdsverket, 2012). I denna konstateras att påverkan på tamdjur
är liten och att tillvänjningen är god. Påverkan på vilt sker främst genom
utbyggnad av tillfartsvägar och ökad tillgänglighet för människor. Vid
Tolseröd-Borrestad fi nns det främst dovhjort, vildsvin. rådjur, dovhjort, kronhjort, räv, grävling, fälthare och ekorre. Eftersom området idag
präglas av intensivt skogsbruk med ett redan väl utbyggt vägnät bedöms
påverkan genom utbyggnad av vägnät och ökad tillgänglighet bli marginell.
• 27 •
Arbetsmaterial
en för (Martínez et al, 2008).
Sammantaget kan det konstateras att verksamheten i ett övergripande perspektiv kommer att innebära konkreta och beräkningsbara
positiva konsekvenser för naturmiljön. I närområdet förväntas inte några
påtagliga negativa konsekvenser.
“Risken för att djurlivet tar skada av en vindkraftetablering här bedöms som
liten.” (Enetjärn Natur, 2012).
6.3.5. Luft, klimat och energi
Eftersom anläggningen kan ersätta el-produktion med fossilbränsle
kan utsläppen minska av koldioxid (ger klimatpåverkan), svaveldioxid
(ger försurning), kvävedioxid (ger försurning och övergödning) och aska
(ger förorenad luft). Därmed skapas positiva konsekvenser för naturmiljön kring de områden där den fossilbaserade produktionen sker idag.
Beräknad elproduktion på 40 000 MWh om året motsvarar behovet av
hushållsel för 8 000 bostäder. Omräknat till fossillbaserad elproduktion
undviks följande påverkansfaktorer (SOU, 1999-75b):
6.4. Kulturmiljön
>utvinning av ca 16 000 ton kol (brunkol: det tredubbla)
>utsläpp av ca 40 000 ton koldioxid
>utsläpp av ca 40 ton kväveoxid
>utsläpp av ca 50 ton svaveldioxid
Detta sker också helt utan vägburna bränsletransporter och med en
utrustning som i det närmaste helt kan återvinnas. En känd livscykelanalyser framtagen enligt den internationella standarden ISO 14040
har uppskattat energiåtgången under vindkraftverkets hela livscykel,
inklusive tillverkning, transport, installation, drift och nedmontering.
Beräkningarna är konservativa och förutsätter en produktion på 4 GWh
med ett vindkraftverk på 2 MW. Denna produktion är bara 60 % av vad
som beräknas vid högvindslägen som Tolseröd-Borrestad. Resultatet av
livscykelanalysen är att energiåtgången för ett vindkraftverk under ett
livscykelperspektiv är återbetald inom 0,4 år, motsvarande 2 % av en
livstid på 20 år.
Vindkraftverkens torn är tillverkade av stål och kan därför återanvändas nästan fullständigt, varför miljöpåverkan av dessa blir begränsad. För
nacellen utgörs den huvudsakliga miljöpåverkan av brytningen av koppar,
vilken liksom stålet kan återanvändas. Den huvudsakliga miljöpåverkan
av tillverkningen av ett vindkraftverk står därför betongen i fundament-
Arbetsmaterial
Man talar ofta om tre olika typer av kulturmiljövärden: kunskaps-, upplevelse- och bruksvärden. Kunskapsvärden är de källor som rymmer
kunskap om förhistorien och den historiska utvecklingen. För att denna
kunskap skall föras vidare är det är viktigt att bevara dessa källor för
framtiden. Upplevelsevärden är, precis som namnet beskriver, de speciella upplevelser som kulturmiljöer förmedlar. Upplevelsevärdet varierar,
liksom den generella visuella upplevelsen av ett landskap och dess olika
element, från person till person. Bruksvärden syftar till att beskriva den
kulturmiljö som är ett resultat av människans kontinuerliga användande
– åkrar, vägar och hus fi nns kvar för att de har värde för oss.
Negativ påverkan på ett områdes kunskapsvärde kan relativt lätt
undvikas vid vindkraftetableringar – förutsatt att platsen är vald med
omsorg och hänsyn tas vid den individuella placeringen av verken. Detta
är särskilt viktigt vid större anläggningar.
Särskild hänsyn bör tas till de fossila åkrar som fi nns inom området.
Så som vindkraftverken placerats, d.v.s. med en uppställning där flera
verk placerats på gränsen till fossila åkrar, bedöms påverkan dock minimeras. Speciell hänsyn bör tas vid detaljplacering av verk samt dragning
av vägar och ledningar inom dessa områden.
Anläggningen torde inte i övrigt skapa någon konfl ikt med övriga
bruksvärden i området. Anläggningen bedöms snarare tillföra kulturlandskapet ett modernt inslag relaterat till skogsbrukets utveckling.
Vindbruk kombinerat med skogsbruk är en relativt ny företeelse – däremot fi nns det sedan en längre tid tillbaka ett logiskt samband mellan
vindbruk och större jordbruksenheter, och en allmän förståelse för detta.
Motsvarande samband och förståelse kommer med största sannolikhet
att på kort sikt växa fram inom skogsbruket.
Eftersom projektområdet angränsar till ett utpekat kulturmiljöpro-
• 28 •
Arbetsmaterial
gram samt rikt fornlämningsområde har HS Kraft under 2012 genom konsultföretaget Wallin kulturlandskap och arkeologi tagit fram en inventering av området kring Tolseröd-Borrestad. Mot bakgrund av denna har ett
par mindre justeringar av parken gjorts sedan våren 2012. Verk nummer
4 och 6 har flyttats något för att undvika påverkan på fornlämningar i
enighet med de bedömningar som Wallin i sin analys. En sammanfattning
av denna analys ges nedan:
“Den planerade vindkraftparken berör inte något område av riksintresse för
kulturminnesvården. Däremot ligger det nära gränsen för en del av det regionala
intresseområdet Maltesholm-Östra Sönnarslöv-Gräsma-Borrestad. Konsekvenserna för detta intresseområdena vid en vindkraftsetablering av planerad storlek
bedömer vi som små. Vi argumenterar också för en flyttning av verk VI mot väster
eller sydväst. Det är detta verk som annars skulle ligga närmast intressegränsen.
Den planerade placeringen av verk I, II, III och V medför inga eller mycket
små konsekvenser för kulturlandskapet. För verk IV föreslår vi en justering mot
nordöst för att inte konsekvenser av menlig art på de närmast liggande lämningarna skall uppstå. Dessa är de visserligen sentida men ändå tydliga lämningarna
av byggnader och odlingsmark till gården Backstorp. Här bör även hänsyn tas vid
lokaliseringen av vägen fram till verket. Vid den tänkta platsen för verk VI har
en grav, troligen från järnåldern påträffats. I närheten av graven fi nns troligen
också en boplats. En flyttning av verket minst 100 meter mot väst eller sydväst gör
att grav och boplats kan bevaras och att samtidigt verkets avstånd till gränsen
för det regionala intresseområdet för kulturminnesvården ökar utan att andra
konsekvenser uppstår.
Med ovan föreslagna justeringar och hänsynstaganden bedömer vi att anläggningarna inom vindkraftverksparken kan utföras utan konsekvenser för kulturmiljövärdena. När det gäller tillfartsväg till vindkraftsparken är alternativet
från söder-sydväst att föredraga framför alternativet från nordöst. Det senare
passerar genom den känsliga miljön utmed en gammal fägata och genom två
fornlämningsområden som ingår i det regionala intresseområdet för kulturminnesvården.” (Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2012)
6.5. Friluftslivet
Vindkraftverk syns och anläggningen kommer att utgöra ett betydande
Arbetsmaterial
inslag i närlandskapet och en blickpunkt på avstånd. För att kunna bedöma de visuella effekterna så har fotomontage tagits fram. Detta redovisas
under avsnittet ”Visuell påverkan”.
Att passera ett vindkraftverk på nära håll ger ett mäktigt och spännande intryck som många tillfälliga besökare upplever som positivt. Detta
är erfarenheter som vunnits bland annat i samband med vindkraftverk
som står placerade på eller invid golfbanor, där man har haft goda möjligheter och dessutom ett intresse av att lyssna på synpunkter. Länsstyrelsen i Skånes studie (Mellanrum Landskapsarkitekter, 2002) behandlar
denna föreställning.
Även en skotsk studie (MORI, 2002) tyder på att landbaserade vindkraftverks konsekvenser för turism är ringa eller möjligtvis positiva. Det
fi nns en nordtysk studie som visar liknande resultat (Günther 1999, 2002).
Den här aktuella anläggningen har en sådan omfattning att den skulle
kunna attrahera besökare och åskådare och på så sätt ha en positiv inverkan på turismen. I Naturvårdsverkets senaste syntesrapport (Naturvårdsverket 2012) konstateras det att vindkraftens påverkan på rekreation och
turism både kan vara positiv och negativ. Dagens forskning och kunskaper
har inte gett någon entydig bild av hur nettoeffekten av vindkraftsetableringar ser ut (Naturvårdsverket, 2012).
Friluftslivsintressenter inom projektområdet utgörs i dagsläget främst
av jägare samt enstaka vandrare och fotgängare. Delar av området kan,
trots att det rör sig om rent produktionsskogsbruk, upplevas som relativt
”opåverkat” – en upplevelse som bryts då ett vindkraftverk skymtar mellan träden. Därmed sker viss påverkan på friluftslivets upplevelsevärde.
