Informationsblad för Skånska Gårdar nr 3/2011 Tre söndagar i oktober - tre gårdar Öppen gård – pågående projekt Årets öppna gårdar visar pågående projekt. Vi får kliva rakt in och se hur husen ser ut innan de är färdigrenoverade. I Vollsjö finns exempel på ruttna fotträn, mindre lämpliga val av fyllningar i korsvirkesfack och en orörd illare. I Spjutstorp är tidigare isolering av yttertaket bortrivet och skadorna blottade på vinden, hur ska man lösa isoleringsbehovet? I Träne pågår en hantverksmässig restaurering av en mindre länga. Passa på och ta tillfället i akt och besök våra öppna gårdar och ställ frågor och dela med er av era egna erfarenheter. Läs mer på sidorna 5-7 Seminarium om uppvärmning .... Måste man offra de kulturhistoriska värdena för att värma upp sin gamla länga på ett effektivt sätt? Fyra experter med olika infallsvinklar föreläser och svarar på frågor. Sidan 9 ... och träbyggnadskonst En seminariedag i Broby om traditionella byggmetoder och materialval. Föreläsningarna kretsar kring Grimmatorp och ett studiebesök där görs under dagen. Sidan 3 Extra årsmöte hos kakelugnsmakaren På årsmötet på Blåherremölla framlades förslag till stadgeändringar. Den 2 oktober har vi därför ett extra årsmöte så att de nya stadgarna kan börja gälla om mötet godkänner dem. Samtidigt passar vi på att bese en kakelugnsmakares verkstad på Kjugekull Sidan 4 Bild från årsmötet på Blåherremölla. Ingmar Melin visar runt och berättar om kvarnen. Skånska gårdar Kalender • lördag 17 september Höstmarknad med brödbak i bakugnen kl 12-15 Arr: Tomelilla Byagård Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. • fredag 30 september Seminarium om träbyggnadskonst Broby Folkets hus Arr: Knadriks kulturbygg Föreningen Skånska Gårdar c/o Christer Fahlström Hällestadsvägen 43B 247 52 Dalby epost [email protected] • söndag 2 oktober Extra årsmöte och studiebesök på Kjugekull Kristianstad OBS! Den gamla boxadressen har upphört! • söndag 2 oktober Styrelsen • söndag 9 oktober Öppen gård i Träne Öppen gård i Spjutstorp Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel 0417-31106, 0709-499722 epost [email protected] • söndag 16 oktober Öppen gård i Vollsjö Kassör o webbredaktör Christer Fahlström tel 046-209106 epost [email protected] • lördag 12 november Seminarium om uppvärmning av gamla hus Kulturen i Lund Sekreterare Eva Jönsson tel 0415-311922 epost [email protected] Gustaf Ekberg Tel 0705- 540046 epost [email protected] Henrik Nilsson tel 0708-697368 epost [email protected] Claes-Göran Kind tel 0730-961265 epost [email protected] Tore Persson tel 040-450279, 070-5918327 epost [email protected] Johan Larsson tel 0708- 30 87 40 epost johan.larsson @narrow.se Michelle Piganiol tel 046-209106 epost [email protected] Elisabet Logård Tel 0722-360300 epost [email protected] Ann Renbjer tel 044-213077, 0414-440976 epost [email protected] Ingmar Melin tel 044-123773 epost [email protected] Fredrik Trane tel 0414-331180 epost [email protected] Therese Melin 044-212425, 0708-995493 epost [email protected] Suppleant/redaktör Marianne Rosén tel 0415-12652 epost [email protected] Besök Skånska gårdars hemsida www.skanskagardar.se Användarnamn: gardar74 Lösenord: kamin11 2 Träbyggnadskonst på Grimmatorpet i Broby Seminariedag om Träbyggnadskonst med fokus på traditionella byggmetoder och materialval. Plats: Broby Folkets hus. Fredag 30 september kl 09.00-16.00. Dagens föreläsningar kretsar kring träbyggnadskonst med det unika Grimmatorp som exempel och utgångspunkt. Huvudföreläsaren Alexandru Babos kommer hjälpa oss att sätta in den nordskånska timringstekniken i ett större europeiskt sammanhang. Han arbetar som kulturarvsspeciallist på Statens fastighetsverk