nr 3 - Skånska Gårdar

Informationsblad för Skånska Gårdar nr 3/2011
Tre söndagar i oktober - tre gårdar
Öppen gård – pågående projekt
Årets öppna gårdar visar pågående projekt. Vi får kliva rakt in och se hur husen
ser ut innan de är färdigrenoverade.
I Vollsjö finns exempel på ruttna fotträn, mindre lämpliga val av fyllningar i
korsvirkesfack och en orörd illare.
I Spjutstorp är tidigare isolering av yttertaket bortrivet och skadorna blottade på
vinden, hur ska man lösa isoleringsbehovet?
I Träne pågår en hantverksmässig restaurering av en mindre länga. Passa på och
ta tillfället i akt och besök våra öppna gårdar och ställ frågor och dela med er av
era egna erfarenheter.
Läs mer på sidorna 5-7
Seminarium om uppvärmning ....
Måste man offra de kulturhistoriska värdena för att värma upp sin gamla länga på ett effektivt sätt? Fyra experter med olika infallsvinklar föreläser och svarar på frågor.
Sidan 9
... och träbyggnadskonst
En seminariedag i Broby om traditionella byggmetoder och materialval. Föreläsningarna kretsar kring Grimmatorp och ett studiebesök där görs under dagen.
Sidan 3
Extra årsmöte hos kakelugnsmakaren
På årsmötet på Blåherremölla framlades
förslag till stadgeändringar. Den 2 oktober
har vi därför ett extra årsmöte så att de nya
stadgarna kan börja gälla om mötet godkänner dem. Samtidigt passar vi på att bese en
kakelugnsmakares verkstad på Kjugekull
Sidan 4
Bild från årsmötet på Blåherremölla. Ingmar
Melin visar runt och berättar om kvarnen.
Skånska gårdar
Kalender
• lördag 17 september
Höstmarknad med brödbak i bakugnen kl 12-15
Arr: Tomelilla Byagård
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3
juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner.
• fredag 30 september
Seminarium om träbyggnadskonst
Broby Folkets hus
Arr: Knadriks kulturbygg
Föreningen Skånska Gårdar
c/o Christer Fahlström
Hällestadsvägen 43B
247 52 Dalby
epost [email protected]
• söndag 2 oktober
Extra årsmöte och studiebesök på Kjugekull
Kristianstad
OBS! Den gamla boxadressen har upphört!
• söndag 2 oktober
Styrelsen
• söndag 9 oktober
Öppen gård i Träne
Öppen gård i Spjutstorp
Ordförande Eleonore Nilsson Odén
tel 0417-31106, 0709-499722
epost [email protected]
• söndag 16 oktober
Öppen gård i Vollsjö
Kassör o webbredaktör Christer Fahlström
tel 046-209106
epost [email protected]
• lördag 12 november
Seminarium om uppvärmning av gamla hus
Kulturen i Lund
Sekreterare Eva Jönsson
tel 0415-311922
epost [email protected]
Gustaf Ekberg
Tel 0705- 540046
epost [email protected]
Henrik Nilsson
tel 0708-697368
epost [email protected]
Claes-Göran Kind
tel 0730-961265
epost [email protected]
Tore Persson
tel 040-450279, 070-5918327
epost [email protected]
Johan Larsson
tel 0708- 30 87 40
epost johan.larsson @narrow.se
Michelle Piganiol
tel 046-209106
epost [email protected]
Elisabet Logård
Tel 0722-360300
epost [email protected]
Ann Renbjer
tel 044-213077, 0414-440976
epost [email protected]
Ingmar Melin
tel 044-123773
epost [email protected]
Fredrik Trane
tel 0414-331180
epost [email protected]
Therese Melin
044-212425, 0708-995493
epost [email protected]
Suppleant/redaktör Marianne Rosén
tel 0415-12652
epost [email protected]
Besök Skånska gårdars hemsida
www.skanskagardar.se
Användarnamn: gardar74 Lösenord: kamin11
2
Träbyggnadskonst på Grimmatorpet i Broby
Seminariedag om Träbyggnadskonst med fokus på traditionella byggmetoder och materialval.
Plats: Broby Folkets hus.
Fredag 30 september kl 09.00-16.00.