Framkomligheten för fotgängare bedöms inte begränsas mer än innan
etableringen. Påverkan på friluftsliv och därmed naturupplevelse kommer
därför att vara begränsad för allmänheten. De som i någon mån drabbas
är markägarna själva.
Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet,
vilket torde beröra en begränsad skara, fi nns det sammantaget ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga
friluftslivet (Enetjärn Natur, 2012).
I figur 6-1 illustreras påverkan på Kristianstads kommuns utpekade
bullerfria område. 35 dB(A)-kurvan tränger in en bit i området, motsvar-
• 29 •
Arbetsmaterial
föremål för intensiv forskning under en längre tid, vilket tillsammans med
ökad branscherfarenhet har bidragit till att analysmetoden efter hand
har förbättrats. En stor del av det nuvarande kunskapsläget fi nns sammanfattat i en separat bilaga till Boverkets Vindkraftshandbok skriven av
Mellanrum landskapsarkitekter (Boverket, 2009). Inför framtagningen av
en landskapsanalys är det särskilt viktigt att beakta vad den ska användas till, vilka frågor som ska belysas och att anpassa resurserna därefter.
Överlag präglas landskapsanalyser av en mycket stor bredd eftersom de
ska sträva efter att beakta och sammanväva landskapets kulturella, visuella och naturliga förutsättningar. En landskapsanalys innefattar bl.a.
ofta en beskrivning av områdets topografi, skala, rumsligthet m.m. samtidigt som landskaraktärerna och områdets historik utreds. Det är viktigt
att hänsyn tas till dessa aspekter så att vindkraftsparken på bästa möjliga
sätt kan anpassas efter landskapets förhållanden. Dessutom ingår ofta
visualiseringar genom fotomontage i en landskapsanalys, vilket möjliggör
för den enskilde att till viss del föreställa sig etableringen.
6.6.1. Landskapskonventionen
Fig
ig 6
6-1
-1:: Lj
Ljud
udpå
påve
verk
rkan
an i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl ut
utpe
peka
katt bu
bull
ller
erfr
frit
ittt om
områ
råde
de.. Gu
Gula
la ffäl
ältt
marker
mark
erar
ar 3
35
5 dB
dB(A
(A),
), o
ora
rang
ngee fä
fält
lt 4
40
0 dB
dB(A
(A),
), rröd
öda
a fä
fält
lt 4
45
5 dB
dB(A
(A)) oc
och
h bl
blå
å fä
fält
lt 5
50
0 dB
dB(A
(A).
).
ande ca 1 % av den totala ytan. Påverkan på friluftsliv eller rekreation
inom det bullerfria området bedöms med denna omfattning bli försumbar,
inte minst med tanke på att denna del av det bullerfria området redan
idag påverkas av buller från vägtrafi ken mellan Huaröd och Degeberga.
Det bör förtydligast att ljudberäkningen bygger på ett så kallat worst
case-scenario, vilket förklaras närmare i bilaga 2-3. Ljudberäkningarna
presenteras i sin helhet i bilaga 4.
6.6. Visuell påverkan
Landskapsanalyser har på senare år fått en allt viktigare betydelse
vid planering och projektering av vindkraft. Området har därför varit
Arbetsmaterial
Sverige ratificerade den europeiska landskapskonventionen den 1 maj
2011. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med
berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra denna i Sverige
(Riksantikvarieämbetet, 2012). HS Kraft AB ser positivt på europeiskt
samarbete och har inga invändningar mot konventionens intentioner. Tills
dess att landskapskonventionen har arbetats in i svensk lagstiftning utgår
HS Kraft AB från gällande lagstiftning.
6.6.2. Övergripande landskapsanalys
För att nyansera intrycket av den inledande planen med alla verk bör man
vidga perspektivet, höja blicken. Ta några steg bakåt och betrakta ett
större landskapsutsnitt än bara det som berörs av vindkraft lokalt. Först
då är det klart att det är ett begränsat område, ett distrikt som antyds. På
samma sätt som landskapet rymmer andra distrikt är detta ytterligare
ett. Ett distrikt kan beskrivas som ett väl avgränsat område med egen
karaktär, alltså att karaktären skiljer sig från angränsande område i en
eller annan mening, ur upplevelsesynpunkt. Då betraktaren färdas genom
• 30 •
Arbetsmaterial
landskapet är detta inget negativt, snarare tvärtom. Ju mer varierat, och
ju starkare identitet varje område rymmer desto innehållsrikare upplevs
resan. Detta under förutsättning att betraktaren förflyttar sig. Boende
i ett område umgås med landskapet på ett helt annat sätt, där bör man
naturligtvis detaljstudera ingreppet och se på konsekvenserna mer lokalt.
Kommentaren som följer, behandlar landskapet kring aktuellt etableringsområde i en lite bredare kontext. Däremot fi nns det inte utrymme att
beskriva det sammantagna resultatet av samtliga exploatörers anspråk,
även om detta kan ha en avgörande betydelse för några av slutsatserna.
En landskapsanalys skall i en eller annan form teckna en bild av hela
landskapet, alltså även landskapet bortom etableringsområdet. Det hör
alltså till saken att ett flertal andra vindbruksanläggningar är under
utredning i aktuellt projekts närområde. Av den anledningen är det svårt
att se anläggningen som en enskild händelse. Projektet utgör snarare
en del i ett större sammanhang, där vindbruk eventuellt kommer bli ett
mycket tongivande inslag över ett större område, speciellt om samtliga
planerade anläggningar realiseras.
På vissa platser kan boendemiljöer upplevas samtidigt som de
föreslagna verken, dock oftast på avstånd. I dessa fall uppstår naturligtvis
ett möte mellan gammalt och nytt, ofta småskaligt och stort. Den förväntade problematiken ställs på sin spets. För vissa betraktare kan mötet
mellan det stora och det befi ntligt småskaliga upplevas som komplicerat.
Medan andra välkomnar kontrasten - det gamla upplevs som så mycket
äldre när det ställs mot något modernare. Den skalförskjutningen som
helt uppenbart uppstår i de fall då verken tornar upp sig i skogen bakom
småskaliga byar, är en syn man i förekommande fall bör kunna förlika sig
med - syftet är ju ändå gott. Och som sagt - ytterst få kommer kunna se
verken från sina bostäder.
6.6.3. Analys av projektområdet
Ett landskaps visuella tålighet mot införande av stora strukturer som
vindkraftverk handlar mycket om landskapsegenskaper som komplexitet
och skala. Låg tålighet innebär att landskapets karaktär förändras starkt,
medan hög tålighet innebär mindre konsekvenser för karaktären. Ett landskap med få detaljer och utan närbelägna objekt som vindkraftverken kan
Arbetsmaterial
jämföras i storlek med har lättare för att inrymma vindkraftverk än mer
komplexa landskap.
En vindkraftanläggnings visuella påverkan på landskapskaraktären på
Linderödsåsen beskrivs på följande sätt i Vindbruksplan för Kristianstads
kommun:
”Även om karaktären har en viss småskalighet är inte denna så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skalkonfl ikt. Vindkraftverk uppe på åsarna
kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge
med tanke på de åtminstone lokalt goda vindförhållandena.”
Eftersom anläggningen placeras i skogsmiljö kommer vindkraftverken
vara helt eller till övervägande del skymd av träd på nära håll. På något
längre avstånd, exempelvis från öppna ytor kring närliggande landsvägar,
kommer den endast att skymtas sporadiskt. I övrigt är det troligtvis först
på långa avstånd med fria siktlinjer som anläggningen blir överskådlig,
särskilt då från fälten på Kristianstadslätten åt nordost.
Det fi nns inga framträdande landmärken i anläggningens direkta
närhet som kan utgöra skalreferenser – på avstånd döljs eventuella närliggande objekt i den skogsklädda åsen. Den mest framträdande riktningsegenskapen i området utgörs av åsens kant. Det anges således också i kommunens vindbruksplan att vindkraftgrupper med fördel bör orienteras så
att de understryker den huvudsakliga riktlinjen hos åssluttningen, vilket
också har gjorts.
HS Kraft AB har under 2012 låtit konsultfi rman COWI AB ta fram en
landskapsanalys för Tolseröd-Borrestad. Denna landskapsanalys fokuserar särskilt på inringningseffekten av detta projekt samt vindbruksprojektet vid Maltesholm. Ett utdrag av analysens slutord ges nedan.
“Vindkraft är ingen ny företeelse i Skåne och inte heller inom analysområdet.
Bruket att utvinna energi ur vinden har förekommit under några århundraden.
Det är egentligen bara under det senaste halva seklet som de gamla möllorna stått
stilla. Så fort kvarnarna kunde drivas på andra sätt försvann också det rörliga
inslaget i landskapet. I samma stund som vingarna stannade försvann också
den synbara kopplingen mellan rörelse och utvinnande av energi ur denna. När
• 31 •
Arbetsmaterial
vingarna rörde sig visste man dessa också gjorde nytta. Det fanns en naturlig koppling mellan produktion och konsumtion. Människans behov blev uppenbar och
visuell.