och har bland annat dokumenterat ritningar på byggnader i Karlskrona världskulturarv. Dessutom har han skrivit en avhandling som behandlar centraleuropeiska knuttimrade träkyrkor som tekniskt uppvisar flera likheter med de svenska medeltida timrade träkyrkorna och den profana sydsvenska timringstekniken. Arkitekt Krister Wall kommer berätta om dokumentation av Grimmatorps östra härbre som demonterades 2010. Dendrokronolog Hans Linderson presenterar i samarbete med Kalle Melin nya resultat framkomna vid tvärvetenskaplig datering av ett antal skånska byggnadsminnen. Arkeolog och timmerman Kalle Melin kommer under dagen presentera Grimmatorpsprojektet. Under dagen kommer Grimmatorp besökas för att på plats diskutera traditionella byggmetoder och materialval. På plats i hembygdsparken kommer Sven Jensén, ordförande i Göinge hembygdsförening, presentera den del av Grimmatorpsprojektet som rör återskapning av Grimmatorpet innan det flyttades på 1920-talet. Bilden kommer från Göinge hembygdsförenings bildarkiv. landskapet kring gården för att ge en ökad helhetsbild av en byggnad tagen ur sitt sammanhang. Priset är i skrivande stund inte fastställt. Dock är det klart att Föreningen Skånska Gårdar subventionerar sina medlemmar med 300kr per person. Mer info kommer snart läggas ut på följande hemsidor: www.knadrikskulturbygg.se, www.skanskagardar.se och www.bevis.se. Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Kalle Melin Nu finns Skånska Gårdar på Facebook. Gå med och Gilla! Nystartad byggnadsvårdsbutik! Tranes handelskompagni i Gislöv strax utanför Simrishamn har nu haft öppet i några månader. Kunder har hittat hit trots att man inte har marknadsfört sig alls, utan förlitat sig på mun-till-mun-metoden. detaljer som tapeter, trasmattor och kuddar. Franska arbetskläder har även smugit sig in i sortimentet. För närvarande är butiken öppen sex dagar i veckan, men fr o m oktober blir det bara tre dagar. Butiken är en del av Skånes byggnadsvårdscentrum som håller på att växa fram i Gislöv. Här ska kunskaper om traditionellt hantverk inom byggnadsvård, landskapsvård och trädgård samlas. En trädgårdsbutik ska också öppna här. Man ska kunna gå på kurser och utställningar, men även ta en kaffepaus. Bakom projektet står Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och Simrishamns kommun. Affärens tema är ”Hållbart med tradition” och tanken är att varorna i så stor utsträckning som möjligt ska vara lokalt producerade och svara mot behoven i den skånska byggnadsvården. De skånska husen skiljer sig ju från den svenska byggtraditionen på många vis och liknar mer den danska. Här finns t ex linolje- och kalkfärg och ett urval verktyg, men även inrednings3 Extra årsmöte i kakelugnsmakarens verkstad Söndag 2 oktober Plats: Kjugekull vid Bäckaskog, Kristianstad kl 9.30-11.30 Vill man, kan man sen åka vidare till Öppen gård i Salskog, se sidan 5. Vi kallar till extra årsmöte med anledning av förslag till stadgeändring. Föreningen bjuder sedenligt på kaffe/te och fralla. Efter denna enda punkt på dagordningen vandrar vi ca 300 meter till kakelugnsmuséet. Ur stadgarna: § 8 STADGEÄNDRING Ändring av föreningens stadgar kan endast ske genom beslut av två på varandra följande årsmöten varav det ena skall vara ett ordinarie. Minst 2/3 av antalet närvarande medlemmar måste vara ense om beslutet. Kakelugnsmakarens verkstad Till Villands härads hembygdspark på Kjugekull, ett växlingsrikt naturområde mellan Oppmanna- och Ivösjöarna, flyttades 1942 kruk- och kakelugnsmakeriet i Västanå med sitt sedan dess nedläggning 1925 intakta innehåll av ugnar, drejskivor, formar och verktyg och undgick därmed en hotande rivning. I samband med flytten dokumenterades