Dagens föreläsningar kretsar kring träbyggnadskonst
med det unika Grimmatorp som exempel och utgångspunkt. Huvudföreläsaren Alexandru Babos kommer
hjälpa oss att sätta in den nordskånska timringstekniken i
ett större europeiskt sammanhang. Han arbetar som kulturarvsspeciallist på Statens fastighetsverk och har bland
annat dokumenterat ritningar på byggnader i Karlskrona
världskulturarv. Dessutom har han skrivit en avhandling
som behandlar centraleuropeiska knuttimrade träkyrkor
som tekniskt uppvisar flera likheter med de svenska medeltida timrade träkyrkorna och den profana sydsvenska
timringstekniken.
Arkitekt Krister Wall kommer berätta om dokumentation av Grimmatorps östra härbre som demonterades
2010.
Dendrokronolog Hans Linderson presenterar i samarbete med Kalle Melin nya resultat framkomna vid
tvärvetenskaplig datering av ett antal skånska byggnadsminnen.
Arkeolog och timmerman Kalle Melin kommer under
dagen presentera Grimmatorpsprojektet.
Under dagen kommer Grimmatorp besökas för att på
plats diskutera traditionella byggmetoder och materialval. På plats i hembygdsparken kommer Sven Jensén,
ordförande i Göinge hembygdsförening, presentera den
del av Grimmatorpsprojektet som rör återskapning av
Grimmatorpet innan det flyttades på 1920-talet.
Bilden kommer från Göinge hembygdsförenings bildarkiv.
landskapet kring gården för att ge en ökad helhetsbild av
en byggnad tagen ur sitt sammanhang.
Priset är i skrivande stund inte fastställt. Dock är det
klart att Föreningen Skånska Gårdar subventionerar sina
medlemmar med 300kr per person.
Mer info kommer snart läggas ut på följande hemsidor:
www.knadrikskulturbygg.se, www.skanskagardar.se
och www.bevis.se.
Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne.
Kalle Melin
Nu finns Skånska Gårdar på Facebook. Gå med och Gilla!
Nystartad byggnadsvårdsbutik!
Tranes handelskompagni i Gislöv strax utanför Simrishamn har nu haft öppet i några månader. Kunder har hittat
hit trots att man inte har marknadsfört sig alls, utan förlitat
sig på mun-till-mun-metoden.
detaljer som tapeter, trasmattor och kuddar. Franska
arbetskläder har även smugit sig in i sortimentet.
För närvarande är butiken öppen sex dagar i veckan,
men fr o m oktober blir det bara tre dagar.
Butiken är en del av Skånes byggnadsvårdscentrum
som håller på att växa fram i Gislöv. Här ska kunskaper
om traditionellt hantverk inom byggnadsvård, landskapsvård och trädgård samlas. En trädgårdsbutik ska
också öppna här. Man ska
kunna gå på kurser och utställningar, men även ta en
kaffepaus. Bakom projektet
står Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och
Simrishamns kommun.
Affärens tema är ”Hållbart med tradition” och tanken
är att varorna i så stor utsträckning som möjligt ska vara
lokalt producerade och svara mot behoven i den skånska
byggnadsvården. De skånska husen skiljer sig ju från
den svenska byggtraditionen på många vis och liknar
mer den danska.
Här finns t ex linolje- och
kalkfärg och ett urval verktyg, men även inrednings3
Extra årsmöte i kakelugnsmakarens verkstad
Söndag 2 oktober
Plats: Kjugekull vid Bäckaskog, Kristianstad
kl 9.30-11.30
Vill man, kan man sen åka vidare till Öppen gård i Salskog, se sidan 5.
Vi kallar till extra årsmöte med anledning av förslag till stadgeändring. Föreningen bjuder sedenligt på kaffe/te
och fralla. Efter denna enda punkt på dagordningen vandrar vi ca 300 meter till kakelugnsmuséet.
Ur stadgarna:
§ 8 STADGEÄNDRING
Ändring av föreningens stadgar kan endast ske genom beslut av två på varandra följande årsmöten varav det ena skall
vara ett ordinarie. Minst 2/3 av antalet närvarande medlemmar måste vara ense om beslutet.
Kakelugnsmakarens verkstad
Till Villands härads hembygdspark på Kjugekull, ett
växlingsrikt naturområde
mellan Oppmanna- och
Ivösjöarna, flyttades 1942
kruk- och kakelugnsmakeriet i Västanå med sitt
sedan dess nedläggning
1925 intakta innehåll av
ugnar, drejskivor, formar
och verktyg och undgick
därmed en hotande rivning.