Sedan några år tillbaka har vindkraften åter fått en plats i landskapen, mestadels i anslutning till slätten. Men också på Linderödsåsen i det verk som sedan
ungefär tio år tillbaka vevat sina vingar vid Hassla strax ovan Olseröd vid väg 19
där den letar sig ner för åsen. För övriga verk på slätten kom de första till ungefär
vid samma tidpunkt, dessa har sedan blivit fler. Med denna planerade anläggning riktas återigen intresse mot Linderödsåsen, fast med en större satsning. En
satsning som i jämförelse med ”storasystern” Maltesholmsanläggningen dock är
betydligt mindre.
Den planerade anläggningen kommer, förutom den energi den producerar att
synas över sitt närområde. Främst landskapen intill, framförallt i anslutning
till byn Huaröd men också ut över fjärrlandskapet på slätterna nedanför. Som
mest påtaglig, med tanke på de närboende är det i vissa delar av byn Huaröd där
många kommer att se vindkraftverken på närmare håll.
Platsen är vald utifrån att vindresurserna är mycket goda samt att ett distributions-nät för el ligger i anslutning strax intill. Dessutom är skogen redan avsedd
för storskalig virkesproduktion med måttliga upplevelsevärden som följd. Förhållandevis få kommer att bli berörda av anläggningens närhet och området har få
besökare.
Produktion av med hjälp av vind är en verksamhet som inte går att dölja. Det
är ofrånkomligt och det hör till sakens natur att exponera maximalt mot vinden.
Det förefaller, utifrån detta som om platsen i enlighet med hushållande av naturresurser är väl vald för storskalig vindproduktion. Förutsatt att värdet av produktionen överträffar den påverkan som också sker. Främst i form av en något förändrad landskapsbild för de närboende liksom känslan av vissa inskränkningar i
rörelsefriheten i närlandskapet.” (COWI, 2012)
ett störande inslag i landskapsbilden har många svar. Svaren är i hög grad
avhängiga av vilken inställning till vindbruk betraktaren har, och om
betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. En rad
undersökningar har behandlat den här problematiken: exempelvis Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Pedersen (2007, 2009), MORI (2002),
Hammarlund (1997), Naturvårdsverket (2012) och kanske särskilt när det
gäller bostäder Widing m.fl (2005). Ett genomgående intryck är att den
tillfällige besökaren ofta ser en väl lokaliserad vindbruksanläggning som
ett spännande och intressant inslag som väcker diskussioner.
Vindkraftverk i skogsområden upplevs ofta som ”inbäddade” bland
träden vilket kan ge en mjukare framtoning än då de är exponerade på
öppen mark.
6.6.5. Fotomontage
±
!
.
G
!
.
4
!
.
!
.
A
!
.
H
!
.
B
!
.
C
!
.
I
 5
 2 6
 3

1
!
.
E
D
Lokaliseringen och utformningen av Tolseröd-Borrestad vindbrukspark
får även stöd av den oberoende Kulturlandskapsanalysen som bifogas
denna miljökonsekvensbeskrivning. Se rubrik 6.4 för att ta del av denna.
Teckenförklaring
0
6.6.4. Landskapet och inställningen till vindkraftverk

1 km
!
.
Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Fotomontagepunkt
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig
ig 6
6-2
-2:: Fo
Foto
topu
punk
nkte
terr fr
från
ån v
vil
ilka
ka ffot
otom
omon
onta
tage
ge h
har
ar ttag
agit
itss fr
fram
am..
Frågan om i vilken utsträckning vindkraftverk är ett vackert inslag eller
Arbetsmaterial
F
• 32 •
Arbetsmaterial
För att ge en visuell uppfattning om hur vindkraftverken kommer att
synas i landskapet samt för att ge ett intryck av vindkraftverkens skala
på olika avstånd har fotomontage tagits fram från olika punkter i det
omgivande landskapet. Fotopunkterna har valts så att vindbruksparken
åskådliggöras från olika avstånd samt olika väderstreck. Vid valet av fotopunkterna har det även varit viktigt att vindkraftverken är synliga från
platsen, att platsen är lätt att identifiera för läsaren samt att den bär på
någon form av värde för närboende eller besökare. Fotomontagepunkterna
anges på kartan i fig 6-2 och fotomontagen presenteras på följande sidor.
För en mer detaljerad analys av påverkan på landskapsbilden hänvisas till
landskapsanalysen som bifogas denna MKB.
Fotopunkt A: Huaröd från Nyvångsvägen
Fotopunkt B: Söder om Huaröd
Fotopunkt C: Utmed Vebäcksvägen
Fotopunkt D: Vid Vebäck
Fotopunkt E: Vid Kyllingaröd
Fotopunkt F: Vägkorsning
Fotopunkt G: Kung Borres hög
Fotopunkt H: Huaröd från Bingstorpsvägen
Fotopunkt I: Öster om Huaröd
I en bilaga till denna MKB presenteras alla fotomontage som röntgenbilder så att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om var i terrängen
vindkraftverken hamnar och på vilket sätt HS Kraft AB har osynliggjort
de delar som skyms av krön, vegetation eller byggnader.
För att framställa hur det visuella intrycket av Tolseröd-Borrestad
vindbrukspark tillsammans med parken vid Maltesholm kan bli har även
några fotomontage över de båda parkerna tillsammans tagits fram. Dessa
kräver på grund av sitt vidvinkelperspektiv ett större tryckt format och
redovisas därför i en separat bilaga.
Arbetsmaterial
• 33 •
Arbetsmaterial
Fotomontage A: Huaröd från Nyvångsvägen. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2300 meter.
Arbetsmaterial
• 34 •
Arbetsmaterial
Fotomontage B: Söder om Huaröd. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3200 meter.
Arbetsmaterial
• 35 •
Arbetsmaterial
Fotomontage C: Utmed Vebäcksvägen. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2400 meter.
Arbetsmaterial
• 36 •
Arbetsmaterial
Fotomontage D: Vid Vebäck. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2100 meter.
Arbetsmaterial
• 37 •
Arbetsmaterial
Fotomontage E: Vid Kyllingaröd. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1500 meter.
Arbetsmaterial
• 38 •
Arbetsmaterial
Fotomontage F: Vägkorsning. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3600 meter.
Arbetsmaterial
• 39 •
Arbetsmaterial
Fotomontage G: Kung Borres hög. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3500 meter.
Arbetsmaterial
• 40 •
Arbetsmaterial
Fotomontage H: Huaröd öster. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1700 meter.
Arbetsmaterial
• 41 •
Arbetsmaterial
Fotomontage I: Öster om Huaröd. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1000 meter.
Arbetsmaterial
• 42 •
Arbetsmaterial
6.7. Ljudavgivning
I detta kapitel ges en övergripande beskrivning av ljudpåverkan från vindbruk. För mer en utförlig beskrivning och beräkningar, se bilaga 2-4.
Vindkraftverk i drift avger ljud, huvudsakligen aerodynamiskt genererat av rotorbladens passage genom luften och förbi tornet. Moderna
vindkraftverk är omsorgsfullt avdämpade och avger inget nämnvärt
maskinbuller.
Några särskilt fastställda värden för ljud från vindkraftverk fi nns
inte. Enligt praxis tillämpas emellertid det av Naturvårdsverket rekommenderade värde för externt industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets
allmänna råd 1978:5 rev. 1983). Värdet utomhus nattetid vid bostäder är
enligt de rekommendationerna 40 dB(A) för ekvivalent ljud och 55 dB(A)
för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet
gäller 50 dB(A). Ljudavgivningen från ett modernt vindkraftverk av typer
som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk
till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt
– vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera värdet 40 dB(A); en nivå som alltså för
annat externt industribuller endast krävs nattetid.
För att rätt bedöma konsekvenserna av effekter som ljudimission i ett
specifi kt landskap måste den befi ntliga situationen beskrivas. Den aktuella platsen är av tyst karaktär men erbjuder ändå ett befi ntligt ljudlandskap med ljud relaterade till skogsbruksmaskiner, jakt, viss trafi k samt
naturligt ljud från vindens tag i vegetation och byggander.
Under vissa förutsättningar med specifi ka atmosfäriska förhållanden
kan ljud från vindkraftverk och andra ”låtande” objekt föras iväg långt.
Det innebär att ljudet tidvis av boende kan uppfattas som störande beroende av hur den enskilde personen upplever vindkraftljudets karaktär.
Eftersom det enligt resonemanget ovan har byggts in en säkerhetsmarginal i det rekommenderade värdet 40 dB(A) bedöms emellertid att sådana
situationer endast inträffar sällan och kortvarigt. För vindkraftverk är
ljudnivåerna så låga att det endast är konsekvenser utomhus vid lägre
vindhastigheter kring 8 m/s som kan komma i fråga. I figur 6-3 visas hur
den beräknade ljudutbredningen blir vid Tolseröd-Borrestad. I kartan vi-
Arbetsmaterial
sas också de beteckningar för enskilda fastigheter i området som används
i beräkningarna för ljud- och skuggpåverkan. Kartan visar att nivån
40 dB(A) inte kommer att överskridas för intilliggande bostäder.