byggnaden och alla verktyg av Skånes Hembygdsförbund. satte själv upp sina kakelugnar. Bentzers kakelugnar skilde sig från föregångarnas både vad gällde färg och dekoration. De tidigare var vanligen ljusgula med gräsgröna sned- streck eller stänk. Bentzers kakelugnar var bruna, gröna eller gula och den stora variationen i mönster visar alla de formar till kakelplattor, som fortfarande finns i verkstaden. I verkstaden tillverkades inte bara kakelugnar utan också fat, krukor, ljusstakar, sparbössor, lergökar och sänken till fiskenät, av vilka senare ett tusental kunde produceras under en dag. I verkstaden finns också exempel på dessa produkter. Ann Renbjer Redan 1681 fanns i trakten av Näsum ett “Krukoch tegelbruk” och från 1800-talets början är kakelugnsmakarna namngivna. Lars August Bentzer (tidigare Bengtsson) blev 1880 verkstadens siste ägare och flyttade den från Näsum till Västanå. Han utökade verksamheten och hade fyra anställda. Kakelugnarna var billigare än de fabrikstillverkade och såldes i norra Skåne och södra Halland. Bentzer Källa: Kruk- och kalkelugnsmakeri i Västanå; I: Handlingar angående Villands härad utgivna av Villands härads Hembygdsförening XXXVI, 1990. Anmälan sker till Christer Fahlström på [email protected] eller 0739324517 Vägbeskrivning: kör från Kristianstad mot Kalmar på E22. Ta av i Fjälkinge och kör mot Kiaby. Ca 1 km efter Kiaby ta till höger vid skylten Kjuge/ Kjugekull. 4 Öppen gård söndag 2 oktober kl 13.30-15.30 Välkomna till Therese och Jens i Salskog Vårt torp är en skånelänga och blev troligen uppförd på slutet av 1800-talet. Boytan är ca 55 m2. Stommen består av laföre (skiftesverk)och korsverk. När vi köpte torpet var hela utsidan linad (brädklädd) men vid byte av fotträ togs den bort. På laföret under liningen kunde vi se att det sitter kvar spräckpanel som har varit underlag för lerklining. All lerklining är nu återställd. Vi har även bytt stolpar och snedsträvor i korsverksdelen samt murat med lersten och tegelsten i facken och klinat facken med lera. En del av fönstren har vi renoverat och några har vi köpt nya av en lokal snickare. Skorstenen är ommurad i ett lerbruk ovan nock. På den ena gaveln sitter den gamla liningen kvar men den andra har vi klätt om med handhyvlad fur. Till den nya gaveln gjorde vi en tvådelad dörr där det tidigare hade suttit en enkel uthusdörr. På taket ligger "På öppen gård visar vi vilka tekniker vi valt och berättar varför samt tar upp för och nackdelar med materialvalen." det betongpannor som så småningom ska bytas ut till ett halmtak med en eller två homejor. Nu har vi vittat all lerklining och börjar bli klara utvändigt. Nästa steg blir invändigt och vi börjar renovera köket och den blivande toaletten. I köket har vi börjat riva bort tretex och masonit på innerväggarna samt tagit upp trägolvet. Golvbjälkarna ligger direkt i jorden men är i mycket gott skick och ska få ligga kvar efter att vi har grävt ut lite för att öka rumshöjden. Vi har nya kilsågade golvbrädor till alla rum utom toalett och farstu. När golvet är på plats ska vi lerklina innerväggarna. Toalettgolvet blir ett tegelstensgolv i lerbruk och väggarna blir antingen lerklinade eller linade. För vägbeskrivning och anmälan kontakta Therese Melin på 0708-995493 eller [email protected] 5 Öppen gård söndag 9 oktober kl 13.30-15.30 Välkomna till Elisabet i Spjutstorp Elisabet Logårds kreativitet syns överallt i huset. Vackra färger och och berättande föremål. Välkomna till huset Vallnäs i Spjutstorp och ett hus från 1929 i putsat tegel, med stenmurad grund, källare under halva huset och träbjälklager samt murade väggar i nederplan. Mitt pågående arbete består i att ta bort isolering av mineralull