I samband med flytten dokumenterades byggnaden och alla verktyg av Skånes Hembygdsförbund.
satte själv upp sina kakelugnar. Bentzers kakelugnar
skilde sig från föregångarnas både vad gällde färg
och dekoration. De tidigare
var vanligen ljusgula med
gräsgröna sned- streck eller
stänk. Bentzers kakelugnar
var bruna, gröna eller gula
och den stora variationen i
mönster visar alla de formar
till kakelplattor, som fortfarande finns i verkstaden.
I verkstaden tillverkades inte bara kakelugnar utan
också fat, krukor, ljusstakar, sparbössor, lergökar
och sänken till fiskenät, av vilka senare ett tusental
kunde produceras under en dag. I verkstaden finns
också exempel på dessa produkter.
Ann Renbjer
Redan 1681 fanns i trakten av Näsum ett “Krukoch tegelbruk” och från 1800-talets början är kakelugnsmakarna namngivna. Lars August Bentzer
(tidigare Bengtsson) blev 1880 verkstadens siste
ägare och flyttade den från Näsum till Västanå. Han
utökade verksamheten och hade fyra anställda.
Kakelugnarna var billigare än de fabrikstillverkade
och såldes i norra Skåne och södra Halland. Bentzer
Källa: Kruk- och kalkelugnsmakeri i Västanå; I: Handlingar angående Villands härad utgivna av Villands härads Hembygdsförening XXXVI, 1990.
Anmälan sker till Christer Fahlström
på [email protected] eller 0739324517
Vägbeskrivning: kör från Kristianstad
mot Kalmar på E22. Ta av i Fjälkinge
och kör mot Kiaby. Ca 1 km efter
Kiaby ta till höger vid skylten Kjuge/
Kjugekull.
4
Öppen gård söndag 2 oktober kl 13.30-15.30
Välkomna till Therese och Jens i Salskog
Vårt torp är en skånelänga och blev troligen uppförd
på slutet av 1800-talet. Boytan är ca 55 m2. Stommen
består av laföre (skiftesverk)och korsverk. När vi köpte
torpet var hela utsidan linad (brädklädd) men vid byte av
fotträ togs den bort. På laföret under liningen kunde vi se
att det sitter kvar spräckpanel som har varit underlag för
lerklining.
All lerklining är nu återställd. Vi har även bytt stolpar
och snedsträvor i korsverksdelen samt murat med lersten
och tegelsten i facken och klinat facken med lera. En del
av fönstren har vi renoverat och några har vi köpt nya av
en lokal snickare. Skorstenen är ommurad i ett lerbruk
ovan nock. På den ena gaveln sitter den gamla liningen
kvar men den andra har vi klätt om med handhyvlad fur.
Till den nya gaveln gjorde vi en tvådelad dörr där det
tidigare hade suttit en enkel uthusdörr. På taket ligger
"På öppen gård visar vi
vilka tekniker vi valt och
berättar varför samt tar
upp för och nackdelar
med materialvalen."
det betongpannor som så småningom ska bytas ut till
ett halmtak med en eller två homejor. Nu har vi vittat all
lerklining och börjar bli klara utvändigt.
Nästa steg blir invändigt och vi börjar renovera köket
och den blivande toaletten. I köket har vi börjat riva
bort tretex och masonit på innerväggarna samt tagit upp
trägolvet. Golvbjälkarna ligger direkt i jorden men är i
mycket gott skick och ska få ligga kvar efter att vi har
grävt ut lite för att öka rumshöjden. Vi har nya kilsågade
golvbrädor till alla rum utom toalett och farstu. När golvet är på plats ska vi lerklina innerväggarna. Toalettgolvet
blir ett tegelstensgolv i lerbruk och väggarna blir antingen
lerklinade eller linade.
För vägbeskrivning och anmälan kontakta Therese Melin på 0708-995493 eller
[email protected]
5
Öppen gård söndag 9 oktober kl 13.30-15.30
Välkomna till Elisabet i Spjutstorp
Elisabet Logårds kreativitet syns överallt
i huset. Vackra färger och och berättande
föremål.
Välkomna till huset Vallnäs i Spjutstorp och ett hus
från 1929 i putsat tegel, med stenmurad grund, källare
under halva huset och träbjälklager samt murade väggar
i nederplan.
Mitt pågående arbete består i att ta bort isolering av
mineralull utan luftspalt mot brädtak .