Kartan visar vindkraftanläggningens ljudutbredning i området och för
kringliggande bostäder. Beräkningsresultaten avser en värsta fallet-situation där ingen hänsyn tagits till maskerande ljud från närliggande vegetation och liknande, skymmande objekt som exempelvis ekonomibyggnader
eller till vindens riktning. Beräkningen är gjord vid den mest avslöjande
vindhastigheten 8 m/s – en högre vindhastighet innebär att ljudet från
• 43 •
New WTG
35,0 dB(A)
0
1
2
3
4 km
Map: , Print scale 1:100 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 385 512 North: 6 194 247
Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s
Noise sensitive area
Height above sea level from active line object
40,0 dB(A)
45,0 dB(A)
50,0 dB(A)
55,0 dB(A)
Fig
ig 6
6-3
-3:: Ka
Kart
rta
a öv
över
er llju
judp
dpåv
åver
erka
kan
n in
inkl
klus
usiv
ivee Ma
Malt
ltes
esho
holm
lmsv
sver
erke
ken
n
Arbetsmaterial
verken dränks i vindens buller och lägre vindhastigheter innebär svagare
ljudavgivning från vindkraftverket.
I bilaga 2-3 ges information kring utförda beräkningar samt en förklaringar till de uttryck som fi nns i databladen från beräkningprogrammet
WindPro. I bilaga 4 redovisas datablad för utförda ljudberäkningarna som
också visar ljudpåverkan på enskilda fastigheter.
Vindkraftsanläggningen har utformats och anpassats med hänsyn till
ljudnivåerna i närområdet och hos kringboende. I nuläget är det emellertid inte bestämt vilken modell av vindkraftverk som kan komma att
användas, bl.a. eftersom teknikutvecklingen kan medföra att framtida
modeller är tystare. Vår strävan är att vindkraftverken ska låta så lite
som möjligt och i en senare upphandling kommer ljudavgivningen hos de
olika tillverkanas vindkraftverk att vara av avgörande betydelse.
6.7.1. Människors upplevelser av vindkraftsbuller
Mellan 1999 och 2007 bedrevs ett multidisciplinärt forskningprogam där
flera stora Sverige högskolor samarbetade för att studera ljudlandskap och
hur vi uppfattar dessa (Gunnarsson, 2008). Forskningsprogrammet visade
bland annat att upplevelsen av ljud inte bara styrs av ljudets ljudtrycksnivå mätt i dBA. Vissa typer av ljud upplevs positivt medan andra upplevs negativt, vilket också varierar mycket från person till person. Generellt sätt upplevs dock ljudlandskap som domineras av naturljud som
behagliga medan teknologiska ljud upplevs som obehagliga. Ljudlandskap
som domineras av ljud från människor upplevs som händelserika och aktiverande. Det är därför en stor skillnad mellan det Akustiska ljudlandsksapet (det vi mäter med akustiska instrument) och det Upplevda ljudlandskapet (som mäts med människan som instrument).
Hur människans upplevese av just ljudet från vindkraftverk studerades
inom ramarna för kunskapsprogrammet Vindval (Pedersen, et al., 2009). I
stora drag bekräftade denna studie tidigare forskningsresultat, d.v.s. att
möjligheten att uppfatta ljud från vindkraftverk och risken att störas av
detta ökar med ökade ljudnivåer. Dessutom upplever fler människor att
de hör bullret i de fall som vindkraftverken syns tydligt i omgivningen.
Uppfattningen av ljudet är emellertid mycket individuell och betingad
med den egna inställningen till energislaget. Författarna efterlyste fort-
Arbetsmaterial
satta studier av eventuella sömnstörningar, men kunde i likhet med andra
studier (Nilsson et al., 2011) inte påvisa några negativa hälsoeffekter av
vindkraftsbuller.
Gösta Bluhm, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i
Stockholm har i rapporten under rubriken “Ljudstress, vindkraft och
hälsa” (Bluhm et al, 2011), vilken är en sammanfattning av föredrag från
den 25 mars 2011 i Lund vid forskningssymposium om vindkraftbuller
arrangerat av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, angivit att ”hittillsvarande forskning att buller från vindkraft är mer besvärande än
andra bullerkällor vid motsvarande ljudnivåer. Riktvärdena är i stort
anpassade för detta.”. Det är ett faktum att det ställs högre krav på vindbruket än andra ljudkällor vilket även Gösta Bluhm anser vara befogat
utifrån dagens forskningsresultat.
I rapporten anges även att det inte fi nns någon entydig bild rörande
effekter på sömnen, det kan dock inte uteslutas att de fi nns. När det gäller
vibroakustisk sjukdom, så kallat vindkraftssyndrom och epileptiska
anfall, så anser Gösta Bluhm att risken är försumbar. Denna slutsats har
även dragits i syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors
intressen (Naturvårdsverket, 2012)
6.7.2. Åtgärder i händelse störande ljud
Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att
det rekommenderade värdet 40dB(A) stadigvarande överskrids genom
verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En
första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm
på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från
vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt
att störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska
marknaden har sådana tekniska lösningar som kan aktiveras för den
planerade anläggningen.
6.7.2. Kunskapsläget för påverkan av lågfrekvent ljud
En kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar har tagits fram av Karolinska institutet och Institutet
för miljömedicin (IMM) på uppdrag av Naturvårdsverket (Nilsson et al.,
• 44 •
Arbetsmaterial
2011). Detta material har varit tillgängligt vid samrådet för allmänheten
och slutsatserna av arbetet var följande:
“1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och
än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg
för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra
hälsoeffekter.
2. Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte
större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras
riktvärden, till exempel buller från vägtrafik.
3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än
mindre
vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större
vindkraftsverk
kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det
rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av effekt i
frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det
är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen
riktvärden för
lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda.
4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer
kring 35–40 dB
(LAeq,24h), det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 10–20
% av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller.
Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent,
utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz.
5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter
av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier,
medan andra studier inte funnit något sådant samband.
6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan
Arbetsmaterial
medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa
påståenden saknar belägg.”
6.8. Rörliga skuggor, reflexer och hinderbelysning
6.8.1. Rörliga skuggor
Vindkraftverkets rotor orsakar både en rytmiskt fladdrande slagskugga
på marken omkring och fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar
ett fönster. På längre avstånd avtar effekten genom att skuggbilden blir
diffus och ”suddig”. Effekter av rörliga skuggor uppträder på relativt stort
avstånd och under korta stunder (några minuter eller något tiotal minuter)
vid tidpunkter då solen står lågt.
Den grafiska presentationen (se bilaga 5) visar att ett antal närliggande
bostäder kommer att utsättas för skuggpåverkan under en begränsad del
av året samt under en mycket begränsad del av dagen för varje störningskänslig plats.
Det fi nns inga egentliga gränsvärden, men Boverket rekommenderar
(Boverket, 2009) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses
den ”astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten” där en worst casesituation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn
ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte fi nns några skymmande
objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande.
Boverket hänvisar till tyska normer även när det gäller den (för den
som berörs mer intressanta) faktiska skuggeffekten. Man anger 8 timmar
om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor
som faktiskt får uppkomma vid en bostad. Tidigare har man helt förlitat
sig på ovannämnda 30 timmars-mått för den astronomiskt maximala
möjliga skuggeffekten som en tumregel i brist på praktiska erfarenheter. I
dag fi nns det erfarenheter från tillståndsgivna anläggningar även i Sverige med avsevärt högre värden än 30 timmar. Det har visat sig att även
• 45 •
Arbetsmaterial
vid kraftigt överskridande av 30 timmars-måttet har man med ett mycket
begränsat produktionsbortfall kunnat tillämpa en skuggurkoppling med
sikte på att nå under 8 timmar faktisk skuggeffekt. De typer av vindkraftverk som kan komma i fråga för den här aktuella anläggningen har
sådan teknik vilket innebär att de skillnader i skuggpåverkan som olika
modeller ger beroende på kombination av rotordiameter och tornhöjd regleras bort. Soltimmarna kan ge en indikation på hur skuggeffekten under årets månader reduceras av molntäckning. Man kan vidare konstatera
att vindhastigheten i allmänhet är låg vid soligt klart väder.
6.8.2 Åtgärder mot störande skuggor
Skuggberäkningarna för den aktuella vindbruksparken tyder på att
det inte kommer fi nnas behov av skuggurkoppling eftersom endast två
bostäder marginellt överskrider 30 timmars maximalt möjlig skuggpåverkan, givet de worst case-förhållanden som diskuteras nedan och i bilaga
2. Självfallet kan det visa sig när man tar hänsyn till vid vilka tidpunkter
på dygnet skuggpåverkan kan ske (eller till en rad andra faktorer som
tomternas disposition etc.) att störningarna av den faktiska skuggpåverkan blir större eller mindre än vad man först räknat med.