utan luftspalt mot brädtak . Vid avtäckningen befanns en bjälke vara skadad och en del skadade takbräder. Åtgärden återstår… tips och råd hur detta göres på enklaste men tillräckligt bra sätt emottas . Min skorstens överdel behöver sättas om och takplåt målas, eventuellt bytas ut. Förra årets vinter och husets konstruktion har övertygat mig om att komplettering med vedeldning i en under vintern installerad gjutjärnskamin eller hellre insättande av en kakelugn är vad mitt hus behöver. När jag löst yttertakslagningen, skorstenen och rökkanalerna, återstår isolering av innertaket på ovanvåningen där jag ska ha öppet upp till nock och utan kattvindarna. Metoden jag ska använda och som rekommenderas både av rådgivare hos Sv byggnadsvård och av tillverkaren är inblåsning av cellulosafibrer under en hygroskopisk duk direkt mot mitt trätak. Duken täcker jag sedan inåt med spontade bräder som jag ska linoljemåla innan montering..Isoleringsmetoder har jag fått lika många råd om som jag mött yrkesmän. Dock är ett parallelltak med hel takfot en konstruktion som denna metod borde fungera på. Elisabet Logård, ny styrelseledamot, här i färd med att skära ut en schablon vid kursen Färg på lera 2007. Vallnäs i Spjutstorp, byggt 1929. "Mitt pågående arbete består i att ta bort isolering av mineralull utan luftspalt mot brädtak ." För vägbeskrivning och anmälan kontakta Elisabet Logård Tel 0722-360300 eller epost [email protected] Tidigare mineralull borttagen och taksparrarna är synliga. 6 Öppen gård söndagen 16 oktober kl 13.30-15.30 Välkomna till Karl-Gustav i Vollsjö fram det ursprungliga kullerstensgolvet som eventuellt kan täckas med antika sexkantiga brända lerstenar tillverkade lokalt i Vallarum. I illaren och bagarugnen har lerputsen förnyats men det återstår att restaurera kokplatserna. Två fungerande sättugnar finns. Välkomna till Gammelgård! Gården består av en 20 m korsvirkeslänga och en vinkelställd större trälada med ursprungligt stampat lergolv i logen. Längan bör vara (åter)uppförd på platsen ca 1830 efter att fastigheten flyttats ut från Vallarums bykärna vid skiftet 1828. Jag har haft den i snart 5 år och tänker reparera/ restaurera/renovera den och försöka återskapa/bevara den ”gamla” känslan. Föregående ägare köpte den 1963 i dåligt orenoverat tillstånd med halmtak och delvis linade rödfärgade ytterväggar och timra med här och var cementförstärkningar samt med intakt skorsten, illare och bagarugn, vilka fortfarande är kvar. Efter renovering på 1960-1970-talet finns modernt kök och duschrum samt omlagda trägolv och klinkergolv och den tidens tapeter tillika med något kitschiga väggpaneler i trä. Samtliga väggar hade isolerats invändigt och fått gipsskivor. Alla golv utom ett hade blivit urgrävda och isolerade. Halmtaket hade bytts mot kupig eternit. Vinden hade fått tilläggsisolering i bjälklaget men i övrigt lämnats oinredd och med sina krokiga taksparrar. Till det yttre hade all lining och cementförstärkningar tagits bort så att korsvirkestimran blev synlig. Idag är de flesta facken putsade med tjock cement utanpå lersten men i vissa fack är lerstenen endast målad vit utanpå en ursprunglig(are) äldre kalkfärgsyta. Cementputs som lossnat ersätter jag med lerputs som vitfärgas med kalkmjölk. Många syllar ser murkna ut eller är ersatta av cement. Övrig timra syns i gott skick utom vissa stolpar som är murkna i nedre delen och behöver repareras. Diverse håligheter i timran skall jag fylla ut med lerbruk som sedan impregneras med linolja och färgas med kalkmjölk eller linoljefärg. Timran var förr rödfärgad men är nu svartfärgad. Det svarta skrapar jag nu bort och skall lämna obehandlat eller vitkalkas liksom alla fack. I sterset