Vid avtäckningen befanns en bjälke vara skadad och
en del skadade takbräder. Åtgärden återstår… tips och
råd hur detta göres på enklaste men tillräckligt bra sätt
emottas .
Min skorstens överdel behöver sättas om och takplåt
målas, eventuellt bytas ut.
Förra årets vinter och husets konstruktion har övertygat
mig om att komplettering med vedeldning i en under
vintern installerad gjutjärnskamin eller hellre insättande
av en kakelugn är vad mitt hus behöver.
När jag löst yttertakslagningen, skorstenen och rökkanalerna, återstår isolering av innertaket på ovanvåningen där jag ska ha öppet upp till nock och utan
kattvindarna.
Metoden jag ska använda och som rekommenderas både av rådgivare hos Sv byggnadsvård och av tillverkaren
är inblåsning av cellulosafibrer under en hygroskopisk
duk direkt mot mitt trätak.
Duken täcker jag sedan inåt med spontade bräder som
jag ska linoljemåla innan montering..Isoleringsmetoder
har jag fått lika många råd om som jag mött yrkesmän.
Dock är ett parallelltak med hel takfot en konstruktion
som denna metod borde fungera på.
Elisabet Logård, ny styrelseledamot, här i färd med att
skära ut en schablon vid kursen Färg på lera 2007.
Vallnäs i Spjutstorp, byggt 1929.
"Mitt pågående arbete består i att ta bort
isolering av mineralull utan luftspalt mot
brädtak ."
För vägbeskrivning och anmälan kontakta Elisabet Logård Tel 0722-360300 eller
epost [email protected]
Tidigare mineralull borttagen och taksparrarna är synliga.
6
Öppen gård söndagen 16 oktober kl 13.30-15.30
Välkomna till Karl-Gustav i Vollsjö
fram det ursprungliga kullerstensgolvet
som eventuellt kan täckas med antika
sexkantiga brända lerstenar tillverkade
lokalt i Vallarum. I illaren och bagarugnen har lerputsen förnyats men det
återstår att restaurera kokplatserna. Två
fungerande sättugnar finns.
Välkomna till Gammelgård!
Gården består av en 20 m korsvirkeslänga och en vinkelställd större trälada med ursprungligt stampat lergolv
i logen. Längan bör vara (åter)uppförd på platsen ca 1830
efter att fastigheten flyttats ut från Vallarums bykärna vid
skiftet 1828.
Jag har haft den i snart 5 år och tänker reparera/
restaurera/renovera den och försöka återskapa/bevara
den ”gamla” känslan.
Föregående ägare köpte den 1963 i dåligt orenoverat
tillstånd med halmtak och delvis linade rödfärgade ytterväggar och timra med här och var cementförstärkningar
samt med intakt skorsten, illare och bagarugn, vilka fortfarande är kvar.
Efter renovering på 1960-1970-talet finns modernt kök
och duschrum samt omlagda trägolv och klinkergolv och
den tidens tapeter tillika med något kitschiga väggpaneler
i trä. Samtliga väggar hade isolerats invändigt och fått
gipsskivor. Alla golv utom ett hade blivit urgrävda och
isolerade. Halmtaket hade bytts mot kupig eternit. Vinden hade fått tilläggsisolering i bjälklaget men i övrigt
lämnats oinredd och med sina krokiga taksparrar.
Till det yttre hade all lining och cementförstärkningar
tagits bort så att korsvirkestimran blev synlig. Idag är de
flesta facken putsade med tjock cement utanpå lersten
men i vissa fack är lerstenen endast målad vit utanpå en
ursprunglig(are) äldre kalkfärgsyta. Cementputs som
lossnat ersätter jag med lerputs som vitfärgas med kalkmjölk.
Många syllar ser murkna ut eller är ersatta av cement.
Övrig timra syns i gott skick utom vissa stolpar som är
murkna i nedre delen och behöver repareras.
Diverse håligheter i timran skall jag fylla ut med lerbruk
som sedan impregneras med linolja och färgas med kalkmjölk eller linoljefärg. Timran var förr rödfärgad men är
nu svartfärgad. Det svarta skrapar jag nu bort och skall
lämna obehandlat eller vitkalkas liksom alla fack.
I sterset finns kvar ett äldre enkelt brädgolv som ligger
på bjälkar direkt på marken. Framför illaren har jag tagit
"Cementputs som
lossnat ersätter jag
med lerputs som
vitfärgas med kalkmjölk."