När det gäller olägenheter av störande rörliga skuggor kan man beskriva hanteringen i tre steg med utgångspunkt i värdena enligt beräkningarna av den astronomiskt maximala skuggeffekten. Ett första steg
sker en naturlig reduktion genom att solen inte skiner. Särskilt vintertid
kan ovan nämnda normalvärden för soltimmarna ge en indikation på hur
kraftig den här reduktionen faktiskt är. I det här steget kan man konstatera att en viss reduktion även sker beroende av vilken tid på dygnet
soltimmarna infaller: det som är störande 20:00 i augusti kanske inte
är det i samma utsträckning 09:00 på vintern. Härtill kommer att skuggorna reduceras även genom att rotorn inte exponeras maximalt utan står
i sneda vinklar på grund av varierande vindriktningar. Den här effekten
borde få starkast genomslag i nordväst och sydost genom att den förhärskande vindriktningen är väst eller sydväst. En ytterligare faktor som
reducerar problematiken är att vinden ofta är svag under de förhållanden
som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket ger en långsammare
eller ingen rotation. Dessutom kommer skuggorna knappt att kunna mär-
Arbetsmaterial
kas på avstånd över en
I ett andra steg kan man konstatera att skymmande objekt (byggnader,
vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande – man får emellertid beakta att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer,
dämpar effekten, men inte i samma utsträckning som på sommaren. En
lösning som ibland kan vara attraktiv när det gäller störande skuggor mot
ett fönster är markiser. Det kan vara en enkel och lämplig åtgärd när det
är fråga om fönster vid en kontorsarbetsplats.
I ett tredje steg regleras kvarstående olägenhet bort på ett effektivt
sätt med en teknik och en organisation för automatisk förprogrammerad
skuggurkoppling. Detta resulterar i nivåer som understiger Boverkets
rekommendationer om maximalt 8 timmar faktisk skuggpåverkan och en
maximal skuggperiod om 30 minuter. Även vid mycket höga nivåer på den
beräknade astronomiskt maximala skuggeffekten har åtgärden visat sig få
liten, eller närmast marginell, inverkan på produktionsekonomin.
En uppfattning av graden av skuggurkoppling som krävs får man med
hjälp av materialet i bilagorna och slutligen med en bedömning på plats av
situationen inför driftstart och under driften.
6.8.3. Reflexer
En del äldre vindkraftverk orsakar störningar genom att infallade solljus reflekteras på turbinbladen och orsakar ljuskastningar i omgivningen. Alla moderna vindkraftverk har emellertid en antireflexbehandlad
yta som eliminerar detta problem. De vindkraftverk som kan bli aktuella
för denna etablering kommer således inte att orsaka ljuskastningar eller
reflexer.
6.8.4. Hinderbelysning
Under rubrik 2.4 i denna MKB gavs en introducerande beskrivning av vad
syftet med hinderbelysning är och hur utformningen av belysningen är
reglerad. Vindkraftverken som är tänkta att etableras i den aktuella vindkraftsparken har en höjd på 150 meter, varför hinderbelysningen kommer
att utformas enligt detta avsnitt.
• 46 •
Arbetsmaterial
6.9. Kemikalier och avfall
All hantering och förvaring av kemiska produkter och avfall täcks in i
verksamhetsutövarens kontrollprogram och kommer att ske på ett sådant
sätt att spill eller läckage inte kan nå och förorena mark eller grundvatten i närområdet. Avfallsförordningen (2001:1063) kommer att följas vid
hantering av farligt avfall. Verksamhetsutövaren kommer att begära in
ett säkerhetsdatablad över alla kemikalier som används för etableringen
och se till att denna uppdateras regelbundet. Verksamhetsutövaren ansvarar även för samordning och redovisning av samtliga berörda parters
egenkontroll, där all tillförsel och bortförsel av samtliga kemikalier skall
redovisas.
6.10. Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet
Det aktuella området används framförallt till skogsbruk, jakt samt
friluftsliv i mindre omfattning. Platserna där vindkraftverken planeras
är inte särskilt välbesökta. Några särskilt känsliga verksamheter har inte
heller identifierats inom området. Under mycket speciella förutsättningar vintertid kan isskorpa bildas på ett vindkraftverks rotorblad. Därvid
försämras de aerodynamiska egenskaperna och dessutom uppstår obalans med viss vibration som följd. Dessa båda faktorer leder var för sig till
att vindkraftverkets rotation automatiskt stoppas. Isskorpan faller i det
närmaste rakt ner vid väderförändring varpå driften återupptas. Det sker
oftast ingen slungning av isbitar längre sträckor. I södra och mellersta
Sverige krävs i regel ingen avisningsutrustning eftersom isbildning sker
sällan och i liten omfattning. Sannolikheten för att iskastning inträffar
har i en tidigare studie beräknats vara i storleksordningen 0,000004 per år
(Sörensen & Sörensen, 2009).
Risken för att ett vindkraftverk faller, att bladbrott bladbrott inträffar eller att delar lossnar från vindkraftverket utreddes också i samma
studie. Sannolikheten för att någon av dessa olyckor orsakar personskada
bedömdes vara av mellan 0,00001 och 0,000001, beroende på avståndet till
vindkraftverket.
Andra riskfaktorer är brand som kan inträffa i vindkraftverkets
maskinhus och åsknedslag kan inträffa i höga konstruktioner som vind-
Arbetsmaterial
kraftverk. Riskerna med åsknedslag minimeras med åskledare som effektivt leder energin genom bladen ned genom tornet. Bästa tillgängliga
statistik över bränder i vindkraftverk samlades in i Tyskland 2002 och
visade på att 8 av landets totala 12000 vindkraftverk förstördes under året.
En stor del av bränderna orsakades av åsknedslag, varför vindkraftverkens åskskydd har förbättrats avsevärt på senare år (Vindforsk, 2008).
Innan vindbruksanläggningen uppförs och tas i drift bör samråd ske
med leverantör samt lokala myndigheter såsom den lokala räddningstjänsten. Säkerhets- och underhållsrutiner ska upprättas liksom utrymnings- och räddningsplan. Risker kopplade till höga vindhastigheter,
blixtnedslag, nedisning och oljeutsläpp minimeras genom kontinuerlig
fjärrövervakning med olika givare, larm m.m. samt genom väl genomarbetade driftrutiner. Löpande kontroll och utvärdering av riskerna kommer att baseras på det kontrollprogram som skall tas fram för bygg- och
driftskedet.
6.10.1 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppstår då laddade partiklar är i rörelse, vilket
bland annat sker i samband med att elektricitet produceras, transporteras
eller förbrukas.
Vid själva vindkraftverket uppstår det elektromagnetiska fält i samband med produktionen, men fältstyrkan avtar mycket snabbt eftersom
fältet uppstår vid en enstaka punkt. För punktformiga källor avtar fältstyrkan med kubiken på avståndet, vilket betyder att 100 meter bort (alltså
ungefär vid marknivå) så har fältstyrkan avtagit till en miljontedel av vad
den var en meter från källan.
Elektriska fält uppstår även kring de kraftledningar som dras fram till
och inom vindbruksparken. Fältstyrkan gentemot en linjeformad källa
avtar med kvadraten på avståndet, alltså långsammare än från punktformiga källor. Å andra sidan har kraftledningarna betydligt lägre spänning
och strömstyrka än exempelvis Svenska Kraftnäts stamledningar, vilket
också medför ett svagare elektriska fält. Dessutom är kablarna nedgrävda
i marken, vilket försvagar fältstyrkan avsevärt.
Vad gäller magnetiska fält dämpas de inte lika effektivt av mark eller
annan skärmning. Å andra sidan minskar fältstyrkan mycket snabbt med
• 47 •
Arbetsmaterial
avståndet till källan. Strålstyrkan avtar till bråkdelar av svenska riktvärden på enstaka eller tiotalet meter från källan.
Samtliga material kommer att vara utformade enligt gällande riktlinjer och gängse praxis för att tillse en säker strålmiljö. Eftersom fälten
som uppstår är mycket svaga är det inte rimligt att förvänta sig några
miljökonsekvenser av dessa. Strålningen från hemelektronik såsom
mobiltelefoner, dammsugare och rakapparater medför elektromagnetisk
påverkan som är mångdubbelt starkare än den som vindbruket orsakar.
vindkraftsetableringar och hindrat dessa, men har sedan bättre analysmetoder implementerades kommit fram till att vindkraftsetableringar
inte nödvändigtvis stör spaningsutrustning så mycket som man tidigare
trott (Energimyndigheten, 2008).
6.11.2. Telekommunikation
Vindkraftverk kan även komma att påverka civila informationsystem såsom trådlösa nät för mobiltelefoni, bredband, TV m.m. För att säkerställa
att sådana störningar inte ska förekomma har berörna operatörer hörts i
samband med framtagandet av denna MKB.
6.10.2 Sprängning
Sprängning kan bli aktuellt vid väg- och anläggningsarbeten.Om det
blir aktuellt kommer närboende att förvarnas. Bedömt utsatta byggnadsverk besiktigas före och efter sprängningsarbeten för att fastställa ev.
skador orsakade av aktuella arbeten på samma sätt som vilket infrastrukturprojekt som helst.
6.11.3. Luftfart
Om vindkraftverk placeras olämpligt i förhållande till närliggande flygplatsers verksamheter kan de orsaka störningar på inflygningszoner m.m.
Vid påverkan på flygplatserna procedurer kan konfl ikterna ofta lösas
genom att procedurerna på olika sätt ritas om. Detta bekostar i regel
verksamhetsutövaren för vindbruksparken.
6.10.2 CE-märkning
De modeller av vindkraftverk som kan bli aktuella för Tolseröd-Borrestad vindbrukspark kommer att vara CE-märkta och uppfyla EU:s maskindirektiv 2006/42/EG.