finns kvar ett äldre enkelt brädgolv som ligger på bjälkar direkt på marken. Framför illaren har jag tagit "Cementputs som lossnat ersätter jag med lerputs som vitfärgas med kalkmjölk." För vägbeskrivning och anmälan kontakta Karl-Gustav Wahlund Tel 0706-793434 eller epost [email protected] 7 Drömmen om en skånegård... Vid årsmötet valdes flera nya styrelsemedlemmar. En av dem är Gustaf Ekberg, som presenterar sig här nedanför. Gustaf Ekberg heter jag, 45 år, till vardags arbetande i ett företag som bygger vindkraftverk. Sedan barnsben har jag ett passionerat intresse för antikviteter och fuskar också med marinarkeologi på lediga stunder. Exempelvis deltar jag på somrarna som dykare i utgrävningarna av vraket efter regalskeppet Kronan som sjönk 1676 utanför Öland. Intresset för skånska gårdar började med att jag och min fru Helén hittade en romantisk skånegård på internet. Gården, som skiftades ut 1808-09 från byn Hammarlöv ligger mitt ute på Söderslätt utanför Trelleborg. Efter en, som vi trodde relativt grundlig, besiktning menade vi att den kringbyggda skånegården inte skulle bereda oss alltför mycket huvudbry och slog till, aningslösa som vi var. Framför oss såg vi egna hästar och romantiska kvällar vid stenbordet medan snöstormarna drar fram utanför. Elva år senare har vi sällat oss till skaran av luttrade ägare till skånegårdar som ansamlat en del rutin. Vi har lärt oss att en fyrlängad skånegård kräver ett konstant arbete och massvis med tid och tålamod. Redan när vi köpte gården, Axatorp, fascinerades vi av en väggmålning i den så kallade salen. Den förre ägaren menade att det bara fanns en enda bemålad vägg på gården. Det visade sig vara fel, i stort sett alla väggar i boningslängan är bemålade. Nu har vi tagit oss an uppgiften att tillsammans med konservatorer sakta men säkert ta fram dem. Mycket sakta kan man stundom tycka… Men tack vare bidrag från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur kommer arbetet att nå i mål. Förutom att ta fram invändiga väggmålningar kräver naturligtvis halmtaken konstant översyn, här har vi dock kapitulerat och tagit hjälp av Nisse och Mats från Ni & Wi Timmer och Tak. Därmed blir det massor med tid över för fönsterrenovering, kalkning, murning m m. Föreningen Skånska Gårdar är för mig en god kontaktyta till kunskap och inspiration, och jag hoppas att jag själv skall kunna lämna ett litet bidrag till föreningens arbete med att slå vakt om den kulturskatt som de skånska gårdarna utgör. Gustaf Ekberg. Barnen Karl och Elin framför en renoverad målning. Gustaf Ekberg foto och text Väggmålning i kammaren. 8 Seminariedag om uppvärmning Illustration: Eric Lilius, från "Skånelängans traditionella utformning. Hur värmer man upp äldre skånska hus? En fristående uppföljning på förra årets seminariedag om isolering. Hur kan man på ett traditionellt vis värma sitt hus energieffektivt? Måste man kompromissa med de kulturhistoriska värden som finns i huset för att uppvärmningen ska bli kostnadseffektiv? Är kakelugn och vedspis effektivt? Finns det något positivt med direktverkande el? Vilka effekter kan golvvärme få i våra ödmjuka skånska längor? Får man koppla två eldstäder till samma rökkanal? Kan man särskilja uppvärmning från isolering? På seminariedagen kommer fyra experter med olika infallsvinklar berätta om faktiska fall, nya rön, gamla traditioner och ge förslag på lösningar som kan passa i skånska hus. Årets experter är Krister Wall – arkitekt Wall & Möller arkitekter AB, Anders Edvardsson – energirådgivare KFSK, Jan-Erik Mattiasson – kakelugnsmakare Mattiassons kakelugnsmakeri och Paul Hansson – byggnadsantikvarie NIRAS. Dagen kommer med varm hand ledas av moderatorn Stephan Fickler – verksamhetsledare för Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Seminariet är en fristående del av Svenska Byggnadsvårdsföreningens temadagar om energiförbättring för småhusägare – "Jakten på kilowatten". Det är ett samarrangemang med Svenska Byggnadsvårdsföreningen och BEVIS, byggnadsvård i Skåne. "Energiboken – varsam energiförbättring för småhusägare" kommer att säljas under dagen. Plats: Kulturen i Lund Tid: Lördagen 12 november 2011, kl. 09.15 – 16.30 Pris: 600 kr inkl. lunch, fika för- och eftermiddag Program: 09.15 Registrering och välkomstkaffe/te med fralla. 09.45 Förflyttning till Hornsbergssalen och intagande av platserna 10.00 Stephan Fickler inleder seminariet. 10.45 Experter föreläser. 12.00 Lunch . 13.00 Experter föreläser. 14.30 Kaffe/ te och kaka. 15.00 Frågestund och summering. 16.30 Avslut. Anmälan är bindande och görs på [email protected] eller till Christer Fahlström på telefon 0739-324517. Sista anmälningsdag 25 oktober. Studentrabatt ges i mån av plats. Varmt välkomna! Varsam energiförbättring för äldre hus Boken för dig som vill vinna energi utan att förlora själen i ditt hus. Nu ger Byggnadsvårdsföreningen ut Energiboken – Varsam energiförbättring för småhusägare. Den är speciellt skriven för dig som bor i ett äldre hus. Läs om hur energiförluster uppstår, vilka åtgärder som sparar mest energi, att du inte behöver byta fönster för att uppnå goda energivärden, hur du tilläggsisolerar på rätt sätt och vilket uppvärmningssystem som är långsiktigt hållbart och passar just för dina förutsättningar. Boken säljs till kraftigt rabatterat pris under kursdagen. 9 Föreningen Skånska gårdar avger härmed sin trettiosjunde verksamhetsberättelse 2010. Söndag 10 januari, redaktionsmöte i Hörby Söndag 24 januari, arbetsmöte i Hörby Söndag 21 februari styrelsemöte i Tomelilla Söndag 14 mars, redaktionsmöte i Hörby Söndag 11 april, styrelsemöte i Dalby Lördag 15 maj, studiebesök Målarkalk i Hyllinge Lördag 5 juni, årsmöte i Burlöv Fredag 2-söndag 4 juli, resa till Gotland, kalkbränning, inställd p g a för få anmälda Söndag 1 augusti, redaktionsmöte i Hörby Söndag 15 augusti, styrelsemöte i Hörby Lördag 18 september, pappspännarkurs, inställd p g a för få anmälda Söndag 24 oktober, öppen gård i Förslöv, tema verandor och lusthus Söndag 7 november, redaktionsmöte i Hörby Lördag 13 november, seminarium om isolering i Lund Söndag 21 november, styrelsemöte i Hörby Under året 2010 har styrelse och redaktionsgrupp sammanträtt kontinuerligt. Medlemsbladet utkom med fyra nummer. Tema för 2010 har varit invändigt, kalk, öppen gård med verandor och lusthus samt isolering av äldre skånska hus. Vi var 269 betalande medlemmar/ hushåll. Årsmöte hölls i Burlövs gamla prästgård, efter en visning av Kronetorps mölla. Vid årsmötet den 5 juni valdes följande: Föreningens ordförande, omval Eleonore Nilsson Odén Styrelse, omval Tore Persson, Claes Kind, Christer Fahlström, Marianne Rosén, Henrik Nilsson, Ingmar Melin, Eva Jönsson, Fredrik Trane, Maria Trane Styrelse, nyval Johan Larsson Revisorer, nyval Georg Welin, Birgitta Lilius Valberedning, omval Rune Jönsson (sammankallande), Pia Sander Valberedning, nyval Bengt Rodin Sälshög 10 juni 2011 ____________________________________ _____________________________________ Eva Jönsson Eleonore Nilsson Odén 10 Protokoll fört vid årsmötet med Föreningen Skånska Gårdar den 12 juni 2011 på Blåherremölla. Närvarande: 25 medlemmar 1. Öppnande. Föreningens ordförande, Eleonore Nilsson Odén, hälsade de närvarande välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2. Val av mötesfunktionärer. Till ordförande utsågs Henrik Nilsson; till sekreterare Eva E. Jönsson. 3. Justerare. Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Marianne Rosén och Elisabet Logård. 4. Mötets behöriga utlysande. Då kallelse fanns i både Blad nr 1 och 2 ansågs mötet behörigen utlyst. 5. Dagordning. Den föreliggande dagordningen fastställdes 6. Styrelsens årsberättelse. Ordföranden läser upp årsberättelsen, vilken dessutom sänds runt. Verksamhetsberättelsen godkändes. 7. Revisionsberättelse. Balans- och resultatrapporterna gås igenom. Ordföranden läser upp revisionsberättelsen, då ingen revisor är närvarande. 8. Ansvarsfrihet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2010. 9. Kommande årsavgift. Årsavgiften bibehålls oförändrad (150 kr/hushåll/år) 10. Val av styrelse och funktionärer. Föreslås att styrelsen omfattar 13 personer samt ordförande och 1 suppleant. Till ordförande omvaldes Eleonore Nilsson Odén. Tore Persson, Claes Kind, Christer Fahlström, Ingmar Melin, Henrik Nilsson, Johan Larsson, Fredrik Trane och Eva E. Jönsson omvaldes som ledamöter. Nyval av Therese Melin, Gustav Ekberg, Elisabet Logård, Michelle Piganiol och Ann Renbjer. Marianne Rosén valdes till suppleant. Till revisorer omvaldes Georg Welin och Birgitta Lilius med Bo Bergsten och Bengt Rodin som suppleanter. Valberedning: Rune Jönsson (sammankallande), Pia Sander och Bengt Rodin. 11. Övrigt. Endast förslag till stadgeändring förelåg. Efter diskussion antogs det föreliggande förslaget med smärre ändringar. Förslaget fanns i Blad nr 2 samt på hemsidan. 12. Avslutning. Ordföranden tackade för intresset och synpunkterna på stadgarna samt avslutade mötet. Vid protokollet: Eva E. Jönsson Justeras: Eleonore Nilsson Odén Elisabet Logård Marianne Rosén 11 Boktips: Henrik Ranby som föreläste på Kakelugnsdagen i Ängelholm, har nu utkommit med sin bok om Höganäskakelugnar. Här är baksidestexten från boken. Mellan 1900 och 1914 tillverkades Höganäsbolaget kakelugnar med reliefkakel i enfärgad majolika. De fanns i minst sex olika modeller och sattes vanligen upp som dubbelugnar mitt i en innervägg, försedda med gjutjärnsplåtar kring eldstaden. De särpräglade ugnarna tillverkades för den lokala marknaden och var avsedda att eldas med nordvästskånsk stenkol. Det var som konstruktion ugnarna var unika medan deras kakel speglar tidens ideal. Dessa kakelugnar från Höganäs har varit så gott som okända. I denna introduktion av Henrik Ranby dokumenteras och beskrivs höganäsugnarna med utgångspunkt i kakel i Höganäs Museum samt ugnar i olika byggnader i Höganäs och Kullabygden. HENRIK RANBY är docent i konstvetenskap, stadsantikvarie i Höganäs och ledamot av Höga- näs museistyrelse. Han har skrivit ett atal böcker och artiklar om arkitektur och kulturmiljö och är redaktör för bokverket Höganäs historia. Fullständig titel: Henrik Ranby: Kakelugnar från Höganäs. Ingen vanlig katalogprodukt. Höganäs Bokhandel & Förlag. 2011. ISBN 978-91-9790571-8 Gammalt hantverksknep... Häromdagen sprang jag på ett gammalt hantverksknep, helt ovetande om att det funnits alldeles i min närhet säkert ett antal år. Det var nämligen så att fundamentet till den stora grytan på mitt torp behövde lagas, då koppargrytan som en gång varit där blivit stulen och i det stjälande ögonblicket hade några tegelstenar lossnat och trillat av. Fogen mellan stenarna är en så kallad pärlfog och till den använder man en konvex fogslev (så att fogen buktar ut i mitten). Dock hade hantverkaren ingen fogslev med sig just den här dagen, men tittade sig omkring och blicken fastnade på en zinkhink som stod under den gamla diskbänken i trä. Med några vana rörelser tog han loss handtaget till hinken och ”fogade” till fogen. Sim sala bim så var det klart. Hantverkaren var i det här fallet min egen make. Eleonore Nilsson Odén 12