För vägbeskrivning och anmälan kontakta Karl-Gustav Wahlund Tel 0706-793434
eller epost
[email protected]
7
Drömmen om en skånegård...
Vid årsmötet valdes flera nya styrelsemedlemmar.
En av dem är Gustaf Ekberg, som presenterar sig här
nedanför.
Gustaf Ekberg heter jag, 45 år, till vardags arbetande
i ett företag som bygger vindkraftverk. Sedan barnsben
har jag ett passionerat intresse för antikviteter och fuskar
också med marinarkeologi på lediga stunder. Exempelvis
deltar jag på somrarna som dykare i utgrävningarna av
vraket efter regalskeppet Kronan som sjönk 1676 utanför
Öland.
Intresset för skånska gårdar började med att jag och min
fru Helén hittade en romantisk skånegård på internet.
Gården, som skiftades ut 1808-09 från byn Hammarlöv
ligger mitt ute på Söderslätt utanför Trelleborg. Efter en,
som vi trodde relativt grundlig, besiktning menade vi att
den kringbyggda skånegården inte skulle bereda oss alltför mycket huvudbry och slog till, aningslösa som vi var.
Framför oss såg vi egna hästar och romantiska kvällar vid
stenbordet medan snöstormarna drar fram utanför. Elva
år senare har vi sällat oss till skaran av luttrade ägare till
skånegårdar som ansamlat en del rutin. Vi har lärt oss
att en fyrlängad skånegård kräver ett konstant arbete och
massvis med tid och tålamod.
Redan när vi köpte gården, Axatorp, fascinerades vi av
en väggmålning i den så kallade salen. Den förre ägaren
menade att det bara fanns en enda bemålad vägg på gården. Det visade sig vara fel, i stort sett alla väggar i boningslängan är bemålade. Nu har vi tagit oss an uppgiften
att tillsammans med konservatorer sakta men säkert ta
fram dem. Mycket sakta kan man stundom tycka… Men
tack vare bidrag från Konung Gustaf VI Adolfs fond för
svensk kultur kommer arbetet att nå i mål.
Förutom att ta fram invändiga väggmålningar kräver
naturligtvis halmtaken konstant översyn, här har vi dock
kapitulerat och tagit hjälp av Nisse och Mats från Ni & Wi
Timmer och Tak. Därmed blir det massor med tid över för
fönsterrenovering, kalkning, murning m m.
Föreningen Skånska Gårdar är för mig en god kontaktyta till kunskap och inspiration, och jag hoppas att
jag själv skall kunna lämna ett litet bidrag till föreningens
arbete med att slå vakt om den kulturskatt som de skånska
gårdarna utgör.
Gustaf Ekberg.
Barnen Karl och Elin framför en renoverad målning.
Gustaf Ekberg
foto och text
Väggmålning i kammaren.
8
Seminariedag om uppvärmning
Illustration: Eric Lilius, från "Skånelängans traditionella utformning.
Hur värmer man upp äldre skånska hus? En fristående
uppföljning på förra årets seminariedag om isolering.
Hur kan man på ett traditionellt vis värma sitt hus energieffektivt? Måste man kompromissa med de kulturhistoriska värden som finns i huset för att uppvärmningen ska
bli kostnadseffektiv? Är kakelugn och vedspis effektivt?
Finns det något positivt med direktverkande el? Vilka effekter kan golvvärme få i våra ödmjuka skånska längor?
Får man koppla två eldstäder till samma rökkanal? Kan
man särskilja uppvärmning från isolering?
På seminariedagen kommer fyra experter med olika
infallsvinklar berätta om faktiska fall, nya rön, gamla
traditioner och ge förslag på lösningar som kan passa
i skånska hus. Årets experter är Krister Wall – arkitekt
Wall & Möller arkitekter AB, Anders Edvardsson – energirådgivare KFSK, Jan-Erik Mattiasson – kakelugnsmakare Mattiassons kakelugnsmakeri och Paul Hansson
– byggnadsantikvarie NIRAS. Dagen kommer med varm
hand ledas av moderatorn Stephan Fickler – verksamhetsledare för Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Seminariet är en fristående del av Svenska Byggnadsvårdsföreningens temadagar om energiförbättring för
småhusägare – "Jakten på kilowatten". Det är ett samarrangemang med Svenska Byggnadsvårdsföreningen och
BEVIS, byggnadsvård i Skåne.