6.12. Påverkan på fastighetsvärden
Det fi nns idag ett antal studier kring vindkraftanläggningars påverkan
på närliggande fastigheter. Dessa studier har ofta statistiska brister och
ger inte en entydig bild av hur fastighetsvärdena påverkas. De två mest
omfattande studierna på området har utförts i USA. I studien Impact of
Windmill Visibility on Property Values in Maddison County som pågick mellan 1996 och 2005 har man tittat på 280 fastighetsförsäljningar
i närheten av en vindkraftpark bestående av 20 vindkraftverk med en
installerad effekt på 30 MW. Studien fi nner inga mätbara resultat mellan visuell påverkan och fastighetsvärde (Hoen B, 2006). I en annan
amerikansk studie har man tittat på 25000 fastighetsförsäljningar över
hela USA inom ca 8 km från vindkraftanläggningar med minst 10 MW
installerad generatoreffekt. I studien fann man att vindkraftverk precis
som många andra väl synliga mänskliga konstruktioner inte har någon
direkt negativ effekt på fastighetsvärden. Inte heller denna studie fann
något statistiskt samband mellan visuell påverkan och fastighetsvärde
(Beck F, et al 2003). Under 2010 publicerades även en svensk studie
6.11. Påverkan på andra verksamheter
Vindkraftverken tar relativt liten yta i anspråk och skogsbruket kommer
att kunna bedrivas runt dem i stort sett som tidigare. Jakt kommer också
att kunna bedrivas i området precis som idag. Vid ansökan enligt Miljöbalken ska samråd med berörda myndigheter och verksamhetsutövare
göras så att dessa kan lämna sina synpunkter. Inkomna synpunkter från
myndigheter, verksamhetsutövare och intressenter i övrigt presenteras
under samrådsredogörelsen i slutet av denna MKB. En kort sammanfattning av påverkan på vanligen berörda verksamheter presenteras nedan.
6.11.1 Totalförsvaret
Vindkraftverk placerade på olämpliga ställen kan störa några av Försvarets verksamheter, .företrädelsevis signal- och radarspaning. I tidigare
prövningar har Försvarsmakten i många fall varit mycket restriktiva till
Arbetsmaterial
• 48 •
Arbetsmaterial
(ÅF-Ingemansson, 2010) genomfördsom bekräftade att tidigare internationella rapporter inte kommit fram till några omfattande konsekvenser
för småhuspriserna kring vindbruksanläggningar. ÅF:s studie omfattade
ca 42 000 småhusförsäljningar och deras slutsats var att det inte går att
fastställa något entydigt samband mellan nya vindkraftsetableringar
och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. År 2012 publicerades
syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen. I denna konstateras det att forskningen inte kunnat påvisa några signifi kanta
samband mellan vindkraft och påerkan påfastighetsvärden (Naturvårdsverket, 2012).
gäller kumulativa effekter avseende ljudpåverkan så bedöms dessa i huvudsak förorsakas av vägtrafi k och skogsbruk i området.
6.15. Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande
När driften upphör skall platsen återställas på verksamhetsutövarens
bekostnad och ansvar. Det innebär att markanvändningen ska kunna
återgå till den normala efter att vindkraftverket monterats ned och fundamentet åtgärdats i den omfattning som krävs.
Påverkan av en vindbruksanläggning är i det närmaste fullständigt
reversibel vilket innebär att effekterna upphör helt efter verksamhetens
upphörande. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför
liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete.
Utöver avgaser från transporter och kortvarigt buller kan även detta ske
utan några påtagliga miljökonsekvenser. Vindkraftverk den typen som
planeras har torn av stål och kan till största delen återvinnas.
6.13. Kommentarer till kommunala planförhållanden
Vindbruksparken Tolseröd-Borrestad var i en tidigare version av Kristianstads vindbruksplan beläget helt inom ett större utpekat A-område
(A2). I det gällande plandokumentet är emellertid området reducerat till
ett betydligt mindre B-område, kallat B2. Innebörden av att området
är ett så kallad B-område är att det råder starkare konfl ikter än vad
som gäller för ett A-område och att eventuella vindbruksetableringar
bör vara något mindre. HS Kraft anser sig genom utförd anpassning av
parklayout samt denna MKB ha tagit hänsyn till de värderingar som
Kristianstads kommun har gjort av området.
6.15.1. Avveckling av verksamheten
Avvecklingsskedet ligger uppskattningsvis 20-25 år fram i tiden och
de exakta förutsättningarna för detta är naturligtvis inte helt givna i
dagsläget. För att säkerställa att avvecklingen sker på bästa sätt med så
liten miljöpåverkan som möjligt ska det emellertid efter driftens upphörande tas fram en avvecklingsplan. Planen ska redovisa för hur och
inom vilken tid vindkraftverken ska nedmonteras och omhändertas
samt hur marken ska återställas. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten.
I normala fall ansvarar verksamhetsutövaren primärt och markägaren
sekundärt för att vindkraftsparken avvecklas efter att den tagits ur
bruk. Under driften kommer pengar att sättas av för avveckling av vindkraftverken. På så vis garanteras att vindkraftverken monteras ned och
att marken återställs oavsett vad som händer verksamhetsutövaren eller
om vindkraftsanläggningen byter ägare i framtiden.
6.14. Kumulativa effekter
På grund av närheten till vindbruksparken vid Maltesholm kommer det
att uppstå kumulativa effekter mellan de båda anläggningarna. En betydande sådan påverkan är påverkan på landskapsbilden och det visuella
intrånget på sådana platser där båda parkerna kan tänkas synas samtidigt. Det är svårt att på förhand bilda sig en uppfattning om hur denna
påverkan kommer bli och HS Kraft vill inte försöka deklarara hur detta
kommer uppfattas eftersom frågan är personligt betingad. Som diskussions- och beslutsunderlag har det dock tagits fram en landskapsanalys
som särskilt fokuserar på de kumulativa effekterna av de båda parkerna.
Vidare fi nns det i en bilaga till denna MKB en serie fotomontage i vidvinkelformat som visar de båda parkerna samtidigt.
Rörliga skuggor uppstår endast kring varje enskilt projekt. När det
Arbetsmaterial
• 49 •
Arbetsmaterial
7. Studerade alternativ
innebär att området kan få en högre prioritet för vindkraft än andra
allmänna intressen. Eftersom kommunen har bäst insyn i de lokala intressena är det också kommunen som bäst kan utreda var vindkraften bäst
placeras på den översiktliga planet. Frågan om alternativa lokaliseringar
inom kommunen har därmed utretts av kommunen själv. Därför förefaller
det vara omotiverat att HS Kraft själva tar sig an en sådan utredning.
Enligt sjunde och tolfte paragrafen i miljöbalkens sjätte kapitel skall
alternativa utformningar och alternativa lokaliseringar redovisas i
miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom skall en beskrivning göras av
utvecklingen under verksamhetstiden om den avsedda verksamheten inte
kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Det bör även avgöras om en
framtida utbyggnad är möjlig eller om platsen genom den aktuella etableringen har utnyttjats maximalt.
7.3. Utformningsalternativ
7.1. Lokaliserings- och utformningsprocessen
Det utformningsalternativ som presenteras i detta skede har erhållits
genom ett långt och kontinuerligt arbete med beaktande av de
förutsättningar som fi nns för området och som har beskrivits i denna
MKB. Utformningarna har under arbetets gång successivt kommit att
förändras i takt med att nya lärdomar dragits och inkomna synpunkter
beaktats. Vår ambition har under hela processen varit att försöka optimera
energiproduktionen inom området med hänsyn till givna förutsättningar.
Det alternativ som presenteras i denna MKB anser HS Kraft därför vara
den bästa möjliga med hänsyn till alla de parametrar som behandlas
i denna MKB. Alla andra utformningsalternativ anses därför av olika
anledningar vara sämre.
Lokaliseringen av de planerade vindkraftverken till det aktuella området
väcktes i ett tidigt skede av projektet. Området har ett flertal egenskaper som gör det lämplig för vindbruk, vilket har behandlats i föregående
avsnitt. Anläggningen såsom den presenteras i denna MKB har dock
föregåtts av en tids prövande av alternativa utformningar med hänsyn till
andra intressen såsom naturvärden inom området.
Nedan följer en diskussion kring tänkbara alternativ till det som fortsättningsvis i detta kapitel kallas ”huvudalternativet”.
7.2. Alternativplatser – lokaliseringsalternativ
Det är inte lätt att hitta områden som är så väl lämpade för vindbruk som
Tolseröd-Borrestad utan att konkurrera om marken med andra exploatörer eller andra intresseområden. Alternativt kan lokaliseringar till havs
eller i norra Sverige utredas, men sannolikheten är då stor att det undersökta alternativet har bristande verklighetsförankring eller, vilket kanske
är ännu mer troligt, att där redan planeras en etablering. Vi bedömer att
lokaliseringsalternativet bör ligga i landets södra del där behovet av el är
störst. Enligt den nya uppdelningen av elproduktionsområden som Svenska Kraftnät infört den 1 november 2011 bör el helst produceras inom
Elområde 4, vilket också Tolseröd-Borrestad vindbrukspark gör.
Vad gäller lokaliseringen vill vidare HS Kraft hänvisa till Kristianstads översiktliga planering, där olika alternativa lokaliseringar har
utretts och kommunens motstående intressen har vägts mot varandra. I
denna översiktliga planering ligger det aktuella projektområdet inom ett
område som kommunen har pekat ut som lämpligt för vindkraft. Detta
Arbetsmaterial
7.4. Förkastade utformningsalternativ
I figur 7-1 på nästa sida presenteras några av de utformningalternativ
som varit aktuella tidigare under processens gång, men som av olika
anledningar förkastats. Projektet har pågått och utvecklats sedan 2006,
men endast några av senare tids ändringar redovisas för översiktlighetens
skull.
År 2009 gällde utformningsalternativet en park på 12 vindkraftverk
(blå symboler) som bredde ut sig några hundra meter söderut i förhållande
till efterföljande utformningar. Med utgångspunkt ur denna utformning
togs det samma år fram en naturvärdesinventering från Enetjärn Natur
AB. Denna inventering visade i sig inte några behov av justeringar, men
däremot påbörjade Kristianstads kommun samma år arbetet med att
ta fram ett nytt tematiskt tillägg till ÖP gällande vindkraft. I och med
detta arbete togs det fram en del nya riktlinjer och förhållningssätt
• 50 •
Arbetsmaterial
som HS Kraft AB fick göra anpassningar efter. Dessutom hade (och har
fortfarande) kommunen planer på att införa ett så kallat tyst område söder
om projektområdet, varför det fanns anledning att flytta eller ta bort de
södra verken.
År 2011 arbetade HS Kraft AB utifrån ett utformningsalternativ på
10 vindkraftverk (lila symboler). Med detta alternativ kunde förvisso
krav såsom bullernivåer och avstånd till bostäder innehållas, men
förutsättningarna för vindbruksparken förändrades något i och med att
Kristianstads kommun antog en reviderad vindbruksplan samma år. I
denna planhandling är aktuellt projektområde utpekat som B-område
(se kap 5.9), vilket bland annat innebär att endast mindre etableringar
anses vara lämpliga. I samråd med kommunen har HS Kraft insett att en
vindbrukspark om 6 vindkraftverk (som inte kräver miljötillstånd) kan
betraktas som en mindre etablering enligt nomenklaturen i kommunens
tematiska tillägg till ÖP gällande vindkraft. Mot bakgrund av detta
±

4


1



2


5








 3



6



Teckenförklaring
0



1 km
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Tollseröd -Borrestad vindbrukspark
Utformningsalt med 10 vkv 2011
Utformningsalt med 12 vkv 2009
Fig
ig 7
7-1
-1:: Nu
Nuva
vara
rand
ndee ut
utfo
form
rmni
ning
ng i fför
örhå
håll
llan
ande
de ttil
illl ti
tidi
diga
gare
re a
alt
lter
erna
nati
tiv
v
Arbetsmaterial
arbetade HS Kraft AB fram ett utformningsalternativ om 6 vindkraftverk
(röda symboler) som optimerade energiproduktionen i förhållande till de
krav och motstående intressen som föreligger. Detta utformningsalternativ
låg till grund för de förnyade natur-, kultur- och landskapsstudier
som gjordes under 2012. I samband med kulturlandskapsanalysen
upptäcktes fornlämningar intill vindkraftverk nummer 4 och 6, varför
dessa har flyttats något i den senaste utformningen. Det är det senaste
utformningsalternativet som denna miljökonsekvensbeskrivning gäller
(redovisas ej i figur 7-1). De korta sträckor som två av verken har flyttats
sedan natur-, fågel- och fladdermusinventeringarna genomfördes bedöms
inte medföra någon förändring av värderingarna i dessa frågor.
7.5. Ingen förändring – nollalternativet
Nollalternativet innebär att den planerade etableringen inte sker utan området utvecklas vidare på annat sätt. Troligtvis handlar det om ett fortsatt
brukande av skogen, även om andra förändringar i området självfallet kan
ske som kan medföra påverkan på miljön.
Nollalternativet innebär att all eventuell negativ miljöpåverkan från
vindbruksanläggningen uteblir. Därmed sker ingen visuell påverkan på
landskapsbilden, kanske den mest påtagliga faktorn i sammanhanget.
Vidare uteblir även övriga nämnda miljökonsekvenser, såsom buller- och
skuggverkan samt påverkan på fåglar och fladdermöss. Nollalternativet
innebär emellertid också att de positiva effekter som etableringen medför
i form av tillskott av förnybar elenergi uteblir inom den del av landet som
har störst behov av detta (Elområde 4). Det innebär också att ett riksintresset för vindbruk kanske delvis står outnyttjat vilket kan sägas vara
oförenligt med syftet bakom miljöbalkens hushållningsregler.
För att uppfylla det föreslagna planeringsmålet om 30 TWh förnybar
energiproduktion år 2020 måste motsvarande energi produceras på annat
sätt – vilket kan innebära förnybar energiproduktion utan de utpräglade
miljöfördelar som vindkraft erbjuder, eller att mindre lämpliga platser får
väljas för vindkraftverken.
Det är en rimlig bedömning att de positiva effekterna av en vindbruksanläggning på denna väl valda plats uppväger de negativa effekter som
uppstår i samband med etableringen.
• 51 •
Arbetsmaterial
8. Sammanställning av konsekvenser för enskilda bostäder
I det här kapitlet visas en sammanställning av beräkningsresultat avseende
ljud- och skuggeffekter för den planerade anläggningen i relation till
närliggande bostäder. Redovisade värden är baserade på beräkningar med
vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101. För mer detaljer och förklaringar
av beräkningarna hänvisas till bilaga 3 och 4.
I figur 8-1 på nästa sida presenteras en kartbild över de
bostäder som inkluderas i denna sammanställning. I tabell
8-1 till höger ges en sammanfattad bild av de beräkningsresultat som presenteras och diskuteras mer utförligt i bilaga
3 och 4. Det som snabbt kan konstateras utifrån tabellen
är att avståndet till samtliga bostäder överskrider 1000 m,
samtidigt som begränsningsvärdet 40 dB(A) kan innehållas
med god marginal. Skuggpåverkan är enligt beräkningarna
något hög vid två bostäder, men detta är sannolikt inget
problem. Detta diskuteras i bilaga 3 och 4.
Det bör poängteras att såväl ljud- som skuggberäkningar
är utförda med goda säkerhetsmarginaler avseende väderlek
och allmänna förhållanden i området. Ljudberäkningarna
utgår från att det alltid blåser 8 m/s från alla håll på samma
gång, samtidigt som skuggberäkningarna utgår från att det
aldrig är mulet, att rotorbladen på vindkraftverken alltid
roterar, att skuggpåverkan är påtaglig oavsett avstånd och
att alla turbiner alltid är orienterade vinkelrätt mot alla
bostäder samtidigt. Dessutom tar varken ljud- eller skuggberäkningarna hänsyn till byggnader eller tätare vegetation
som kan minska påverkan av såväl ljud som skuggor.
Skulle vindbruksparken trots allt överskrida gällande
begränsningsvärden eller orsaka närboende oacceptabla
störningar så fi nns det goda möjligheter att vidta åtgärder
för att minska såväl ljud- som skuggpåverkan, vilket förklaras närmare i bilaga 3 och 4.
Bostad
A Kyllingaröd 5:2
B Kyllingaröd 5:5
C Kyllingaröd 7:7
D Kyllingaröd 7:5
E Tolseröd 4:2
F Tolseröd 5:2
G Bökestorp 3:2
H Tolseröd 5:1
I Tolseröd 5:5
J Vebäck 3:50
K Vebäck 3:68
L Vebäck 3:24
M Huaröd 33:1
N Huaröd 2:11
O Huaröd 8:42
P Huaröd 33:1
Q Bingstorp 1:8/1
R Huaröd 7:11
S Bingstorp 1:8/1
T Stianderöds Ry 1:39
U Gräsma 7:1
V Stianderöds Ry
W Stianderöd 2:21
Astronomiskt
Maximalt antal
maximalt möjlig
skuggtimmar per
skuggeffekt per år
dag
(timmar)
Avstånd till
närmaste
vindkraftverk
(meter)
Ljudpåverkan,
worst case
(dB(A))
1313
35,9
15:58
0:22
1437
35
11:38
0:24
1470
34,6
13:59
0:17
1124
37
33:56
0:24
1122
37,4
18:50
0:22
1117
37,8
27:18
0:25
1793
33,7
0:00
0:00
1040
36,6
0:00
0:00
1336
34,7
0:00
0:00
1814
32,9
0:00
0:00
1990
32,6
2:06
0:09
1579
35
4:00
0:13
1089
38,3
19:35
0:23
1345
36,3
19:29
0:19
1048
37,8
22:10
0:24
1078
37,6
17:34
0:23
1007
38
19:05
0:30
1249
36,6
10:47
0:24
1061
37,9
19:39
0:23
1116
38,2
33:05
0:23
1115
37,4
12:39
0:22
1045
37,5
0:37
0:04
1315
35,8
0:12
0:02
Tabell 8
8-1
-1:: Sa
Samm
mman
anst
stäl
älln
lnin
ing
g av m
mil
iljö
jöko
kons
nsek
ekve
vens
nser
er fför
ör eens
nski
kild
lda
a bo
bost
städ
äder
er
Arbetsmaterial
• 52 •
Arbetsmaterial
Fig
Fi
g 88-1:
1: B
Bos
ostä
täde
derr so
som
m in
inkl
klud
uder
erat
atss i sa
samm
mman
anst
stäl
älln
lnin
inge
gen
n av m
mil
iljö
jöko
kons
nsek
ekve
vens
nser
er fför
ör eens
nski
kild
lda
a bo
bost
städ
äder
er o
och
ch b
ber
eräk
äkna
nade
de llju
judu
dutb
tbre
redn
dnin
ings
gsku
kurv
rvor
or.. Or
Oran
ange
ge llin
inje
je = 4
40
0 dB
dB(A
(A).