"Energiboken – varsam energiförbättring för småhusägare" kommer att säljas under dagen.
Plats: Kulturen i Lund
Tid: Lördagen 12 november 2011,
kl. 09.15 – 16.30
Pris: 600 kr inkl. lunch, fika för- och eftermiddag
Program:
09.15 Registrering och välkomstkaffe/te med fralla.
09.45 Förflyttning till Hornsbergssalen och intagande av platserna
10.00 Stephan Fickler inleder seminariet.
10.45 Experter föreläser.
12.00 Lunch .
13.00 Experter föreläser.
14.30 Kaffe/ te och kaka.
15.00 Frågestund och summering.
16.30 Avslut.
Anmälan är bindande och görs på
[email protected]
eller till Christer Fahlström på telefon
0739-324517.
Sista anmälningsdag 25 oktober.
Studentrabatt ges i mån av plats.
Varmt välkomna!
Varsam energiförbättring för äldre hus
Boken för dig som vill vinna energi utan att förlora själen i ditt hus.
Nu ger Byggnadsvårdsföreningen ut Energiboken – Varsam energiförbättring för småhusägare. Den är speciellt skriven för dig som bor i ett äldre hus. Läs om hur energiförluster uppstår, vilka åtgärder som sparar mest energi, att du inte behöver byta fönster
för att uppnå goda energivärden, hur du tilläggsisolerar på rätt sätt och vilket uppvärmningssystem som är långsiktigt hållbart och passar just för dina förutsättningar.
Boken säljs till kraftigt rabatterat pris under kursdagen.
9
Föreningen Skånska gårdar avger härmed sin trettiosjunde verksamhetsberättelse 2010.
Söndag 10 januari, redaktionsmöte i Hörby
Söndag 24 januari, arbetsmöte i Hörby
Söndag 21 februari styrelsemöte i Tomelilla
Söndag 14 mars, redaktionsmöte i Hörby
Söndag 11 april, styrelsemöte i Dalby
Lördag 15 maj, studiebesök Målarkalk i Hyllinge
Lördag 5 juni, årsmöte i Burlöv
Fredag 2-söndag 4 juli, resa till Gotland, kalkbränning, inställd p g a för få anmälda
Söndag 1 augusti, redaktionsmöte i Hörby
Söndag 15 augusti, styrelsemöte i Hörby
Lördag 18 september, pappspännarkurs, inställd p g a för få anmälda
Söndag 24 oktober, öppen gård i Förslöv, tema verandor och lusthus
Söndag 7 november, redaktionsmöte i Hörby
Lördag 13 november, seminarium om isolering i Lund
Söndag 21 november, styrelsemöte i Hörby
Under året 2010 har styrelse och redaktionsgrupp sammanträtt kontinuerligt. Medlemsbladet utkom
med fyra nummer. Tema för 2010 har varit invändigt, kalk, öppen gård med verandor och lusthus samt
isolering av äldre skånska hus. Vi var 269 betalande medlemmar/ hushåll. Årsmöte hölls i Burlövs gamla
prästgård, efter en visning av Kronetorps mölla. Vid årsmötet den 5 juni valdes följande:
Föreningens ordförande, omval
Eleonore Nilsson Odén
Styrelse, omval
Tore Persson, Claes Kind, Christer Fahlström,
Marianne Rosén, Henrik Nilsson, Ingmar Melin,
Eva Jönsson, Fredrik Trane, Maria Trane
Styrelse, nyval
Johan Larsson
Revisorer, nyval
Georg Welin, Birgitta Lilius
Valberedning, omval
Rune Jönsson (sammankallande), Pia Sander
Valberedning, nyval
Bengt Rodin
Sälshög 10 juni 2011
____________________________________
_____________________________________
Eva Jönsson
Eleonore Nilsson Odén
10
Protokoll fört vid årsmötet med Föreningen Skånska Gårdar den 12 juni 2011 på Blåherremölla.
Närvarande: 25 medlemmar
1.
Öppnande. Föreningens ordförande, Eleonore Nilsson Odén, hälsade de närvarande välkomna
och förklarade årsmötet öppnat.
2.
Val av mötesfunktionärer. Till ordförande utsågs Henrik Nilsson; till sekreterare Eva E.
Jönsson.
3.
Justerare. Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Marianne Rosén och
Elisabet Logård.
4.