).
Arbetsmaterial
• 53 •
Arbetsmaterial
Referenser och källor
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
Ahlén, I. (2010), Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig
natur, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2010
Beck, F., Sterzinger G., Kostiuk D. (2003), The Effekt of Wind Development on Local Property Values, REPP
Bluhm, G., Larson, S., Sejer Pedersen, C. Pedersen, E., Skärbäck,
E., Persson, B. (2011), Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds
universitet, Rapport nr. 11, Ljudmiljöcentrum, Lunds universitet
Boverket (2001), Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets förlag, Rapport 6241.
Boverket (2009), Vindkraftshandboken - Planering och prövning
av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.
COWI (2012), Tolseröd-Borrestad - En beskrivning av landskapspåverkan kring en planerad vindkraftsanläggning i Kristianstad
kommun
Energimyndigheten (2002), Framtidens vingslag.
Energimyndigheten (2002), Elmarknaden 2002, ET 9:2002.
Energimyndigheten (2008), Radar och havsbaserad vindkraft
Energimyndigetens (2012), Elcertifikat, http://energimyndigheten.
se/sv/hushall/Din-elrakning-och-natavgift/Elcertifikat/
Enetjärn Natur AB (2009), Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken Tolseröd-Borrestad
Enetjärn Natur AB (2012), Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken Gruppstation Tolseröd-Borrestad
Enetjärn Natur AB (2012), Inventering av kungsörn - Tolseröd
Borrestad - Planerad vindkraft i Skåne län.
Enetjärn Natur AB (2012), Utredning och bedömning av fågellivet Tolseröd-Borrestad - Planerad vindkraft i Skånes län
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Günther, W. (1999, 2002), Touristische Effekte von On-und Offshore-Windkraftanlägaen in Schleswig-Holstein
Institut für Tourismus- und Bäderforschung in Norderuopa GmbH
(N.I.T.)
Gunnarsson, A. (2008), Ljudlandskap för bättre Hälsa
Hammarlund, K. (1997), Attityder till vindkraft.
Arbetsmaterial
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
• 54 •
Occasional Papers 1997:2. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.
Hedberg, P. (2011), Inställningen till olika energikällor i Sveriges
län, Göteborgs Universitet, SOM-rapport nr 2011:25
Hoen, B. (2006), Impacts of Windmill Visibility on Property Values
in Madison County, New York, Bard College
Kristianstads kommun (2007), Lokala miljömål för Kristianstads
kommun - Antagna av kommunfullmäktige i maj 2007
Kristianstads kommun (2011), Vindbruksplan för Kristianstads
kommun - Tematiskt tillägg till översiktsplanen
Ljunggren, S. (1998), Mätning av Bullerimmission från Vindkraftverk, Elforsk rapport 98:24
Länsstyrelsen i Skåne län (2007), Det skånska landsbygdsprogrammet, Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv
Länsstyrelsen i Skåne län (2010), Skånes miljöhandlingsprogram Aktualiserat åtgärdsprogram för det regioan miljömålsarbetet
Länsstyrelsen i Skåne län (2010), De skånska miljömålen
Länsstyrelsen i Skåne län (2012), Beslut i ärendenummer 50514415-10, Överklagande av beslut med anledning av anmälan om
miljöfarlig verksamhet - tre vindkraftverk (Rotsberg 1:1, Höghult
1:3, och Stensma 2:17, Kristianstads kommun
Martínez, E., Sanz, F., Pellegrini, S., Jiménez, E.,Blanco, J. (2008),
Life cycle assessment of a multi-megawatt wind turbine, Elsevier
Ltd
Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Studie framtagen av Mellanrum
landskapsarkitekter som en del av rapporten Vindkraft i Skåne
Miljöbalk (1998:808)
MORI (2002), Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research
Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British
Wind Energy Association.
Naturvårdsverket (2001), Ljud från vindkraftverk, ISBN: 91-6206241-7
Naturvårdsverket (1978, 1983), Naturvårdsverkets allmänna råd
1978:5 rev. 1983, anger värden för externt industribuller
Arbetsmaterial
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
Naturvårdsverket (2005), Riksintresse för naturvård och friluftsliv
– handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra
stycket,
Naturvårdsverket (2012), Vindkraftens effekter på människors
intressen, En syntesrapport, Rapport 6497)
Naturvårdsverket (2012), Vindkraftens effekter på landlevande
däggdjur, Rapport 6499
Naturvårdskonsult Gerell (2007), Planerade vindkraftverk i östra
delen av Linderödsåsen, Kristianstads kommun - En analys av effekterna på fl addermöss och större rovfåglar
Naturvårdskonsult Gerell (2012), Planerad vindkraftspark vid
Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun - En analys av effekterna på fl addermusfaunan
Nilsson, M. E., Bluhm, G., Eriksson, G., Bolin, K., Wallenberg, M.,
(2011), Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud
från vindkraftsanläggningar;Exponering och hälsoeffekter
Pedersen, E. (2007), Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Avd. för miljömedicin,
Göteborgs universitet
Pedersen, E., Forssén, J., Persson Waye, K. (2009), Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval Rapport 5956
Riksantikvarieämbetet (2012), Landskapskonventionen
Rydell, J.,Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fl addermöss, Naturvårdsverket Rapport 6476
SIFO (2011), Intervjustudie av Sifo Research & Consulting på
uppdrag av Svensk Vindenergi. ”Varifrån skulle du helst önska att
den elektricitet du köper kommer ifrån?”
SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande i vindkraftutredningen.
Svensk Vindenergi (2012), Pressmeddelande 15 april 2012
Sørensen, J.D. & Sørensen, J.N. (2009) Risikovurdering ifm. opsaetning af nye vindmøller ved Kappel, DTU
Transportstyrelsen (2010), Transportstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för
Arbetsmaterial
¶
¶
¶
¶
¶
¶
luftfarten, TSFS 2010:155
Uppsala universitet (2009), Vindkartering över Sverige - version
2009
Vindforsk (2008), Forskning för mer och bättre vindkraft, Vindforsk-II syntesrapport, Elforsk rapport 08:46
Wallin kulturlandskap och arkeologi (2012), Kulturlandskapsanalys 2012 - Vindkraftprojekt Tolseröd-Borrestad - Östra Sönnarslövs socken - Kristianstads kommun - Skåne
Weathertech (2008), Estimates of the wind potential at Linderödsåsen using the MIUU-model
Widing, A. Britse, G Wizelius, T (2005), Vindkraftverks miljöpåverkan, Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Institutionen för naturvetenskap och teknik,
Högskolan på Gotland.
ÅF-Ingemansson (2010), Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?
Vidare läsning
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
• 55 •
Blix, J. Standardisering inom vindkraftområdet, Elforsk Rapport
09:34
Boverket, http://www.boverket.se/planera/planeringsfragor/vindkraft/
Energimyndigheten, http://energimyndigheten.se/Om-oss/Varverksamhet/Framjande-av-vindkraft1/
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad med förnybara energikällor på den inre
marknaden för el
HS Kraft, http://www.hskraft.se
Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/
Nätverket för vindbruk, http://www.natverketforvindbruk.se/
Plan- och bygglag (2010:900)
Svensk Vindenergi, http://www.vindkraftsbranschen.se/
Vindlov, https://www.vindlov.se/
Arbetsmaterial
Bilageförteckning .
Bilaga 1 - Kartunderlag
Bilaga 2 - Beräkningsmetoder och förklaringar
Bilaga 3 - WindPRO - Terminilogi och förklaringar
Bilaga 4 - Beräkningsresultat för ljudimission
Bilaga 5 - Beräkningsresultat för skuggpåverkan
Bilaga 6 - Fotomontage i röntgenformat
Bilaga 7 - Fotomontage i vidvinkelperspektiv
Bilaga 8 - Naturvärdesinventering av Enetjärn Natur
Bilaga 9 - Fågelinventering av Enetjärn Natur
Bilaga 10 - Kungsörnsinventering av Enetjärn Natur (sekretessbelagd)
Bilaga 11 - Fladdermusinventering av Naturvårdskonsult Gerell
Bilaga 12 - Landskapsanalys av COWI
Bilaga 13 - Kulturlandskapsanalys av Wallin kulturlandskap och arkeologi
HS Kraft AB
Tel: 040–694 19 60
Frihamnsallén 8
211 20 MALMÖ
Org.nr 556885 -6503
© HS Kraft AB 2012
[email protected]