Mötets behöriga utlysande. Då kallelse fanns i både Blad nr 1 och 2 ansågs mötet behörigen
utlyst.
5.
Dagordning. Den föreliggande dagordningen fastställdes
6.
Styrelsens årsberättelse. Ordföranden läser upp årsberättelsen, vilken dessutom sänds runt.
Verksamhetsberättelsen godkändes.
7.
Revisionsberättelse. Balans- och resultatrapporterna gås igenom. Ordföranden läser upp
revisionsberättelsen, då ingen revisor är närvarande.
8.
Ansvarsfrihet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2010.
9.
Kommande årsavgift. Årsavgiften bibehålls oförändrad (150 kr/hushåll/år)
10.
Val av styrelse och funktionärer. Föreslås att styrelsen omfattar 13 personer samt ordförande
och 1 suppleant.
Till ordförande omvaldes Eleonore Nilsson Odén. Tore Persson, Claes Kind,
Christer Fahlström, Ingmar Melin, Henrik Nilsson, Johan Larsson, Fredrik Trane och Eva E.
Jönsson omvaldes som ledamöter. Nyval av Therese Melin, Gustav Ekberg, Elisabet Logård,
Michelle Piganiol och Ann Renbjer. Marianne Rosén valdes till suppleant.
Till revisorer
omvaldes Georg Welin och Birgitta Lilius med Bo Bergsten och Bengt Rodin som suppleanter.
Valberedning: Rune Jönsson (sammankallande), Pia Sander och Bengt Rodin.
11.
Övrigt. Endast förslag till stadgeändring förelåg. Efter diskussion antogs det föreliggande
förslaget med smärre ändringar. Förslaget fanns i Blad nr 2 samt på hemsidan.
12.
Avslutning. Ordföranden tackade för intresset och synpunkterna på stadgarna samt avslutade
mötet.
Vid protokollet:
Eva E. Jönsson
Justeras:
Eleonore Nilsson Odén
Elisabet Logård
Marianne Rosén
11
Boktips:
Henrik Ranby som föreläste på Kakelugnsdagen i Ängelholm, har
nu utkommit med sin bok om Höganäskakelugnar.
Här är baksidestexten från boken.
Mellan 1900 och 1914 tillverkades Höganäsbolaget
kakelugnar med reliefkakel i enfärgad majolika. De
fanns i minst sex olika modeller och sattes vanligen
upp som dubbelugnar mitt i en innervägg, försedda med
gjutjärnsplåtar kring eldstaden. De särpräglade ugnarna
tillverkades för den lokala marknaden och var avsedda
att eldas med nordvästskånsk stenkol. Det var som konstruktion ugnarna var unika medan deras kakel speglar
tidens ideal.
Dessa kakelugnar från Höganäs har varit så gott som
okända. I denna introduktion av Henrik Ranby dokumenteras och beskrivs höganäsugnarna med utgångspunkt i
kakel i Höganäs Museum samt ugnar i olika byggnader i
Höganäs och Kullabygden.
HENRIK RANBY är docent i konstvetenskap, stadsantikvarie i Höganäs och ledamot av Höga- näs museistyrelse. Han har skrivit ett atal böcker och artiklar om
arkitektur och kulturmiljö och är redaktör för bokverket
Höganäs historia.
Fullständig titel: Henrik Ranby: Kakelugnar från
Höganäs. Ingen vanlig katalogprodukt.
Höganäs Bokhandel & Förlag. 2011.
ISBN 978-91-9790571-8
Gammalt hantverksknep...
Häromdagen sprang jag på ett gammalt hantverksknep,
helt ovetande om att det funnits alldeles i min närhet säkert ett antal år.
Det var nämligen så att fundamentet till den stora grytan
på mitt torp behövde lagas, då koppargrytan som en gång
varit där blivit stulen och i det stjälande ögonblicket hade
några tegelstenar lossnat och trillat av. Fogen mellan stenarna är en så kallad pärlfog och till den använder man
en konvex fogslev (så att fogen buktar ut i mitten). Dock
hade hantverkaren ingen fogslev med sig just den här dagen, men tittade sig omkring och blicken fastnade på en
zinkhink som stod under den gamla diskbänken i trä. Med
några vana rörelser tog han loss handtaget till hinken och
”fogade” till fogen. Sim sala bim så var det klart.
Hantverkaren var i det här fallet min egen make.
Eleonore Nilsson Odén
12